NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN
Uppsala Universitet Kandidatuppsats
Författare: Jenny Willén Handledare: Tomas Guvå VT 2007
Handelsliberaliseringens effekter på barnarbete
Sammanfattning
I uppsatsen har jag undersökt hur sambandet mellan handelsliberalisering och barnarbete ser ut. Uppsatsen inleds med en teori om internationell handel för att tydliggöra vad som sker inom ett land vid en liberalisering av handeln. Därefter presenteras tre olika teorier från mikroteoretiskt nivå som beskriver sambandet mellan handelsliberalisering och barnarbete utifrån olika perspektiv. Varje teori följs upp av ett avsnitt där empiriska data från Vietnam analyseras med hjälp av teorin för att koppla samman teorin med verkligheten. Jag har valt att fokusera på Vietnam för att det är ett bra typexempel av ett u-land som öppnat upp landet för handel med andra länder de senaste årtiondet. Slutligen diskuteras hur väl teorierna förklarar sambandet mellan handelsliberalisering och barnarbete samt vilka aspekter som belyses i respektive teori. Jag kommer fram till att det finns samband mellan handelsliberalisering och en minskning av barnarbete under speciella förhållanden.
TABELL- OCH FIGURFÖRTECKNING
FIGUR 1. KORRELATIONEN MELLAN HANDEL OCH BARNARBETE………. 2
FIGUR 2. JÄMNVIKT PÅ BARN- OCH VUXENARBETSMARKNADEN………..8
TABELL 1. GENOMSNITTLIGA TIMLÖNER PER KVARTIL MÄTT I TUSENTALS DONG ………….10
FIGUR 3. INPUT- OCH OUTPUTFLÖDEN MELLAN PRODUKTIONS OCH
KONSUMTIONSSIDAN I EN LITEN ÖPPENEKONOMI……….………….11
FIGUR 4. INKOMST- OCH SUBSTITUTIONSEFFEKT VID EN ÖKAD LÖNENIVÅ……….………….15
FIGUR 5. ANDEL BARN I SKOLAN RESPEKTIVE I ARBETE………16
Innehållsförteckning
1 INLEDNING ... 1
1.1 SYFTE OCH METOD... 3
1.2 DISPOSITION... 3
2. BAKGRUND ... 4
2.1VIETNAMS UTVECKLING FRÅN 1980-TALET OCH FRAMÅT... 4
3 LIBERALISERING AV HANDELN UTIFRÅN ETT MAKROTEORETISKT PERSPEKTIV ... 5
3.1HECKSCHER-OHLIN TEORIN... 5
3.2EFFEKTER AV PRISFÖRÄNDRING PÅ RIS I VIETNAM... 6
4 MIKROTEORETISKT PERSPEKTIV: LYX- OCH SUBSTITUTIONSAXIOMET ... 7
4.1LYXAXIOMET... 7
4.2SUBSTITUTIONSAXIOMET... 7
4.3JÄMVIKTER PÅ BARN- OCH VUXNAS ARBETSMARKNAD... 8
4.4EFFEKTERNA AV EN STIGANDE LÖNENIVÅ I VIETNAM... 9
5 FAKTORPRISFÖRÄNDRINGENS PÅVERKAN PÅ HUSHÅLLENS BESLUT GENOM INKOMST- OCH SUBSTITUTIONSEFFEKTEN ... 11
5.1HUSHÅLL SOM PRODUCENT ELLER KONSUMENT... 11
5.2INKOMSTEFFEKT GENOM HUSHÅLLENS KONSUMTION OCH PRODUKTION AV RIS I VIETNAM... 12
6 INKOMST- OCH SUBSTITUTIONSEFFEKT UTIFRÅN POPULATIONENS UTBILDNINGSNIVÅ13 6.1PÅVERKAN AV LÖNEFÖRÄNDRING... 14
6.2BETYDELSE AV POPULATIONENS UTBILDNINGSNIVÅ FÖR BARNARBETETS UTVECKLING I VIETNAM... 16
7 DISKUSSION OCH SLUTSATS... 18
KÄLLFÖRTECKNING ... 21
1 Inledning
Barnarbete existerar och är ett problem i nästan alla av världens fattiga länder. ILO
(International Labour Organisation) beräknade 2004 att 190.7 miljoner av världens alla barn arbetade heltid.1 I själva verket kan antalet barn i arbete vara betydligt större än denna siffra. Det finns svårigheter att mäta barnarbete eftersom det saknas en tydlig definition på
barnarbete samt att många barnarbetare är ”osynliga”, de arbetar illegalt, bor på gatan eller liknande. Detta bör man ha i åtanke när man tar del av mätningar av antalet barnarbetare.2 Enligt ILO är definitionen av ”barnarbete” alla barn under 15 år som deltar i en ekonomisk aktivitet och ekonomisk aktivitet innebär alla sorters betalt arbete och vissa sorters obetalt arbete inklusive egen produktion.
Orsaken till barnarbete anses i många fall vara fattigdom, barn tas ur skolan för att bidra med inkomster till hushållet när de vuxnas inkomster inte räcker till. En annan orsak som
diskuteras är att efterfrågan på barnarbete kan öka i utvecklingsländer som går igenom en industriell fas. Dessa industrier kräver oftast mycket och billig arbetskraft, vilket kan medföra att antalet arbetande barn stiger. Dåligt fungerade utbildningssystem och låg
utbildningskvalité minskar incitamenten för föräldrarna att låta sina barn gå i skolan när avkastningen på arbete är högre och kan vara en orsak till att barn arbetar.
