Författare: Elise Ekmen och Mirjam Högnäs Institutionen för socialt arbete
Examensarbete 15 hp Vårterminen 2016
Handledare: Gudrun Elvhage
“Det är väl bara att gå därifrån?”
- en kvalitativ studie om uppbrott ur prostitution.
Titel: “Det är väl bara att gå därifrån?” – en kvalitativ studie om uppbrott ur prostitution Title: “Why can you not just walk away?” - a qualitative research about exiting prostitution.
Authors: Elise Ekmen and Mirjam Högnäs Antal ord: 17 864
Abstract
Former studies show that the break-up from prostitution can be seen as a process with several stages which the person has to go through and that there are several factors which can affect the break-up. The aim of this study is to create an understanding for and illustrate how a break-up from prostitution can look like. We have interviewed three ex-prostitutes about their own break- up and three social workers who work with helping individuals to exit prostitution. We have analyzed the material through the theory of exit process by Helen Fuch Ebaugh (1988) and through former studies. All the ex-prostitutes and the social workers in our study described the break-up from prostitution as a process. All our respondents agreed on that there are several different factors affecting a break-up from prostitution, whereof close relationships and the own motivation to make a change are the most significant ones. Formal support from professionals is also considered having an impact on the exit process as well as during the period after the break- up. In summary, the break-up process from prostitution is very complex, can be emotionally exhausting and may vary to a great extent between individuals.
Keywords: Prostitution, prostitutes, sex trade, exit process, break-up, break-up from prostitution, exiting prostitution.
Nyckelord: Prostitution, prostituerade, sexhandel, uppbrott, uppbrottsprocesser, uppbrott ur prostitution, vägar ut ur prostitution.
Tack!
Ett stort tack till de respondenter som har ställt upp på intervjuer och bidragit med betydelsefull kunskap, personliga skildringar och givande reflektioner. Utan er hade vi inte kunnat skapa detta examensarbete. Vi vill även framföra ett tack till vår handledare Gudrun Elvhage som har väglett oss under arbetets gång.
Elise Ekmen och Mirjam Högnäs
1. Inledning 6
1.1 Problemformulering 6
1.2 Bakgrund 7
1.3 Syfte 7
1.4 Frågeställningar 7
1.5 Förförståelse 7
1.6 Begreppsdefinition 8
2. Tidigare forskning 9
2.1 Forskningsöversikt 9
2.2 Vägen in i prostitution 9
2.3 Uppbrottet 11
2.3.1 Vägar ut ur prostitution 11
2.3.2 Påverkande faktorer i förhållande till uppbrottet 12
2.3.3 Formella stödinsatser 15
2.3.4 Uppbrottsprocessen 15
2.3.5 Bakers, Dallas och Williamsons integrerade modell 16
3. Teori 17
3.1 Ebaughs teori kring exitprocessen 17
4. Metod 20
4.1 Val av forskningsmetod och forskningsansats 20
4.2 Sökprocessen 21
4.3 Urval och avgränsningar 21
4.4 Tillvägagångssätt 22
4.4.1 Intervjuerna 23
4.4.2 Bearbetning och tolkning av data 24
4.4.3 Analysperspektiv 25
4.5 Validitet och reliabilitet 25
4.6 Etiska överväganden 26
5. Resultatredovisning och analys 28
5.1 Respondenternas bakgrund och deras beskrivning av vägen in i prostitution 28
5.2 Uppbrottet – påverkande faktorer 31
5.2.1 Resultat 31
5.2.2 Analys 35
5.3 Formella stödinsatser 37
5.3.1 Resultat 37
5.3.2 Analys 38
5.4 Uppbrottet – en process 39
5.4.1 Resultat 39
5.4.2 Analys 42
5.5 Tiden efter uppbrottet 45
5.5.1 Resultat 46
5.5.2 Analys 48
6. Diskussion 49
7. Referenslista 52
8. Bilagor 55
8.1 Bilaga 1 55
8.2 Bilaga 2 57
8.3 Bilaga 3 59
6
1. Inledning
1.1 Problemformulering
Prostitution har länge varit ett debatterat ämne som det finns flertalet olika åsikter kring. Svenska regeringen tog år 1999 beslutet att stifta en lag som kriminaliserade köp av sex, vilken idag benämns som sexköpslagen. Syftet med lagen var att straffa de som köper sex, men även att skydda de prostituerade (Mujaj & Netscher, 2015:16). I och med sexköpslagen har den synliga prostitutionen i Sverige minskat markant, trots detta är det många människor som säljer och köper sex (Svedin et al., 2012:16).
I Sverige och de övriga nordiska länderna är prostitution definierat som ett socialt problem samt ett aktuellt och relevant ämne inom socialt arbete. Detta har medfört att det sociala arbetet har spelat en betydelsefull roll i den kunskapsutveckling som hittills skett kring prostitution
(Holmström & Skilbrei, 2008:31-32). Den miljö som prostituerade befinner sig i präglas ofta av stora påfrestningar såsom våld, sexuella övergrepp, fattigdom, droger, hemlöshet eller annan form av social utsatthet (Laanemets, 2007:15). I denna studie har vi valt att behandla ämnet prostitution då vi vill belysa och undersöka denna angelägna form av social utsatthet som finns i samhället. Vi har i denna studie undersökt hur ett uppbrott ur prostitution kan se ut för personer som omfattas av denna sociala utsatthet. I denna studie utgår vi främst från att ett uppbrott ur sexhandeln är en process. Detta styrks bland annat av Baker, Dalla och Williamson (2010) som beskriver att uppbrottet ur prostitution är en komplex process som kan påverkas av många möjliga hinder och faktorer (ibid:579).
Vi vill få olika perspektiv på hur ett uppbrott ur prostitution kan se ut och vilka faktorer som kan påverka uppbrottet. Därav har vi valt att undersöka uppbrott ur prostitution dels utifrån
socialarbetares kunskap samt dels utifrån den erfarenhet personer som själva brutit upp ur prostitution har. För att få en detaljerad skildring av uppbrottsprocessens förlopp är det nödvändigt att i vår studie inkludera personer som själva har genomfört ett uppbrott ur sexhandeln. Det är även relevant att få med de professionellas perspektiv då professionella stödinsatser enligt forskning är viktiga för möjliggörandet av ett uppbrott (Bindel et al., 2012:3).
7
1.2 Bakgrund
Svenska statens syn på prostitution som fenomen har ur ett historiskt perspektiv förändrats över tid. Tidigare har det bedömts vara ett ordningsproblem som bör hållas under kontroll. I dagsläget ser man prostitution mer som ett socialt- och jämställdhetsproblem som samhället bör föra en kamp mot. I dagens samhälle utgör prostitution på många sätt ett komplext samhällsfenomen.
Största delen av den befintliga kunskap som existerar kring prostituerade och sexhandel i Sverige kommer från myndigheter som är i kontakt med personer som säljer eller köper sex. Kontakten sker då främst genom prostitutionsgruppernas uppsökande arbete på gatan samt genom att personer som säljer sexuella tjänster tar kontakt med dem då de är i behov av rådgivning eller behandling. Kunskap om prostitution på andra arenor som man inte kommer i kontakt med skapar därför kunskapsluckor. Detta medför en professionell selektivitet vad gäller kunskapen om
prostitution (Holmström, 2008:315, 318, 323).
1.3 Syfte
Vi vill undersöka hur ett uppbrott ur prostitution kan se ut samt vilka faktorer som kan påverka uppbrottet. Vi har valt att studera detta dels utifrån socialarbetares perspektiv samt dels utifrån tidigare prostituerades perspektiv.
1.4 Frågeställningar
● Hur beskriver socialarbetare att ett uppbrott ur prostitution kan se ut och vilka faktorer anser de kan vara av betydelse för uppbrottet?
● Hur beskriver personer med egen erfarenhet av att bryta upp ur prostitution att ett uppbrott ur prostitutionen kan se ut och vilka faktorer anser de vara av betydelse för uppbrottet?
1.5 Förförståelse
Vi har utifrån tidigare forskning skapat oss en förförståelse om att uppbrott ur prostitution kan se ut som en process, där den prostituerade går igenom flera stadier innan hen slutgiltigt kan lämna sexhandeln bakom sig. Tidigare forskning pekar dock även på enskilda händelser och faktorer som kan inverka på uppbrottet ur sexhandeln. Vi ser det som om dessa är förankrade i varandra,
8 det vill säga att flera olika faktorer och enskilda händelser kan äga rum inom ramarna för uppbrottsprocessen.
