Särskilt kvalificerad kontaktperson
Bedömningskriterier och begreppsanvändning i den sociala dokumentationen
Uppsala universitet Socionomprogrammet
Självständigt arbete i sociologi med inriktning socialt arbete.
C-uppsats 15 hp 2012
Handledare: Marianne Löfqvist Författare: Viktoria Sjöö
Sammanfattning
Syftet med uppsatsen är att studera social dokumentation för att se vilka bedömningskriterier socialsekreterarna i Uppsala kommun använder när de beviljar insatsen särskilt kvalificerad kontaktperson enligt 3 kap. 6§ Socialtjänstlagen. Syftet är även att studera socialsekreterarnas begreppsanvändning för insatsen i den sociala dokumentationen. Mitt arbete med att studera den sociala dokumentationen skedde på kontakt och familjeenheten i Uppsala kommun, där jag fick hjälp med att ta fram mitt underlag till uppsatsen. Mina frågeställning var:Vad har den unge som beviljas insatsen för problematik enligt den sociala dokumentationen? Inom vilka områden ska insatsen stödja den unge? samt Vilka begrepp använder socialsekreterarna för insatsen i sin dokumentation? Mitt material bestod av 13 ärenden. En kvalitativ innehållsanalys har användes i analysarbetet med materialet och Ronie Johanssons tolkning av Michael Lipskys ”street level bureaucrats” gräsrotsbyråkrater utgör uppsatsens teoretiska referensram.
Det resultat som mitt analysarbete kom fram till var att beskrivningen av ungdomarnas
problematik samt vad insatsen skulle stödja den unge med skilde sig åt i ärendena. Däremot anser jag inte att något av ärenden inte föll under lagstiftarens intention utifrån det som framkommer i propositionen. Jag anser också att en tydligare beskrivning av skälet till varför insatsen sätts in samt till vad den syftar till att stödja den unge med kan möjliggöra att mer forskning och utvärderingar kan bedrivas på insatsen och dess verkan. Det jag även kunde se i mitt arbete med materialet var att det fanns en spridning gällande begreppsanvändningen i och inom de olika ärendena. Jag anser att ett arbete för en gemensam begreppsanvändning av insatsen och dess innebörd troligtvis skulle vara till fördel för samtliga parter oavsett om det rörde sig om Uppsala kommun, de enskilda enheterna, socialsekreterarna, kontaktpersonssekreterarna, den särskilt kvalificerade kontaktpersonerna eller den unge som beviljas insatsen.
Nyckelord: Bedömningskriterier, särskilt kvalificerad kontaktperson, social dokumentation, begreppsanvändning, socialtjänstlagen.
Abstract
The aim with this bachelor is to investigate which criteria social workers in Uppsala use when they make their decision to give the young people aid or help based on the social service act (SoL 2001:453) 3 chapter. 6§ specially qualified contact person (i.e. särskilt kvalificerad kontaktperson).
A specially qualified contact person is a person that should have an education or work experience with young people and problematic behavior. The aid is based on a close work with the young person, follow his or hers development and motivate him or her to school work, work and an active free time. The difference between a contact person that also is a aid that can be given based on the social service act 3 chapter. 6§ and a specially qualified contact person is that the specially qualified contact person is for children that have a special need of aid and guiding.
With the help of social documentation I have tried to locate the criteria upon which social workers base their decisions. My material consisted of 13 cases. I have looked for how the young persons problems are described in the social documentation and what the specially qualified contact person will aid or help the young person with. I have also looked at the terminology the social workers use in the social documentation when they name the aid they decide to give the young person. My analysis suggests that the problems the social workers describes that the young person has and how the specially qualified contact person will aid or help the young person with are consistent with the intentions of the legislation. My analysis also suggests that the social workers used diffrent terms for the specially qualified contact person in their dokumentation.
Keywords: Specially qualified contact person, social workers, social documentation, concepts using, the social service act.
Innehållsförteckning
1. Inledning...1
1.1 Bakgrund ...1
1.2 Syfte och frågeställningar...3
1.3 Uppsatsens disposition...3
1.4 Några begrepp...4
2. Tidigare forskning...4
2.1 Insatsen särskilt kvalificerad kontaktperson ...5
2.2 Social dokumentation ...7
2.2.1 Aktstudier – fördelar och nackdelar...9
2.3 Evidensbaserad praktik i relation till dokumentation och begreppsanvändning...11
3. Teori...12
4. Metod...13
4.1 Metodens kvalitet och användbarhet...14
4.2 Avgränsning...15
4.3 Tillvägagångssätt...16
4.4 Analysmetod...17
4.5 Validitet och reliabilitet...18
4.6 Etiska överväganden...19
5. Resultat...20
5.1 Bakgrundsinformation...21
5.2 Bedömningskriterier i relation till lagtexten...23
5.3 Vad har den unge som beviljas insatsen för problematik enligt den sociala dokumentationen? ...25
5.3.1 Sammanfattning av de ungas problematik enligt den sociala dokumentationen...28
5.4 Inom vilka områden ska insatsen stödja den unge?...29
6. Diskussion...32
6.1 Summering...33
6.2 Resultat i relation till tidigare forskning och teori...34
6.2.2 Inom vilka områden ska insatsen stödja den unge?...36
6.2.3 Socialsekreterarnas begreppsanvändning i den sociala dokumentation...37
6.3 Metodanvändning i relation till resultatet...38
6.4 Vidare forskning och praktisk tillämpning...39
7. Referenslista ...40
1. Inledning
1.1 BakgrundInledningsvis kommer jag att beskriva insatsen kontaktperson för att sedan övergå till att beskriva insatsen särskilt kvalificerad kontaktperson och hur den skiljer sig från insatsen kontaktperson.
Insatsen kontaktperson är en frivillig insats som faller under Socialtjänstlagen (SoL) 3 Kap. 6§.
Insatsen ska verka stödjande och tillsätts enligt samtycke. I Gunvor Andersson och Maria Bangura Arvidssons kunskapsöversikt från 2001 över insatsen kontaktperson/-familj beskrivs insatsen på bland annat följande sätt:
Det är en förebyggande insats som bygger på frivillighet, en insats som
socialtjänsten visserligen har ansvar för, men där det vardagliga arbetet utförs av
”vanliga” människor. Det är en omtyckt insats, som ökat i omfattning för varje år.1
Kontaktperson kan också tillsättas enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och Lagen om vård av unga (LVU). Med den sistnämnda går insatsen att tillsätta utan samtycke vilket brukar benämnas mellantvång. Dock används insatsen inte så ofta vilket både proposition 2005/06:1652 och Andersson och Bangura Arvidsson3 påpekar. För att få kontaktperson via LSS krävs att den enskilde uppfyller någon av de tre kriterierna som redogörs i 1§ LSS. En kontaktperson kan också förordnas via domstolen vid umgängestvister.
Kontaktpersonens uppgift är då att vara med när en umgängesberättigad förälder utövar umgänge med sitt barn eller vid hämtning och lämning. Det sker enligt tingsrättens dom men det är socialförvaltningen, som har att förordna en lämplig kontaktperson.4
Till dessa kontaktpersonsinsatser tillkom ytterligare en då riksdagen 2006 beslutade om att göra ett tillägg i SoL 3. Kap 6§ i form av insatsen särskilt kvalificerad kontaktperson. Detta tillägg lyder:
Om en person som inte har fyllt 21 år har behov av särskilt stöd och särskild vägledning för att motverka en risk för missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende, kan nämnden utse en särskilt kvalificerad kontaktperson för den unge om denne begär eller samtycker till det. För barn som inte har fyllt 15 år får en sådan kontaktperson utses endast om barnets vårdnadshavare begär eller samtycker till det. Har barnet fyllt 15 år får en särskilt kvalificerad kontaktperson utses endast om barnet självt begär eller samtycker till det.5
1 Andersson. Gunvor, Bangura Arvidsson, Maria. ”Vad vet vi om insatsen kontaktperson/-familj? En kunskapsöversikt.” Meddelanden från Socialhögskolan, 2001:1.Sid. 4.
2 Regeringens proposition 2005/06:165 Ingripanden mot unga lagöverträdare. Harpsund. Justitiedepartementet.
3 Andersson. Gunvor, Bangura Arvidsson, Maria. ”Vad vet vi om insatsen kontaktperson/-familj? En kunskapsöversikt.” Meddelanden från Socialhögskolan, 2001:1.
