Barnkonventionen i skolan

Barnkonventionen i skolan

Mikaela Wedestig

Grundlärare, förskoleklass, årskurs 1-3 2020

Luleå tekniska universitet

Abstrakt

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare upplever att undervisningen bedrivs gällande barnkonventionen samt om undervisningen har förändrats till följd av att barnkonventionen blivit lag. Syftet med studien var också att undersöka hur lärare och elevers kännedom är gällande barnkonventionen. En kombination av datainsamlingsmetoder användes, intervjuer med både lärare och elever samt enkätundersökning bland lärare. Fyra lärare och åtta elever deltog i intervjuerna och 82 lärare deltog i enkätundersökningen. Resultatet av studien visar på att eleverna har kännedom om att barnkonventionen finns men kunskapen gällande innehållet varierar bland eleverna. Lärarnas kännedom om barnkonventionen är god och resultatet visar på att majoriteten av lärarna som deltagit i föreliggande studie upplever att de arbetar med barnkonventionen dagligen i och med skolans värdegrund. Själva undervisningen om barnkonventionen sker i samband med FN-dagen eller barnkonventionens dag. Lärarna som deltagit i studien menar att undervisningen inte förändrats i och med lagstadgande av konventionen. Resultatet av studien visar på att en stor majoritet av de lärare som deltagit i föreliggande studie upplever att de inte erbjudits varken information eller vidareutbildning gällande barnkonventionen under deras verksamma år. En majoritet av de deltagande lärarna menar även på att kunskap om barnkonventionen inte ingick i deras lärarutbildning.

Nyckelord: Barnkonventionen, Barnrättsperspektivet, Delaktighet, Samhällskunskap.

The purpose of this study was to examine how teachers experience that the teaching is conducted regarding the Convention on the Rights of the Child, CRC, and whether it has changed as a result of the CRC becoming law. The purpose of the study was also to investigate how teachers and pupils' knowledge is about the CRC. A mix of methods was used, interviews with both teachers and pupils as well as survey among teachers. Four teachers and eight pupils participated in the interviews and 82 teachers participated in the survey. The study comes to the conclusion that the pupils are aware about of the CRC but the knowledge about the content varies among the pupils. The teachers' knowledge of the CRC is good and the result shows that the majority of teachers who participated in the present study feel that they work with the CRC on a daily basis because of the school's values. The actual teaching of the CRC takes place in conjunction with “FN-dagen” or “barnkonventionens dag”. The teachers who participated in the study do not experience that the teaching has changed as a result of the CRC becoming law. The results of the study show that a vast majority of the teachers who participated in the present study feel that they lacks further education or information regarding the CRC. A majority of the participating teachers have also stated that knowledge of the CRC was not included in their teacher education.

Keywords: Civics, Convention on the Rights of the Child, CRC, Participation, The Child

Förord

Jag vill inleda detta arbete genom att tacka alla informanter som deltagit i föreliggande studie. Alla lärare och elever som ingått i intervjuerna samt de lärare som deltagit i enkätundersökningen. Utan Er hade detta arbete inte varit möjligt att genomföra.

Jag vill vidare rikta ett stort tack till min handledare Lisbeth Lindström. Stort tack för ditt tålamod, engagemang och din vägledning genom arbetets gång.

Slutligen vill jag sända ett stort tack till min man som stöttat genom hela utbildningen. Tack för din förståelse för den tid som ägnats åt studier över lag men detta arbete i synnerhet.

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

2. Syfte och frågeställningar ... 2

3. Bakgrund ... 3 3.1 Barnkonventionen ... 3 3.2 Barnkonventionen i skolan ... 4 3.3 Demokrati i skolan ... 5 3.4 Tidigare forskning ... 7 4. Teoretiska perspektiv ... 9 4.1 Barnrättsperspektivet ... 9 4.2 Pathways to Participation ... 9

4.3 Sociokulturella perspektivet på lärande ... 12

4.4 De teoretiska utgångspunkterna kopplat till denna studie ... 13

5. Metod ... 14 5.1 Val av metod ... 14 5.2 Tillvägagångssätt enkät ... 16 5.3 Urval enkät ... 17 5.4 Tillvägagångssätt intervjuer ... 17 5.5 Urval intervjuer ... 18 5.6 Analysprocessen ... 19 5.7 Etik ... 21

5.8 Validitet och reliabilitet ... 21

6. Resultat ... 23

6.1 Eleverna kännedom om barnkonventionen ... 23

6.2 Hur beskriver lärare undervisningen om barnkonventionen ... 26

6.3 Har undervisningen förändrats sedan barnkonventionen blivit lag ... 29

6.4 Lärarnas kännedom om barnkonventionen ... 30

7. Metoddiskussion ... 34

8. Resultatdiskussion ... 37

8.1 Hur beskriver lärare undervisningen om barnkonventionen ... 37

8.2 Har undervisningen förändrats sedan barnkonventionen blivit lag ... 39

8.3 Elevernas kännedom om barnkonventionen ... 40

8.4 Lärarnas kännedom om barnkonventionen ... 41

8.5 Sammanfattning resultat ... 42

10. Förslag till fortsatt forskning ... 43

Referenser Bilaga 1-5

Figurförteckning

Figur 1. Pathways to Participation. (Shier, 2001b). ... 10 Figur 2. Årskurs som deltagarna i enkätundersökningen uppgett att de undervisar i ... 23 Figur 3. Upplever du att eleverna på sin skola har kunskap om sina rättigheter i enlighet med barnkonventionen? ... 24 Figur 4. Vilket innehåll i barnkonventionen upplever lärarna att eleverna tycker är mest intressant? ... 25 Figur 5. På vilket sätt ingår barnkonventionen i din undervisning? ... 27 Figur 6. Vilket undervisningsmaterial använder du dig av i undervisning gällande

barnkonventionen? ... 28 Figur 7. Fördelning Internet i undervisningen ... 29 Figur 8. Har din undervisning gällande barnkonventionen förändrats sedan barnkonventionen blivit lag? ... 30 Figur 9. Vad anser lärarna är viktigast i barnkonventionen? ... 31 Figur 10. I din lärarutbildning, ingick kunskap om barnkonventionen? ... 32 Figur 11. Har du under dina verksamma år som lärare givits information om

1

1. Inledning

Förenta nationernas, FN:s, konvention om barns rättigheter, även kallad barnkonventionen är en konvention som antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Barnkonventionen innehåller 54 artiklar som fastslår vilka rättigheter alla barn upp till 18 år har. Efter att Sydsudan skrev under barnkonventionen och därmed förband sig att följa den är nu USA det enda land i världen som inte ratificerat barnkonventionen (UNICEF, 2015). I Sverige antogs barnkonventionen redan 1990 och har sedan dess varit juridiskt bindande. Detta har dock visat sig vara otillräckligt. I regeringens proposition om inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter, från 2018, framgår det att ratificeringen inte innebär något krav på att konventionen ska införlivas genom inkorporering utan varje konventionsstat väljer själv hur genomförandet av konventionen ska gå till (Prop. 2017/18:186). Med inkorporering menas här att konventionen tas in i den nationella lagstiftningen (UNICEF, 2020a). Vidare framgår det i regeringens proposition att bakgrunden till att anta konventionen som lag bland annat ligger i att regeringen anser att barn inte alltid bemöts som bärare av rättigheter, samt att ett barnbaserat perspektiv inte genomsyrar alla verksamheter på alla nivåer och att det inte heller anammats i tillräcklig utsträckning i beslutsprocesser som involverar barn (Prop. 2017/18:186). I och med att barnkonventionen nu blivit lag från och med den första januari 2020 får konventionen samma tyngd som andra lagar, exempelvis skollagen (SFS 2010:800). I Norge har barnkonventionen företrädesrätt gentemot andra lagar i landet, om en konflikt med annan lag skulle uppstå. Detta är inte fallet i Sverige, ingen företrädesrätt har skrivits in. De lagar som i Sverige väger tyngre än barnkonventionen är våra grundlagar, även EU-rätten bedöms väga tyngre (Barnombudsmannen [BO], 2019).

