Blanchard Kapitel 5 Blanchard Kapitel 5
Varu och penningmarknaderna tillsammans Varu och penningmarknaderna tillsammans
IS-LM
IS-LM modellen modellen
IDAG: IDAG:
Varumarknaden i balans + penningmarknaden i Varumarknaden i balans + penningmarknaden i balans.
balans.
Simultan bestämning av både ränta och Simultan bestämning av både ränta och produktion.
produktion.
Hur påverkas ränta och produktion av Hur påverkas ränta och produktion av penningpolitik och finanspolitik?
penningpolitik och finanspolitik?
F3: sid. 2
Varumarknaden och
Varumarknaden och IS IS - - kurvan
kurvan
Som vi tidigare sett är varumarknaden i Som vi tidigare sett är varumarknaden i jämvikt när produktionen,
jämvikt när produktionen, Y Y , är lika med , är lika med efterfrågan.
efterfrågan.
I den enkla modell vi studerade berodde I den enkla modell vi studerade berodde konsumtionen bara på disponibel inkomst.
konsumtionen bara på disponibel inkomst.
Investeringarna var exogena. Investeringarna var exogena.
Jämvikt i den slutna ekonomin kräver då: Jämvikt i den slutna ekonomin kräver då:
5-1
Y C Y ( T ) I G
Investeringar Investeringar
I detta kapitel låter vi även I detta kapitel låter vi även
investeringarna vara endogena, investeringarna vara endogena,
beroende på beroende på
Försäljning (produktion) (+) Försäljning (produktion) (+)
Räntan (-) Räntan (-) I ( , ) I Y i
( ) ( , )
Y C Y T I Y i G
Jämviktsproduktionen blir då: Jämviktsproduktionen blir då:
F3: sid. 4
Bestämning av Produktionen Bestämning av Produktionen
Efterfrågan ökar med produktionen. Både C och I ökar med
produktionen. Jämvikt kräver att produktion (Y)
= efterfrågan (Z).
Jämvikt på Jämvikt på
varumarknaden varumarknaden
Produktion, Y
Efterfrågan, Z
45º
ZZ
Y T I Y i G
C
Z ( , )
Härledning av
Härledning av IS IS kurvan kurvan
Slutsats: Jämviktsproduk- tionen minskar om räntan blir högre.
Effekten av en ökning av Effekten av en ökning av räntan på produktionen.
räntan på produktionen.
Högre ränta minskar Högre ränta minskar efterfrågan vid varje efterfrågan vid varje produktionsnivå genom produktionsnivå genom att investeringarna blir att investeringarna blir lägre.
lägre.
ZZ
Produktion, Y
Efterfrågan, Z
45º
Y
ZZ’
Y’
Y T
I Y i GC
Z ( , )
F3: sid. 6
Härledning av
Härledning av IS IS kurvan kurvan
Slutsats:
IS kurvan är
kombinationer av ränta och produktion så att varumarknaden är i jäm- vikt.
IS kurvan är neråt- lutande.
ZZ
Efterfrågan, Z
45º
ZZ’
Produktion, Y
Ränta, i
Y’ Y
IS
Jämvikt på Jämvikt på
varumarknaden innebär varumarknaden innebär att en ökning av räntan att en ökning av räntan leder till lägre produktion.
leder till lägre produktion.
Skift i
Skift i IS IS kurvan kurvan
Slutsats:
IS kurvan skiftar inåt om skatten ökar.
Produktion, Y
Ränta, i
IS IS’
Högre skatter leder till Högre skatter leder till mindre efterfrågan och mindre efterfrågan och
därmed lägre därmed lägre
produktion för varje produktion för varje
räntenivå.
räntenivå.
Y T
I Y i GC
Z ( , )
F3: sid. 8
De finansiella marknaderna:
De finansiella marknaderna:
LM LM kurvan kurvan
Räntan bestäms av jämviktsvillkoret att utbud Räntan bestäms av jämviktsvillkoret att utbud och efterfrågan på pengar ska vara i balans:
och efterfrågan på pengar ska vara i balans:
5-2
M $ Y L i( )
MM = nominella mängden utestående pengar = nominella mängden utestående pengar
$YL$YL((ii) = nominella efterfrågan på pengar) = nominella efterfrågan på pengar
$Y$Y = nominell inkomst = nominell inkomst ii = nominell ränta = nominell ränta
Reala penningmängden, real Reala penningmängden, real
inkomst och räntan inkomst och räntan
LMLM relationen: Vi kan då skiva om relationen: Vi kan då skiva om M =$YLM =$YL(i(i) till en real ekvation:) till en real ekvation:
I jämvikt är den
I jämvikt är den reala penningmängden lika med den reala penningmängden lika med den reala reala penningefterfrågan,
penningefterfrågan, som beror på den reala inkomstnivån som beror på den reala inkomstnivån Y Y och och räntan
räntan ii::
M
P Y L i( )
$ Y Y P
Kom ihåg från kapitel 2Kom ihåg från kapitel 2, , att nominell BNP att nominell BNP = = rreal eal BNP BNP multiplicerad med prisnivån (BNP
multiplicerad med prisnivån (BNP deflator deflatorn)n)::
$ Y
P Y
eller eller::
F3: sid. 10
Härledning av
Härledning av LM LM - kurvan - kurvan
En ökning av inkomsten, leder till högre efterfrågan på reala pengar vid given ränta.
Slutsats:
Om inte reala penning- mängden ändras, måste räntan öka för återställa jämvikten.
Hur påverkar en ökning av Hur påverkar en ökning av inkomsten räntan i
inkomsten räntan i jämvikt?
jämvikt?
