SMS-språk – va e d?: En undersökning av några gymnasieelevers och lärares SMS-språk

Institutionen för humaniora

Svenska språket Avancerad nivå

Handledare: Solveig Hammarbäck GL1104

Examinator: Sofia Ask 15 hp

2009-06-15

G2 G3 Avancerad nivå

SMS-språk – va e d?

En undersökning av några gymnasieelevers och lärares SMS- språk

Klara Hansson

Sammandrag

SMS är väldigt populärt och SMS-språket ofta talspråkligt. Det finns förkortningar som är speciella för SMS, chatt och mejl vilka används sparsamt i andra sammanhang.

Gymnasieelever och lärare har besvarat en enkät med 30 utvalda SMS-förkortningar och därefter har elever intervjuats om SMS-språk. Både eleverna och de flesta av lärarna skriver SMS regelbundet. De känner till drygt hälften av förkortningarna och använder ungefär samma förkortningar, men eleverna gör det i betydligt högre grad. Flickorna kan fler

förkortningar och SMS:ar oftare än pojkarna. Elevernas SMS till föräldrar blir kortare än till vänner och skrivs mer enligt skriftspråksnormerna och eleverna tänker på om mottagaren förstår vad de skriver. Även om eleverna i skrift verkar anpassa sig efter sin mottagare bör svensklärare ändå diskutera användningen av SMS-förkortningar med sina elever samt studera SMS-språk som en av flera språkstilar.

Engelsk titel:

SMS language - waz dat? A Study of the SMS Language of Some Upper Secondary School Students and Teachers

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 5

2 Litteratur ... 6

2.1 Den första mobilen och utveckling av Short Message Service ... 6

2.2 SMS ökar snabbt i popularitet ... 6

2.3 SMS – ett tidsödande skrivsätt ... 7

2.4 Unga skickar mest SMS ... 7

2.5 Användningsområden ... 8

2.6 Språket i SMS ... 8

2.7 Språkförändring eller språkförsämring ... 11

2.8 Vad står det i styrdokumenten om språklig förmåga som kan appliceras på SMS? ... 12

3 Syfte med arbetet ... 13

4 Metod ... 14

4.1 Etiska överväganden ... 16

4.2 Reliabilitet ... 17

5 Resultat ... 18

5.1 Resultat av enkätundersökningen ... 18

5.1.1 Hur ofta eleverna skriver SMS ... 19

5.1.2 Hur ofta lärarna skriver SMS ... 20

5.1.3 Elevers och lärares kunskap om förkortningar ... 21

5.1.3.1 De SMS-förkortningar som flest elever identifierar ... 22

5.1.3.2 De SMS-förkortningar som flest lärare identifierar ... 23

5.1.3.3 Jämförelse mellan elevers och lärares kännedom om SMS-förkortningar och användning av dessa ... 23

5.1.4 De tio mest använda SMS-förkortningarna ... 24

5.1.4.1 De tio mest använda SMS-förkortningarna bland elever ... 24

5.1.4.2 De tio mest använda SMS-förkortningarna bland lärare ... 25

5.1.4.3 Jämförelse mellan elevers och lärares användning av SMS-förkortningar ... 26

5.1.5 Kommentarer till några förkortningar och till kännedom och användning av dem 26 5.2 Resultat av intervjuer ... 28

5.2.1 Användning av SMS ... 28

5.2.2 Innehåll i SMS ... 28

5.2.3 Språk i SMS ... 29

5.2.4 Skillnader i SMS-språk mellan ungdomar och vuxna ... 31

6 Diskussion ... 32

6.1 Användning av SMS: frekvens och vad SMS används till ... 32

6.2 Kännedom om SMS-förkortningar ... 32

6.3 Användning av SMS-förkortningar ... 33

6.4 SMS-förkortningar i skolan ... 34

Litteratur ... 36

Bilaga 1 ... 38

Bilaga 2 ... 41

Bilaga 3 ... 42

Tabeller

Tabell 1 Hur ofta skriver du SMS? ... 19 Tabell 2 Medelvärde för antal rätta svar i enkäten ... 21 Tabell 3 Antal rätta svar i enkäten, medelvärden för lärarna indelade efter ålder ... 21 Tabell 4 De tio förkortningar som flest elever kunde, hur många som kunde dem och hur

många som använder dem ... 22 Tabell 5 De tio mest använda SMS-förkortningarna bland elever och i vilken utsträckning

de används ... 24 Tabell 6 Elevernas svar på vad d betyder ... 27

Figurer

Figur 1 Hypotetisk modell för utvecklingen innovation – språkförändring i talspråk ... 12 Figur 2 Fördelning i procent av samtliga elevers SMS-frekvens ... 19 Figur 3 Fördelning av lärarnas SMS-frekvens i antal ... 20 Figur 4 Fördelning av lärarnas SMS-frekvens, såväl samtliga lärare som uppdelade efter

ålder ... 20 Figur 5 De tio SMS-förkortningar som flest elever identifierar och i vilken utsträckning

dessa används ... 22 Figur 6 De tio SMS-förkortningar som flest lärare identifierar och i vilken utsträckning

dessa används ... 23 Figur 7 De tio mest använda SMS-förkortningarna bland elever och i vilken utsträckning de

används ... 24 Figur 8 De tio mest använda SMS-förkortningarna bland lärare och i vilken utsträckning de

används ... 25

1 Inledning

My smmr hols wr CWOT. B4, we used 2go2 NY 2C my bro, his GF & thr 3 :- kids FTF. ILNY, it's a gr8 plc.

Detta är hämtat ur en kort artikel publicerad den 4 mars 2003 om en 13-årig flicka som använde SMS-språk i sin skoluppsats . Artikeln beskriver hur flickan använde förkortningar och ”hieroglyfer” som vanligen förknippas med SMS:ande för att skriva en uppgift som hon hade fått av skolan. Hade hon använt det språk som förväntades av henne, skulle texten bli följande: ”My summer holidays were a complete waste of time. Before, we used to go to New York to see my brother, his girlfriend and their three screaming kids face to face. I love New York. It's a great place.”. Flickan förklarade för sin lärare att hon tyckte att det var enklare att skriva SMS-språk än standardengelska (Is txt mightier than the word?). Detta kan dock vara en skröna; ingen har kunnat spåra hela uppsatsen (Crystal 2008:24).

Även om jag, och säkert inte mina kollegor heller, aldrig har sett något liknande i elevtexter är SMS-språk intressant. Här har vi en situation där ungdomar med fler kommunikationssätt än vuxna väljer bland dem och jag tror inte att det har sett ut så tidigare. Det känns viktigt, inte minst som svensklärare, att studera vilket språk ungdomar använder när de skriver SMS och se om det påverkar det etablerade skriftspråk som skolan lär ut.

SMS-språket ser ofta annorlunda ut än det vanliga skriftspråket. När man skriver SMS finns det begränsningar vad man kan skriva, så då måste man anpassa sig till de rådande

omständigheterna. Sådana omständigheter är att ett SMS inte kan vara hur långt som helst; det tar tid att skriva SMS; det är relativt krångligt att mata in texten samt att det är en liten display på telefonen. Detta leder till att SMS främst handlar om hur någon mår, vad man gör, planer, hälsningar och liknande. För att antalet tecken inte ska ta slut innan meddelandet är framfört, för att ansträngningen inte ska bli för stor och för att det inte ska ta för lång tid att skriva sitt SMS använder skribenten ofta olika strategier som icke standardförkortningar och gemener i egennamn (Hård af Segerstad & Sofkova 2005:125–128).

2 Litteratur

2.1 Den första mobilen och utveckling av Short Message Service

1947 började forskare att utveckla en mobiltelefon för bil men den började inte användas förrän 1982, sådan vi känner till den (Hård af Segerstad 2002:189). Det första SMS:et

skickades i december 1992. Det var vid den här tiden mobiltelefonindustrin utvecklades och i slutet av 1990-talet var mobiltelefonen vitt spridd i Sverige (2002:189) och det var också då som SMS, Short Message Service, slog igenom (Taylor & Vincent 2005:81). Historien om SMS började med att man på 1980-talet upptäckte att man kunde skicka korta meddelanden med mobiltelefon på samma tid som tal och i de första (få) reklamkampanjerna på tidigt 1990- tal lanserades SMS i första hand som en personligt bemannad tjänst med inriktning mot företagskunder. Samtidigt dök användare på gräsrotsnivå upp, främst bestående av unga icke- professionella användare, vilket kom som en överraskning för mobiltelefonindustrin. De relativt låga kostnaderna för att äga en mobiltelefon och för att skicka SMS bidrog till att dessa unga människor hade råd att bli flitiga mobiltelefonanvändare (2005:77–89).

