Magisteruppsats för programmet i samhällsanalys och utredningsarbete Statsvetenskapliga institutionen
Alexander Woxlin Vårterminen 2009
Innehåll
1 Inledning ... 3
1.1 Syfte och frågeställningar ... 4
1.2 Tidigare forskning kring skogsaktörer... 5
1.3 Modern svensk skogslagstiftning... 7
2 Aktörsanalys: en analysram ... 8 2.1 Modell för aktörsanalys ... 10 2.2 En analysram... 14 3 Metod ... 16 3.1 Urval ... 16 3.2 Intervjuer... 17 3.3 Deltagare i intervjun ... 19 4 Konfliktområden ... 22
5 Intresse och möjlighet att påverka: En aktörsanalys... 25
5.1 Energi... 25
5.2 Biologisk mångfald... 33
5.3 Rennäring... 39
5.4 Tätortsnära rekreation ... 45
6 Analys och avslutande diskussion ... 50
7 Källförteckning ... 55
8 Bilagor... 57
Tabell och matrisförteckning Tabell 1 Analysram... 15
Tabell 2 Samtliga områden ... 52
Tabell B3 Sammanställning - Energi... 59
Tabell B4 Sammanställning - Biologisk mångfald... 60
Tabell B5 Sammanställning - Rennäring... 60
Tabell B6 Sammanställning – Tätortsnära rekreation ... 60
Matris 1 Analysram... 15
Matris 2 Energi i förhållande till skogen ... 32
Matris 3 - Biologisk mångfald i förhållande till skogen ... 39
Matris 4 - Rennäring i förhållande till skogen ... 45
Matris 5 - Tätortsnära rekreation i förhållande till skogen ... 50
Matris 6 – Summering intresse/mölighet att påverka ... 52
1 Inledning
En tall kan bli 500 år gammal. I det perspektivet kan människors dispyter verka små och betydelselösa, men faktum är att människan idag är den som påverkar och säger till om hur dagens och framtidens skogar kommer att se ut. Samtidigt som skogsbruket
intensifieras kommer nya intressen och aktörer med intresse av skogen till ytan. Det kan uppstå problem när efterfrågan på skogens resurser ökar samtidigt som det finns många olika sorters behov och intressen. Som politisk beslutsfattare måste man fatta flera svåra beslut för att i största mån kunna tillgodose dessa olika intressen. För att identifiera dessa intressen och behov och försöka se till att dessa olika gruppers intressen inte kommer i skymundan finns olika modeller och tillvägagångssätt.
I svensk förvaltning och politik är det brukligt att hålla en dialog med intressenter (genom samråd och remissvar) inför politiska beslut. För att ingen intressent skall hamna i
skymundan eller förbises är det viktigt att inledningsvis identifiera och kartlägga de grupper som har ett intresse av och kan tänkas påverkas av beslut som fattas inom ett visst område och ge dessa möjligheter till att delta i den politiska processen.
Med hjälp av Stakeholder analysis (i fortsättningen kommer jag att kalla den för aktörsanalys) kan man på ett lättöverskådligt sätt visa var aktörer befinner sig i jämförelse med varandra och på så sätt lättare kunna identifiera framtida
meningsskiljaktigheter. När man identifierat dem kan man i sin tur arbeta för att förhindra att det uppstår problem. En aktörsanalys kan vara av ett stort värde när man ska göra undersökningar där man måste ta hänsyn till eventuella konflikter och där det finns begränsade resurser som delas av flera olika aktörer. I Stakeholder Analysis Guidelines (1999) pekar Kammi Schmeer på hur en aktörsanalys främst kan förbättra möjligheten att undvika oväntade problem länge fram i projektet om man redan från början kan se olika aktörers intressen. Det ger även de som arbetar med projektet möjlighet att lyckas belysa de grupper som har färre resurser och mindre möjligheter att påverka trots ett högt
intresse. Det ger en legitimitet såväl till projektet såväl som till de som är inblandade i det.1
Denna rapport tar avstamp i Skogsvårdsstyrelsen rapport ”De skoliga aktörerna och skogspolitiken” (2001). I denna rapport kan man se betydande strukturella och organisatoriska förändringar under de senaste tio åren inom skogsnäringen. Man ser behovet av att finna nya kommunikationsvägar och en ny målgruppsanpassning från Skogsvårdsstyrelsens egen sida. I rapporten definierade man aktörer som någon som direkt påverkar och är en del av skogsnäringen (bedriver skogsproduktion). Det som inte belystes var de aktörer som inte direkt arbetar i och med skogen men ändå har ett stort intresse av och påverkas i hög utsträckning av hur skogen och dess många värden och komponenter (både ekonomiska, sociala och kulturella) kommer att se ut i framtiden.
Det är nödvändigt att försöka kartlägga alla aktörer och ta del av den kunskap och de intressen de representerar då dessa aktörer i stor utsträckning påverkar och påverkas av politiken och det faktiska utförandet av den. Samtidigt är det en fråga om legitimitet och demokrati.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med den här studien är att med hjälp av en aktörsanalys identifiera vilka aktörer som har möjlighet att påverka skogen vad det gäller biologisk mångfald, energiutvinning, rennäring och tätortsnära rekreation och vad det kan tänkas få för inverkan på
utformningen framtidens skogspolitik.
• Hur ser de olika aktörerna på potentiella konflikter vad det gäller biologisk mångfald, energiutvinning, rennäring och tätortsnära rekreation?
• Vilka intressen har de olika aktörerna och i vilken grad uppfattar dessa grupper att de kan påverka en framtida skogspolitik?
1
Schmeer, Kammi. (1999) Stakeholder Analysis Guidelines in Policy Toolkit for Strengthening Health
Sector Reform, Abt Associates, Inc., Bethesda, MD. s 6-7
• Vad skiljer dessa aktörer åt? Hur skiljer sig deras olika intressen och på vilket sätt skiljer sig deras möjligheter att påverka?
1.2 Tidigare forskning kring skogsaktörer
I en rapport från 2001 som gjordes på uppdrag av Skogsstyrelsen om hur skogsaktörer förändrats under 1990-talet menar man att svensk skogspolitik förändras i takt med de aktörer som berör den. I denna rapport delar man upp skogsnäringen i storskogsbruk, småskogsbruk, skogsägare, skogsvårdsorganisationer och övriga aktörer.2
Inom storskogsbruket ser man i rapporten på stora förändringar i organisationen under 1990-talet, både nationellt, regionalt och på det lokala planet. Antalet entreprenörer har ökat liksom deras utbildningsnivå. Man såg även en ökad kompetensutveckling när det gäller naturvårdskydd. Men samtidigt såg man hur de olika nivåerna gled ifrån varandra när det gällde kommunikation.3
Inom småskogsbruket såg man ingen större förändring rent organisatoriskt även om antalet utbor4 ökade snabbt under 1990-talet. När det gäller åldersstrukturen bland
småskogsbrukarna såg man hur gruppen blivit äldre, med fler äldre skogsägare i Norrland än i övriga delar av Sverige.5 Man menar i rapporten att om dessa förändringar skulle fortgå skulle det få en stor inverkan på svensk skogspolitik i framtiden.6
En minskande andel anställda inom skogsvårdsorganisationer pekar ytterligare på att ett större framtida gap mellan olika aktörer inom skogsnäringen. I det här fallet såg man trots en ökad kompetensnivå bland de anställda svårigheterna att ge skogsägare och andra intressenter rådgivning och kontakt med skogsvårdsanställda. Man pekar även på hur
2
Danielsson B., Andersson R., Gotte G., Holmgren L., Karlsson S., Lönnstedt L., Törre M. (2001) De
skogliga aktörerna och skogspolitiken, Jönköping: Skogsstyrelsens förlag s. 11
3 Ibid. 4
Utbo är skogsägare som bor i en annan kommun än den skogsmark som den äger. 5
Ibid. 6
Ibid. s. 35
målgruppsanalyser har börjat göras i högre utsträckning för att kunna identifiera vilka aktörer man skall arbeta emot.7
Gruppen skogsägare är överlag positiv till de regler som satts upp av samhället för att skydda skogen i form av skogsvårdslagstiftning med mera. De flesta skogsägarna bedriver också ett naturvänligt skogsbruk som tar hänsyn till biologisk mångfald. Man såg hur skogsägare själva i hög utsträckning bedriver praktiskt arbete själv i sina skogar i form av till exempel röjning. Här talar man om åbor och utbor bland vilka man inte såg någon större skillnad i attityd kring skogliga frågor även om intresset för miljöfrågor anses stort.8
Avslutningsvis diskuterade man gruppen övriga aktörer som består av tjänstemän på fältet, skogsvårdskonsulenter, skogsarbetarna själva och diverse entreprenörer. Dessa skogsvårdskonsulenter ser att man i framtiden kommer att behöva ta större ansvar och hänsyn till miljö och vården av skogen. Vidare såg man i rapporten att ansvaret för att det bedrivs en uthållig skogsutvinning i allt större takt hamnar på maskinförarna själva. I rapporten pekade man på hur dessa aktörer inom skogsnäringen är de nyckelaktörer som i främsta hand direkt och faktiskt påverkar svensk skogspolitik.9
Det man inte tittade närmare på i rapporten är andra aktörer som också har ett intresse av skogen och i hög grad påverkas av hur den sköts, bland annat naturskyddsorganisationer, representanter för ekoturism och renägare. Det man pekade på kan dock ses som något som även gäller dessa aktörer som man missat. Man ser hur skogsaktörer förändrats under de senaste åren, hur ansvaret går längre och längre ner från myndigheter till dem som direkt arbetar i och med skogen. Vidare pekar man på risken med ett större gap mellan aktörer, ett gap som även kan finnas mellan flera olika sorters aktörer.
