STORA KOPPARBERGs BERGSLAGS AB

(1)

(2)

Marcus Wallenberg

Marcus Wallenberg avled den 13 september 1982. Han invaldes i Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolags styrelse 1944. Under mW!ga år var han dess vice ordförande. Ar 1976 efterträdde han Jacob Wallenberg som styrelsens ordförande. Vid bolagsstämman 1980 avgick han som ordinarie styrelseledamot och valdes till styrelsens hedersordförande.

Marcus Wallenberg följde verksamheten inom Stora Koppar- berg i detalj. Han dominerade i kraft av sin personlighet och sitt kunnande. De besök han gjorde vid bolagets olika avdelningar och verk gav honom en grundlig kännedom om både fabriker och personer. Människorna var hans stora intresse.

Marcus Wallenberg hade ett internationellt kontaktnät som saknar motstycke. I praktiskt taget alla länder var han personligen god vän med människor ur de mest inflytelserika kategorierna.

Den betydelse detta hade för vårt företag var oskattbar.

Marcus Wallenberg var ordinarie styrelseledamot i Stora Kop·

parberg i 36 år. Ingen annan har tillhört styrelsen så lång tid. Ordförande var han i blott fyra år. Under dessa fyra år skedde emellertid en genomgripande omdaning av företaget och nyinrikt·

ning av dess verksamhet.

Att få arbeta i Marcus Wallenbergs närhet var fascinerande, spännande och utomordentligt lärorikt. Han satte sin prägel på allt och alla och entusiasmerade till nya krafttag för vårt företag.

Inom Stora Kopparberg, som nu är väl rustat att möta kommande tider, blir Marcus Wallenbergs positiva anda vägledande och sti- mulerande.

Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag och vi alla som på olika sätt är knutna till bolaget minns med djup tacksamhet Mar- cus Wallenberg och hans livsgärning.

(3)

STORA KOPPARBERGs BERGSLAGS AB

R

P1 1uk

... a,

)2

6!

s

J v

g

1 ·' "·

ap

Årsredovisning 1982

Anmälan till

BOLAGSSTÄMMA OCH STUDIEBESÖK

l anslutning till Stora Kopparbergs ordinarie bolags- stämma måndagen den 2 maj 1983 kl 16.00 inbjuds intresserade aktieägare att göra studiebesök i stora Kopparbergs museum eller Grycksbo Pappersbruk.

För museibesöket sker samling vid Stora Kopparbergs museum kl 1 4.00.

Buss till Grycksbo Pappersbruk avgår från Stora Koppar- bergs huvudkontor kl 13.30.

Var god anmäl vad som önskas på nedanstående ku- pong, som måste vara Stora Kopparberg tillhanda senast den 27 april 1 983 kl 16.00.

·---

Undertecknad inregistrerad aktieägare i Stora Koppar- berg

D kommer att närvara vid bolagsstämman

D

önskar se Stora Kopparbergs museum D önskar besöka Grycksbo Pappersbruk

Namn Adress Postadress

(v g texta)

isberättelse

!>tia

! rksamhet ingscentrum

~ fuiond i ring

' resultaträkning balansräkning agets resultaträkning agets balansräkning ngsanalys

förädlingsvärde

~arer

till boksluten

h

andelar

1 1 vinstdisposition berättelse

~nde direktörens iar

äkningar och balans-

r

i sammandrag

;>nsstatistik och fak- pparberg-aktien W allenberg-priset

: ningen av papperet i

· förses gavlarna med en :n laserstråle avläser kör-

; och internt löpnummer.

(4)

2 Stora Kopparbergs Bergslags AB

Året i korthet

Omsättning: 4. 769 Mkr, en ökning med 3 %.

Resultat efter finansiella intäkter och kostnader:

286 Mkr, en minskning med 178 Mkr eller 38 %.

Nominell räntabilitet:

på totalt arbetande kapital 8,8% (11,6) på eget kapital 5,6% ( 9,5) Investeringar:

i anläggningar i värdepapper

Mkr 640,7

2,8

(571,6) (251,2) Antal anställda är i medeltal9.948 (9.865) Vinst per aktie: 19:55

kr

(31:70)

Föreslagen utdelning: 14:- kr per aktie (14:-)

Definitioner återfinns på sid 29.

Bolagsstämma

Ordinarie bolagsstämma hålls på bo- lagets kontor i Falun måndagen den 2 maj 1983 kl16.00. För att få rätt att delta i förhandlingama på stämman skall aktieägare dels vara införd i den av Värdepapperscentralen VPC AB förda aktieboken senast fredagen den 22 april1983, dels anmäla sig per brev till bolaget senast onsdagen den 27 april 1983 kl 16.00 under adress Stora

Utbetalning av utdelning

I

bolagsstämmans beslut om utdel- ning skall anges den dag, då aktiebo- ken och den i anslutning till denna förda förteckningen över panthavare m

fl

skall avstämmas. styrelsen har som avstämningsdag föreslagit den 5 maj 1983. Beslutar bolagsstämman enligt förslaget beräknas utdelningen komma att utsändas av Värdepap-

Kopparberg, 79180 Falun, eller per telefon 023/800 00.

Aktieägare, som genom banks no- tariatavdelning eller enskild fond- handlare låtit förvaltarregistrera sina aktier, måste för att få utöva rösträtt på bolagsstämman (tillfälligt) inregi- strera aktierna i eget namn. Sådan omregistrering måste vara verkställd senast den 22 april1983.

perscentralen VPC AB den 13 maj 1983 till dem som på avstämningsda- gen är införda i aktieboken eller i den nämnda förteckningen.

Aktieägare ombedes att underrätta

Värdepapperscentralen VPC AB,

Box 7444, 10391 Stockholm, om

eventuella ändringar av namn och ad-

ress.

(5)

Styrelse

Stig Synnergren,

ordförande invald 1979 ( ordfsedan 1981) Född 1915

Oeneral, f d överbefälhavare, chef H M Konungens stab

Ordf Svenska Turistföreningen

styrelseledamot Saab-Scania, LKAB, Saab- Scania Combitech, Iggesund, Fed€ration Intemationale de Ski

- ) Peter Wallenberg,

vice ordförande invald 1976 (suppleant 1974)

Född 1926

Industriell rådgivare i Skandinaviska Enskilda Banken och v ordf i dess styrelse

Styrelseordf Atlas Copco, SKF, Investor, Pro- videntia, Papyrus, Nymölla, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse

V ordf ASEA, Broströms, Electrolux, Telefon- aktiebolaget L M Ericsson

styrelseledamot Skandia m fl

Bo Berggren

invald 1981 (suppleant 1979) Född 1936

VD Incentive AB F d v VD Stora Kopparberg

Styrelseledamot Incentive, Garphytte Bruk, SKF Steel, Försäkringsbolaget Ansvar

';Lars Eggertz

invald 1978 (suppleant 1977) Född 1936

Lantmästare, kommunstyrelsens 2:e v ordf, Falukommun

Styrelseordf Götabanken, Falun, Gävle-Dala

·. Hypoteksförening

V ordf Dalamas Försäkringsbolag styrelseledamot Faluhus

Eric Eriksson

Arbetslagarledamot sedan 1973 Född 1925

Ordf SPIAF avd 50 Kvamsveden, ledamot SPIAF:s förbundsstyrelse

BemtHägg

Arbetstagarledamot sedan 1977 Född 1928

Kamrer, K varosvedens Pappersbruk V ordf SIF-klubben, Kvarnsvedens

Pappersbruk

Jacob Palmstierna

invald 1980 Född 1934

Bankdirektör, VD Skandinaviska Enskilda Banken, Chef SEB International styrelseordf VBB

styrelseledamot Electrolux, Saieninvest, Nymölla, J S Saba, A Johnson & Co HAB

Stora Kopparbergs Bergslags AB

Bo Turesson

invald 1979 (styr led även 1975-76) Född 1914

F d överlantmätare

Förutvarande statsråd och chef för Kommuni- kationsdepartementet

Styrelseordf Svensk Bilprovning

styrelseledamot Skånska Cementgjuteriet Ledamot av Havsresursdelegationen

Erik Sundblad,

verkställande direktör Född 1929

VD Stora Kopparberg sedan 1967 (v VD 1966) styrelseledamot Hylte Bruk, Oy Kaukas Ab,

