Kallelse Ledamöter hälsas härmed välkomna till sammanträde med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad torsdagen den 17 november, kl. 13.00-16.00, Göteborgs Hamn, Emigrantvägen 2B, Stigbergskajen i Majorna.

Göteborg 2011-11-01 Till

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Kallelse

Ledamöter hälsas härmed välkomna till sammanträde med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnadtorsdagen den 17 november, kl. 13.00-16.00, Göteborgs Hamn, Emigrantvägen 2B, Stigbergskajen i Majorna.

Förslag till dagordning:

1. Val av justeringsman 2. Meddelanden

3. Information från Länsstyrelsen – Dick Hedman, Länsstyrelsen 4. Information från Västkuststiftelsen – Roland Olin, Västkuststiftelsen

5. Inför verksamhetsinriktning och budget 2013 – Pia Arnesson, Svante Sjöstedt, GR 6. Arbetet med regional materialförsörjningsplan – Joanna Friberg, GR

7. Transportstrategi 20XX? – Anita Rynvall Mårtensson, GR 8. Kollektivtrafikorganisationen kring VGR – Ylva Löf, GR

9. Förslag till yttrande över ” Utställning av fördjupad översiktsplan för centrala Partille” (Beslutsärende - handling bifogas)

10. Förslag till yttrande över ”Översiktsplan för Härryda 2012 – Utställning” (Beslutsärende – handling bifogas)

11. Förslag till yttrande över ”Översiktsplan för Göteborg och Mölndal – fördjupad för Fässbergsdalen, utställning” (Beslutsärende - handling bifogas)

12. Förslag till sammanträdestider 2012 (Beslutsärende – Handling bifogas) 13. Rapport från pågående uppdrag

14. Övriga frågor 15. Nästa sammanträde

Vänligen meddela Georgia Larsson om ni inte har möjlighet att närvara, e-post georgia.larsson@grkom.se, telefon 031 – 335 53 86 eller 0708 – 50 44 11.

Bifogas:

• Föregående protokoll • Avlämnade remissvar Med vänlig hälsning

Owe Nilsson/Martin Wannholt Georgia Larsson

Till Styrgrup

Inför

Kansliet verksam presenta Diskuss verksam Styrgrup att till pr Götebor Ylva Lö ppen för mi

verksam

t har påbörj mhetsåret 20 ationer på sa ionen vid sa mhetsinriktn ppen för mi rotokollet a rg 2011-10-öf

iljö och sam

mhetsinr

at arbetet m 013. Informa ammanträde ammanträde ning och bud iljö och sam anteckna dis -31 mhällsbyggn

riktning

med verksam ation ges i b et. et kommer dget 2013. mhällsbyggn skussionen /Pi nad

g och bu

mhetsinriktn bilagda prom att läggas ti nad föreslås ia Arnesson

udget 20

ning och bud memoria sa ill grund för besluta n

013

dget inför mt vid r Sty 20 yrgruppsäre 11-11-17 ende

Inför

– disk

Styrgrup strategis näringsl vattenvå ska klim Vid sam diskuter budget 2 • V u • V F k • H u Styrgrup med fok regional om vi k tidspers harmon Det bes hur vi k planen. i separa

verksam

kussion

ppen har i v ska frågor/o liv, grön- oc ård och vatt mat- och sår mmanträdet ra strategisk 2013 utifrån Vill styrgru utpekade ve Vilka framt Frågan krin kvarstår. Hur kan sty utvecklas o ppens disku kus på blå- o l materialfö kan strukture spektiv? Ska nisera översi lutades att k kan utveckla Fortsatt han at ärende.

mhetsin

sunderla

verksamhets områden: tra ch blåstrukt tenförsörjni rbarhetsaspe 2011-09-22 ka frågor inf n följande fr uppen inför erksamhetso tida utmanin ng behovet a yrgruppen ar ch fördjupa ussion rörde och grönstru örsörjningsp era om arbe a vi ha olika iktsplanerna kansliet till a arbetet me ntering av f

nriktning

ag

sinriktninge ansportinfra tur, kretslop ing. Styrgru ekterna beak 2 gavs styrg för arbetet m frågeställnin 2013 stärka områden? ngar ser sty av en framti rbeta så att as? e bland anna uktur. Vida plan måste f etet ytterliga a fokusområ as tidshoriso kommande ed de gröna frågan om re

g och bu

en för 2012 astruktur, bo pp, luft- och uppen har un ktas. gruppen möj med verksam ngar: a positionen yrgruppen? ida regional strukturbild at vikten av are konstater följas upp. F are utifrån e åden från år onter mellan e sammanträ kilarna och egional mat

udget 20

pekat ut föl ostadsbygga h miljövårds nderstrukit a jlighet att ly mhetsinrikt n i något avs l materialfö den hålls lev v att utveckl rades det at Frågor som ett kort respe

r till år? Är n medlemsk äde presente h materialför terialförsörj

013

ljande ande, sarbete och

att i allt arb

yfta upp och ning och seende inom rsörjningsp vande, d v s a strukturbi t frågan om kom upp va ektive långt det möjligt kommunern erar förslag rsörjnings-ning redovi Sty Pr 20 Pia Jo Sv bete h m nu plan s ilden m en ar t att na? på isas yrgruppsäre omemoria 011-10-31 a Arnesson anna Friber vante Sjöste ende rg edt