1.3 Modern svensk skogslagstiftning
Svensk skogspolitik styrs av två jämställda mål, ett miljömål och ett produktionsmål. I regeringens proposition som låg till grund för 1993 års skogspolitik vilket är den som gäller idag definierade man dessa mål som följande;10
Miljömålet
”Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga skall bevaras. En biologisk mångfald och genetisk variation i skogen skall säkras. Skogen skall brukas så att växt-, djurarter som naturligt hör hemma i skogen ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. Hotade arter och naturtyper skall skyddas.
Skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden skall värnas.”11
Produktionsmålet
”Skogen och skogsmarken skall utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger en uthålligt god avkastning. Skogsproduktionens inriktning skall ge handlingsfrihet i fråga
om användning av vad skogen producerar.”12
Therese Andersson sammanfattar i sin doktorsavhandling den svenska skogspolitiken med flera dramatiska förändringar under 1900-talet. Med mellanrum på 20-25 år har man fattat nya politiska beslut som inte sällan pendlat mellan miljö och produktion. I korthet summerar hon syftet med 1903 års skogspolitik med en vilja att öka återväxten; 1923 till att skydda ungskogen; 1948 för ökad timmerproduktion; 1979 fortsatt timmertillgång; och 1993 miljöskyddet.13 Therese Andersson har sett hur svensk skogspolitik gått från reglering till avreglering för att återigen regleras.14 Lagstiftningen har pendlat mellan en vilja att bevara och producera, och inte sällan kan politiken återknytas till det rådande politiska klimatet i landet och omvärlden.
10
Skogsvårdslagen (2006), Handbok, Skogsstyrelsens förlag: Jönköping, s. 7 11
Ibid. 12
Ibid. 13
Andersson, Therese (2001) En gemensam europeisk skogspolitik? En integrationsteoretisk studie av ett
politikområde på tillväxt, Umeå: Statsvetenskapliga institutionen, s. 161
14 Ibid.
I Miljömålet i skogsbruket - styrning och frivillighet (2007) diskuterar Appelstrand att sedan 1979 har en ökad intensifiering av skogsbruk vilket även lett till ökade krav på lagstiftning kring skogsbruk. Skogsvårdslagstiftningen har fortsatt fungera ihop med, snarare än reglera, skogsproduktionen där produktionsmålet i regel legat framför miljömålen.15 Appelstrand ser ett politiskt intresse i lagstiftningen i form av
naturvårdsskydd, med 1979 års förändringar i skogsvårdslagstiftningen kring frågor som kravet på averkningsanmälning och ungskogsröjning.16 Appelstrand pekar på att
skogsbruk och naturvård samtidigt är varandras förutsättningar och motsättningar då målet har varit att jämställa dem vilket kan förklara motsättningar olika aktörer emellan.17
2 Aktörsanalys: en analysram
I ett projekt eller i framtagandet av en policy bör man inledningsvis identifiera vilka grupper som kan vara berörda och försöka förstå hur dessa påverkas av beslut och hur en viss skogspolicy förs. Detta samtidigt som man vill kartlägga vilka som har en reell möjlighet till att påverka slutresultatet och av vilken anledning. För att göra detta kan man använda sig av en så kallad aktörsanalys. Aktörsanalyser har länge använts inom företagsledning och ekonomistyrning men har på senare tid börjat användas inom områden som politik och lagstiftning och av alla sorters organisationer för att identifiera aktörer och förändringar inom en organisation eller ett handlingsprogram. I och med att detta angreppssätt börjat användas inom nya områden har även de olika verktyg man kan använda sig av anpassats därefter.18 Idag bygger mycket av de olika varianterna av aktörsanalys på R. Edward Freemans arbeten om aktörsanalysen som modell även om man i dagsläget fortfarande diskuterar teorins användning och begrepp.
15
Appelstrand Marie (2007) Miljömålet i skogsbruket - styrning och frivillighet Lund: Media-Tryck, s. 67-69 16 Ibid. s, 77. 17 Ibid. 18
Reed Mark S., Graves Anil, Dandy Norman, Posthumus Helena, Hubacek Klaus, Morris Joe, Prell Christina, Quinn Claire H., Stringer Lindsay C.(2009) “Who’s in and why? A typology of stakeholder analysis methods for natural resource management”, Journal of Environmental Management 90 s. 1933– 1949
Genom att använda sig av en aktörsanalysmodell kan man förutom att på ett lättöverskådligt sätt visa var aktörer befinner sig vad det gäller intresse och påverkansmöjligheter i jämförelse med varandra lättare kunna skönja framtida meningsskiljaktigheter och hantera dem innan att problem uppstår kring ett visst policyområde.19
Aktörsanalysen är av nytta i det här fallet då det kommer väl till hands när man skall studera begränsade resurser som brukas av flera olika aktörer, men även när det gäller att se närmare på områden som har flera olika värden, både ekonomiska, sociala och
kulturella samt frågor kring miljöhänsyn.20
De första stegen vid en aktörsanalys består av att identifiera ett problemområde för att sedan identifiera de aktörer som berörs av området. När man studerar litteratur kring aktörsanalys återkommer ett punktschema för hur man kan genomföra en aktörsanalys. Följande fyra steg kommer att följas för att göra aktörsanalysen.21
1. Identifiera konfliktområdena
I denna uppsats tittar jag närmare på fyra områden som i framtiden kommer att kunna ligga till grund för konflikter i framtiden; Rennäring, biologisk mångfald, tätortsnära rekreation och energiskog.
Dessa fyra olika områdena är av särskilt stort intresse eftersom de alla berör aktörer med mer eller mindre motstridiga intressen. Dessa intressen har både ekonomiska, kulturella och sociala dimensioner men bottnar alla i en intensifiering av skogsbruket. De olika områdena påverkar också flera olika verksamheter vilket ytterligare kan spä på intressekonflikter.22 Skälet till att just dessa områden valts är att de stod ut vid
Praktikerpanelens seminarium (se metodavsnittet) som potentiellt mer konfliktfyllda i framtiden.
19
Varvasovszky Zsuzsa, Brugha Ruairi (2000) “How to do (or not to do) ... A stakeholder analysis”, Health
Policy and Planning 15(3): 338-345, s. 344
20 Ibid. 21
Grimble Robin (1998) Stakeholder Methodologies in natural resource management, Natural Resources Institute The University of Greenwich, s. 4
22
Lindahl Karin Beland (2009), Skogens kontroverser, Institutet för framtidsstudier, s. 5
2. Infoga konfliktområdet i ett sammanhang
De olika konfliktområdena kommer att presenteras i korthet, detta tillsammans med tidigare forskning kring skogliga aktörer samt en kort historik över modern svensk skogspolitik.
3. Identifiera aktörer
I denna uppsats definieras aktörer som de som påverkas av och kan påverka ett skogspolitiskt område i en viss riktning – det vill säga de som har intresse av och möjlighet till att påverka en fråga. För att avgränsa dessa aktörer har jag valt att vända mig till de myndigheter, organisationer, företag och andra aktörer som fanns
representerade i Praktikerpanelen inom Future Forest-projektet. Detta diskuteras närmare i metodavsnittet. Företrädare för deras grupper kommer att intervjuas om sin syn på respektive område där de själv får förklara sin syn på respektive område och hur de behandlades på Praktikerpanelens seminarium. Genom att utföra semistrukturerade intervjuer (se metodavsnittet) med frågor kring de olika aktörernas syn på respektive policyområde kommer jag att ta reda på deras intresse och möjlighet till att påverka frågan.