1.6 Begreppsdefinition
Det begrepp som ofta återkommer i vår studie är prostitution. Vi har dock försökt att systematiskt variera mellan begreppen sexhandel, försäljning av sexuella tjänster, sexförsäljning och
prostitution. Vi menar att dessa begrepp inbegriper samma fenomen och att det därför är möjligt att variera mellan dem.
Prostitution - Prostitution syftar på när minst två personer är inblandade i köp- och försäljning av sexuella tjänster, där ersättning för tjänsten/tjänsterna ingår (SOU 1995:15).
Uppbrott ur prostitution - När vi använder oss av uttrycket uppbrott ur prostitution syftar vi på ett utträdande ur prostitution, det vill säga att en person som säljer sexuella tjänster upphör med att göra det.
Uppbrottsprocessen ur prostitution - När vi använder oss av uttrycket uppbrottsprocessen ur prostitution syftar vi på att uppbrottet ur prostitution kan efterliknas en process av flera stadier eller faser som individen behöver ta sig igenom innan hen kan genomföra ett slutgiltigt
utträdande.
Faktorer - När vi talar om faktorer syftar vi på omständigheter som kan ha betydelse för
uppbrottet ur prostitution, det vill säga omständigheter som på något sätt påverkar eller leder till ett utträdande ur prostitution.
Våld - Med våld syftar vi i studien på såväl psykiskt som fysiskt våld.
Traumatiska händelser - I vår studie syftar traumatiska händelser på när en individ råkat ut för en eller flera händelser som har gett upphov till djup psykisk eller fysisk smärta för personen i fråga.
Formella stödinsatser - När vi talar om formella stödinsatser, syftar vi på stödinsatser från såväl myndigheter som frivilligorganisationer. Stödinsatserna kan utgöras av behandlande samtal,
9 stödsamtal, uppsökande verksamhet och liknande hjälp från professionella där målgruppen är prostituerade.
2. Tidigare forskning
2.1 Forskningsöversikt
Den tidigare forskning som vi tagit del av handlar främst om övergripande problematisering vad gäller prostitution. Många tidigare studier behandlar även prostitution mer generellt, ett flertal studier riktar dock in sig på faktorer som har betydelse för dels en prostitutionsdebut och dels för ett uppbrott. Mycket tidigare forskning kring prostitution har sin grund i tanken om att
sexhandeln är ett socialt problem, vilket kan medföra att forskningen blir en aning vinklad. En stor del av den tidigare forskning vi tagit del av har enbart fokus på kvinnor som säljer sex, vilket har gjort att det inte varit lätt att fördjupa sig i tidigare forskning kring män som säljer sexuella tjänster.
Vi har riktat in oss på både nationell och internationell forskning som berör uppbrott ur
prostitution. Kännetecknande för denna typ av forskning är att den ofta utgår från att ett uppbrott ur prostitution är en process där individen tar sig igenom en rad olika stadier. Tidigare forskning visar dock även att det finns enskilda händelser som kan få den prostituerade att genomföra ett uppbrott ur sexhandeln. Rollbyten och skapandet av den nya rollen utanför prostitutionen har även en central roll i den forskning vi behandlat. Därtill undersöker bland annat Bindel et al.
(2012) möjliga barriärer som kan försvåra ett uppbrott ur prostitution. Hedin och Månsson (1998) har varit användbar litteratur för vår studie, vi är dock medvetna om att deras studie är 18 år gammal och att prostitutionen i samhället kan ha förändrats sedan dess. Trots detta ser vi att Hedin och Månssons studie är relevant då den behandlar uppbrottsprocessen ur prostitution samt ger en övergripande bild av hur ett uppbrott ur prostitution kan se ut.
Sammanfattningsvis finns det omfattande tidigare forskning kring vägen ut ur prostitution. Vi kommer nedan att redogöra för den mest centrala forskningen vi tagit del av.
2.2 Vägen in i prostitution
Forsman och Korsell (2008) skriver i sin rapport att sexköpslagens förbud mot att köpa sexuella tjänster samt den ökade användningen av internet för sexuella syften har medfört en minskning
10 av gatuprostitutionen. Detta har även medfört att en stor del av sexhandeln har blivit mer dold och flyttats till inomhusarenor (ibid:67-69). Socialstyrelsens rapport visar att det finns ett flertal olika ingångar till prostitution, exempelvis möjligheten att tjäna pengar eller prostitution som en del av ett missbruk (Socialstyrelsen, 2007:26). För att kunna arbeta preventivt med prostitution och erbjuda rätt stöd och hjälp till individer som önskar ta sig ur prostitution, är det viktigt att känna till potentiella ingångar samt följa prostitutionens utveckling (Mujaj & Netscher, 2015:11).
I Hedin och Månssons studie (1998) uppger flera av de respondenter som har sålt sexuella tjänster att detta var en kortsiktig lösning på akuta ekonomiska problem, men även något som medförde en spännande berusningskänsla samt nya relationer. Hedin och Månsson menar att dålig ekonomi eller fattigdom är vanliga orsaker till en prostitutionsdebut, vilket styrks av andra liknande studier (ibid: 79, 83, 84, 297).
I RFSL:s rapport (2005) behandlas olika faktorer som bidrar till att unga män börjar sälja sex. I rapporten uppger ett flertal män som sålt sex att det var sexuella fantasier kring prostitution, känslan av spänning eller möjligheten att få bekräftelse som fick dem att börja. I rapporten framkommer även möjligheten att tjäna pengar som en orsak till en prostitutionsdebut, men till skillnad från Hedin och Månssons (1998) studie behöver detta inte nödvändigtvis handla om akuta ekonomiska problem. Möjligheten till att tjäna pengar värdesätts enligt respondenterna inte utifrån pengarnas värde, utan främst det pengarna står för, det vill säga känslan av att vara
ekonomiskt oberoende och självständig (Eriksson & Knutagård, 2005:35–43).
Det finns en enhetlig uppfattning bland forskare att erfarenheter av traumatiska händelser i barndomen såsom våld eller sexuella övergrepp kan vara bakomliggande faktorer för en senare prostitutionsdebut (Hedin & Månsson, 1998:71, 74). Även Widom och Kuhns (1996) beskriver att personer som har blivit utsatta för övergrepp i barndomen löper större risk att prostituera sig i ett senare skede. Widom och Kuhns menar att det därför är av vikt att se prostitutionen ur en möjlig offerkontext (ibid:1611).
Flera andra studier visar att de unga som börjar sälja sex oftare än andra har haft problem i barndomen, exempelvis sämre relationer till sina föräldrar eller dåliga hemförhållanden (Jonsson
& Engvall, 2014:15). Att sälja sex kan bli ett sätt att uppnå känslor av omtanke och tillhörighet (Hedin & Månsson, 1998:71, 74).
11
2.3 Uppbrottet
Vi kommer i följande kapitel redovisa den forskning vi tagit del av som berör olika vägar ut ur prostitution, faktorer som kan ha en bidragande inverkan på ett uppbrott ut ur prostitution samt olika stadier i en uppbrottsprocess ur prostitution.
2.3.1 Vägar ut ur prostitution
Det finns flera möjliga vägar ut ur prostitution för de som önskar att bryta upp. Många individer som har varit verksamma inom sexhandeln har trots destruktiva relationer eller
missbruksproblematik av olika slag lyckats bryta sig loss och genomföra en livsförändring (Hedin och Månsson, 1998:11). Sanders (2007) kom i sin studie fram till att man vid ett uppbrott ur prostitution ofta använder sig av en kombination av olika strategier. Innan det fullständiga uppbrottet är det vanligt att den prostituerade känner minskat engagemang för sexhandeln, tar pauser från prostitutionen och faller tillbaka, för att till slut finna motivationen att bryta upp ur prostitutionen. Sanders har utifrån resultaten i sin studie kunnat utläsa fyra olika vägar ut ur prostitution, dessa presenteras nedan (ibid:81).
Reaktionära vägar ut innebär att vägen ut ur prostitution blir ett resultat av en reaktion på en specifik livshändelse. De flesta av dessa händelser är i studien relaterade till sexhandeln, trots att andra livshändelser också kan utläsas av intervjuerna (Sanders, 2007:81).