4 Ibid. Sid. 6.
5 Regeringens proposition 2005/06:165 Ingripanden mot unga lagöverträdare. Harpsund. Justitiedepartementet. Sid. 33.
Samt 3 kap. 6§ Socialtjänstlagen.
En särskilt kvalificerad kontaktperson kan således tillsättas vid: 1.”behov av särskilt stöd och särskild vägledning för att motverka en risk för missbruk av beroendeframkallande medel”, 2.
”brottslig verksamhet” eller 3. ”något annat socialt nedbrytande beteende”. Insatsen kan således sättas in utifrån något av dessa tre kriterier. Insatsen ska verka förebyggande och kan sättas in innan socialsekreteraren har gjort en färdig utredning kring den unge.
Insatsen särskilt kvalificerad kontaktperson ansågs behövas för att kunna hantera de svårare ärendena som socialtjänsten ställdes inför.
Enligt utredningen verkar kontaktpersonerna i ökande omfattning få ärenden där den unge kringgärdas av omfattande och svårgripbara sociala problem. Detta förhållande har ökat kraven på såväl socialtjänsten som kontaktpersonerna. Det finns även farhågor om att kontaktpersoner för unga med den nämnda problematiken inte får tillräckligt stöd från socialtjänsten för att klara av sitt uppdrag.6
Till skillnad från insatsen kontaktperson ska insatsen särskilt kvalificerad kontaktperson vara ett mer avancerat stöd där kontaktpersonen ska ha särskilda kvalifikationer för att kunna ge detta mer avancerade stöd. En särskilt kvalificerad kontaktperson ska på samma sätt som andra
kontaktpersoner vara ett personligt stöd till den unge och ha tät kontakt med denne. Mer specifikt framkommer i regeringens proposition 2005/06:165 ”Ingripanden mot unga lagöverträdare”7 att den särskilt kvalificerade kontaktpersonen ska följa den unges utveckling, motivera till skolarbete och arbete samt lämpliga fritidsaktiviteter. Vidare bör den särskilt kvalificerade kontaktpersonen ha en god kontakt med- och arbeta nära den unges vårdnadshavare samt ha kontakt med myndigheter, skola, arbetsplats och involveras i den unges övriga nätverk. Kontroll och uppföljning är något som också tas upp i propositionen men att den särskilt kvalificerade kontaktpersonen inte ska vara någon övervakare till den unge. Propositionen specificerar också vilket begrepp som man anser ska
användas för insatsen:”Dessa kontaktpersoner bör enligt regeringen benämnas särskilt kvalificerade kontaktpersoner.”8
Från kontakt och familjeenheten i Uppsala kommun kom en önskan om att någon student vid Uppsala universitet skulle studera bedömningskriterier rörande kontaktperson i sitt C-uppsatsarbete.
Efter kontakt med en samordnare och en kontaktpersonssekreterare på enheten framkom att man hade uppmärksammat att det rådde olikheter i bedömningarna om vilka som beviljades insatsen samt att en referensgrupp var sammansatt för att träffas och diskutera vilka grupper och vilken problematik som skulle kunna bli beviljad insatsen. Deras första träff var den 18.e oktober 2012.
Utifrån denna bakgrund ville jag i mitt C-uppsatsarbete studera den sociala dokumentationen för att se vilka bedömningskriterier som besluten om insatsen särskilt kvalificerad kontaktperson ligger till grund för. Det vill säga vilka problemområden den unge anses ha samt hur insatsen ska stödja den unge. Min vilja var även att utifrån den sociala dokumentationen studera begreppsanvändningen för insatsen.
6 Ibid. Sid. 98.
7 Ibid.
8 Ibid. Sid. 100.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med uppsatsen är att studera social dokumentation för att se vilka bedömningskriterier socialsekreterarna i Uppsala kommun använder när de beviljar insatsen särskilt kvalificerad kontaktperson enligt 3 kap. 6§ SoL. Syftet är även att studera socialsekreterarnas
begreppsanvändning för insatsen i den sociala dokumentationen.
Mina frågeställningar är:
Vad har den unge som beviljas insatsen för problematik enligt den sociala dokumentationen?
Inom vilka områden ska insatsen stödja den unge?
Vilka begrepp använder socialsekreterarna för insatsen i sin dokumentation?
1.3 Uppsatsens disposition
Efter detta inledande kapitel redovisas ett antal begrepp och benämningar som kommer att användas i uppsatsen. Därefter kommer jag presentera den tidigare forskningen jag tagit del av. Kapitlet Tidigare forskning är uppdelat i tre delar och utgörs av insatsen Särskilt kvalificerad kontaktperson, Social dokumentation och Evidensbaserad praktik i relation till dokumentation och
begreppsanvändning. Denna uppdelning har gjorts för att tydligare redogöra för de forskningsområden uppsatsen utgår ifrån och för att ge bakgrundsinformation till de tre
frågeställningarna jag försöker besvara med mitt arbete. I delen Social dokumentation redogörs för det sociala dokumentationsarbetet i relation till lagar, allmänna råd och forskning. Till detta följer ett avsnitt om aktstudiers för-och nackdelar i forskningssammanhang, som en utveckling av den kunskap som finns angående arbetet med social dokumentation och dess relation till forskningen.
Efter kapitlet tidigare forskning kommer den valda teorin beskrivas utifrån relevanta utgångspunkt för mitt analysarbete. Därefter följer ett metodkapitel där uppsatsens metod redogörs för följt av de avgränsningar som jag gjort i mitt arbete, mitt tillvägagångssätt i arbetet med materialet samt en redogörs av den analysmetod som jag använt mig av i min analys av materialet. Kapitlet avslutas med en reflektion kring validitet och reliabilitet och etiska överväganden.
Huvuddelen i denna uppsats består av resultatdelen där mitt resultat av analysarbete (av den sociala dokumentationen) redovisas i form av tabeller och citat. Resultatkapitlet är uppdelat i fyra delar. Där först bakgrundsinformation angående materialet redovisas för att åskådliggöra vad materialet bestod av och vad min analys bygger på. Därefter redovisas de primära
bedömningskriterierna i ärendena relaterat till de tre kriterierna i lagtexten. Efter detta följer en redogörelse av vilken slags problematik den unge har enligt den sociala dokumentationen samt inom vilka områden insatsen ska stödja den unge. Uppsatsen avslutas med ett diskussionskapitel där resultatet diskuteras i förhållande till lagtexten, propositionen9, den tidigare forskningen samt den valda teorin. Diskussionskapitlet är uppdelat i en summering av resultatet följt av diskussioner kring respektive frågeställning i relation till tidigare forskning och teori. Därefter diskuteras min
metodanvändning och dess inverkan på resultat för att avslutningsvis nämna något kring mitt resultats möjliga tillämpning i praktik och vidare forskning.
9 Ibid.
1.4 Några begrepp
Här nedan redogörs för några begrepp som används i uppsatsen.
• Särskilt kvalificerad kontaktperson: En insats enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Kap 6§.
Vilket är en insats som kan beslutas att ges åt personer som inte har fyllt 21 år och som ”har behov av särskilt stöd och särskild vägledning för att motverka en risk för missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende”. Insatsen ska verka som ett personligt stöd, vara motiverande, följa utvecklingen och vara en tät kontakt för den unge.10
• SoL: Socialtjänstlagen
LSS: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.
• LVU: Lagen om vård av unga.
• Ungdomar och den unge: Begreppen ungdomar och den unge kommer här att användas för personer som är 13-20 år gamla. Detta är den målgrupp som jag kommer att studera i min uppsats.
• Handläggare och socialsekreterare kommer här att användas synonymt i och med att det är socialsekreterarna ute på enheterna som handlägger, skriver utredning och beslutar om insats för den unge och båda begreppen används.
• Ärende: Kommer att användas som benämning på de ungdomar som beviljades insatsen särskilt kvalificerad kontaktperson och som mitt material utgörs av.
• X: Kommer att användas i de citat som redovisas vilket står för den unge.
• Y: Står för den särskilt kvalificerade kontaktpersonen.