Real penningmängd, M/P
Ränta, i
Ms
i i’
Md inkomst = Y
Md inkomst = Y’>Y
Härledning av
Härledning av LM LM - kurvan - kurvan
Som vi just visat ökar jämviktsräntan om inkomsten går upp.
Slutsats:
LM kurvan lutar uppåt.
Härledning av LM - Härledning av LM -
kurvan kurvan
Real penningmängd, M/P
Ränta, i
Ms
i i’’
Produktion, Y
Ränta, i
Y Y’
LM - kurvan
F3: sid. 12
Skift i
Skift i LM - kurvan LM - kurvan
Slutsats:
En ökning av reala penningmängden skiftar LM – kurvan nedåt.
Hur skiftar
Hur skiftar LM – LM – kurvan om reala kurvan om reala
penningmängden penningmängden
ökar?
ökar?
Produktion, Y
Ränta, i
Y
LM – kurvan för M/P
i LM – kurvan för
M’/P>M/P i’
IS IS - och - och LM – LM –
relationerna tillsammans relationerna tillsammans
Jämvikt på varumarknaden innebär att en ökning av
räntan minskar produktionen – IS-relationen.
Jämvikt på penning-
marknaden innebär att en ökning av produktion (och inkomst) leder till högre ränta – LM-relationen.
Vid skärningspunkten är både jämviktsvillkoren uppfyllda, vilket bestämmer ränta och produktion.
5-3
IS kurvan: Y C Y T ( ) I Y i( , )G LM kurvan: M ( )
P YL i IS-LM Model
IS-LM Modellenlen
Produktion, Y
Ränta, i
Y
LM
i
IS
Penningmarknaden Varum
arknaden
F3: sid. 14
Finanspolitik Finanspolitik
Finanspolitisk åtstramning, (kontraktion) Finanspolitisk åtstramning, (kontraktion) minskar statens budgetunderskott (eller ökar minskar statens budgetunderskott (eller ökar
överskottet).
överskottet).
En ökning underskottet (eller minskning av En ökning underskottet (eller minskning av överskottet) kallas
överskottet) kallas finanspolitisk expansion finanspolitisk expansion . .
Skatter och bidrag påverkar Skatter och bidrag påverkar IS IS – kurvan men – kurvan men inte
inte LM – LM – kurvan. kurvan.
IS kurvan: Y C Y T ( ) I Y i ( , ) G
Finanspolitik Finanspolitik
En ökning av
skatten skiftar IS - kurvan åt vänster.
Slutsats:
Räntan och produktion minskar.
Hur ändras jämvikten Hur ändras jämvikten om skatterna ökas?
om skatterna ökas?
LM kurvan: M ( ) P YL i
Produktion, Y
Ränta, i
Y
LM
i
IS IS kurvan: Y C Y T ( ) I Y i( , )G
IS’ för högre T
i’
Y’
F3: sid. 16
Penningpolitik Penningpolitik
En penningpolitisk åstramning En penningpolitisk åstramning (kontraktion),
(kontraktion), innebär en minskning av innebär en minskning av penningmängden.
penningmängden.
En ökning av penningmängden kallas en En ökning av penningmängden kallas en monetär expansion
monetär expansion . .
Penningpolitiken påverkar inte Penningpolitiken påverkar inte IS IS – kurvan, – kurvan, bara
bara LM LM kurvan. En ökning av penning- kurvan. En ökning av penning- mängden skiftar
mängden skiftar LM LM kurvan nedåt. kurvan nedåt.
LM kurvan: M ( )
P YL i
En penningpolitisk expansion En penningpolitisk expansion
LM – kurvan skiftar nedåt.
Slutsats:
Räntan minskar och produktion (inkomst) ökar
Hur ändras ränta Hur ändras ränta och produktion av och produktion av en penningpolitisk en penningpolitisk expansion?
expansion? LM’
i’
Y’
LM kurvan: M ( ) P YL i
Produktion, Y
Ränta, i
Y
LM
i
IS IS kurvan: Y C Y T ( ) I Y i( , )G
F3: sid. 18
Policy mix Policy mix
Vad behövs för att t.ex. Vad behövs för att t.ex.
öka produktionen utan öka produktionen utan att påverka räntan?
att påverka räntan?
Gör en tabell och testa. Gör en tabell och testa.
YY ii Expansiv finanspolitik (
Expansiv finanspolitik (G+, T-G+, T-)) ++ ++ Expansiv penningpolitik (
Expansiv penningpolitik (M+M+)) ++ -- ++++ 00
Policy mix Policy mix
YY ii
Expansiv finanspolitik (
Expansiv finanspolitik (G+, T-G+, T-)) ++ ++ Kontraktiv penningpolitik (
Kontraktiv penningpolitik (MM-)-) -- ++
00 ++++
YY ii
Kontraktiv finanspolitik (
Kontraktiv finanspolitik (G-, T+)G-, T+) -- -- Expansiv penningpolitik
Expansiv penningpolitik ++ --
00 ----
YY ii
Kontraktiv finanspolitik (
Kontraktiv finanspolitik (G-, T+G-, T+)) -- -- Kontraktiv penningpolitik
Kontraktiv penningpolitik -- ++
---- 00
F3: sid. 20
Förändring varuförsäljning %
På kort sikt leder en penningpolitisk
kontraktion till högre ränta, lägre
försäljning och produktion, lägre sysselsättning och högre arbetslöshet, men har liten effekt på inflation och priser.
Effekt av penning- Effekt av penning- politisk kontraktion politisk kontraktion (Fed ökar räntan).
(Fed ökar räntan).
5-5
Kvartal Kvartal Kvartal
Kvartal Kvartal
Förändring produktion % Förändring sysselsättning %
Förändring arbetslöshet % Förändring prisnivå %