Arbete I styrgru med fok förslag p På samm erfarenh Region Frågestä • r • H t u • H Nuvara Den ver samhäll Drygt 8 jämfört finansie vattenvå innebär projekt. På avde samman alternati Utifrån ansvarso med region uppens disk kus på blå- o på hur vi ka manträdet k heter från ar Skåne. ällningar att Styrgruppen regionen m Hur får med typer av un utveckla de Hur tar vi m Stockholms ande verksa rksamhet so lsbyggnad o ,6 mkr utgö med föregå erar bl a kalk årdsförbund att ca hälfte elningen arb nlagt 10,75. ivfinansiera de ekonom område beh nal grönstr kussion fram och grönstru an utveckla kommer info rbetet med r t diskutera: n vill inför 2 med fokus på dlemskomm derlag, verk e gröna kilar med oss lärd sregionen o amhet kopp om sorterar u omfattar i da örs av medle ående år. Öv kningsverks d, Klimatinv en av budge betar idag 12 Av dessa ä ade projekt. miska förutsä höva göras. ruktur infö mkom ett be uktur och k arbetet med ormation ge regional grö 2013 initier å de gröna k munerna stör ktyg, princip rna? domar från a ch Region S plad till bu under styrg agsläget (20 emspengar, vriga intäkte samheten, a vesteringspr eten är uppb 2 personer m är ca 3,25 tjä ättningarna k ör verksamh ehov av att u kansliet fick d de gröna k es om tidiga önstruktur i ra arbetet m kilarna. Vad rst nytta av per m m kan arbetet med Skåne? udget gruppen för 011) en bud vilket är en er tillkomm administrati rogrammet bunden i alt med en tjän änster uppb kan priorite hetsinriktn utveckla stru i uppdrag a kilarna. are arbete i G Stockholm med grön- oc d ska arbetet ett sådant a n stärka arb d grönstruktu miljö och dget om tota n oförändrad mer genom a onen av Gö samt EU-pr ternativfinan nstgöringsgr bundna i eringar inom ning 2013 ukturbilden att ta fram e GR, liksom sregionen o ch blåstruktu t syfta till? arbete? Vilk betet med at urfrågor i t alt ca 18,4 m d tilldelning avtal m m oc öta älvs rojekt, vilke nsierade rad på m styrgruppe n ett m och ur i ka tt ex mkr. g ch et ens

Till Styrgrup

Arbet

På styrg av en re förbund belyserp SGU, be Resultat till grun inkluder • V b • V • V • V • V • V m • V r Styrgrup att till pr Götebor Ylva Lö ppen för mi

te med r

gruppens sam egional mate dsstyrelsen. problemstäl erörda länss tet av förstu nd för fortsa rande men e Vad är syfte behov av de Vilka fråges Vilken typ a Vilka aktöre Vilket geog Vad är en ri materialförs Vad bedöm regional ma ppen för mi rotokollet a rg 2011-11-öf

iljö och sam

regional

mmanträde erialförsörjn Under okto llningen till styrelser sam udien komm att diskussio ej begränsat et med en re en och hur s ställningar b av underlag er bör vara grafiskt omr imlig tidpla sörjningspla ms vara en un aterialförsör

iljö och sam anteckna dis -01 mhällsbyggn

l materia

i maj 2011 ningsplan sa ber/novemb lsammans m mt represent mer att prese on. Förstudie

t till, följand egional mat ska den anv bör belysas? g behöver ta inblandade, åde bör plan n för framta an? ngefärlig ko rjningsplan? mhällsbyggn skussionen /Joa nad

alförsör

beslutades amt att lyfta ber genomfö med övriga i ntanter från m enteras på sa en förvänta de frågor: terialförsörj vändas? ? as fram och , och på vilk nen täcka? agande av e ostnad för fr ? nad föreslås anna Friberg

rjning

att aktualis a frågan till förs en förstu intressenter medlemsko ammanträde s ge svar på ningsplan – bearbetas? ket sätt? en regional ramtagande besluta g era behovet udie som r såsom mmuner. et och lägga å, – vilka har av en Dn Sty 20 t as nr: 11-298.3 yrgruppsäre 11-11-17 30 ende

Dnr: 09-153.20 Styrgruppsärende 2011-11-17 Till

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Transportstrategi – 20XX?

Inom Göteborgsregionen har det genomförts ett antal processer som resulterat i olika dokument och ställningstaganden vilka på olika sätt berör resandet, transporter och transportsystemet i regionen. I bifogat dokument har en sammanställning gjorts som redovisar var GR står idag, vilka

ställningstaganden som finns, samt hur GR arbetar med olika frågor inom transportområdet. Detta dokument utgör utgångspunkt för de inspel som gjorts och görs i aktuella planeringsprocesser.