4. Intresse-, och målkonflikter samt gemensamma intressen
Utifrån den information jag får in från intervjuerna kan jag sedan urskilja mönster och peka på mål-, respektive intressekonflikter mellan de olika aktörerna. Jag kan även se vilka aktörer som är nyckelintressenter på så sätt att de har ett högre intresse respektive större möjligheter i form av resurser att påverka ett område. Materialet som samlas in genom de semistrukturerade intervjuerna presenteras utifrån var aktör för sig för att sedan föras in tabeller och matriser där de olika aktörerna jämförs mot varandra.
2.1 Modell för aktörsanalys
I uppsatsen kommer jag använda en egen figur som influerats av olika liknande figurer som finns inom företagsledningsdokument och litteratur om aktörsanalys. För ett exempel på liknande modeller kan man titta på hos Department of Sustainability and Environment och den modell man hittar i Participation and Social Assessment: Tools and
Techniques. 23 De olika figurer som funnits att tillgå har antingen var för komplexa eller för enkla för att effektivt kunna användas i den här uppsatsen. Därför kommer en syntes av dessa att användas.
2.1.1 Intresse och möjlighet att påverka
Två centrala faktorer vid en aktörsanalys är aktörernas intresse av respektive möjligheten till att påverka. Olika aktörers intressen överlappar inte sällan varandra vilket kan leda till meningsskiljaktigheter och i värsta fall konflikter. För att kunna försvara sina intressen i förhållande till andra aktörer behöver man ha tillgång till olika sorters resurser. I
Overseas development administration social development departments (1995) aktörsanalys listar man ett antal frågor man kan se närmare på för att identifiera en grupps intresse av en viss fråga.
• Vad förväntar sig aktören av området?
• Vilka fördelar/nackdelar får aktören ut av en viss politik inom området? • Vilka resurser är aktören redo att använda sig av för att påverka området? • Vilka andra intressen har aktören som kan krocka med frågan?
• Hur ser aktören på andra aktörer som också påverkas av området? 24
För att kunna åskådliggöra detta låter jag de olika aktörerna själva ge sin syn på respektive område som en eventuell källa för konflikter nu och i framtiden. Utifrån intervjufrågorna kan man ta reda på saker som respektive aktörs förväntningar, vilka fördelar aktören får ut av en viss politik, vilket arbete man själv lägger ner i området och andra aktörers motstridiga intressen. Intresse är något relativt och endast för att en fråga inte hamnar högst upp på dagordningen för en aktör betyder det inte att frågan behöver vara helt ointressant för aktören. Aktörerna har inte själva fått lista sitt intresse på den skala som används i matrisen utan denna gradering har gjorts av författaren.
23
Rietbergen-McCracken Jennifer and Deepa Narayan. (1998). Participation and Social Assessment: Tools
and Techniques. Washington D,C.: World Bank.
24
Overseas development administration social development department (1995) Guidance note on how to
do stakeholder analysis of aid projects and programmes, http://www.euforic.org/gb/stake1.htm, hämtad:
2009-04-24, s. 5
För att kunna tillgodose sina intressen krävs i sin tur möjligheten att påverka. Aktörens möjligheter att påverka en fråga styrs av tillgången på resurser för att tillgodose sina intressen. Med resurser menas dels ekonomiska sådana men även möjligheten till att påverka opinionen, forskning med mera. Möjligheten till att påverka bygger på makt vilket inte sällan springer ur just olika former av resurser.
I Overseas development administration social development departments (1995) pekar man på ett antal olika faktorer vilket en organisation/företag/myndighet kan använda sig av för att påverka både andra aktörer, beslutsfattare och en policy.
• Lagstiftning (Politik)
• Opinion (Lobbyverksamhet, media) • Ekonomiska resurser (Tillgång till kapital) • Kunskap (Forskning)
• Förhandlingsposition (vilket kan ses som de ovan nämnda punkterna sammanslaget)
Genom att ta reda på de olika aktörernas intresse av ett område och deras resurser kan man sedan försöka identifiera nyckelaktörerna inom respektive område, det vill säga de aktörer som dels har ett centralt intresse och även större möjlighet att påverka en fråga än andra.
2.1.2 Olika typer av aktörer
Vissa aktörer har ett intresse av en fråga men berörs inte i samma utsträckning som andra. Det finns två olika dimensioner av detta. Dels en geografisk aspekt, vissa skogsbolag påverkas inte av till exempel en viss fråga då det inte bedrivs någon sådan verksamhet i deras skogar. En annan aspekt är vilken typ av verksamhet som aktören bedriver, är det en skogsägare eller en myndighet och i vilken utsträckning påverkas verksamheten av en viss policy? Utifrån detta kategoriseras aktörerna dels i de som direkt påverkas samt de som inte direkt påverkas av en viss förd politik. De olika typer av aktörer som
representeras i rapporten är skogsägare och förvaltare (statliga och privata), rennäringen, energirepresentanter, intresseföreningar och en myndighet.
Då de fyra olika områdena som jag ser närmare på i uppsatsen är väldigt breda är
samtliga respondenter i undersökningen aktörer i någon utsträckning, de påverkas alla av eller kan påverka frågor inom respektive område. Det går därför inte att peka ut någon av dem som deltar i undersökningen som icke-aktörer. Det finns även andra aktörer som berörs av dessa frågor men för att begränsa rapporten utgår jag från deltagare i Praktikerpanelen och Future Forest.
Aktörerna i denna uppsats delas upp i två kategorier; aktörer och nyckelaktörer. Därefter delas de upp i primära och sekundära aktörer beroende på huruvida de påverkas direkt eller indirekt av de olika områdena.
Aktörer är de med ett lägre intresse och mindre möjligheter att kunna påverka, antingen
på grund av begränsade resurser eller bara det faktum att frågan inte berör dem i samma utsträckning eller ligger högt på agendan. Detta kan variera från fall till fall. Aktörer har begränsade möjligheter att påverka området, detta kan bero på ett lägre intresse eller begränsade resurser.
Nyckelaktörer är i sin tur de med ett centralt intresse då frågan i hög grad påverkar den
egna verksamheten samt mycket stora möjligheter i form av tillgång på resurser. De kan i en högre grad sätta och påverka agendan genom tillgång på resurser och beroende på vilket förhållande de har till området.
Aktörer och nyckelaktörer kan både vara primära respektive sekundära beroende på vilket förhållande aktören har till respektive fråga och i vilken utsträckning de påverkas av den. Detta avgörs utifrån vilket förhållande de har till skogen, arbetar de t.ex. direkt med skogen i form av skogsproduktion och rennäringen eller är de en
intresseorganisation som inte direkt arbetar med skogsfrågor?
Primära aktörer är de som påverkas direkt av de beslut som tas eller av en visst förd
politik eller reform. Här finns de som direkt arbetar med skogen eller sådant som direkt påverkas av hur skogen sköts, till exempel skogsnäringen och rennäring. Dessa aktörer är viktiga i processen. Nyckelaktörer som påverkas av en fråga är de som både har ett högt intresse för och stora möjligheter till att påverka ett område i önskad riktning.
Sekundära aktörer är sin tur de som själva har rollen som beslutsfattare eller andra
aktörer med stort inflytande som ändå inte direkt påverkas av besluten. Dessa besitter teknisk kunskap och ser saker ur ett bredare perspektiv. Dessa bör
ta på sig rollen som vägledare och samordnare, till exempel vad det gäller besluts är i sin tur de som ingår i processen men som inte direkt påverkas av frågan.
Med denna uppdelning som grund så är det möjligt att placera in aktörerna i en modell för aktörsanalys vad det gäller deras intresse och möjlighet att påverka.
2.2 En analysram
Utifrån graden av aktörernas intresse förs de in vågrätt i matrisen på en skala (1-3) och utifrån deras möjligheter att påverka, i form av tillgång på resurser och arbetet de bedriver, in lodrätt i matrisen på en skala. De olika skalorna som syns i matrisen är:
• Grad av intresse (vågrätt) o Ett visst intresse (1) o Ett stort intresse (2) o Ett centralt intresse (3) • Möjlighet att påverka (lodrätt)
o Mycket stora möjligheter att påverka (3) o Stora möjligheter till att påverka (2) o Vissa möjligheter till att påverka (1)
Ett högre intresse av en fråga och desto större möjligheter till att påverka politiken i en viss riktning får de olika respondenterna att röra sig åt uppåt och åt höger i figuren. Frågor kring organisationens syn på eventuella problem kring ett område och deras eget
arbete kan visa deras intresse och möjligheter till att påverka frågan. I matrisen hamnar således nyckelaktörerna längst upp till höger. Dessa kan ha en större betydelse och ett högre intresse för respektive projekt inom något av dessa fyra områdena. De andra aktörerna, som nämns tidigare, har om än ett betydande inflytande och kunskaper kring ämnet men de skulle inte påverkas i lika hög grad, alternativt att de inte har frågan lika högt upp på agendan.25 Vidare sammanfattas de olika aktörerna i varje områdesavsnitt i en tabell där graden av intresse och möjligheten att påverka skrivs ut återigen. I denna tabell återfinns även de olika aktörernas huvudsakliga verksamhet samt huruvida de är primära respektive sekundära aktörer just i denna fråga.
