Studiemiljöerna på UB i Växjö med fokus på de 9 framgångsfaktorerna och studentupplevelser

Studiemiljöerna på UB i Växjö med fokus på de 9 framgångsfaktorerna och studentupplevelser

En användarstudie 2019

Rapport

Innehållsförteckning

1 Inledning 3

2 Bakgrund 3

3 De 9 framgångsfaktorerna på universitetsbiblioteket i Växjö 4

3.1 Destination 4

3.2 Identity 5

3.3 Conversations 6

3.4 Community 7

3.5 Resources 7

3.6 Humans Factors 7

3.7 Retreat 9

3.8 Timely 9

3.9 Refreshments 10

4 Sammanfattning och förändringsförslag 12

4.1 Sammanfattning 12

4.1.1 Förändringsförslag 12

4.1.2 Påbörjade förändringar 13

Bilaga 14

Förändringsförslag – en prioritering 14

1 Inledning

Har de förändringar som gjorts av studiemiljön på Linnéuniversitetets bibliotek i Växjö med grund i de synpunkter som kommit in under senare års användarstudier gett önskat resultat?

Med hjälp av olika UX-tekniker har vi under några veckor under sen vår och tidig höst 2019 undersökt om studenterna upplever att de förändrade studiemiljöerna lever upp till de ideal som beskrivits i tidigare studier. Materialet har även förhållits till de 9 framgångsfaktorer som definierats i Harrop och Turpins artikel ”A Study Exploring Learners´ Informal Learning Space Behaviors, Attitudes and

Preferences”.¹

2 Bakgrund

Under 2012 och första delen av 2013 genomfördes en fördjupad användarstudie i syfte att undersöka Linnéuniversitetets biblioteks studiemiljöer i Kalmar och i Växjö. Arbetet och resultatet presenterades i rapporten ”UB:s fysiska studiemiljö – En attraktiv kunskapsmiljö?”.²

De idéer som kom fram under användarstudierna 2012 – 2013, utvecklades under 2015 och 2016 till konkreta förslag i samarbete med Lokal- och serviceavdelningen och inredningsarkitekter från White Arkitekter. Ljudzoner skapades, större yta för studieplatser frigjordes och möbler provades ut tillsammans med studenter. I april 2017 påbörjades det praktiska arbetet med bland annat dragning av ny el, bok- och möbelförflyttningar och förtydligande av zonerna. Vid kursstart i september 2017 var den förändrade studiemiljön klar att tas i bruk.

De konkreta förändringar som föreslagits och/eller genomförts beskrevs i rapporten

”Utveckling av studiemiljöerna på universitetsbiblioteket 2014 – 2017”.³

En användarundersökning av studenternas upplevelse av den ”nya” studiemiljön i Växjö i förhållande till de nio framgångsfaktorerna för en informell lärmiljö gjordes under 2019. Resultat, analys och förändringsförslag som denna

användarundersökning gett upphov till redogörs för här.

1 Harrop, D., & Turpin, B. (2013). A Study Exploring Learners' Informal Learning Space Behaviors, Attitudes, and Preferences. New Review Of Academic Librarianship, 19(1), 58-77

2 Fredriksson, M., & Henriksson, I. (2013). UB:s fysiska studiemiljö – en attraktiv kunskapsmiljö? 2013 https://lnu.se/globalassets/dokument---

gemensamma/bibliotek/verksamhetsdokument/rapport_lokaloversyn_version2013.pdf

3 Erliksson, A-H. et al. (2018). Utveckling av studiemiljöerna på universitetsbiblioteket 2014 – 2017 https://lnu.se/globalassets/dokument---

gemensamma/bibliotek/verksamhetsdokument/rapport-studiemiljo-2014---2017.pdf

3 De 9 framgångsfaktorerna på universitetsbiblioteket i Växjö

3.1 Destination

Var väljer studenten att studera?