Till följd av att Sverige 1990 ratificerade barnkonventionen inrättades också en ny statlig myndighet, BO, vars huvudsakliga uppgift är att ta tillvara på och främja barns och ungdomars rättigheter, behov och intressen i samhället enligt barnkonventionen (BO, 2020a). BO menar att till följd av att konventionen blivit lag måste det till en attitydförändring hos alla som arbetar med och för barn. Vidare menar BO att för att få till en attitydförändring krävs att omfattande kompetenshöjande insatser genomförs, alla som arbetar med barn måste förstå vad barnets rättigheter innebär samt hur dessa ska appliceras i praktiken. Inom vissa yrkeskategorier anser BO att kunskap om barnkonventionen måste införas redan på grundutbildningen på universitets- eller högskolenivå (BO, 2019). I regeringens proposition om en förnyad lärarutbildning står att läsa:

Lärarna är en viktig yrkesgrupp för att förverkliga innehållet i FN:s konvention om barnets rättigheter. Det är därför viktigt att de blivande lärarna får kunskap om konventionens innehåll och förbereds på att arbeta så att barnets rättigheter tillvaratas i skolan och det övriga samhället (Prop1999/2000:135, s. 11).

2

BOs konstaterande, regeringens proposition och trots att lärarna, i enlighet med Lgr11 (Skolverket, 2019a), förväntas förmedla kunskap till eleverna om deras rättigheter kan utbildningen gällande barnkonventionen i vissa fall anses bristfällig gällande de ämnesstudier omfattande 150hp som ingår i lärarutbildningen.

Enligt barnkonventionens artikel 1 definieras varje människa under 18 som barn om inte barnet blivit myndig tidigare enligt den lag som gäller för landet (Regeringskansliet, 2014). Ett barn är beroende av att vuxna människor tillgodoser dem med de förnödenheter de har behov för samt att de vuxna i barnens närhet ser världen genom ett barnrättsperspektiv när de för barnens talan gällande vad som är bäst för barnen. Det förekommer dock att barn inte får sina behov tillgodosedda eller att barn far illa. Enligt Socialstyrelsen (2019) gjordes det år 2018 i Sverige 154 anmälningar, gällande barn som far illa eller misstänks fara illa, per 1000 barn. Det är därför av stor vikt att barn blir informerade om vilka rättigheter de har och det framgår som tidigare nämnts, att det enligt Lgr11 (Skolverket, 2019a,) är lärarnas uppgift att genom undervisningen förmedla den här kunskapen till eleverna. Det förutsätter dock att lärarna har kunskap i ämnet. Om barnkonventionen inte behandlas tillräckligt i lärarutbildningen eller i fortbildning för lärare finns det en risk för att lärarna inte får den kunskap de behöver för att kunna arbeta med barn utifrån barnkonventionen och saknar således också kunskapen till att förmedla innehållet i barnkonventionen till eleverna.

2. Syfte och frågeställningar

Syftet med arbetet är att undersöka hur olika lärare arbetar med barnkonventionen, samt om arbetet har förändrats i och med att barnkonventionen blivit lag från och med 1/1 2020.

 Hur beskriver lärare undervisningen om barnkonventionen, samt förändrades den i och med att barnkonventionen blev lag?

 Hur är elevernas kännedom gällande barnkonventionen?  Hur är lärarnas kännedom gällande barnkonventionen?

3

3. Bakgrund

Bakgrunden inleds med ett avsnitt om barnkonventionen, följt av barnkonventionen i skolan. Därefter presenteras en del som handlar om demokrati i skolan, avsnittet avslutas med en del som handlar om den tidigare forskning som finns gällande barnkonventionen.

3.1 Barnkonventionen

Barnkonventionen är som tidigare nämnts en konvention som handlar om barns rättigheter. Innan barnkonventionen kom till fanns flera olika dokument och konventioner som innefattade människors rättigheter. Det framkom dock på 1970-talet att just barn var en grupp som var i behov av bättre skydd. Under ett decennium arbetades det med dokumentet som skulle komma att bli barnkonventionen (UNICEF, 2020b). Konventionen innehåller 54 artiklar, varav de första 41 av dessa artiklar handlar om vilka rättigheter barn ska ha. De resterande artiklarna handlar om hur konventionsstaterna ska arbeta med konventionen (BO, 2020b). Det är dock inte barnkonventionen som helhet som blivit lag från och med första januari 2020. I lagen gällande Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter står att läsa:

1 § Artiklarna 1–42 i Förenta nationernas konvention den 20 november 1989 om barnets rättigheter ska i originaltexternas lydelse gälla som svensk lag. Konventionens engelska och franska originaltexter finns tillsammans med en svensk översättning intagna som en bilaga till denna lag (SFS 2018:1197).

Lagen innehåller endast en paragraf som fastslår att det är artikel 1-42 som nu ska gälla som svensk lag. Det är således alla 41 artiklar som handlar om barns rättigheter som har lagstadgats. Av alla de 41 artiklar som handlar om barns rättigheter finns det fyra som utmärker sig som grundprinciper (Barnombudsmannen, u.å.; Bartley, 2001; Skolverket, 2019b; UNICEF, 2020b). Dessa fyra artiklar är:

Artikel 2: Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras.

Artikel 3: Barnets bästa ska beaktas i alla beslut som rör barn Artikel 6: Barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling. Artikel 12: Barn har rätt till åsiktsfrihet och rätt att bli hörd

Ovanstående artiklar skall ligga till grund för hur hela konventionen ska tolkas (BO, 2020b). Utöver de 41 artiklarna som handlar om barns rättigheter är också artikel 42 lagstadgad i Sverige. Artikel 42 i barnkonventionen lyder ”konventionsstaterna åtar sig att genom lämpliga och aktiva åtgärder göra konventionens bestämmelser och principer allmänt kända bland såväl vuxna som barn” (Regeringskansliet, 2014, s. 46). Todres (2020) menar att artikel 42 i barnkonventionen utgör en av de viktigaste artiklarna. Motiveringen till det lyder som följer:

4

Todres (2020) menar att om konventionsstaten inte fullföljt sitt åtagande gällande att göra barnkonventionen allmänt känd och barn inte är medvetna om sina rättigheter kan de således inte heller göra anspråk på sina rättigheter. Även Osler (1994) understryker vikten av att barn ska få lämplig information och utbildning för att de ska kunna delta i beslut om sitt eget liv och sin framtid. BO (2009) hävdar att det är skolan som har en viktig och avgörande roll gällande att informera barn och unga om deras rättigheter. Vidare menar BO att det är centralt att lärare har goda kunskaper om barnkonventionen och kan koppla ihop barns rättigheter med praktiskt utkrävande. I barnrättskommitténs sammanfattande slutsatser 2009 (Committee on the Rights of the Child, 2009) rekommenderade kommittén Sverige att stärka sina åtgärder för att se till att alla barn blir medvetna om barnkonventionen, samt rekommenderades Sverige att säkerhetsställa att det regelbundet erbjuds utbildning i mänskliga rättigheter och barnets bästa till de yrkesgrupper som arbetar för eller med barn. Regeringen svarar på kommentaren i sin följande rapport och menar på att det är i kommuner och landsting som de flesta verksamheter som arbetar med barn finns och att det är statliga och kommunala arbetsgivarens ansvar att berörda yrkesutövare erbjuds kompetensutbildning (Regeringskansliet, 2012). Vidare menar regeringen att insatser för att öka kunskapen om barnkonventionen har gjorts bland berörda yrkesgrupper sedan ratificeringen och hänvisar till tidigare rapport. Även i ett regeringsbeslut från 2016 (Regeringsbeslut S2016/07875/FST) står att läsa att regeringen ger i uppdrag åt BO att mellan år 2017 till och med 2019 stödja särskild berörda statliga myndigheter med att säkerhetsställa tillämpningen av barnets rättigheter med utgångspunkt i barnkonventionen. En av de särskild berörda myndigheterna som nämns i regeringsförslaget är Statens Skolverk, även kallat Skolverket. Även detta regeringsbeslut grundas på artikel 42 och det uttrycks att ”kunskap om barnets rättigheter och vad dessa rättigheter innebär i praktiken är en grundförutsättning för att leva upp till åtagandena enligt barnkonventionen” (Regeringsbeslut S2016/07875/FST, s.2). Vidare står att läsa att de yrkesgrupper som arbetar med barn behöver ha kunskap om barns rättigheter samt om hur dessa på bästa sätt kan omsättas i respektive verksamheter (S2016/07875/FST). BO kallar den här satsningen för ett kunskapslyft som fick namnet ”Barnrätt i praktiken” (BO, u.å). Genom detta kunskapslyft erbjuder, än idag, BO webbseminarier och webbutbildningen gällande barnkonventionen via deras hemsida (BO, u.å).