Tabell 1 Analysram
Aktör Typ av aktör Grad av intresse (1-3)
Möjlighet till att påverka (1-3)
Huvudsaklig verksamhet Primär/sekundär
Aktör 1 - 3 3 - -
Aktör 2 2 2
Aktör 3 2 3
Anm. Grad av intresse/möjlighet att påverka, typ av aktör, kärnverksamhet samt primär
respektive sekundär aktör.
Matris 1 Analysram
Grad av intresse Möjlighet att påverka
Ett visst intresse (1) Ett stort intresse (2) Ett centralt intresse (3) Mycket stora möjligheter
att påverka (3)
Aktör (1,3) Aktör r(2,3) Aktör 3
Nyckelaktör (3,3) Aktör 1
Stora möjligheter till att påverka (2)
Aktör (1,2) Aktör (2,2)
Aktör 2
Aktör (3,2)
Vissa möjligheter till att påverka (1)
Aktör (1,1) Aktör (2,1) Aktör (3,1)
Anm. Utifrån sin grad (1-3) av intresse och möjlighet att påverka förs de in i matrisen.
En aktörsanalys ger endast möjlighet till att ge en snabb inblick i förhållandet mellan olika problem och aktörer. Förhållandet mellan olika aktörer liksom lagstiftning och konflikter kan snabbt ändras, detta med nya forskningsresultat eller bara att en aktör aktivt börjar arbeta i en viss riktning. Både möjligheten att påverka såsom intresset av en
25
Brown, Katrina – Tompkins, Emma L – Adger, W Neil (2002), Making Waves – Integrating Coastal
Conservation and Development. London: Sterling, s, 70
fråga kan snabbt om inte helt förändras.26 Ett problem som uppstår med att använda sig av en aktörsanalys i det här fallet för att förstå de olika aktörernas intressen är att de områden som undersöks är väldigt breda. Den förenklade aktörsmatrisen kan ses som trubbigt men ger ändå en värdefull fingervisning om var olika aktörer befinner sig i förhållande till en fråga respektive till varandra.
I uppsatsen, som nämnts tidigare, bedömer jag de olika intressenternas intresse och möjlighet att påverka utifrån intervjuerna. Alternativet till detta vore att de själva fick avgöra sitt intresse respektive sina möjligheter till att påverka de olika områdena vilket lätt skulle kunna leda till att de uppger sig att ha större intresse än vad de faktiskt har. De kan till exempel ha ett lägre intresse av en fråga om de inte anser att de själv påverkas av frågan eller om de inte ser det som ett område för konflikter i framtiden.
3 Metod
3.1 Urval
För att belysa olika aktörer inom svensk skogspolitik krävs först att de enskilda områden som de berörs utav identifieras. Det är utifrån en sådan områdesanalys denna rapport tar sina första steg. Camilla Sandström och Future Forest-projektet har genom att samarbeta med olika skogliga aktörer och intressenter kartlagt ett antal områden vilket det finns delade meningar och flera olika intressen kring. Av dessa områden som lyfts fram inom Future Forest kommer jag i denna uppsats att se närmare på rennäring, biologisk
mångfald, energi samt tätortsnära rekreation.27
I forskningsprogrammet Future Forest skall man genom att dela med sig av vetenskapliga marknadsanvändningsstrategier ge underlag till beslut vad det gäller en framtida
skogspolitik. Samtidigt som att skogsbruket måste intensifieras måste man ta hänsyn till en hållbar utveckling. I Future Forest-programmet har man samlat forskare från olika discipliner för att kunna besvara de frågor som politiker och skogsaktörer frågar sig med hjälp av analyser och verktyg i arbetet för en hållbar utveckling.28 Programmet är ett
26
Reed Mark S., Graves Anil et al, Who’s in and why?, Journal of Environmental Management 90 , s. 1945 27
Se Pratikerpanelen, bilaga A 28
Future Forests (2009) Sustainable Strategies under Uncertainty and Risk. Program Plan, s 4.
samarbete mellan SLU, Umeå universitet och Skogsforsk.29 Praktikerpanelen som även ligger till grund för denna rapport är en viktig del av Future Forests arbete. Denna panel som består av representanter från olika delar av samhället och kommer att finnas med under hela projektet och skall representera sina och sina gruppers respektive intressen och dela med sig av sina erfarenheter och kunskaper. I panelen arbetar man med att kunna utveckla och nå fram till nya kunskaper kring ämnet.30 Vid Future Forests
Praktikerpanelsseminarium diskuterade och placerade man ut ett antal olika områden inom svensk skog som kan bli mer eller mindre problematiska i framtiden.31
Ett problem vad det gäller urvalet av respondenterna är att inte alla tänkbara aktörer har varit representerade vid Praktikerpanelen, samtidigt som inte heller alla deltagare i praktikerpanelen varit anträffbara. I fallet med representanter från Praktikerpanelen saknas bland annat en riksdagsledamot, naturskyddsrepresentanter och representanter från massaindustrin. Dessa grupper finns representerade i Praktikerpanelen men kunde inte nås och intervjuas inom tiden för uppsatsen.
I fallet med deltagarna i Praktikerpanelen som är en del av forskningsprogrammet Future Forest representerar alla respondenter intressen som är väletablerade både politiskt och inom samhället i stort och representerar både socioekonomiska och kulturella intressen.
3.2 Intervjuer
I denna rapport har ett kvalitativt angreppssätt använts i form semistrukturerade telefonintervjuer för att ta del av de olika respondenternas syn på respektive område. Fördelen med semistrukturerade intervjuer är att respondenten själv kan reflektera över de olika områden jag nämnt att intervjun skulle beröra i mitt introduktionsbrev. Samtidigt hade jag möjlighet att anpassa frågorna och dess ordningsföljd under intervjuns gång när detta behövts.
att samla in information kring hur olika aktörer ser på sina intressen kring ett ämne respektive möjligheter att påverka dessa.
Respondenterna kontaktades först via e-mail. Några dagar senare ringde jag upp dem för att höra om de fått introduktionsbrevet och för att boka in en eventuell telefonintervju. Telefonintervjuerna spelades in och fördes sedan över i text av mig. Intervjuerna lyssnades igenom grundligt. Intervjusvaren sammanfattades sedan med
koncentreringsteknik, det vill säga att svaren pressades samman. Innebörden får inte under denna process gå förlorad men svaren omformuleras från långa meningar till kortare och mer konkreta meningar.32
Intervjufrågorna utgår från diskussionerna vid seminariet som genomförde 2-3/2 2009 (se bilaga A) där deltagarna i Praktikerpanelen i grupp skulle identifiera nutida och framtida konfliktområden inom svensk skogspolitik. Utifrån detta material belyser denna rapport fyra av dessa olika konfliktområden; biologisk mångfald, rennäring, tätortsnära
rekreation och energi. Respondenterna fick i intervjun förklara hur diskussionerna gick vid seminariet samt hur de själva ser på de olika områdena och varför de tror att de kan ligga till grund för konflikter i framtiden, hur deras eget arbete ser ut och vilket samarbete de har med övriga skogsintressenter. Även om respondenterna representerar sina
respektive organisationer och företag kan dessa ge uttryck för individuella uppfattningar, uppfattningar som kan förändras med personen ifråga. Men eftersom de alla har i uppdrag att representera sin grupps intressen i Future Forest-programmets praktikerpanel kan de antas att de tagit del av de gruppers intressen som de skall representera.
Materialet som samlades in fördes sedan in i en tabell utifrån de frågor som ställs i intervjuerna. Frågorna lappar i många fall över varandra och presenteras i en enhetlig, löpande text. Svaren presenteras i respektive konfliktområde för sig.
Utifrån de olika respondenternas svar bedömdes sedan deras intresse och
påverkansmöjligheter utifrån deras syn på respektive område. Respondenterna fick alltså inte själva direkt avgöra sitt intresse respektive sina påverkansmöjligheter mellan
32
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oskarsson, Henrik & Wägnerud, Lena (2007), Metodpraktikan:
konsten att studera samhälle, individ och marknad, Stockholm: Norstedts., s. 305
siffrorna 1 och 3, utan detta gjordes av mig utifrån intervjumaterialet. Detta presenteras dels i en sammanfattande tabell (se bilaga B) och en figur för varje område. En
avslutande sammanfattning och diskussion presenteras i slutet av varje avsnitt.