Gradvis planering innebär att den prostituerade medvetet har planerat att sluta sälja sex inom en
viss tidsram. Trots att många i studien uppger att det var en specifik livshändelse som medförde viljan till att bryta upp, så hade övergången även i flera fall skett successivt under en viss period (ibid:83).
Naturlig utveckling innebär att den prostituerade når en naturlig punkt för förändring vilket resulterar i en naturlig övergång. Ett flertal av respondenterna beskriver att livet i prostitution till slut hade blivit för mycket av en börda, vilket medförde en stark längtan efter en annan livsstil (ibid:85).
Jojo mönstret innebär att ett mönster av pauser och avbrott från prostitutionen till slut medför ett fullständigt uppbrott (ibid:87).
12 2.3.2 Påverkande faktorer i förhållande till uppbrottet
I den forskning vi har behandlat, exempelvis Priebes och Svedins (2012) studie, framkommer det att det finns flera olika faktorer som kan leda till att den prostituerade upphör med att sälja sex (ibid:65). Hedin och Månsson (1999) beskriver att det är svårt att svara på vad som specifikt triggar igång uppbrottsprocessen. Deras analys visar på att det är samspelet mellan flera påverkande faktorer som styr utvecklingen av uppbrottet. Både intrapsykologiska och
interpersonella faktorer samt gynnsamma strukturella förutsättningar behövs för att åstadkomma ett uppbrott ur prostitution (ibid:75). Nedan följer de mest centrala faktorer som enligt tidigare forskning kan ha betydelse för uppbrott ur prostitution och som kan inverka på
uppbrottsprocessens utveckling.
Arbete och förbättrad ekonomi
En påverkande faktor som kan medföra att den prostituerade vill ta sig ur sexhandeln kan vara förbättrad ekonomi och möjligheten att införskaffa pengar på andra sätt (Priebe & Svedin, 2012:65; Dalla, 2006:283). En anställning på en arbetsplats benämns av respondenterna i Dallas (2006) studie som viktig för att utveckla färdigheter, få kunskap samt fylla upp det tomrum som kan uppstå vid ett uppbrott ur sexhandeln. En anställning kan även vara viktig för att få
bekräftelse på att man precis som alla andra besitter färdigheter och kompetens (ibid:283).
Positiva livshändelser såsom att få ett betydelsefullt arbete kan sägas ge personerna nya
möjligheter och tillföra en ny mening i deras tillvaro. Dessa positiva händelser kan medföra att individen sedan strukturerar om sin tillvaro, vilket möjliggör att individen kan lämna
prostitutionen (Hedin & Månsson, 1998:299-302).
I RFSL:s rapport (2005) framkommer att samtliga av de manliga prostituerade i studien var beredda att sluta sälja sex så snart som deras mål var uppfyllda och de inte längre var i behov av de extra pengarna från sexhandeln. Exempel på ett sådant mål kan vara att individen avslutar sina studier och kan skaffa sig ett annat välbetalt arbete (Eriksson & Knutagård, 2005:56).
Nära relationer
Viktiga personer i den prostituerades omgivning och hur dessa förhåller sig till den prostituerades vilja att förändras har stor betydelse för uppbrottsprocessens utveckling. Det är dock vanligt att individens nätverk inte kan tillgodose hens behov av stöd under ett uppbrott, det är i dessa fall som de professionella stödinsatserna är ytterst betydelsefulla (Hedin & Månsson, 1998:303-304).
Även Dalla (2006) kom i sin studie fram till att nära relationer och känslomässiga band har
13 betydelse för ett uppbrott ur prostitution (ibid:281). Relationer i den prostituerades liv såsom familjemedlemmar, partners eller nära vänner kan utgöra en motivation till att lämna sexhandeln.
Om betydelsefulla personer i den prostituerades omgivning inte samtycker till sexhandeln kan det resultera i att den prostituerade förändrar sin livsstil utifrån rädslan att förlora dessa nära
relationer (Oselin, 2010:536). En annan påverkande faktor i förhållande till ett uppbrott kan vara en förändring i relationer, exempelvis att den prostituerade blir kär eller gifter sig (Priebe &
Svedin, 2012:65).
Missbruk
Uppbrottsprocessen inleds ofta med en specifik händelse eller en så kallad vändpunkt. Exempel på denna typ av vändpunkt kan vara att man genom en överdos riskerat sitt liv (Hester &
Westmarland, 2004:11). Många av respondenterna i Oselins (2010) studie betonar vikten av att först ta sig ur ett eventuellt alkohol- eller narkotikamissbruk för att sedan kunna ta sig ur prostitutionen. Respondenterna uppger att det var svårt att hantera och förstå de känslor som sexförsäljningen medförde innan de hade bearbetat sitt missbruk (ibid:534). Även Priebe och Svedin (2012) betonar vikten av att först bli drogfri innan en uppbrottsprocess ur prostitutionen kan inledas (ibid:65).
Våld
Av Dallas (2006) studie framkommer att en bidragande faktor till ett uppbrott ur sexhandeln kan vara att bli utsatt för våld av kunder (ibid:180). Även i Oselins (2010) studie uppger flera av de tidigare prostituerade som har blivit utsatta för våld eller misshandel av kunder att det var en av de främsta orsakerna till uppbrottet (ibid:533). Hotfulla krav samt våld i form av misshandel, sexuella övergrepp eller långvarigt utnyttjande kan i sin tur bli droppen som får bägaren att rinna över (Hedin & Månsson, 1998:299-302). Våldet kan medföra rädsla och ångest som kan bli så omfattande att den prostituerade till slut bryter upp ur sexhandeln (Oselin, 2010:533).
Religionen
Av forskning framkommer att religionen samt tron på en högre makt ofta kan spela en viktig roll för uppbrottet ur prostitution (Oselin, 2010:532; Dalla, 2006:283). Flera av respondenterna i Oselins (2010) studie betonar vikten av att tro på en högre makt, även medan de aktivt arbetade på gatan som sexförsäljare (ibid:532). Ett flertal av respondenterna i Dallas (2006) studie beskriver vägen ut ur prostitution som en spirituell resa där religionen spelat en avgörande roll (ibid:283). I Sus (2012) studie framkommer det att en religiös övertygelse har en stark påverkan
14 på själva varaktigheten av uppbrottet. Om individen har en tro på en högre makt kan detta
förkorta uppbrottsprocessen, förebygga återfall samt underlätta upprätthållandet av den nya rollen (ibid:3).
Individuella faktorer
Hedin och Månsson (1998) beskriver att individuella faktorer kan ha en inverkan på uppbrottet ur prostitution. Individuella faktorer kan exempelvis utgöras av individens egna drivkrafter och förmågor. Det är av vikt att individen upplever sig besitta värdefulla resurser och ser sig ha kraft att utveckla dessa resurser under bättre förutsättningar (ibid:305). Hedin och Månsson (1999) beskriver i sin andra studie att individens känslomässiga engagemang i form av exempelvis drömmar eller positiva tankar kring framtiden har ytterst stor betydelse för förändringsarbetet.
Detta utgör en av de viktigaste strategierna som kan hjälpa de prostituerade att övervinna och klara av de olika utmaningar som de kan möta under uppbrottsprocessen (ibid:75).
Även Dalla (2006) beskriver att nyckeln för ett uppbrott är ett personligt engagemang hos den prostituerade. Kvinnorna i hennes studie hade genom vilja och engagemang åtagit sig att göra de nödvändiga förändringar som behövdes för att fullfölja uppbrottsprocessen och leva ett liv fritt från prostitution (ibid:290). Andra orsaker till ett uppbrott kan vara personliga förändringar hos den prostituerade. Ett exempel på en sådan förändring kan vara att den prostituerade upplever en känsla av att det är nedvärderande att sälja sex, eller att prostitution inte längre känns förenligt med ens personlighet (Priebe & Svedin, 2012:65). Även mentala problem eller utbrändhet efter att i flera år ha varit aktiv inom sexhandeln kan medföra en vilja att bryta upp (Oselin, 2010:533).
Individens egna copingstrategier har enligt Hedin och Månsson (1999) stor betydelse för individens möjlighet att överkomma de påfrestningar och svårigheter som man kan möta vid ett uppbrott ur sexhandeln. Individens egna erfarenheter kan dock inverka på förmågan att skapa copingstrategier. Sexuellt utnyttjande i barndomen eller andra traumatiska händelser tidigare i livet kan försvåra individens möjlighet att bryta upp. Det är vanligt att personer med liknande erfarenheter har svårt att erkänna sina inre känslor och sin ångest, och istället väljer att dämpa eller fly från dessa känslor genom exempelvis droganvändning. Vidare påverkas
uppbrottsprocessen av individens egna kommunikativa förmåga att exempelvis tydligt uttrycka vilken form av stöd som hen är i behov av (ibid:76).