Utmaningar, som t ex konsekvenser av trängselskatterna, behov av en mer klimatanpassade mobilitet, förslag till ny planeringsprocess och

medfinansieringsutredningen, kommer på olika sätt att påverka framtida insatser och åtgärder i transportsystemet. För att ha en beredskap inför transport- och infrastrukturplanering på längre sikt, bortom 2027, behöver en ny transportstrategi tas fram. Ett arbetsprogram för en sådanstrategi föreslås tas fram och på dagens sammanträde ges möjlighet att diskutera vilka områden som strategin bör fokusera på.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta

att till protokollet anteckna redovisning av dokumentet ” Sammanställning av GR:s ställningstaganden avseende transporter och transportsystemet i Göteborgsregionen, daterat 2011-11-01, samt

att utefter dagens diskussion ge kansliet i uppdrag att ta fram ett arbetsprogram för en ny transportstrategi

Göteborg 2011-11-01

Ylva Löf

Sammanställning av

GR:s ställningstaganden avseende

transporter och transportsystemet i

Göteborgsregionen

En del av aktualisering av Transportstrategin

Innehåll

SAMMANSTÄLLNING AV ... 1 

GR:S STÄLLNINGSTAGANDEN AVSEENDE TRANSPORTER OCH TRANSPORTSYSTEMET I GÖTEBORGSREGIONEN ... 1 

BAKGRUND OCH SYFTE ... 3 

UTGÅNGSPUNKTER ... 4 

VISION, MÅL OCH STRATEGIER FÖR GÖTEBORGSREGIONEN ... 4 

NATIONELL OCH REGIONAL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET, 2010-2021 ... 4 

Direktiv som öppnar upp för medfinansiering ... 5 

Västsvenska Paketet ... 5 

FLER UTMANINGAR FÖR TRANSPORTOMRÅDET ... 6 

TRANSPORTSYSTEMET SKA STÖDJA REGIONENS UTVECKLING OCH TILLVÄXT ... 6 

REGIONFÖRSTORING ... 7 

TILLGÄNGLIGHET TILL GÖTEBORGSREGIONENS KÄRNA OCH DELREGIONCENTRUM ... 7 

GÖTEBORGSREGIONENS ROLL SOM LOGISTIK- OCH TRANSPORTCENTRUM... 7 

GÖTEBORGSREGIONENS NATIONELLA OCH INTERNATIONELLA KONTAKTBEHOV ... 8 

GR:S STÄLLNINGSTAGANDEN AVSEENDE TRANSPORTER OCH TRANSPORTSYSTEMET I GÖTEBORGSREGIONEN ... 8 

HÅLLBAR SAMHÄLLSPLANERING ... 9 

Ökad andel resor med kollektivtrafik ... 9 

Utvecklad järnvägstrafik ... 11 

SÄKERSTÄLLA DEN LANDBASERAD INFRASTRUKTUR TILL GÖTEBORGS HAMN ... 12 

EFFEKTIVARE UTNYTTJANDE AV VÄGSYSTEMET ... 12 

FÖRBÄTTRAD TILLGÄNGLIGHET TILL LANDVETTER FLYGPLATS ... 13 

GÖTA ÄLV – SKAPA BALANS MELLAN TRANSPORTLED OCH STADSUTVECKLING ... 14 

SLUTSATSER ... 15 

Dokumentet är framtaget av:

Bakgrund och syfte

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har sedan 2002 genomfört en process med rådslag som bland annat resulterat i ett antal politiskt antagna dokument vilka stakar ut riktning och fokus för regionens framtida utveckling. Dessa dokument är:

• Uthållig tillväxt – Mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur (2006)

• Strukturbild för Göteborgsregionen (2008)

• K2020 – Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet – Kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen (2008)

Vidare har det nationellt och regionalt genomförts en planeringsprocess vad det gäller inriktning och åtgärder i den långsiktiga planeringen av

transportsystemet för perioden 2010-2021. Inom ramarna för detta arbete har det särskilda infrastrukturpaket, Västsvenska paketet, vuxit fram.

Ställningstaganden i ovan nämnda dokument och processer berör på olika sätt resandet, transporter och transportsystemet i regionen. Syftet med detta dokument är att utifrån dessa samlat redovisa var GR står idag, vilka ställningstaganden som finns, samt hur GR arbetar med olika frågor inom transportområdet.

Utgångspunkter

Vision, mål och strategier för Göteborgsregionen

GR har i mål- och strategidokumentet ”Uthållig tillväxt” lagt en grund för det fortsatta arbetet med att utveckla Göteborgsregionen. En gemensam målbild/ vision som visar färdriktningen har slagits fast:

”Göteborgsregionen ska vara en stark och tydlig tillväxtregion i Europa – en region som är attraktiv att bo, leva och verka i, samt besöka.”