Finland

Styrelsesuppleanter

GöstaLaock

skogsarbetare, Strömsbergs skogsförvaltning Ordf SSAF: s avd 25, Uppland-Västmanland Ledamot skogsvårdsstyrelsen i Uppsala län, Yrkesrådet vid Skogsbruksskolan, Jälla

Börje Olsson

ÖVermontör, Grycksbo Pappersbruk Ordf SALF avd 99 Grycksbo, SALF:s samar-

betskommitte inom Stora Kopparberg- Bergvik

Suppleant skogsindustrins sektionsråd (SALF)

Assar Svensson

Invald 1981 Född 1919

Styrelseordf Skega, ABU, Orrefors Glasbruk, DIAB-Barracurla och Hesselman (alla i In- centive-gruppen), Industriellt Utvecklings- centrum IUC, Skellefteå, och skandinaviska Enskilda Banken, Skellefteå

styrelseledamot Incentive, Hägglund & Söner, Skega Däckservice, Boliden, Boliden Mine- ral

Margaretha

af

Ugglas

Invald 1981 Född 1939 Riksdagsledamot

Ansvarig utgivare Svensk Tidskrift

styrelseledamot Kinnevik, Boliden, Swedish Match

Revisorer

Sten Nackstad,

aukt. revisor

Sven Lekman,

aukt, revisor

Anders Carlehäll Erik Johnsson

Revisorssuppleanter

Rune Nylander,

aukt. revisor

Torbjörn Hanson,

aukt- revisor

Sven Selling Hans Gezelius

3

(6)

4 Stora Kopparbergs Bergslags AB

Fmrtwrendro~l~

rordelad på marknader

Totalt4.768,5 Mkr 100%

EG 1.915,8 M k r « l % - - - 7 - - - --·- ··

F~ro~t982

fördelad på divisioner

T otalt 4. 768,5 Mkr 100%

Papper 1.202.5 Mkr 25% _ _ _ __ _ .,._ _ _ _ Kemi 180,2

Mkr<~%---~-~::--

Trä 1.180,4 Mkr 25% _ _ _ _ _

_:.__....:~~~

Resultat efter ftnansiella intäkter och kostuader

Vinst per aktie

'

l "

_ _ öVriga marliDader 414,8 Mkr 9%

----:-- Ovriat 349,0 Mkr 7%

.,-~-

Skos12.7 Mkr 1%

Mkr 900

750 600 450

o

Kr 60

50 40

30 20 10 1978 1979 1980 1981 1982

o

(7)

Räntabilitet

Investeringar, avskrivningar och självfinansiering

Antal ~ällda

Totala personalkostnader

Stora Kopparbergs Bergslags AB

15,0

12,5 10,0 7,5

5,0 2,5 1978 1979 1980 1961 1982

o

Mkr 900 750 600 450 300 .

150

o

Antal 12000

I l

l= • ^r' ¹⁰⁰⁰⁰

8000 6000

4000

•

²⁰⁰⁰

l l

1978 1979 1980 1981 1962

o

Mkr 1500

~

¹²⁵⁰

~

¹⁰⁰⁰

750 500 250 1978 1979 1980 1961 1982

o

5 Nominell på totalt kapital

(l)

Nominell på

eget

kapital

(2}

Real täntabilitet

pä

totalt kapital (3 J

Internt tilliorda medel (l) Investeril!Pr

(2)

Kalkylmässiga meravmivn.inpr (3)

A

vskrivn.inpr enligt

plan (4)

(8)

6 Stora Kopparbergs Bergslags AB

Förvaltningsberättelse

Över verksamheten 1982 inom Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag med dotterbolag

¹⁾

avger styrelsen och verkställande direktören följande berättelse.

Verksamhetens utveckling

Gruppens samlade ekonomiska resul- tat blev lägre än föregående år men bättre än prognos.

Gruppens fakturering blev 4. 769 Mkr, 3 % högre än föregående år.

Uppnådda prisökningar i svensk valu- ta, 7%, kompenserade de minskade volymerna.

Lönekostnaderna utgjorde 26 %

(25)

²>

av faktureringen.

Gruppens resultat efter finansiella intäkter och kostnader blev 286 Mkr (463), vilket utgör 6% (10) av faktu- reringen.

styrelsen föreslår en utdelning av 14 kronor per aktie. Utdelningsbelop- pet blir då 102,2 Mkr, vilket motsva- rar 8 % av lönekostnaderna.

Under 1982 var marknadsläget för skogsindustrins produkter ett av de sämsta på flera decennier. Efterfrå- gan motsvarade inte på långt när ut- budet, och priserna påverkades här- av. Prisbilden blev genomgående oskarp.

Byggnadsverksamheten var låg i de flesta av våra avnärnarländer. Avsätt- ningen för våra trävaror var i början av året trög men förbättrades under andra halvåret, särskilt för furuvaror.

På huvudmarknaden för furu, Stor- britannien, kunde också ganska bety- dande prishöjningar genomföras.

Såväl för massa som för tidnings- papper har produktionen måst anpas- sas till de rådande avsättningsmöjlig- heterna, och kapaciteten har därför kunnat utnyttjas endast till 75 %. I Nova Scotia nåddes ej ens denna ni- vå. Liksom hos övriga tillverkare öka- de lagret av avsalumassa under årets

tre första kvartal men sjönk sedan un- der årets sista månader till normal nivå.

De nettopriser i svenska kronor som vi fick ut för våra varor påverka- des i allmänhet minst lika mycket av valutarörelser som av marknadsmäs- sigt betingade justeringar. Priserna för tidningspapper, vanligtvis notera- de i köparlaodets valuta, höll sig nå- gorlunda stabila. Detta innebar pris- förbättringar uttryckt i svenska kro- nor. För blekt tallmassa, som noteras i USD, föll priset successivt från $545 per ton ända ned till strax över $400.

För oblekt massa var prisfallet i dollar än mer markant. Samtidigt steg emel- lertid dollarkursen, så att kostnaden för köparna i allmänhet förblev gans- ka konstant. Ä ven våra nettopriser skulle ha varit i stort opåverkade, om vi kunnat sälja valutan till avistakurs.

I likhet med de flesta andra svenska exportörer hade vi emellertid i stor utsträckning tecknat terminskontrakt för våra dollarinkomster, varigenom de fördelar som dollarkursens upp- gång gav oss försenades.

Finpappersbruket i Grycksbo var den av våra skogsindustrier som minst kände av konjunkturnedgången. Vårt finpapper, särskilt de bestrukna kvali- teterna, har en stark ställning på marknaderna, framför allt i Sverige.

Stora Kopparberg och AB Papyrus äger hälften var i Pegenova, som är moderbolag för försäljningsbolag för finpapper i Sverige, Norge, Danmark och Storbritannien. För denna försälj- ningsorganisation var 1982 ett fram- gångsrikt år med god lönsamhet.

Inom bolagets. skogsindustriella

1> Förteckning sid 33.

2> Siffror inom parentes avser här och i det föl-

jande år 1981.

(

)

(9)

'verksamhet uppnådde de svenska di- visionerna bättre rörelseresultat än föregående år. Bruket i Nova Scotia arbetade, i likhet med all övrig kana-

1

densisk skogsindustri, under synnerli- gen ogynnsamma förhållanden. Det ekonomiska resultatet föll därför kraftigt tillbaka. För närvarande är konkurrenskraften hos den svenska skogsindustrin klart bättre än hos den kanadensiska.