Man kan se på effekterna av barnarbete från olika synvinklar, ofta belyses de negativa effekterna av barnarbete men positiva effekter har också diskuterats. På ett kontrollerat och säkert sätt skulle barnarbete kunna ha en positiv effekt på barnets utveckling i form av ökad kunskap och ansvar. De negativa effekterna av barnarbete skulle kunna ses som en form av minskad utveckling av humankapitalet när barn tas ur skolan för att istället arbeta och
minimerar deras chanser till utbildning. Ytterligare ett problem som kan uppstå är den negativ spiral mellan generationer då en outbildad förälder ofta inte har råd att låta sitt barn gå i skolan, detta barn kommer i sin tur inte ha råd att låta sitt barn utbildas. Detta blir en slags fattigdomsfälla som kan var svår att komma ur.
En genomgående åsikt som diskuteras i världen är att barnarbete bör bekämpas. Men en del menar att bekämpa barnarbete genom att förbjuda all sorters barnarbete kan ge kraftiga konsekvenser för hushåll som knappt kan försörja sig för att överleva och kan driva barn att
arbeta inom illegala och okontrollerade områden.3 Med detta följer en risk för att barn utsätts för skadliga situationer som påverkar psykologisk och fysiologisk hälsa. Istället kan resurser läggas på att förbättra utbildningen genom att höja kvalitén och göra det möjligt för fler barn att gå i skolan.
Den ökade handeln mellan länder har skapat stora möjligheter för u-länder att integreras i världshandelssystemet. Flera u-länder har tagit till vara denna möjlighet och vänt från att vara protektionistiskt till att öppna landet för ökad handel med omvärlden. I och med en
liberalisering av handeln påverkas flera faktorer inom landet så som varupriser och löner.
Figur 1. Korrelationen mellan handel och barnarbete (Cigno, A. & Rosati, F C. The Economics of Child Labour)
Cigno och Rosati har tagit fram ovanstående figur som visar att andelen barnarbete (vertikal axel) är negativ korrelerat med handel med andra länder (import plus export delat på BNP, på horisontell axel). Observationerna i figuren är världens u-länder och den interpolerade linjen är en hjälp för ögat och ska inte tolkas som ett kausalt samband.
1.1 Syfte och metod
Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken effekt handelsliberaliseringen i u-länder har på barnarbete. Kan handelsliberalisering leda till en ökning eller minskning av barnarbetet? Med utgångspunkt från teorier kring internationell handel på makronivå kommer jag att diskutera hur faktorpriserna påverkas i landet vid en handelsliberalisering. Därefter granskar jag teorier på mikronivå som beskriver sambanden mellan handelsliberalisering och
barnarbete.
Det finns flera teorier på mikronivå som förklarar sambanden utifrån flera perspektiv som till exempel förändringar av lönenivån, olika sorters hushåll eller att effekten av
handelsliberaliseringen på barnarbete beror av befolkningens utbildningsnivå. Samtliga teorier jämförs i det sista kapitlet för att reda ut hur väl teorierna förklarar sambanden.
För att jämföra teorierna med verkligheten har jag analyserat empirisk data från Vietnam. Jag har valt Vietnam för att det är ett u-land som upplevt omfattande liberalisering av handeln under det senaste årtiondet. Huvuddelen av den empiriska delen är hämtat ur
sammanställningar av två stora undersökningar om hushållens välfärd i Vietnam känt under namnet Vietnam Living Standard Survey (VLSS), den första undersökningen gjordes 92/93 och den andra 98/99. Dessa undersökningar valdes då det var svårigheter med att finna empiriska data från senare år.
1.2 Disposition
Uppsatsen inleds med ett makroteoretiskt perspektiv på internationell handel, därifrån anläggs ett mikroteoretiskt perspektiv på hushållens beslut och dess påverkan på barnarbete.
Varje kapitel börjar med en presentation av en teori, som sedan följs upp av en analys med hjälp av teorin på de empiriska data från Vietnam som tidigare nämnts.
• I kapitel 2 ges en introduktion till Vietnams ekonomiska och politiska utveckling samt handelsliberaliseringsreformer från 1980-talet och framåt.
• Därefter presenteras i kapitel 3 teori runt internationell handel och handelns effekter på faktorpriser och varupriser som i sin tur påverkar andelen barnarbete.
• I kapitel 5 diskuteras en teori som ur ett annat perspektiv förklarar samband mellan barnarbete genom inkomst- och substitutionseffekter. Denna teori delar upp hushållen i konsumenter respektive producenter av den exporterande varan.
• Kapitel 6 beskriver effekterna på barnarbete genom inkomst- och substitutionseffekter utifrån befolkningens utbildningsnivå.
• Kapitel 7 består av en slutlig diskussion och slutsats som sammanfattar och analyserar de presenterade teorierna. Vad har de för likheter samt skillnader och vilka aspekter belyses i respektive teori. Här tar jag även upp svårigheter som uppstått under arbetets gång.
2. Bakgrund
2.1 Vietnams utveckling från 1980-talet och framåt
I början av 80-talet rankades Vietnam som ett av världens fattigaste länder. Efter decennier präglat av krig led landet av hyperinflation, ekonomisk stagnation, fattigdom, hungersnöd och tusentals människor flydde ur Vietnam. När Vietnamkriget tog slut 1975 och den sista
amerikanen evakuerades ut ur landet var ändå synen på ekonomin optimistiskt, men både bistånd och vad landet själv kunde åstadkomma överskattades. Ekonomin drevs mot att begränsa privat handel och företagsamhet, istället skulle jordbruket kollektiviseras. Detta ledde till ekonomiska problem då staten inte kunde producera och distribuera samma mängd varor som det tidigare privata näringslivet hade gjort.4 Den traditionella planekonomin hade fungerat under krig men under fredstid blev situationen problematisk och ekonomin
stagnerade snabbt.