3.2 Barnkonventionen i skolan

Genom att Sverige 1990 ratificerade barnkonventionen kom den att vara juridiskt bindande, men gällde inte som svensk lag, istället anpassades de svenska lagarna för att överensstämma med innehållet i barnkonventionen (Skolverket, 2019b). Följaktligen har även utformningen av skollagen (SFS 2010:800) haft utgångspunkt i barnkonventionen och det finns flera nationella bestämmelser i skollagen som överensstämmer med de artiklar som återfinns i barnkonventionen (Skolverket, 2019b). Utöver barnkonventionen finns även fyra andra internationella avtal och konventioner som Sverige har förbundit sig att arbeta för i alla utbildningssammanhang, alla dessa fem är som följer:

 FN:s konventioner om de mänskliga rättigheterna

5

 FN:s deklaration och rekommendationer om undervisning i miljöfrågor  Salamancadeklarationen

Dessa fem internationella överenskommelser ligger till grund för de nya läroplanerna (Skolverket 1999). Grundskolans läroplan, Lgr11 (Skolverket, 2019a) är en förordning som tagits fram av regeringen, och alla som arbetar inom skolan måste följa det som författats i läroplanen. Första kapitlet i Lgr11 (Skolverket, 2019a) beskriver skolans värdegrund och uppdrag. Skolans värdegrund handlar om det förhållningssätt och de bemötande mot andra människor som alla som arbetar och verkar inom skolans värld förväntas ha gentemot varandra. I och med att bland annat barnkonventionen ligger till grund för hur Lgr11 utformats medför detta således även att många av artiklarna i barnkonventionen överensstämmer med hur Lgr11 (Skolverket, 2019a) beskriver skolans värdegrund och det förhållningssätt som ska råda skolans värld. ”Människolivets okränkbarhet, individens frihet /…/ alla människors lika värde /…/ är de värden som skolan ska gestalta och förmedla” står att läsa i Lgr11 (Skolverket, 2019a, s.7) och överensstämmer med exempelvis artikel 2 i barnkonventionen som handlar om att alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter.

Barnkonventionen ligger inte bara som grund för de förhållningsregler som ska gälla i skolan, år 2011 blev barnkonventionen även inskrivet i läroplanen som ett ämnesområde inom de samhällsorienterade ämnena som skolan ska undervisa om. I det centrala innehållet för samhällskunskap i Lgr11 (Skolverket, 2019a) framgår det att undervisningen i samhällskunskap ska behandla de mänskliga rättigheterna, samt barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Det centrala innehållet i de samhällsorienterade ämnena som finns representerade i Lgr11 (Skolverket, 2019a) är indelande i årskurser. Det innehåll som undervisningen ska behandla i årskurs 1-3, det som undervisningen ska behandla i årskurs 4-6 samt det som undervisningen ska behandla i årskurs 7-9. I samtliga årskurser från 1-9 nämns barnkonventionen som en del i det centrala innehållet för samhällskunskap.

3.3 Demokrati i skolan

6

In order to lessen their dependence they must be involved in decisions affecting them. Without knowing how children experience and define their own situation and what they think the solutions should be, adults may not be able to make the right decisions. Children must not only be seen as vulnerable, but as capable as well – capable actors in their own lives (Sandberg, 2015, s. 246).

Det Sandberg (2015) menar i ovanstående citat är att för att minska barns beroende måste de göras involverade i beslut som berör och påverkar dem. Om inte barn ges möjlighet att uttrycka hur de upplever sin egen situation eller hur de tycker lösningar ska vara, kanhända vuxna fattar fel beslut. Barn måste ses som kapabla deltagare i sitt egna liv. Trots att det är visat på att barn måste ges möjlighet att delta i beslutsprocesser menar Gillett-Swan och Sargeant (2018) att det placeras många hinder i barnens dagliga liv som begränsar barnens deltagarrättigheter, vilket är mest märkbart i utbildningen. Det är ofta en vuxen som bestämmer vad, när och hur barn kan kommunicera, samt i vilken utsträckning barnens åsikter söks, övervägs eller integreras (Gillett-Swan & Sargeant 2018). Sargeant (2018) menar att i utbildningssammanhang kvarstår en uppfattning om att barnens åsikter endast är värda att efterfrågas när deras förmåga att uttrycka dessa är bevisade, vilket resulterar i att barn per rutin inte anförtros att uttrycka åsikter eller synpunkter gällande sin utbildning. Vidare menare Sargeant (2018) att många lärare fortsätter att kontrollera beslutsfattarprocesserna i sina klassrum trots att det finns väletablerade bevis gällande barns förmåga att aktivt engagera sig i komplexa frågor. En djupare undersökning gällande barns deltagarrättigheter i utbildningen avslöjar att de främsta hindren för genomförandet av deras rätt till åsiktsfrihet och uttrycksfrihet genom självvalda uttrycksformer är de vuxnas attityder och kunskap, samt den pedagogiska tradition som råder (Gillett-Swan & Sargeant, 2018). Gällande de vuxnas attityder och kunskap menar Williams (2017) att för att få till en lyckad implementering av barnkonventionen måste konventionen accepteras i praktiken som en kod som ska genomsyra all samverkan mellan såväl statliga som privata i institutioner, som barn och deras familjer. Yrkesetik, policyer och praxis måste anpassas för att tillgodose barns rättigheter (Williams, 2017). Osler (1994) menar att formell utbildning är det viktigaste sättet för att konventionen ska bli känd och förstådd inom samhällen. Lärare spelar en viktig roll för att säkerhetsställa att konventionens principer integreras i undervisning och för att säkerhetsställa att barn är i en stark position att för att kunna och våga kräva sina rättigheter (Osler, 1994).

7

lyckas ganska eller mycket bra med att utveckla elevernas delaktighet och inflytande, gällande de manliga lärarna var det fem av tio lärare som delade den uppfattningen (Skolverket, 2019c).

3.4 Tidigare forskning

Det finns inte i någon större utsträckning tidigare forskning kring hur väl barnkonventionen implementerats i skolan i Sverige. Det som finns att studera är de rapporter som regeringen är skyldig att skicka till FN:s kommitté för barnets rättigheter, även kallad barnrättskommittén, vars uppgift är att granska hur väl konventionsstaterna följer barnkonventionen. I enlighet med artikel 44.1 i barnkonventionen är konventionsstaterna skyldiga att, var femte år, presentera en rapport till barnrättskommittén om hur väl konventionsstaterna lever upp till barnkonventionens krav samt vilka förändringar som skett sedan den senaste rapporten (Regeringskansliet, 2012). Barnrättskommittén granskar sedan rapporten och återkommer till konventionsstaterna med sammanfattande slutsatser och rekommendationer avseende rapporten. Sverige har sedan barnkonventionen ratificerades 1990 lämnat fem rapporter till barnrättskommittén och den senaste rapporten som skickades gjordes 2012. Att den senaste rapporten är från 2012 beror på att barnrättskommittén i de senaste rekommendationerna ombad Sverige att kombinera de två kommande rapporterna och lämna in dem till kommittén 2021 (BO, u.å.). I Sveriges femte rapport från 2012 står att läsa att kommittén, i deras sammanfattande slutsatser avseende Sveriges rapport från 2009, rekommenderade Sverige att lägga in barnkonventionen i läroplanen, samt i den nya skollagen. Regeringen svarar på detta i rapporten från 2012 att det i den nya läroplanen för de obligatoriska skolformerna, Lgr11 (Skolverket, 2019a) ”framgår att de mänskliga rättigheterna och barnets rättigheter enligt barnkonventionen ska behandlas i undervisningen för de samhällsorienterande ämnena” (Regeringskansliet, 2012, s.77).

Trots att barnkonventionen inte haft plats i läroplanen innan 2011 har ändå undersökningar gjorts gällande elevers kännedom om barnkonventionen. År 2011 gav regeringen BO i uppgift att lämna en rapport som underlag för Sveriges femte rapport till Barnrättskommittén. BOs rapport bifogades i sin helhet som en tilläggsrapport (BO, 2012). BO presenterar i sin rapport till regeringen resultatet av två enkätundersökningar, vars syften har varit att synliggöra barns kännedom om barnkonventionen (BO, 2012). År 2009 genomfördes den första undersökningen, en enkätundersökning där 750 barn i årskurserna fem och åtta deltog. Resultatet visade att bara ungefär vart fjärde barn, i åldrarna 11 och 14 år, har hört talas om barnkonventionen (BO, 2009). Under 2010 upprepades undersökningen och då visade resultatet att bland elever i årskurs fem hade kännedomen om barnkonventionen ökat från 24 % till 34 %, medan kännedomen om barnkonventionen i årskurs åtta var oförändrad mellan de två mätningarna (BO, 2012).