Utvecklingen för vår kraftrörelse tedde sig ungefär som föregående år.

Den 30 september inträffade dock ett allvarligt haveri i Trängslets kraft- verk. Haveriet medförde att kraftver- ket under resten av året icke kunde producera någon elektrisk kraft. Ef- tersom Trängslet är bolagets största kraftverk uppkom härigenom ett ej obetydligt inkomstbortfall . Förhopp- ' ningsvis kan en del av detta bortfall

1

återvinnas under 1983, eftersom vatt- net i allt väsentligt kunnat sparas i dammsjön.

Det stora investeringsprogrammet i Kvarnsvedens pappersbruk, som ' kostnadsberäknats till cirka 800 miljo-

ner kronor, närmar sig sin fullbordan.

I början av januari 1983 kunde den nya pappersmaskinen för tillverkning av journalpapper programenligt tas i drift. I vad avser såväl produktionska- pacitet som kvaliteten på det fram- ställda papperet synes den nya pap- persmasltinen komma att uppfylla vå- ra högt ställda förväntningar. Under 1983 återstår nu att ta i drift den nya ångpannan, som är inrättad även för eldning av fasta bränslen, samt an- läggningen för termomekanisk massa (TMP) till papperstillverkmngen.

TMP-anläggningen är försedd med en avancerad utrustning för energiåter- vinning, vilket medger att en stor del av den elenergi som åtgår för raffine- ring av flisråvaran återvinns i form av

Stora Kopparbergs Bergslags AB

ånga till pappersmaskinerna. Tack vare detta och till följd av övriga ra- tionaliseringar i samband med ut- byggnaden kommer tillverkningskost- naderna vid Kvarnsvedens pappers- bruk under 1983 att kunna sänkas i betydande grad.

Med hjälp av olika konsultfirmor har den sannolika framtida utveck- lingen för dags- och veckotidningar samt åtgången av tidnings- och jour- nalpapper bedömts. Likaledes har vi sökt bedöma den relativa konkurrens- kraften hos svensk tidningspappersin- dustri jämfört med andra länders.

Dessa ingående undersökningar har stärkt oss i vår tro på riktigheten av den satsning som nu genomförs för modernisering av Kvarnsvedens pap- persbruk och på de ytterligare sats- ningar på utbyggnad som planeras för framtiden. Vi har hos regeringen sökt förlängning av det tillstånd vi har att installera ytterligare en tidningspap- persmaskin i Kvarnsveden.

Enligt gällande avtal mellan den Europeiska Gemenskapen och Sveri- ge skall tullarna vid införsel av svensktillverkat papper till den Euro- peiska Gemenskapen helt bortfalla fr o m 1984. Självfallet förbättrar det- ta våra möjligbeter till export av olika slag av papper, framför allt journal- och finpapper. Vi måste emellertid i dessa hänseenden iaktta stor varsam- het och värna om ett gott förhållande till industrin i våra viktigaste avnä- marländer.

De anklagelser som från Bryssel- kommissionens sida riktats mot mas- saindustrin i såväl Norden som Nord- amerika för påstått prissamarbete sy- nes icke komma att leda till vidare åtgärder.

Sågverket i South Carolina, i vilket vi äger knappt hälften, beräknas stå fär- digt och tas i drift vid mitten av 1983.

7

(10)

8 Kapaciteten blir cirka 135.000 m

³

per år.

De avgifter och skatter som av re- geringen bekantgjordes i samband med devalveringen av den svenska kronan innebär så betydande kost- nadsökningar för vårt företag att de- valveringens positiva effekter kan komma att helt elimineras. Särskilt hårt drabbar oss den nyinförda produ- centskatten på vattenkraft.

Under 1982 har vi grundligt angri- pit tre specifika områden inom före- tagsgruppen.

- Vid början av 1982 förvärvades Schoenmakers Beheer, ett hol- ländskt företag för import och dis- tribution av trävaror. Företaget ge- nomgår en grundlig omorganisa- tion, vilket krävt ekonomiska insat- ser frå..-1 moderbolaget. Dessa kost- nader belastar 1982 års resultat. Fö- retaget blir härefter skickat att upp- fylla de krav vi från början ställde.

Holland är en för svenska granträ- varor oumbärlig marknad. Vi kan nu stärka vår position på denna marknad, komrna närmare kunder- na och öka lönsamheten för vår granförsågning.

- Det andra området som vi angripit har varit fibertygstillverkningen in- om dotterbolaget Storalene AB.

Ett betydande användningsområde för fibertyg är som ytterhölje till barnblöjor. Konkurrensen inom detta område har blivit utomor- dentligt hård och nya tillverknings- enheter med delvis helt nya till- verkningsmetoder har tillkommit.

Det intensiva arbetet med att ta fram nya kvaliteter och att finna nya användningsområden för fiber- tyg har börjat ge resultat.

- Det tredje området har varit och är sulfatfabriken i Sandarne. Den har en tillverkningskapacitet av 100.000

Stora Kopparbergs Bergslags AB

ton oblekt sulfatmassa. Marknaden för denna produkt har krympt allt mer, och priskonkurrensen är hård.

Fabriken är icke av tillräcklig stor- lek för att vara rationell. Landets miljövårdande myndigheter kräver omfattande åtgärder för att rena ut- släppen till vatten och luft. Efter noggranna och ingående undersök- ningar av olika utvecklingsalterna- tiv - . av vilka vi icke funnit något vara ekonomiskt försvarbart - och av framtida efterfrågan på oblekt massa har vi beslutat inleda för- handlingar enligt medbestämman- delagen om driftens upphörande vid fabriken. Söderhamns kom- mun, i vilken fabriken ligger, har under den senaste tiden drabbats osedvanligt hårt av minskningar i industrisysselsättningen. Det upp- komna läget för Sandarne sulfat- fabrik kan

tyvärr

komma att med- föra ytterligare sysselsättningspro- blem för denna redan hårt drabba- de region.

Uppgörelse har träffats med sta- tens Vattenfallsverk om överlåtelse av våra aktier i AB Bergslagens Ge- mensamma Kraftförvaltning. Köpe- skillingen uppgår till 205 Mkr och för- utses bli erlagd kontant. Vi innehar 14,2% av aktierna i BGK. Vår andel av företagets vattenkraftproduktion motsvarar 130 a 135 milj kWh per år.

Affären förutsätter regeringens god- kännande. Genomförande kommer att stärka bolagets likviditet och handlingsmöjligheter.

styrelsen har föreslagit en extra bo- lagsstämma den21mars 1983 att fatta beslut om upptagande av ett konverti- belt förlagslån på nominellt 495 Mkr.

Beloppet motsvarar vid utbyte mot

aktier en ökning av aktiekapitalet

med 90 Mkr vid en konverteringskurs

av 550 kronor. Lånet skall löpa med

(11)

·'en årlig ränta av 9 % räknat från den 16 maj 1983 till den 30 december 1988, då konverteringslånet förfaller till betalning, såvida icke konverte- - iing dessförinnan ägt rum . Förlagsbe-

~viset

får tecknas endast av

AB

Volvo.

styrelsen har sett ett betydande aktie- innehav hos AB Volvo med dess in- dustrikunnande och finansiella resur- ser som stabiliserande och positivt för Stora Kopparberg. Kapitaltillskottet kommer att bidraga till en förbättring av bolagets utvecklingsmöjligheter och lönsamhet.

Stora Kopparberg har utnyttjat låg- konjunkturåret 1982 bland annat till ombyggnad av Kvarnsvedens pap- persbruk och till att vid övriga verk trimma och finslipa produktionsappa- raten . Ett genomgripande program för kostnadsbesparingar är under ge- nomförande. Bl a har alla förråd av 'förnödenheter och reservdelar vid bo-

lagets olika verk samordnats i ett ge- mensamt dataregister, vilket kommer att möjliggöra en betydande minsk-

···,ning av kapitalbindningen. Energiå t- gången i våra tillverkningsprocesser har ytterligare minskats. Personal- styrkan inom jämförbara delar av gruppen har nedbringats.