De ekonomiska problemen ledde i sin tur till en omprövning av den ekonomiska politiken och i slutet av 1980-talet skedde en nedmontering av den ursprungliga planekonomin och istället skapades en marknadsorienterad inhemsk ekonomi. Vietnam öppnades upp för internationell handel, utländska investerare och för emottagande av utvecklingsbistånd. Denna politiska reform är känd under namnet Doi Moi som betyder renovering. Vietnam upplevde en stark ekonomisk utveckling under Doi Moi med en genomsnittlig BNP tillväxt på 5-10 procent och reducerad fattigdom. Utvecklingen har fortsatt i positiv riktning efter reformen och mellan 1993 och 1998 minskade andelen fattiga från 58 procent till 37 procent.5 Definitionen av
4 Öström, N. ”Vietnam – Landbeskrivning”
fattigdom baseras på en fattigdomsgräns som bestäms av kostnaden för en person att erhålla ett minimum antal kalorier per dag. Under samma period dokumenterades en 33 procentig minskning av barnarbete i Vietnam.6 Trots de anmärkningsvärda förändringarna av ekonomin i Vietnam är landet bara i början av övergången mot marknadsekonomi och utvecklingen väntas fortsätta.
3 Liberalisering av handeln utifrån ett makroteoretiskt perspektiv
Följande avsnitt har syftet att klarlägga vad som sker inom ett land vid ett öppnande av marknaden för handel med andra länder, vilka mekanismer som styr och vilka faktorer som påverkas. En teori som förklarar vilka faktorer inom ekonomin som påverkas vid en ökad handel med omvärlden är Heckscher-Ohlin teorin.
3.1 Heckscher-Ohlin teorin
Heckscher-Ohlin teorin är en utveckling av Ricardo modellen, där komparativa fördelar inte ges av skillnader i länders arbetskraftsproduktivitet utan av skillnader i länders tillgångar som t.ex. kapital, land, arbetskraft osv. Teorin bygger på att länder har olika tillgång på
produktionsfaktorer och för enkelhetens skull antas det bara existerar två produktionsfaktorer, vanligtvis kapital och arbetskraft. Landet har komparativa fördelar i den produktion som kräver relativ mycket av den faktor som landet är rikt på.7
Att öppna ett land för handel med andra länder behöver inte vara ett nollsummespel där ett land drar fördelar av handeln medan det andra landet förlorar. Varje land kommer att exportera den vara som kräver den produktionsfaktor som är relativt billig i landet och importera den vara som kräver den produktionsfaktor som är relativt dyr. På grund av den ökande efterfrågan på exportvaran kommer priset att stiga och detta kommer i sin tur pressa upp priset på produktionsfaktorn. Detta kommer att förändra inkomstfördelningen i
ekonomin, ägarna av de produktionsfaktorer som används intensivt i exportsektorn kommer
6 Ofta ligger allmänhetens fokus på utnyttjandet av barn i massproduktion och industrisammanhang, trots att den
största delen barnarbete återfinns i agrar- och hushållsproduktion. I Vietnam 1993 arbetade 26 procent barn i ålder 6 till15 i lantbruk, 4 procent i ickeagrar hushållsproduktion och mindre är 3 procent arbetade utanför hushållet. (Ur Edmonds, E. & Pavcnik, N. ”Does globalization increase child labour? Evidence from Vietnam”)
att vinna på en friare handel, medan ägarna av produktionsfaktorer i importsektorn kommer vara förlorare relativt sett.
Stolper-Samuelson teoremet visar effekten av en ökad handel med omvärlden på lång sikt. Exempelvis tänker vi oss nu ett land med riklig tillgång på arbetskraft, vid en öppnad handel med andra länder kommer relativpriset på den arbetskraftsintensiva varan att stiga. Detta kommer att pressa upp lönenivån, medan kapitalägarnas inkomster kommer att minska. Det vill säga, reala avkastningen på den produktionsfaktor som används intensivt kommer ökar, medan reala avkastningen på den andra faktorn minskar.
På kort sikt är produktionsfaktorerna bundna till den aktuella sektorn, vid fri handel kommer efterfrågan inom vissa sektorer att stiga vilket leder till att företag inom sektorn kommer att expandera. Detta i sin tur ökar efterfrågan på produktionsfaktorn (ex. arbetskraft eller kapital) i de expanderade branscherna vilket driver upp faktorpriserna då faktorerna inte är tillräckligt rörliga för att byta sektor på kort sikt. Därför kommer vinnarna att finnas i de expanderande sektorerna och förlorarna i minskande sektorerna, i det korta perspektivet.8
Resultatet av handel mellan länderna medför att priset på arbetskraft (löner) samt priset på kapital kommer att utjämnas mellan länderna.
3.2 Effekter av prisförändring på ris i Vietnam
Ris är den huvudsakliga handelsvaran i den vietnamesiska ekonomin och en grundläggande ingrediens i den vietnamesiska dieten. Förändringar i priset på ris kommer därför att påverka stora delar av den vietnamesiska ekonomin samt delar av arbetsmarknaden och därmed också omfattningen av barnarbete9.
Från 1993 till 1998 ökade det genomsnittliga priset på ris 29 procent relativt
konsumentprisindex. Orsaken till denna kraftiga prisökning anses komma från en lättnad av risexportkvoten. För att pressa ner det inhemska priset på ris införde den vietnamesiska staten en sträng exportkontroll i form av en risexportkvot 1989. Allteftersom åren gick
liberaliserades exportpolitiken gradvis och den tillåtna risexportkvoten mer än fördubblades. 1997 var exportkvoten helt avskaffad och Vietnam var fullt exponerad för det internationella priset på ris.10
8 Södersten, B. & Reed, G. International Economics
9 Edsmonds, E. & Pavcnik, N. The effect of trade liberalization on child labor
Kostnaden för att producera ris beror i huvudsak på faktorpriserna på land och arbetskraft och i Vietnam finns rikliga tillgångar av dessa produktionsfaktorer relativt andra handelspartner. Detta ger Vietnam komparativa fördelar i produktion av ris. Enligt Heckscher-Ohlin kommer som tidigare diskuterats en ökad handel med omvärlden att resultera i att faktorpriserna jämnas ut mellan länderna. Eftersom Vietnams faktorpriser för produktion av ris ligger under världsmarknadspriserna betyder det att priset på arbetskraft (lönerna) och andra faktorer som används intensivt i risproduktion kommer att stiga. Priset på produktionsfaktorerna beror av priset på varan (ris), därmed steg också priset på produktionsfaktorerna (lönerna) när priset på ris steg.
4 Mikroteoretiskt perspektiv: Lyx- och substitutionsaxiomet
En teori som visar sambandet mellan lönenivå och barnarbete beskrivs utifrån två begrepp, lyxaxiomet samt substitutionsaxiomet. Dessa begrepp är relativt öppna och ger utrymme för att analysera sambandet utifrån fler perspektiv. Nedan följer en beskrivning av begreppen, sedan hur teorin kan appliceras för att belysa orsakerna till barnarbete.
4.1 Lyxaxiomet
Detta begrepp utgår ifrån att föräldrar inte har tillräckliga inkomster för att tillgodose den lägsta konsumtionsnivån. De har inte råd att låta sina barn gå i skolan, istället måste barnen arbeta för att bidra med inkomster till hushållet. Fattigdomen är orsaken bakom föräldrarnas beslut. Alternativet till barnabete är skola och fritid, dessa icke barnarbetsfaktorer blir då ”lyxvaror”. Endast när föräldrarnas inkomster stiger kan barnen tas ur arbete. Implicit antas att föräldrarna inte förespråkar barnarbete om det inte är ett måste på grund av fattiga förhållanden.11
4.2 Substitutionsaxiomet
kostsamt.12 Följden av detta blir att arbetsgivare hellre väljer barn som arbetskraft framför vuxna på grund av att barn vanligtvis har lägre lön.
4.3 Jämvikter på barn- och vuxnas arbetsmarknad
Idén bakom den grundläggande teorin där begreppet lyxaxiomet ingår kan enkelt beskrivas genom nedanstående graf (figur 2).
Figur 2. Jämvikt på barn- och vuxenarbetsmarknaden (Basu & Tzannatos)
I figur 1 representerar den vertikala axeln de vuxnas lön och den horisontella axeln visar det totala arbetsutbudet där N är antalet hushåll i ekonomin, i varje hushåll finns en vuxen och m antal barn. Arbetskraft är den enda produktionsfaktorn i ekonomin. När lönen överstiger den lägsta konsumtionsnivån för grundläggande försörjning (s), har hushållen råd att låta sina barn gå i skolan eller ha fritid som i detta fall är lyxvaror, enligt lyxaxiomet. Endast vuxna kommer att arbeta och arbetsutbudet är perfekt oleastiskt (AB). När lönen sjunker under den kritiska nivån (s), kommer hushållen inte att ha inkomster nog att försörja sig om endast vuxna arbetar, därför kommer barnen bli tvungna att arbeta. Detta representeras av kurvan mellan B
och C, arbetsutbudet ökar. Detta segment är elastiskt vilket kan förklaras när ett barn endast arbetar ett fåtal timmar om dagen måste barnet troligtvis avstå helt från att gå i skolan, detta gör att hushållen väljer att låta barnet arbeta. När arbetsutbudet nått till punkten C är all arbetskraft utnyttjad och arbetskraftutbudskurvan blir återigen oelastisk (CF).
Den traditionella arbetskrafts-efterfrågekurvan illustreras också i figur 1. I detta fall har arbetskraftmarknaden tre jämvikter E1,E2 och E3. Under E1 är lönerna höga och inget barnarbete existerar, under E2 är lönerna låga och stor förekomst av barnarbete. Om marknaden har ”fastnat” på den mindre önskvärda jämvikten E2 med låga löner och
omfattande barnarbete menar Basu och Van 1998 att med hjälp av interventioner som höjer lönerna kan marknaden föras till en mer fördelaktig jämvikt.
För att interventionen på arbetsmarknaden skall lyckas måste effekten vara så pass stor att lönerna stiger över marknadsjämvikten E3. Om lönerna stiger, men inte når över jämvikten E3 kommer arbetskraftutbudet att överstiga efterfrågan på arbetare. Detta leder i sin tur till att lönerna pressas ner och marknaden kommer återanpassas till den mindre önskvärda jämvikten E2. Denna jämvikt blir en slags ”fälla” som är svår att ta sig ur, men om
arbetsmarknads-interventionen ger såndan effekt att lönenivån pressas över marknadsjämvikten E3 kommer
efterfrågan överstiga utbudet av arbetskraft. Arbetsgivarna erbjuder högre löner för att locka till sig arbetare och lönenivån stiger över hela marknaden, i motsats till föregående exempel kommer marknaden sträva mot jämvikten E1, med högre löner och inget barnarbete. Substitutionsaxiomet kan förklaras genom en ekvation där ett dagsarbete genomfört av en vuxen motsvarar utbudet av en enhet arbetskraft och w är lönen, en enhet dagsarbete för ett barn motsvarar γ enligt en skala ekvivalent till vuxnas produktion eftersom de är substitut, γ är given då 0 < γ < 1. Marknadslönen för barn är wc, wc/ γ blir då barnens marknadslön som då är ekvivalent till vuxnas marknadslön. Om w < wc/ γ är barnarbete dyrare än vuxnas och arbetsgivare kommer bara att anställa vuxna. Om w > wc / γ är vuxnas arbete mer kostsamt och endast barn kommer att anställas. Om w = wc/ γ kommer arbetsgivarna vara indifferenta mellan att anställa barn och vuxna och detta återspeglar substitutionsaxiomet.13
4.4 Effekterna av en stigande lönenivå i Vietnam
I början av marknadsreformen i Vietnam under mitten av 80-talet minskade antalet barn (ålder12-17) i skolan från 60 procent till 40 procent 1993, detta tros bero på en sämre
utbildningskvalité samtidigt som inkomstmöjligheterna för barn ökade i och med reformen.14 Detta medförde troligen att barnarbetet ökade. Det här motsäger lyxaxiomet i den traditionella teorin, begreppet i teorin säger att barnarbete är en ”lyxvara” och effekter av en högre lön borde därmed bli att barnarbete ska minska. Detta kanske kan bero på att
substitutionsaxiomet vägde tyngre under denna period, arbete utfört av barn respektive vuxna har samma värde men vuxnas arbete är mer kostsamt. Därför föredrog arbetsgivare att anställa barn istället för vuxna.
En annan förklaring till ökningen av barnarbete under 80-talet kan vara som teorin beskriver, att ekonomin har fastnat i en ”dålig jämvikt” (E2, i figur 1). För att komma ur en sådan mindre önskvärd jämvikt föreslår Basu och Van 1998 att lösningen är att genomföra interventioner på marknaden som höjer lönerna. 1988 infördes ett förbud av barnarbete i Vietnam. Trots att detta förbud inte följdes konsekvent kan förbudet ha påverkat ekonomin att hamna i den mer önskvärda jämvikten. När barnarbete förbjuds tvingas arbetsgivarna till att anställa vuxna istället för barn, detta i sin tur kommer att pressa upp lönerna.
Kvartil
1993 lön
1998 lön
Årlig procentuell förändring
Fattigast kvartil 0.59 1.18 13.8
Tre mitten kvartilerna 1.60 2.58 9.6
Rikast kvartil 3.94 7.01 11.5
Totalt 1.87 3.13 10.3
Tabell 1. Genomsnittliga timlöner per kvartil mätt i tusental Dong. (Glewwe, P., Dollar, D. & Agrawal, N., s.73)
Marknadsjämvikten kommer att förflytta sig mot en jämvikt med högre löner och mindre barnarbete (se E3 och E1 i figur 1). Detta kan urskiljas ur verkligheten när trenden vände under 90-talets början och fler barn började skolan och andelen barnarbete minskade från 56.8 procent 1993 till 38,4 procent 1998. Observationer av de genomsnittliga timlönerna under samma år visar en ökning av lönerna mellan åren 1993 och 1998, framförallt upplevde de 25 procent av befolkningen med lägst löner en årlig procentuell förändring av lönen med 14 procent (se tabell 1). I tabellen är den fattigaste kvartilen de 25 procent av befolkningen med
13 Basu, K. & Van, H. ”The Economics of Child Labor” s. 416
lägst löner, medelklassen hamnar i de tre mitten kvartilerna dvs. 50 procent av mitten lönerna. De 25 procent med högst löner hamnar i den rikaste kvartilen.
5 Faktorprisförändringens påverkan på hushållens beslut genom
inkomst- och substitutionseffekten
I kapitel 3 förklarades att en liberalisering i form av öppnad marknad för handel med omvärlden leder till utjämnande varupriser och i sin tur utjämnade faktorpriser. Följande kapitel tar upp hur hushållen i en ekonomi påverkas av förändring i varupriser utifrån teorin om inkomst- och substitutionseffekter
5.1 Hushåll som producent eller konsument
I modellen antas en liten öppen ekonomi där landet är en mindre exportör av en agrar produkt. Landets produktionssida består av två sektorer, agrar och ickeagrar, där produktionsfaktorerna är arbetskraft inklusive barnarbete och land. Detta tydliggörs i ett flödesschema i figur 2, där den agrara sektorn är mest barnarbetsintensiv enligt den kraftigare pilen. På konsumtionssidan beror hushållens välfärd på konsumtion av agrara- och ickeagrara varor, samt konsumtionen av barnets fritid. Enligt Basu och Van 1998 anses barnarbete vara något som undviks om det är möjligt.
Figur 3. Input- och outputflöden mellan produktions- och konsumtionssidan i en liten öppen ekonomi. (förf.) Konsumtion
Produktion
Agrar vara (ris)
Icke agrar vara
En liberalisering av handel som leder till en prisökning på en agrar vara kommer påverka andelen barnarbete genom förändringar i värdet på barnens tid (substitutionseffekten) och genom inkomsteffekten. Eftersom produktionen av den agrara varan är
barnarbetskraftintensiv kommer efterfrågan på barnarbete öka när priset på den agrara varan stiger. Detta leder i sin tur till högre barnlöner i båda sektorerna på lång sikt men effekten kommer att vara större inom den agrara sektorn. Detta ger en positiv inkomsteffekt då intäkterna stiger inom produktionssidan. Utifrån detta kan man förvänta sig att barnen kommer arbeta mer eftersom avkastningen på barnarbete stiger, men högre löner innebär att föräldrarna kan få råd att låta barnet gå i skolan och substitution bort från arbete kommer att ske. Det slutliga resultatet beror på om inkomst- eller substitutionseffekten väger tyngst.15 Ett stigande pris på den agrara varan kan också ha en inkomsteffekt genom konsumtionen av varan. Stiger priset minskar den relativa inkomsten och ger en negativ inkomsteffekt, detta skulle i teorin öka barnarbetet. Inom produktionssidan kommer en positiv inkomsteffekt upplevas vid ett högre pris, eftersom inkomsten stiger för hushåll som är nettoproducenter av den agrara varan. I motsats till inkomsteffektens påverkan på konsumtionssidan kommer utifrån produktionssidan barnarbete att minska. Huruvida den slutliga inkomsteffekten påverkar barnarbete vid ett stigande pris beror på hur stor del av hushållen som är nettoproducenter alternativ nettokonsumenter.
Ett ytterligare steg i modellen presenterar Rosati och Txannatos (2006) i en teori där hushållens beslut även beror på framtida inkomster. Det är bevisat att högre inkomster
minskar barnarbete, när hushållen får mer resurser för nutida konsumtion kommer föräldrarna också ta hänsyn till framtida inkomstmöjligheter för barnet. Genom att minska barnets tid för arbete och öka dess utbildning, stiger humankapitalet och därmed framtida inkomsten för barnet.16
5.2 Inkomsteffekt genom hushållens konsumtion och produktion av ris i Vietnam
Enligt Edmonds och Pavcnik (2002) leder en 30 procentig prisökning på ett kilo ris till cirka 9 procents minskning av andelen barnarbete. Men prisförändringen på ris påverkar hushållen olika beroende på om de är konsumenter eller producenter av ris.
1993 var 70 procent av hushållen nettoproducenter av ris, en positiv inkomsteffekt väntas, då en prisökning leder till högre nettoinkomster för dessa hushåll.17
För de hushåll som konsumerar ris väntas en negativ inkomsteffekt då större del av hushållens inkomster läggs på ris när priset stiger, 1993 stod 44 procent av matutgifterna i ett
Vietnamesiskt hushåll för inköp av ris. Dock är landägandet relativt jämnt fördelat i Vietnam vilket gör att de flesta hushållen ändå blir vinnare av en ökning i rispriset.18
Ett exempel på hur konsumenter och producenter påverkas olika av en förändring i rispriset är förändringen av barnarbete i lantliga områden jämfört med tätområden. Hushåll på landet är i större utsträckning producenter av ris med tanke på den större och därmed billigare
marktillgången. Hushåll i tätort och stad besitter ofta inte mark att odla på och är därför till större del nettokonsumenter av ris. Utifrån VLSS19 har Edmonds och Pavcnik 2002 undersökt effekten av prisförändringens påverkan på andelen barnarbete i lantliga och tätbefolkade områden. Resultatet visade att ett högre rispris är associerat med en större minskning i andelen barnarbete i lantliga områden jämfört med tätort.
Med tanke på rissektorns omfattning i den vietnamesiska ekonomin pressas lönerna uppåt för arbetande i agrar produktion vid liberalisering av rismarknaden. Därför kan även hushållen som är konsumenter av ris men arbetar inom en annan sektor än agrar uppleva en ökad inkomst. Slutsatsen man kan dra utav en prisökning på ris som en effekt av en
handelsliberalisering är att via en positiv inkomsteffekt kommer hushållen att uppleva en ökad inkomst och denna ökning kan leda till mindre barnarbete.
6 Inkomst- och substitutionseffekt utifrån populationens
utbildningsnivå
I många fall väljer inte barnen själva att få arbeta, utan detta beslut fattas ofta av förälder i hushållet och i många fall arbetar barnet också inom hushållet. Utbildning är en faktor som styr föräldrarnas beslut om barnet ska arbeta eller gå i skola. I detta kapitel diskuteras hur en löneförändring för låg- respektive högutbildade påverkar barnarbete genom inkomst- och substitutionseffekten.
16 Rosati, C. & Tzannatos, Z. ”Child labour in Vietnam” 17 ibid
6.1 Påverkan av löneförändring
En förälders beslut att låta barnet arbeta eller inte beror huvudsakligen på tre saker, kostnad inklusive alternativkostnad för utbildning, förväntad avkastning på utbildning och i vilken utsträckning det är möjligt att investera i utbildning.20
Vidare tänker vi oss först en situation där lönenivån stiger för outbildade arbetare och
lönenivån för utbildade är konstant. Budgetlinjen i figur fyra kommer att flyttas uppåt och för samma antal arbetstimmar kommer nu personen kunna konsumera mer än tidigare. Den förväntade avkastningen på utbildning kommer att minska och därmed kommer en substitution bort från utbildning att ske. Detta illustreras i grafen där tid till utbildningen minskar från x1 till x2, vilket innebär att omfattningen barnarbete förväntas stiga. Men
inkomsteffekten kommer vara positiv och den blir starkare i hushåll med outbildade arbetare eftersom de upplever mer nytta än en ett hushåll med utbildade arbetare med en lika stor inkomstökning. Detta illustreras i grafen nedan då inkomsteffekten gör det möjligt att nå en högre nyttonivå, från U1 till U2 och har en motsatt effekt på utbildning jämfört med
substitutionseffekten. I tidigare teorier diskuterades att hushåll kommer ta barnet ur arbete vid en ökande inkomst enligt lyxaxiomet. Grafen visar detta då inkomsteffekten dominerar
substitutionseffekten och den slutliga effekten av en stigande lönenivå ökar utbildningen. Men beroende på utformningen av indifferenskurvan kan substitutionseffekten vara större än inkomsteffekten och utbildningen kommer därmed minska. Nettoeffekten på utbudet av barnarbete kommer i denna situation vara oklar.21
Figur 4. Inkomst- och substitutionseffekt vid en ökad lönenivå. (förf.)
Om situationen varit annorlunda och lönenivån för utbildade arbetare stigit, ökar den förväntade avkastningen på utbildning och substitution bort från barnarbete kommer att ske när incitamenten för föräldrarna att skicka barnet till skolan ökar. I hushåll med utbildade arbetare kommer substitutionseffekten att underbyggas av en inkomsteffekt. Den totala effekten i denna situation kommer vara att utbudet på barnarbete kommer att minska.22
Sammanfattningsvis kommer sänkta handelshinder i ett land med en relativt utbildad
population öka lönerna för dessa enligt Heckscher-Ohlin teorin (se kap 3.1) och avkastningen på utbildning ökar, vilket i sin tur minskar barnarbete. I en alternativ situation där majoriteten av landets population inte har slutfört grundskolan kommer en handelsliberalisering öka lönerna för dessa och incitamenten att skicka barnet till skolan minskar och barnarbetet förväntas öka. Men en positiv inkomsteffekt gör resultatet osäkert.
6.2 Betydelse av populationens utbildningsnivå för barnarbetets utveckling i Vietnam
I figur 3 nedan presenteras andelen barn i arbete respektive skola uppdelat i grupper om barn mellan 6-11 år och 12-17 år, tabellen visar förändringen mellan år 1980-1992 i Vietnam. Vid 1986 började andelen barn i arbete att öka för båda grupperna och nådde en högsta punkt vid 1991. Störst förändring skedde i gruppen barn i åldern 12-17 där andelen i arbete ökade från 35 procent i mitten på 80-talet till 70 procent i början på 90-talet. Under samma tid minskade andelen i denna grupp att delta i skolutbildning, vilket betyder att i större omfattning togs barn ut ur skolan för att börja arbeta, i kontrast till den yngre gruppen barn där andelen inom skolan ligger stadigt på 90 procent.
Enligt den rådande politiken fram till 1989 skulle skolutbildning vara avgiftsfri och staten skulle vara den enda finansiären av skolväsendet. Under 70- och 80-talet då den
vietnamesiska ekonomin präglades av stagnation och hyperinflation hade staten problem att finansiera skolväsendet och resultatet blev att kvalitén på utbildningen därmed minskade.23
Figur 5. Andel barn i skolan respektive i arbete, åldrarna 6-11 samt 12-17 mellan 1980-1992.(Glewwe, P. Dollar,
D. & Litvack, J. ”Household Welfare and Vietnam’s Transition”)
Enligt teorin beror föräldrarnas beslut om barnarbete på tre saker, kostnad inklusive
alternativkostnad för utbildning, förväntad avkastning och investeringsmöjligheten. Eftersom skolan i Vietnam fram till 1989 inte var avgiftsbelagd var detta ett incitament att låta barnet gå i skolan. Alternativkostnaden vägdes även in i detta beslut, när den nya marknadsreformen började ta form under slutet av 80-talet pressades lönerna upp. Detta medförde att
alternativkostnaden för utbildning ökade och det blev mer lönsamt för barnen att arbeta. Detta tillsammans med att kvalitén på utbildningen sjönk, minskade den förväntade avkastningen, kan vara orsaken till att andelen barn minskade i skolan och ökade på arbetsmarknaden. Cigno och Rosati 2006 förklarar i sin teori om incitamenten att låta barnet gå i skolan styrs av resultatet av inkomst- och substitutionseffekten när lönerna stiger för hög- respektive
lågutbildade. Trots att Vietnam är ett fattigt land med en låg lönenivå är befolkningen relativt välutbildad.24 Detta medför att vid en löneökning till följd av en handelsliberalisering kommer avkastningen för utbildning att stiga och fler prioriterar utbildning. Samtidigt kommer en positiv inkomsteffekt att pressa ner andelen barnarbete. Mellan åren 1993 till 1998 sjönk andelen barnarbete i Vietnam från 57 procent till 38 procent.25 Denna markanta minskning av
andelen barnarbete kanske kan förklaras genom ovanstående teori.
Figur 6. Korrelation mellan handel och barnarbete inom Asien (Cigno, A. & Rosati, F C. ”The Economics of
Child Labour”)
24 Cigno, A. & Rosati, C. ”The Economics of Child Labour” s.72
I figur 6 kan man urskilja sambandet mellan handel och barnarbete inom Asiens länder, i länder med relativ liten handel är spridningen av andelen barnarbete stort. Både Indien, Kina och Vietnam är ett land med relativt liten handel och låg andel barnarbete (enligt figur 6). Det som skiljer dessa från andra länder som till exempel Bhutan och Nepal, som lider av hög andel barnarbete och liten handel, är att majoriteten av dessa länders befolkningar är outbildade.26 Detta är ett exempel som kan styrka teorin ovan.
7 Diskussion och slutsats
Samtliga teorier som presenterats i uppsatsen utgår ifrån att en liberalisering av handeln leder till förändrade varu- och faktorpriser. Dessa förändringar påverkar i sin tur barnarbetet utifrån olika förutsättningar och här skiljer teorierna sig åt.
Teorin som beskriver sambandet mellan handelsliberalisering och barnarbete utifrån begreppen substitutions- och lyxaxiomet visar att det kan existera tre jämvikter på samma arbetsmarknad. I teorin antas att befolkningen består av en sorts hushåll till skillnad från teorin om inkomst- och substitutionseffekten där hushållen delas upp i konsumenter eller producenter av den exporterande varan. En uppdelning av hushållen borde ge en bättre skildring av verkligheten eftersom hushåll är olika och påverkas olika beroende på om de är konsumenter eller producenter av den exporterande varan. Men om landet är exportör av en vara borde landet vara rikt på den produktionsfaktor som behövs i den exporterande sektorn. Landet har då komparativa fördelar i produktionen av varan relativt till andra länder. Vid fri handel kommer landet därför att specialisera sig på att producera och exportera varan. Borde man då inte kunna anta att produktionen till stor del kommer att vara inriktad på den
exporterande varan och att detta medför att den största andelen hushåll kommer vara nettoproducenter. Om detta påstående skulle stämma kommer inom teorin barnarbetet att minska.
Teorin i kapitel sex behandlar även den inkomst- och substitutionseffekter som uppstår vid förändring av priset på produktionsfaktor (lön) orsakat av en handelsliberalisering. Men till skillnad från ovan beskrivna teori där hushållen delas upp i konsumenter och producenter påverkas istället landet beroende på den relativa utbildningsnivån av befolkningen. I denna teori tyckte jag mig kunna se den tydligaste kopplingen till empirin. Vietnam som har genomgått en snabb ekonomisk utveckling har faktiskt upplevt en reducering av barnarbetet
samtidigt som landet har en relativt välutbildad befolkning.27 Figur 6 visar korrelationen mellan handel och barnarbete, i denna ser man en stor spridning mellan länderna med relativ liten andel handel där Vietnam är bland dessa, denna spridning kan beror på just
utbildningsnivån.
De presenterade teorierna påvisar att på ett eller annat sätt kan en liberalisering av handeln minska barnarbete men att det beror på landets utgångspunkt och förutsättningar. Teorin som bygger på substitutions- och lyxaxiomet menar att en intervention på marknaden som pressar upp lönenivån tillräckligt högt kan eliminera barnarbetet. Inom den teorin tyder inget på att en handel med omvärlden skulle kunna öka omfattningen barnarbete, möjligtvis skulle
barnarbetet kunna vara oförändrat trots en liberalisering av handeln. Detta på grund av att arbetsmarknaden fastnat i den mindre fördelaktiga jämvikten med låg lönenivå och stor omfattning barnarbete.
Sammanfattningsvis om man väger ihop de undersökta teorierna skulle ett land uppleva en minskning av barnarbete vid en liberalisering av handeln under dessa förutsättningar: att lönerna pressas upp tillräckligt för att arbetsmarknaden skulle inta en ny bättre jämvikt, majoriteten av befolkningen är nettoproducenter av exportvaran eller att befolkningen är relativt välutbildade.
Även om ovanstående slutsatser om att handelsliberalisering minskar barnarbetet, är det ett problem då uppgifterna om barnarbete varierar kraftigt mellan källorna, ILO skriver i rapporten ”the end of child labour within reach” att barnarbetet faktiskt minskar i världen medan Ranjan skriver i rapporten ”Child labour and trade liberalization” att barnarbetet ökar i många utvecklingsländer. Sådana uppgifter kan skapa osäkerheter i slutresultatet om hur sambandet mellan handelsliberalisering och barnarbete skall tolkas.
Många u-länder har vänt från att vara protektionistiska till att öppna upp landet för handel med omvärlden, flera av dessa länder har upplevt stark tillväxt och högre levnadsstandard som följd av detta. Tydliga exempel på det är bland annat Kina, Indien och Vietnam. Motståndare till globaliseringen brukar argumentera att de massproducerande industrierna som karakteriserar u-länder i tillväxtfas ökar efterfrågan på barnarbete. Men även om detta påstående skulle stämma kan detta vara en övergående fas. De ökade inkomsterna till
hushållen vid en öppnad marknad kommer att resultera i att föräldrar har råd att låta barnen gå i skolan, kanske inte i den första fasen av handelsliberalisering men fortsätter lönerna stiga
Källförteckning
Basu, K. & Van, P-H. 1998, The Economis of Child Labour, The American Economic Review, Volum 88:3, s. 412-427.
Cigno, A. & Rosati, F-C. 2005, The Economics of Child Labour, Oxford University Press, s. 69-82.
Cigno, A., Rosati, F-C. & Guarcello, L. 2002, Does Globalisation Increase Child Labour?, IZA, Discussion Paper No. 470.
Dollar, D., Glewwe, P. & Litvack, J. 1998, Household Welfare and Vietnam’s Transition, World Bank regional and sectoral studies.
Edmonds, E. & Pavcnik, N. 2004, The effect of trade liberalization on child labor, Journal of International Economics, Volume 65, s. 401-419.
Edmonds, E. & Pavcnik, N. 2002, Does Globalization Increase Child Labour? Evidence from Vietnam, National Bureau of Economic Research, Working paper 8760,
http://www.nber.org/papers/w8760
Glewwe, P., Agrawal, N. & Dollar, D. 2004, Economic Growth, Poverty, and Household Welfare in Vietnam, World Bank regional and sectoral studies.
International Labour Conference, 95th Session 2006, The end of child labour: within reach, Report 1 (B), http://www.ilo.org/public/english/standards/relm/ilc/ilc95/pdf/rep-i-b.pdf
Krugman, P. och Obstfeld, M. 1997, International Economics – Theory and Policy, Addison Wesley, fourth edition
Levison, D. 2000, Children as Economic Agents, Feminist Economics, IAFFE, s. 125-134
Ranjan, G. & Chaudhuri, S. 2004, Child labour and Trade Liberalization, The Japanese Economic Review, s. 202.
Södersten, B. & Reed, G. 1994, International Economics, Macmillan, third edition, s. 41-69, 233-235.
Öström, N. 1984, Vietnam en landbeskriving, SIDA. s. 22-25.
Internetsidor
International Rice Research Institute (IRRI), Farm harvest price of rough rice 61-99, hämtad 070505, http://www.irri.org/science/ricestat/pdfs/Table%2024.pdf
LO-TCO Biståndsnämnd, 170 miljoner barn arbetar under vidriga förhållanden, uppdaterad 021106, hämtad 070518, http://www.lotcobistand.org/news/49
UNICEF, Barnarbete, fakta om barns rättigheter, hämtad 070524,
Bilaga 1.
Landfakta Vietnam
Antal invånare: ca 85 miljoner (2006) Statsskick: republik, enhetsstat Yta: 331 114 km2
Huvudstad: Hanoi (ca 3 miljoner invånare) Nativitet/födelsetal: 1,8%
BNP per invånare: 655 US dollar (2006) BNP-tillväxt: 8,7% (2006, uppskattning) Inflation: 6,6% (2006, uppskattning) Valuta: dong
Språk: Vietnamesiska (kinh) är officiellt språk
Viktigaste exportvaror: ris, kaffe, andra jordbruksprodukter, gummi, råolja, kläder, skor, fisk, skaldjur
Antal invånare per kvadratkilometer: 257,6
Religion: buddism, taoism, konfucianism, kristen minoritet, små inhemska religioner (caodai, hoa hao)
Medlemskap i internationella organisationer: APEC, ASEAN, FN, WTO
Större politiska partier: Vietnams kommunistiska parti Största handelspartners: EU (av vilka Tyskland, Storbritannien, Frankrike är störst), USA,