Frågorna i intervjuerna är ställda med en önskan om att respondenterna skall svara utifrån de allmänna diskussioner som förts inom FF-projektet snarare än att direkt representera sitt respektive företag och myndighet, detta även om svaren återspeglar de olika
respondenternas egen syn och inställning.
Ett problem som uppstod vid intervjuerna var återknytningen till diskussionerna som fördes i Praktikerpanelen, detta då man inte direkt kunde återge hur diskussionerna gick vid detta möte annat än mer generellt. Detta behöver dock inte vara ett större problem för uppsatsen då syftet har varit att identifiera nyckelaktörer snarare än en direkt uppföljning av hur diskussionerna gick på panelmötet. En annan svårighet som uppstod var att vissa respondenter upplevde frågorna som alldeles för vida och hade därför svårt att svara på dem. I vissa fall flöt frågorna också in i varandra vilket gjorde att inte alla frågor i intervjuguiden behövde ställas i varje enskilt fall.
3.3 Deltagare i intervjun
Skogsstyrelsen
Skogsstyrelsen behandlar skogsfrågor och arbetar på regeringens uppdrag för att svensk skog skall vårdas och skötas på ett hållbart sätt, både vad det gäller produktion och miljö. De ligger under Jordbruksdepartementet och behandlar där skogspolitik. De leds av en styrelse som är direkt tillsatt av regeringen. Deras huvuduppdrag är att göra avvägningar mellan produktions-, och miljömålet som nämns i Skogsvårdslagstiftningen.33
Holmen Skog AB
Holmen skog förvaltar drygt en miljon hektar skogsmark och försörjer flera sågverk i Sverige med virke. 700 000 hektar av denna produktiva skogsmark finns i norra Sverige. Skogen från detta område säljs vidare till andra enheter i organisationen. Holmen skog
33
http://www.svo.se, hämtad: 2009-05-20
köper även virke av privata skogsägare med flera. Man bedriver avverkning som fungerar med tillväxten (81 % av tillväxten). Miljö-, och skogsvårdsarbetet utvärderas årligen mot gällande certifikat och riktlinjer.34
Sveaskog
Sveaskog förvaltar skog med både produktions-, och miljömål i åtanke. Sveaskog är ett statligt företag och skall drivas marknadsmässigt och generera avkastning. De förvaltar drygt fyra miljoner hektar varav tre miljoner hektar är produktiv skogsmark.35
Mellanskog Skogsägarna Utboråd
Mellanskog består av 26 000 skogsägare och är en ekonomisk förening som bevakar sina medlemmars intressen. Mellanskog är en demokratisk organisation och alla medlemmar har en röst oavsett storleken på skogsfastigheten. Föreningen förmedlar virke och skogsbruksverksamhet i Mellansverige.36 En utbo är skogsägare som bor i en annan kommun än den där brukningsenheten finns. Mellanskogs kontakter med utborna i Stockholmstrakten sker genom Mellanskog Stockholm och leds av ett ”Utboråd” vilket har funktionen av en styrelse.37
E.ON Sverige
E.ON levererar och producerar energi i form av el, gas, värme, kyla och
avfallsbehandling till cirka en miljon kunder. E.ON-koncernen är en av världens största energibolag. EON har ett certifierat miljöarbete och prioriterar klimat, förnybar energi och arbetat för att effektivisera energi och resurseffektivitet.38
Samtliga bolag inom E.ON Sverige har idag miljöledningssystem som är certifierade enligt standarden ISO 14001. Allt fler bolag har även integrerat kvalitets- och
arbetsmiljöfrågor i sina ledningssystem.39
Statens Fastighetsverk
Statens fastighetsverk förvaltar förutom en sjundedel av landets skog och mark även landets slott, teatrar, museer och ambassader. Sammanlagt förvaltas 6,5 miljoner hektar mark av verket och stora delar av markarealerna finns i nordvästra Sverige. Marken och skogen förvaltas så att den biologiska mångfalden och renbetesmarken även i framtiden kan brukas. SVF är miljöcertifierade enligt ISO 14001 och FSC. Arbetet kring miljön utgår från de miljökvalitetsmål som infördes i Sverige i slutet av 1990-talet. Här ingår bland annat arbetet kring levande skogar.40
Svenska Jägareförbundet
Svenska Jägareförbundet organiserar 200 000 jägare av dem som årligen löser jaktkort. De sköter på uppdrag av staten delar av svensk jakt-, och viltvård. De bedriver utbildning och informationsarbete kring jägarutbildning och hantering av kött, hundar och säkerhet vid jakt och viltvård. Svenska Jägareförbundet är uppdelat i 23 länsjaktvårdsföreningar. Dessa länsjaktvårdsföreningar indelad i jaktvårdskretsar.41
Ekoturismföreningen
Ekoturismföreningen arbetar med opinionsbild kring turism och naturskydd. Man menar att med ekoturism som verktyg kan man eftersträva hållbar utveckling och arbeta för att miljöanpassa all turism. Ekoturismföreningen har bland annat tagit fram
kvalitetsmärkningen Naturens Bästa som är en garant för miljövänlig ekoturism. Naturens Bästa drivs tillsammans med Svenska Naturskyddsföreningen och
VisitSweden.42 Ekoturismföreningen bedriver i sin verksamhet även informationsträffar, kurser och vidareutbildningar och ger information till resebranschen, olika myndigheter, media samt föreningens medlemmar om vad som händer inom svensk och internationell ekoturism. Föreningen arbetar aktivt för bättre näringsvillkor för svenska
Biofuel Region
BioFuel Region omfattar Västernorrland och Västerbottens län och har tretton kommuner, ett landsting, ett regionförbund och sju företag som medlemmar. Vidare samarbetar de med olika verk, myndigheter och universitet. De arbetar främst med att bedriva lobbyverksamhet för att få sina medlemmar och andra att omställa till
biodrivmedel genom att agera mötesplats och pådrivare för olika sorter aktörer. 44
Rennäringen, Vilhelmina Sameby
Rennäringen i Sverige bedrivs av samebyar och bygger idag på köttproduktion. Detta kräver större landarealer då renar inte kan behandlas som boskapsdjur. Renskötsel bedrivs idag främst i Norrbotten, Västerbotten, Jämtlands län men även i delar av Dalarna, Västernorrlands och Gävleborgs län.45
Vilhelmina Sameby har sina åretruntmarker inom Vilhelmina kommun medan vinterbetesmarkerna omfattar Åsele, Bjurholm, Nordmaling och Örnsköldsviks
kommuner. Gränserna för Vilhelmina norra Sameby redovisas i länsstyrelsen kungörelse från den 25 maj 1946.46 Begreppet sameby innebär en uppdelning geografiskt men också administrativt och ekonomiskt.47
4 Konfliktområden
I detta avsnitt presenteras de olika områdena i korthet, utan att gå in på eventuella mål-, och intressekonflikter. Varför uppsatsen fokuserar på dessa områden beror på att de alla lyftes fram som möjliga konfliktområden i framtiden vid Pratikerpanelens seminarium (detta diskuteras vidare i metodavsnittet).
Energi
I denna uppsats syftar energi på energiutvinning från skogen, mer bestämt skogsbränsle. Detta produceras främst genom att avverkningsrester tas ut som bränsle samtidigt med
gallring eller avverkning.48 Värme- och kraftvärmeverk (producerar både el- och värme) är bland andra stora användare av biobränsle som utvinns från skogen. Skogsbränsle är en biprodukt till annan produktion och påverkas därför på av utbud och efterfrågan på
pappersmassa.49 Den vanligast förekommande odlade energigrödan är energiskog. Detta trädslag kallas Salix som är ett sorts snabbväxande pilträd.50
Biologisk mångfald
Biologisk mångfald definieras enligt Förenta Nationernas konvention om biologisk mångfald artikel 2 som:
"variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, inklusive från bland annat landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem och de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem".51
Naturvårdsverket definierar biologisk mångfald som allt liv på jorden i alla olika former. Vidare menar man att det finns ett värde i att detta liv är varierat. Det talas också om att biologisk mångfald är uppdelad i tre olika nivåer; mångfald av arter, genetisk variation och mångfalden av ekosystem samt olika naturtyper.52
Rennäring
Rennäring i Sverige får endast bedrivas av samer. Denna rätt bygger på urminnes hävd och är reglerad såväl i Sveriges grundlag som i Rennäringslag (1971:437). Idag finns det 3 500 renägande samer (upptagna i samebyarnas renlängder) och 900 renskötselföretag i Sverige. Renskötseln bedrivs i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Dalarnas län. I
rennäringslagen regleras samernas rättigheter såsom rätt till att bruka mark, vatten och underhåll.53
I rapporten ”Vad kostar en ren”? (Ds 1998:8) av Nils Gustav Lundgren och Staffan Johansson diskuteras rennäringen mer detaljerat. Här delas renskötseln av idag upp i tre olika former; fjällskötsel, skogsrenskötsel och koncessionsrenskötsel. Fjällskötseln får bedrivas året om i Norr-, respektive Västerbottens län och i Jämtlands läns renbetesfjäll norr om odlingsgränsen. Under vintertid får denna renskötsel bedrivas nedanför
odlingsgränsen på statlig mark och på de områden som använts till renskötsel
traditionellt.54 Renskötseln organiseras i samebyar, vilka var och en förfogar över ett visst landområde. Inom detta område sköts sedan renarna i s.k. sitagrupper.55 I förhållande till sin omsättning tar rennäringen upp 1/3 av Sveriges totala yta vilket resulterar i att väldigt många andra sorters näringar kommer i kontakt med rennäringen under året.