Foton som visade exempel på olika studiemiljöer på biblioteket placerades på skärmar, vilka i sin tur placerades på olika gångstråk i biblioteket. På så sätt täcktes de olika studiemiljöerna in när besökarna passerade skärmen. En person stod vid skärmen och tillfrågade förbipasserande vilken studiemiljö de föredrog. Sedan sattes en prick vid varje studiemiljö besökaren föredrog. De flesta satte enbart en prick, men några föredrog två miljöer.

Resultat:

Grupprum 27

“Paradiset” 16

Utmed fönster plan 2 13

“Balkongen” 12

Tyst zon plan 3 11

Plan 0 8

Röda “Torget” 2

Utmed fönster plan 1 mag 0

Det är följaktligen grupprummen som är den klart mest populära studiemiljön och därefter kommer “Paradiset”.

Den minst populära platsen var utmed fönstren i “Magasinet”. På plats noterar vi att stolar och bord har tagits därifrån och flyttats till grupprummen. Är det på grund av att det saknas möbler på ytan som det inte är populärt? Hur kan vi göra

“Magasinet”/plan 1 mer attraktivt? Ytan ger ett kalt intryck med för få stolar och en svårighet i att tyda bordsutformningen och hur de används. Skulle fler stolar samt skärmar mellan platserna vara en lösning genom att bilda mindre rum i rummet?

En fråga som uppkom är om de svarande hade varit på hela biblioteket, det vill säga sett alla olika studiemiljöer vi erbjuder.

3.2 Identity

Hur upplevs och tolkas en studieplats användningsområden?

På en whiteboard skrev vi frågan: Var gör du vad på biblioteket? En zonkarta i svartvitt visade de olika zonerna och deras namn. De tre aktivitetszonerna presenterades i text:

Röd Livfull zon Grön Lugn zon Blå Ljudlös zon

På en svartvit zonkarta skulle sedan besökarna placera ut vilken zon som gällde var i biblioteket. De som kom förbi blev tillfrågade och fick rita med röd, grön och blå färgpennor där de upplevde att respektive zon fanns. Personal fanns på plats och kunde förklara.

“Lugnet” har uppfattats som den ljudlösa zon den är. Entrén har alla utom en tolkat som livfull zon. “Paradiset” pendlar mellan livfull och lugn zon. “Torget” och

“Balkongen” pendlar på samma sätt främst mellan livfull och lugn zon.

”Underlandet” har alla zonerna. “Magasinet” pendlar främst mellan lugn och ljudlös zon.

Till stor del visar resultatet att besökarna verkar ha uppfattat vad som avsetts med de olika zonerna. Det livfulla “Torget” har dock flest noteringar som en lugn zon. Extra glädjande är att “Lugnet” uppfattats som det är tänkt, det vill säga som en ljudlös zon. Kan namnet “Lugnet” ha påverkat svarsresultaten?

Vid djupintervju ställdes frågan: Vi har olika aktivitetszoner i biblioteket. Hur ska vi göra för att de blir tydliga?

Någon tyckte det var tydligt och någon tyckte våra färgmarkeringar var bra.

Tydligast var markeringarna om tyst zon i trappan upp till plan 3. En synpunkt var att vi valt fel färger – rött skulle beteckna tyst zon och grönt en zon där tal tilläts.

Vad björkmarkeringarna in till “Paradiset” betyder behöver förtydligas. Fler och stora skyltar ute i biblioteket med upplysningar om vilken zon det är, fanns som önskemål. Annonsera om aktivitetszonerna på hemsidan vid kursstart! Någon kände inte till att vi har olika aktivitetszoner och någon kände inte till de tysta läsesalarna.

3.3 Conversations

Finns det utrymmen för samtal, grupparbete och diskussion?

Vid djupintervju ställdes frågan: Hittar du plats för samtal, grupparbete och diskussion?

I grupprummen finns plats för samtal, grupparbete och diskussion, men de är ofta upptagna. Känslan är att det är ont om plats, inte minst i tentamensperioder och före kl 16. Det är svårt att hitta platser för en grupp på 3-4 personer utanför

grupprummen. Soffor och fåtöljer är ett alternativ.