2. Tidigare forskning
I detta kapitel ska jag beskriva den tidigare forskningen jag tagit del av för att presentera det forskningsområde jag ska gå in i. Inledningsvis kommer en redogörelse av regeringens
propositionen 2005/06:165 ”Ingripanden mot unga lagöverträdare”11 för att ge en bakgrund till insatsen särskilt kvalificerad kontaktperson och hur man ansåg att den skulle verka. Sedan följer en beskrivning av ett antal utvärderingar och forskning som kan knyta an till insatsen särskilt
kvalificerad kontaktperson. Jag kommer sedan att redogöra för det andra området i min studie som rör dokumentation och försöka klargöra lagar, regler och allmänna riktlinjer för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten. Därefter beskrivs de fördelar och nackdelar som finns med att använda aktstudier i forskningssammanhang. Att detta görs i kapitlet Tidigare forskning och inte enbart i metodkapitlet har att göra med att kunskap och information kring dokumentationen inom socialtjänsten utgör basen tillsammans med kunskap/information kring insatsen i mitt arbete. Hur den sociala dokumentationen är konstruerad har betydelse för mitt reslutat samt hur den sociala dokumentationen kan användas i forskningssammanhang. Därför var det av vikt att kunskap angående vad den sociala dokumentationen ska innehålla fanns med i mitt arbete med materialet samt att läsaren får en bakgrund av lagar, regler och allmänna riktlinjer i sin läsning av resultatet-
10Andershed. Henrik, Andershed. Anna-Karin, Söderholm Carpelan. Kerstin., (red). Ungdomar som begår brott. Vilka insatser fungerar? IMS Socialstyrelsen. Stockholm: Förlagshuset Gothia AB, 2010.
11 Regeringens proposition 2005/06:165 Ingripanden mot unga lagöverträdare. Harpsund. Justitiedepartementet.
och diskussionskapitlen. Avslutningsvis kommer detta kapitel vidröra evidensbaserad praktik inom socialt arbete med inriktning på dokumentation och begreppsanvändning.
2.1 Insatsen särskilt kvalificerad kontaktperson
I regeringens proposition 2005/06:165 ”Ingripande mot unga lagöverträdare”12 framkommer det att en av de vanligaste insatserna inom socialtjänsten för barn och unga är kontaktperson/-
kontaktfamilj. Det förklaras även att forskning om insatsen är begränsad. Kontaktpersonen omfattas av sekretesslagen och har generell anmälningsskyldighet. Kontaktpersonen har som uppdrag att stödja vid personliga angelägenheter och att ge råd. Han/hon har på så sätt ingen skyldighet att rapportera till socialtjänsten eller att försöka kontrollera den unges beteende. I propositionen står att insatsen kontaktperson har varit ifrågasatt för att användas vid de svårare ärendena. Man framhäver att svårare kontaktpersonsärenden har ökat och att kontaktpersonerna behöver stöd från
socialtjänsten för att klara av sitt uppdrag. Propositionen pekar på ett behov av att ha mer
utbildning, mer rådgivning och handledning samt att en större insats behövs för att kunna klara av de mer komplicerade ärendena. Syftet med insatsen särskilt kvalificerad kontaktperson enligt propositionen ” bör vara att förhindra en ogynnsam utveckling till följd av den unges agerande.”13 Insatsen ses på detta sätt som förebyggande och man ville inte utforma något krav på att den unge skulle ha begått något brott för att kvalificera sig för insatsen. Det är den unges beteende som ska utgöra risken för ogynnsam utveckling. Den kvalificerade kontaktpersonen ska vara ett personligt stöd och ge hjälp, aktivt ingripa i situationer, motivera den unge och följa dennes utveckling.14 Efter att först ha deklarerat att det inte finns så mycket forskning om insatsen särskilt kvalificerad kontaktperson ska jag här nedan redogöra för en del av den forskning som finns på området. I min sökning efter artiklar på google scholar med användandet av sökordet ”kvalificerad kontaktperson”
har inte så mycket användbart material framkommit förutom två C-uppsatser: ”Insatsen
kontaktperson för ungdomar mellan 13-18 år: en rättssociologisk studie”15 samt ”Socialsekreterares syn på insatsen kontaktperson: en kvalitativ studie”16. Vid sökning på kontaktperson och Uppsala finns ytterligare två C-uppsatser vilka båda utvärderar Perrongen i Uppsala kommun och deras kontaktpersonsinsats: "Mot en stadig tillvaro -En utvärdering av den kontaktpersonbaserade insatsen Perrongen i Uppsala kommun"17 och "Det handlar om mig. En utvärdering av Uppsala kommuns kontaktpersonsinsats Perrongen"18. De två sist nämnda uppsatserna har haft fokus på de unga som har haft insatsen särskilt kvalificerad kontaktperson på Perrongen och deras upplevelser av detta och hur insatsen har påverkat den unge. I uppsatsen ”Det handlar om mig” ställer sig författaren även frågan i hur hög grad den unges nätverk och familj har spelat roll för insatsens verkan. I den uppsatsen genomförs 8 kvalitativa intervjuer med unga som deltagit i Perrongens
12 Ibid.
13 Ibid. Sid. 99.
14 Ibid. Sid. 95-101.
15 Göthe. Elisabet, Härfstrand. Susanne. ”Insatsen kontaktperson för ungdomar mellan 13-18 år: en rättssociologisk studie" Stockholms universitet, institutionen för socialt arbete, 2007.
16 Levin. Alice, Trepp. Anna. ”Socialsekreterares syn på insatsen kontaktperson: en kvalitativ studie”. Stockholms universitet, institutionen för socialt arbete. 2006.
17 Guthagen. Moalie. "Mot en stadig tillvaro -En utvärdering av den kontaktpersonbaserade insatsen Perrongen i Uppsala kommun". Uppsala Universitet, Institutionen för sociologi Socionomprogrammet. 2012.
18 Zetterberg. Maria, "Det handlar om mig. En utvärdering av Uppsala kommuns kontaktpersonsinsats Perrongen"
Uppsala Universitet, Institutionen för sociologi Socionomprogrammet, 2012.
verksamhet och haft insatsen särskilt kvalificerad kontaktperson. I uppsatsen ”Mot en stadig tillvaro” genomfördes också 8 intervjuer med unga som haft insatsen men här fick de unga också svara på en enkät. Båda uppsatsförfattarna framhäver ett ”positivt” resultat vilket bland annat innebär att de unga uppskattade insatsen samt att de lever ett mer hälsosammare liv efter insatsen än före.19
Förutom detta har jag genom hänvisningar och referenser i annan litteratur samt genom en del tips från mina kontakter på kontakt och familjehemsenheten i Uppsala Kommun kommit i kontakt med relevant information om mitt forskningsområde. Peter Olsson utvärderade exempelvis projektet KNUFF (som projektet benämndes inom organisationen) vilket står beskrivet i utvärderingen
”Insatsen kvalificerad kontaktperson. En utvärdering” från Malmö stad. KNUFF stod för
”Kontaktperson Nätverk Ungdom Fritid Familj” och avslutades 31/12 2007.20 Olsson talar där bland annat om vikten av matchning och att man måste ta hänsyn till klientens och
kontaktpersonens personligheter vid denna matchning. Han betonar även vikten av att rekrytera kontaktpersoner som har lägre risk att avbryta uppdraget. Det framkommer även att otydligheten i vad uppdraget som kontaktperson innebär kan leda till att insatsen får oönskat resultat. Olsson betonar att han förstår att kunskap behövs inom detta område men att hans egen utvärdering inte kunde genomföras på ett mer kunskapsproducerande sätt. Olsson förklarar att omständigheter som rekryteringen av projektledare, svårigheten kring att ringa in vad som skulle utvärderas samt samt
”orimliga” förväntningar på honom som utvärderare av projektet både tidsmässigt och etiskt försvårade arbetet.21 En annan utvärdering har också gjorts av FoU i Uppsala kommun 2003
”Kontaktperson - en bärande kraft”22. 16 intervjuer har genomförts men ungdomar som blivit beviljade insatsen kontaktperson eller varit inskriven i Perrongens verksamhet samt föräldrar till dessa ungdomar. Även fokusgruppsintervjuer gjordes med socialsekreterare utifrån ett antal kategorier. Utvärderingen kommer bland annat fram till att insatsen betyder mycket för de
ungdomar som har fått tagit del av insatsen. I båda utvärderingarna kommer det fram att insatsen är uppskattad men Olsson förklarar att han behöver ett större material för att påvisa en trend.23
Av de C-uppsatser och utvärderingar jag har tagit del av hänvisar samtliga till G. Andersson och M. Bangura Arvidssons ”Vad vet vi om insatsen kontaktperson/-familj? En kunskapsöversikt”24. I denna kunskapsöversikt beskrivs brister på kunskap inom området kontaktperson/-familj för barn och unga, samtidigt som det är de insatser som beviljas mest för denna målgrupp. Det konstateras att insatsen används på ett flexibelt sätt. Kunskapsöversikten beskriver också för att det inte finns så mycket utvärderingar och forskning kring insatsen kontaktperson.