Tätortsnära rekreation
I Vår tätortsnära natur (2004) jämför Dan Rydberg och Mårten Aronsson tätortsnära skogsbruk med urban forestry. Urban forestry definieras som ett sätt att bruka skogen på ett sätt att såväl dess ekonomiska, fysiska och sociala värden främjas. Man menar att skogen skall skötas så att det bidrar till att de som lever i det lokala samhället skall främjas.56 Vidare definierar man tätort som ett område med 3000 invånare eller mer samt det område som ligger inom 5 minuters pendlingsavstånd med bil. Därefter kommer tätortsnära landsbygd (45 minuters pendlingsavstånd) och glesbygd (mer än 45 minuters pendlingsavstånd).57 Utifrån denna definition bor 75 % av Sveriges befolkning i en tätort. Här menar man att då så stora delar av landets befolkning är knuten till en liten del av Sveriges yta så sätts det ett stort värde på att grönområden finns i närheten eller inne i
53
Rennäringen, http://www.regeringen.se/sb/d/6410/a/58131, Hämtad: 2009-05-05
54
Johansson Staffan, Lundgren Nils-Gustav (1998) Vad kostar en ren? En ekonomisk och
politisk analys, Rapport till expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (Ds1998:8)
Finansdepartementet. 27
55 Ibid.
56
Rydberg Dan, Aronsson Mårten (2004) Vår tätortsnära natur, Jönköping : Skogsstyrelsens Förlag, s 8-9
57 Ibid.
tätorter.58 Man ser fyra olika värden i närnaturen i form av folkhälsa, social utveckling, rekreation och livskvalitet samt ett kulturellt värde.59
5 Intresse och möjlighet att påverka: En aktörsanalys
I detta avsnitt presenteras intervjuerna med tio av de fjorton deltagarna i Future Forests Praktikerpanel. De olika områdena energi, biologisk mångfald, rennäring och tätortsnära rekreation presenteras var för sig. Intervjumaterialet presenteras från varje aktör för sig. Utifrån detta material bedömer jag deras intresse och möjlighet att påverka på en skala mellan 1 och 3. Efter intervjusvaren presenteras de tilldelade siffrorna dels i en tabell och sedan i en matris för att åskådliggöra på ett ungefär hur de olika aktörerna förhåller sig till varandra. Materialet kommenteras avslutningsvis där de olika synerna på respektive konfliktområde diskuteras. Respondenterna har inte själva varit med vid placeringen i intresse och påverkanfiguren. Detta diskuteras närmare i avsnittet för ramen
aktörsanalysen, där presenteras även ett antal punkter som kan användas när man skall tolka en aktörs intressen respektive möjligheter till att påverka området. Där presenteras de punkter som tagits i beaktande vid utformningen av tabellerna och figurerna.
5.1 Energi
I det här avsnittet kommer respondenternas syn på energi som ett potentiellt
konfliktområde att presenteras. Svaren bygger på de frågor (se bilaga D) som ställts kring hur de ser på energifrågan och hur de påverkas av den i sitt eget arbete. Utifrån svaren bedömer jag deras intresse och deras möjlighet att påverka på en skala mellan 1 och 3.
Sveaskog
Kring energifrågan ser Sveaskog att konflikter främst berör frågor kring trädtoppar, grenar och rötter. I det egna arbetet använder man sig av avverkningsrester i större utsträckning och man försöker maximera utvinningen samtidigt som man minimerar miljöpåverkan. Man arbetar med att bli effektivare.60
58 Ibid. 59 Ibid. 60
Fredrik Klang Sveaskog (2009-05-11)
Sveaskog har ett centralt intresse av frågan då man är ett statligt bolag, och drivs både av ett vinstintresse men arbetar också med miljöhänsyn. De arbetar samtidigt för att
effektivisera skogsbruket. De har mycket stora möjligheter till att påverka energifrågan då de har goda resurser och arbetar med skogsbruk direkt (till exempel vad det gäller bearbetande av avverkningsrester). Sveaskog är en primär aktör då de påverkas direkt av energiskogsfrågan och är geografiskt påverkade verksamhetsmässigt.
Intresse: 3 Möjlighet att påverka: 3
Vilhelmina Sameby
Vilhelmina Sameby ser att möjliga problem kan uppstå när områden sås som just energiskog. Man frågar sig var skogen kommer att planteras och om energiskogen kommer att vara ivägen för renarnas framkomst? Vissa typer av energiskog är för tät för att renar skall kunna passera samtidigt som den kan hindra tillväxten av marklav. Man efterfrågar därför en samordning vad det gäller flyttvägar med nysådd av energiskog.61
Vilhelmina Sameby har ett stort intresse av frågan då man påverkas av tät energiskog vilket kan hindra framkomligheten för renar och tillväxten av marklav. De har stora möjligheter till att påverka genom samråd med skogsnäring kring nysådd av energiskog och flyttvägar. Vilhelmina Sameby är en primär aktör, direkt geografiskt och
verksamhetsmässigt påverkad.
Intresse: 2 Möjlighet att påverka: 2
Statens Fastighetsverk
Statens Fastighetsverk upplever en ökad konflikt mest beroende på ett ökat uttag av stubbar då stubbar är viktiga för många organismer. Död ved och GROT62 försvinner vilket ger stora följder (näringsbortfall) för skogen. SFV arbetar aktivt med
naturvårdsfrågor och bedriver skogskötsel.63
61
Karin Baer Vilhelmina Sameby (2009-05-12)
62
GROT är en förkortning för av grenar och toppar. 63
Per Linder Statens Fastighetsverk (2009-05-12)
SFV har ett centralt intresse av frågan. De arbetar aktivt med naturvårdsfrågor och miljömål på direktiv av regeringen. De har vidare stora möjligheter till att påverka frågorna då de själva bedriver skogsskötsel. De arbetar även genom att bedriva samråd med andra aktörer. SVF är en primär aktör och är geografiskt och verksamhetsmässigt påverkad.
Intresse: 3 Möjlighet att påverka: 2
Holmen Skog
Holmen Skog ser en ökad efterfrågan på biobränsle som resulterar i att det inkräktar på sågverk och massaindustri. Man arbetar för att effektivisera skogsbruket och få ut mer av skogen så att det räcker till både timmer och värmeverk. Man arbetar för att kunna nyttja skogen till det bästa förädlingsvärdet. Detta gäller främst timmer och massaved, inte energiskog.64
Holmen Skog är en privat aktör med vinstintressen och de har ett centralt intresse av skogsbruk i relation till energiutvinning. De ser en möjlig konflikt mellan traditionellt skogsnäring och uttag av biobränsle i framtiden. Holmen Skog är en stor skogskoncern med tillgångar till resurser och bedriver ett aktivt skogsbruk. De har mycket stora möjligheter till att påverka, både genom tillgångar på resurser samtidigt som de arbetar direkt med skogen. Holmen Skog påverkas direkt och är geografiskt påverkad och kan därmed ses som en primär aktör.
Intresse: 3 Möjlighet att påverka: 3
Mellanskogs Utboråd
Mellanskogs Utboråd ser möjligheter i framtiden snarare än konflikter. Frågan är om vi skall elda upp det eller göra brädor av det? De arbetar genom Mellanskog vilket ä en
64
Olov Norgren Holmen Skog (2009-05-13)
skogsägarkoncern. Arbetet sker bland annat genom utbildning av medlemmar i skogsrelaterade frågor.65
Mellanskogs Utboråd har ett centralt intresse när det gäller energiutvinning från skogen. De vill få ut mer av skogen genom att han hand om avverkningsrester, till exempel stubbar. De har stora möjligheter till att påverka som skogsägare och kan bli en drivande faktor i arbete med biobränsle. Mellanskogs Utboråd representerar skogsägare som påverkas direkt av vad det gäller en ökad energiutvinning i skogen. De är även
geografiskt påverkad av frågan. De kan därför ses som en primär aktör i energifrågan.