15 2.3.3 Formella stödinsatser
Socialarbetares insatser har många gånger underlättat för prostituerade att genomföra ett uppbrott ur sexhandeln genom att socialarbetarna tillgodosett de prostituerades behov av hjälp i rätt skede samt skapat en förtroendefull relation till dem (Hedin & Månsson, 1998:291). Hester och
Westmarland (2004) kom i sin undersökning fram till att det som är avgörande för att en person ska lyckas bryta upp är att stödinsatser sätts in vid rätt tidpunkt. Om detta stöd inte erbjuds är risken stor att personen faller tillbaka i prostitutionen (ibid:11). Även Bindel et al. (2012) betonar i sin studie vikten av formella stödinsatser. De flesta av kvinnorna som deltog i Bindels et al.
studie beskriver att de kunde bryta upp från sexhandeln när de fick rätt stöd- och hjälpinsatser (ibid:3).
Dalla (2006) betonar främst vikten av formella stödinsatser vid det första stadiet av
uppbrottsprocessen. I ett senare stadie av uppbrottsprocessen så minskar behovet av formella stödinsatser (ibid:281-283). Hester och Westmarland (2004) beskriver att individen fortfarande är i behov av stöd även efter att hen genomfört ett uppbrott, för att klara av att upprätthålla den nya rollen och lämna sitt gamla liv bakom sig (ibid:12).
Överlag finns det en brist på specialkunskap hos socialarbetare vad gäller uppbrott ur prostitution och insatser med fokus på uppbrottet (Bindel et al, 2012:5). Även Hedin och Månsson (1998) menar att det krävs vissa specialkunskaper hos professionella såsom att vara lyhörd och flexibel, för att lyckas hjälpa de prostituerade till ett slutgiltigt uppbrott ur prostitution (ibid:291).
2.3.4 Uppbrottsprocessen
Uppbrottet ur prostitution kan ses som en lång och komplex process som inte nödvändigtvis framskrider linjärt (Hester & Westmarland, 2004:11). Hedin och Månsson (1998) beskriver i sin studie att uppbrottsprocessen kan ses som ett hackigt förlopp, där individens misslyckade
uppbrottsförsök samt känslor av vantrivsel i sin livsstil inte per automatik medför att hen lyckas lämna sexhandeln. Vidare framkommer av studien att övergången mellan olika stadier i en uppbrottsprocess kan ske genom faktorer och krafter som växelvis stöter bort och drar till sig individen (ibid:295). Det är dock omöjligt att förutsäga och beskriva specifikt hur en
uppbrottsprocess ur prostitution ser ut trots att man kan identifiera vissa vanligt förekommande skeden och händelser i förhållande till dessa uppbrott (Hedin & Månsson, 1999:75).
16 2.3.5 Bakers, Dallas och Williamsons integrerade modell
Baker, Dalla och Williamson (2010) har utifrån fyra modeller för uppbrottsprocesser samt sina egna erfarenheter av att möta individer med prostitutionserfarenhet utvecklat en egen integrerad modell för att förklara uppbrottsprocessen ur prostitution. En av de modeller som de har utgått från är Ebaughs (1988) teori och modell kring exitprocesser, vilket är den teori som även vi har valt att applicera på vår empiri och som vi kommer beskriva närmare i vårt teoriavsnitt
(ibid:579).
I Baker, Dalla och Williamson (2010) integrerade modell presenteras sex stadier. I det första stadiet är individen försjunken i prostitutionen och känner inte något behov av att förändra sin livsstil. I det andra stadiet börjar den prostituerade känna av en vilja att lämna prostitutionen, denna känsla kan antingen ignoreras eller accepteras. Om den prostituerade accepterar känslan närmar hen sig det tredje stadiet där individen gradvis börjar förbereda sig för att ta sig ur prostitutionen genom att exempelvis överväga olika stödinsatser. Det är av vikt att individen i detta stadie får stöd av personer i sin omgivning med sin planering att ta sig ur sexhandeln (ibid:590-592).
Vid det fjärde stadiet börjar individen ofta aktivt ta hjälp av formella och informella
hjälporganisationer, genom att exempelvis påbörja ett behandlingsprogram. Det finns en risk för att individen i detta stadie ger upp och därav når det femte stadiet, vilket benämns som
återvändandet till sexhandeln. Återfallet kan antingen leda till ett nytt och mer lyckat uppbrottsförsök eller leda till en känsla av fångenskap och oförmåga att börja om
uppbrottsprocessen. Om individen i det fjärde stadiet inte återvänder till sexhandeln, utan istället lämnar prostitutionen når hen det sista och sjätte stadiet som utgörs av det slutgiltiga uppbrottet. I detta stadie måste personen omforma sin roll och sitt vardagsliv. Personen behöver även förhålla sig till prostitutionen som en del av sitt tidigare liv genom att skapa en ex-roll av sig själv. Det finns dock alltid en risk för återfall även efter detta skede (Baker, Dalla & Williamson, 2010:593- 594).
Avslutningsvis är det enligt Dalla (2006) troligt att varje försök till ett uppbrott ur sexhandeln medför att personen i fråga blir lite starkare, säkrare och mer motiverad till att genomföra en permanent livsstilsförändring. Trots alla påfrestande utmaningar som ett uppbrott kan medföra, menar Dalla dock att en förändring alltid är möjlig och varje uppbrottsförsök kan ses som en framgång (ibid:290).
17
3. Teori
3.1 Ebaughs teori kring exitprocessen
I följande kapitel kommer vi att redogöra för den teori som vi utgår från i tolkningen och analysen av vårt material. I vår studie utgår vi från Helen Rose Fuchs Ebaughs (1988) teori och generella modell kring exitprocesser. Vi har valt att använda oss av denna teori då vi anser den vara relevant i förhållande till vår förförståelse kring att uppbrottet ur prostitution är en process.
Vidare är denna teori relevant för vår studie då den skildrar det rollbyte som ett uppbrott ur prostitution innefattar.
Ebaughs (1988) intresse för rollbyten och exitprocesser uppstod i början av 1970-talet. Då hade hon redan själv genomgått ett rollbyte i form av att hon lämnade rollen som nunna år 1960.
Hennes framtagna teori grundar sig således på empiri, klassisk sociologisk rollteori samt egen erfarenhet. Empirin utgörs av 185 intervjuer med människor som genomgått en rollförändring, bland annat före detta prostituerade, ex-läkare, -poliser och -alkoholister, som skildrat sina uppbrott och rollutträdanden (ibid:16-17).
Enligt Ebaugh (1988) har majoriteten av alla människor upplevt ett rollbyte och känslan av att vara ett “ex”. Exitprocessen som Ebaugh beskriver i sin teori, innefattar att en individ lämnar en roll som är central för hens identitet och förnyar sin identitet genom att etablera en ny roll som även innefattar individens så kallade ex-roll. Ebaugh menar att rollbytet sällan är ett resultat av en enskild händelse, utan hon skildrar rollbytet som en komplex social process innehållande olika faser som sträcker sig över tid. Oavsett vilken typ av roll individen lämnar, ser själva
uppbrottsprocessen likartad ut för samtliga som genomgår den, hur lång tid processen tar kan dock variera från person till person. Ebaughs modell för exitprocessen innefattar ett potentiellt händelseförlopp bestående av fyra faser. I sin teori beskriver hon även olika faktorer som kan ha betydelse för uppbrottet samt fem vändpunkter som kan utlösa uppbrottsprocessen. Vi kommer nedan att beskriva detta närmare (ibid:1-5, 23).
Första tvivlen: Detta är den första fasen i exitprocessen, det är i denna fas som de första tvivlen väcks och individen börjar ifrågasätta sin nuvarande roll. Situationer och föreställningar som personen tidigare ansett vara försvarbara börjar omvärderas. De första tvivlen väcks ofta i samband med att personen får insikt i att saker och ting inte är som hen tidigare trott. I samband med att tvivlen angående den nuvarande rollen uppstår, börjar personen sända ut signaler om att
18 hen är missnöjd med sin rådande situation. För att exitprocessen ut ur den rådande rollen ska kunna framskrida är det av vikt att dessa signaler tas emot av andra. Reaktionerna från individens signifikanta andra kan antingen medföra positiv eller negativ förstärkning. Om de signifikanta andra uppvisar positiva reaktioner och uppmuntrar personens vilja att förändras, så kan tvivlen angående den nuvarande rollen förstärkas. Denna fas kan variera i tidsspann, vissa individers exitprocess framskrider inte längre än till denna fas medan andra individer kan ta sig igenom denna fas relativt snabbt (Ebaugh, 1988:41, 182-183).