3.4 Community

Tillfredsställs behovet av att ingå i ett sammanhang? Går det att observera fenomenet ”working alongside” (att studenter väljer att sitta tillsammans men studerar självständigt/individuellt)?

Besökarna fick på papper skriva svar på frågorna Känner ni varandra? respektive Går ni samma utbildning? Resultatet visade att studenter som sitter och studerar bredvid varandra känner varandra, men de går inte alltid samma utbildning.

3.5 Resources

Är de tekniska resurserna tillräckliga? Tycker studenterna att de har god tillgång till trådlöst nätverk, eluttag, skärmar att koppla upp sig mot? Är det lätt att få teknisk support?

Besökarna fick på papper skriva svar på frågorna Har du god tillgång till trådlöst nätverk, eluttag etc? respektive Är det lätt att få teknisk support? En klar majoritet tycker att det är lätt att få teknisk support. I undersökningen framgår det inte vilken typ av teknisk support de svarar på, men besökarna upplever inga problem. Ett antal har inte behövt teknisk support eller svarar vet inte.

Nätverket krånglar ibland, men de tycker i princip att de har god tillgång till trådlöst nätverk. Fler eluttag skulle kunna behövas. ”Känns som om eluttagen kan vara för få på vissa platser”.

Vid djupintervju ställdes två frågor. Den första var: Är det lätt att på biblioteket använda och ladda utrustning som laptop, mobil mm? Fungerar det överallt – om inte, var?

Två ansåg att det fungerar bra i biblioteket och speciellt bra i grupprummen. Andra ansåg det vara svårt att hitta uttag vid gröna soffor på plan 2 och vid bord placerade ute i rummet.

Den andra frågan var: Finns det på biblioteket god tillgång till trådlöst nätverk?

Om inte – var i biblioteket fungerar det inte?

Det trådlösa nätverket fungerar bra, endast en anmärkning om att Eduroam kan krångla.

3.6 Humans Factors

Sätts människan i centrum i miljön? Hur är arbetsplatserna utformade vad det gäller ergonomi och flexibilitet. Hur är tillgången till god belysning, temperatur, ventilation, god ljudmiljö?

Svaren från en första skriftlig frågerunda med frågan Är det något Du/ni saknar vad gäller arbetsmiljön? kan delas in enligt nedanstående:

Sitt- och studieplatser: Tio personer kommenterade och det handlade genomgående att det saknades sitt- och studieplatser.

Grupprum: Åtta personer kommenterade och det är fler grupprum som önskas.

Bord: Fyra personer kommenterade och det handlade om fler och bättre bord, samt fler bord för större sällskap.

Stolar: Tre personer kommenterade och det framkom en brist på stolar. Även lägre och skönare stolar fanns på önskelistan.

Ljuddämpning: En person ansåg det inte vara lugnt på vissa ställen i biblioteket.

Ventilation: En person anmärkte om att det ibland kändes instängt på biblioteket, att luften kunde vara bättre.

Café: En person ansåg att caféet kunde ha bättre priser.

En sammanfattning visar att önskemålen handlar om fler grupprum, fler sitt- och bordsplatser.

Vid djupintervjuer ställdes ytterligare frågor. Den första var: Hur tycker du den plats där du oftast sitter är utformad? Sitter du bra, är belysningen god, är temperatur och ventilation bra? Är ljudmiljön god?

Ljudet leds via trapporna mellan våningarna på ett olyckligt vis. De automatiska yttergardinerna är störande när de fälls ner. Timerns tickande är också störande, samtidigt som den på ett bra sätt reglerar ventilationen i grupprummen i hus E.

