• No results found

art en i

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "art en i"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Cid.aria (Thero) ulborfigrata Hiifer, en

i

norra Buropa fiirbisedd art (L"p., Geornetridae)

Av INGVAR SVENSSON

Osters16v 3086,S-291 90 Kristianstad,Sweden

Abstract

SvENssoN, l. Cidaria lT hera) albonigrata l16fer,

a species overlooked in Northern Europe (Lep.,

Geometridae).

- Ent. Tidskr. 96:60--{2, 1975.

The species is here for the first time reporled

from S*'eden and Denmark. It very nruch re- sembles C. uariata Schiff. but is distinguished by

minor differences in rving markings, antennae and genitalia, and by its habit of flying in late

autumn (there probably exists, hou'ever, also

a first generation flying at the same time as uariutu). As regards the genitalia, albonigrotu is

very close lo obeliscata, from which it differs very distinctly externally. In the larval stage albonigrata feeds on Abies, uariata on Picea.

and obeliscrrln on Pinus.

Vid ljusfingst i Kivik i Skane den 9 kto‐

ber 1971 tog fOrfattaren och Sten Vahl‐

strёm 3 6 6 och 1 9 av en matare som mest liknade Cfdariα υarfarα schiff., men som indi verkade frinllllande. Vi hade dessutom aldrig sett υαrfara vid denna arstid. under―

kning av genitalierna visade i stillet llara frindskap med οriscarα Hb.,sOn■ fjirilarna dock inte garna kunde hinfё ras till, aven

om det sminingom kOm i dagen lika sent

flygande ex. av den arten frin Sverige. Fran Danmark inflёt blandat material av sent flygande ο♭

`rfscarα och den υariarα_liknande fjarilen,fёrutom att Skat Hoffmeyer(1966) omnimner υαriαfa i mangd frin oktober. /i blev dock alltmer sikra pa att Kivik‐ fjiri‐

larna,liksom en stor del av de danska,Iniste hinfёras till en tredje art.

Forskningar i litteraturen gav illga upp‐

lysningar om vad arten kunde heta och inte heller om naringsvixten. Pa lokalen i Kivik vixte en mangd olika infё rda barrtridsarter, varav minga frin Nordamerika, vilket gav anledning till diverse spekulationer. Fragan

ι.r,ご″θ

`・

θ75 F-2

om niringsvixten― i varje fall e n sadall

- 16stes 1973 Under en exkursion den 10 augusti till Kalo Hestehave pa JyHand i an―

slutning till det 16 nordiska entomologmёtet

i Danmark havade jag tva grё na mitarlarver frin Aわf`s arbα (silvergran).En av dem levdc vidare och klicktes redan den 26 augusti till en 6,vilken utan tvivel tillhё rde arten utan namn.

Si anlinde under den gingna vintern ett arbete av Ernst Urbahn (1974), vilket int―

ligen gav namnet Niringsvixten stimde, de inom gruppen svarskllda och variabla geni―

talierna kunde ocksa passa, ch framfёr allt

visade antennlederna ett mycket gOtt kinne―

tecken. De nordiska fjirilarna var kanskc inte lika kontrastrika i vingteckningen son■

de i uppsatsen avbildade mellaneuropeiska, men detta ar intet ovanligt f6rhallande ivell i fraga on. andra fjarilarter. Den fO■ oss nanlll16sa fjirilen hade beskrivits redan ar 1920 som en form av υarfαfa under namnet

α′bonfgrααfer, men hade vickt fё ga uppmarksamhet. Dock hade ヽヽien_entomolo‐

(2)

CIDARIA (THERA)

C

ALBONIGRATA HOFER 61

gerna Gornik och Kautz redan 1942 komlnit till slutsatsen att ar♭Iligrara, liksom den

s)・dliga C. sfrag“ια Hb. Ined Okind vird‐

ixt, var en frin υarfαfrt skild art. Å■ 1973 tog F. Krampl, Prag,ater upp problemet och

kOnl till sallllna slutsats. Dessa arbeten hade dock undgatt uppmarksamheti Norden.Ingen kunde vil ana att den lnellaneuropeiska arわ ο_ 11′gralα skune finnas har.

Som framgar av historiken tillhёr αIうο―

B D F

Fig l A. Cidariα αοnf′rara ` B. .―C C. υαriαια `.D 9.― E. C. ο♭ι′jscarα `.F. 9.

岬 D

II U

岬 F I I

Fig' 2. A-C. Nliddle joints of male antenna oI: A. Cicluria albonigrata.

- B. C. uariata.

- C. C.

obeliscata.

- D, F, H. Aedeagus of: D. c. albonigrata.

- F. c. uariata.

- H. c. obeliscata.

E. G, I. ostium region of: E. c. albonigrata Q. -

- G. c. unriata ?. - I. c. obetiscata Q.

E71ι rJJsλ 7,75 ゴー2

A E

(3)

62 INGVAR SVENSSON

rligrara en grupp av varandra mycket nir‐

stiende former,inom vilken artuppdelningen vallat svarigheter. I de flesta fall bOr det dock vara relativt litt att urskilja den nya arten. Exempelvis kan fig. 1--3 sidan l15

i Hoffmeyer(1966)med stOr sikerhet be―

stammas till αI♭οnigrarcII, vilket ocksa be‐

styrkes av uppgifterna om flygtiden i texten.

Det aterstar emellertid att finna den f6rsta generationen har. sannolikt flyger den unge‐

fhr samtidigt med υarfαια eller mёjligen med

rjan nigOt tidigare. Fё r att underlitta det fortsatta sёkandet limnas en bild av de tre

aktuella nordiska arterna(fig。 1)OCh i tabell‐

form anges nedan de viktigaste skillnaderna.

(Den sydliga sfragIIIαια limnas alltsa utan_

r.Fjarilen kinns normalt litt igen pa sina kontrastrika, nistan svartvita framvingar, dir nlittfiltet i regel ar reducerat till en nistan kvadratisk, stor framkantflick。 )De flesta kinnetecknen ar mer eller nlindre variabla,vilket inaste observeras vid anvind―

ningen av tabellen. Detta ganer ocksa geni_

talierna(fig.2D― I)men Sannolikt i milldre rad antennerna(fig.2A一 C).

albonigrata Hdfer I uariofa Schiff. I obeliscata Hb.

Antenner $ (mittleder) Framvingar $

Framvingar Q

Bakvingar

Bakkropp (ovan) Vingbredd $ Vingbredd Q Genitalier $

Genitalier Q

Flygtid Viirdvixt Larv

sagtandade

NIindre orolig teckning;

vaglinje och mittfaltets begrinsning med svaga bigar. Stark kontrast mellan det nistan svarta mittfiltet och de vita mellanfilten

SOmご,men mittfilt och mellanftili nistan jttmnt svartgri.

Tydliga tvirlinjer Distinkt diskpunkt.

Kraftiga parvisa flickar.

Ca25 mm Ca 29 mm

Smal insvingd aedeagus Spetsen med ganska fi

taggar.

Ductus med svaga lings‐

veck Halvmanformigt ki―

tiniserat filt vid ostium mindre utbrett

Sept―okt. Sannolikt ock―

si maj juni

bias

Grёn, glinsande, sidolin―

jer gula

Slita

Orolig teckning; vaglinje och begrinsningar med framtridande bagar. ut_

bredda bruna falt och

flickar.

Son・ 6, ibland dock lju‐

sare och graare.

Tydliga tvarlinjer. Disk‐

punkt svag.

Parvisa flickar.

Ca 23 mm Ca 27 mm

Tjock aedeagus. Spetsen med minga taggar.

Ductus med starka lings_

veck Halvmanformigt filt

vitt utbrett.

Juni――b6rjan av aug

Picaα

GragrOn, matt, sidolinjer

vita

Svagt sagtandade

Lugn teckning; svaga ba―

gar och viglinje otydlig.

Hela vingen mera jimnt

brun,mittfilt ibland svart―

aktigt.

Ungefiir som $, mittfelt

mtirkare.

Nistan utan teckning.

F6rsvinnande flAckar.

Ca 23 mm Ca 27 mm

Smal aedeagus. Spetsen

med fl taggar.

Ductus med svaga liings- veck. Halvmlnformigt fiilt

mindre utbrett.

Juni-juli. Aug.-okt.

Pinas

Griin, sidolinjer griinvita.

r hji11)Ined material och givande diskus―

sioner i artfragan ёnskar iag Sarskilt tacka vhnnerna StenヽVahlstrё nl och Niels L.ヽ Volff, vidare Ernst Urbahn fёr traget ёversindande av alltid stinllulerande sirtryck.

E,2`7・,ごs/tr'6 ノ '75 /-2

Litteratur

HOFFMEYER, S 1966 De Danske Ialere, 2den uttaVe.一 Aarhus.

URBAHN. E. 1974 tlber Artberechtigungen inner―

halb der Thera variata‐Gruppe(Lep.,Geom}.

――Ent Ber 1974:97-105.Greiz

References

Related documents

rennäringen, den samiska kulturen eller för samiska intressen i övrigt ska konsultationer ske med Sametinget enligt vad som närmare anges i en arbetsordning. Detta gäller dock inte

avseende möjligheter som står till buds för främst Sametinget och samebyar, när det gäller att få frågan prövad om konsultationer hållits med tillräcklig omfattning

Enligt remissen följer av förvaltningslagens bestämmelser att det normalt krävs en klargörande motivering, eftersom konsultationerna ska genomföras i ärenden som får

Lycksele kommun ställer sig positiv till promemorians bedömning och välkomnar insatser för att stärka det samiska folkets inflytande och självbestämmande i frågor som berör

Länsstyrelsen i Dalarnas län samråder löpande med Idre nya sameby i frågor av särskild betydelse för samerna, främst inom.. Avdelningen för naturvård och Avdelningen för

Det behöver därför göras en grundläggande analys av vilka resurser samebyarna, de samiska organisationerna, Sametinget och övriga berörda myndigheter har och/eller behöver för

Länsstyrelsen i Norrbottens län menar att nuvarande förslag inte på ett reellt sätt bidrar till att lösa den faktiska problembilden gällande inflytande för den samiska.

Men för att avgöra om ett ärende är av särskild betydelse för samerna -- vilket ju enligt 6 § ger samiska företrädare möjlighet att begära konsultation --