8

har hört talas om barnkonventionen. Av de tillfrågade svarade 61 % att varken läraren eller annan vuxen pratat med klassen om barnets rättigheter det senaste året. Det poängteras i rapporten att kännedomen om barnkonventionen varierade mellan de olika kommunerna. I rapportens bilagor finns kännedomen om barnkonventionen presenterad från enskilda kommuner. Kännedomen om barnkonventionen i den kommun där elevintervjuerna för denna studie är gjorda, låg 2011 på 31 %, då 69 % av eleverna i kommunen hade svarat att de inte har hört talas om barnkonventionen (Rädda barnen, 2011).

I undersökningen som genomfördes 2014 deltog även där drygt 25000 barn från 75 kommuner, med stor spridning, från Sverige. Även i den här undersökningen, likt den från 2011, var det elever i årskurs 6, 8 och första året på gymnasiet som deltog. Resultaten från undersökningen 2014 presenterades även den i en rapport. Jämför man resultaten från undersökningen som gjordes 2011 med resultaten från 2014 har kännedomen om barnkonventionen ökat. Resultatet visade på att det nu var 31 % som svarade att de inte hört talas om barnkonventionen. På frågan som löd ”Har man på din skola under den här eller förra terminen berättat om barnkonventionen” svarade 42 % nej (Rädda barnen, 2014, s. 55).

9

4. Teoretiska perspektiv

I detta avsnitt presenteras de teoretiska perspektiven som är utgångspunkt för den här studien. Inledningsvis kommer det så kallade barnrättsperspektivet att beskrivas följt av delaktighetsmodellen Pathways to Participation och slutligen det sociokulturella perspektivet. Avsnittet avslutas med en förklaring på hur de olika perspektiven kopplas samman med föreliggande studie.

4.1 Barnrättsperspektivet

När barnkonventionen ratificerades började begreppet perspektiv förekomma i kombination med ordet barn (Bergnehr, 2019; Sveriges kommuner och landsting [SKL], 2018). Exempel på sådana perspektiv är barns perspektiv, barnperspektiv, och barnrättsperspektiv. Bergnehr (2019) menar att barnperspektiv och barns perspektiv är vedertagna begrepp som används utan att definieras. S.Swärd (personlig kommunikation, 3/12 2019) människorätts- och barnrättsstrateg, definierar dock begreppen enligt följande, barnperspektiv handlar om att de vuxna föreställer sig barnens situation och utifrån det funderar över på vilket sätt ett beslut kan påverka barn och vad som egentligen blir bäst för barnen. Vidare menar Swärd att för begreppet barns perspektiv behöver man vända sig till barnen och lyssna på dem för att höra hur de ser på beslut. Bergnehr (2019) menar att för att få ett barns perspektiv måste barn ges inflytande och deltagtighet så att de kan uttrycka sitt perspektiv. Gällande barnrättsperspektivet menar Socialstyrelsen (2011) att de beslut och åtgärder som tas och som rör barn ska grundas på normerna och principerna i barnkonventionen. SKLs definition av barnrättsperspektivet stämmer överens med Socialstyrelsen definition, SKL menar att barnrättsperspektivet handlar om att alla beslut som rör barn ska utgå från barnkonventionens grundprinciper, det vill säga artikel 2, 3, 6 och 12 men även artikel 4 och 42 (SKL, 2018). Sveriges kommuner och regioner (2020) poängterar att barnrättsperspektivet är det perspektiv vi bör förhålla oss till nu och i ett barnrättsperspektiv ingår barnperspektiv och barnets perspektiv. I artikel 12 som är en av grundprinciperna i barnkonventionen ska barn ges rätt att uttrycka sina åsikter och synpunkter, Qvarsell (2003) kopplar samman den rättigheten med barns perspektiv, då det i barns perspektiv måste vara ett barn som gjorts delaktig och uttryckt sina åsikter. Enligt artikel 3 i barnkonventionen ska alla beslut som rör barn utgå från vad som är bäst för barnet, ett barnperspektiv måste således antas. Enligt Skolverket (2018) ska verksamheterna präglas av ett barnrättsperspektiv.

4.2 Pathways to Participation

Shier (2001a) har utvecklat en delaktighetsmodell, vars syfte är att fungera som ett verktyg för alla som arbetar med barn att öka barns delaktighet i beslutsprocesser. Modellen har sin utgångspunkt i barnkonventionens artikel 12.1 som handlar om konventionsstaternas skyldighet att garantera barn rätten att uttrycka sin åsikter och synpunkter i alla frågor som rör barnet. Enligt Shiers (2001a) modell finns det fem nivåer av delaktighet:

1. Barn blir lyssnade till

10 4. Barn involveras i beslutsfattande processer

5. Barn delar inflytande och ansvar över beslutsfattande

Figur 1. Pathways to Participation. (Shier, 2001a; 2001b).

På var och en av ovan nämnda delaktighetsnivåer kan olika individer eller organisationer vara olika mycket engagerade i tillåtandet av delaktighet, därför finns det på varje delaktighetsnivå tre olika steg av engagemang (Se Figur 1), öppningar, möjligheter och skyldigheter (Shier, 2001a).

11

uppnå om barnkonventionen är ratificerad återfinns på den fjärde deltagarnivån. På Figur 1 ovan synliggörs minimikravet i form av en utmarkerad stjärna.

På den första delaktighetsnivån, barn blir lyssnade till, krävs det att när barn på eget initiativ själva uttrycker åsikter och synpunkter, ska ansvarig vuxen lyssna med uppmärksamhet och omtanke på vad barnet har att säga. På den första delaktighetsnivån sker lyssnandet bara om barnen på eget initiativ uttrycker sina åsikter, det görs inga aktiva försök för att ta reda på vad barn har att säga (Shier, 2001a). Delaktighetsmodellen tydliggör att även om barn har åsikter och synpunkter gällande frågor finns det många anledningar till varför de kanske inte uttrycker sina åsikter för vuxna. Shier (2001a) menar att det kan handla om bristande tillit, blyghet, dåligt självförtroende eller tidigare erfarenheter av att vuxna inte lyssnar. Steg två i modellen handlar om att stödja barn i att uttrycka sina åsikter och synpunkter. Till skillnad från i nivå ett arbetar man på den här nivån aktivt för att locka fram barns åsikter, dock finns det inget som på delaktighetsnivå två garanterar att åsikterna kommer att beaktas eller påverka beslutsfattandet (Shier, 2001a). Gällande detta hävdar Shier följande:

It may be argued that there is no point in enabling children to express their views if they are not going to be taken into account. However, there are so many reported instances of tokenism and manipulation, that this cannot be assumed. For example, an out-of-school worker involved in a children’s participation project was quoted as saying “It’s good to do this so the children have the feeling that we are listening to them” (Ball, 1998) (Shier, 2001a, s. 113).

Den tredje delaktighetsnivån i modellen handlar således om att ta barns synpunkter och åsikter i beaktning. Shier (2001a) poängterar dock att ta hänsyn till barns synpunkter och åsikter inte betyder att varje beslut måste fattas enligt barns önskemål. Barnens åsikter är en av flera faktorer som ska vägas in vid beslutsfattande, och trots att vi försäkrar oss om att barnens åsikter anses ha betydelse i förhållande till barns ålder och mognad kan andra faktorer väga tyngre vilket kan resultera i att barnen inte får som de önskat (Shier, 2001a). Shier (2001a) understryker att det är viktigt att notera att nivå tre är obligatorisk för alla organisationer och myndigheter som har antagit eller godkänt barnkonventionen, med hänvisning till artikel 12 som fastlår barns rätt att uttrycka sina synpunkter och åsikter och höras i frågor som rör barnet. Nivå fyra i delaktighetsmodellen redogör för barns involvering i beslutsprocesser. De tre föregående nivåerna har handlat om att barnen görs delaktiga genom att de informerar om sina åsikter (Shier, 2001a). Emellertid är barnen inte involverade i själva beslutsfattningen på de lägre nivåerna, utan det är först på delaktighetsnivå fyra som barnen blir aktiva deltagare i beslutsprocessen (Shier, 2001a).

12

Syftet med modellen är inte att använda den och enbart bocka av så många frågor som möjligt genom att svara ja, Shier (2001a) poängterar att modellen blir som mest användbar och utvecklande om svaret på en fråga blir nej. Det ger organisationer, individer och myndigheter möjlighet att fundera på om de borde kunna svara ja, eller på vad de behöver förändra för att kunna svara ja (Shier, 2001a).