Någon ansåg att ventilationen generellt var god. Bra är det med ”egen” lampa i den tysta zonen, sämre är det när lamporna är sönder. De reglerbara stolarna är bra då vi är olika långa. Oergonomiska är däremot de gröna sofforna i längden. Till

snurrfåtöljerna söker man sig för ljusets skull, men fåtöljerna är oergonomiska och det behövs fler små vita bord vid dem. Dessa bord ska dock vara större samt höj- och sänkbara. Det är kallare generellt i hus R och varmare i hus E. Samtidigt framkommer att det är kallt i grupprummen på plan 1 i hus E. Måla mer rosa på plan 1 i hus E och på plan 0 i hus R.

Den andra frågan vid djupintervjuerna var: Hur tycker du att grupprummen är utformade och inredda? Saknar du något för att kunna studera?

Att de grupprum som saknar väggar upp till taket är för ljudliga framkom vid flera intervjuer. En lösning kunde vara ljudabsorbenter. Några tyckte inredningen var bra och någon var osäker på om varje grupprum har en whiteboard. Ett önskemål var att grupprummen skulle rymma fler personer. En timer störde i några grupprum och grupprummen på plan 1 i “Magasinet” samt grupprummen på plan 0 var

bunkerliknande, utan ljusinsläpp. Skulle grupprummen i “Magasinet” tjäna på att förses med textilier/gardiner?

3.7 Retreat

Finns det tillgång till avskärmade miljöer? Har studenter hittat till de mer avskärmade miljöer som finns?

Vid djupintervju ställdes frågan: Tycker du att det går att hitta mer avskärmade miljöer om du behöver det? Var på UB finns de du känner till?

De miljöer som lyftes fram var tysta zonen plan 3, tysta läsesalarna, grupprum med väggar till taket - dvs grupprummen i hus E, soffor med höga ryggar och

läsplatserna utmed fönstren på plan 2 i hus R. På önskelistan fanns fler avskärmade miljöer, högre avskärmningar mellan läsplatserna i de tysta läsesalarna samt ”kojor”

av den typ som finns i hus N(ej biblioteket).

3.8 Timely

Finns det närhet och tillgång till viktiga resurser? Finns det en jämn fördelning av bokningsbara/ej bokningsbara studieplatser?. Är öppettiderna generösa? Har studenterna nära till studiekamrater, datorer, litteratur, mat och dryck? Finns det tillräckligt med studieplatser/möjlighet att hitta någon ledig plats?

Besökarna fick på papper skriva svar på nedanstående frågor:

Är öppettiderna generösa?

Ja (bra öppettider) 23 Helg (mer öppet) 3

Lov (mer öppet) 1

Fredag 1

Flertalet anser att dagens öppettider är bra. Några få önskar mer öppet på helgen och fredagen. En vill även ha mer öppet på lov.

Finns det tillräckligt med studieplatser?

Ja 17

Grupprum 3

Nej 3

Tidpunkt 3 Ensamma 2 Ljudlös zon 2

Majoriteten svarade att ja, det finns tillräckligt med studieplatser. Några modererar sitt svar med att det ”oftast” är lätt att få tag i studieplats. En anser att det är lätt att

få studieplats på förmiddagen, medan två just påpekar att det kan vara svårt senare och speciellt kl 10-15. Speciellt svårt kan det vara under tentaveckor och då inte minst att hitta grupprum för grupparbete. Fler grupprum står på önskelistan. Två påpekar att det kan vara svårt att finna en lugn och tyst plats och två har svårt att finna enskild plats.

Vi har 50 grupprum, 15 av dem är bokningsbara. Hur ser du på fördelningen?

Bra 18

Fler bokningsbara 8

Vet ej 2

Majoriteten anser att fördelningen är bra. Åtta personer efterfrågar fler bokningsbara grupprum. Sensor för att se om det är ledigt eller inte i de obokningsbara rummen tycker vi skulle vara bra…

Vid djupintervju ställdes frågan: Vet du hur många grupprum vi har? Vet du hur många som är bokningsbara – och var de finns? Om några fler grupprum skulle vara bokningsbara, vilka skulle det vara?

Grupprummen är många men också mycket upptagna, särskilt i tentamenstider.