2.2 SMS ökar snabbt i popularitet

2009 är att skicka textmeddelanden långt mer populärt än att ringa och antalet SMS är betydligt högre än antalet samtal. Ungefär 80 % av svenskarna ägde i slutet av 2001 en mobiltelefon och över en miljard SMS skickades i Sverige, vilket var mer än dubbelt så många som 2000. Att skicka SMS var inte bara populärt i Sverige; i maj 2001 skickades 19 miljarder meddelanden över världen. Enligt en tysk studie skickades samma år över 100 miljoner SMS per månad i Tyskland och det var tonåringar och unga vuxna som använde SMS mest flitigt. Då ägde 74 % av tyska 12–13-åringarna en mobiltelefon (Hård af Segerstad 2002:190–191) och 2002 hade man en liknande situation i Storbritannien och Nordirland (Harper & Hamill 2005:61). I en artikel av Reid och Reid kan man läsa att man, när artikeln skrevs, räknade med att 23 miljarder SMS skulle ha skickats inom de fyra GSM-nätverken¹ i Storbritannien och Nordirland när 2004 var till ända och de konstaterar också att kulmen inte är nådd. Reid och Reid skriver vidare om en studie från Nokia där 80 % av

undersökningsdeltagarna angav SMS som den mest använda funktionen på sina

mobiltelefoner (2005:105–106). Crystal påpekar att detta är en global trend och nämner som

1 Global System for Mobile Communications, digital mobiltelefonteknik som är dominerande i Europa men används i hela världen. http://encyclopedia2.thefreedictionary.com/GSM, 2009-05-18.

exempel Sydkorea, där 93 % av 17–19-åringarna 2003 skickade eller mottog SMS minst en gång om dagen (2008:89).

2.3 SMS – ett tidsödande skrivsätt

När SMS kom hade det unika egenskaper: ett meddelande hade (och har fortfarande) en övre gräns på 160 tecken och innehållet bestod endast av text och inga bilder. Konsumenterna spelade en viktig roll när det gällde utvecklingen av SMS (Taylor & Vincent 2005:87).

Komponerandet av textmeddelanden var klumpigt och tidsödande. De flesta mobiltelefoner var baserade på en knappsats med siffrorna 0–9 och flera tecken var kopplade till samma knapp. För att skriva v, t.ex., måste man trycka 8 tre gånger och för att skriva två tecken från samma knapp krävdes att man gjorde en liten paus mellan tryckningarna. När SMS ökade i popularitet, utvecklades olika lösningar för att få bukt med begränsningarna, t.ex. system som T9² som förutsade texten, det vill säga föreslog det mest troliga ordet (2005:78).

2.4 Unga skickar mest SMS

Reid och Reid skriver att unga människor både är den drivande kraften och slavar under en ökande textmeddelandekultur (2005:106). I Theres Bellanders rapport om ungdomars kommunikation i Sverige konstaterar hon att dagens ungdomar är uppväxta med Internet, mobiltelefoner och Computer Mediated Communication, CMC (datormedierad

kommunikation). Hennes rapport är baserad på en enkät om kommunikation som besvarats av ca 300 ungdomar från tre olika gymnasieskolor, en belägen i en stad, en i en förort och en i en mindre tätort. Ungdomarna deltar aktivt i processen att forma det språk som används i

datorbaserade kommunikativa medier och de betraktar dessa som etablerade och självklara (2006:9–10).

I Bellanders enkät uppger ännu fler än i de brittiska studierna att de äger en mobiltelefon, 97

% (2006:61). 68 % säger att de dagligen eller varje vecka ägnar sig åt SMS och flickorna SMS:ar mer än pojkarna (2006:80–82). SMS skrivs till kompisar och föräldrar och när

2 T9 är en patenterad textigenkänningsteknik för mobiltelefoner. T9 står för "Text on 9 keys" vilket kommer från att mobilen har nio tangenter för bokstäver. Meningen med T9 är att göra det lättare att skriva textmeddelanden.

Det tillåter att ord skrivs in med en knapptryckning för varje bokstav i stället för att man, eftersom varje knapp är kopplad till flera bokstäver, måste trycka flera gånger på varje knapp för att skriva rätt bokstav

(http://sv.wikipedia.org/wiki/T9 2009-05-14, http://en.wikipedia.org/wiki/T9_(predictive_text) 2009-05-14).

Bellander frågar hur mobiltelefonen används nämner 29 % kontakt med föräldrarna (2006:62).

2.5 Användningsområden

Ylva Hård af Segerstad talar i sin avhandling om interpersonal text messaging, det vill säga SMS mellan personer, till skillnad från t.ex. reklam via mobiltelefonen. Hon skriver att interpersonal text messaging används till följande socio-kommunikativa funktioner:

 mänskliga relationer (hälsningar, gratulationer, inbjudningar, skämt osv.)

 koordinerande aktiviteter under dagen (genom rapporter om aktiviteter eller en person eller aktivitets vistelseplats)

 koordinerande av praktisk hjälp (genom att sända en inköpslista eller tider att bli upphämtad)

 planering av sociala möten

 underhåll av kontakt

SMS används först och främst till privat kommunikation mellan partners, vänner och familj, sällan i formella sammanhang, som affärsverksamhet. För 14–19-åringar är SMS märkbart viktigt som verktyg för att ha omedelbar kontakt med andra (2002:197–198).

Eldridge och Grinter rapporterade 2001 att SMS-kommunikationen mellan personer används till att säga hej, påverka någon, ordna ett möte eller berätta något för mottagaren. Anledningen till att ungdomar använder SMS är att det är snabbare, billigare, enkelt att använda och mer bekvämt än andra kommunikativa metoder (Hård af Segerstad 2002:198). Att flirta, t.ex., är lättare via SMS än via telefon eller brev. I en svensk undersökning svarade 145 av 814 tillfrågade att de använde SMS till att flirta (2002:198).

2.6 Språket i SMS

I en tysk rapport fann man att SMS främst används informellt vilket tillåter:

 ett informellt talspråk

 modersmål med brytning (tyska)

 tonårsslang

 dialekt

 Internetslang

(Hård af Segerstad 2002:202)

SMS-kommunikationen blev informell och har också utvecklat en ny språkform som tillåter den intimitet som vanligen uppstår i möten öga mot öga att finnas mellan deltagare i samtal som är fysiskt avlägsna (Taylor & Vincent 2005:83). Dialektord, interjektioner och prosodi är verbaliserade och utskrivna i SMS (Hård af Segerstad 2002:202).

Begränsningarna 160 tecken och den klumpiga och tidsödande multi-tryck-metoden ledde till att förkortningar, akronymer (initialord) och textbaserade emoticons som användes i

Internetmeddelanden överfördes till SMS, främst av yngre, för att underlätta komponerandet (Taylor & Vincent 2005:83). Emoticons, smileys, är sidovända ansikten :-) som skapats med hjälp av tecken på datorns tangentbord (Bellander 2006:13). Även Schlobinski et al. hävdar att det höga antalet förkortningar i SMS har att göra med det begränsade antalet tecken per meddelande (Hård af Segerstad 2002:206). För att inte skriva för långt, infördes också sparsam användning av mellanslag.

Det finns alltså olika medel för att reducera text i SMS. Hård af Segerstad talar om syntaktisk och lexikal reduktion för att spara tid, ansträngning och knapptryckningar. Uteslutning av subjektsformer är den vanligaste syntaktiska reduktionen (Hård af Segerstad 2002:204–205).

Lexikala kortformer är akronymer och förkortningar och enligt Hård af Segerstad är definitionerna av orden följande:

 Akronymer är ord som bildas av initialerna (i vissa fall de två tre första) i en rad av ord och uttalas bokstav för bokstav.

 Förkortningar är skrivna kortformer av ord, byggda av initialerna och uttalas med sina fullånga ord.

Akronymerna delas sedan in i bokstavsakronymer, t.ex. SMS, och akronymer med fonetiskt värde, t.ex. SIM. Förkortningarna delar hon in i konventionella förkortningar och ad hoc- förkortningar, t.ex. d för dig. Bokstavsakronymer och ad hoc-förkortningar visade sig vara vanligast (Hård af Segerstad 2002:205–206). Schlobinski et al. menar att ad hoc-

förkortningarna har blivit konventionaliserade, men ännu inte accepterade i det allmänna språkbruket (2002:206).

Crystal skriver att SMS-språk inte är särskilt innovativt eller särskilt svårbegripligt (2008:53) och identifierar sex olika huvuddrag typiska för SMS-språk. De typiska huvuddragen är:

 Piktogram, symboler som används i bildskrift, t.ex. emoticons, (2008:184), t.ex. :-@

’skrikande’

 Logogram, skrivna symboler som representerar ett ord eller en betydelsebärande del av ett ord, t.ex. ett prefix (2008:182), t.ex. b4 ’before’

 Initialförkortningar, t.ex. jk ’just kidding’, omg ’oh my God’

 Uteslutning av bokstäver, t.ex. msg ’message’, englis ’English’

 Icke-standardstavning, t.ex. wot ’what’, skool ’school’

 Förkortningar där en viktig del av ordet tas bort, vanligtvis i slutet, t.ex.

gran(dmother), perh(aps) (Crystal 2008:37–51)

I Hård af Segerstads analys av SMS bestod corpus av 1152 meddelanden och dessa bestod i sin tur av 170 024 symboler (Hård af Segerstad 2002:214). Hon ville studera hur svenska språket skrevs i SMS. Bland annat fann hon talspråkslik skrift, konsonantskrift,

okonventionella förkortningar och bruk av engelska ord och fraser. Exempel på talspråkslik stavning, eller okonventionell stavning, är ja för jag. Med konsonantskrift menas att man utesluter vokalerna. Okonventionella förkortningar som Hård af Segerstad tar upp är t för tid.

De engelska orden och fraserna som hon fann kan dyka upp mitt i en pågående konversation på svenska (2002:221–226).

Det finns en risk att vinsterna man vill åt genom att förkorta ord och infoga emoticons, det vill säga spara tid, besvär och utrymme, såväl som att förmedla icke-verbal information, går förlorade om man använder så intrikata förkortningar och emoticons att mottagaren inte kan dechiffrera texten. Hård af Segerstad hämtar ett exempel från Crystal där SMS:et blir mer svårläst med förkortningar: ru2cnml8r ’are you two seeing me later’ (2002:207–208).

Ett annat sätt att komma undan de många knapptryckningarna är att använda T9, predictive messaging (Crystal 2008:184). En studie från 2002 rapporterade att drygt hälften av dem som hade predictive messaging använde det och 2007 var det fortfarande uppdelat mellan dem som älskar det och dem som hatar det (Crystal 2008:67–68). Eldridge och Grinter fann ett litet stöd för förutsägbarhetsskrivande, då ungdomars användning av förkortningar gjorde det knappt användbart (Hård af Segerstad 2002:198–199). Även Taylor och Vincent nämner att i synnerhet ungdomar har visat sig ha svårt att ge upp sin nya språkliga jargong trots att det kommit system för att förutse ord och möjlighet att länka samman flera SMS (2005:83).

När man talar om läsarens tolerans för skrivfel vad gäller ortografi, interpunktion och syntax kan man konstatera att toleransen är högre i SMS än i normativt skrivet språk. Schlobinski et al. fann (2001) märkbart fler fel i SMS jämfört med traditionell korrespondens. 43 % av meddelandena var skrivna antingen med enbart versaler eller med gemener. Nästan två tredjedelar av användarna följde normativ interpunktion, trots att det kan kräva flera extra knapptryckningar för att få fram t.ex. ett frågetecken. Enligt Schlobinski et al. används emoticons som ett meta-kommunikativt verktyg för att kompensera bristen på verbala och icke-verbala uttrycksmedel (Hård af Segerstad 2002:203).

2.7 Språkförändring eller språkförsämring

Crystal påpekar att inte bara tid och energi kan förklara varför människor använder SMS och SMS-språk. Det är roligt att leka med språket också (2008:71). De språkliga alternativ som först uppstod för att lösa de teknologiska begränsningarna blev ett sätt att visa sig duktig på att SMS:a. En sidoeffekt av dessa lingvistiska utövanden blev en gradvis utveckling av en ny och unik SMS-slang (Taylor & Vincent 2005:83).

Schlobinski et al. påpekar att ingen degradering av språket sker, snarare har det blivit en konst att skriva lämpligt för SMS-genren (Hård av Segerstad 2002:208). Crystal är inne på samma linje och tar upp exempel på hur barns språk inte försämras för att de SMS:ar. Han nämner att det i Skottland kommenterades 2006 i samband med de nationella examensproven att SMS- förkortningar började dyka upp, men bara i en mycket liten procent av examensproven (2008:154). När man i England jämförde en grupp SMS:ande 11–12-åringar med en grupp icke-SMS:ande barn i samma ålder, såg man att ingen grupp hade märkbart sämre stavning eller grammatik än den andra. Enligt en finsk forskargrupp är den informella SMS-stilen motiverande, särskilt för tonårspojkar, och erbjuder nya möjligheter för språklig kreativitet (2008:161).

Språk förändras, delvis på grund av påverkan av andra språk, och tekniska nyheter har givit oss många nya ord och uttryck. Även om SMS-språket inte tycks ha någon större inverkan på skriftspråket i negativ bemärkelse kan man ändå förmoda att det sker en viss påverkan

eftersom SMS används ofta och av många. Förändringar i språk hör man ofta först i talad form, inte i skriftlig. SMS har, som tidigare nämts, många talspråkliga drag (bl a Hård af Segerstad 2002) och därför kan det vara intressant att göra en jämförelse av SMS-språkets utveckling med Ulla-Britt Kotsinas modell över utvecklingen inom talspråk:

Steg 1 innovation

normbrott, nyhetsvärde

Steg 2 försvinner gruppidentitet

Steg 3 försvinner nya grupper

Nyhetsvärde, identitet: lokal, social, osv

Steg 4 försvinner ungdomsspråk

Identitet: ungdom

Steg 5 försvinner sociolekt, dialekt vuxenspråk

Låg alt. hög status ”slang”, ”vardagligt”

Steg 6 försvinner standardspråk

Figur 1. Hypotetisk modell för utvecklingen innovation – språkförändring i talspråk (efter Kotsinas 2004:173).

Kotsinas visar med sin modell hur nya talspråksformer som uppstår antingen kan försvinna igen eller så småningom bli standardformer i språket och man kan dra paralleller till den utveckling inom skriftspråket som kan komma att ske i och med SMS-språkets påverkan på normen. Modellen gäller talspråk och man vet inte ännu om modellen även kan gälla för nya skriftspråksformer som utvecklas ur talspråksbaserade medier som exempelvis SMS.

2.8 Vad står det i styrdokumenten om språklig förmåga som kan appliceras på SMS?

I styrdokumenten i svenska för gymnasieskolan går man inte i detalj in på vad undervisningen ska bestå av och det står inte heller något om att man ska tala om det språk som förekommer i Computer Mediated Communication, CMC (se avsnitt 2.4). Däremot står det i strävansmålen att skolan ska sträva efter att eleven ”förstår språkets betydelse för identiteten och utvecklar förmågan att förstå sig själv och andra i ett kulturellt och historiskt sammanhang” och att eleven ”utvecklar kunskap om det svenska språket, dess ständigt pågående utveckling, dess uppbyggnad, ursprung och historia, samt utvecklar förståelse för varför människor skriver och talar olika”, vilket talar för att vi ska diskutera även SMS-språk i svenskundervisningen som en del av den språkutveckling som pågår.

Även bland målen för de olika kurserna kan vi finna stöd för att ägna tid åt SMS-språk under svensklektionerna. Två av målen för Svenska A är att eleven efter avslutad kurs ska ”kunna förmedla åsikter, erfarenheter och iakttagelser i tal och skrift på ett sätt som är anpassat efter situationen och mottagaren” samt ”kunna tillämpa grundläggande regler för språkets bruk och byggnad samt vara medveten om skillnader mellan talat och skrivet språk”. SMS-språket hamnar mellan tal- och skriftspråk eftersom det har drag av båda och det är viktigt att eleverna är medvetna om detta och tänker på att inte använda språket i SMS i mer formella skrivsituationer. Efter att ha avslutat Svenska B ska eleven ”kunna göra iakttagelser av och diskutera språkliga skillnader som exempelvis kan bero på ålder, kön, yrke, uppväxtort och bostadsort” samt ”känna till några väsentliga drag i hur det svenska språket har utvecklats från äldsta tider till våra dagar” (Kursinformationssystemet för skolan 2009). Då passar det att diskutera hur CMC har påverkat det svenska språkets utveckling.

Forskning visar att elever klarar av att hålla isär SMS-språk och det vanliga skrivna språket (Hård av Segerstad 2002:208) men det är ändå värt att ta upp i svenskundervisningen eftersom det är en viktig skrivform för eleverna. Det är skillnad mellan det SMS-språk gymnasister använder och det SMS-språk vuxna, däribland deras lärare, använder. Det verkar som om elever idag har tillgång till ett skriftspråk som förmodligen många av deras

svensklärare inte behärskar men ändå förstår.

3 Syfte med arbetet

Syftet med undersökningen är att studera i vilken grad några gymnasieelever och lärare känner till och använder SMS-språk med inriktning på icke standardförkortningar i SMS, både på ord- och frasnivå.

Mina frågeställningar är:

 Hur vanligt är det med SMS-användning bland gymnasieungdomar och deras lärare?

 Känner elever och lärare till de utvalda SMS-förkortningarna?

 Hur många använder sig av dem?

 Vilka skillnader och likheter finns det mellan lärare och elever när det gäller användningen av och kännedomen om SMS-förkortningarna?

 Används dessa förkortningar endast i SMS, chatt och mejl eller används de även i andra sammanhang?

 Hur ser det ut mellan könen? SMS:ar flickor och pojkar lika mycket? Kan de lika många SMS-förkortningar?

 Finns det skillnader mellan olika lärare med tanke på ålder och kön?

 Använder ungdomar samma SMS-språk oavsett vem de skriver till?

 Använder ungdomar samma språk oavsett i vilken situation de skriver?

4 Metod

För att ta reda på hur ofta elever och svensklärare på gymnasiet skickade SMS samt om de kunde och använde SMS-förkortningar, blev enkät en passande metod och en kvantitativ enkätundersökning genomfördes (Trost & Hultåker 2007:18). Med en enkät går det att se vilka ord som många kan/använder och vilka förkortningar som verkar vara obekanta

och/eller ovanliga. För att relativt enkelt kunna fråga ett större antal elever passade det med en enkät.

96 elever, varav 58 flickor, 35 pojkar och 3 som ej uppgivit kön, ur årskurs 1 och 2 från en fri gymnasieskola i en stor mellansvensk stad fick besvara enkäten, först ca 1/3 av eleverna och ca 2/3 av dem vid ett senare tillfälle under samma vecka. Vid första tillfället presenterade jag själv enkäten och dess syfte medan deras lärare var närvarande. Vid andra tillfället delade läraren ensam ut enkäterna, enligt mina instruktioner.

I enkäten finns 30 SMS-förkortningar, 20 svenska och 10 engelska (se bilaga 2). De engelska förkortningarna blandas fritt med svenska uttryck i SMS. 18 stycken är förkortningar av ord och 12 är förkortningar av fraser. För att göra en viss avgränsning av materialet uteslöts alla emoticons. SMS-förkortningarna är hämtade från en artikel i Upsala Nya Tidning den 11 januari 2009. Artikeln handlade om SMS-språk och just SMS-förkortningar. Till artikeln fanns en SMS-ordlista bestående av 26 svenska och 22 engelska SMS-förkortningar³ (Larsson 2009). Anledningen till att inte samtliga förkortningar från ordlistan finns med, är att enkäten inte skulle bli för omfattande.

Efter korrespondens med journalisten Ylva Larsson(e-post 2009-02-25), som skrivit artikeln, fick jag veta att hon hade hittat de flesta orden som var med i ordlistan på Internet. Hon jämförde flera olika ordlistor som hon hittade och tog sedan med de ord som förekom mest.

En del av orden hade artikelförfattaren fått av Sylvana Sofkova Hashemi, fil dr i

språkvetenskap, som har forskat om barn och ungas skrivande. Larsson påpekade att det inte finns någon officiell ordlista. Förkortningarnas betydelser hämtade jag också i artikeln.

3 Dessutom fanns nio symboler, emoticons, men dessa uteslöts direkt.

Första sidan av enkäten var ett missivbrev med information om mig, vad enkäten handlade om och vad svaren skulle användas till. Jag försökte fatta mig kort men vara tydlig. Där kunde deltagarna läsa att de fick vara anonyma och att de kunde avstå från att deltaga om de så ville.

Samtliga elever valde att svara på enkäten. Resultaten från de tre eleverna som inte uppgav sitt kön tas bort i den del av undersökningen där deltagarna delas in efter kön.

Deltagarna i undersökningen fick först svara på om de visste vad förkortningarna betydde genom att skriva dess betydelser. Både felstavningar och översättningar till svenska (när det gäller de engelska förkortningarna) godkändes och togs med i bedömningen som korrekta svar. Orden som godkändes kunde stå i olika numerus och de engelska förkortningarna kunde vara skrivna antingen på svenska eller engelska (eftersom frågan löd ”Vad betyder

förkortningen?”). Däremot räknades inte centimeter som rätt svar för cm ’call me’ och inte heller omgående för omg ’oh my God’ eftersom studien handlar om förkortningar som är typiska för SMS. Därefter fick de svara på två frågor per förkortning genom att sätta kryss om de använde förkortningen dels i SMS, dels i andra skrivsammanhang bortsett från chatt eller mejl. Ett fåtal elever glömde i vissa fall att svara på en av kryssfrågorna och då ströks det svaret. Det fanns ingen anledning att lämna blankt. På frågan ”Använder du den i sms?”, där

”den” står för SMS-förkortningen, räknas att man skrivit förkortningen vid minst ett tillfälle som användning. Det kan också ha varit för länge sedan förkortningen användes; det fanns inga tidsgränser angivna i enkäten.

Sist på enkäten hade de möjlighet att skriva sitt namn och sin e-postadress om de kunde tänka sig att bli intervjuade vid ett senare tillfälle. I och med detta blev eleverna inte längre

anonyma men det var frivilligt att uppge sitt namn.

Tio lärare som undervisar i svenska på gymnasiet på fem olika gymnasieskolor fick samma enkät, bortsett från att sista frågan om en eventuell intervju inte fanns med. Lärarnas enkäter delades ut vid olika tillfällen. Tre lärare träffade jag personligen och de fick, förutom

missivbrevet, en kort muntlig introduktion. Övriga sju fick information om enkäten i brevform. Tre lärare svarade på enkäten via mejl, vilket innebär att jag kan se vem som har svarat vad. Åtta kvinnliga och två manliga lärare har besvarat enkäten De är mellan 30 och 50 år, varav hälften mellan 30–40 och den andra hälften mellan 41–50 år.

En kvantitativ enkät med sina fasta svarsalternativ ger onyanserade svar men samtidigt en bättre svarsfrekvens än en enkät med öppna frågor (Trost & Hultåker 2007:78). Därför intervjuades även fyra elever efter att enkäterna var genomförda. 18 elever hade svarat på enkäten att de kunde ställa upp på en intervju. Bland dessa fick deras lärare sedan föreslå sex personer, tre flickor och tre pojkar, som kunde passa att intervjua och av dessa valdes de två flickor och två pojkar som kunde flest förkortningar, detta för att de skulle ha något att säga om SMS-språk. Intervjuerna blev slutligen en kombination av kvalitativ och kvantitativ intervjuform (Trost 1997:24). Varje intervju tog ungefär 35 minuter att göra. Intervjuerna genomfördes, liksom enkäterna, av mig på elevernas skola. Vi satt i ett eget litet rum och vi kunde stänga dörren om oss. Eleverna visste i god tid om när intervjun skulle ske och de hade själva fått välja tidpunkten. De verkade inte ha bråttom under intervjun och för min del var det tid över mellan de olika intervjuerna. Frågorna i intervjun formulerades i princip likadant varje gång med hjälp av en intervjuguide (bilaga 3) och handlade i korthet först om

mobiltelefonanvändning generellt, och sedan mer om SMS: hur ofta, till vem de SMS:ar och vem de får SMS ifrån, vilket innehåll ett SMS brukar ha och om kostnaderna för SMS avgör frekvensen av SMS. Sedan följde frågor om deras SMS-språk: om de skriver annorlunda i SMS än för hand, om de använder förkortningar och i så fall vilka och om de har några som de använder ofta. De fick också svara på om de använder dessa förkortningar endast i SMS, chatt och mejl eller om de även används i andra sammanhang. Slutligen kom några frågor om ungdomars SMS-språk och de fick också jämföra med vuxnas språk och svara på om de hade några synpunkter på eventuella skillnader.