4.3 Sociokulturella perspektivet på lärande

Innehållet i skolans läroplan, Lgr11 (Skolverket, 2019a) styrs av vad som i samhället räknas som viktigt kunskap och är således också föränderligt med tiden allt eftersom samhällen förändras (Wahlström, 2015 ). Det som står inskrivet Lgr11 (Skolverket, 2019a) och det som räknas som viktig kunskap i vår samtid är kunskap som skolans elever förväntats tillägna sig under alla sina år i grundskolan. En fråga som då är relevant att diskutera är hur människor lär och tillägnar sig kunskap. Säljö (2015) menar att det finns olika perspektiv som har dominerat den vetenskapliga synen på lärande. Ett av dessa perspektiv är det sociokulturella perspektivet. Det sociokulturella perspektivet grundas i den ryske psykologen Lev S. Vygotskijs (1896-1934) utvecklingspsykologi. En av Vygotskij utgångspunkter var att han såg på människan som en social varelse och han menade också på att lärande och utveckling är en process som sker i sociala sammanhang (Säljö, 2015). I dessa sociala sammanhang har språket en central roll för lärande och utveckling, och Vygotskij (1978, refererad i Säljö, 2015, s. 93) beskriver språket som ”redskapens redskap”. Det är genom språket som människan kan beskriva, förstå och analysera sin omvärld (Säljö, 2015). Även om språket är centralt inom det sociokulturella perspektivet betonas det också att det inte bara är språk och begrepp som approprieras utan även fysiska redskap. Lärande handlar även om att behärska fysiska artefakter, redskap, som att använda en penna att skriva med, lära sig cykla, elektriska apparater och spel (Säljö, 2015). Säljö (2015) menar att teknikens roll gällande mänskligt lärande och utveckling är kraftigt underskattad.

13

4.4 De teoretiska utgångspunkterna kopplat till denna studie

14

5. Metod

I det här avsnittet kommer valet av metod för datainsamlingen till undersökningen att presenteras. Även val av tillvägagångssätt och urval kommer att presenteras, samt etiska aspekter och begreppen validitet och reliabilitet diskuteras.

5.1 Val av metod

15

de ska stärka varandra men också att metoderna ska verka utvecklande i analysen (läs mer om det under 5.6).

Även om metodkombination som strategi har många positiva aspekter finns även nackdelar med att använda sig av metodkombination. De främsta nackdelarna hävdar Denscombe (2018) är tidsåtgången som krävs till följd av att de olika metoderna bör användas för att komplettera varandra samt för att ge de olika metoderna möjlighet att utveckla den andra. En annan nackdel är att forskaren behöver skaffa sig färdigheter i fler än en metod, färdigheter krävs i såväl kvalitativa metoder som kvantitativa metoder (Denscombe, 2018).

Intervjuer

16

informant har deltagit. Samtliga lärare som deltagande i intervjuerna undervisar på lågstadiet. Eleverna i elevintervjuerna har varit åtta till antalet och samtliga elever går i en årskurs trea. Påverkansfaktorer som kan finnas avseende intervju som datainsamlingsmetod är bland annat någonting som Denscombe (2018) benämner som intervjuareffekten. Intervjuareffekten handlar om att informanternas svar i en intervju påverkas av deras inställning gentemot intervjuaren (Denscombe, 2018). Bryman (2018) menar att faktorer som kan påverka är intervjuarens kön, ålder, etniskt bakgrund och socioekonomisk status, vidare kan även samspelet mellan intervjuaren och informanten påverka svaren. Andra faktorer som kan påverka svaren i en intervju är det faktum att informantens svar kan påverkas av det hen tror är ett önskvärt svar (Bryman, 2018). Detta kommer att tas i beaktning.

Webbenkät

Den kvantitativa datainsamlingen för den här studien har skett i form av en webbaserad enkätundersökning som genomfördes bland lärare. Motiveringen till att använda enkätundersökning som en del av datainsamlingen avseende denna studie var att enkätundersökningar gör det möjlig att samla in en större mängd data att analysera, jämfört med bara intervjuer. Fördelar med att använda webbenkät som datainsamlingsmetod är att en webenkät ofta når ut till ett stort geografiskt område (Ejlertsson, 2019). Andra fördelar med webbenkät är att det finns en tillgänglig webbfil med alla resultat (Ejlertsson 2019;Denscombe, 2018). Under datainsamlingens gång eller när undersökningen nått mättnad kunde en fil skapas som presenterade resultatet av undersökningen. Andra fördelar som Ejlertsson (2019) nämner gällande enkätundersökningar är att frågeformuleringarna är standardiserade vilket gör att de presenteras på exakt samma sätt för alla informanter. I enkätundersökningar ges också informanterna möjlighet att svara i egen takt och ges tid för begrundan, intervjuareffekten kan elimineras. Det finns också nackdelar med enkäter, upplever en informant en fråga som svårförståelig saknas möjlighet till att få förklaring. Detta har tagits i beaktning gällande utformandet av frågorna i enkäten. Vidare menar Ejlertsson (2019) att när det gäller enkätundersökningarnas öppna frågor ger dessa endast en delvis möjlighet till fördjupning, bland annat för att forskaren i enkätundersökningar inte har möjlighet till följdfrågor. När det gäller webbenkäter menar Ejlertsson (2019) att ytterligare en nackdel avseende dessa kan vara att de kan försvinna bland den mängd reklam som internetanvändare utsätts för.

5.2 Tillvägagångssätt enkät

17

som höll reda på deltagarnas webbläsarsessions-id vars syfte var att reducera möjligheten för deltagare att delta mer än en gång (webbenkater.se).

5.3 Urval enkät

Faktorer som gjorde att valet föll på webbenkät var att en webenkät, till skillnad från enkäter som delas ut, når ut till fler informanter. Postenkäter hade kunnat användas för att nå ut till en större mängd informanter, men eftersom enkäten riktar sig till en specifik målgrupp, lärare, där adresserna till informanterna inom den målgruppen inte är kända valdes webbenkät, en webbenkät som publicerats i forum för lärare.

De tre grupper på Facebook som valdes ut för publicerande av länken till enkätundersökningen grundades på olika faktorer. Den ena gruppen SO/SH-lärare valdes ut med tanke på att föreliggande studie baseras på undervisning i de samhällsorienterade ämnena, då barnkonventionen ingår i det centrala innehållet för samhällskunskap. Gruppen hade per 2020-02-17 5401 medlemmar och det krävs ett godkännande av de ansvarig för gruppen för att bli medlem. Den andra gruppen ”Årskurs F-3 Tips och idéer (endast för pedagoger och studenter)” valdes ut på grund av dess inriktning, F-3. De lärare som ingått i intervjuerna avseende denna studie undervisar i årkurserna 1-3 samt så går de elever som intervjuats i årskurs tre. Vilket gör att gruppens inriktning, F-3, överensstämmer med årskurserna för urvalet gällande intervjuerna. Gruppen hade per 2020-02-17 32994 medlemmar och även den gruppen är privat och det är de ansvariga för gruppen som godkänner medlemskap. Den tredje och sista gruppen som länken publicerades i ”mitt lilla klassrum på nätet” är också en privat grupp för lärare, där medlemskapet måste godkännas av de ansvariga för gruppen. Medlemsantalet i den gruppen var per 2020-02-18 34474. I båda grupperna ”årskurs F-3 Tips och idéer (endast för pedagoger och studenter)” och ”mitt lilla klassrum på nätet” krävdes en redogörelse för vilken koppling man har till läraryrket innan medlemskapet godkändes av de ansvariga. Medlemskraven för den ena gruppen lyder som följer:

Gruppen är endast ämnad för yrkesverksamma pedagoger och tillika studenter till sådana. Vi har noggrann koll på de vi släpper in i gruppen för att hålla en viss kvalité och för att undvika spam. Redogör du inte för din professionella koppling till läraryrket avvisar vi din ansökan. Varmt välkommen alla behöriga! (Årskurs F-3 Tips och idéer (endast för pedagoger och studenter))

För den andra gruppen presenterades följande i samband med ansökan ”denna gruppen [sic] är till för lärare de som på ett eller annat sätt arbetar i eller med en pedagogisk verksamhet av något slag. På vilket sätt har du koppling till skola, förskola eller fritids?” (Mitt lilla klassrum på nätet). Förutsatt att dessa krav efterlevs ansågs forumen väl lämpade för att finna målgruppsrepresenterade informanter.