GR ska i sitt arbete bidra till en hållbar utveckling och därför poängteras att utvecklingen ska ske i balans mellan de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna.

För att skapa gynnsamma förutsättningar för en uthållig tillväxt har följande mål- och strategier fastlagts för Göteborgsregionens utveckling:

• Befolkningsökningen inom regionen ska vara minst 8 000 invånare per år

• Göteborgs lokala arbetsmarknad ska år 2020 omfatta närmare 1,5 miljoner invånare

• Göteborgsregionen ska utvecklas med en stark och attraktiv regional kärna och längs tydliga stråk med ett flertal starka och attraktiva regiondelscentrum

• Kärnan ska stärkas med ytterligare 40 000 arbetsplatser och 30 000 boende fram till år 2020

• Stråken och regiondelscentrumen ska stärkas med minst 40 000 arbetsplatser och 90 000 boende

• Tillgängligheten till kust, hav, sjö och skog ska säkras

• Livsmiljön ska värnas från skadlig påverkan – alla ska tillförsäkras ren luft och friskt vatten

Nationell och regional plan för transportsystemet, 2010-2021

Planeringsarbetet med framtagandet av nya infrastrukturplaner för 2010-2021 har genomförts av Trafikverket och regionerna i dialog med andra berörda aktörer. Västra Götalandsregionen (VGR) har lett arbetet med denna planering och de fyra kommunalförbunden, däribland GR, har varit aktiva parter. GR:s

förbundsstyrelse har drivit processen och tagit beslut som legat till grund för GR:s inspel till VGR.

Både den nationella och den regionala infrastrukturplanen är

transportslagsövergripande. Den nationella planen innefattar åtgärder/objekt på: järnväg- och vägnätet, flygplatser samt farleder och hamnar. Den regionala planen innefattar åtgärder i det regionala vägnätet, kollektivtrafiken,

driftbidrag till icke-statliga flygplatser, säkerhets- och miljöåtgärder m.m.

Direktiv som öppnar upp för medfinansiering

Parallellt med planarbetet har Trafikverket intensivt arbetat med att se över möjligheterna till medfinansiering. Detta har resulterat i att den statliga finansieringsramen på 419 miljarder kronor har utökats och därmed möjliggjort att fler angelägna åtgärder kan genomföras.

Regeringens direktiv att efterlysa nya finansieringsformer samt en stark regional och lokal vilja att lösa Västsveriges infrastrukturbehov resulterade i det Västsvenska paketet och kompletterar därmed nationell och regional plan.

Västsvenska Paketet

Utgångspunkten för Västsvenska paketet är att Västsverige med Göteborg som kärna ska vara en attraktiv, hållbar och växande region. En viktig del för att skapa en god livsmiljö och förutsättningar för tillväxt är att utveckla

kollektivtrafiken, järnvägar och vägar. De enskilt största satsningarna är

Västlänken, kollektivtrafikomställningar enligt K2020, Marieholmstunneln och ny Göta älvbro.

Finansieringen av det Västsvenska paketet på 34 miljarder kronor består till 50 % av statliga medel och 50 % lokala och regionala medel. Införandet av trängselskatt står för den största delen av den regionala finansieringen, 14 miljarder kronor.

Bakom avtalet om det västsvenska infrastrukturpaketet står Västra

Götalandsregionen, Göteborgs stad, Göteborgsregionens kommunalförbund, Region Halland samt Trafikverket. GR har ställt sig bakom huvudprinciperna i avtalet och bekräftat att de ligger i linje med de mål och strategier som genom rådslagen lagts fast för GR:s utveckling. GR bidrar dock inte med egna medel.

Fler utmaningar för transportområdet

I vår omvärld pågår det diskussioner och utredningar som troligen kommer att innebära utmaningar inom transportområdet och på flera sätt påverka oss. Några exempel är:

Europeiska kommissionen har utarbetat en Vitbok om EU:s framtida transportpolitik med ett perspektiv till 2050. Kommissionen slår fast att transporter är viktiga för vår ekonomi och vårt samhälle. Det övergripande målet är att skapa ett system som stöder ekonomiska framsteg, ökar

konkurrenskraften och erbjuder tjänster med hög kvalitet, samtidigt som resurserna används effektivare. Till 2050 ska utsläppen från transporterna minska med 60%. För att möta framtida utmaningar lyfter kommissionen fram fyra strategiska områden; ett enhetligt europeiskt transportområde, ny teknik och nya beteenden, modern infrastruktur och smart finansiering, samt arbeta internationellt (utanför EU).

Nationellt och internationellt pågår också diskussioner om

klimatförändringarnas betydelse och åtgärder för att bland annat minska utsläppen till luft. Transportsektorn har en nyckelroll för att nå uppsatta mål. Slutbetänkandet om ett nytt system för den långsiktiga planeringen av

transportinfrastrukturen, och om processer och riktlinjer för medfinansiering har varit på remiss. Resultaten från denna utredning kommer att påverka framtida planeringsprocesser.