Intresse: 3 Möjlighet att påverka: 2
Ekoturismföreningen
Från Ekoturismföreningens sida ser man ingen större konflikt. Det poängteras att orörd skog behövs och att man bör undvika en alltför hård utvinning. 66
Ekoturismföreningen har en viss möjlighet till att påverka och representerar flera ekonomiska intressen som är på frammarsch i flera delar av landet (turistnäringen). De har i sin tur ett stort intresse av frågan då man ser behovet av orörd skog och inte vill inte se ett alltför hårt uttag från skogen. Ekoturismföreningen är i det här fallet en sekundär aktör då frågan inte direkt berör dess kärnverksamhet.
Intresse: 2 Möjlighet att påverka: 1
E.ON
E.ON ser att det finns olika intressenter men ser inga konflikter mellan massaindustrin och energiindustrin. De tar del av och bedriver forskning kring hur man kan öka produktion i skogen. De samarbetar bland annat med Värmeforsk och Skogsforsk och arbetar med effektivare skogsbränslessystem.67
65
Mia André Mellanskog Utboråd (2009-05-13)
66
Bernt Festin Ekoturismföreningen (2009-05-13)
67
Göran Tillberg EON. (2009-05-14)
E.ON har ett stort intresse av frågan då de köper bland annat biomassa av många aktörer inom skogsnäringen. De bedriver ett tätt samarbete med både skogsföretag och
virkesindustrin. De har vidare stora möjligheter till att påverka genom att efterfråga biobränsle, trädbränsle, med mera. De ser att efterfrågan på bioenergi ökar. E.ON är direkt påverkad. Även om de inte direkt bedriver skogsbruk så påverkas de i hög grad i och med energifrågan och kan ses som en primär aktör.
Intresse: 3 Möjlighet att påverka: 2
Skogsstyrelsen
Från Skogsstyrelsen sida ser man ett ökat tryck på att utvinna bioenergi, stubbar och så vidare. Skogsnäringen tar i större utsträckning vara på restprodukter från sågverk och massaindustri. Det kan uppstå problem med ett utökat uttag av GROT och stubbar i framtiden. Skogsstyrelsen arbetar för gemensam strategi för skogsskydd och bedriver forskning och lämnar rekommendationer kring hanteringen av skogsmark.68
Skogsstyrelsen har ett centralt intresse kring området då ett ökat tryck på stubbar uppstår när bioenergi efterfrågas. De ser ett ökat uttag av GROT, stubbar och död ved vilket kan hota den biologiska mångfalden. Skogsstyrelsen har ett politiskt uppdrag som går ut på att göra avvägningar mellan produktions-, och miljömålen. De har stora möjligheter till att påverka då det finns tydliga krav på samråd vid skogsbruksåtgärder som påverkar naturmiljön. De bedriver arbete i sektorsråd, både nationellt, regionalt och lokalt.69 Skogstyrelsen är indirekt påverkad av frågan då de inte själva inte bedriver skogsskötsel. Vid skogsbruksåtgärder som kommer att påverka naturmiljön skall anmälas till
Skogsstyrelsen för samråd och kan ses som en primär aktör vad det gäller till exempel odlandet av energiskog.70
Intresse: 3 Möjlighet att påverka: 2
68
Johan Wester Skogsstyrelsen (2009-05-15)
69
Det nationella sektorsrådet är ett råd där mer övergripande skogsfrågor diskuteras. Rådets medlemmar består av såväl statliga myndigheter som intresseorganisationer och bolag. Däribland Sveaskog AB och, Svenska Jägareförbundet och Holmen Skog AB.
70
http://www.skogsstyrelsen.se, Hämtad: 2009-05-16
Svenska Jägareförbundet
Jägareförbundet ser att energifrågan som mer och mer viktig. De ser en ökad
intensivodling, vilket kan påverka jakt både positivt och negativt. De ser det inte som ett stort konfliktområde. Jägarförbundet påverkas indirekt av frågan och är geografiskt påverkad. De bedriver inget direkt arbete kring skogsutvinning och energifrågor. De arbetar främst för att värna viltfrågor.71
De har ett visst intresse av energifrågan då till exempel intensivodling inte få inverka på jakt. Vidare har de stora möjligheter att påverka frågan. De är en intresseorganisation som kan bedriva lobbyverksamhet och bilda opinion. Energifrågan är dock inte
organisationens huvudfråga och förbundet kan därför i det här fallet ses som en sekundär aktör.
Intresse: 2 Möjlighet att påverka: 2
Biofuel Region
Biofuel Region ser redan en konflikt i en viss mån där traditionell skogsindustri ställer sig frågande kring vissa energifrågor men i sin tur väldigt intresserade till andra. De ser hur flytande bränsle idag är ointressant bland skogsproducenter medan resthantering är okej, men inte mer. Från skogsnäringens sida är man främst intresserade av massa och inte drivmedel.72
Biofuel Region har ett centralt intresse kring energifrågan. Biofuel Region bedriver forskning, utbildning och lobbyverksamhet. Detta gör de genom att bland annat lyfta frågan kring fördelar med biobränsle mot kommuner och företag. De har även stora möjligheter att påverka frågan då de genom just forskning och att bedriva
lobbyverksamhet kan få allmänheten och andra aktörer att till exempel anpassa sina bilparker till biobränsle. Biofuel Region är en primär aktör i den här frågan.
Intresse: 3 Möjlighet att påverka: 2
71
Åke Granström Svenska Jägareförbundet (2009-05-15)
72
Eva Fridman Biofuel Region (2009-05-19)
5.1.1 Intresse-, och påverkanmatris - energi
För att återkoppla till intervjumaterialet och för att ge en lättare överblick över matrisen presenteras här graden av intresse och möjligheten att påverka politiken kring respektive område i tabellform (Se tabell 3B i bilaga B). De olika aktörernas intresse och möjlighet att påverka energifrågan behandlas ovan och presenteras här i en matris för att
åskådliggöra hur de olika aktörerna förhåller sig till varandra.
I intervjuerna framkommer det att ett ökat uttag av stubbar och GROT samt en ökad intensivodling av energiskog är det som lyfts fram som det som kan ställa till problem i framtiden. Ett ökat tryck på avverkningsrester kan även påverka förekomsten av död ved, vilket är en viktig del i skogsmarkens näringstillförsel. Plantering av energiskog kan också påverka möjligheten för framkomst för såväl vilt som renar.
Synen på problematiken med energiutvinning varierar mellan de olika grupperna. Skogsägare är mer positiva till energiskog men ändå möjliga konflikter mellan en ökad efterfrågan på biobränsle och den traditionella massa-, och sågverksindustrin.
De ser ändå utrymme för både och i framtiden. Vissa aktörer pekar dock att traditionell skogsindustri fortfarande är tveksamma till vissa delar av energiutvinning från skogen, t.ex. flytande bränsle. Resthantering är dock inte något problem, Man är fortfarande mest intresserad av massa snarare än drivmedel. Samråd och samarbete med andra
intressegrupper och branschorganisationer upplevs som goda överlag. Även deltagandet i Praktikerpanelen inom Future Forest-programmet ser man som ett bra forum för att kommunicera med andra intressenter. Skogsstyrelsen har en speciell position som myndighet då skogsbruksåtgärder som kan påverka naturmiljön måste anmälas till
Skogsstyrelsen. Förutom Praktikerpanelen nämns diskussioner inom sektorsråd och andra samrådsgrupper med grupper som påverkas lokalt som forum.
De aktörer som verkar ha ett särskilt intresse och stora möjligheter att påverka hur skogen används i energisynpunkt är de primära aktörerna Sveaskog, Holmen Skog och E.ON, samt den sekundära aktören Skogsstyrelsen. De har alla ett stort ellercentralt intresse av frågan och påverkas och kan påverka frågor kring uttag av till exempel avverkningsrester
och GROT. De olika skogsbolagen arbetar alla direkt med skogen och dessa frågor medan Skogsstyrelsen kan yttra sig om till exempel större skogsbruksåtgärder (energiskog). E.ON som är ett energibolag påverkar genom sin verksamhet i hög utsträckning av hur skogsbolag arbetar.
Bland aktörerna med ett centralt intresse men med en lägre möjlighet att påverka återfinns Statens Fastighetsverk, Mellanskogs Utboråd och Biofuel Region. Statens Fastighetsverk arbetar aktivt med naturvårdsfrågor och bedriver främst skogskötsel snarare än skogsavverkning. Biofuel Region i sin tur har energifrågan som sitt huvudintresse men upplever själva att skogsbolag i viss utsträckning är motsträviga vad det gäller till exempel bioenergi och energiskog då det kan komma i kläm med virkesindustrin.