5.4 Tillvägagångssätt intervjuer

18

av 17 elever, varpå nio elever intervjuades för en annan studie och åtta elever intervjuades för denna studie. Intervjuerna med eleverna skedde genom en så kallad personlig intervju. Vad som kännetecknar en personlig intervju menar Denscombe (2018) är att det endast är intervjuaren och informanten som deltar i samtalet. Fördel med detta är att de upplevelser och synpunkter som framkommer under intervjun kommer från en källa, den som intervjuas (Denscombe, 2018).

Inför elevintervjuerna togs en intervjuguide fram (se Bilaga 3) som underlag för intervjuerna. Intervjuguiden har sedan använts som en mall under intervjuerna för att i enlighet med strukturerade intervjuer ställa exakt samma frågor i exakt samma ordning. Då dessa intervjuer skedde i en kombination strukturerade och ostrukturerade intervjuer följdes intervjuguiden strikt under alla intervjuer, men däremellan kunde följdfrågor ställas som tillexempel handlade om en önskan att utveckla tidigare svar. Intervjuguiden innehöll åtta frågor gällande elevernas kunskap och kännedom om barnkonventionen. Varje intervju tog i genomsnitt drygt fem minuter. Under intervjuerna spelades samtalen in. I resultatdelen har eleverna anonymiserats och istället namngivits med siffror. Då åtta elever intervjuats för denna studie förekommer således elev (1), (2), (3), (4), (5), (6), (7) och (8) i resultatdelen.

Intervjun med lärarna har, likt elevintervjuerna, skett genom kombination av strukturerade och semistrukturerade frågor. Intervjuformen som förelåg för lärarintervjun var en gruppintervju. Detta var inget medvetet val utan det var det som erbjöds vid intervjutillfället. Innan intervjutillfället togs en intervjuguide fram som underlag för intervjun (se bilaga 4). Under utformandet av intervjuguiden har hänsyn tagits till innehåll och form. Innehållet av frågor ska knyta an till studiens syfte och frågeställningar, när det gäller form handlar det om att skapa ett levande samtal där intervjupersonerna skall känna sig motiverade att berätta om sina upplevelser och erfarenheter (Esaiasson, et al., 2017). Intervjun under gruppintervjun spelades in. I den mailintervju som ingått i denna studie användes även där den framtagna intervjuguiden. Skillnaden har varit att där har istället intervjuguiden mailats till informanten som sedan har återsänt den med bifogade svar. I resultatdelen har lärarna anonymiserats och tilldelats nya namn. Nedan kommer en kort presentation av de fyra lärarna som deltagit i studiens intervjuer, samt så presenteras deras fiktiva namn.

Anna har deltagit i den gruppintervju som gjorts avseende denna studie. Anna har varit verksam som lärare i 28 år och undervisar nu i en årskurs trea. Även Carin har deltagit i gruppintervjun. Carin har varit verksam som lärare i tio år och undervisar nu i en årskurs tvåa. Den sista läraren som deltagit i gruppintervjun är Britta som har varit verksam som lärare i 26 år och som nu undervisar i en årskurs etta. Elin har deltagit i den mailintervju som gjorts. Elin undervisar nu i en årskurs tvåa och har varit verksam som lärare i åtta år.

5.5 Urval intervjuer

19

frågan till lärarna på skolan om intresse fanns för att ställa upp på intervju. Trots upprepade försök att få kontakt med denna rektor igen var det inget som lyckades med. Motiveringen till varför just dessa skolor valdes ut var att dessa var redan kända skolor. De lärare som slutligen ingått i gruppintervjun har valts ut genom bekvämlighetsurval. Vilket är något som Bryman (2018) beskriver som personer som finns tillgängliga för forskaren. De informanter som ingått i gruppintervjun har varit informanter som sedan tidigare varit kända och som redan innan studien officiellt påbörjats godkänt ett eventuellt deltagande. Även urvalet gällande elevintervjuerna har skett genom bekvämlighetsurval. De deltagande eleverna har även dem funnits tillgängliga för eventuella intervjuer redan innan studien officiellt påbörjats. Efter att bekvämlighetsurvalet nyttjats saknades informanter för studien. En presentation av studien och dess syfte tillsammans med en förfrågan efter informanter publicerades då i en sluten facebookgrupp för lärare som heter ”Idébank för förskollärare/lärare”. Gruppen hade per publiceringsdatum för förfrågan, 2020-03-19, 52254 medlemmar. Denna förfrågan resulterade i att ytterligare en informant ställde upp på en mailintervju.

5.6 Analysprocessen

Insamlingsmetoden för den här studien har, som tidigare nämnts, skett genom en så kallad metodkombination och Denscombe (2018) menar att en av fördelarna med att använda metodkombination som strategi är att utveckla analysen. Med det menas att de olika metoderna, avseende den här studien, enkätundersökningen och intervjuerna, ska föra analysen framåt på så vis att den ena metoden kan bidra med information åt den andra (Densombe, 2018). Under datainsamlingsprocessen för den här studien började svaren från enkätundersökningen att samlas in avsevärt mycket tidigare än när intervjuerna påbörjades. Vilket resulterade i att svaren från enkätundersökningen var en bidragande faktor till hur intervjufrågorna utformades. Gruppintervjun som gjorts inför denna studie har relativt omgående efter avslutad intervju transkriberats. Vilket betyder att det sker en ordagrann textutskrift av intervjun (Hjerm et al., 2014). Transkribering av intervjuer, som är en kvalitativ datainsamlingsmetod, genererar ofta i en stor samlad mängd datamaterial (Bryman, 2018). Lofland och Lofland (1995, refererad i Bryman, 2018; Hjerm et al., 2014) menar därför att analys av kvalitativ data bör påbörjas även om inte all data är insamlad. När det kommer till processen att analysera kvalitativ data finns det ingen logisk ordningsföljd mellan den inledande datainsamlingen och den fullbordade analysen där varje steg måste ha slutförts innan nästa steg tar vid. Utan forskaren måste ofta pendla mellan dessa steg (Denscombe 2009;2018;Hjerm et al., 2014). Det är även så analysprocessen sett ut i den här studien.

20

kategoriserade materialet in i tabeller med följande rubriker, ”meningsbärande enhet”, ”kondenserad meningsbärande enhet” och ”kod” (Graneheim & Lundman, 2004). Med meningsbärande enhet menas en uppsättning ord, en mening eller citat som är intressanta för studiens syfte, textens kontext måste dock förstås fortfarande. Med kondenserade meningsbärande enheter handlar det om att korta ner de meningsbärande enheterna ytterligare, men ändå bibehålla innebörden. Och avseende koderna handlar de om att koda det centrala budskapet i intervjun (Graneheim & Lundman, 2004).

I tabell 1 nedan kommer ett exempel att presenteras. Datamaterialet har först reducerats genom att materialet har kategoriserats utifrån de forskningsfrågor som studien avser svara på, forskningsfrågan avseende följande exempel handlar om på vilket sätt barnkonventionen ingår i lärarnas undervisning.

Tabell 1. Exempel från analysprocessen Meningsbärande enhet Kondenserad meningsbärande enhet Kod Det är väl en del av

vårat yrke, att vi som ändå ska ha lite koll på barnen, att de får sin utbildning, att de har det bra, att de har någonstans att bo och att de är trygga. Och att de får sin mat och

sin omsorg

En del av yrket att se till att barnen ombesörjs för

Yrkesetiska principer

Enkätundersökningen som gjorts avseende denna studie har ämnat undersöka lärares upplevelser och attityder gällande barnkonventionen, vilket gör deltagarnas svar till kvalitativa variabler (Ejlertsson, 2019). Ejlertsson (2019) menar att vanligt förekommande presentationer av resultat gällande kvalitativa variabler är genom stapeldiagram, vilket överensstämmer med hur resultaten av enkätundersökningen presenteras avseende denna studie. Vidare kommer resultaten att presenteras med hjälp av grupperade frekvensfördelningar, dessa reducerar antalet kategorier som presenteras för läsaren och gör resultaten mer lättolkade (Denscombe, 2018). Frågorna i enkätundersökningen har varit blandade ja/nej frågor och öppna frågor, för att kunna redovisa de öppna frågorna i diagramform kommer svaren att kategoriseras utifrån olika kategorier som återfinns i svaren. Exempelvis har en fråga i enkätundersökningen varit ”på vilket sätt ingår barnkonventionen i din undervisning”, där har flertalet olika svar inkommit i och med att detta är en öppen fråga. Ett svar löd:

På flera olika sätt. Genom en lektion som rör barnkonventionen minst en gång per år, genom att den kommer på tal ”naturligt” i olika sammanhang och genom att vi som arbetar med barnen dagligen följer konventionen även om det inte är uttalat (Enkätdeltagare).