För företagsgruppen sedd som hel- het var lönsamheten under 1982 icke tillfredsställande. Resultatbortfallen i förhållande till föregående år är främst hänförliga dels till rörelsen i

Stora Kopparbergs Bergslags AB

Nova Scotia, dels till finansiella pos- ter. Vårt negativa räntesaldo har ökat, främst till följd av den stora in- vesteringen i Kvarnsvedens pappers- bruk. Dessutom har resultatet påver- kats negativt av den ökning i våra ut- landsskulder som uppkommit genom valutakursförändringar och framför allt genom devalveringen av den svenska kronan. Hela denna skuldök- ning har belastat årets resultat.

En del begynnande tecken på kon- junkturförbättringar har märkts un- der början av 1983. Som nämnts råder god efterfrågan på trävaror av furu, och priserna har för dessa kunnat hö- jas till lönsam nivå. Massapriserna har nått botten och viss återhämtning har skett. Sålunda har priset för blekt sulfatmassa kunnat höjas till USD 440 per ton fr o m den

l

april 1983. Såväl för massa som för tidningspapper blir dock produktionsinskränkningar nöd- vändiga även under 1983. Den svens- ka skogsindustrins konkurrenskraft relativt våra viktigaste konkurrentlän- der är för närvarande bättre än på länge. Stora Kopparbergs enheter hör till de största, modernaste och mest effektiva

i

landet. Så snart marknads- läget medger en - om också blott ringa- ökning av kapacitetsutnyttjan- det vid våra verk kommer detta att medföra en markant resultatförbätt- ring.

9

(12)

10 Stora Kopparbergs Bergslags AB

KRAFT

Vattenkraftproduktion lika med 10-års medelvärde.

Driftsäker kärnkraft. Haveri i Trängslets vatten- kraftverk.

1982 Produktion och inköp:

Från vattenkraftverk 3.519

Från kärnkraftverk 1.045

Från oljekraftverk 230

Inköp av tillfällig kraft 338

Total omsättning 5.132

lJeveranser, summa 4.938

varav externa 3.859

och interna 1.079

Ledningsförluster 194

1981 GWh 4.102 980 196 224 5.502 5.306 3.989 1.317 196

Fakturerad försäljning, Mkr 702 676

varav extern 568 5 24

R örelseresultat efter planenliga avskrivningar, Mkr 262 277 Investeringar (under året nedlagda kostnader), Mkr 41 49

Produktion och köp av elkraft

GWh

R äntabilitet, % 25 26 Köpt kraft

(4)

~A=n~ta~l~an=s~thl~.l~d~a---~3~1~4----~3~16

OljekraftQ)

1) En miljon kWh

Kärnkraft (2)

Vattenkraft (l) Av gruppens totala omsättning av el-

energi kom 69% (75) från vatten- kraft. Produktionen av vattenkraft i Dalälven och Ljusnan motsvarade ungefär 10-års medelvärde.

Vid årets slut var vattenmagasinens fyllnadsgrad 81% (62) i Dalälven och 62% (61) i Ljusnan.

Kärnkraftverken i Oskarshamn och Forsmark hade under året mycket god driftsäkerhet och kärnkraft svara- de för 20% (18) av gruppens omsätt- ning av elenergi.

Tillgången på vattenkraft var unge- fär normal. Den oljeproducerade kraften och inköpen av tillfrutig kraft kunde hållas på en låg nivå, tillsam- mans 11 % (7) av omsättningen av elenergi.

I Trängslets vattenkraftverk inträf- fade ett haveri den 30 september. Ett rör brast och på några timmar vatten- fylldes kraftverkets maskinsaL Sedan intaget stängts med sättar, kunde vattnet pumpas ur kraftverket och åtgärder för rengöring, torkning och reparation av generatorer och annan utrustning inledas. Arbetena är om- fattande. Bland annat ingår byte av generatorlindningar planerade att ut- föras under 1983. Skadorna täcks hu- vudsakligen av försäkringar, dock ej produktionsbortfallet.

Omsättningen av fast kraft var nära föregående års. uveranserna av fast kraft till större industrier minskade med 5% (1). Övriga leveranser av fast kraft - till återdistributörer m

fl -

ökade med 2 % ( 6). uveranserna av tillfällig kraft var stora.

Från och med den l januari 1983 har en särskild skatt lagts på vatten- kraftproduktion. Skatten kommer att belasta gruppen med cirka 56 Mkr per

år vid vattenförhållanden motsvarån- de 10-års medelvärden.

I egna kraftstationer investerades 7

Mkr

(17) och i anläggningar för över- föring av elkraft och för detaljdistri- bution m m investerades 34 Mkr (28).

Kraftdivisionens investeringar i heläg-

da anläggningar har under året kon-

centrerats till överförings- och distri-

butionsnäten.

(13)

Stora Kopparbergs Bergslags AB

SKOG

Förbättrad virkestillgång. Lövslyproblemet kvarstår.

1982 1981 Avverkning på egna skogar inkl stubbar, milj m

³

fub

¹)

1,8 ^1,7 Totala virkesleveranser till industrierna, milj m

³

fub 3,0 3,5 Rörelseresultat efter planenliga avskrivningar, Mkr 69 31 Investeringar, Mkr

Antal anställda

1> Fast mått under bark

Avverkningarna på egen skog var

7%

, tögre än 1981 och väl i nivå med till- - 'växten. Självförsörjningsgraden var

cirka 53%. Högre priser på massaved och något ökat uttag av sågtimmer _ förbättrade resultatet jämfört med fö-

'-egående år. Väderleksförhållandena var gynnsamma under senare delen av året.

skogsvårdsåtgärder utfördes i nor- mal omfattning utom beträffande lövslybekämpning, som på grund av förbud ej heller 1982 kunde genomfö- ras. Såväl för bolagets som för landets skogar är det ytterst angeläget att man snarast får använda rationella metoder för bekämpning av lövsly.

33 55

1.834 1.765

Ytterligare fördröjning får såväl kvantitets- som kvalitetsmässiga kon- sekvenser på kort och lång sikt.

Virkesutbudet ökade under andra halvåret, vilket tillsammans med lågt kapacitetsutnyttjande vid massaindu- strierna gjorde att virkesbristen upp- hörde mot slutet av året. Importen av virke upphörde helt.

Virkespriserna för säsongen 1982/

83 sjönk jämfört med föregående år med 2% för tallmassa ved, 2% för granmassaved och

7%

för lövmassa- ved. För talltimmer och grantimmer steg priserna med cirka 12 % respekti- ve 10%.

11

I det av Stora Kopparberg introduce-

rade plantsystem 80 för rationell plant-

odling ingår även en specialkartong

som underlättar plantering.

(14)

12 Stora Kopparbergs Bergslags AB

MASSA

Svag efterfrågan. Stora lager trots prod uktionsanpassning.

1982 1981 Produktion, ton

Skutskär 322.000 347.000

Sandarne 65.400 70.700

Fakturerad försäljning, Mkr 770 801

R örelseresultat efter planenliga avskrivningar, Mkr 103 75 Investeringar, Mkr

R äntabilitet, % Antal anställda

Marknad

Efterfrågan var svag hela året och trots betydande produktionsanpass- ningar var lagren förhållandevis stora.

Priserna sjönk med över USD 100 per ton för såväl blekta som oblekta kvali- teter, men detta kompenserades av förbättrad dollarkurs, speciellt efter devalveringen av den svenska kronan i oktober. Det låga kapacitetsutnytt- jandet påverkade negativt tillverk- ningskostnaderna.