Övriga aktörer, däribland Vilhelmina Sameby, Ekoturismföreningen och Svenska Jägareförbundet har i sin tur ett lägre intresse och påverkansmöjligheter än de större aktörerna och de aktörer som har ett högre intresse av energifrågan. Det som knyter dem samman är oron för en ökad intensivodling och hur den kan påverka deras egna
verksamheter och intressen. Jägareförbundet pekar på hur intensivodlingen kan påverka jakt och viltet i stort. Vilhelmina Sameby pekar också risken med en begränsad
framkomlighet för renar då vissa sorters energiskog är för tät.
Matris 2 Energi i förhållande till skogen
Grad av intresse Möjlighet att påverka
Ett visst intresse Ett stort intresse Ett centralt intresse Mycket stora möjligheter
till att påverka
Aktör (1,3) Aktör (2,3) Nyckelaktör (3,3)
Sveaskog Holmen skog
Stora möjligheter till att påverka Aktör (1,2) Aktör (2,2) Vilhelmina Same by Sv. Jägareförbundet EON Aktör (3,2) Statens Fastighetsverk Mellanskogs Utboråd Skogsstyrelsen Biofuel Region
Vissa möjligheter till att påverka
Aktör (1,1) Aktör (2,1)
Ekoturismföreningen
Aktör (3,1)
Anm. Utifrån sin grad (1-3) av intresse och möjlighet att påverka förs de in i matrisen.
5.2 Biologisk mångfald
I det här avsnittet kommer respondenternas syn på biologisk mångfald som ett potentiellt konfliktområde att presenteras. Svaren bygger på hur de frågor (se bilaga D) som ställts kring hur de ser på frågan kring biologisk mångfald och hur de påverkas av den i sitt eget arbete av frågan. Utifrån svaren bedömer jag deras intresse och deras möjlighet att påverka på en skala mellan 1 och 3.
Sveaskog
Sveaskog arbetar för att lämna träd åt hackspettar med mera. De arbetar med en
helhetssyn och för att minska sin påverkan på den biologiska mångfalden. De samarbetar med andra aktörer som intresseorganisationer och branschorganisationer. Vidare bedriver de samråd med andra aktörer genom Future Forest och Forum Sveaskog.73
Sveaskog har ett centralt intresse av hur politiken förs kring den biologiska mångfalden då de påverkas i hög utsträckning. De bedriver vidare ett FSC-certifierat miljöarbete och samråd med andra aktörer. De har vidare mycket stora möjligheter till att påverka då de bedriver direkt skogskötsel över stora skogsarealer. De är en primär aktör i frågan då de berörs i hög utsträckning och arbetar direkt med och i skogen genom skogsbruk och skogskötsel.
Intresse: 3 Möjlighet att påverka: 3
Rennäring
Från rennäringen är man redo att avvara betesmark för biologisk mångfald om så krävs. Arbetet med biologisk mångfald kan dock påverka betesmarker vilket kan bli
problematiskt. Vilhelmina Sameby bedriver samråd med skogsnäringen kring biologisk mångfald.74
73
Fredrik Klang Sveaskog (2009-05-11)
74
Karin Baer Vilhelmina Sameby (2009-05-12)
De har ett stort intresse av frågan då en viss politik kan påverka verksamheten i hög utsträckning. Vidare har man goda möjligheter till att påverka. Det påverkar inte deras verksamhet direkt och de kan därför ses som en sekundär aktör.
Intresse: 2 Möjlighet att påverka: 2
Statens Fastighetsverk
SFV ser att konflikten redan idag är påtaglig. Man ser hur höga virkespriser leder till större avverkning vilket gör att gammal skog försvinner. Konjunktur bidrar till att gammal skog minskar. Allt mer kan avverkas på grund av bättre maskiner och större efterfrågan. Man ser att naturlig skog minskar och att den mesta skogen idag är planterad under 1900-talet. SFV ser flera intressenter och olika viljor. SVF deltar i och bedriver samråd med andra aktörer genom flera olika projekt och föreningar.75
SFV har ett centralt intresse av bevarandet av biologisk mångfald. Vidare har de mycket stora möjligeter att påverka frågan. De arbetar aktivt med skogskötsel på uppdrag av regeringen och har mycket stora möjligheter till att påverka då de bedriver faktisk
skogskötsel. SFV avsätter stora delar av skogsmark till naturreservat och dylikt, däribland ingår arbetet för att skapa död ved. De är en primär aktör i frågan då de berörs i hög utsträckning och arbetar direkt med och i skogen genom skogsbruk och skogskötsel.
Intresse: 3 Möjlighet att påverka: 3
Holmen Skog
Holmen Skog tror på ökade konflikter i framtiden eftersom att när vi blir duktigare på att ta hänsyn så ökar också kraven på oss. Man ser en ökning av antalet reservat och
hänsynsytor, och krav på dess från både myndigheter och miljöorganisationer. Holmen Skog arbetar med naturhänsyn sedan länge och avsätter skogsmark för biologisk mångfald.76
75
Per Linder Statens Fastighetsverk (2009-05-12)
76
Olov Norgren Holmen Skog (2009-05-13)
Holmen Skog har ett centralt intresse då lagstiftning och andra faktorer kring biologisk mångfald påverkar deras arbete. De har vidare stora möjligheter till att påverka, handhar stora skogsarealer och kan direkt påverka förutsättningarna för biologisk mångfald. Holmen Skog är direkt påverkad av frågorna kring biologisk mångfald och kan därför ses som en primär aktör.
Intresse: 3 Möjlighet att påverka: 2
Mellanskogs Utboråd
Från Mellanskogs sida ser man ett antal möjliga konflikter. Samtidigt som man värnar om biologisk mångfald ser man att det är vetenskapens uppdrag att identifiera och dra
gränser. Det är en ständig avvägning mellan biologisk mångfald och ekonomi för skogsägare. De ser inskränkningar på äganderätt som ett stort problem. Mellanskogs Utboråd representerar privata skogsägare och har länge arbetat med biologisk mångfald.77
Mellanskogs Utboråd representerar skogsägare som har centralt intresse då de i hög grad påverkas av hur en viss biopolicy förs. De efterfrågar avvägningar mellan biologisk mångfald och ekonomi för skogsägare. De har stora möjligheter till att påverka och bedriver sitt arbete genom Mellanskogkoncernen vilket är en stor aktör inom svensk skogsnäring. De är en primär aktör i frågan då de berörs i hög utsträckning och arbetar direkt med och i skogen genom skogsbruk och skogskötsel.
Intresse: 3 Möjlighet att påverka: 2
Ekoturismföreningen
Ekoturismföreningen ser att mycket skogsmark som är användbar för biologisk mångfald. Men man efterfrågar även våtmarker. Ekoturismföreningen arbetar för att främja
mångfald och variation i skogen och för att påvisa behovet av variationen i skogen.78
77
Mia André, Mellanskog Utboråd (2009-05-13)
78
Bernt Festin Ekoturismföreningen (2009-05-13)
Ekoturismföreningen representerar en grupp med ett stort intresse av frågor kring biologisk mångfald. Denna grupps själva affärsidé bygger på en varierad skogsmark. Vidare har man stora möjlighet till att påverka då man representerar turistnäring och ekonomiska intressen vilket är på frammarsch i många kommuner och regioner. De kan därför ses som en sekundär aktör.
Intresse: 2 Möjlighet att påverka: 2
E.ON
E.ON är medvetna kring biologisk mångfald vid sitt arbete, till exempel vid arbetet i skogen och vad det gäller kraftledningsarbete.79
E.ON har ett stort intresse av frågorna kring biologisk mångfald då de bedriver eget arbete när det gäller hänsyn, till exempel hänsyn i arbeten vid kraftledningar. Vidare har man stora möjlighet till att påverka i arbetet då de har goda resurser och måste arbeta för goda relationer med kunder och allmänheten. De kan ses som en sekundär aktör
Intresse: 2 Möjlighet att påverka: 2
Skogsstyrelsen
Skogsstyrelsen ser att en risk finns att det uppstår en konflikt i framtiden. Det är dock ingenting som inte kan hanteras, exempelvis stubbuttag. Skogsstyrelsen arbetar på uppdrag från regeringen genom att se till att skogsbruksåtgärder som kan komma att påverka naturmiljön registreras och tas upp för samråd. Skogsstyrelsen bedrivet ett aktivt arbete när det gäller arbetet och forskningen kring skogsskötsel.80
Skogsstyrelsen har ett centralt intresse av frågan, då de är en myndighet med uppdrag från regeringen. De har mycket stora möjligheter till att påverka genom goda resurser. Vidare kan de ses som att vara direkt påverkade då de arbetar för att landets … ”skogar
79
Göran Tillberg EON. (2009-05-14)
80
Johan Wester, Skogsstyrelsen (2009-05-15)