21

kommer att placeras i en kategori kallad värdegrund/riktlinjer. Motiveringen till detta är att tolkningen av svaret blir att det största arbetet med barnkonventionen enligt denne informant sker dagligen. Ytterligare ett svar på samma fråga löd, ”på FN-dagen men också arbeten med de mänskliga rättigheterna”. Det svaret innehåller två svar, på FN-dagen och regelbundet i arbeten med mänskliga rättigheter, tolkningen blir att det största arbetet med konventionen sker återkommande, i och med ordvalet arbeten, därav kommer svaret att placeras i kategorin regelbundet.

5.7 Etik

Vetenskapsrådet (2017) slår fast att forskning är någonting viktigt samt någonting som kan bidra till utveckling för både individ och samhällen. Vidare poängterar Vetenskapsrådet att personer som deltar och bidrar till forskning ska skyddas från skada och kränkning, detta ska ske genom någonting som omnämns som individskyddskravet. För att till de yttersta skydda personer som deltar i forskning har etiska kodexar utvecklats inom individskyddskravet för att tydligt klargöra hur forskare ska agera mot deltagare. De finns fyra olika huvudprinciper inom individkravet, dessa innefattar informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). Informationskravet ska säkerhetsställa att forskaren informerar de som är berörda av forskningen om studiens syfte och tillvägagångssätt samt om vilken uppgift undersökningsdeltagarna har. Informationen ska också tala om för deltagare i studien att deras medverkan är frivillig och när som helst kan avbrytas. Inför intervjuerna och enkätundersökningen avseende denna studie har alla informanter delgivits ett informationsbrev med all ovanstående information gällande denna studie. Samtyckeskravet handlar om att alla som deltar i studien samtycker till medverkan, är en studiedeltagare under 15 år behövs samtycke även från vårdnadshavare/förälder. Avseende denna studie har alla informanter som intervjuats fått signera en samtyckesblankett (Se Bilaga 5) och eftersom de elever som deltagit i studien varit under 15 år har vårdnadshavarna givit sitt medgivande till att eleverna deltar i studien (Se Bilaga 2). Konfidentialitetskravet berör studiedeltagarnas rätt till anonymitet och garanti för att känsliga uppgifter inte lämnas ut till obehöriga. I informationsbrevet som gått ut till alla berörda avseende denna studie har det tydligt framkommit att alla informanter kommer att avidentifieras. I resultatdelen har även informanterna tilldelats fiktiva namn för att garantera anonymitet. Det sista huvudkravet inom individskyddskravet är nyttjandekravet, som handlar om att de uppgifter som är insamlade för den specifika studiens ändamål inte får lämnas vidare för kommersiellt bruk eller för icke-vetenskapliga syften (Vetenskapsrådet, 2002). Även detta har tagits hänsyn till avseende denna studie, det är enbart undersökaren som tagit del av och bearbetat all data, samt så har det bearbetade resultatet enbart använt för aktuell studie.

5.8 Validitet och reliabilitet

22

som genomför undersökningen, och resultatet skulle bli detsamma anses undersökningen ha hög reliabilitet (Hjerm et al., 2014). Bryman (2018) menar dock att det kan finns yttre påverkansfaktorer som gör att informanten som givit ett specifikt svar i undersökning ett ger ett annorlunda svar i undersökning två.

Inom kvalitativ forskning används inte samma mätprocedurer som inom kvantitativ forskning, därför menar Lincoln och Guba (1985, refererad i Bryman, 2018; Denscombe, 2018; Hjerm et al., 2014) att begrepp som påtaglighet, trovärdighet och bekräftelsebarhet kan användas som bedömningskriterier. Trovärdighet och påtaglighet kan stärkas genom att se över om det finns starka kopplingar mellan det data som samlats in, det analytiska resonemanget och slutsatserna, samt fundera över om forskningen tillhandahåller tillräckliga bevis för att någon utomstående läsare ska kunna bilda sig en egen uppfattning som överensstämmer med det som presenterats. Denscombe (2018) menar att bekräftelsebarhet inom kvalitativ forskning handlar om i vilken mån studiens fynd är opåverkade av den eller de forskare som genomför studien. Det data som samlas in för kvalitativa studier tolkas utav forskaren vilket kan få konsekvenser för möjligheten till objektivitet (Denscombe, 2018).

23

6. Resultat

I detta avsnitt kommer resultaten av undersökningen att presenteras utifrån de forskningsfrågor studien avser svara på. Varje forskningsfråga har tilldelats ett eget avsnitt där resultaten från lärar- och elevintervjuerna samt enkäten är samlade.

Samtliga lärare som deltagit i intervjuerna avseende denna studie undervisar i årskurserna 1-3. Gällande i vilka årskurser informanterna i enkätundersökningen undervisar presenteras det i figur 2 nedan.

Figur 2. Årskurs som deltagarna i enkätundersökningen uppgett att de undervisar i

Av de lärare som deltagit i enkätundersökningen har majoriteten, 30 informanter, svarat att de, likt lärarna i intervjuerna, undervisar i årskurserna 1-3. Av de 19 informanterna som representeras i kategorin övrigt har dessa uppgett följande svar gällande i vilken årskurs de undervisar, 6-9 (sex informanter), 9 (fem informanter), grundsärskola, (fyra informanter), 1-6 (två informanter), 5-9 (en informant) och 1,4,5 (en informant). Totalt i föreliggande studie har 86 lärare deltagit genom intervju eller enkätundersökning, av dessa har 73 uppgett att de undervisar i ämnet samhällskunskap.

6.1 Eleverna kännedom om barnkonventionen

En av föreliggande studies forskningsfrågor handlar om elevers kännedom kring barnkonventionen. Intervjuerna som genomförts med eleverna inleddes med frågan om de har hört talas om barnkonventionen. Samtliga elever (1), (2), (3), (4), (5), (6), (7) och (8) svarade ja på den frågan. För att sedan få svar på frågan gällande deras kännedom om innehållet i barnkonventionen ombads eleverna redogöra för vad de tror att barnkonventionen är. Elev (1), (3) och (4) svarade att barnkonventionen handlar om barns rättigheter. Två av eleverna, elev (5) och (7), menade att barnkonventionen handlar om att alla barn ska ha rätt att bestämma.

30 14 15 2 1 1 19 Årskurs 1-3 Årskurs 4-6 Årskurs 7-9 Gymnasiet Förskoleklass Förskola Övrigt 0 5 10 15 20 25 30 35

Årskurs som deltagarna i enkätundersökningen uppgett att

de undervisar i

24

Elev (7) svarar ”/…/ att alla barn ska få rätt till att bestämma olika saker och sånt” och elev (5) säger ” ”Mm, kanske, typ att man, barnet får bestämma någonting”. Elev (2) uppger att hen tror att barnkonventionen handlar om att man ska ”såhär hjälpa barn som inte har såhär pengar eller någon familj och som måste ha mat”. Elev (8) svarar enligt följande på frågan om vad hen tror att barnkonventionen är, ”Det är, vad heter det? Jag vet inte vad det heter men det är någonting som, typ… Jag vet inte någon typ förkortning”. Elev (6) uppger att hen inte vet. Efter att eleverna berättat vad de tror att barnkonventionen är får de information om att de handlar om barns rättigheter, sedan får de frågan om de vet vilka rättigheter som står med i barnkonventionen. Endast två elever, elev (3) och (4) kan ge exempel på någon rättighet från barnkonventionen. Elev (3) svarar ”alla ska ha rätt till att få gå i skolan och lära sig och sånt” och elev (4) säger att ”barn ska få leka och sova”.