Transportsystemet ska stödja regionens utveckling

och tillväxt

Göteborgsregionens transportsystem ska bidra till att skapa tillgänglighet och stödja regionens utveckling och tillväxt. De mål och strategier som är

formulerade i ”Uthållig tillväxt”, ställer krav på regionens transportsystem och infrastruktur. Transportsystemet ska klara trycket från en ökad befolkning och skapa förutsättningar för regionförstoring, stödja regionens behov av

tillgänglighet till internationella kontakteroch tillgodose behovet av god tillgänglighet till och från Göteborgs hamn.

Detta skulle också kunna uttryckas som att transportsystemet ska stödja: • Regionförstoring

• Tillgänglighet till Göteborgsregionens kärna och delregioncentrum • Göteborgsregionens roll som logistik- och transportcentrum

Regionförstoring

Hela Göteborgsregionen är idag en enda stor arbetsmarknads- och

utbildningsregion. I den lokala arbetsmarknadsregionen ingår, förutom GR:s medlemskommuner, Bollebygd, Vårgårda, Orust, Varberg och Falkenberg kommuner1. När människor väljer att bo och arbeta på längre avstånd, ställer det stora krav på goda kommunikationer på väg och järnväg inom regionen. Det finns ett samband mellan en regions storlek och dess tillväxt2. GR:s förbundsstyrelse har målsättningen att Göteborgs lokala arbetsmarknadsregion ska växa, dels genom framtida förtätning och dels genom regionförstoring. Regionförstoring förutsätter en utbyggnad av infrastruktur och

transportsystem. Regionförtätning kräver ett utökat bostadsbyggande med minst 4 000 bostäder per år för att nå förbundsstyrelsens mål i ”Uthållig tillväxt”.

Goda kommunikationer skapar också bättre tillgänglighet till de högskolor och universitet som finns inom Västra Götalandsregionen, vilka har betydelse för regionens utveckling och attraktionskraft.

Tillgänglighet till Göteborgsregionens kärna och delregioncentrum

Regionens kärna utgörs av de centrala delarna av Göteborg och kärnans utveckling är av central betydelse för hela Göteborgsregionens utveckling. Det är en gemensam uppgift för regionens kommuner att verka för en attraktiv och lättillgänglig regional kärna.

Huvudstråken utgör ryggraden i Göteborgsregionen och ska stärkas för att alla delar av regionen ska bli långsiktigt livskraftiga. Stråken bestäms av de stora transportlederna och innefattar de orter som ligger längs med eller i nära anslutning till dessa vägar och järnvägar. Orterna i stråken utgör viktiga knutpunkter i transportsystemet. Utvecklingen av huvudstråken ska ske med stöd av en attraktiv och kraftfull pendel- och regiontågstrafik.

Göteborgsregionens roll som logistik- och transportcentrum

Göteborgs geografiska läge har inneburit att staden har blivit en naturlig knutpunkt för svensk utrikeshandel.

1

SCB, Lokala arbetsmarknadsregioner 2009. 2

Göteborgs hamn utgör Sveriges och nordens transportmässiga nav.

Cirka en tredjedel av den svenska utrikeshandeln, mätt i ton, och cirka 65 % av Sveriges containertrafik går via Göteborgs hamn3. Den transoceana

direkttrafiken är av stor betydelse för det svenska näringslivet och dess internationella tillgänglighet.

I övrigt har Göteborgsregionen många transportrelaterade verksamheter t.ex. den största andelen av landets fordonsindustri.

Göteborgsregionens nationella och internationella kontaktbehov

Göteborgsregionens näringsliv är alltmer beroende av omvärlden och tillväxten i det internationella handelsutbytet är stort. Göteborgsregionen är centrum för internationell industri, handel, samt logistik och transporter. De utlandsägda företagen sysselsätter i dagsläget ca 20 % (2010)4 av alla anställda i regionen. Turist- och besöksnäringen är en växande näringsgren, vilket ställer särskilda krav på transportsystemet till, från och inom regionen.

För att utnyttja fördelarna med det internationella utbytet och kunna ta del av globaliseringens många positiva sidor behövs en god tillgänglighet till internationella resmål.

GR:s ställningstaganden avseende transporter och

transportsystemet i Göteborgsregionen

Den rådslagsprocess som genomförts inom GR och den långsiktiga

planeringen av transportsystemet för perioden 2010-2021 som GR deltagit i, har resulterat i ett antal politiskt antagna dokument och beslut. I detta avsnitt har dessa sammanställts.