För att få exempel på hur SMS kan se ut, lät eleverna mig skriva av sammanlagt 80

meddelanden som de hade sparat i sina mobiltelefoner, både sådana de skickat och sådana de mottagit. De visade meddelandena i den ordning de fanns i telefonen och dessa skrevs ned och samlades in. Om ett SMS var för likt föregående (t.ex. ”ja”/”nej”, ”kl. 15" osv.), hoppade vi över det och tog nästa. Under tiden avskriften av SMS pågick, fortsatte intervjuerna i viss mening, då de kom på mer att säga om SMS. Jag kommer dock endast i ett fåtal tillfällen att hänvisa till deras meddelanden, då som exempel på hur SMS kan se ut.

4.1 Etiska överväganden

Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (2002) har följts och innan enkäter och intervjuer informerades deltagarna om vad materialet skulle användas till och garanterades

konfidentialitet. I de fall då namn förekommer är dessa utbytta och om informanterna i intervjuerna tyckte att ett SMS var för privat för att dela med sig, behövde de inte visa det.

4.2 Reliabilitet

Det finns risker med att grunda sin analys på en enkätundersökning. Svaren blir, som sagt, onyanserade och man kan inte vara säker på att deltagarna svarar sanningsenligt eller orkar engagera sig i frågorna. När eleverna besvarade enkäten satt de alla i samma lokal. Här finns det en viss risk att de har sneglat på varandra, eftersom elever gärna vill svara rätt, men det påpekades flera gånger att det inte var något prov och att det var viktigt att de inte

samarbetade. Elevernas lärare och jag övervakade allt (den andra gången var endast deras lärare där).

Det går inte att säga att deltagarna är representativa och att resultaten är generaliserbara. 96 elever tillfrågades, alla från samma gymnasieskola. Här kan man ana att det finns vissa gemensamma nämnare i deras SMS-språk eftersom många säkerligen umgås och har ett gemensamt språk men skolan, en friskola, har ett stort upptagningsområde med elever från olika delar av en stor mellansvensk stad och även från andra samhällen. En brist är att

eleverna bara kommer från samhälls- och naturvetenskapsprogrammen eftersom endast dessa program finns på skolan.

Man kan inte hävda att de 30 förkortningarna i enkäten är de 30 vanligaste. Detta är en lista över 30 förkortningar hämtade från en SMS-ordlista med 48 förkortningar ur en svensk dagstidning med sina källor från Internet och en svensk forskare. Dessutom kan det finnas stavningsvarianter av förkortningarna som eleverna använder men eftersom de inte fick frågan om de använder förkortningen eller en liknande, kan några ha svarat nej medan andra svarat ja på frågan. Detta gäller exempelvis oxå som även förkommer med stavningen åxå. Det

behöver heller inte vara så att de kunde alla förkortningarna sedan tidigare, utan vissa kan man gissa sig till vad de betyder. De flesta betydelser går ändå inte att gissa sig till utan man behöver ha stött på dem tidigare för att svara rätt.

När det gäller lärarna, är de för få (tio stycken) för att man ska kunna dra några vetenskapliga slutsatser utifrån deras svar, men det finns klara tendenser som är värda att kommentera. Det

lärarna har gemensamt är att de undervisar i svenska på gymnasiet. Deras olika åldrar och olika arbetsplatser ger en viss bredd åt resultaten.

Det är svårt att påstå att svaren i intervjuerna är representativa för gymnasieungdomar utan vi kan bara konstatera att svaren är deras egna. Det var några gånger svårt för dem att svara på frågor om sin SMS-användning eftersom de inte sett på den som något speciellt och heller inte reflekterat över den särskilt mycket.

5 Resultat

Först presenteras resultaten av enkätundersökningen och sedan följer resultaten av de fyra intervjuerna.

5.1 Resultat av enkätundersökningen

Här nedan redovisar jag delar av de resultat som enkäterna gav. Jag börjar med att redovisa hur ofta elever och lärare SMS:ar för att sedan övergå till att redovisa resultaten av frågorna på SMS-förkortningarna. Medelvärden för elevernas och lärarnas kännedom om

förkortningarna i enkätundersökningen redovisas i tabellform. Efter detta samlas de tio mest igenkända respektive de tio mest använda förkortningarna hos elever och lärare i diagram och tabeller och dessutom jämförs elevers och lärares resultat. För att göra det så åskådligt som möjligt redovisas elevresultaten i procent medan lärarnas resultat redovisas i antal, detta pga det stora antalet elever och det lilla antalet lärare. Resultaten för eleverna förtydligas under diagrammen med tabeller

Alla förkortningar i enkätundersökningen finns förklarade i bilaga 2.

5.1.1 Hur ofta eleverna skriver SMS

Hur ofta skriver du SMS? Elevsvar (%)

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Varje dag Flera ggr/v En gång/v Mer sällan Aldrig Figur 2. Fördelning i procent av samtliga elevers SMS-frekvens.

Tabell 1. Hur ofta skriver du SMS?⁴

Flickor Pojkar Samtliga

Antal % Antal % Antal %

Varje dag 48 84 % 21 60 % 69 74 %

Flera ggr/v 6 11 % 11 31 % 17 18 %

En gång/v 2 4 % 0 0 % 2 2 %

Mer sällan 1 2 % 2 6 % 3 3 %

Aldrig 0 0 % 1 3 % 1 1 %

Totalt 57 100 % 35 100 % 93 100 %

Majoriteten av eleverna, 74 %, skriver SMS varje dag. I tabell 1 kan man se att procentuellt fler flickor än pojkar skriver SMS varje dag. Bland flickorna är andelen som skriver SMS varje dag 84 % medan 60 % av pojkarna skriver SMS varje dag. Betydligt fler av pojkarna uppger i stället att de skriver SMS flera gånger per vecka, 31 % mot endast 11 % av flickorna.

4 Tre personer som inte uppgav kön är borttagna. Deras svar räknas dock med i de frågor där genusskillnaderna inte har varit aktuella att jämföra.

5.1.2 Hur ofta lärarna skriver SMS

Hur ofta skriver du SMS? Lärarsvar

0 1 2 3 4 5 6

Varje dag Flera ggr/v En gång/v Mer sällan Aldrig

Kvinnor Män Samtliga

Figur 3. Fördelning av lärarnas SMS-frekvens i antal.

Alla lärarna skriver SMS och nästan alla minst flera gånger per vecka. Kvinnorna skriver SMS mer frekvent än männen. Fem av kvinnorna SMS:ar varje dag, vilket ingen av de två männen gör.

Hur ofta skriver du SMS? Lärarsvar

0 1 2 3 4 5 6

Varje dag Flera ggr/v En gång/v Mer sällan Aldrig

30-40 år 41-50 år Samtliga

Figur 4. Fördelning av lärarnas SMS-frekvens, såväl samtliga lärare som uppdelade efter ålder.

De yngre lärarna skickar SMS oftare. I figur 4 framgår att något fler av gruppen med yngre lärare skriver SMS varje dag.

5.1.3 Elevers och lärares kunskap om förkortningar

Här nedan presenteras medelvärden för hur många förkortningar elever och lärare kände igen.

I tabell 2 delas elever och lärare upp efter kön och i tabell 3 delas lärarna in efter ålder.

Tabell 2. Medelvärde för antal rätta svar i enkäten

Elever Lärare

Kvinnliga 16 16,9

Manliga 14,4 25,5

Samtliga 15,5 18,6

I enkäten skulle deltagarna skriva SMS-förkortningarnas betydelser och medelvärde för samtliga elever blev 15,5 rätta förklaringar av 30 möjliga medan samtliga lärares medelvärde var 18,6.

Tabell 2 visar att flickorna i genomsnitt kunde något fler förkortningar än pojkarna. Den grupp som skiljer sig från de övriga är de manliga lärarna. De var visserligen bara två stycken men de kunde i genomsnitt fler förkortningar än samtliga elever och även fler än sina

kvinnliga kollegor.

Tabell 3. Antal rätta svar i enkäten, medelvärden för lärarna indelade efter ålder

Åldersgrupp Medelvärde

30-40 år 20,4

41-50 år 16,8

De yngre lärarna kunde fler förkortningar än de äldre, något man kan se i tabell 3.

5.1.3.1 De SMS-förkortningar som flest elever identifierar

Mest kända förkortningar bland elever (% )

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

iaf oxå tkr 3vligt lr omg e also/asso o iofs

Kunde betydelsen Användning i SMS Användning i annan text

Figur 5. De tio SMS-förkortningar som flest elever identifierar och i vilken utsträckning dessa används.

Tabell 4. De tio förkortningar som flest elever kunde, hur många som kunde dem och hur många som använder dem

Förkortning Rätt betydelse Användning i SMS Användning i annan text

Antal Antal

svar

% Antal Antal

svar

% Antal Antal

svar

%

iaf 93 96 97 % 78 96 81 % 23 94 24 %

oxå 92 96 96 % 47 95 49 % 13 93 14 %

tkr 91 96 95 % 48 95 51 % 12 93 13 %

3vligt 91 96 95 % 4 96 4 % 0 92 0 %

lr 90 96 94 % 65 94 69 % 16 93 17 %

omg 88 96 92 % 57 95 60 % 15 93 16 %

e 80 96 83 % 54 96 56 % 15 93 16 %

also/asso 80 96 83 % 33 96 34 % 7 93 8 %

o 77 96 80 % 49 95 52 % 16 94 17 %

iofs 77 96 80 % 49 96 51 % 10 94 11 %

Av de tio SMS-förkortningar som flest kunde, identifierades sex stycken av över 90 % av eleverna. Nästan samtliga kunde betydelsen av de fyra första förkortningarna men

användningen av dem skilde sig åt. Iaf ’i alla fall’ är den förkortning som flest kunde och

använder, både i SMS och i andra skrivsammanhang. 3vligt ’trevligt’ verkar vara med på listan för att det går att räkna ut betydelsen. 95 % kunde betydelsen av 3vligt medan endast 4

% uppgav att de använder den i SMS och ingen använder den i annan text.

5.1.3.2 De SMS-förkortningar som flest lärare identifierar

10 mest igenkända förkortningar bland lärare

0 2 4 6 8 10

7k 3vligt iaf iofs o oxå also/asso d e irl

Antal som svarade rätt Antal användare i SMS Antal användare i annan skrift

Figur 6. De tio SMS-förkortningar som flest lärare identifierar och i vilken utsträckning dessa används.

Samtliga lärare kunde sex av förkortningarna (7k, 3vligt, iaf, iofs, o och oxå) och de fyra följande på listan (also/asso, d, e och irl) kunde nio av lärarna. I figur 6 ser man att lärarna inte använder SMS-förkortningar särskilt mycket, och att de använder förkortningarna i andra sammanhang ännu mindre.

5.1.3.3 Jämförelse mellan elevers och lärares kännedom om SMS- förkortningar och användning av dessa

Sju av förkortningarna finns med på båda listorna över mest igenkända förkortningar i SMS.

De förkortningar som inte finns med på listan över de tio mest kända förkortningarna bland elever är 7k, d och irl medan tkr, lr och omg saknas på listan över de tio mest kända

förkortningarna bland lärare. Det är stor skillnad mellan förhållandet mellan kännedom och användning hos elever och lärare. Eleverna använder i mycket större utsträckning de förkortningar som de kunde.

5.1.4 De tio mest använda SMS-förkortningarna

Nedan följer diagram och tabeller där de tio mest använda förkortningarna presenteras.

5.1.4.1 De tio mest använda SMS-förkortningarna bland elever

Mest använda förkortningar i SMS och annan text bland elever (% )

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

iaf lr omg e o iofs tkr oxå also/asso irl

Användning i SMS Användning i annan text

Figur 7. De tio mest använda SMS-förkortningarna bland elever och i vilken utsträckning de används.

Tabell 5. De tio mest använda SMS-förkortningarna bland elever och i vilken utsträckning de används

Förkortning SMS-användning Användning i annan text

Antal Antal svar % Antal Antal svar %

iaf 78 96 81 % 23 94 24 %

lr 65 94 69 % 16 93 17 %

omg 57 95 60 % 15 93 16 %

e 54 96 56 % 15 93 16 %

o 49 95 52 % 16 94 17 %

iofs 49 96 51 % 10 94 11 %

tkr 48 95 51 % 12 93 13 %

oxå 47 95 49 % 13 93 14 %

also/asso 33 96 34 % 7 93 8 %

irl 29 93 31 % 7 93 8 %

Fyra av tio SMS-förkortningar står för fraser: iaf, omg, iofs och irl. Det verkar inte som om SMS-förkortningarna används i särskilt stor utsträckning i andra sammanhang än i just SMS, chatt och mejl. I figur 7 kan man tydligt se skillnaden mellan användning av förkortningarna i

SMS och i andra sammanhang. Det är stor skillnad mellan antalet som använder dessa förkortningar i SMS och de som använder dem även i andra skrivsammanhang.

Som tidigare nämnts var andelen som använde iaf stor. 81 % av samtliga elever använde iaf i SMS och 24 % använde förkortningen även i andra skrivsammanhang. Två av de engelska förkortningarna (omg och irl) finns med här, det vill säga 20 % av de utvalda förkortningarna i enkäten, medan 27 % av det svenska urvalet finns med.

5.1.4.2 De tio mest använda SMS-förkortningarna bland lärare

Mest använda förkortningar i SMS och annan text bland lärare

0 1 2 3 4 5 6

o iaf iofs asap e pok oxå irl d lr

Användning i SMS Användning i annan text

Figur 8. De tio mest använda SMS-förkortningarna bland lärare och i vilken utsträckning de används.

Lärarna använde endast tio av de 30 förkortningarna. Sex av tio är förkortningar av fraser och det är bara fyra av förkortningarna som används i andra sammanhang, asap ’as soon as possible’ (av en person), irl ’in real life’ (en person), oxå ’också’ (en person) och pok ’puss och kram’ (två personer). Två av förkortningarna är engelska. Man kan konstatera att lärarna inte använder särskilt många SMS-förkortningar och att bara fyra av förkortningarna används i icke-elektronisk skrift.

5.1.4.3 Jämförelse mellan elevers och lärares användning av SMS- förkortningar

Liksom i jämförelsen under 5.1.4.3 av de tio mest igenkända förkortningarna är sju av tio förkortningar gemensamma i de båda diagrammen över elevers och lärares tio mest använda förkortningar. Lärarna använder betydligt färre förkortningar än eleverna. När det gäller lärarna var det endast dessa tio av de 30 som de använde och av dem angav som mest fem av tio att de använder förkortningarna. Eleverna använder 25 av förkortningarna och sju av förkortningarna används av mer än 50 % av eleverna. I tabell 5 över de tio mest använda förkortningar bland eleverna är det bara also/asso ’alltså’ och irl som används av färre än 10

% vid icke-elektronisk kommunikation, medan endast fyra förkortningar överhuvudtaget används i andra sammanhang av lärarna, och dessa används av ett fåtal. Av de tio mest använda förkortningarna i SMS är det samma förhållande mellan svenska och engelska hos elever och lärare: två av tio är engelska.

5.1.5 Kommentarer till några förkortningar och till kännedom och användning av dem

asap ’as soon as possible’

Förkortningen asap finns inte ens med på elevernas lista över mest använda förkortningar medan asap hamnar på fjärdeplats på lärarnas lista. Denna förkortning kan man höra i andra sammanhang och här har vi ett exempel där ålder och språkkunskaper snarare än SMS-vana tycks påverka om man känner till förkortningen. Asap är den enda förkortningen i enkäten som tillhör gruppen akronymer med fonetiskt värde men asap kan också ses som en

bokstavsakronym, beroende på hur man uttalar förkortningen (Hård af Segerstad 2002:205–

206).

cm ’call me’

Den enda förkortning som ingen av de 96 eleverna kunde var cm. En lärare kunde faktiskt den, men man kan ändå ifrågasätta om cm ska få stå med på en lista över vanliga SMS- förkortningar. Detsamma gäller f2f ’face to face’ och gal ’get a life’, med ett rätt svar vardera bland eleverna och två respektive ett rätt bland lärarna.

d ’det’, ’du’, ’dig’, ’de’

Tabell 6. Elevernas svar på vad d betyder

Betydelse Antal %

det 40 54 %

de 19 26 %

det/de 9 12 %

du 5 7 %

det/du 1 1 %

Totalt 74 100 %

Totalt var det 74 elever som kunde förkortningen d men de svarade lite olika, vilket redovisas i tabell 6. Drygt hälften av eleverna svarade att förkortningen står för ”det”. Näst största gruppen, 19 personer, skrev ”de” men det kan vara så att de flesta i den gruppen sannolikt menade ”det”. En lärare påpekade för mig att hon har sett hur elever blandar ihop ’det’ och

’de’, något som hon kopplade till deras SMS-skrivande, mejlande och chattande.

Förkortningen de för ’det’ är tydligen vanlig. Här följer exempel hämtat från elevernas SMS:

Hej! Hur är de? Ska du gå på Jumpa idag? Kram

God dag:-) läget.? Jo.. glöm inte bort att vi ska träffas och prata drama hos mig kl. 12 :P men jag har väldigt mkt att göra så de vore bra om ni fixade skjuts så att ni åker hem senast fyra..

Hoppas de är okej..

Kram kram

Tidigare har jag stött på elever med svårigheter med ’de’ och ’dem’ men nu verkar det som om ytterligare en svårighet har kommit in: ’de’ eller ’det’.Detta kan leda till

missuppfattningar för de läsare som enbart tolkar ’de’ som andra person plural, vilket torde vara de allra flesta än så länge. Detta verkar en del elever inte vara medvetna om och därför kan det vara av värde att lärare tar upp problemet med sina elever.

iaf ’i alla fall’

Iaf är en förkortning som de flesta kunde, 97 % av eleverna och samtliga lärare. 81 % av eleverna använder iaf i SMS men 24 % av dem även i andra sammanhang. Fyra av de tio lärarna använder också iaf, men ingen av dem i andra sammanhang än i SMS, chatt eller mejl.

5.2 Resultat av intervjuer

För att få en mer nyanserad bild av ungdomars SMS-språk och deras vanor när det gäller SMS-användning intervjuades gymnasieelever efter enkätundersökningen. Fyra kvalitativa intervjuer genomfördes och jag väljer att ge de intervjuade eleverna nya namn. Eleverna ställde upp frivilligt och jag visste innan jag träffade dem att de brukade skicka SMS. De som intervjuades var Anton, 16 år, Maria, 18 år, Peter, 17 år och Emma, 16 år. Alla fyra räknar med att människorna i deras umgängeskrets äger en mobiltelefon och att de SMS som de skickat besvaras snabbt. I enkätundersökningen kunde Anton 15 förkortningar och hade använt 7 i SMS, Peter kunde även han 15 och hade använt 10. Emma kunde 13 och hade använt 4. Maria använder inte förkortningar men hon kunde flest, 19 stycken, och hade använt 13. Detta beror på att hon använde förkortningarna när hon var 13–14 år.

5.2.1 Användning av SMS

Alla fyra anger SMS som ett av de huvudsakliga användningsområdena för sina

mobiltelefoner. Anton skickar SMS flera gånger i veckan och de andra tre gör det dagligen.

Alla anger sina vänner som viktigaste SMS-kontakter. Familjen får en del SMS men föräldrar skickar inte själva SMS i samma utsträckning. Maria tycker inte att det är någon större

mening att SMS:a till sina föräldrar. ”Det tar tjugo minuter för dem att få fram mobilen”, säger Maria, så hon ringer oftast till dem.

Anton och Emma tänker, särskilt i slutet av månaden, på att ett SMS kostar medan Maria och Peter skickar SMS gratis.

5.2.2 Innehåll i SMS

Ett SMS handlar oftast om planer för helgen, träffar och tider. Det är både viktiga frågor och meddelanden av, vad man kan tycka, mindre angelägen karaktär som skickas. Det kan vara ungefär som skvaller: ”Vet du vad jag var med om?”. Emma poängterar att SMS-

användningen har gått så långt att man istället för att ropa ”Ska vi gå av här?” till en vän en bit bort på samma buss, skickar frågan på SMS.

5.2.3 Språk i SMS

Anton, Maria och Emma svarar att de skriver annorlunda i SMS än för hand. Maria använder T9, vilket gör språket relativt korrekt men hon skriver ofta hahaha, tänker inte så mycket på stor eller liten bokstav och använder många smileys. ”Jag skriver mer som när jag pratar”, säger Anton, och skriver typ, ju, och använder också han smileys. Detta gör även Emma. Hon tänker inte heller på stor eller liten bokstav och nämner att hon aldrig använder avslutningen hejdå i ett SMS. Peter använder ibland förkortningar men tycker att språket är likt det han skriver för hand på grund av T9. Han skriver som på msn⁵ men med färre förkortningar. Trots att Peter först tycker att han skriver likadant kommer han sedan med exempel som pekar på motsatsen, han börjar t.ex. sina SMS med haha :-. Bland hans SMS finns ett exempel:

Haha :-). jag vet har alltid gjort det. En knäpp vana :-)

När det gäller användningen av förkortningar är spridningen stor mellan de fyra ungdomarna.

Anton uppger att han använder flest förkortningar av de fyra, 3–4 förkortningar per SMS.

Emma använder 2–3 stycken per SMS, Peter en förkortning per tio SMS och Maria säger att hon använder få eller ingen alls. Eftersom Maria och Peter använder T9 blir det besvärligare att skriva förkortningar. Emma säger att det är besvärligt att inte skriva förkortningar och att det är bra för ekonomin med färre tecken och Anton säger att man får plats med mer om man använder förkortningar. Han använder förkortningar som ”låter som när man pratar”: e ’är’, d

’det’, ’du’, ’dig’, ’de’, å ’och’, r ’är’ och u ’you’ men använder även btw ’by the way’ och gbu ’God bless you’. Sedan kommer Anton med ett exempel på en annan typ av förkortning som ger plats åt annat: två punkter (..) istället för tre (…). Han berättar att han också kan använda fyra punkter (….) om han vill markera en längre paus i texten. Nedan följer ett exempel hämtat ur Antons meddelanden:

God dag :-) läget.? Jo.. glöm inte bort att vi ska träffas och prata drama hos mig kl. 12 :P men jag har väldigt mkt att göra så de vore bra om ni fixade skjuts så att ni åker hem senast fyra..

Hoppas de är okej..

Kram kram

Peter ger bara engelska exempel på förkortningar som han använder: wtf ’what the fuck’, thx

’thanks’, ty ’thank you’, fu ’fuck you’, lol ’laughing out loud’. Maria använder inte

förkortningar medan Emma ger exempel på svenska förkortningar som hon ofta använder:

5 MSN Messenger är ett webbaserat chattprogram av typen ”instant messaging”, samtal i realtid via

textmeddelanden, utformat för att användas för kontakt med vänner, familj eller kollegor (Bellander 2006:69).

mkt ’mycket’, sthlm ’Stockholm’, iaf i alla fall, va ’vad’, d’ ’det’, ’du’, ’dig’, ’de’. Anton, Peter och Emma säger att de använder samma förkortningar även för hand men endast i informella sammanhang. Anton nämner att det kan vara svårt att veta om en förkortning, t.ex.

iaf, faktiskt är vedertagen eller bara används i SMS.

Eleverna svarade olika på frågan om deras SMS ser likadana ut oavsett till vem de skriver.

Maria och Emma skriver annorlunda när de skriver till vuxna. Maria skickar kortare, ren information till sina föräldrar och Emma skriver mer slang, förkortningar och symboler till kompisar och mer likt skriftspråk till sina föräldrar och äldre vänner. Emma påpekar dock att hon kan skriva relativt informellt i SMS till lärare, mer informellt än i traditionell skrift.

Anton skriver oftast på samma sätt och Peter uppger att han skriver lite olika till olika vänner.

På frågan om förkortningar förkommer i alla SMS svarade Peter ”ingen använder

förkortningar” och Maria att hon endast använder förkortningar för att skoja, inte på allvar.

Anton och Emma, som använder förkortningar, gör inte alltid det. Om Anton är osäker på om en person förstår förkortningar, skriver han ut orden istället: ”Det är viktigt att man förstår varandra”.

När det gäller om språket skiftar beroende på situation uppger tre av fyra att språket är

likadant oavsett vilket humör de är på och att de istället använder smileys för att ge uttryck för sina känslor. Maria, däremot, säger att hon blir mer korrekt i sitt skriftspråk när hon är ledsen och använder då färre smileys. Nedan följer två exempel hämtade från hennes mobil:

Ja fett kul :-D jag mår skitbra :-) ska snart åka till klubben :-) hur mår du?

Nej. Jag är inte sur. Jag är svettig om händerna för jag har haft nationellt prov, muntligt i engelska!

I det andra meddelandet (skickat till henne) kan man se exempel på hur ett SMS som är skrivet när man mår dåligt, innehåller fler punkter än brukligt, menar Maria. Hade personen skrivit om något annat och varit på bättre humör hade förmodligen meddelandet bestått av färre punkter och fler emoticons.

Jag ville veta om det finns några gemensamma, unika, sätt att skriva SMS inom olika kompisgrupperingar. Det tycker dock ingen av dem men de ser ändå olika på saken. Anton, Peter och Emma tycker att de skriver som alla andra medan Maria har motsatt uppfattning, det vill säga att SMS-språket kan vara väldigt individuellt. Hon menar att hon genom att titta på

språket i ett meddelande kan avgöra vem av hennes vänner som har skrivit det och visade också exempel ur sin mobiltelefon på hur två olika kompisar skriver, den första ofta med engelska uttryck och den andra med hela ord i versaler:

Haha ofta rökmaskin! Totally awesome!

Satan va kul :-D det blir skitbra! LÄNGTAR.

5.2.4 Skillnader i SMS-språk mellan ungdomar och vuxna

Alla fyra tycker att ungas och vuxnas sätt att skriva SMS är olika. Anton och Emma tycker att unga skriver fler förkortningar men Maria skiljer sig återigen från de andra och säger att det är tvärtom och menar att det är vuxna som använder förkortningar. Peter säger att unga skriver mer slang, medan vuxna skriver mer korrekt och han tycker också att det är enklare att läsa vuxnas SMS.

De fick fundera överanledningarna till skillnader mellan ungas och vuxnas SMS-språk. Maria säger att vuxna använder förkortningar för att de inte är så bra på att SMS:a och för att de tycker att det är jobbigt att skicka SMS. Gemensamt för Anton och Peter är att de kopplar ihop SMS-användningen med unga människor, att det är nytt och att allt ska gå fort för unga.

Emma drar en parallell till talspråk och slang och menar att på samma sätt som slang hör till de ungas talspråk (”vuxna använder inte lika mycket slang”) hör slang i SMS till de ungas SMS-språk.

För Antons och Peters del spelar det ingen roll om det finns skillnader mellan ungdomars och vuxnas SMS-språk. Maria och Emma tycker annorlunda och resonerar olika. Maria menar att det är viktigt med språkutveckling. Emma tänker mer på hur det skulle vara om vuxna

anammade ungdomars SMS-språk och hur konstigt det skulle vara. Alla fyra fick frågan vad som skulle hända om alla människor, oavsett ålder och skrivsituation, skrev SMS på samma sätt, med förkortningar, smileys och sådant. Anton, Maria och Peter menar att det finns en mening med att man håller fast vid språknormer. Peter har en idé om att stora skiljetecken i traditionell text motsvaras av smileys i SMS idag och funderar på om den funktionen kanske är på väg att slå igenom inom fler skrivområden.

6 Diskussion

6.1 Användning av SMS: frekvens och vad SMS används till

Alla ungdomar skriver inte SMS, men utifrån siffror från olika studier som redovisats i tidigare avsnitt (se avsnitten 2.2 och 2.4) och resultat av den här enkätundersökningen och efterföljande intervjuer, kan man räkna med att många sannolikt gör det. Av de 96 tillfrågade eleverna i undersökningen är det ingen av flickorna och endast en av pojkarna som uppger att de aldrig SMS:ar. En förklaring till att inte alla använder sig av SMS är att man måste betala för tjänsten, och förmodligen kan SMS-skrivandet variera över tid beroende på hur mycket pengar man har att SMS:a för.

Nästan alla elever i enkäten skriver SMS minst flera gånger per vecka. Resultaten för ”Varje dag” och ”Flera gånger per vecka” tillsammans blir 95 % av flickorna och 94 % av pojkarna, vilket är högre siffror än Bellander kom fram till i sin rapport (2006:82). Resultaten av enkäten stämmer mer överens med en studie från 2005 av en norsk forskare, Richard Ling, där över 85 % av tonåringar och unga vuxna skickade SMS varje dag. Den här gruppen var de största SMS-användarna, men även 2,7 % av människor över 67 år SMS:ade varje dag

(Crystal 2008:90–91). Mer överensstämmande med Bellanders rapport är enkätresultaten som visar att de flesta flickorna SMS:ar varje dag medan största andelen pojkar svarar att de SMS:ar varje vecka (i den här enkäten ”flera gånger per vecka”).

Crystal skriver att de flesta SMS kräver ett svar och att det förväntas snabba svar (2008:28–

29). Detta visade sig även i intervjuerna och ungdomar räknar dessutom med att alla har en mobiltelefon. I intervjuerna framkom också att elevernas SMS hade i stort sett samma socio- kommunikativa funktioner som Hård af Segerstad nämner i sin avhandling (2002). Det handlar främst om meddelanden i informella sammanhang. En av de intervjuade nämnde att hon använder SMS till att flirta, med smileys, ett sätt som även Hård af Segerstad nämner (2002:198).

6.2 Kännedom om SMS-förkortningar

Elevernas kännedom om SMS-förkortningars betydelse var mindre än väntat. Medelvärdet för samtliga elever var 15,5 rätt av 30. Flickorna var bättre än pojkar på SMS-förkortningar och de SMS:ar också oftare, vilket kan förklara det resultatet.

Lärarna kunde fler SMS-förkortningar än eleverna, oavsett kön och åldersgrupp och kunde i genomsnitt 18,6 förkortningar – 3,1 rätt fler än eleverna. Trots att lärarna kunde identifiera fler förkortningar än eleverna var deras användning av förkortningar mycket sparsam. En anledning till att lärarna kunde fler förkortningar skulle kunna vara att vuxnas språkliga medvetenhet är större än ungdomars, vilket gör att lärarna kan gissa sig till fler betydelser.

Det kan också vara så att de har stött på dem i sina elevers texter, även om eleverna i studien i de flesta fall uppgav att de inte använde sådant språk annat än i SMS, chatt och mejl.

Förmodligen skulle det vara nyttigt om lärare kunde ännu mer om SMS-språk, inte minst för att det verkar ha kommit för att stanna.

6.3 Användning av SMS-förkortningar

När man jämför figurerna 8 och 9 över elevers och lärares tio mest använda förkortningar ser man att det handlar om totalt 13 förkortningar då de har sju gemensamma. Det handlar om sex initialförkortningar (iaf, iofs, irl omg, pok, asap), fyra förkortningar som inte använder

standardstavning (also/asso, e, o, oxå) och tre förkortningar med uteslutande av vokaler (d, lr, tkr). Enligt definitionerna hämtade hos Hård af Segerstad handlar det om tio ad hoc-

förkortningar (d, e, iaf, iofs, irl, lr, o, omg, pok, tkr) och en förkortning som kan tillhöra gruppen bokstavsakronymer eller akronymer med fonetiskt värde (asap). Två av

förkortningarna, also/asso och oxå, passar inte in i någon av kategorierna. De flesta använda förkortningarna var alltså ad hoc-förkortningar, vilka, tillsammans med bokstavsakronymer, var vad Hård af Segerstad nämner som vanligast (2002:205–206). Anledningen till detta resultat kan också förklaras av att de allra flesta av de utvalda förkortningarna i enkäten är ad hoc-förkortningar.

I enkäten fick deltagarna svara på om de använde de givna förkortningarna i andra sammanhang än SMS, chatt eller mejl. Det hade varit intressant att veta i vilka ”andra

sammanhang” förkortningarna används men det får vi inte reda på i den här undersökningen.

Crystal refererar till en amerikansk studie om SMS där det står att mindre än 20 % av dess corpus innehöll förkortningar. En annan studie från Norge visar på endast 6 % förkortningar.

Emoticons var ovanliga där, och kombinationen bokstäver och siffror, logogram, likaså gr8

’great’ (2008:22). I enkätundersökningen kom gr8 på plats 16 och användes av 16 %. I den norska studien såg man också att tonåringar och unga vuxna använde mest förkortningar, och