Produktion och leveranser

I Skutskär måste produktionsin- skränkningar vidtagas . Leveranserna uppgick till 300.200 ton (330.400).

Ett av renserierna byggdes om för att kunna ta hand om okvistade träd- delar. Det togs i drift under hösten med gott resultat.

För att minska kostnaden för blek- ning introducerades väteperoxid som blekmedel. En ny typ av mixer för in-

30 39

10 8

1.314 1.379

blandning av klordioxid visade myc- ket lovande resultat. Två sådana in- stallerades.

I Sandame uppgick leveranserna till 75.600 ton (58.000). Genom pro- duktionsbegränsningar kunde lagret reduceras till en normal nivå. Under två av driftstoppen permitterades hu- vuddelen av de kollektivanställda un- der sammanlagt 28 dygn .

En ny mottagningsanordning för bark och arinat träbränsle togs i drift.

En ny mottagningsficka för sågverks- flis färdigställdes i slutet av året.

En ny avskiljningsanordning för omkokning av kvist togs i drift, och produktionen av kvistmassa upphör- de helt.

I början av 1983 beslöt styrelserna för Bergvik och Ala och Stora Kop- parberg att med de anställdas organi- sationer uppta MBL-förhandlingar om upphörande av massatillverkning- en i Sandarne.

~sutvecklingen

1973-1982

för blekt sulfatmassa

Kr/ton 3000

r ~

-- ~ ----...,.,.:

l

¹⁰⁰⁰

500

1973 1976 1979 1982

o

Fakturerad försäljning av kemisk massa

Mkr 1200

(15)

Stora Kopparbergs Bergslags AB

PAPPER

Svag marknad. Produktionsbegränsningar.

Stora investeringar.

1982

1981 Produktion, ton

K varosveden 285.500 363.500

varav tidningspapper 209.800 ^291.000

journalpapper

^31.800

30.500 specialkvaliteter

43.900

41.000 Grycksbo, finpapper 66.500 ^62.300

Fakturerad försäljning , Mkr

1.203

1.260 ,

Rörelseresultat efter planenliga avskrivningar, Mkr 134 113 . Investeringar, Mkr

Räntabilitet,%

Antal anställda

Marknad

Den försvagning av tidningspappers- marknaden som kunde skönjas under slutet av 1981 förvärrades snabbt och ledde redan under årets första måna- der till produktionsbegränsningar.

Den verkliga konsumtionen av tid- ningspapper blev i förhållande till 1981 i stort sett oförändrad i Nord- amerika, gick måttligt ner i Västeuro- pa och reducerades kraftigt i vissa de- lar av den övriga världen, i många fall som följd av betalningssvårigheter.

Kanadas leveranser till USA upprätt- hölls på en förhållandevis hög nivå .. under årets första del beroende på 'ovissheten rörande arbetsmarknads-

läget i östra Kanada. När det blev up- penbart att strejkstörningar inte skul- le inträffa försämrades leveranstakten , markant.

' Konkurrensen på samtliga markna- der skärptes då successivt och ledde till allt sämre priser. Först gav sig den- na situation till känna i Fjärran Ös- tern, där prissänkningar på cirka 30 % inträffade. I Västeuropa pressades priserna mot slutet av året och i USA skedde under hösten en 6 %-ig pris- sänkning, något som inte inträffat på mycket länge.

Leveranserna från de nordiska tid- ningspapperstillverkarna låg på cirka 83 % av 1981 års nivå. Kapacitetsut- nyttjandet minskade under året till omkring 75 % .

Ä ven för journalpapperet blev 1982 ett svagt år, dock utan de kraftiga störningar från Nordamerika som ka- rakteriserade tidningspappersmark- naden. skeppningarna av journalpap-

400

209 15 19

2.193 2.295

per från de nordiska leverantörerna blev i stort sett oförändrade och kapa- citetsutnyttjandet uppgick till cirka 80%.

Medelpriserna på tidnings- och journalpapper blev inte minst på grund av valutarörelserna cirka 16%

högre än för 1981. På den svenska marknaden höjdes priset med 256 kronor per ton för tidningspapper och 250 kronor för journalpapper per den l januari 1982.

Exportmarknaderna för finpapper präglades allmänt av överkapacitet och fallande priser. De instabila mas- sapriserna skapade oro även för fin- papperet. Mot årets slut kunde en viss stabilisering i orderingången noteras för både abestruket och bestruket fin- papper. De sänkta massapriserna och de ur svensk synvinkel gynnsamma valutaförändringarna förbättrade lön- samheten.

Produktion och leveranser

Leveranserna från K vamsveden upp- gick till292.500 ton (364.900).

Investeringsverksamheten var un- der året intensiv. Som ett led

i

det moderniseringsprogram som inleddes under 1981 togs den nya rollpackning- en och det moderniserade pappers- magasinet i bruk vid halvårsskiftet.

Samtidigt intrimmades också den nya anläggningen för mottagning och be- redning av kemisk massa och retur- papper. Vid årets utgång var ombygg- naden och kompletteringen av maski- nen för tillverkning av journalpapper programenligt genomförd.

Prisutvecklingen

1973 - 19 82. ror ^tidnings-

och journalpapper

13

(Kr/ton. Exkl. NSFI. Avser medelpriset fOr resp. år)

Kr 3000

/

²⁵⁰⁰

~

²⁰⁰⁰

1SOO 1000

500

1973 1976 1979 11182

o

(16)

14 Av kvarstående större delprojekt står närmast i tur en anläggning för termomekanisk massa (TMP), ny ångpanna för eldning med fasta bränslen och en anläggning för biolo- gisk rening av avloppsvatten. Hela detta program skall vara genomfört under år 1983.

Ett väsentligt mål för investerings- projektet är att utveckla Kvarnsveden kvalitetsmässigt. Övergången till sul- fatmassa som armeringsmassa och moderniseringen av rollhanteringen ledde till väsentliga framsteg på kvali- tetsområdet. En modifiering av våt- partiet på den äldsta tidningspappers- maskinen hade samma syfte och med- förde klart förbättrad papperskvali- tet.

Leveranserna från Grycksbo upp- gick till 63.800 ton (64.500). Kapaci- tetsutnyttjandet var gott med undan- tag för några månader på hösten, då sviktande orderingång under somma- ren gjorde produktionsbegränsningar nödvändiga. Under årets senare del förbättrades orderingången.

En anläggning för hantering och

Stora Kopparbergs Bergslags AB

lagring av bestrykningspigment upp- fördes. Vidare beslutades en upprust- ning av brukets näst största maskin för tillverkning av bestruket tryckpap- per.

G-man

G-man-gruppens försäljning uppgick till99 Mkr (86), varav 72 Mkr hänför- de sig till den svenska delen, nämligen AB G-man i Trelleborg och Typo- chrorna AB. G-mans andel av svens- ka färgtillverkares leveranser på Sve- rige ökade ytterligare. Särskilt upp- nåddes framgångar på heatsetområ- det och i fråga om hjälpmedel till tryc- kerierna. Ä ven de danska och norska delarna av gruppen utvecklades posi- tivt.

Vllhelm Johnsen

Under året överläts aktierna

i

AB Vil- helm Johnsen till John Hemlins AB , ett dotterbolag till den holländska koncernen Biihrmann-Tetterode.

Fakturerad forsäljDing av papper

Mkr

- --1978

1979 1980 1981 1982

o

D et stora investeringsprogrammet i

Kvarnsvedens Pappersbruk går mot

sin fullbordan. I början av 1983 börja-

de den ombyggda journalpappersma-

skin 8 (PM 8) att intrimmas.

(17)

Stora Kopparbergs Bergslags AB

NOVASCOTIA

Dålig avsättning. Planerade skogsvårdsåtgärder stoppade.