Önskemål fanns om fler grupprum och fler bokningsbara i ljus miljö. Någon trodde alla grupprummen var bokningsbara, en person visste att grupprummen på plan 0 var bokningsbara. Någon önskade inte fler bokningsbara grupprum. Att bokningen av grupprummen var krånglig framkom, och rumsnumreringen var svår att förstå.

3.9 Refreshments

Finns det förtäringsmöjligheter vid studieplatserna? Tycker studenterna att det är gott om platser för att inta mat och/eller dryck i nära anslutning till

Universitetsbiblioteket? Känner studenterna till att det finns det möjlighet att lämna sin plats för att äta utan att förlora den?

Besökarna fick på papper skriva svar på nedanstående frågor:

Känner du till var det finns studentpentry?

Ja 8

Nej / vet inte vad det betyder 20

En klar majoritet känner inte till var studentpentryn finns eller ens vad det är. När vi diskuterade svaren med studenterna visade det sig i flera fall att de mycket väl kände till utrymmena med mikrovågsugnar mm, men de var obekanta med begreppet ”studentpentry”.

Hur gör du för att behålla din plats, och inte förlora den, när du till exempel ska gå iväg en liten stund (lunch e.d.)?

Gå i omgångar 6

Lämna saker 16

Äter på plats 1

Parkeringsskiva 2 Försöker ej att behålla 5

Majoriteten lämnar kvar saker för att behålla sin plats i biblioteket. En lösning om det är flera som studerar tillsammans är att gå i omgångar. Några försöker inte behålla platsen och en äter på plats. Endast två personer utnyttjar parkeringsskiva.

Vid djupintervjuer ställdes två frågor. Den första var: Har du lagt märke till att det finns personer som äter på plats på UB? I så fall - hur upplever du det?

Så länge det inte osar, spills eller är kladdigt är det OK att äta på UB. Någon påpekade att studentpentry finns.

Den andra frågan var: Känner du till att det finns s k parkeringsskivor? Om ja – hur fungerar det? Tror du de skulle användas mer om de placerades i anslutning till studieplatserna?

Några kände till och tyckte det vara bra med parkeringsskivor. Flera hade önskemål om att de skulle placeras ute i biblioteksmiljön, i nära anslutning till studieplatserna eller i en ficka utanför grupprummen. Gärna ha dem i färgerna efter

aktivitetszonerna. Låt faddrar berätta om skivorna till nya studenter. Andra visste inte om att dessa parkeringsskivor fanns och hade inte sett dem. En hade hört ett rykte om att de inte alltid fungerade.

4 Sammanfattning och förändringsförslag

4.1 Sammanfattning

Att låta studenterna utvärdera de förändringar som gjorts i studiemiljön på

Universitetsbiblioteket i Växjö med utgångspunkt från de nio framgångsfaktorerna för en informell lärmiljö när de varit i drift något år var viktigt. Hade vi uppfattat studenternas önskemål rätt, var behoven desamma nu som när lokalöversynen gjordes och fanns det förslag på hur miljöerna kunde förbättras ytterligare? Med användande av flera olika UX-tekniker har vi försökt att få reda på om studenterna anser att studiemiljöerna har det som krävs för att kunna kallas framgångsrik.

Studien visar att studenterna i stort sett tycker att studiemiljöerna är ändamålsenliga, men de har även gett värdefulla tips till förbättring. Om dessa förändringar görs kan synen på Linnéuniversitetets bibliotek i Växjö fysiska studiemiljö som en attraktiv kunskapsmiljö förbättras ytterligare.

4.1.1 Förändringsförslag

 Undersöka möjligheten att köpa in fler stolar till miljöer där det saknas.

Detta kommer inte att betyda att för många personer vistas i lokalen eftersom inte alla stolar i hela biblioteket kommer att vara upptagna samtidigt.

 Ljud- och synavskärmande skärmar med whiteboards köps in och placeras mellan borden i “Magasinet”/plan 1.

 Genomföra bokningsmöjlighet på skärmar utanför respektive grupprum.

 Undersöka om det genom samarbete med utbildning på Lnu går att utveckla sensorer som känner av om de grupprum som inte går att boka är lediga eller inte och att detta visas digitalt.

 Placera ut P-skivor på fler ställen i miljöer där studenter uppger att det är extra viktigt att behålla sin plats. Kanske ska skivorna enligt förslag ha samma färg som zonen.

 Förklara begreppet ”studentpentry” i de sammanhang där det används.

Kanske skulle ”studentkök” vara mer begripligt?

 I någon av miljöerna med grupprum som inte har väggar som går ända upp i tak skulle det vara intressant att hänga upp ljudabsorbenter från taket för att undersöka om studenterna upplever att ljudmiljön förbättras.

 Förse grupprum som saknar väggar upp till taket med skylt som informerar om att rummet saknar ljudisolerat tak.

 Förse samtliga grupprum med whiteboards.

 Förse gröna soffor med förhöjning runt benen för att mer anpassas till bordshöjden.

 Förse snurrfåtöljerna med större höj- och sänkbara bord.

 Annonsera om aktivitetszonerna på hemsidan vid kursstart.

 Vid björkportalen in till grön zon på plan 2 sätta en skylt med Lugn zon/Quiet zone.

 I trappan ner till plan 0 sätta en skylt med Lugn zon/Quiet zone samt ljudarbsorbenter.

 Studentförslag finns om att måla rosa på plan 1 i hus E och på plan 0 i hus R. Vi anser att mer textilier kan vara ett alternativ.

4.1.2 Påbörjade förändringar

 Komplettering med grenuttag vid grupparbetsplatser, plan 2 hus E.

 En ny utvärdering ur brandsynpunkt har påbörjats och kan eventuellt resultera i utökat antal sittplatser.

Bilaga

Förändringsförslag – en prioritering

UB

1. Förse grupprum som saknar väggar upp till taket med skylt som informerar om att rummet saknar ljudisolerat tak.

2. Vid björkportalen in till grön zon på plan 2 sätta en skylt med Lugn zon/Quiet zone.

3. I trappan ner till plan 0 sätta en skylt med Lugn zon/Quiet zone.

4. Placera ut P-skivor på fler ställen i miljöer där studenter uppger att det är extra viktigt att behålla sin plats. Kanske ska skivorna enligt förslag ha samma färg som zonen.

5. Annonsera om aktivitetszonerna på hemsidan vid kursstart.

6. Förklara begreppet ”studentpentry” i de sammanhang där det används.

Kanske skulle ”studentkök” vara mer begripligt?

LOS

1. Förse gröna soffor med förhöjning runt benen för att mer anpassas till bordshöjden

2. Förse samtliga grupprum med whiteboards.

3. Ljud- och synavskärmande skärmar med whiteboards köps in och placeras mellan borden i “Magasinet”/plan 1.

4. I någon av miljöerna med grupprum som inte har väggar som går ända upp i tak skulle det vara intressant att hänga upp ljudabsorbenter från taket för att undersöka om studenterna upplever att ljudmiljön förbättras.

5. Över trappan ner till plan 0 placeras ljudabsorbenter.

6. Undersöka möjligheten att köpa in fler stolar till miljöer där det saknas.

Detta kommer inte att betyda att för många personer vistas i lokalen eftersom inte alla stolar i hela biblioteket kommer att vara upptagna samtidigt.

7. Förse snurrfåtöljerna med större höj- och sänkbara bord.

8. Studentförslag finns om att måla rosa på plan 1 i hus E och på plan 0 i hus R. Vi anser att mer textilier kan vara ett alternativ.

IT

 Genomföra bokningsmöjlighet på skärmar utanför respektive grupprum

IT/utbildning

 Undersöka om det genom samarbete med utbildning på Lnu går att utveckla sensorer som känner av om de grupprum som inte går att boka är lediga eller inte och att detta visas digitalt.