För att även få lärarnas uppfattning om elevernas kännedom kring barnkonventionen har frågan gällande om lärarna upplever att eleverna på deras skola har kunskap om sina rättigheter i enlighet med barnkonventionen inkluderats i både lärarintervju och enkät. Anna uttryckte att hon inte tror att eleverna i de yngre årskurserna har kunskap om sina rättigheter, men säger också att ”i trean då börjar de väl få koll”. Britta instämmer i Annas resonemang och uttrycker även hon att eleverna i förskoleklass och årskurs ett är för små, detta genom att säga, ” men inte i sexårs och ettan.”. Carin är enig med dem men lägger till ”men inte riktigt så att de går runt och säger jag har rätt till… Det här har jag rätt till för det står i barnkonventionen”. Elin svarar att ”de fattar nog inte den så väl. De är ju så trygga som barn i Sverige”. Under gruppintervjun ställdes frågan hur lärarna upplever elevernas intresse och engagemang när de arbetar med konventionen. Det var bara Anna som gav ett svar där och hon säger:

Jo, det jag tycker är ’ååh, har vi så mycket rättigheter’ så då måste man ju också säga att ni har även skyldigheter, för annars blir det ju ’ja men då behöver inte jag göra det’ sådär. Så det är väldigt viktigt att ni även har skyldigheter. Men det får ju som ändå förståelse ’jaha, har andra barn det såhär’. Att just i Sverige har vi ju det bra. Att de inte behöver vara rädda (Anna).

Även Anna är inne på samma spår som Elin att det är bra för barn i Sverige. Hur lärarna i enkätundersökningen svarade presenteras i figur 3 nedan.

Figur 3. Upplever du att eleverna på sin skola har kunskap om sina rättigheter i enlighet med barnkonventionen? 67

15

Ja Nej

0 10 20 30 40 50 60 70 80

Upplever du att eleverna på din skola

har kunskap om sina rättigheter i

enlighet med barnkonventionen?

25

Resultatet visar att 67 av lärarna som deltagit i undersökningen upplever att eleverna på deras skola har kunskap om sina rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Däremot upplever 15 av lärarna att eleverna på deras skola inte har kunskap om sina rättigheter. I både lärarintervjuerna och i enkätundersökningen visar undersökningen på att en överhängande majoritet upplever att eleverna har kännedom om konventionen.

Ytterligare en fråga som ingått i de både datainsamlingsmetoderna är frågan gällande lärarnas uppfattning kring vilket innehåll i barnkonventionen eleverna finner mest intressant. I gruppintervjun svarade Carin att det är skillnaderna i hur förhållandena ser ut för olika barn i världen. Något som de övriga håller med om. Anna fortsätter på Carins resonemang och säger:

Men att inte alla har rätt till att leka eller att inte alla har rätt till… Eller att man ska ha det, men att inte alla har det. Att de kanske måste hjälpa till och hämta vatten, eller... Det är dem ju väldigt fascinerade över (Anna).

Carin håller med i det Anna säger och tillägger ”det kan ju få väldigt många att tända till och ’det där vill jag jobba med’ eller ’det där vill jag jobba mot och förändra’”.

Hur lärarna i enkätundersökningen svarade på frågan gällande vad eleverna finner mest intressant presenteras i figur 4 nedan.

Figur 4. Vilket innehåll i barnkonventionen upplever du att eleverna tycker är mest intressant?

I enkätundersökningen valde tre informanter att inte svara på frågan gällande vad de tror eleverna tycker är mest intressant. Resultatet avser således svaren från 79 informanter. Delaktighet, genom att göra sin röst hörd eller att bli lyssnad på, är det som eleverna tycker är mest intressant gällande barnkonventionen upplever 16 av informanterna. 16 av de tillfrågade informanterna uppger även att de inte vet vad eleverna finner mest intressant. Tolv av de tillfrågade informanterna svarade att deras upplevelse är att eleverna inte tycker något är mer

16 16 5 10 6 1 12 4 5 4 Delaktighet Vet ej Familjerätt Alla rättigheter Rätt till fritid Religion Inget Rätt till identitet Allas lika värde Rätt till utbildning

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18

Vilket innehåll i barnkonventionen upplever du att

eleverna tycker är mest intressant?

26

intressant. En av informanterna inom den kategorin svarade ”Inget. Jag tänker att det är svårt för mina elever att greppa då alla kommer från så fina förutsättningar”.

6.2 Hur beskriver lärare undervisningen om barnkonventionen

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur olika lärare arbetar med barnkonventionen och om undervisningen på något sätt har förändrats i och med att barnkonventionen blivit lag, samt undersöka vilka läromedel gällande barnkonventionen lärarna upplever att de har att tillgå. En fråga som då har varit relevant i alla tre undersökningar som gjorts rör hur lärarna arbetar med undervisningen gällande barnkonventionen. I elevintervjuerna har frågan handlat om att finna ut på vilket sätt eleverna har fått ta del av information gällande barnkonventionen. I både enkätundersökningen och lärarintervjuerna har det framgått att barnkonventionen är något som lärarna menar på att de arbetar med hela tiden, i och med skolans värdegrund och de riktlinjer som finns att förhålla sig till inom skolans verksamheter. I lärarintervjuerna poängterar Britta att barnkonventionen är en ”del av deras yrke, genom att hålla koll på barnen, att de får sin utbildning, att det har de bra, någonstans att bo och att de är trygga samt får sin mat och sin omsorg”. Alla lärare är eniga om att barnkonvention ingår i deras dagliga arbete och Elin tar också upp elevdemokrati, ”Det ingår i allt. Typ elevdemokrati”, som ett sätt att arbeta med barnkonventionen i undervisningen. Samtliga lärare menar att arbetet med de specifika artiklarna sker i samband med FN-dagen, eller som Carin beskriver det, ”det är då man djupdyker lite extra i den”. Vilket också är då, Anna, Britta och Carin menar att de lyfter det för eleverna att det är ämnesområdet barnkonventionen de ska arbeta med.

”När man lyfter det rent för barnen att nu jobbar vi med barnkonventionen, det har egentligen hittills varit mest bara att man har FN-dagen /…/” (Carin).

I samtalet kring vad eleverna finner mest intressant i barnkonventionen framgår det att på skolan där Anna, Carin och Britta arbetar har det gjort en uppdelning av arbetet med konventionen.

Sen blir det ju inte så att man tar alla artiklar samma dag, det blir för mycket att ta in utan vi försöker dela upp. Och då har vi gjort som en handlingsplan att det här gör vi i sexårs, det här gör vi i ettan, det här gör vi i tvåan och det här gör vi i trean /…/ (Anna).

Uttalandet är någonting som Britta håller med om och lägger till att ”Det underlättar. De ska ta in det också”.

27

Men nu blev den ju lag. Så nu är det klart nu måste man ju fundera ännu mer med att man får in den kanske ännu mera. Och riktigt jobba med att det är viktigt tänker jag. Att få in den hela året på något sätt och göra alla barn medvetna om den och… så är det ju (Anna).

I elevintervjuerna framgår det att elev (1), (2), (3), (6), (7) och (8) är säkra på att de har hört talas om barnkonventionen i skolan. Elev (2) är säker på att barnkonventionen är någonting som de diskuterat på skolan både i årkurs ett, två och tre. Elev (1), (3) och (4) menar att de är under pågående läsår som det har hört om barnkonventionen medan elev (8) menar att hen har hört om barnkonventionen både pågående läsår samt det föregående. Elev (7) talar om att hen har hört om barnkonventionen i årskurs ett och två, men inte i årskurs tre. Elev (5) och (6) minns inte i vilken årskurs de har hört om barnkonventionen.

I enkätundersökningen ställdes frågan ”på vilket sätt ingår barnkonventionen i din undervisning?”. Frågan är formulerad som en öppen fråga och i analysen av resultatet kunde sex olika kategorier urskiljas. I figur 5 nedan presenteras resultatet av frågeställningen.

Figur 5. På vilket sätt ingår barnkonventionen i din undervisning?

Resultatet visar att 25 av de tillfrågade informanterna har svarat att barnkonventionen ingår genom värdegrund/riktlinjer att förhålla sig till i verksamheten. 18 informanter har svarat att barnkonventionen ingår i undervisningen i samhällskunskap som ett arbetsområde, medan 15 informanter har svarat att det regelbundet ingår i ordinarie undervisning eller undervisningen i samhällskunskap. Av de tillfrågade har 14 svarat att de undervisar om barnkonventionen i samband med FN-dagen eller barnkonventionens dag. Att barnkonventionen ingår i undervisningen i form av elevers delaktighet har fem informanter svarat och 5 informanter har också svarat att barnkonventionen inte ingår alls i deras undervisning. Av dessa fem som svarat att barnkonventionen inte ingår i undervisningen har en person samtidigt uppgett att hen undervisar i samhällskunskap. 25 5 5 14 18 15 Värdegrund/Riktlinjer Inte alls Delaktighet FN-dagen/Barnkonventionens dag SO Regelbundet 0 5 10 15 20 25 30

På vilket sätt ingår barnkonventionen i din

undervisning