1982 1981 Produktion, metriska ton

tidningspapper 103.500 153.000

avsalumassa 106.000 149.600

Fakturerad försäljning, Mkr 496 590

Rörelseresultat efter planenliga avskrivningar, Mkr 37 154

Investeringar, Mkr 69

⁷¹

Räntabilitet,

% 6

34 . Antal anställda 950 987

Omräkningskurs för Can. dollar:

Försäljning, resultat exkl avskrivningar och

investering till resp års medelkurs 5:08

4:22

Avskrivningarna har omräknats efter anläggningarnas investeringskurseL

Avsalumassa och tidningspapper ha- de dålig avsättning. Leveranserna upp- gick till105 .000 ton (151.000) tidnings- papper och 110.000 ton (139.000) av- salumassa, dvs väsentligt mindre

än

kapaciteten.

Under februari inträffade en våld- sam explosion i sulfitfabrikens lutin- dunstning, varvid fem människor om- kom. Ett nära fem veckors produk- tionsstopp uppstod i sulfitfabriken, medan pappersbruket kunde köras i stort sett normalt. Försäkringar täck- te kostnaderna.

Avsättningsmöjligheterna för avsa- lumassan försämrades successivt.

Samtidigt därmed gick priset ner och var vid årets utgång endast 85% av priset vid årets början. Leveranserna av tidningspapper föll kraftigt tillba- ka, särskilt på Latinarnerika och In- dien, men även avsättningen på USA- rnarknaden, fabrikens viktigaste marknad, minskade påtagligt. Även för tidningspapper föll priset. Särskilt kännbart blev det prisfall på 6 % som inträffade i USA under hösten. Sämre priser, låga leveranser och lågt kapa- citetsutnyttjande med ökade kostna-

der som följd försämrade kraftigt re- sultatet.

Tillgången på fiberråvara var god.

Härtill bidrog den dåliga marknaden för massa och papper och en ökad be- nägenhet att avverka hos de privata skogsägarna på grund av oron för in- sektsangrepp på skogarna.

Miljöintressenter hindrade planera- de skogsvårdsåtgärder genom att ut- verka ternporärt förbud mot herbicid- besprutning. The Supreme Court of Nova Scotia kornmer att behandla ärendet i maj månad 1983. En skogs- bruksutredning (Royal Commission on Forestry in Nova Scotia) har till- satts och väntas avge sitt betänkande till regeringen under första hälften 1984 med särskild vikt på det framtida skogsvårdspro grammet.

Under året investerades i ny ång- panna med utrustning för eldning av bark och skogsbränsle. Pannan kom- mer att tas i drift under mars 1983.

Därigenom blir fabriken nära nog oberoende av eldningsolja. Flisning av lågvärdiga bestånd och skogsavfall underlättar skogsvårdsarbeteL

15

(18)

16 Stora Kopparbergs Bergslags AB

TRÄ

Produktionsökning. Ökad försäljning.

1982 1981

Produktion, sågade trävaror, 1000-tal m

³

414 336

Fakturerad försäljning, Mkr 1.180 776

Rörelseresultat efter planenliga avskrivningar, Mkr -27 -14 Investeringar, Mkr

Räntabilitet, % Antal anställda

Efterfrågan på sågade trävaror var under första halvåret svag och priser- na var låga. Orsaken härtill var den fortsatt låga byggproduktionen. Som en följd av främst devalveringen kun- de marknadsandelar återtas under andra halvåret och priserna höjas, i synnerhet för furuvaror. Såväl pro- duktion som leveranser blev på grund härav högre än beräknat och lagren kunde minskas.

Utsikterna inför 1983 ter sig bättre beroende på högre priser och bättre efterfrågan. Detta gäller främst furu- marknaden, medan granmarknaden fortfarande kan betecknas som svag.

Träkomponenter och hyvlade trä- varor uppnådde som en följd av in-

34 91

negativ negativ 2.207 1.880 körningsproblem och svag marknad inte tillfredsställande lönsamhet, men även här är utsikterna inför 1983 bättre.

SP-Snickerier

Efterfrågan på fönster var fortsatt svag som följd av lågkonjunkturen i byggbranschen. Beslut fattades om att driften vid fabriken i Gnarp skall upphöra vid utgången av 1983. Ned- skärning och omställning av produk- tionen i Edsbyn medförde höjda en- hetskostnader och påverkade därmed lönsamheten negativt.

Lönsamheten för BorDörren var tillfredsställande.

Grycksbo Pappersbruk har successivt

utvecklat nya kvaliteter av bestruket

finpapper som har en stark position på

marknaden. Leveranserna sker från

dörr till dörr.

(19)

Fredriksson & Co

Grossistverksamheten inom Fredriks-

son & Co utvecklades positivt och

lönsamheten var tillfredsställande. En starkt bidragande orsak härtill var den ökande inriktningen mot utom- europeiska marknader, främst Mel- lersta Östern.

Shipway

Shipway, som är importör för den

~engelska

marknaden, ökade omsätt- / ningen och uppnådde tillfredsställan- de lönsamhet. Företaget är ett exem- pel på ett för företagsgruppen nytt marknadsmönster för att stegvis gå :.längre ut i marknadsledet.

Schoenmakers Beheer

I syfte att komma närmare de slutliga kunderna förvärvades detaljistföreta- get Schoenmakers Beheer i Holland den l januari 1982. Företaget genom- gick under året en total omorganisa-

Stora Kopparbergs Bergslags AB

tion. Bland annat minskades antalet detaljistterminaler från elva till fem och personalstyrkan kommer att re- duceras från 380 till 250. Omorganisa- tionen beräknas vara slutförd under första halvåret 1983, varefter företa- get på avsett sätt beräknas bidra till målsättningen att föra granvarorna längre ut i marknadsledet och höja förädlingsvärdet.

Till följd av extraordinära omstruk- tureringskostnader och svag marknad visar företaget en betydande förlust.

Jabo

Det helägda hyvleri- och förädlingsfö- retaget Jabo i Tranemo fortsatte att fullfölja den mer marknadsorientera- de inriktningen. Omsättningen steg med 24% och företaget hade fullt ka- pacitetsutnyttjande. Tillverkningen av den s k J abastugan och andra pro- dukter utvecklades väl. Trots starkt pressade priser på hyvlade trävaror blev rörelseresultatet någorlunda till- fredsställande.

17 Den s. k. Jabo-stugan tillverkas för oli-

ka ändamål och har rönt stort intresse

på marknaden.

(20)

18 ÖVRIG VERKSAMHET Bergvik Kemi

Den destillerade kvantiteten rå tallol- ja uppgick till 101.500 ton (110.000), vilket motsvarar 85% kapacitetsut- nyttjande.

Priset på rå tallolja har fortsatt att stiga kraftigt även under 1982, bero- ende på dels ökad konkurrens om rå- varan, dels det ökade värdet av rå tallolja som bränsle.

Avsättning har funnits för tallfett- syra, dock till mycket låga priser.

Hartsmarknaden försämrades kraf- tigt under senare delen av året. Efter- frågan minskade, lagren ökade och priserna på exportmarknaderna redu- cerades starkt. Lönsamheten genom- gick en påtaglig försämring.

Beslut fattades om investering i en anläggning för vidareförädling av harts. Investeringen kommer att minska Bergvik Kemis beroende av efterfrågan på papperslim, där tall- harts används som råvara.

F alnverken

Tillverkningen av metallsliger och svavelsyraprodukter uppgick till

Stora Kopparbergs Bergslags AB

31.000 ton (29.000) respektive 54.000 ton (57.000).

Prisnivån för koppar och zink och framför allt för bly var låg. Då zink noteras i USD, medförde emellertid den högre dollarkursen att zinkpriset uttryckt i svenska kronor var tillfreds- ställande under hela året. Devalve- ringen påverkade positivt priserna på samtliga sliger. Också noteringarna på silver och guld tenderade att stiga under andra halvåret. Dessa faktorer tillsammans med en medveten högre utvinning av koppar både i Falu gruva och i anrikningsverket medförde att intäkterna från försäljningen av me- tallsliger låg högre än föregående år.

Upptrappningen av underjordspro- duktionen skedde planenligt och re- sulterade i att andelen malm bruten under jord uppgick till drygt 80 %.

Marknaden för rödfärg var god och försäljningen ökade med 15% jäm- fört med föregående år.

Efterfrågan på svavelsyraprodukter var genomgående svag. Detta var ett resultat av dels den dåliga massakon- junkturen, dels den låga efterfrågan

på sprängämnen, den senare förorsa- I Falu gruva bryts numera malm till 80

procent under jord.

(21)

kad av lågkonjunkturen inom bygg- sektorn och vid järnmalmsgruvorna.

Resultatet för Faluverken var till- fredsställande.

storalene

Den totala leveransvolymen av fiber- tyg ökade med 30 % och uppgick till 7.000 ton (5.400). Marknadstillväxten i Europa var lägre än den årliga till- växten under 1970-talet. Företagets marknadsandelar fortsatte dock att öka. Devalveringen av den svenska kronan i slutet av året påverkade fär- digvarupriserna positivt.

Organisationen förstärktes på för- säljnings- och utvecklingsområdena.

Prispress på framför allt blöjomslag tillsammans med under året nedlagda betydande kostnader för forskning och utveckling gav ett otillfredsstäl- lande resultat.

Cameco

Försäljningen ökade med 22 % till 22 Mkr (18). 28 % (29) av försäljningen kom från produkter helt eller delvis bestående av gruppens eget fibertyg.

Devalveringen av den svenska kro- nan och prisstoppet under slutet av året påverkade negativt resultatet för den stora andelen importvaror. Den UTVECKLINGSCENTR~

Utvecklingsverksamhet

i

vid bemär- kelse bedrivs både vid divisionernas olika enheter och vid Utvecklings- centrum i Falun, där särskilt för mas- sa, papper och fibertyg hög kompe- tens och specialiserad utrustning finns tillgängliga. Utvecklingscentrum fun- gerar inte enbart som centralpunkt för forskning och utveckling utan ock- så i hög grad för utbildning av kompe- tent teknisk personal inom företaget.

Under året gjordes genom job rota- tion mellan Utvecklingscentrum och industrierna och genom extern rekry- tering en väsentlig insats för att stärka företagets personella resurser. Anta- let anställda vid Utvecklingscentrum ökade med ett tiotal personer och organisationen sågs över.

Det stora investeringsprojektet i K v amsveden krävde betydande ar- betsinsatser. Så till exempel utveckla- des ett lerafyllt superkalandrerat offsetpapper och utarbetades strate-

Stora Kopparbergs Bergslags AB

hårdnande konkurrensen och pris- pressen på den svenska marknaden medverkade till att verksamheten ej gav ett tillfredsställande resultat.

Stora Kopparberg Trading

Den mycket långvariga och djupa kon junktursvackan för stålindustrin medförde att leveranserna av råvaror minskade järnfört med föregående år.

Omsättningen sjönk därigenom till 150 Mkr (237).

Kompositprodukter

Den första produkten i kolfiberarme- rad plast kom ut på marknaden , näm- ligen flyers för trådtvinnare, som ut- vecklats för Kabmatik i Nokiakoncer- nen.

Även på termoplastsidan påbörja- des tillverkning av en ny produkt, odlingsblock för Stora Kopparbergs nya plantodlingssystem Plantsystem 80. Under året tillverkades 8 miljoner odlingskrukor i en helautomatisk linje.

Kopparland

Den vikande marknaden medförde kraftig begränsning av verksamheten.

gier för malning och optimal dosering av den kemiska armeringsmassan.

Även för fluffmassan i Skutskär och fibertyget i Ställdalen gjordes intensi- va insatser för produktutveckling.

För Nova Scotia fullföljdes studier rörande utnyttjande av lövvedstill- gångarna för sulfitmassatillverkning- en och dessa massors användning vid tillverkning av finpapper. Arbetena följdes av försökskörningar i stor ska- la vid Grycksbo Pappersbruk.

Nya typer av fyllnadsmedel och nya vägar att öka halten av fyllnadsmedel i finpapper och journalpapper utpro- vades. Intressanta framsteg gjordes i fråga om flerskiktade papperskon- struktioner för användning vid filtre- ring och rening av luft.

Ny teknik för en skonsammare be- handling av pappersrullar i samband med truckhantering och distribution

·utprovades och underlag för fortsatt utvecklingsarbete togs fram.

19

(22)

20 PERSON AL

Uppgift om antalet anställda i före- tagsgruppen respektive moderbolaget och om utbetalda löner och ersätt- ningar återfinns i not l på sid 30.

Det rådande konjunkturläget med nödvändiga produktionsbegränsning- ar som följd ledde till permitteringar i ovanligt stor utsträckning. Dessa be- rörde cirka 400 kollektivanställda.

Där så var möjligt ordnades utbild- ning för att undvika permitteringar.

I

anslutning till Kvarnsvedens mo- dernisering fördes förhandlingar med de fackliga organisationerna om en minskning av antalet anställda. Efter en översyn av gemensamma funktio- ner inom söderhamnsregionen beslu- tades om en minskning av personalen med drygt 30 tjänstemän och arbetsle- dare. Personalminskningarna beräk- nas ske genom omplacering, naturlig avgång och förtidspensionering.

Utbildningsverksamheten vid pro- duktionsenheterna inriktades främst på ny teknik och nya processer. Den projektanknutna utbildningen var av stor omfattning. Särskild uppmärk- samhet ägnades datautbildningen.

För tekniker genomfördes ett utbild- ningsprogram om datorer med inrikt- ning på produktions- och processtill-

AKTIESPARFOND

Stora Kopparbergs Aktiesparfond ut- vecklades gynnsamt. Värdet av fon- dens aktieinnehav uppgick den 31 de- cember 1982 till närmare 10 Mkr.

Fondandelarnas värde ökade under året från 11:21 till 15:48 kronor. Se-

FINANSIERING

Möjligheter till återlån ur AP-fond samt till STP-lån har utnyttjats. Lån på

71

Mkr har upptagits som s·k mat- chande kredit för investeringar i Kvamsveden. Gruppens räntebäran- de skulder har under året ökat med 346 Mkr. Denna skuldökning skall ses mot bakgrund av det svagare resulta- tet, ökat rörelsekapital och de stora investeringarna på 644 Mkr i anlägg- ningar och aktier. Likviden för för- säljningen av aktierna i AB Bergsla- gens Gemensamma Kraftförvaltning och det konvertibla förlagslånet, sam- manlagt 700 Mkr, kommer att innebä-

Stora Kopparbergs Bergslags AB

lämpning. Den satsning på ekonomi- utbildning som påbörjades 1981 fort- satte, och närmare 500 anställda har nu genomgått denna utbildning.

Riktlinjer fastlades för genomfö- randet av den praktiska arbetslivs- orienteringen för grundskolan (PRAO).

I

samverkan med Erik Jo- han Ljungbergs Utbildningsfond ut- byggdes gruppens kontakter med sko- lan ytterligare.

Frånvaron från arbetet (exkl se- mesterfrånvaro) uppgick för tjänste- män till 5,0%, varav 3,3% utgör sjukfrånvaro. För kollektivanställda är motsvarande siffror 15,3 % resp 9,2%.

Personalomsättningen låg på en oförändrat låg nivå, 5,8% för tjänste- män och 7,2 % för kollektivanställda.

Förhandlings- och samrådsverk- samheten var omfattande. Utöver renodlade förhandlingsorgan verkar lokala förvaltningsråd eller motsva- rande, divisionsråd och företagsråd.