Den tidigare forskningen som här redovisas talar om att det inte finns så mycket forskning om insatsen kontaktperson men att det finns en positiv syn på insatsen; att den bland annat är
uppskattad av både de som får insatsen och av de professionella.
19 Guthagen. Moalie. "Mot en stadig tillvaro -En utvärdering av den kontaktpersonbaserade insatsen Perrongen i Uppsala kommun". Uppsala Universitet, Institutionen för sociologi Socionomprogrammet. 2012. Samt Zetterberg.
Maria, "Det handlar om mig. En utvärdering av Uppsala kommuns kontaktpersonsinsats Perrongen" Uppsala Universitet, Institutionen för sociologi Socionomprogrammet, 2012.
20 Olsson. Peter, ”Insatsen kvalificerad kontaktperson. En utvärdering. Malmö stad Hyllie Stadsdelsförvaltning Individ och familjeomrorg. Malmö, 2008.
21 Ibid. Sid 45-46.
22 Andersson. Ewa, Byström. Ylva, m.fl. Kontaktperson – en bärande kraft. FoU-rapport 1/2003. Uppsala, 2003.
23 Olsson. Peter, ”Insatsen kvalificerad kontaktperson. En utvärdering. Malmö stad Hyllie Stadsdelsförvaltning Individ och familjeomrorg. Malmö, 2008. Sid. 45.
24 Andersson. Gunvor, Bangura Arvidsson, Maria. ”Vad vet vi om insatsen kontaktperson/-familj? En kunskapsöversikt.” Meddelanden från Socialhögskolan, 2001:1.
Av alla tillgängliga rapporter att döma tycks kontaktperson/-familj vara en insats med förvånansvärt positiva förtecken ur alla berörda parters perspektiv, även om de olika parterna anger (delvis) olika motiv för att vara nöjda.25
Vinnerljung, Brännström och Hjern 2011 ger genom sin studie ”Kontaktfamilj/-person för barn.
Uppföljning och utvärdering med registerdata”en annan bild av insatsen. I studien analyserades dataregister med barn födda 1973-1990 i Sverige som beviljades insatsen
kontaktfamilj/kontaktperson 1981-1997. Författarna kommer bland annat fram till att insatsen inte verkar motverka ogynnsam utveckling på längre sikt utan att den snarare hade motsatt verkan:
barn som fått insatsen hade högre risker för ogynnsam utveckling än barn med jämförbar bakgrund som inte fått insatsen. Detta gällde för skola och utbildning, psykisk ohälsa, missbruk, kriminalitet, allvarliga försörjningsproblem,
tonårsföräldraskap och för de grova indikationer på fysisk hälsa för pojkar som vi konstruerade med hjälp av mönstringsdata.26
Vinnerljung m.fl. drar dock inte slutsatsen att insatsen skulle vara skadlig men att de inte kan se några mätbara tecken i sitt material på att insatsen har gjort nytta på längre sikt.27
2.2 Social dokumentation
Jag kommer nu övergå till den sociala dokumentationen. Eftersom mitt material har bestått av social dokumentation så är utformningen av dokumentationen inom socialtjänsten av intresse i relation till mitt resultat.
I socialstyrelsens allmänna råd SOSFS 2006:12 (S) ”Handläggning och dokumentation som rör barn och unga” står det bland annat att:
En utredning till skydd eller stöd för ett barn bör ha en klar inriktning på barnets situation, hans eller hennes behov och hur dessa tillgodoses. Av utredningen bör det även framgå vilka eventuella insatser från socialtjänsten som barnet är i behov av.28
Allmänna råd från socialstyrelsen består av rekommendationer hur en författning bör eller kan tillämpa ett förfarande och man har på så sätt handlingsfrihet i att göra på andra sätt för att uppnå författningens mål. Föreskrifter skiljer sig från allmänna råd på så sätt att de är bindande regler.29 I dessa allmänna råd ges också en rekommendation av utredningens form, denna lyder:
Uppgifter till utredningen bör hämtas in på ett strukturerat sätt och utifrån kunskap och beprövad erfarenhet. Ett sådant sätt kan vara att använda det system som utarbetats av Socialstyrelsen inom ramen för
25 Ibid. Sid. 85.
26 Vinnerljung Bo, Brännström, Lars, Hjern Anders. ”Kontaktfamilj/-person för barn. Uppföljning och utvärdering med registerdata.” Reviderad rapport 2012. Rapport i Socialt Arbete nr 138. Stockholms universitet. 2011. Sid. 35.
27 Ibid.
28 SOSFS 2006:12 (S) Allmänna råd, Socialstyrelsens författningssamling Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga. Stockholm, Socialstyrelsen. Sid. 3.
29 Ibid. Sid. 2.
projektet Barns behov i centrum, BBIC.30
I förvaltningslagen (1986:223) och socialtjänstlagen (2001:453) finns de bestämmelser kring vad socialtjänsten är skyldig att dokumentera (samt i respektive lag exempelvis LSS, LVU, LVM).
Allmänna bestämmelser om hur handläggningen ska ske finns också i ovanstående lagar. Andra lagar som också reglerar dokumentationen är tryckfrihetsförordningen (1949:105), kommunallagen (1991:900), offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), lagen (1998:204) om behandling av personuppgifter och lagen (2001:454) och förordningen (2001:637) .31 Och denna reglering angående dokumentation och handläggning åsyftar till att rättssäkerhet ska råda samt att det
föreligger opartiskhet och saklighet i prövningen av de enskilda fallen. I Förvaltningslagen (FL) 7§
står att ”Varje ärende där någon enskild är part skall handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts”. Lite längre ner i samma paragraf står ”Myndigheten skall sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt.”. I FL 20§ angående motivering av beslut står ”Ett beslut varigenom en myndighet avgör ett ärende skall innehålla de skäl som har bestämt utgången, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild.” Därefter följer 5 punkter om när skälet får utelämnas. Den viktigaste i fråga om min studie är punkt 1 där det står ”om beslut inte går någon part emot eller om det av någon annan anledning är uppenbart obehövligt att upplysa om
skälen”(FL 20§ stycke 2). Dock så läggs det till i det sista stycket i FL 20§ att om skäl har utelämnats bör myndigheten, om den enskilde begär att få ta del av skälet, upplysa honom eller henne om det. När det gäller Förvaltningslagen så gäller dess lagar om det inte finns andra
bestämmelser i lagar och förordningar, detta meddelas i FL 3§. Eftersom Socialtjänstlagen (SoL) är den lagstiftning som insatsen särskilt kvalificerad kontaktperson kan beviljas utifrån behöver vi studera vilkabestämmelser om handläggning och dokumentation som finns där. I 11 kapitlet 5§ SoL står bland annat att:
Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om stödinsatser, vård och behandling skall dokumenteras. Dokumentationen skall utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse.
I 8§ stycke 4 står även att 20§ i FL som rör motivering av beslut ska tillämpas av socialnämnden.
Lindevall och Molberg skriver i sin bok Att handlägga ärenden i socialtjänsten att ett beslut ska:
innehålla uppgifter om vem eller vilka personer beslutet avser ha enkla formuleringar
innehålla besked om vad den enskilde begärt och vad som beslutats innehålla hänvisning till aktuell lagparagraf
innehålla skäl till varför ett beslut har gått den enskilde emot[...]32
Det bör påpekas varför dokumentationen inom socialtjänsten är av vikt. Här ovan har jag beskrivit att dokumentationen är av vikt för att ha möjlighet att tillgodose rättssäkerhet för den
30 Ibid. Sid 3.
31 Socialstyrelsen ”Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten” Tredje upplagan, 2010. Artikelnummer:
2010-6-13.
32 Lindevall. Berit, Molberg. Birgith, Att handlägga ärenden i socialtjänsten. Inklusive LSS. Stockholm: Gothia förlag AB, 2011. Sid. 72.
enskilde. Men dokumentationen inom socialtjänsten har också som syfte att vara ett viktigt redskap för socialtjänstpersonalen, att möjliggöra utvärdering, uppföljning och kvalitetssäkring samt att vara ett stöd för kunskapsutvecklingen inom socialtjänsten vilket socialstyrelsen redogör för i
”Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten”.33 Här redogörs också för utformningen och omfattningen av dokumentationen och det framgår: att dokumentationen skall vara väsentlig, tillräcklig och ändamålsenlig. Ingen onödig information som inte har betydelse för utredningen ska därför finnas med. Dokumentationen skall också vara tydlig och källa varifrån uppgifterna kommer skall finnas med. Vidare ska faktiska omständigheter och bedömningar skiljas åt. Namn på vem som har upprättat handlingarna ska finnas med samt att dokumentationen skall utformas på ett sådant sätt så man respekterar den enskildes integritet.34
2.2.1 Aktstudier – fördelar och nackdelar
Jag har nu redogjort för riktlinjer, regler och lagar kring dokumentation och handläggning inom socialtjänsten. Där det bland annat har nämnts att dokumentationen skall vara ett stöd för kunskapsutvecklingen och möjliggöra kvalitetssäkring och utvärdering35 men hur är det då att använda sig av utredningar i forskningsarbete? Leila Billquist och Lisbeth Johansson diskuterar i sin artikel Sociala akter som empiri36 de svårigheter och möjligheter som uppstår när man använder aktstudier i sin forskning. Billquist och Johansson använder sig av sin egen erfarenhet i
användandet av aktstudier i forskningssammanhang för att diskutera detta område. Socialstyrelsen betonar att handlingar i personakten och personregister skall verka som underlag för forskning redogör Billquist och Johansson. Vidare framhåller de att forskningen har stött på problem i användandet av personakter på grund av brister i tillförlitligheten av materialet och relevans för forskningsområdet; det vill säga angående reliabilitet och validitet. Det är de innehållsmässiga bristerna i personakterna som har gjort att få forskare använder sig av personakter i sin forskning enligt Billquist och Johansson (med hänvisning till Milton 2000).37 De redogör även för att dokument som källa i forskning inte har uppmärksammats på samma sätt som andra metoder i social eller kvalitativ forskning vad gäller vetenskapliga artiklar eller metodologisk litteratur . Användandet av dokument i forskning är speciellt på den punkten att de inte har uppkommit specifikt för forskningens syfte:
Uppgifter i sociala akter/personakter är t.ex. inte insamlade i forskningssyfte utan de är snarare ett resultat av socialsekreterarens subjektiva bedömning av vad som bör dokumenteras eller som anses organisatoriskt nödvändigt för att fatta beslut38
Billquist och Johansson menar att detta medför begränsningar för forskaren och svårigheter med metodologiska överväganden. Det första övervägandet enligt dem är hur man väljer att betrakta dokumentationen; antingen som en neutral och objektiv källa eller som en social konstruktion. De
33 Socialstyrelsen ”Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten” Tredje upplagan, 2010. Artikelnummer:
2010-6-13.
34 Ibid.
35 Ibid.
36 Billquist, Leila, Johansson, Lisbeth. ”Sociala akter som empiri. Om möjligheter och svårigheter med att använda socialarbetares dokumentation i forskningssyfte”. Socialvetenskaplig tidskrift nr 1. 2007.
37 Ibid.
38 Ibid. Sid 5.
konstaterar sedan:
Alla journaler är sociala konstruktioner skrivna av människor vars värderingar, antaganden, organisationstillhörighet, institutionella ramar, arbetsplatskultur och anställningsförhållanden påverkar vad som skall skrivas in som sociala fakta39
Vinnerljung, Sallnäs och Westermark framför liknande problem med användandet av aktstudier i forskning i sin forskningsrapport ”Sammanbrott vid tonårsplaceringar – om ungdomar i fosterhem och på institution”40 där de framför att forskaren begränsas av att inte själv kunna styra över vilken information som finns i dokumentationen.
Vilken information som finns i akterna är beroende av många faktorer som är utanför forskarens kontroll. Den speglar t.ex. enskilda socialsekreterares relationer med klienter och kollegor, lokala arbetsplatskulturer och ideologiska förändringar inom yrkeskåren och omvärlden över tid (Lipsky 1980; se Lundström, 1993 för mycket tydliga exempel).41
Några negativa konsekvenser med att använda aktstudier i sin forskning har nu introducerats men vad finns det för fördelar? Billquist och Johansson tar upp en del fördelar i sin artikel och pekar på att risk för bortfall minskar i och med användandet av aktstudier till skillnad från intervjuer. De pekar också på att det framkommer säkrare uppgifter om det som har hänt sedan tidigare i akterna än vad en person som skulle återberätta händelseförloppet skulle ge. Det organisatoriska mönstret, hur organisationen framställer klienten och hur man konstruerar de sociala fenomenen är en annan fördel som metoden har. Tommy Lundström skriver i kapitlet Aktforskning i boken
Forskningsmetodik för socialvetare om att använda sociala akter som material i forskningen. Även Lundström talar om vilka för- och nackdelar det finns med aktforskning. Lundström talar om de olika formerna av social dokumentation och att texterna kan skilja sig åt beroende på dess syfte och tänkta läsare. Angående utredningar säger Lundström:
Utredningens text ska med andra ord presentera ärendet så att de som fattar beslut har det underlag som lagstiftningen och den organisatoriska kulturen kräver.
Utredningar kan därför vara användbara för att studera den argumentation som används av socialarbetaren och därmed vilken typ av argument, diagnoser osv, som har giltighet i det sociala arbetet.42
Men det är inte bara de olika formerna av social dokumentation som skiljer sig åt. Hur och vad som skrivs i exempelvis utredningar och journalanteckningar beror även på den enskilde socialarbetaren och på socialkontorens kultur. Jag ska i nästkommande stycke redogöra för begreppsanvändning i den sociala dokumentationen i förhållande till evidensbaserad praktik. Men innan detta vill jag först nämna Lundströms diskussion kring problem ”på hur brister på gemensamma begrepp och
definitioner i svensk socialvård försvårar forskning”43. Lundström hänvisar till bland annat
39 Ibid. Sid 6.
40 Vinnerlung, Bo, Sallnäs, Marie, Westermark, Pia Kyhle. ”Sammanbrott vid tonårsplaceringar – om ungdomar i fosterhem och på institution” Arikelnummer: 2001-112-3. Stockholm, Socialstyrelsen, 2001.
41 Ibid. 86.
42 Lundström, Tommy. ”Aktforskning”. I Forskningsmetodik för socialvetare Anna Meuwisse, Hans Swärd, Rosmarie Eliasson- Lappalainen, Katarina Jacobsson red. Stockholm Natur och kultur 2008. Sid. 122-123.
43 Ibid. Sid. 128.
Vinnerljung m fl och deras forskningsrapport ”Sammanbrott vid tonårsplaceringar – om ungdomar i fosterhem och på institution”44. Vad menar författarna av akterna egentligen med de begrepp de använder, innebär begreppen samma sak för forskaren som för aktförfattaren och står begreppen exempelvis för samma problematik i de olika akterna? Dessa problem kommer att diskuteras längre fram i förhållande till uppsatsens resultat.
2.3 Evidensbaserad praktik i relation till dokumentation och begreppsanvändning
Det talas idag om evidens och hur man ska införa evidensbarserad praktik i det sociala arbetet. Jag ämnar här vidröra evidensbaserad praktik inom området dokumentation och begreppsanvändning inom det sociala arbetet. Detta gör jag för att jag anser att det är av vikt att dessa frågor lyfts. Först krävs en kort introduktion av vad evidensbaserad praktik innebär. Ulla Jergeby beskriver tre kunskapskällor som utgör delarna av en evidensbaserad praktik.
1.den för tillfället bästa vetenskapliga kunskapen 2.brukarens erfarenhet och önskemål
3.den professionelles erfarenhet och önskemål45
Dessa tre kunskapskällor verkar inom en organisatorisk och kulturell ram eller sammanhang och vägs samman i en dialog mellan brukaren och den professionelle. Det är också av vikt att man redovisar hur man grundat sitt beslut öppet enligt Jergeby. Lars Oscarsson lyfter fram några av de förutsättningar som behövs för att man inom socialt arbete ska kunna tillämpa evidensbaserad praktik. Dessa är relevant forskning, tid för reflektion, ett visst utbud av insatser, tid för uppföljning, dokumentation och utbildning. Jag kommer uppehålla mig vid dokumentationen.
Förutsättningarna för att kunna följa utvecklingen på ett systematiskt sätt inom praktiken och dra slutsatser om hur det har gått för de ärenden man arbetat med samt att sprida den kunskap man har fått till andra praktiker, politiker och forskare är att dokumentationen sker systematiskt. Det måste också vara möjligt att kunna jämföra denna dokumentation med andra verksamheters
dokumentation förklarar Oscarsson. Vidare redogör han för vad som ska ingå i denna systematiska dokumentation: klientens situation, val av insats, genomförandet av insatsen samt utvärdering och uppföljning.46 Jergeby talar om att en regelbunden systematisk bedömning tillsammans med dokumentation och en bedömning av hur det har gått för brukare före och efter insatsen skapar möjlighet att erbjuda insatser som fungerat för brukare med samma typ av problematik i liknande livssituationer. Andra fördelar som Jergeby tar upp med en systematisk bedömning är att
reflektioner kring vad som fungerat och vad som inte fungerade blir möjligt, det vill säga en reflektion kring resultatet. Systematiska bedömningar kan också bidra till ett gemensamt språk. Ett gemensamt språk underlättar kommunikationen med andra aktörer, samt ger bättre förutsättningar för samverkan mellan forskningen och det praktiska arbetet och kan även bidra till att insatsens
44 Vinnerlung, Bo, Sallnäs, Marie, Westermark, Pia Kyhle. ”Sammanbrott vid tonårsplaceringar – om ungdomar i fosterhem och på institution” Arikelnummer: 2001-112-3. Stockholm, Socialstyrelsen, 2001.
45 Jergeby, Ulla., (Red). Evidensbaserad praktik i socialt arbete. IMS Socialstyrelsen. Stockholm: Gothia Förlag, 2008. Sid.12.
46 Oscarsson. Lars, Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. En introduktion för praktiker, chefer, politiker och studenter. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting och SKL Kommentus Media, 2009.
resultat blir mer överblickbart.47 När det rör sig om ett gemensamt språk så är en enhetlig begreppsapparat av vikt. Jergeby skriver:
Mer systematisk kunskap om vad som uppnås kräver en väl utvecklad och för professionen någorlunda enhetlig begreppsapparat. Fungerande begrepp och termer är grundläggande professionella verktyg som behövs för socialarbetarnas bägge centrala arbetsuppgifter, dvs. utredning-/bedömningsarbetet och
förändrings-/behandlingsarbete. Dels behövs en relativt preciserad terminologi som rör brukarnas problem (och andra viktiga uppgifter om dem). Sådana begrepp behövs för de professionellas bedömnings- och uppföljningsuppgifter. Dels är en terminologisk apparat för de insatser som vidtas (och de olika komponenter) av betydelse för genomförandet av de sociala insatserna.48
Jag kommer diskutera Jergeby och enhetliga begrepp kontra dokumentation och det sociala arbetet längre fram i uppsatsen och lämnar därmed evidensbaserad praktik i relation till dokumentation och begreppsanvändning.
3. Teori
Jag kommer i detta uppsatsarbete använda mig av Roine Johanssons tolkning av Michael Lipsky (1980) ”street level bureaucrats"49 eller gräsrotsbyråkrater som Johansson benämner det (vilket är en benämning som används på svenska för begreppet). En viktig del i begreppet gräsrotsbyråkrater är handlingsutrymme. I mitt arbete kommer socialarbetarnas handlingsutrymme bidra till att ge en förståelse av den sociala dokumentationens innehåll. Vilket ligger till grund för mitt analysarbete av det material jag arbetat med. Men vad innebär då detta begrepp gräsrotsbyråkrater? Johansson definierar Lipskys ”street level bureaucrats ”som offentligt anställda tjänstemän vilka dels har direktkontakt med medborgarna i sitt dagliga arbete och dels har avsevärd handlingsfrihet i
utförandet av sina arbetsuppgifter”50 Gräsrotsbyråkraternas handlingsutrymme menar Johansson är av sådant slag att det påverkar beslutet angående den insats den enskilde får. Egna bedömningar och att ifrågasätta och omtolka klientens formulering av sitt problem är den form av handlingsutrymme som inkluderas i Johanssons definition av begreppet gräsrotsbyråkrat.51 Vidare menar han att
gräsrotsbyråkraterna verkar i en organisationshierarki där de befinner sig långt ner på skalan och får krav på sig uppifrån. De omvandlar även klienterna till fall som passas in i det
specialiseringsområde organisationen inriktar sig på. Lipsky menar Johansson utgår från en konfliktrelation mellan det organisationsstyrda beteendet (Johanssons begreppsanvändning) som grundar sig i organisationens krav och gräsrotsbyråkraternas egna personliga beteende. I denna konfliktrelation använder sig gräsrotsbyråkraterna av ett försvar mot det organisationsstyrda beteendet i form av vissa resurser som är kopplade till deras position inom organisationen och karaktären på deras arbetsuppgifter. Johansson sammanfattar detta som att ”Gräsrotsbyråkraternas
47 Jergeby, Ulla., (Red). Evidensbaserad praktik i socialt arbete. IMS Socialstyrelsen. Stockholm: Gothia Förlag, 2008.
48 Ibid. Sid. 28.
49 Lispsky, Michael. Street-level bureaucracy : dilemmas of the individual in public services. New York: Russell Sage Foundation, 2010.
50 Johansson, Roine. Vid byråkratins gränser: Om handlingsfrihetens organisatoriska begränsningar i klientrelaterat arbete. Lund: Studentlitteratur, 1992. Sid. 41.
51 Ibid. Sid 42.
arbete utmärks allmänt sett av att i kontakt med klienterna göra individuella tillämpningar av generella regler och direktiv.”52
Gräsrotsbyråkraterna arbetar inom en organisation som i förväg har dragit gränser för vilken slags hjälp den enskilde kan få. Organisationen är specialiserad på ett visst område och den enskilde konstrueras inom dessa ramar till att passa in i den rådande hjälp organisationen har att erbjuda. Johansson talar om två huvudmoment i denna process: standardisering och kategorisering.
Individen standardiseras för att passas in i de ramar som utgör organisationens arbetsområde.
Därefter försöker man sätta in den enskilde i organisationens administration genom att matcha de standardiserade egenskaperna mot organisationens ramar. Individen har på detta sätt fått en byråkratisk identitet och klassas nu som klient eller med något motsvarande begrepp, beroende på hur organisationen väljer att benämna individen.53
Som tidigare nämnts har gräsrotsbyråkraterna en viss handlingsfrihet i sitt arbete men däremot är det inte sagt att de inte utsätts för kontroll och styrning. Just detta talar Johansson om och säger att gräsrotsbyråkraternas ”produktionsprocess” eller arbetsprocess inte är övervakat och
kontrollerat.54 Men inom de former och strukturer arbetet ska genomföras alltså indirekt verkande kontrollmetoder formas arbetet. Jag ämnar inte närmare gå in på de olika typer av kontroll som finns i organisationer där gräsrotsbyråkraterna verkar och hur de påverkar grätsrotsbyråkraternas arbete eftersom det inte är något jag kommer att kunna studera i mitt arbete. Däremot är
handlingsfriheten i relation till kontroll och styrning nödvändigt att väga in i mitt analysarbete av den social dokumentationen angående insatsen särskilt kvalificerad kontaktperson. Slutligen vill jag nämna att det är många faktorer som spelar in när socialsekreterare konstruerar den sociala
dokumentationen vilket bland annat Billquist och Johansson55 och Vinnerljung, Sallnäs och Westermark56 tar upp. Det handlar bland annat om lagar, allmänna rekommendationer,
organisatoriska riktlinjer, organisationskulturen och den enskilde handläggarens värderingar. För att exempelvis tillförsäkra rättssäkerhet åt den enskilde är det dock av vikt att dokumentationen
innehåller vissa gemensamma delar och att den är utformad på ett sådant sätt att den tydliggör vad som har gjorts.
4. Metod
I denna del av uppsatsen kommer jag redogöra för den metod jag har valt att använda mig av i mitt arbete samt problem och möjligheter med denna metod. Därefter kommer en redogörelse om avgränsning och tillvägagångssätt, en beskrivning av min analysmetod samt varför jag valt denna.
Kapitlet avslutas med en reflektion kring validitet och reliabilitet och etiska överväganden.
Min första tanke till detta uppsatsarbete var att göra intervjuer med socialsekreterare om vilka bedömningskriterier de utgick ifrån när det fattade sitt beslut om särskilt kvalificerad kontaktperson.
Men när jag började fundera närmare på saken kom jag fram till att den information jag skulle få
52 Ibid. Sid. 44.
53 Ibid. Sid 56.
54 Ibid. Sid 122.
55 Billquist, Leila, Johansson, Lisbeth. ”Sociala akter som empiri. Om möjligheter och svårigheter med att använda socialarbetares dokumentation i forskningssyfte”. Socialvetenskaplig tidskrift nr 1. 2007.
56 Vinnerlung, Bo, Sallnäs, Marie, Westermark, Pia Kyhle. ”Sammanbrott vid tonårsplaceringar – om ungdomar i fosterhem och på institution” Arikelnummer: 2001-112-3. Stockholm, Socialstyrelsen, 2001.
fram av en sådan metod var kanske vad socialsekreterarna och organisationen de arbetade inom ansåg var de kriterier man skulle fatta beslutet utifrån och inte vad de egentligen gjorde. För att få kunskap om detta behövde jag se hur beslutet fattades, inte vad de ansåg sig göra när de fattade beslutet. På detta sätt blev aktstudier den metod som jag valde att använda mig av. Jag skulle på detta sätt se hur socialsekreterarna motiverade sitt beslut i utredningen. Motiveringen av beslutet är det som ligger till grund för själva beslutet.
Via en samordnare/controller i Uppsala kommun fick jag kontakt med en kontaktpersons- sekreterare och ett möte bokades in i oktober. Ett intresse fanns att undersöka
bedömningskriterierna till särskilt kvalificerad kontaktperson. En referensgrupp var redan sammansatt och skulle börja träffas för att diskutera vilken problematik och vilka grupper som skulle kunna bli beviljade insatsen. Deras första träff var den 18 oktober 2012. Jag varnades dock redan från början för att det kanske inte stod så mycket i bedömnings- och beslutsdelen och att jag därför riskerade att inte få ut så mycket information genom att studera dessa delar. Dock ansåg jag det ändå vara av vikt att genomföra studien då en eventuell avsaknad av uttalade kriterier vid bedömningen av insatsen också var något som behöver belysas, synliggöras och diskuteras.
Jag tror att min frågeställning på bästa sätt kan besvaras utifrån den metod jag har valt för att få kunskap om socialsekreterarnas bedömningar av beslutet och tolkningar av de kriterier i lagtext som de jobbar utifrån. Det vill säga deras faktiska handlande. Vilket jag inte hade fått reda på genom att genomföra intervjuer med socialsekreterarna. Utifrån intervjuerna hade jag fått ut vad
socialsekreterarna säger att de gör och kanske mer hur de anser att man bör tolka lagtexten istället för hur de faktiskt gör. Dag Ingvar Jacobsen förklarar i Förståelse, beskrivningar och förklaring att källstudier används bland annat vid undersökning av människors tolkning eller vad de faktiskt gjorde i en viss situation.57
4.1 Metodens kvalitet och användbarhet
I artikeln ”Sociala akter som empiri” skriver Billquist och Johansson om Scott (1990) och hans fyra kriterier för bedömning av dokumentens kvalitet och användbarhet58. Även Alan Bryman diskuterar dessa i Samhällsvetenskapliga metoder59. Jag kommer först att gå igenom dessa fyra kriterier utifrån Billquists och Johanssons redogörelse av Scott för att sedan gå in lite mer djupgående med hjälp av Bryman. Detta görs för att diskutera mitt metodval i form av social dokumentation och för att se hur väl mitt material uppfyller Scotts kriterier som Billquist och Johansson samt Bryman tolkar dem. Dessa fyra kriterier är : Tillförlitlighet (authenticity) där författarskapet ifrågasätts samt om det rör sig om ett originaldokument. Trovärdighet (credibility) utgör det andra kriteriet och här kan frågor ställas angående hur dokumentet upprättades, vem, när, varför och åt/till vem. Noggrannheten och uppriktigheten i dokumentet poängteras.
Representativitet (representativeness) det tredje kriteriet förklarar Billquist och Johansson handlar om huruvida dokumentet är typiskt utformat i förhållande till andra dokument i sitt slag. Det rör sig även om tillgänglighet i frågan om allt material finns med där de borde vara. Billquist och
57 Jacobsen, Dag Ingvar. Förståelse, beskrivning och förklaring. Introduktion till samhällsvetenskaplig metod för hälsovård och socialt arbete. Norge: Hoyskoeforslaget AS, 2003. Sid. 116.
58 Billquist, Leila, Johansson, Lisbeth. ”Sociala akter som empiri. Om möjligheter och svårigheter med att använda socialarbetares dokumentation i forskningssyfte”. Socialvetenskaplig tidskrift nr 1. 2007.
59 Bryman, Alan. Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 1:4. Malmö: Alan Byrman och Liber AB, 2002.
Johansson exemplifierar detta genom frågan om de sociala akterna innehåller all den dokumentation som bör finnas där. I det sista kriteriet: Mening/betydelse (meaning) framför tolkande och bokstavlig förståelse. Hur ska materialet förstås samt är det läsbart?60 Bryman diskuterar användandet av offentliga dokument i forskning samt ”offentliga dokument från privata källor ”61 (som han benämner det) med hjälp av Scotts (1990) fyra kriterier. Bryman tydliggör rubriken Officiella dokument från privata källor med att det inte behöver röra sig om att dokumenten är offentliga. Bryman anser att denna typ av dokument sannolikt uppfyller två av Scotts kriterier tillförlitlighet och mening/betydelse (eller som Bryman väljer att benämna dessa autenticitet och meningsfullhet). Representativiteten som ett kriterium av dokumentationen menar Bryman är för det mesta problematiskt. I mitt fall kommer jag inte veta om jag får tillgång till all väsentlig dokumentation i mitt material för att besvara min frågeställning eftersom jag inte själv får tillgång till att söka i datorsystemet. I frågan om trovärdighet poängterar Bryman att denna typ av dokument kan innehålla felaktigheter och förvrängningar. Han menar att på så sätt kan man inte se dokumentet som någon objektiv beskrivning av en situation.62 Detta tror jag dock inte är något stort problem för mig i och med att jag studerar de dokumenterade behovsbedömningarna. Jag är därmed medveten om att det inte är en helomfattande bild av vilka bedömningskriterier socialsekreteraren utgår ifrån i sitt beslutsfattande. En eventuell otydlighet i bedömnings- och beslutsdelen av utredningarna gällande vad besluten grundas på har att göra med representativitetskravet. Detta är dock inget som jag kan påverka, utan bara vara medveten om i min studie.
4.2 Avgränsning
Efter valet av syfte och frågeställningar samt vilken metod jag skulle använda för att besvara dessa frågor måste ett beslut om urval och avgränsningar fattas. Jag hade redan gjort avgränsningen till att studera utredningar där särskilt kvalificerad kontaktperson var beviljad enligt SoL och därmed valt bort kontaktpersonsutredningar som är en annan insats som ryms under samma lagrum SoL 3 kap 6§. Nästa avgränsningsområde gällde från vilket år jag skulle börja granska utredningarna. Min första tanke var att studera utredningar från 2011 där särskilt kvalificerad kontaktperson hade beviljats för att ha ett helt år att referera till samt för att få ett relativt aktuellt material. Dock beslutade jag mig för att studera beslut tagna under 2012, även fast året inte skulle vara slut ännu under den tid jag studerade utredningarna och den övriga sociala dokumentationen. Skälet till detta var att mitt reslutat skulle vara så relevant som möjligt och kunna säga något om de utredningar socialsekreterarna producerar idag. De utredningar som jag granskat är från perioden 2012-01-01 till 2012-11-19. För att inte få ett för stort material valde jag även att avgränsa ålderspannet från att röra sig från barn upp till 20 år blev min avgränsning unga från 13-20 år. 13-20 år utgör också socialtjänstens definition av begreppet ungdom.
Från början var det tänkt att jag enbart skulle studera bedömning, beslut samt en del av
analysen i utredningarna men efter att ha börjat granska dessa delar insåg jag att jag skulle få ett för litet underlag att arbeta med. Socialsekreterarna i Uppsala kommun arbetar efter BBIC vilket står för barns behov i centrum. I BBIC:s grundbok från 2006 står att:
60 Billquist, Leila, Johansson, Lisbeth. ”Sociala akter som empiri. Om möjligheter och svårigheter med att använda socialarbetares dokumentation i forskningssyfte”. Socialvetenskaplig tidskrift nr 1. 2007.
61 Bryman, Alan. Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 1:4. Malmö: Alan Byrman och Liber AB, 2002. Sid. 362.
62 Ibid.
Analys av det insamlade materialet och bedömning av behov av insatser är centrala delar i utredningsarbetet och ska logiskt hänga ihop med det inhämtade
utredningsmaterialet. I det praktiska arbetet betyder det ofta att analys och bedömning görs löpande under arbetets gång. Det är ett successivt förlopp där behoven bedöms ett behovsområde i taget. I den slutliga analysen och bedömningen vägs behovsområdena sedan samman.63
Detta var också ett av skälen till att jag valde att ta del av hela utredningarna för att få tillgång till väsentlig information för att besvara min frågeställning. Mitt material kom dessutom att bestå av andra former av social dokumentation så som aktanteckningar och genomförandeplaner. Detta var på grund av att de två som hjälpte mig att plocka fram materialet samordnande/controller och kontaktpersonssekreteraren, ansåg den sociala dokumentationen som jag blev tilldelad innehålla relevant information angående ärendena i relation till mitt syfte.
4.3 Tillvägagångssätt
Det var kontaktpersonssekreteraren och samordnande/contorller som arbetar på kontakt och familjehemsenheten i Uppsala Kommun som tog fram mitt material rörande de särskilt
kvalificerade kontaktpersons ärenden från 2012-01-01 till 2012-11-19 där de unga var 13-20 år gamla. Det rör sig om 15 ärenden som sedan blev 13 vilket ska förklaras närmare här nedan. Det bör tilläggas att ärenden rörande särskilt kvalificerad kontaktperson enligt öppenvårdsinsatser som exempelvis Perrongen64 och/eller Mini perrongen i Uppsala Kommun inte ingår i mitt material. Det fanns även 8 ärenden rörande särskilt kvalificerad kontaktperson där de enskilda var under 13 år men dessa ingick inte i den avgränsade grupp jag valt att studera. Jag fick själv inte tillgång att leta fram materialet i datasystemet pro capita och var därför beroende av andras bedömning av vilket material som lämpade sig bäst för att besvara mina frågeställningar. Däremot hade jag möjlighet att fråga om det fanns mer relevant information angående ärendena och på så sätt kunde de som hjälpte mig att ta fram materialet söka igenom i dokumentationen kring ärendet en gång till så en vis mån av påverkan hade jag gällande materialet.
Innan jag började läsa den framtagna sociala dokumentationen fick jag skriva på ett dokument rörande sekretess om att jag har tagit del av sekretessbestämmelser enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Eftersom jag inte kunde ta med mig de utskrivna utredningarna skedde min analys av materialet på kontakt och familjeenheten.
Jag började med att läsa igenom materialet för att skapa mig en bild av den information som fanns i utredningarna. Sedan strök jag under definitioner och bedömningar som jag ansåg var relevanta för beslutet och kunde klassas som beslutets motiveringar samt beskrivningar av den unges problematik. Sedan studerade jag ärendena en och en för att skapa mig en bild av det enskilda ärendet. Varje ärende kodades. Koderna utgick ifrån två huvudområden bestående av två av mina
63 Socialstyrelsen Grundbok Barns behov i centrum BBIC. Artikelnr 2006-110-7. Publicerad www.socialstyrelsen.se, april 2006. Sid. 71.
64 20 stycken kvalificerade kontaktpersoner är knutna till Perrongens verksamhet för ungdomar 13-20 år . För att komma till Perrongen krävs ett myndighetsbeslut. För mer information se Perrongens verksamhetsbeskrivning
”Verksamhetsbeskrivning 2012 Perrongen i Uppsala kommun” http://vb.uppsala.se/Global/Rad%20och%20Stod/R
%C3%A5d%20och%20st%C3%B6d%20dokument/Perrongen%202012.pdf som finns att tillgå på http://vb.uppsala.se/webb/radostod/Vara-verksamheter/Perrongen/ 2012-11-20.
frågeställningar nämligen beskrivningar av den unges problematik och vad insatsen syftade till att stödja eller hjälpa den unge med. De koder som föll under beskrivningar av den unges problematik kategoriserades in i olika teman av problematik som jag fann i materialet: familj och boende, utbildning, fritid, hälsa, socialt beteende och nätverk. På samma sätt kategoriserades koderna rörande insatsens syfte in i teman som jag fann i materialet: familj, utbildning och sysselsättning, fritid, hälsa, socialt beteende och nätverk. För att mitt resultat skulle bli mer överblickbart valde jag att redovisa mitt resultat i tabeller där man kan se antal ärendena som föll under respektive kategori och tema. För att tydliggöra vad som menas med respektive kategori kompletterades tabellerna med citat.
4.4 Analysmetod
Jag har valt att angripa och analysera mitt material utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Jacobsen redogör för vad som menas med en innehållsanalys på följande sätt: ”I en innehållsanalys tolkas texten som upplysningar om faktiska (om än subjektiva) förhållanden.”65. I ett sådant arbete genomgår forskaren ofta bestämda faser enligt Jacobsen. Dessa består av kategorisering av materialet, fylla dessa kategorier med innehåll där citat hjälper till att illustrera kategorierna.
Därefter räkna ihop förekomsten av teman, jämföra materialet och söka förklaringar till de likheter och skillnader man funnit.66
Jag valde att inte ha färdiga kategorier när jag började studera materialet på grund av att jag inte hade vetskap om hur utredningarna såg ut: hur handläggarna utformar sina utredningar och
formulerar sina bedömningar. Dock gick jag in med vetskapen om de tre kriterier som formuleras i SoL lagstiftningen SoL 3 Kap 6§ stycke 4: ”för att motverka en risk för missbruk av
beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende”.
Detta kan ses som att det strider mot en öppen kodning men Jacobsen förklarar att:
...den kvalitativa metodens datainsamling kännetecknas av öppenhet. Metoden ska i huvudsak vara induktiv. Det kan stå i strid med att undersökare ofta kategoriserar på förhand, men här behövs inte finnas någon konflikt.67
Jacobsen exemplifierar detta med öppna intervjuer där forskaren oftast har en intervjuguide men att forskaren efter intervjun upprättar nya kategorier och förkastar en del andra som fanns med i intervjuguiden. På ett liknande sätt kan man se på min innehållsanalys av den sociala
dokumentationen där jag redan på förhand letade efter bedömningskriterier men i mitt möte med materialet upptäckte andra kategorier som var av intresse för mitt syfte. Jag har arbetat med öppen kodning av materialet och utgått från ett induktivt förhållningssätt. Ett induktivt förhållningsätt kännetecknas av en öppenhet till materialet och man ska undvika att skapa bestämda uppfattningar om vad man söker efter.68
Fördelarna med att använda sig av en innehållsanalys i detta arbete är att metoden är relativt
65 Jacobsen, Dag Ingvar. Förståelse, beskrivning och förklaring. Introduktion till samhällsvetenskaplig metod för hälsovård och socialt arbete. Norge: Hoyskoeforslaget AS, 2003. Sid. 139.
66 Ibid.
67 Ibid. Sid. 140.
68 Ibid.