Sökandet efter alternativ: Personen börjar i den andra fasen bli mer medveten om sitt eget missnöje och andra alternativ till den nuvarande rollen börjar bli tydligare. Detta medför ofta att positiva och negativa aspekter med dessa alternativa roller jämförs med den rådande rollen.
Precis som i första fasen är uppmuntran och bekräftelse betydelsefullt för personen i fråga. När de alternativa rollerna blir tydligare börjar individen sätta sig in dem och ta till sig dessa rollers normer och värderingar. Detta beskrivs vara en avsiktlig strategi för att förbereda och underlätta rollbytet och anpassningen till den nya rollen. Många känner under denna fas befrielse då de inser att de inte längre behöver känna sig bundna till den rådande rollen (ibid:87, 183).
Vändpunkten: I denna fas tydliggörs personens insikt i att den nuvarande rollen inte längre är önskvärd och personens uppfattning om att hen kan lyckas åstadkomma något annat i sitt liv förstärks. Det är i denna fas som själva vändpunkten sker, personen fattar i denna fas ett beslut om att träda ur den rådande rollen. I vissa fall kan vändpunkten utgöras av en större händelse i personen liv. I många fall är dock händelsen inte lika utmärkande, utan det som är avgörande är snarare själva tidpunkten för händelsen. Ebaugh beskriver fem olika typer av vändpunkter vilka vi kommer att redogöra för nedan (Ebaugh, 1988:183-184).
1. Utmärkande händelser, denna vändpunkt kan utgöras av en specifik händelse som både kan vara av positiv och negativ karaktär, kännetecknande är dock att händelsen ofta har en symbolisk betydelse för personen (Ebaugh, 1988:125-127).
2. Strået som bryter kamelens rygg kan likställas med det svenska uttrycket droppen som får bägaren att rinna över. Denna typ av vändpunkt kan orsakas av ett flertal efterföljande negativa händelser som gör att personen inte längre står ut med sin rådande livssituation och därav känner ett behov av förändring (Ebaugh, 1988:128-129).
19 3. Tidsrelaterade faktorer kan innebära att personen känner press att träda ur sin rådande roll
omgående på grund av rädsla för att annars fastna i rollen för evigt. Ebaugh beskriver exempelvis att flera av de före detta nunnorna i hennes studie uppgav att de lämnade klosterlivet precis innan de skulle avlägga sina löften, för att undvika att fastna där för all framtid (Ebaugh, 1988:129-130).
4. Ursäkter är en vändpunkt som kan utgöras av en incident som möjliggör ett utträdande av den nuvarande rollen, genom att personen kan använda denna händelse som en ursäkt för att legitimera sitt utträdande (Ebaugh, 1988:130-132).
5. Antingen/eller situationer kan utgöras av ett ultimatum som individen tvingas hantera. Ett sådant ultimatum kan vara att personen tvingas välja mellan att antingen fortsätta leva i den nuvarande rollen, eller att förändra sin livsstil för att lyckas rädda något viktigt, såsom sin hälsa eller sina sociala relationer (Ebaugh, 1988:132-134).
Skapandet av ex-rollen: Denna fas är den fjärde och sista fasen i exitprocessen, det är i denna fas som en ny identitet etableras och den tidigare rollen omformas till en så kallad ex-roll. En
anpassning sker till dessa roller, men trots att individen skapar en ny roll är det vanligt att vissa drag från den gamla rollen fortfarande kvarstår hos individen. I denna fas kan personen uppleva svårigheter i hur hen ska förhålla sig till framtiden, den nuvarande situationen samt till sitt förflutna. Fasen kan innebära en enorm förändring som många gånger ger upphov till emotionell smärta, därav är det viktigt att personen i fråga får stöd av människor i sin omgivning (Ebaugh, 1988:149-150).
I denna fas kan personen möta svårigheter inom sex olika områden. Det första området är självpresentation, inom detta område kan individen möta svårigheter i att lyckas presentera sin nya roll för andra i sin omgivning på ett respektingivande sätt. Det andra området där individen kan stöta på svårigheter kallas för sociala reaktioner, det finns en risk att individen inte får den bekräftelse och stöd från omgivningen som hen behöver. Det tredje området kallas för intimitet, där kan individen möta svårigheter i att hantera nya intima relationer. Det fjärde området är bytet av vänskapskretsen, där kan personen uppleva svårigheter i att behöva byta ut stora delar av sitt vänskapsnätverk och distansera sig från tidigare referensgrupper. Inom det femte området förhållningssätt gentemot sina tidigare gruppmedlemmar och andras ex-roller kan individen ha svårt att veta hur hen ska förhålla sig till personer som fortfarande tillhör den gruppen som hen
20 själv lämnat. Individen kan även ha svårt att hantera andra personers ex-roller hos de personer som genomgått samma rollutträde som hen själv (Ebaugh, 1988:184-185).
Det sista och sjätte området som svårigheter kan uppstå inom är förmågan att hantera resterna av den tidigare rollen. Inom detta område hanterar individen resterna av sin tidigare identitet, hen kan dock fortsätta identifiera sig med rester ur den gamla rollen, och bearbetningen av resterna kan ibland ta lång tid. Samhällets sociala konstruktion av vad som är önskvärt hos en individ har en stor inverkan på exitprocessen. Individer vars ex-roll medför en känsla av stigma, tenderar i hög grad att försöka dölja sin tidigare roll, vilket påverkar individens självpresentation av sin nya roll. Detta kan även påverka anpassningen och förhållningssättet gentemot sin nya samt sin tidigare roll (Ebaugh, 1988:184-185, 197).
4. Metod
I följande kapitel kommer vi att beskriva vårt val av metod, urval och avgränsningar samt hur vi har genomfört studien. Vi kommer även att beskriva validitet och reliabilitet i förhållande till vår studie samt de etiska riktlinjer och principer som vi har tagit hänsyn till.
4.1 Val av forskningsmetod och forskningsansats
Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod och vi har samlat in vår empiri genom intervjuer. Antalet deltagare i undersökningen är inte det viktigaste inom kvalitativ forskning, utan det väsentliga är att få fyllig information från respondenten (Bryman, 2011:341). Den kvalitativa intervjun syftar till att se världen ur respondenternas synvinkel och utveckla förståelse utifrån deras erfarenheter (Kvale & Brinkmann, 2009:17). Den valda metoden är lämplig då vi bland annat vill undersöka personers egna erfarenheter av uppbrott ur prostitution.
Inom vetenskapsfilosofin är empirin beroende av forskarens teoretiska utgångspunkter och förförståelse. När man i sin forskning utgår från befintliga teoretiska perspektiv och tillämpar dem för att förklara ett fenomen, så använder man sig av en deduktiv strategi. En annan strategi som man kan använda sig av är en induktiv strategi, vilket innebär att man forskar kring ett fenomen utan att ha några hypoteser och låter forskningen samt eventuella teorier växa fram i och med inhämtandet av empirin (Larsson & Goldberg, 2008:161-163). Man kan även formulera en strategi där man växelvis använder sig av både en deduktiv och en induktiv
undersökningsstrategi, vilket benämns som en abduktiv strategi. Det innebär att man som
21 forskare både har fokus på berättarens skildringar samt fokus på användningen av applicerbara teorier vid tolkningen av datan (Larsson, Sjöblom & Lilja, 2008: 448). Vi är medvetna om att omfattningen av vår empiri begränsar möjligheten att avgöra huruvida vi använt oss av en viss undersökningsstrategi. Vi har försökt att använda oss av en deduktiv strategi, men vi ser även att det kan finnas vissa inslag av en abduktiv strategi i förhållande till hur vi har genomfört studien.
Vi har haft en förförståelse samt en teori kring exitprocesser som vi har valt att applicera på vår empiri, men vi har även fokuserat på våra respondenters skildringar för att ställa dem mot teorin, vilket skulle kunna tyda på inslag av en abduktiv ansats.
4.2 Sökprocessen
De sökverktyg och databaser som har varit aktuella för vår studie är SWEpub, Google Scholar, DiVa samt Libris. I sökprocessens första skede sökte vi efter studier, avhandlingar och C- uppsatser som kunde ha relevans för området prostitution. De sökord som vi valde ut användes både var för sig och i kombinationer. Sökorden var till en början: Prostitution, sexhandel,
könshandel, prostituerade, escortverksamhet, sexköpslagen samt sälja sex. Dessa sökord gav oss en ingång till fältet och vi använde därefter följande sökord: Uppbrott ur prostitution, uppbrott, förändringsprocesser, uppbrottsprocesser, exitprocesser, vägar ut ur prostitution, vägar in i prostitution, anledningar till att sälja sex, berättelser av prostituerade samt erfarenheter av prostitution. För att finna internationell forskning använde vi följande engelska sökord:
Prostitution, exit prostitution, exiting prostitution, exitprocess, leaving prostitution och selling sex. Efter att ha använt oss av olika sökmotorer och valt ut relevant material, började vi granska referenserna i de studier som bedömts ha haft relevans för vårt syfte. Utifrån dessa referenslistor kom vi över ytterligare forskning och litteratur som vi ansåg var väsentliga i förhållande till vår studie.
4.3 Urval och avgränsningar
Vi har kommit i kontakt med våra respondenter utifrån ett målstyrt urval, vilket innebär att man väljer ut respondenter som har en direkt anknytning till det område man vill undersöka (Bryman, 2011:350). Enligt Bryman (2011) är denna typ av urval strategiskt då det innebär att man
försöker skapa överensstämmelse mellan de forskningsfrågor man vill besvara och det urval man använder sig av (ibid:434). Detta har även varit önskan med vår studie. Vi har inte haft några avgränsningar vad gäller kön i sökandet efter potentiella respondenter då detta inte har varit nödvändigt i förhållande till vårt syfte eller våra frågeställningar. Vi har däremot haft ett krav på
22 att potentiella respondenter ska vara minst 18 år eftersom att man då är myndig och själv kan ge samtycke till att delta.
Vi har tagit kontakt med organisationer som var relevanta för vårt område för att dels få kontakt med socialarbetare som jobbar med prostituerade samt dels med individer med egen erfarenhet av att bryta upp ur prostitution. I ett senare skede kontaktade vi offentliga personer som vi hade blivit upplysta om genom de organisationer vi varit i kontakt med.
Vi har sammanlagt genomfört sex stycken intervjuer. Vår vision är att ge ett brett perspektiv på hur ett uppbrott ur prostitution kan se ut och vilka faktorer som kan påverka det. Därav har vi i denna studie valt att undersöka uppbrott både utifrån professionellas synvinkel, men även utifrån personer med egen erfarenhet att bryta upp ur prostitution. Med de professionella syftar vi på socialarbetare som arbetar i nära kontakt med prostituerade och hjälper dem att genomföra ett uppbrott ur sexhandeln. Anledningen till att vi har två olika grupper av respondenter är att vi som sagt vill bredda perspektiven och ge en mångsidigare bild av en och samma företeelse. Det är relevant att få med de professionellas perspektiv då professionella stödinsatser enligt forskning är viktiga för möjliggörandet av ett uppbrott (Bindel et al. 2012:3). Det är även av vikt att i vår studie inkludera personer som tidigare varit prostituerade för att få med personliga skildringar av uppbrottet och dess förlopp.
Respondenterna benämns tillhöra två olika grupper i resultatredovisningen. Det gemensamma för dessa två grupper är dock att alla respondenterna i dagsläget är aktiva inom socialt arbete. Den första gruppen utgörs av socialarbetare som blivit intervjuade utifrån sin yrkeskunskap om prostitution och uppbrott. Respondenterna i den andra gruppen har, bortsett från sin
yrkeskunskap, även egen erfarenhet av att sälja sexuella tjänster och bryta upp ur prostitution. I intervjuerna med den andra gruppen ligger fokus därav främst på respondenternas tankar och erfarenheter av sitt eget uppbrott ur prostitutionen.
4.4 Tillvägagångsätt
Genomförandet av en studie kan delas in i sex olika steg; formulering av generella
frågeställningar, val av relevanta platser och undersökningspersoner, insamling av data, tolkning av data, begreppsligt och teoretiskt arbete samt slutligen en rapport om resultat och slutsatser (Bryman, 2011:346).
23 4.4.1 Intervjuerna
Vi har kontaktat alla potentiella respondenter genom e-post och vi har skickat ut såväl ett
informationsmail som ett samtyckesbrev till samtliga. Respondenterna har själva fått välja tid och plats för intervjuns genomförande.
Våra intervjuer har varit semistrukturerade, vilket innebär att man har vissa teman man vill utforska och därefter utformar en intervjuguide utifrån dessa teman. Vid en semistrukturerad intervju får respondenterna öppna frågor som de med egna ord kan besvara fritt och följdfrågor som inte ingår i intervjuguiden kan ställas till respondenten (Bryman, 2011:415). Trots att vi har haft en intervjuguide till vårt förfogande, har vi vid intervjutillfällena anpassat frågornas följd och eventuella följdfrågor utefter respondentens svar på tidigare frågor under intervjutillfället. Vi utformade två intervjuguider för att anpassa intervjufrågorna till de respondenter vi skulle möta.
Den ena intervjuguiden har använts vid intervjuerna med de respondenter som har egen erfarenhet av att bryta upp ur prostitution, och den andra intervjuguiden har använts vid intervjuerna med de respondenter som arbetar i nära kontakt med prostituerade. En del av intervjufrågorna är identiska i båda intervjuguiderna, ett fåtal av frågorna är dock olika vinklade utifrån målgruppen. För att ytterligare anpassa intervjun till de respondenter vi mött ingår det vissa frågor i den ena intervjuguiden som inte förekommer i den andra samt tvärtom.
Intervjukvaliteten i kvalitativa studier är beroende av noggrannhet och transparens. Det är även av vikt att det inte förekommer några ledande frågor i en intervju, om dessa inte är en del av en medveten strategi (Kvale & Brinkman 2009:187-189). Vi har varit noga med att utforma frågor som inte är ledande till våra intervjuguider genom att använda oss av öppna frågeord såsom
“varför”, “vilken betydelse har”, “beskriv hur” och “vilka”.
Med två av våra respondenter har vi genomfört telefonintervjuer. Denna typ av intervjuform kan enligt Bryman (2011) lämpa sig bra när man vill intervjua grupper och individer som är svåra att få tag på (ibid:432). Det har varit svårt att komma i kontakt med respondenter som befinner sig i ett geografiskt närområde, vi har därav tvingats kontakta potentiella respondenter som är bosatta på annat håll. En fördel med telefonintervjuer är att det för intervjuaren kan vara lättare att ställa känsliga frågor samt lättare för respondenten att besvara dem, då respondenten och intervjuaren inte är fysiskt närvarande för varandra (ibid:432). Prostitution kan vara ett känsligt ämne för vissa, det kan därför underlätta att ha en intervju via telefon.
24
4.4.2 Bearbetning och tolkning av data
Efter insamlingen av vår empiri påbörjade vi bearbetningen och tolkningen av den. Eftersom vi genomfört en intervjustudie blev det första steget att transkribera intervjuerna, det vill säga att skriva ut dem. Det innebär att det muntliga intervjusamtalet omvandlas till skriven text i form av utskrifter tillgängliga för analys, och grundregeln är att klart ange hur utskrifterna gjorts. Man kan välja att ordagrant återge intervjuerna eller att låta dem få en mer formell skriftspråkskaraktär (Kvale & Brinkman, 2009:193, 197). Vid transkriberingen av våra intervjuer valde vi att reducera bort vissa av respondenternas utfyllnadsord som inte fyllde någon funktion för själva innehållet.
Exempel på sådana utfyllnadsord är “liksom”, “asså”, “ehh” “mhh” och liknande. Vi har även valt att inte skriva ut pauser, upprepningar eller skratt så länge detta inte har haft någon betydelse för själva innehållet. De utvalda citaten vi använt oss av i vår resultatdel har därefter rättats språkmässigt för att möjliggöra ett mer tydligt och läsbart resultat.
När vi har plockat ut citat ur transkriberingarna har vi somliga gånger valt att klippa ut en del av en mening eller ett stycke, detta har i så fall märkts ut genom //...//. Detta har endast gjorts när meningen har innehållit utsagor som inte varit relevanta för resultatet. Vi har varit noggranna med att respondenternas uttalanden inte ska förvrängas eller kunna misstolkas, därav har vi inte kortat ner meningarna på ett sådant sätt att de innehållsmässigt har förändrats.
Efter transkriberingen påbörjade vi intervjuanalysen med hjälp av meningskodning, vilket innebär att man samlar ihop flera nyckelord på ett lämpligt sätt för att i ett senare skede kunna finna relevanta uttalanden. Kodningen kan göras genom kategorisering där meningen delas in i enkla kategorier, detta ger en överblick av hur ofta specifika teman tas upp i texten. Ytterligare använde vi oss av meningskoncentrering där man sammandrar respondenternas yttranden till kortare formuleringar för att lättare kunna tolka intervjuerna (Kvale & Brinkman, 2009:217-221).
Vi har kategoriserat och tematiserat vårt material genom att lyfta ut det väsentliga som framkommit vid intervjuerna, därefter har vi placerat in yttranden och citat under våra valda teman. Exempel på två teman som vi använt oss av vid meningskoncentreringen är “Behovet av formellt stöd efter ett uppbrott” och “Betydelsen av nära relationer”.
Utifrån de teman vi använt oss av vid meningskoncentreringen utformade vi de huvudteman som vi presenterar i vårt resultatavsnitt. Det första huvudtemat är respondenternas bakgrund och deras beskrivning av vägen in. Där presenteras respondenterna, deras bakgrund samt deras åsikter
25 kring vägen in i prostitution. Det andra huvudtemat är påverkande faktorer, där lyfter vi upp respondenternas yttranden kring olika faktorer som kan vara av betydelse för uppbrottet. Det tredje huvudtemat är formella stödinsatser där vi belyser de formella stödinsatsernas betydelse för uppbrott ur prostitution. Därefter följer temat uppbrottsprocessen och temat tiden efter
uppbrottet som bland annat belyser respondenternas yttranden kring uppbrottsprocessens förlopp.
4.4.3 Analysperspektiv
Det finns olika analysperspektiv man kan använda sig av. I hermeneutisk meningstolkning och analys strävar man efter att fördjupa sin förståelse av olika aspekter av den mänskliga tillvaron samt se mångfalden av flera olika verkligheter, man tolkar verkligheten med stöd av sin egen förförståelse (Kvale & Brinkman, 2009:226-227). Vi har använt oss av hermeneutisk analys när vi läst och bearbetat vår empiri och därefter använt oss av vår valda teori när vi analyserat vårt resultat. Eftersom man utifrån det hermeneutiska analysperspektivet utgår från sin förförståelse tänker vi att det finns en risk för att förförståelsen, analysperspektivet och teorin kan ha haft en påverkan på insamlingen av vår empiri samt studiens resultat. Holmberg & Enander (2011) beskriver att förförståelsen både kan vara ett hinder och en tillgång under forskningsprocessen.
Förförståelsen kan bidra till motivation och hypoteser, samtidigt som den kan begränsa
forskningen genom att man bara ser det förväntade och bortser från andra möjliga perspektiv. Av den anledningen bör man kritiskt reflektera kring sin förförståelse under studiens gång (ibid:34- 35). Under forskningens gång har vi försökt vara medvetna om vår förförståelse och dess möjliga inverkan på studien. Då vi önskar hög transparens för vår studie har vi valt att klargöra för den förförståelse vi har.
Vi har vidare analyserat vårt material utifrån en tematisk analys, vilket är en analysmetod som inte har någon specifik strategi eller teknik (Bryman, 2011:655). Vi har eftersökt likheter och skillnader i respondenternas olika utsagor, och därefter utgått från dessa när vi analyserat empirin.
4.5 Validitet och reliabilitet
Validitet används för att bland annat redogöra för kvaliteten, generaliserbarheten samt
slutsatsstyrkan i forskningen. Validiteten handlar om huruvida studien mäter det som man haft för avsikt att mäta (Bryman, 2011:49). Vår möjlighet till att generalisera vårt resultat eller säga något om hur uppbrottsprocessen ser ut för alla som bryter upp ur prostitution begränsas utifrån
26 de fåtal respondenter som deltagit i vår studie. Syftet med vår studie är dock heller inte att besvara hur ett uppbrott ur prostitution ser ut för alla som genomgår ett sådant uppbrott, utan snarare att belysa och skapa förståelse för hur det kan se ut för vissa individer. Utifrån det som framkommer av vår studie kan vi se att vårt resultat är förenligt med våra frågeställningar och vårt syfte, vilket kan tänkas tyda på att vi har undersökt det vi avsett att undersöka.
Bryman (2011) talar även om reliabilitet, det vill säga tillförlitligheten, som handlar om huruvida undersökningen kan ge samma resultat vid ett nytt genomförande (ibid:50). Invändningar mot intervjuanalyser är ofta att olika uttolkare hittar olika innebörder i samma intervju (Kvale och Brinkmann, 2009:226-227). Trots att vi försökt förhålla oss objektivt när vi gjort vår
datainsamling har vi i någon mån burit med oss förförståelse och kunskap kring ämnet.
Reliabiliteten blir på grund av detta svårbedömd och det råder en tveksamhet kring möjligheten att få ett liknande resultat vid ett nytt genomförande. Reliabiliteten kan dock styrkas i kvalitativ forskning genom att man som forskare har en intervjuguide med tydlig relevans för studiens syfte och frågeställningar. För att styrka validiteten bör man som forskare även ha tydliga resonemang kring en applicerbar teori och vara noggrann med analysen av det empiriska materialet (Bryman, 2011:528).
Denscombe (2000) menar att det vid intervjutillfället kan råda en osäkerhet kring huruvida respondenten besvarar intervjufrågorna utifrån vad hen själv tycker eller utifrån det hen tror sig förväntas svara (ibid:135). Vi kan inte bedöma trovärdigheten i respondenternas uttalanden. Vi eftersträvar dock att återge respondenternas eget perspektiv och inte bedöma sanningshalten i deras uttalanden, därav antar vi att respondenterna besvarar frågorna utifrån sin egen erfarenhet och kunskap.
4.6 Etiska överväganden
När vi valde att studera uppbrott ur prostitution var vi väl medvetna om att detta kan vara ett etiskt känsligt område, då det vid en intervju kring vårt valda ämne kan framkomma intima och privata detaljer om respondenternas bakgrund och liv. Detta är något vi har haft i åtanke vid utformandet av vår intervjuguide för att hålla oss till relevanta och etiskt försvarbara frågor, vi har även noga övervägt vilka begrepp vi använt oss av i intervjuguiderna. Vi har försökt förmedla till intervjupersonerna att vi är öppensinnade och icke-dömande angående ämnet prostitution för att möjliggöra ett öppet samtal mellan intervjupersonerna och oss. Vi diskuterade även huruvida
27 vi kunde använda oss av begreppet prostitution vid intervjuerna, men efter att respondenterna själva talat avslappnat kring begreppet valde även vi att använda oss av det.
Det kan vid kvalitativa intervjustudier uppstå etiska dilemman framför allt på grund av svårigheten att forska om privata liv och sedan presentera resultaten på den offentliga arenan (Kvale & Brinkman 2009:78-84). Vi har därför utgått från Vetenskapsrådets (1990) fyra forskningsetiska krav när vi utfört vår studie. Dessa är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (ibid:7-14).
Vi skickade ut ett informationsbrev till deltagarna i vår studie där vi tydligt beskrev syftet med studien, vilken nytta deras medverkan kunde tänkas ha för studien samt deras fria vilja att delta.
Informationsbrev skickades ut i god tid innan intervjutillfällena för att ge respondenterna möjlighet att överväga sin vilja att medverka. Efter att respondenterna hade fattat beslutet att delta i studien skickade vi ut ett samtyckesbrev där vi tydligt redogjorde för hur intervjun skulle utföras, spelas in, transkriberas samt hur materialet och deras uppgifter skulle hanteras. I
samtyckesbrevet utlovade vi fullständig anonymitet och avidentifiering, samt återigen tydliggjorde deras frivillighet och rättighet att själva bestämma över sin medverkan. Detta
samtyckesbrev undertecknades av samtliga respondenter som deltog i vår studie. Respondenterna har även fått möjlighet att ta del av deras transkriberade intervju.
Vi har som utlovat sett till att respondenterna har fått största möjliga konfidentialitet och obehöriga har inte kunnat ta del av deras personuppgifter. Med tanke på studiens ämne, har vi varit noggranna med anonymiteten vad gäller respondenterna. Vid intervju-utskrifterna döpte vi om intervjuerna till nummer för fullständig avidentifiering. Vi har även fingerat samtliga namn, åldrar och övrig information som kan tänkas vara avslöjande, exempelvis geografiska namn. De inhämtade uppgifterna har endast använts i forskningssyfte för vår studie.
Vad gäller respondenter med erfarenhet att bryta upp ur prostitution, valde vi att endast intervjua de som har levt ett liv utanför prostitution en längre tid. Vi har alltså inte intervjuat personer som är på väg att bryta upp eller som nyligen brutit upp ur sexhandeln. Med tanke på studiens syfte hade det självklart varit av intresse att intervjua personer som i dagsläget genomgår ett uppbrott, detta hade dock varit alltför känsligt och eventuellt inneburit en risk för att störa personens uppbrottsprocess. Detta hade därav inte varit etiskt försvarbart och möjligen brutit mot
individskyddskravet som säger att all forskning måste vägas mot de negativa konsekvenser som
28 kan uppstå för respondenten (Vetenskapsrådet, 1990:5). Med socialarbetarna har vi inte sett samma etiska dilemma eftersom deras erfarenheter inte är personliga utan främst arbetsrelaterade, dock har vi självfallet tagit etiska överväganden i beaktande även med dem.
Vi är som sagt medvetna om att erfarenheter av sexförsäljning kan vara ett känsligt och
stigmatiserande ämne att prata om. Vi har tänkt på att inte vara alltför känslomässigt involverade vid genomförandet av intervjuerna. Därtill har vi försökt att inte vara alltför försiktiga men inte heller alltför oberörda när vi ställt personliga frågor till de respondenter som genomgått ett uppbrott ur prostitution, då båda förhållningssätten skulle kunna uppfattas dömande. Vid intervjuerna med de personer som har egen erfarenhet av att bryta upp ur prostitution har vi försökt att samtala på ett så avslappnat och naturligt sätt som möjligt kring deras egna erfarenheter, för att de skulle känna sig bekväma i situationen. Dock har samtliga av dessa respondenter medverkat i flertalet intervjuer kring deras bakgrund och erfarenheter. Utifrån detta hade vi ett antagande om att dessa personer kunde besvara våra frågor relativt öppet och att tröskeln för att tala om personliga upplevelser därav sänktes.
5. Resultatredovisning och analys
I följande kapitel presenteras det som framkommit av vår empiri i kortare avsnitt. Efter varje avsnitt följer en analys där vi sammanbinder vår empiri med tidigare forskning och teori. I resultatredovisningen utgår vi från respektive målgrupp i vår studie. Anledningen till att vi delat upp respondenterna i två grupper är att vi vill illustrera uppbrottet ur två olika perspektiv;
uppbrott ur prostitution utifrån socialarbetares perspektiv och uppbrott ur prostitution utifrån personer som själva genomfört ett sådant uppbrott. Därav fokuserar vi i grupp 2 främst på respondenternas eget uppbrott ur prostitutionen och inte på deras yrkeskunskap.
5.1 Respondenternas bakgrund och deras beskrivning av vägen in i prostitution
Grupp 1
Anna
Anna är en kvinna på 20-30 år. Hon har sedan tre år tillbaka arbetat på en organisation som erbjuder stödprogram och terapi för kvinnor som önskar bryta upp ur sexhandeln. Hon beskriver
29 sitt arbete som såväl krävande som givande. Anna anser att fattigdom, sexuella övergrepp eller andra traumatiska händelser i barndomen kan medföra en risk för att personen i ett senare skede börjar prostituera sig.
“Vi har en tjej som kommer från en helt vanlig svensk familj och har utsatts för övergrepp när hon var 13 år och samma man började sälja henne till kompisar. Så småningom började hon sälja sig själv för att hon då tänkte att hon hade kontroll att välja sina kunder.... för henne blev det ett självskadebeteende, precis som för de flesta.” (Anna).
Louisa
Louisa är en kvinna på 40-50 år och hon är utbildad socionom. Hon är sedan ett och ett halvt år tillbaka anställd på en myndighet i Sverige som i samarbete med polisen arbetar såväl
uppsökande som förebyggande vad gäller prostitution. Louisa håller även i stödsamtal med de prostituerade. Behov av pengar eller en vilja att experimentera sexuellt kan enligt Louisa ofta vara bakomliggande faktorer till en prostitutionsdebut.
“Vi märker att många börjar för att de behöver tjäna pengar eller för att de har bekräftelsebehov. Man kanske även vill experimentera sexuellt som man inte kan göra i andra relationer //...// Det kan också vara någon form av ångestlindring eller ett självskadebeteende.” (Louisa).
Birgitta
Birgitta är en kvinna på 20-30 år, hon är utbildad socionom och är sedan fyra år tillbaka anställd på en myndighet som arbetar med att hjälpa och stötta prostituerade. Hon arbetar främst med uppsökande arbete, som vänder sig både till de personer som säljer sex och sexköpare. Birgitta beskriver att ångestproblematik, fattigdom eller behov av pengar för att exempelvis kunna finansiera ett missbruk är vanliga orsaker till att börja sälja sex.
“Några av dom förklaringarna kan handla om att man vill dämpa någon form av ångestkänslor eller övergivenhet. Man ser kanske inget värde på sig själv, vilket gör att prostitutionen kan bli en del av ett självskadebeteende.” (Birgitta).
Grupp 2
Lena
30 Lena är en kvinna på 45-55 år som arbetat inom sexhandeln ett tiotal år, men hon bröt upp ur sexhandeln för ungefär 15 år sedan i samband med att hon tog sig ur sitt drogmissbruk. Idag arbetar hon med att hjälpa kvinnor med missbruksproblematik. I Lenas fall var prostitutionen en del av ett självskadebeteende. I barndomen blev Lena utsatt för övergrepp och blev intalad att hon inte hade något värde, utifrån detta utvecklade Lena en dålig självkänsla och ett självförakt.
Detta tror Lena bidrog till att hon i ett senare skede började prostituera sig.
“Jag växte upp under väldigt otrygga förhållanden och var ganska tidigt utsatt för incestuösa övergrepp...
inte direkt samlag, men beröringar och sådär. Det här gjorde att min självkänsla blev väldigt låg och jag använde prostitutionen som ett självskadebeteende.” (Lena).
Peter
Peter är en man på 40-50 år som började sälja sexuella tjänster som tonåring och bröt sedan upp ur prostitutionen i tjugoårsåldern. Peter arbetar i dagsläget som behandlare, men även inom andra områden som berör prostitution och människohandel. Utöver detta åker Peter runt i landet och föreläser kring ämnen såsom sexuella övergrepp. Som barn blev han fysiskt misshandlad och utsatt av sina fosterföräldrar som använde misshandeln i uppfostringssyfte. Han fick ofta höra att det var fel på honom vilket påverkade hans självbild negativt och han beskriver att han blev ett enkelt offer för sexuella övergrepp.
“...jag hade fyra förövare innan jag blev 15 år //...// Efter det sista övergreppet började jag att aktivt söka upp dom och när jag såg att det fanns möjlighet för sexuell interaktion med personer i olika miljöer då tog jag den kontakten… och jag började att applicera att jag ville ha saker för det. //...// För min del började det när jag var i tonåren och tog kontroll över de situationerna jag inte kunde kontrollera tidigare av övergrepp.”
(Peter).
Gabriella
Gabriella är en kvinna på 70-80 år som sålde sexuella tjänster i tonåren. Hon bröt upp ur prostitutionen vid 20 års ålder men började därefter missbruka droger och alkohol. Numera arbetar hon inom en kyrklig verksamhet som hjälper prostituerade. I barndomen blev hon utsatt för psykisk misshandel och fick ofta höra att hon var ful och värdelös av sin mamma, vilket har påverkat hennes självkänsla. Gabriella utsattes för sexuella övergrepp i femårsåldern och blev därefter utnyttjad av flera förövare under sin barndom. I tonåren mötte Gabriella kvinnan som kom att bli hennes bordellmamma. Den kärlek Gabriella upplevde sig få av bordellmamman ledde till att hon var villig att tillmötesgå hennes önskemål.