I

samband med pensionering har till 183 veteraner överlämnats sam- manlagt 1.044 aktier i bolaget. Som erkänsla för 25 års tjänst har guldur överlämnats till157 anställda.

dan utbetalning av lån hån Stora Kopparberg för deltagande i fonden upphört, fortsatte cirka 40% av fond- andelsägarna med eget sparande i fonden. Cirka 1.000 anställda är nu anslutna till fonden.

ra möjligheter till en kraftig minsk- ning av de kortfristiga skulderna.

I likhet med föregående år har som extraordinär kostnad redovisats den förlust på låneskulderna som är att hänföra till devalvering av den svens- ka kronan. Beloppet utgör 67 Mkr (27).

Erhållna bidrag för bl a finansiering av investeringar för energibesparande åtgärder och stöd för regional- och ar- betsmarknadspolitiska åtgärder redo- visas i not 2 på sid 30.

Finansieringsanalys återfinns på sid 28.

Lndexutvec~n

1966-1982

1966

1966• 100 Index 175 150 125 100 75 50 1982 25

l. Moderbolagets lönekostnader per anställd exkl. NSFI.

2. Konsumentprisindex 3. Utdelning per aktie

•

(23)

\

l

\ ,

Stora Kopparbergs Bergslags AB

GRUPPEN

Resultaträkning ^Mkr

Rörelsen

Avskrivningar enligt plan (not 3)

Finansiella intäkter

\ och kostnader

Extraordinära intäkter och kostnader (not 4)

Bokslutsdispositioner och avsättningar

Resnitat rore skatt Skatter

Minoritetens andel i resnitat Gruppens årsresultat

Fakturerad försäljning ... ... .. ... . Övriga rörelseintäkter ... ••.•• .. .• , ••

Rörelsens kostnader . . . . . . . . . . ..•

Rörelseresultat före avskrivningar . . . • . . . . . • . . . .. .

Rörelseresultat efter avskrivningar enligt plan ... . Utdelning på aktier . ... ... .... ... . Ränteintäkter ... . ... . . ... ... ... .. . Räntekostnader ... . .. •... . ... ....

Räntekostnader för pensionsavsättning ...•.•. ....

Kursförlust på låneskulder . . . . . •... ....

Resultat efter finansiella intäkter och kostnader Resultat vid avyttring och utrangering

av anläggningstillgångar . . . . ... ..

Övriga intäkter ... .•...•... . Devalveringsförlust på låneskulder .. ... . . . . Övriga kostnader ... ••. ... •.. ....

Resultat före bokslutsdispositioner och skatter ... . . Förändring av lagerreserv ... • . . . • . ...

Avskrivning utöver plan (not 3) ... .. ... . Förändring av reserv vid avyttring

av anläggningstillgångar (not 3 och 4) .. .... . ... . Ianspråktagande av medel ur

investerings- och liknande fonder (not 6) .. _ . ... . Nedskrivning av aktier (not 7) ... ... . . . . Nedskrivning av anläggningstillgångar

hos dotterbolag . . .

1982 4.768,5 177,2 4.945,7 -4.198,9 746,8 268,4 478,4 19,8 69,2 196,7 107,7 45,3 39,8 192,8 285,6

11,6 45,1 66,9 21,3 31,5 254,1 274,0 259,3 12,9 115,0 121,2 33,7 12,3 241,8 76,7 0,5 164,6

21 1981 4.621,4 143,8 4.765,2 -3.926,1 839,1 244,7 594,4 14,1 95,4 177,6 68,1 42,4 20,5 131,0 463,4

10,7 6,4 27,1 53 15,3 448,1 85,6 180,9 6,0 80,2

180,3

267,8

119,0

0,8

148,0

(24)

22 Stora Kopparbergs Bergslags AB

GRUPPEN

Balansräkning per 31 december (Mkr) TILLGÅNGAR

Omsättningstillgångar Kassa- och banktillgodohavanden . . , ..••.. . , ..••

Kortfristiga placeringar . . . • • . . ..•.•...•...•

Egna obligationer .... ...•...•. .. ....•

Växelfordringar . . . ... . .•... . ... ..

Kundfordringar . . . . . . .. ... .... .. ... . Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter ... ••

Övriga fordringar ... .. ... . _ _ . . . . . . Avverkningsrätter ... .. ... . .. . ... _ Varulager (not 5) . . . . . . .... .. . ... . Förskott tillleverantörer .. .... .... , ... . ... , .

Spärrkonton hos Riksbanken för investeringsfond (not 6) Anläggningstillgångar

Summa tillgångar

Ställda panter (not 9)

Aktier och andelar (spec sid 33) , . . • . . • • . . . . • • Långfristiga fordringar (not 8) . . . . . . .. .• , ....•.

Koncerngoodwill (not 3) . . . . . ... ••.•. ... .•.

Balanserade kostnader för

utvecklingsarbete o dyl (not 3) ... . .. .. ... . Förskott tillleverantörer . . . . . ..••.. . _ ..••.

Pågående nyanläggningar . . . . •.. , • . . . • . . • . Maskiner och inventarier (not 3) . _... • • . • . • • • Byggnader (not 3 och 13) . . . . .. ... . . Mark och övrig fast egendom (not 3 och 13) . . . . . .

L

1982 1981

215,9 281,8

34,5 19,0

28,0

23,6 27,7

953,3 891,4

25,4 29,6

197,0 151,5

87,4 65,6

1.177,6 1.092,6(

59,1 25,6

2.773,8 2.612,8

10,0 69,9

542,0 668,0(.

176,3 190,5

32,0 39,2

3,0

21,3 79,1

269,9 186,7

2.119,2 1.868,9

667,0 595,4

1.000,6 973 9

4.828,3 4.604,7

7.612,1 7.287,4

1.538,2 1.583,6

(25)

SKULDER OCH EGET KAPITAL Kortfristiga skulder

Långfristiga skulder

Minoritetsintressen Obeskattade reserver

Eget kapital (not 11) Bundet eget kapital

Fritt eget kapital

Summa skulder och eget kapital

Stora Kopparbergs Bergslags AB

Checkräkning ... . . . .... ___ . _ . . _ ••

Leverantörsskulder . . . ... _ .. __ . _ ..

Låneamortering inom ett år ... . .... . . ... . skatteskulder . . . . . . . . . . . Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter . _ .

~

Kortfristiga lån ... ... ... . Övriga kortfristiga skulder ... . .. •

Obligationslån . ... ... ... .. . . . . . . .. . Inteckningslån . . . . . . . . ... . . Förlagslån . . . . . . • ..•...•... ..

Övriga lån . . . . . . . .... , ...•••• , ..

Avsatttill pensioner (not 10) ... , ... . . . .

Lagerreserv .... .. . . . .. ... . .. ... ... .. . . Investeringsfond (not 6) ... ... . Vinstfond (not 6) ... ... . . . . Ackumulerade avskrivningar utöver plan (not 3)

Aktiekapital (7 .302. 750 st a nom 100:-) Bundna reserver . ... ... . Disponibla reserver ... .

Årets vinst ... .. , ..

23 1982 1981

72,1 33,2

543,0 612,4

141,9 256,8

30,9 6,2

187,5 181,4

488,7 138,2

213,7 193 7

1.677,8 1.421,9

435,3 483,4

192,1 208,6

53,4 60,1

996,7 838,8

705,6 658,6

2.383,1 2.249,5

15,6 15,9

227,3 501,4

19,7 57,8

30,7 107,7

1.700,6 1.454,8 1.978,3 2.121,7

730,3 730,3

455,8 455,2

1.186,1 1.185,5

206,6 144,9

164,6 148,0

371,2 292,9

7.612,1 7.287,4

102,5 102,6

, . · · "Föreslagen utdelning till utomstående

~,J. ________________________________________________________________________________ __