Var GR står idag, vilka ställningstaganden som finns, samt hur GR arbetar med olika frågor inom transportområdet har sammanfattas i följande punkter:

• Hållbar samhällsplanering

o Ökad andel resor med kollektivtrafik o Utvecklad järnvägstrafik

• Säkerställ den landbaserad infrastruktur till Göteborgs hamn • Förbättrad tillgänglighet till Landvetter flygplats

• Effektivare utnyttjande av vägsystemet

3

SCB/Sveriges Hamnar / Viktor Allgurén, Göteborgs Hamn 4

• Göta älv – skapa balans mellan transportled och stadsutveckling

Hållbar samhällsplanering

Befolkningsökning och regionförstoring ökar trycket på

transportinfrastrukturen och miljön. Likaså skapar omstrukturering av näringslivet och tillväxten av kunskaps- och tjänsteföretag behov av goda kommunikationer på allt längre avstånd. Om dagens trend fortsätter kommer antalet bilresor att öka, vilket inte är förenligt med målen om minskad miljöbelastning från trafiken. På längre sikt, med utvecklade bränsleteknik, kommer sannolikt trängseln att utgöra ett större problem än utsläppen. Samordnad trafik- och bebyggelseplanering är viktigt för att få en hållbar utveckling. För att nå de mål som satts av förbundsstyrelsen krävs att den kommunala bebyggelseplaneringen stödjer ett bostadsbyggande som sker i områden som kan försörjas med kollektivtrafik enligt intentionerna i K2020. Med kollektivtrafik som en naturlig del i planeringen av nya bostadsområden ges goda förutsättningar att påverka människors resvanor. En bebyggelse i stationsnära lägen, knutpunkter, eller i orter med god kollektivtrafik stärker förutsättningarna för en uthållig tillväxt i Göteborgsregionen.

Effekterna av en samordnad markanvändning och transportplanering blir avgörande för det faktiska transportarbetet och behovet av

transportinfrastruktur. Politiskt ställningstagande:

GR:s förbundsstyrelse har i maj 2008 godkänt ”Strukturbild för

Göteborgsregionen” som är en överenskommelse och ett verktyg för att underlätta kommunernas trafik- och bebyggelseplanering. Enligt

överenskommelsen ska medlemskommunerna lokalt ta ansvar för att den regionala strukturen blir långsiktigt hållbar.

K2020 - förslag till kollektivtrafikprogram, antogs av GR:s förbundsstyrelse i april 2009. I K2020 sattes målet att kollektivtrafiken ska nå en marknadsandel på 40 % till år 2025. För att nå målet förutsätts bl a en samordning av

markanvändning och kollektivtrafik.

Ökad andel resor med kollektivtrafik

För att nå en hållbar utveckling och samtidigt skapa förutsättningar för en fortsatt tillväxt krävs att en högre andel resor sker med kollektivtrafik. GR:s förbundsstyrelse har satt upp målet att minst 40 % av resorna ska ske med kollektivtrafik 2025. Det innebär att den resandeökning i persontrafiken som förväntas, måste ske med kollektivtrafik.

Ett väl utvecklat och fungerande kollektivtrafiksystem är en förutsättning för att dels kunna minska transportbehovet med bil och dels öka tillgängligheten till regionens arbetsmarknads-, utbildnings- och serviceutbud för de människor som saknar tillgång till eller inte vill använda bil.

”Hela-resanperspektivet”

I ett väl fungerande kollektivtrafiksystem behövs attraktiva knutpunkter och goda övergångsmöjligheter mellan olika transportsätt. Knutpunkter är viktiga för att hela resan ska fungera. Ett stort antal bytes- och knutpunkter5 ingår i den framtida struktur som skisseras i K2020. Utformningen av dessa ska vara attraktiva och trygga. Byten mellan trafikslag måste underlättas och utbyggnad av pendelparkering för bil och cykel behövs. Gång- och cykelförbindelser till knutpunkterna är en väsentlig del i ”hela-resanperspektivet”.

Knutpunkterna kan stärkas och skapa större resandeunderlag om ny

bebyggelse och besöksanläggningar lokaliseras i nära anslutning till dessa. Politiskt ställningstagande:

GR är projektägare för projektet K2020 och har tillsammans med fem andra parter drivit projektet. Projektet har i olika delrapporter studerat hur

kollektivtrafiksystemet bör utvecklas för att klara en fördubbling av resandet och nå det 40 %-iga målet. Under 2008 presenterades ett förslag till

kollektivtrafikprogram som antogs av förbundsstyrelsen i april 2009. I

kollektivtrafikprogrammet föreslås ett antal viktiga investeringar och åtgärder som behövs för ett genomförande av programmet.

Fem huvudprinciper har lagts fast: - Knyt samman fler områden - Gör resan mellan dessa snabbare - Erbjud tät trafik

- Utveckla knutpunkterna - Säkerställ kvalitet och service

Enligt beslut i förbundsstyrelsen 2009 ska förbundsdirektören i samverkan med parterna bilda en organisation till stöd för genomförandet av

kollektivtrafikprogrammet, samt bevaka möjligheten att finansiera ett

genomförande inom åtgärdsplaneringen. Genomförandeorganisationen har inte bildats.

Investeringsbehovet för att nå ambitionen i K2020 täcks inte av nu gällande regional och nationell plan och de satsningar som görs i Västsvenska paketet.

5

I K2020 skiljer man på knutpunkt och bytespunkt, där knutpunkten är en större målpunkt och innehåller någon form av terminal eller större station. ”Knutpunkter och andra viktiga

Regionens kommuner har anammat tankarna i K2020 och arbetat fram lokala K2020.

Utvecklad järnvägstrafik

Enligt ”Strukturbilden” ska en uthållig utveckling av Göteborgsregionen baseras på utbyggd tågtrafik på de fem järnvägsstråken in mot Göteborg. Järnvägssystemet skall klara behovet av nationella och regionala tåg, samt pendel- och godståg. Detta ställer stora krav på järnvägssystemets kapacitet, som redan idag har kapacitetsproblem. Vidare är trafikering av järnvägsstråken en viktig fråga för regionens och kommunernas strategiska planering. Inte minst kommer dragning och trafikering av höghastighetsbanor, för

Göteborgsregionens del Götalandsbanan, komma att påverka samhällsutbyggnaden.

I Banverkets idéstudie SPÅR 20506 presenteras en principiell struktur för en effektiv och konkurrenskraftig järnväg i framtiden. Studien visar att det krävs stora investeringar i järnvägssystemet, en bred samverkan och strategier för bebyggelseutvecklingen.

Enligt K2020:s trafikeringsprinciper utgör pendeltågslinjerna, tillsammans med vissa busslinjer, Kom-fortnätet. Tågtrafiken i de fem stråken ska ha hög turtäthet, vilket förutsätter ökad spårkapacitet.

I ett internationellt perspektiv kommer det att bli än mer intressant att koppla ihop det svenska järnvägssystemet med övriga Europa. Samarbete kring detta sker bl. a. inom Europakorridoren och Den skandinaviska arenan7.

Politiskt ställningstagande:

Göteborgsregionens utveckling ska säkras genom att kapaciteten i

järnvägssystemet ökas. Utvecklingen av huvudstråken ska ske med stöd av en attraktiv och kraftfull pendel- och regiontågstrafik. Västlänken är en viktig del av detta. I K2020:s kollektivtrafikprogram utgör tågtrafiken en viktig del. Götalandsbanan ska vara utbyggd senast 2020.

GR-engagemang:

GR är medlem i föreningen Europakorridoren där bl. a. Götalandsbanan utgör

6

Spår 2050 Framtida tågsystem och bebyggelsestruktur i en långsiktig hållbar region kring Göteborg, Banverket m. fl. 2006.

7

Projektet Den Skandinaviska Arenan består i att öka samarbetet mellan Göteborg-Osloregionen och Öresundsregionen.

en sträcka. Europakorridoren arbetar för att få till stånd ett långsiktigt hållbart järnvägssystem för höghastighetståg.

GR medverkar i det arbete som görs för att ta fram av en regional Tågstrategi.

Säkerställa den landbaserade infrastrukturen till Göteborgs hamn

Göteborgs hamn är den största hamnen i norden och är av regeringen utsedd att vara en strategisk hamn och godstransportnod. Det är viktigt att bygga ut den landbaserade infrastrukturen, både väg och järnväg, så att logistiskt och miljömässigt effektiva transportlösningar kan utvecklas för transporter via Göteborgs hamn. För att upprätthålla direktanlöp och frekvent trafik måste transporterna koncentreras till Göteborgs hamn.

Göteborgs hamn samverkar med Varbergs hamn och Uddevallas hamn. Samarbetet innebär att varje hamn har specialiserat sig på en egen nisch. Göteborgs hamn har till följd av detta koncentrerat sig på containerhantering medan Varbergs och Uddevallas hamnar tar hand om torrbulk och styckegods. Politiskt ställningstagande:

Göteborgs hamn ska vara en nationell strategisk godstransportnod och det är därför angeläget att transporterna till och från hamnen säkerställs genom att kapaciteten i järnvägssystemet och tillgängligheten för vägtrafiken ökas. GR - engagemang:

GR bevakar godsfrågor bl a genom Gods 2030, som är ett delprojekt i tjänstemannanätverket HUR 2050.

Effektivare utnyttjande av vägsystemet

Vägtrafiksystemet utgörs av de nationella vägarna E6, E20, E45 och väg 40 och ett nät av lokala och regionala vägar.

Dagens vägnät måste underhållas och vara trafiksäkert. Det finns sannolikt en potential för effektivisering av befintligt vägnät, vilket bör prövas innan nyinvesteringar görs. Exempel på effektiviseringar är trimningsåtgärder som körfältsutökning inom befintligt vägutrymme, trafikinformation och

trafikledning.

I rådslagsprocessen, som bland annat lett fram till ”Strukturbild för Göteborgsregionen”, framkommer behovet av att fortsätta och fördjupa diskussionerna kring ”tvärförbindelser” mellan huvudstråken. Vilka tvärförbindelser som åsyftas har i dagsläget inte diskuterats.

Politiskt ställningstagande:

Att fördjupa diskussionerna kring ”tvärförbindelser” mellan huvudstråken samt kring en kompletterande struktur – sekundära strukturer.

Investeringar i vägsystemet bör i första hand inriktas på att komplettera och balansera befintligt trafiksystem. Dessa investeringar motiveras utifrån miljö, trafiksäkerhet och/ eller sårbarhet alternativt för att säkerställa sådana

godsflöden som inte kan ske på järnväg. GR-engagemang

GR deltar i DART8-samarbetet som är ett samarbete mellan offentliga aktörer kring intelligenta transportsystem (ITS). DART-gruppen utvecklar och implementerar ITS-tjänster för att stödja trafikanten och resenären före och under resan. DART är en del i Västsvenska paketet.

Förbättrad tillgänglighet till Landvetter flygplats

För längre resor är flyget det viktigaste transportslaget. En väl fungerande flygtrafik är en förutsättning för en ökad integration mellan regioner över längre avstånd. I Göteborgsregionen har näringslivet varit drivande för att få till stånd bättre tillgänglighet till resmål i Europa och övriga världen.

Göteborg Landvetter flygplats är Sveriges näst största flygplats och har en viktig roll för regionens utveckling. Det är viktigt att förbättra tillgängligheten till Göteborg Landvetter flygplats med kollektiva förbindelser – på kort sikt med buss och på längre sikt med tåg.

Flygplatsen ska ansöka om nytt miljötillstånd för att utöka verksamheten9. Ansökan ska lämnas in under 2012.

Med en utbyggd Götalandsbana och station under Göteborg Landvetter flygplats kan upptagningsområdet för passagerare till flygplatsen öka. Tåget kan då bli ett komplement till flyget på kortare sträckor. Det finns ett starkt samband mellan marknadsandelen för tåg och restiden, där tågresan tar ca 2-3 timmar har tåget en stor marknadspotential10.

8

DART – Driftsättning av regional trafikinformatik 9

Det innebär bl. a. att utöka antalet flygrörelser från 80 000 till 120 000. 10

Göteborg Landvetter flygplats är en av fyra flygplatser som Trafikverket betraktar som central för fraktflyget. Landvetter är regionens stora

fraktflygplats och den ledande flygplatsen i Sverige avseende interkontinentalt fraktflyg. Även om flygfraktvolymerna är små är flygfrakten ett viktigt

komplement till transporter på väg och järnväg för näringslivet. Politiskt ställningstagande:

Landvetter flygplats har en nyckelroll för regionens utveckling. Landvetter flygplats ska år 2020 ha minst 6 miljoner resande per år.

GR-engagemang:

GR är medlem i ARC11 och kan därigenom inhämta kunskap om

förutsättningar för flygplatsregioners utveckling. GR deltar i en studie, inom ARC-samarbetet – ”Surface Access”, med syfte att undersöka hur utsläppen kan minskas kring flygplatserna, däribland personresorna till och från flygplatsen.

Göta älv – skapa balans mellan transportled och stadsutveckling

Göta älv har stor betydelse för samhällsutvecklingen i regionen och hela Västsverige. Älven har många funktioner, förutom att vara dricksvattentäkt, recipient för avloppsvatten, kraftproduktion och kyl- och processvatten för industrin, är den en viktig farled. Transporter på älven kan avlasta

landtransportsystemet. Ur stadsbyggnadssynpunkt är älven både en tillgång och en barriär. Ur regional synpunkt är det önskvärt att minimera

barriäreffekterna och säkerställa utvecklingen av regionens kärna, sjöfartstrafiken samt andra gods- och trafikflöden i framtiden.

Politiskt ställningstagande:

Göta älvs många funktioner och kvaliteter ska säkerställas och de negativa effekterna av älven som barriär ska begränsas.

GR-engagemang:

GR har haft i uppdrag att skapa en gemensam bild av Göta älv och hur utvecklingen av regionens kärna, sjöfarten samt andra gods- och trafikflöden kan säkerställas. Detta har resulterat i ett seminarium om Göta älv, samt en rapport12 tillsammans med andra aktörer.

11

Airport Regions Conference – En samverkan mellan regioner i Europa som har en internationell flygplats. Inom ARC utvecklar regionerna gemensam kunskap och kompetens kring gemensamma och likartade problem.

12

GR har deltagit i Västra Götalandsregionens projekt SMART Energi, där man bl.a. studerat förutsättningarna för älvpendlar för gods.

Andras engagemang:

Västra Götalandsregionens styrelse har tillskrivit regeringen om att utreda frågan om att Göta älv, Trollhätte kanal och Vänern införlivas i EU:s gemenskapslagstiftning som rör inre vattenvägar. Regeringen har härefter tillsatt en utredning13.

Slutsatser

Den gjorda sammanställningen redovisar den samlade bilden av befintliga politiska ställningstaganden vad det gäller transporter och transportsystemet i Göteborgsregionen. Sammanfattningsvis kan man säga att GR har politiska ställningstaganden som berör följande områden:

• Hållbar samhällsplanering

o Ökad andel resor med kollektivtrafik o Utvecklad järnvägstrafik

• