en ekouomisk analys uv Skanska·koncernen presenteras

•

VD /Koncernchefens kommentar Ekonomisk analys

Organisation Företagsledning Bygg

Verksamhetsområde Bygg Sverige Miljöfrågorna i fokus

Verksamhetsområde International Verksamhetsområde USA

Verksamhetsområde Teknik och Industriföretag Fastigheter

Verksamhetsområde Fastigheter Finans

Skanska-aktien Förvaltningsberättelse

Redovisnings- och värderingsprinciper Definitioner nyckeltal

Koncernens resultaträkning Koncernens balansräkning Koncernens finansieringsanalys Moderbolagets resultaträkning Moderbolagets balansräkning Moderbolagets finansieringsanalys Noter

Vmstdisposition Revisionsberättelse Styrelse och revisorer Åtta år i sammandrag Kallelse till bolagsstämma Ekonomiskinformation Skanska-analyser

Bolagsstämma den 23 maj i Malmö.

2

ör drygt två år sedan inleddes ett genomgripande förändringsarbete inom Skanska. Vi startade med att föra koncernen ut ur den ekonomiska risk- zon som främst orsakades av en expan- siv fastighetspolitik under slutet av 80.

talet och början av 90-talet. Vi lyckades avveckla, stoppa eller sälja merparten av de planerade eller påbörjade miljard- projekten ute i Europa. Därmed lades också grunden för den andra delen av operationen - att återföra Skanskas nettoskuldsättning till en tillfreds- ställande nivå.

Nettoskulden uppgår nu till 7,5 Mdr medan värdet på vår börsportfölj över- stiger 13 Mdr. Därmed har vi kunnat påbörja nästa fas i förändringsproce&- sen. Att effektivisera och tydliggöra skanskas kärnverksamheter.

Skanska har idag två kärnaffärer.

Den ena är byggverksamheten, som sysselsätter majoriteten av våra 29.000 anställda, men som är föga kapi- talintensiv. Den andra är fastighetsför- valtningen, som svarar för merparten av vår tillgångsmassa.

Därutöver är aktieportföljen en lik- viditetsreserv när det gäller fortsatta satsningar i de båda kärnaffärema.

Skanska har hittills valt att placera sin likviditetsreserv i aktier. Det har därvid varit väsentligt att koncentrera portfölj- en till ett fåtal bolag där vi kan utöva ett aktivt ägarskap och därmed ta ansvar för värdetillväxten.

1 u ' " ... ~·

Skanska är Sveriges ledande byggföre- tag. Sverige kommer också inom över- skådlig framtid att vara vår största hemmamarknad. Vår position är emel- lertid inte så dominerande som för ett antal år sedan. struktureringen av den svenska byggbranschen har lett till att det idag finns fyra stora företag på den- na marknad.

Den svaga utvecklingen på den sven- ska byggmarknaden under de senaste tre åren har resulterat i skärpt konkur- rens och krympande marginaler för alla aktörer.

e

Vår bedömning är att den svenska marknaden inte är tillräckligt stor och expansiv för att säkerställa Skanskas utveckling på längre sikt Därför söker vi oss utanför landets gränser. Vi gör det efter två linjer, en ny och en tradi- tionell Skanska-linje. Den nya linjen in- nebär en förvandling av Skanska till ett flernationellt företag som arbetar på flera hemmamarknader. Den traditio- nella Skanska-linjen avser projektexport, där vi framför allt utnyttjar vår nisch- kompetens inom områden som under- jordsarbeten och kraftverksprojekt

Nästan all byggverksamhet är lokal.

När vi nu går in på nya marknader en- ligt den nya Skanska-linjen är det där- för i syftet att förvärva och utveckla lokala företag som arbetar i konkur- rens med andra lokala byggare. Sam- tidigt blir marknaderna alltmer likfor- miga, inte minst i Europa, vilket inne- bär att det idag går att utnyttja skalför- delar i teknik, inköp och arbetssätt. Vår strategi är därför att av egen kraft och genom förvärv bli starka i ett antal län- der. Vi är redan ett av Europas tio stör- sta byggföretag. Målet är att vidareut- veckla den positionen under krav på lönsamhet och rimligt risktagande.

En annan stark hemmamarknad för oss är USA och främst då den ameri- kanska östkusten där vi efter ett antal förvärv på senare år har en ledande ställning. Även här handlar det om rela- tivt låga investeringar, men med bety- dande utvecklingsmöjligheter. Under 1994 köpte vi företag för i storleksord- ningen 200 Mkr. J ag räknar med att till- skottet i orderstock och fakturering från dessa företag uppgår till mer än 5 M dr för 1995.

F1era hemmamarknader är också till fördel för vår traditionella projekt- export. Skanska konkurrerar bland an- nat om stora infrastrukturellaprojekt i u-länder där finansieringen ofta knyts till biståndsinsatser eller exportkrediter.

Den ökade internationaliseringen har också riktat strålkastarljuset på en helt annan sida, nämligen de säkerhet&- mässiga förutsättningarna kring olika projekt runt vår jord. Strax före jul kid- nappades två av våra medarbetare.

I april hålls de fortfarande i fången- skap. Detta visar de svårigheter som medarbetarna ställs inför vid genom- förandet av stora och välbehövliga in- frastrukturella projekt. Trots säkerhets- analyser och externa omvärldsbedöm- ningar hamnade vi i en icke acceptabel situation. Erfarenheterna från denna dramatiska händelse har lett till att vi ytterligare ökat vår beredskap och höjt säkerhetsnivån.

S';rulltuMJrtopp

Skanska är också en av Sveriges stör- sta fastighetsägare med ett betydande innehav även utanför landets gränser.

Vårt bestånd är inte statiskt. Vi skall inte jämföras med förvaltare som pen- sionsfonder eller försäkringsbolag, som vill ha en säker inflationsskyddad avkastning i ett långt perspektiv.

Vi bygger, utvecklar, förädlar och säljer fastigheter med målet att ha en hög total förräntning. Vi har sanerat vår balansräkning, vilket innebär att vi inte behöver sälja fastigheter av detta skäl.

Det är marknadsläget som bestämmer när och om vi säljer.

Vi vill också vara en aktiv förvaltare genom att ta initiativ till och genomföra strukturella förändringar med utom- stående parter.

Under våren 1995 bildade vi och Securum således ett gemensamt bolag med uppgift att förvalta och utveckla

hote!lfastigheter. Detta synsätt applice- rar vi även i JM vars fastighetsbestånd under året kombinerades med Ap<r teksbolagets fastigheter.

Med facit i hand kan vi konstatera att svenska bygg-och fastighetsföre- tags satsningar utomlands under det glada 80-talet inte lämnade några posi- tiva spår efter sig. Det finns anledning till självkritik och eftertanke. Skanska var inget undantag i detta avseende.

Efter saneringsprocessen har vi där- emot idag ett antal välbelägna och fullt uthyrda fastigheter i såväl Europa som USA Vi bar dessutom flera intressanta framtidsprojekt med stora utvecklings- möjligheter. Nya fastighetsprojekt kommer dock att exploateras endast i den takt vi finner säkra marknadsförut- sättningar och stabila medfinansiärer.

Ny kuUur

Jämfört med många andra industri- grenar är vår bransch konservativ med små konkurrensbarriärer och låga mar- ginaler.

Hur skiljer sig Skanska från mäng- den ? Vari ligger Skanskas möjligheter till fortsatt expansion och forbättrad lönsamhet även i en marknad med svag tillväxt?

Mitt svar är enkelt. I en arbetsinten- siv bransch är personalen en stor och viktig tillgång. Därför är ledningens främsta uppgift att skapa förutsättning- ar för ett effektivare och mer utvecklan- de arbete. Det handlar om en helt ny kultur, ett helt nytt gemensamt synsätt på hur vi skall bli marknadsorienterade byggare l stället för producenter. Där- for måste förändringarna ske på alla

plan i företaget och i alla led i vår verk- samhet.

Vi har ett decentraliserat arbetssätt med tydliga resultatenheter och klart definierade mål. Därigenom har vi kun-

nat platta till organisationen och slipper onödig byråkrati. Dagens ledare i skan- ska skall vara forebilder och stilbild- ande när det gäller att skapa en kultur som bygger på gemensamma värde- ringar. Deras agerande skall konkreti- sera vad som är viktigt och tvärtom. De skall kunna förmedla en helhetssyn där varje medarbetare kan fårstå och utföra sin roll. Därför är ledarutveckling en central punkt i värt framgängskoncept

Samtidigt skall värt sätt att arbeta bygga på noggranna och genomtänkta analyser. Vi skall kunna kalkylera, ut- föra och följa upp med målet att alltid göra goda affärer.

För att kunna implementera den nya kulturen behöver vi instrument och styrmedel. Ett viktigt sådant är 3T. Det som från början var en tidsfokuserad förbättringsprocess har nu vuxit till ett generellt förändringsarbete inom hela koncernen. Samtidigt har 3T utmejslats till en ny arbetsmodell for den svenska byggrörelsen. När modellen vidareut- vecklats och införts i de svenska re- glonbolagen finns alla möjligheter att använda den också i våra utländska byggbolag. I det sammanhanget spelar vår IT-satsning en viktig roll.

Vi fortsätter också att gradvis milj(}- anpassa vår verksamhet

utbhc:k

J ag utgår na~rligtvis från att alla dessa förändringar skallleda till en successivt stigande lönsamhet i bygg- och fastig- hetsverksamheten under de komman- de åren. En viktig förutsättning är att vi kan ägna all vår kraft åt dessa våra kärnaffärer.

Jag har därför sedan mitt tillträde sett det som väsentligt att avveckla det otidsenliga s k korsägandet mellan Volvo och Skanska via Custos och Protorp. Nedmonteringen bar skett i flera steg och det var med stor tillfreds- ställelse vi för några veckor sedan kun- de presentera den sista etappen i denna process där Skanska säljer sina Custos- aktier till rabatterat pris till våra egna aktieägare.

Melker Schörling

l

4

Mkr 3:000 1 500

F

en ekouomisk analys uv Skanska·koncernen presenteras

har en genomgang a\1

otika

karaktäristika

i

ekonomiskt perspektiv.

Skanska-koncernen omfattar bygg- och entreprenad verksamhet, jastighets- rörelse samt kapital- och aktieportfolj- förvaltning. Rörelsegrenarna är olika till sin natur men ger ändå ftjrutsätt- ningar för samverkansfördelar. Mellan Bygg och Fastigheter finns ett natur- ligt operativt samband samtidigt som koncernens finansiella resurser och kapitalförvaltning utgör ett väsentligt stöd för utveckling av entreprenad- rörelsen, inte minst internationellt.

De tre rörelsegrenarna arbetar under helt skilda förutsättningar med avseende på rörelsemarginaler, lön- samhetskriterier, kapitalintensitet och kapitalstruktur. Den samlade bilden av skanskas konsoliderade räkenskaper kräver därför kommen·

tarer för vidare analys av utvecklingen inom respektive verksamhet.

Bygg

För entreprenadrörelsen utgör den löpande jaktureringen den bästa indi- katorn på marknadsläget och aktivi- tetsnivån under året. Liksom under 1993 noteras en vikande trend i den

svenska verksamheten 1994, medan den internationella expanderade kraf tigt både i relativa och absoluta tal.

Entreprenadverksamhetens rörel- semarginaler redovisas däremot inte på basis av faktureringen utan grun- dar sig i stället på de kontrakt som slutfaktureras under året (resultatav- räknad fakturering). Projektperioder- na varierar, varför ett meningsfullt genomsnitt är svårt att precisera.

Klart är emellertid att många stora projekt löper över flera år. Den redo- visade rörelsemarginalen, som sålun- da beräknas på den resultatavräknade faktureringen, speglar därför inte enbart vad som hände under året utan i hög grad forhåBandena när kontraktet togs och kostnadsutveck- lingen under projektets gång.

Generellt sett medför detta en viss eftersläpning i redovisningen av entre- prenadrörelsens resultat jämfört med utvecklingen i byggkonjunkturen. Den redovisningsmässiga färdröjningen är större i en vikande marknad än i en uppåtgående, eftersom projekten i en lågkonjunktur normalt har en kortare genomsnittlig längd och därfo"r resul- tatavräknas snabbare.

Skanska bedriver byggrörelse för- utom i Sverige också genom dotter- bolag i Danmark, Finland och USA samt genom en omfattande projekt- verksamhet på ett stort antal andra utlandsmarknader.

1991 började nedgången på den svenska marknaden. Den påverkar fortfarande skanskas svenska bygg- rörelse och resulterar i en fortsatt sjunkande rörelsemarginaL För 1994 redovisas marginalen till2,5 procent före finansnetto jämfört med 2,9 pro- cent 1993. Rörelsemarginalen har under den senaste konjunkturcykeln legat i intervallet 2-4 procent. Härtill kommer byggrörelsens ränteintäkter som 1994 skulle ha påverkat rörelse- marginalen med 1,3 procentenheter.

I Finland, Danmark och USA har Skanskas verksamhet expanderat kraf tigt. I Finland och USA har den eko- nomiska tillväxten varit starkare än i Sverige.

På övriga utlandsmarknader ar- betar Skanska huvudsakligen med projektexport Resultatavräkningen är ytterst oregelbunden i dessa upp- drag. Den kan slå mycket hårt i jäm- förelser från ett år till ett annat, inte minst beroende på att projekten ofta är mycket omfattande både i kostna- der och i tid.

Under 1994 avslutades endast ett fåtal utlandsuppdrag av betydelse.

Resultatavräkningen i den internatio- nella projektverksamheten var följ- aktligen låg, liksom i det nybildade och snabbt expanderande finska dotterbolaget. Rörelsemarginalen i utiandsverksamheten uppgick 1994 till 0,6 procent(0,5) före finansnetto.

Utiandsverksamhetens kassaflöde och positiva finansnetto skapar nor- malt sett ytterligare l procentenhet i rörelsemarginal.

Byggrörelsen sysselsätter merparten av koncernens anställda men har låg kapitalintensitet och därför små finansieringsbehov. Många av kon- trakten inkluderar dessutom förskotts- betalning, vilket tillsammans med den löpande faktureringen ger positiva kassaflöden och positiva finansnetton under projektets gång.

För att på ett meningsfullt sätt bedöma lönsamheten i byggverk- samheten, inte minst vid jämförelser med andra branscher, måste den branschtypiska, låga rörelsemargina- len sättas i relation till verksamhe- tens ringa kapitalbindning.

f Uoi'!Nnr

Fastighetsförvaltningen uppvisar helt andra karaktäristika än byggrörelsen.

Antalet sysselsatta är begränsat, medan kapitalbindningen i innehaven är hög. Fastighetsverksamhet arbetar

normalt med relativt hög skuldsätt- ning även om erfarenheterna från utvecklingen under senare år ger anledning till en ökad försiktighet i detta avseende.

Nyckelfaktorer fdr fastighetsrörel- sens resultat är hyresintäkter och för- valtningskostnader, där saldot utgörs av det så kallade driftnettot före av- skrivningar. Satt i relation till fastig- heternas bokförda värde ger driftnettot ett mått på verksamhetens direktav- kastning (yield). Den höga kapital- intensiteten kräver höga driftmargi- naler jämfört med byggrörelsen för att säkerställa ett positivt nettoresultat efter kapitalkostnader.

Skanska har historiskt valt att var- ken redovisa extern eller intern marknadsvärdering av sitt fastighets- bestånd. Istället lämnas mycket ingå- ende uppgifter om beståndets sam- mansättning och även hyror, kon- traktslängder, läge, räntebidrag, driftkostnader etc i en särskild fastig- hetsskrift Detta för att underlätta analyser av beståndets värde, där analytiker kan använda sina värde- ringsparametrar.

Förväntningar på yttre faktorer såsom ränta, inflation, realränta, eko- nomisk utveckling är naturligtvis fak- torer som på kort sikt påverkar vär- dena. På lång sikt är driftnettots utveckling dock helt avgörande.

Efter den stora nyproduktionen under 1980-talet medförde lågkon- junkturen perioden 1991-93 kraftigt minskade uthyrningsgrader och fallande hyresnivåer på marknaden for kommersiella fastigheter i Sverige.

När det gäller bostäder har utveck- lingen varit något lugnare.

Driftnettot för de totala förvalt- ningsfastigheterna 1994 uppgick till 2.038 Mkr järnfort med 2.309 Mkr 1993. Den lägre nivån beror i huvud- sak på bortfall av hyresintäkter till följd av fastighetsförsäljningar.

Direktavkastningen for Skanskas för·

valtningsfastigheter uppgick till14,3 procent och för ]M' s förvaltningsfas- tigheter til18,4 procent, vilket i stort sett motsvarar fjolårets direktavkast- ning. Försäljningar och forvärv av fastigheter utgör en del av den löpan- de verksamheten. Resultatet från för- säljningar redovisas dock separat eftersom transaktionsvolymen kan variera stort mellan åren. Likviden från försäljningar i slutet av 1993 och under 1994 har i stort sett använts till återbetalning av lån, vilket i sin tur minskat koncernens räntekostnader med cirka 400 Mkr på års basis_

llupo t (Oijen

Skanskas aktieportfölj är en långsiktig finansiell placering där överskott från

i huvudsak byggverksamheten investe- rats i aktier i ett antal StJenska börsno- terade bolag. Portföljen skall därför i första hand ses som ett alternativ till

andra former av kapitalplaceringar.

Som helhet har investeringar i aktier visat en gynnsam värdeutveckling jämfört med exempelvis statsobligatio- ner och andra räntebärande instru- ment under de tio år som Skanska fo'r- valtat en stö"e portfölj.

På samma sätt som for fastighets- rörelsen måste värdeutvecklingen beaktas vid en bedömning av den underliggande lönsamheten i aktie- innehavet. Direktavkastningen ut- görs i huvudsak av utdelningar och är därmed relativt låg. Handel bedrivs i begränsad omfattning och gav under 1994 ett resultattillskott på 365 Mkr, vilket bidrog till att forbätt- ra den redovisade avkastningen.

I grunden skall dock portföljen och dess avkastning betraktas som en integrerad del i Skanska och framför allt i dess byggverksamhet. De finan- siella resurser som aktieinnehavet representerar utgör ett viktigt stöd för byggrörelsen där finansiell styrka kommit att bli en allt viktigare faktor i konkurrensen om större uppdrag.

6

Detta gäller inte minst på den inter- nationella marknaden där Skanska är inriktat på fortsatt expansion.

Den vidare utvecklingen av bygg- rörelsen kan karruna att kräva att delar av det kapital som nu är bundet i aktier behöver tas i anspråk på olika sätt. Eftersom sådana behov är svåra att på forhand precisera måste för- valtningen av de finansiella tillgång- arna; vid sidan om avvägning mellan risk och avkastning, även beakta kravet på tillgänglighet

Bal.;m;n~knfng och k pit b t ~r

Skanskas balansräkning finns i formell mening endast på koncern- och moderbolagsnivå

En grov uppdelning av koncern- balansräkningens tillgångssida visar att 46 procent hänför sig till fastighets- rörelsen inkl ]M och 11 procent till aktieportfölJen exkl ]M. Av återstoden utgörs en stor del av likvida medel med huvudsaklig koppling till bygg- rörelsen. Vid en marknadsmässig värdering av tillgångarna ligger tyngdpunkten i ännu högre grad på fastigheter och aktier.

På skuldsidan utgörs större delen av de räntebärande lånen av olika former av fastighetsfinansiering.

Därutöver finns en stor andel ränte- fria skulder, vilka förutom leverantör- skulder, även inkluderar saldo på oavslutade arbeten i byggverksam- heten. Däremot finns ingen direkt koppling mellan aktieportföljen och skulderna, varfår innehavet i princip kan sägas vara finansierat med eget kapital.

F nnnllilolh; mtfi~'h:r

o O'" n ·der

Flertalet poster under rubriken Finansiella intäkter och kostnader har ett klart samband med enskilda verksamhetsområden, men redovisas ändå samlat i koncernens resultat- räkning.

Räntekostnaderna sammanhänger främst med lånefinansiering av fastig- heter medan ränteintäkterna i huvud- sak genereras genom byggrörelsens positiva kassafiöde och höga likviditet Resultatet av portfoljforvaltningen i form av utdelningar och realisations- vinster vid försäljningar redovisas dessutom här i sin helhet.

Under 1994 reducerades räntekost- naderna, främst som en följd av låne- återbetalningar, men också på grund av en effektiv finansförvaltning. Även ränteintäkterna minskade bl a som en effekt av lägre räntenivåer, men också beroende på att kassalikvidi- teten reducerats, det senare delvis sarrunanhängande med amortering av lån. Totalt sett sjönk den ränte- bärande nettoskulden, här definierad som räntebärande skulder minus räntebärande placeringar och ford- ringar, med 2.302 Mkr till 7.530 Mkr.

Räntenettot forbättrades med 595 Mkr.

assallode

Koncernens i driften genererade medel, före fårändringar i rörelse- kapital och nettoinvesteringar, har den senaste sjuårsperioden legat i intervallet 1-3 Mdr per år.

Nettoinvesteringarna överstiger under sarruna period kassaflödet med 3.014 Mkr, vilket finansierats genom extern upplåning. I fårsta hand är det här fråga om stora fastig- hetsinvesteringar under åren 1988-92 som påverkar bilden. Efter en radikal neddragning av den egna projekt-

verksamheten på fastighetssidan samt genom försäljningar av ett antal större fastigheter, redovisar koncer- nen sedan 1993 åter ett positivt kassaflöde efter investeringar.

Det positiva kassaflödet under de två senaste åren har möJ1iggjort en successiv, Planerad minskning av lwn- cernens samlade skuldbörda. Detta har underlättats av att behovet av investeringar i maskiner och andra anläggningstillgångar varit relativt begränsat Investeringsbehoven kom- mer sannolikt att öka de korrunande åren, inte minst på grund av Skan- skas fortsatta expansion utomlands.

Som helhet bedöms de närmaste årens verksamhet knappast kräva någon ökning av koncernens netto- skuldsättning.

Fnl!tun-llt"'g (lnl.t hy•esintäktel) R ., •.nt~tvraknint;z;grild Mkr

40 ()()()

30 000

20000

10000

o

90 91 92 93 94 Fakturering Qnkl. hyresintäkter) Resultatavräkningsgrad (%)

l1lgArgar Slwlder och EgetlolJ>ital

~ barande Fee!~ ekulder Icke

Aktoeporti ranta-

baraode ökulder

~

~

~

42 Mdr 42 Mdr

o

Melker Schörling

MatsMamd

Claas Björk

Tommy Samelin

Mikael Ekdahl

Fastigheter

r..,.ughvtcr

ltD or. n OOCE mlf" • S <>bUI • f

Melker Schörliog (född 1947). Inne- Mikael Ekdahl (fodd 1951) advokat, har 29.700 A-aktier. styrelsens sekreterare. Juridik.

011 oncer l"anl 1

Bo Ingemarson (fddd 1950) vVD, Finans. Innehar 366 A-aktier, 1.050 B-aktier och 10.000 köpoptioner.

Mats Mared (född 1944) vVD, Fastigheter. limehar 10 B-aktier och 3.000 köpoptioner.

Per Westlund (född 1944) v VD, Koncernutveckling. Innehar 1.100 B-aktier.

Claes Björk (fodd 1945) direktör, USA. Innehar 160 B-aktier.

Claes Gustafson (fddd 1943) direktör, Bygg Sverige. Innehar 210 B-aktier.

Tommy Semelin (fddd 1937) direk- tör, Teknik och Industrifdretag. Inne- har l. 710 B-aktier.

Lars Wiklander (född 1943) direk- tör, International. Innehar 200 B-aktier.

Lennart Hallberg (fddd 1946) direktör, Information. Innehar 1.000 B-aktier.

Rune Kjellman (född 1944) direktör, Personal.

Göran Larsson (född 1937) direktör, Inköp. Innehar 820 B-aktier.

Mats Moberg (fddd 1950) ekonomi- chef. Innehar 100 B-aktier.

Från 1995-04~1

Thomas Bley (född 1951)

!T-ansvarig. Innehar 40 B-aktier.

n.l:i:J!nt t 1

Monica Wenolo Falk, Danderyd.

Inger Dahlgren, Malmö.

kanskas

anstiiJida oc h _varar

1ak:turaring.

ns u.

t.;..t<!i~ ·t~idl!r~!~~

83%

F>!'tlll$ ~?.k\:1.!1'3rll::'.i

~ii\;xl~:CII~! ~'(l

varkil "mhm'Cmr.':een

~ - International irkl USA 34%

- - lekrik och Industriföretag 15%

in~~~;:; "!a~~:.!ue~nv '!-3t~i'i~ ~ &. "Gf1§;d'!

oc~ ;,r~ie.-:;2 - ..,-,--- Sverige, 66%

- Utland, 34%

lbtalt Tldlffänkande

8

Verksamheten är uppdelad på fyra områden: Bygg Sverige, International, USA samt Teknik och lndustriforetag.

Sverige är den största enskilda marknaden. Internationellt bedriver Skanska dels lokal byggverksamhet i ett flertal länder, dels projektexport

Dotterbolaget JM ingår ej i Bygg.

Presentation av JM se sid 37.

1":-Sii!mr,::~riiD'"el! vi!>.IC~!

Skanskas vision är att utvecklas till en transnationell grupp av foretag genom samverkan över gränserna i Skanskas integrerade nätverk och därigenom tillfora ökad nytta till kun- der världen över. strategin är att byg- ga upp en stark position på ett antal hemmamarknader såsom Sverige, Danmark, Fmland och USA och däri- från skapa forutsättningar för gemen- samma, konkurrenskraftiga projekt över hela världen.

Under 1994 togs flera viktiga steg i denna riktning: etablering av dotter- bolag i Finland samt expansion genom f<iretagsforvärv i Danmark och USA.

Utbyggnaden av den internati<r nella verksamheten är också ett led i koncernens ambition att skapa en bättre balans mellan olika rörelse- grenar och länder for att därigenom minska beroendet av nationella kon- junktursvängningar.

förl!ridringsaroato För att öka konkurrenskraften, effektivisera verksamheten och sänka kostnaderna driver Skanska ett omfattande forändringsarbete, 3T- TotaltTidsTånkande.

3T är ett tidsbaserat styrmedel som leder till nöjda kunder genom felfri leverans vid avtalad tidpunkt, rätt kvalitet och lägre totalkostnad.

Kompetensutveckling och större del- aktighet skall öka engagemanget inom alla yrkeskategorier.

Inom ramen för 3T inför Skanska successivt en målstyrd, platt organi·

sation med stort individuellt ansvars- tagande. Genom klara mål kopplade till ett långtgående delegerat ansvar skapas kreativitet och nytänkande.

3T-arbetet ger också goda förut- sättningar for att möta ökande miljö- krav.

Under 1994 genomgick 3.000 med- arbetare ledarskapsutbildning. Aret innan utbildades över 16.000 i Arbets- modell 3T Drygt 50 hel-eller deltids- engagerade projektledare stöttar och utvecklar forändringsprocessen i det dagliga arbetet.

lnlicc!'n:'lttat. gi

Effektivisering av inköpsprocessen är ett annat viktigt område inom ramen for förändringsarbetet. Under året har grunden lagts fOr en strate- gisk syn på inköps-och logistik- frågorna.

Köp av varor och tjänster svarar för cirka 70 procent av kostnaderna i en typisk entreprenad. Här kan stora kostnadsbesparingar göras genom att samla inköpsvolymerna inom kon- cernen och agera på ett enhetligt sätt.

Denna process syftar dessutom till en genomlysning och effektivisering av hela materialflödesprocessen, från varans tillverkning till inbyggnad på arbetsplatsen. Kvalitets-och miljöfrå- gorna har här en central roll.

Det interna inköpsnätverket har byggts ut till att ornfatta stora delar av Europa.

f~~i.~~ .. t :;l:l'~·!'l"~lO."'l

Den internationella expansionen kompenserade under 1994 till viss del den fortsatt svaga byggkonjunk- turen i Sverige.

Resultatet i den svenska rörelsen reflekterar de senaste årens konjunk·

turnedgång. Resultatavräkningen i den internationella projektverksam- heten var låg under året. Därutöver

belastades resultatet av kostnader för nyetableringar och annat utvecklings- arbete, som väntas ge positiva resul- tateffekter på längre sikt

Sveriges medlemskap i EU får knap- past några omedelbara konsekvenser for Skanskas svenska byggverksam- het.

För den internationella verksam- heten innebär medlemskapet att Skanskas internationella bolag får bättre möjligheter att delta i de stora infrastrukturella projekten i Europa samt i projekt i utvecklingsländerna som finansieras av EU. Medlem- skapet innebär också att Sverige fr o m 1998 kommer att bidra till EUs biståndsbudget med ett belopp mot- svarande cirka 10 procent av det sam- lade svenska biståndet. Detta riske- rar emellertid att minska det bi- laterala biståndet från Sverige, vilket är en viktig generator av svensk export till utvecklingsländer, inte minst byggprojekt, och som skapar en betydande mängd arbetstillfällen i Sverige och Skanskas övriga hemma- marknader.

B3~~i~r..

Ct;Ee (;l)!ombia i:lanma:O:-.

E!ii~•pte;,

estlan l!

F"inl~r.c itrc;;~~ri~'t&

Orö:1;2••~

H:mti;~or.g

'"tl!·:Hi t ra;;

loslan &:i lll'lli6il J.J!=ei11 K!lzaci'lstl!n Kan:.ra i.-ilOS lJHot~o

~. G'Ct:a:li'i

".!Ysl;l!ir:.j

ue,.a:r.c:

Ung~~i'i

;J !t t.

"ifit~YSSIIl:n:!

Z!mbabwe ös·~erru~e

~au an

Mt.~~~'3~!!

N~d-9::-!:\r.~er~a NOI'{fS

Pakis~n P.anar.:e Polen Poi11lg2ll

~~c:~d lia!.:di-ii.:-t~bi3r.

$"<:h•jt•3i:!:

s~m{;l!e

Spsr•ier.

Storbri~r.nlen

$verlge

Sy~-Korea

Tanzania

Bygg

lntalliDfjona/

!Er. rad svensltti och internationella infrastru!rturproje!~ drivs fram under jcrd.

•

.-·

?

r

- ·

r _i B

v e~ a Sv er i

a e

kanska blbe-

'i!~O"!isa:r.~e~ert ·iö~~~lz\:1

p!! i"'i."'~:.:k'i;lcr4o:\~rt:~ei~

l % av fakturering -~·~--Bostadshus 19% (31)

•- - - Industribyggnader 6% (4) .,__.;_ Skolor, sjukhus m m 14% (11)

.,..__Andra byggnader 24% (20) ,..._;;.,...__Väg och anläggning 33% (29)

~ - - Försäljning av varor 4% (5)

>Jar!l'gl!lMhwtar; i !N!3ia-.!

~ Nys::r~tm;;;u, Rt~ ->c~l u~~~rh~!i/S~r~:c~

l % av nedlagda kostnader - : -- Nybyggnad 56% (62)

- - Rot 38% (33)

··' - -- UnderhåiVServce 6% (5)

!('i,.!r;cl~r.skl<~r l % av nedlagda kostnader

- r Stat och kommun m m 55% (45)

·--;=---- Privata kunder 31% (31) Allmännyttiga - bostadsföretag 14% (24)

iKI!A och S!ulnska.

ha~ Ingått e~~ sam- srtete för att: ut·

v~l.:la den &l.'e11s:~

b::xrtcld'll:'l. Testobjekt mu Ko!)pariunder. ! Vt!s\:erås.

Verksamhetsområde Bygg Sverige bedrivs i sju regionala bolag varav Skanska Bostäder Stockhohn är spe- cialiserade på bostadsbyggande i Stockholm med omnejd.

Verksamheten är starkt decentra- liserad. Uppdragen, som årligen omfattar cirka 4.000 arbetsplatser i Sverige, består av allt från mindre arbeten till miljardprojekt Uppband·

lingsformerna varierar från delad entreprenad till totalentreprenad baserad på egna förslag. 1994 svarade totalentreprenader for cirka 40 procent av produktionen.

E~.O~KI~Isk ~rl:vac!dirts;

Under 1994 ökade orderingången med 15 procent. Orderstocken för·

blev i stort sett oförändrad. Fakture- ringen sjönk med 3 procent.

Rörelseresultatet efter avskrivning- ar minskade med 8 procent. Resultat- avräkningsgraden steg. Skälet är främst att ett antal stora projekt fär- digställdes och avräknades under året

Rörelsemarginalen sjönk något.

Q3n aYenskc:. DYSigbnmscflen Den svenska byggbranschen har de senaste åren genomgått en kraftig omstrukturering. För tio år sedan fanns det tolv större byggbolag, idag finns fyra kvar. Skanskas regionala brggbolag har vartdera en fakture- rlllg på 1-3 Mdr per år, vilket gör dem betydligt större än flertalet medelstora aktörer på marknaden.

Skanska bibehöll sin ledande roll på den svenska byggmarknaden.

En ökande andel av byggandet är av småskalig karaktär, vilket betyder att konkurrensen om det stora fler·

talet projekt sker på det lokala planet där en mängd småföretag utgör de allvarligaste konkurrenterna. Den nuvarande efterfrågesituationen har lett till överkapacitet och pressade rörelsemarginaler.

-~~~-·~---

Slcanska Syd AB

Skanska Sydöst AB

Skanska Vist AB Skanska Stockhofm AB Skanska Bostäder Stockhofm AB Sksnska Mellansverige AB Skanska Norrland AB

BYiilS ~1i;;...rl~{,

Mkr 1994 1993

Fakturering 14.499 j 4.873 Resultatavräknad fakturering 19.775 j 8. 739 Resultatavräkningsgrad (%) 136 ^j 26 Rörelseresultat 504 549 Rörelsemarginal (%) 2,5 2,9 Orderingång 14.263 j2.432 Orderstock 3j dec 7.159 7.427 Medeltal anställda 11.599 j2.8j8

D·er! &Ye~ska byggmarknaden 1994 minskade byggnadsinvestering- arna for :fjärde året i rad och sjönk till en nivå som motsvarar 60 procent av volymen 1990 i fast penningvärde.

Igångsättningen av nya bostäder var cirka 11.600 enheter, jämfört med 69.000 enheter 1990.

aenon1 må!- sty;da grupJ:er

!<an yr!,:es·

arbetarna själva ta ett allt större ansvar för arhe·

tet. Måi!rtlflda gru;mer ar ett

~ed i 3"1-arb::ttet.

12

Fakt~.:;·erin~/

Rest.lU&'lC!'ll: tkr.ati ·i'a:l!.t~terir.g Mkr

30000

20000

10000

o

90 91 92 93 94 Fakturering Resultatavräknad

fakturering

O•~.anns;il:-a';!/C:-cle"--stoc!o•

Mkr 30000

20000

10000

o

90 91 92 93 94 Orderingång Orderstock

Bostadsbyggandet har av tradition varit den drivande kraften inom byggnadsindustrin. Byggandet har fungerat som en konjunkturregulator

och bostadssektorn har varit starkt omgärdad av subventioner och andra styrinstrument

Framtidens bostadsbyggande kommer i betydligt högre grad än tidigare att styras av behov och efter- frågan och inte som hittills, av konst- lade medel med politiska förtecken.

Den avgörande faktorn för volymen i bostadsbyggandet är räntan, där den nuvarande nivån utgör en begräns- ning. Ränteläget påverkar också om- byggandet i negativ riktning. Beslut om extra stöd till bostadssektorn kommer dock att stimulera ombygg- nadsverksamheten Wlder 1995.

Enligt Boverket finns ombyggnads- behov i var tionde bostad.

Utvecklingen inom övrigt husbygg- ande, det vill säga, kontor, offentliga toker etc, blev överraskande stark Wlder senare delen av 1994. Upp- gången skedde emellertid från en låg nivå.

Bland stora planerade infrastruktu- rena projekt som förväntas utgöra en starkt pådrivande faktor i hela mark- naden märks utbyggnaden av Öre-

sundsförbindelsen, tredje banan på Arlanda, Dennispaketet i Stockholm samt ett liknande trafikprojekt i Göteborg, den så kallade Göteborgs- överenskommelsen. Fördröjningar eller begränsningar kommer därför att påverka branschens tillväxt de närmaste åren.

Rent allmänt kan konstateras att Sverige i ett internationellt perspektiv har haft ett extremt lågt byggande.

Inte ens Wlder det överhettade 1980- talet nådde Sverige upp till genom- snittet för övriga europeiska länder.

Medan bygginvesteringarna 1993, mätt i procent av BNP, låg mellan 10 och 15 procent i länder som Frankrike, Storbritannien, Tyskland och Österrike, nådde Sverige knappt 7 procent.

Under senare år har Skanskas tyngd- pWlkt legat i bostadsbyggandet, där företaget historiskt sett har en stark position. 1993 utgjorde bostäder cirka en tredjedel av byggverksam- hetens produktion. 1994 var andelen 19 procent och för 1995 kommer den att minska ytterligare. Trots detta kommer Skanska att satsa på bygg- ande av bostäder i attraktiva om- råden där avsättningsmöjligheterna är goda.

Bortfallet inom bostadsbyggandet har för Skanskas del något kompen- serats genom ökade insatser inom väg och anläggning. 1993 svarade denna sektor för 29 procent av Skanskas produktion. 1994 var mot- svarande siffra 33 procent och en fortsatt ökning av andelen förutses.

Under året noterade Skanska en viss efterfrågeökning med avseende på industrilokaler. Det är framfor allt pappers-och massaindustrin som bygger ut, om än i begränsad omfatt- ning.

)

Andelen ROT-projekt {reparation, om- och tillbyggnad) fortsatte att öka och utgjorde 38 procent av produk- tionen under 1994. Det är framför allt kontor och offentliga lokaler som rustas upp, till följd av en större rör- lighet bland hyresgäster än tidigare.

~rJ.r'ldr~rn.J~!lrbe!öt 3rT

3T arbetet inleddes 1991 och börjar nu kunna redovisa mätbara resultat.

Ett av målen var att minska produk- tionstiden med en tredjedel till utgången av 1995. Projekt genomförs idag med 20 til130 procents reducerad tid, beroende på projekttyp, jämfört med uppmätta tider för 1991.

Tidsmålet kombinerat med målet noll fel har skapat ett engagemang som resulterat i en mätbart högre kvalitet. Detta gäller såväl husbygg- nad som väg och anläggning. Under 1994 har cirka 400 nollfelsprojekt far- digställts. Arbetsmiljön har också förbättrats, vilket bland annat lett till en halvering av antalet skador per årsarbetare.

~aei~!i3s.til'ltt ~,eh i.:\.l:l';';(.:!!'i&51~<1't.;G~!l:i!11Q

För att anpassa verksamheten ti11 för- utsättningarna i marknaden vidtar Skanska ett antal åtgärder.

En är fortsatt specialisering på olika produktgrupper. Som ett led i detta arbete sammanfördes vid års- skiftet 1993/94 all bostadsproduktion i Stockholm till ett särskilt bolag, Skanska Bostäder Stockholm AB.

En motsvarande specialisering har införts på avdelningsnivå i Göteborg.

För att öka konkurrenskraften på den lokala marknaden prioriterar Skanska en fortsatt utveckling av arbetsorganisationen på byggplatser- na mot självstyrande grupper. Det handlar om att tillvarata kompetens och erfarenheter hos Skanskas yrkesarbetare för att höja effektivite- ten och för att stärka relationerna till kunderna. På så sätt kan Skanska kombinera det stora företagets resur- ser med det lilla företagets flexibilitet och anpassning till den lokala mark- naden. Kompetensutvecklingen sker

inom ramen får 3T-arbetet och det nya synsättet har redan givit stimule- rande resultat.

Verksamheten 1 G94

Under året påbörjades ett antal större väg-och anläggningsprojekt, däri- bland Lundbytunneln i Göteborg, järnvägsbron över stocksundet i Danderyd, Marieholmsbron i Göte- borg och Bärhyleden norr om Upp- sala. Dessutom tecknades ett fyra- årigt avtal med Härnösands kommun om underhåll av vägar, byggnader och anläggningar. Ett antal fleråriga underhållskontrakt har även slutits med Vägverket. Ett aktuellt projekt är Höga Kustenbron över Ångerman- älven. Anbudsarbete för Öresunds- förbindelsen pågår.

~er, ny2: mo~or­

'!lägen på E.ti ffir- bi 8ta~;ö mell;sn

'Nor.r:töpii1Q och

;.:!f:•iö!)ln;, :-tar

!rl~s;~·i:,. ~ed 10·~~~

·!3!lS110!'..~t1e·~ •:flO~

!<;;i'!d&k$~1;/:.

!-l~o!~ki"~l~e" ·iör-

·l;cr~&aes ~·i!ir. ~re

~m w2 år.

i_;gg · S1 • crigc

14

Skanska Skanska

Skanska Skanska Skanska Bostider Mellan- Skanska Skanska Syd Sydöst VIst Stockholm stockhol m sverige Norrland

Mkr 1994 1993 1994

Fakturering 1.917 2.155 2.181 Orderingång 2.067 1.662 2.250 Orderstock 31 dec 819 645 1.047 Medeltal anställda 1.908 2.216 1.893

Bland stora husbyggnadsprojekt som startades under året kan nämnas tidningshus för Nya Werrnlands Tidningen i Karlstad, kontor för Hässle i Mölndal, utbyggnad av Mönsierås Bruk för Södra Cell samt utbyggnad av SCAs anläggning i Ortviken i samarbete med det finska dotterbolaget Skanska Oy.

Ett intressant samarbete inleddes under året med IKEA rörande ut·

veckling och marknadsf6ring. Iden är att göra boendet bättre och mer kostnadseffektivt. Samarbetsavtalet har föregåtts av försöksverksamhet i Västerås, Uppsala och Stockholm, där ett gemensamt marknadsförings- program genomförts.

rJ~~~k~cu ·iör ·j 996

Den kritiska faktorn för den fortsatta utvecklingen inom byggnadssektorn kommer även under 1995 attvara räntenivån, vilken i sin tur påverkas av det statsfinansiella läget och rege- ringens åtgärder.

Det finns emellertid ett uppdämt behov av bostäder på många orter, vilket indikerar att byggandet måste komma igång igen.

De senaste åren har Skanska lyck- ats sänka kostnaderna beroende på förbättrad produktivitet och lägre

1993 1994 1993 1994 1993 1994 1993 1994 1993 1994 1993

1.980 2.287 2.344 3.038 3.204 1.111 703 2.471 2.798 1.494 1.689 1.864 2.503 1.895 2.239 2.620 735 866 2.455 2.013 2.014 1.512 990 1.374 1.102 1.289 2.407 517 470 1.051 1.210 1.062 603 1.869 1.903 2.234 1.869 2.145 627 406 2.060 2.393 1.339 1.555

priser vid upphandling av material och tjänster. Nu finns en klar ökningstendens i priset på material, vilken delvis motverkas av Skanskas strategi för samordning av inköp.

~l! ~ö~s·a! f.)ersnoil)l"ade !:JYQB-

cc~·; "lasiigh-.tsbol!:gen i Sweri~e

Marknaden har med stor sannolik- het planat ut på en låg nivå och det finns tecken på en uppgång under 1995.

Skanska (inkl JM) NCC

SIAB

PEAB JM

Lundbergs Platzer

* Resultatavräknad fakturering

Leif Stridh, Skanska SydöstAB

Per-Ingemar Persson, Skanska Syd AB

Lennart Daleka, Si<anska Stockholm AB

Per-Olov Gatu, Skansl<a Mellansverige AB

Johan Karl ström, Skanska Norrland AB

Fakturering, Mkr 1994

32.358 16.549*

8.981

8.287 3.382 2.605 863

)

iljöfragoma

star i

på miljöanpassade produkter okar.

Skanskas

koncernledning ha

beslutat

ge

.K~!Jf.!.ort=!tng ;w vbl1 J:t<i ~._.:lbr

rn:n

t/y!)!.N'>n !llo:wm mllll>·

mudurlr.J D.~ .'J~;;I

mat c~ llättr!} 1"'1111~1 f5r :.iiu.

Miljöhänsynen i produktion, drift och forvaltDing ökar och skall inte- greras i verksamhetens alla skeden.

Det som produceras skall bli bättre ur miljösynpunkt. Kretsloppsprin- cipen spelar en allt viktigare roll i koncernens miljöarbete.

En systematisk kartläggning av verksamhetens miljöeffekter har inletts i samarbete med expertis från bl a det Internationella institutet for industriell miljöekonomi vid Lunds universitet

Genom kartläggningen läggs en stabil grund för ett långsiktigt, effek- tivt och resultatinriktat miljöarbete.

Erfarenheterna från forändringsarbe- tet 3T skapar goda forutsättningar for detta.

För att samordna, leda och driva miljöarbetet har personer med specialistkompetens rekryterats såväl på koncernnivå som till en rad bolag.

Redan idag finns många goda exempel på initiativ som tagits for ett mer miljömässigt handlande. Er- farenheter som tas tillvara när kon- cernens systematiska miljöarbete nu fonnas.

För effektivare resursanvändning prövas t ex i ett utvecklingssam- arbete med Electrolux olika retur- system för att minska emballage- mängderna.

Källsortering för återvinning och återanvändning av byggavfall infors inom allt fler projekt. På samma sätt återvinns allt mer asfalt vid Skanskas vägbyggen. Under 1995 kommer källsortering att införas fullt ut på samtliga svenska byggarbetsplatser.

Genom en Skanska-utvecklad metod for miljöriktiga rivningar kan större delen av rivningsmaterialet återanvändas eller återvinnas.

Inom Skanskas fastighetsbestånd görs insatser för att påskynda över- gången till freonfri telmik, bl a genom att utveckla miljömässigt bä~

klimatanläggningar.

Ett egenutvecklat koncept forbätt- rar inomhusmiljön för t ex allergiker.

Samtidigt reduceras energiåtgången.

Bland Skanskas miljöprodukter finns också ett nyutvecklat litet avloppsreningsverk för mindre sam- hällen. En mobil variant kan använ- das vid idrottsarrangemang.

Skanska finns representerat i det särskilda Kretsloppsråd som bygg- branschen har bildat. Kretsloppsrådet är ett samarbetsorgan för resurs- effektivt byggande och förvaltning.

Skanska kan också spela en viktig roll for att utveckla kretsloppstelmiken och bygga nödvändig rru1jöinfrastruk- tur. Nya affårsmöjligheter öppnas med ökande miljökrav.

International

'Ii

o: ch en ny h emma··

rn. a rkru ld et ab lerades i Finia nd .

\'~~:{sr;m~a-le~~ ~crt!eia:l! !>lZ.

i:;oc:.,ä.1:iomto:!'lrn.:!el!

l % av fakturering

- - - -Bostadshus 26% (7) - övriga byggnader 28% (17)

- Kraftverk och tunnlar 26% (51) - - - - , - - -Ö/riga anläggningar 20% (25)

'U~r.·Ksa;-.1hateJi ':5~·\.!ct:a~

~ ~T~~:--kn~~e-.

l % av fakturering

- - Danmark 24%

,_ _ _ _ __ Rnland26%

Östeuropa in kl Ryssland 11%

-~ övriga Västeuropa 6%

Latinamerika 4%

- - Afrika8%

,..._. _ _ Asien21%

l l.aos b!fs!ler Setan·

s:-:~ lzml!a~ nya

~,;.,.r...:ulVl.~-.sn "'•~ti

·:ör uhlecklil'ig a~' et'(

av .io~ens fOJttit;asta iänåer.

Verksamhetsområdet består av de fyra byggbolagen C. G. Jensen, Köpenhamn; Skanska Oy, Helsing- fors; Skanska International Building

(Skanska Building), Malmö och Skanska International Civil Enginee- ring (Skanska Civil), Stockholm.

C. G. Jensen och Skanska Oy arbe- tar på sina hemmamarknader i pan- mark respektive Finland men be- driver även utiandsverksamhet i några länder. Skanska Building och Skanska Civil är endast verksamma i utlandet med Sverige som bas.

Marknadsansvaret är tydligt upp- delat mellan bolagen. Samverkan eftersträvas såväl inom verksamhets- området som med enheter ur Skan- skas svenska och amerikanska bolag.

t:ke.-~orn!sil ~t<I(!C~\I~iJ

Faktureringen for de fyra bolagen uppgick till sammanlagt 4.105 Mkr.

Orderingången utgjorde 5.043 Mkr.

Vid utgången av året var orderstocken 4.957 Mkr. Medeltalet anställda var 7.812 (5.105).

Affårsiden för International är att driva bygg- och anläggningsprojekt på utvalda marknader i världen och med prioritering av vissa produkter, där Skanska kan erbjuda speciella konkurrensfördelar, antingen på egen hand eller i allianser, i såväl stora som små projekt och med fokus på kundeffektiva lösningar snarare än lägsta kostnader.

s·~"'~'::~i!:

En omfattande och varaktig interna- tionalisering forutsätter permanent byggverksamhet i ett antal länder.

Mer än tre fjärdedelar av Skanskas utiandsverksamhet bedrivs av etable- rade dotterbolag i olika länder. Av koncernens utiandsfakturering 1994 på cirka 11 Mdr utgjordes endast 2 Mdr av projektexport

lnff:rn."ftlonaf

i='i~~u~eri!:~!

~Q;t;t.;ii:at.,;·,•rJiu,~a<! 1ak:!:'-!!'Blii'!;t

Mkr 4 500

3 000

1 500

o

90 91 92 93 94 Fakturering Resultatavräknad

fakturering

"'i"derii"'iE:EöO{;/On:iers·;;nc~

Mkr 4500

3000

1 500

---;;9o ~0--;::9:-1 ---;;:92;;---:;:93:;--94-- -

Ordaringång

Slcansfca International Building AB ,

___ _

Sicansles International Civil Engineerlng AB C.G. Jensen AIS

Slcanslca Oy (70%J

Hyg;.: ·

nut

~.a~landa runoudst:ad l'1iiga

ha;·

:åu

1mnd&lshögse~ole l etl pletets~un~

:"lln<'>ifa.-al se:ta!-

G~ti'(!ev;'!f.40.

18

strategin för hemmamarknaderna är att verka i vissa OECD-länder genom permanent etablerade företag som i första hand arbetar på sina hemmamarknader, men som även har kapacitet att bedriva projekt- export.

skanskas hemmamarknader är för närvarande Sverige, Danmark, Fin- land och USA Avsikten är att antalet sådana marknader skall öka.

strategin for den lokala byggverk- samheten är att arbeta i olika länder på lokala marknader genom perma- nent etablerade företag. Exempel på sådana länder är Polen, Tyskland, Baltikum, 1jeckien, Ungern, Ryssland samt Tanzania, Kenya och Hongkong.

strategin för projektexport är att delta i byggprojekt i andra länder genom att bl a utnyttja strategiska resurser från Skanskas hemmamark- nader i kombination med lokala resurser.

Projektexporten koncentreras till vissa länder och produkter där skan- ska besitter teknisk spjutspetskom- petens. Hit hör nyckelfärdiga kraft- verk och sjukhus i utvecklingsländer.

Skanskas erfarenhet och kapacitet att medverka i finansieringslösningar är en viktig konkurrensfaktor.

!vlarC..n&tl&r

in~t!r;uri:!onai ext-.;~ tJSA

• Skanska Building Skanska Civil

• C G Jensen

• Skanska Oy

Efter förvärvet av Hans J argens en &

Stm är C. G. Jensen Danmarks fjärde största byggföretag. Bolaget bedriver framför allt byggverksamhet på hem- mamarknaden, men är sedan 20 år även etablerat i Tanzania. Dessutom driver C. G. Jensen projektexport till några andra utvecklingsländer.

Byggmarknaden i Danmark är fortsatt mycket pressad, men det finns tecken som tyder på en svag uppgång. Konkurrensen är hård och rörelsemarginalerna låga.

Bland större nya order märks tre anläggningsuppdrag i samband med Öresundsförbindelsens utbyggnad i Köpenhamn.

S~CitlSka! Oj

Skanska Oy bildades i mars 1994.

Företagets strategi är att dels bygga upp en rikstäckande husbyggnads-, väg- och anläggningsverksamhet i Finland, dels etablera byggrörelse i Ryssland, Vitryssland och Ukraina.

I Finland har Skanska Oy på kort tid skaffat sig en stark position inom bostads- och industribyggande. Sam- verkan mellan Skanskas finska och svenska enheter har inletts i flera projekt, vilket utgör en konkurrens- fördel i båda länderna.

Den ryska byggmarknaden visar en snabb tillväxt och erbjuder projekt- möjligheter inom flera sektorer där Skanskas kompetens och erfarenhet efterfrågas. Riskerna är emellertid betydande, lagstiftningen oklar och den politiska situationen osäker.

Finansieringen är en nyckelfråga men det finns idag både ryska och utländska kunder med betalningska- pacitet vilket skapar projektmöjlig- heter.

Skanska Oy etablerade 1994lokal byggverksamhet i Moskva, S:t Peters- burg och Kiev.

Bland nya order noteras ett stort antal bostadskontrakt i Finland med koncentration till Helsingfors-

området. Under hösten tecknades kontrakt med det amerikanska bygg- företaget Ralph M. Parsons och Skanska (USA) Inc om att svara för projektledning vid byggande av sol- datbostäder på 18 platser i Ryssland.

Skanska Building bedriver interna- tionell husbyggnadsverksamhet efter två strategier.

Huvudstrategin är att etablera lokala byggrörelser i länderna kring Östersjön och i vissa länder i Central- europa.

Den andra strategin innebär pro- jektexport till utvalda marknader, det vill säga länder i Mellanöstern, Centralasien och Fjärran Östern.

Här prioriteras nyckelfärdiga sjuk- hus och hotell.

Under året erhölls kontrakt på ett nyckelfärdigt sjukhus på ön Lang- kawi i Malaysia. Till projekt som fär- digställdes under 1994 hör Handels- högskolan i Riga och Svenska Ambassaden i Tallin.

Skanska Civil är specialiserat på anläggningsverksamhet Huvud- strategin är att prioritera vattenkraft- projekt, dammar, tunnlar och andra typer av underjordsarbeten.

För närvarande utgörs Skanska Civils marknader i första hand av utvecklingsländerna med tonvikt på Latinamerika, östra och södra Afrika, Indien samt några länder i Fjärran Östern. Företaget har lokala bygg- rörelser i Hongkong, Kenya och Panama.

Skanska Civil har vidare special- företag inom områdena muddring, borrning av vertikala och lutande schakt i berg samt rörtryckning i jord. Dessa företag arbetar även i Sverige.

Under 1994 tecknades bl a flera kontrakt i Hongkong.

r.

Skanska International Skanska International

Buildlng Civll Englneering C. G. Jensen Skanska Oy

- - -

Mkr 1994

Fakturering 369

Orderingång 832

Orderstock 31 dec 1.078

Medeltal anställda 286

Under 1995 väntas en ytterligare expansion av verksamheten.

En fortsatt hård konkurrens är att förvänta på samtliga marknader.

Detta gäller framför allt i utvecklings- länderna där etableringen av lokala entreprenörer ständigt ökar. För Skanska är det därför nödvändigt att starta lokal verksamhet på de mark·

nader där företaget har för avsikt att tävla om nya projekt Detta är också Skanskas huvudstrategi for tillväxt under de kommande åren.

1993 1994

69 1.354

865 942

821 1.749

288 15.085

Jan Sjöstedt, SkMska lntemetionaJ Building AB

1993 1.310 1.555 2.193 3.723

Per Hofvander, Skanska lnter·

national CMI Engineering AB

Eero Makkonen, SkanskaOy

1994 1993 1994 1993 1.139 1.000 1.243

953 913 2.1518

748 884 1.382

1.506 1.094 935

_ _

De s~611rta b;tggb~l&i!S~

! Eurcpc

Fakturering, Mdr, 1994'

Bouygues Frankrike 109

Philipp Holzmann Tyskland 63

SGE Frankrike

se-

Bl CC Storbritannien 46

Eiffage Frankrike 46

Trafalgar House Storbtitannien 44 GTM-Entrepose Frankrike 43

Hochtief Tyskland 38 ..

Bilfinger + Berger Tyskland 37

Skanska Sverige 32

Tarmae Storbritannien 30

• Enligt bolagens egna uppgifter.

·• 1993 Als fakturerjng

HY~fl·lnlttr·

1W(IOJ10/

Den '5rsta ete;ppen av

Atrl~m :3t;slr.ess Cen~!Ti> l centra-

~s ~VtJ:"'s:Lav;a lr

Sll&~1: ;t;;s•· ·~5r I~Jitning.

l ^{USrl k.3nsk#ls}

kma:;ka byggrörelse:

under året oc h

s om AtJantaområdet.

'ti<!tksl!m~oe!er. ~ro~~ ~ J=m{!•.;~c.·m~omri!~~~

l % lr.t faJqurering

...;...--- Sjukhus, läkemedelsindustrier. 40% (13) - Kontor, 22% (31)

- Skolor, 9% (1)

- - -Väg och ar>äggning, 27% (49) o;--~ Fastlghetsverksamhet, 2% (6)

Y..arl Koe;l'l crec-~1~

=-:~ ~ere7ar fl~ra av

:-!"!:';; 'zbtkS S~Of'CJ ~i .. O·

ar, i!ll ibl!dan Cuter

;;;,id~e Cross:ne.

Skanskas amerikanska byggrörelse har under de senaste åren fått ökad betydelse i koncernens intematler nella verksamhet Under 1994 svarade Skanska (USA) Inc för 55 procent av fakturering på marknader utanför Sverige och 19 procent av koncer- nens totala fakturering.

Skanska etablerade sig i USA 1971. Tio år senare startade expan- sionen genom strategiska furetagsköp.

Under 1994 fördubblades omsätt- ningen genom förvärvet av Beers Construction Co, Inc i Atlanta.

~si'tt.ssmhet

Verksamheten bedrivs i specialist- foretag som är ledande inom sina områden och som profilerar sig med egna namn. Deras samJade resurser gör Skanska till ett fullserviceföretag på den amerikanska marknaden.

Karl Koch Erecting Co, Inc New Jersey, och Slattery Associates, Inc New York, är båda verksamma inom infrastruktursektorn med stor andel brobyggande och broreparationer.

Karl Koch arbetar huvudsakligen med reparation av stålbroar och Slattery med tunga anläggnings- och miljöprojekt

En ny företagsgrupp, Skanska Engineering and Construction (Skanska E & C), etablerades under året. I denna ingår bl a Sordoni Skanska Construction Co, som spe- cialiserat sig på projekt- och bygg- ledningsuppdrag samt det under 1994 förvärvade ingenjörsfdretaget CPI Plants, Inc.

Skanska E & C erbjuder full- serviceuppdrag till kunder inom farmacevtisk och kemisk tillverkning liksom till övrig högteknologisk industri. I gruppen ingår också nyförvärvade Barney Construction, ett byggledningsfuretag i New York med särskild inriktning på sjukhus- byggen.

Atlantabaserade Beers Construc- tion är ett byggnadsföretag med

IJ!A

tt-

1

J ''

; ~Iii-==

^=-u

/nrernatlomJI

Karl Koch Erecting Co, lnc Stattery Asaoclates, lnc Skanska Englneering and Construction S..ns Construction Co, lnc

Slumska Real Estate

~:~ktura-ri~ty#

ftee>~li~·.;rt!.kt~!t~ ra'lmlri.>rinrJ

Mkr 9000

o _{90 91 92 93} ·--₉₄ - -

Faktuffiring Resultatavräknad fakturering

Mkr 15000

10000

5000

__ o=---,-.,...,...----· - -- -

90 91 92 93 94 Orderingång Orderstock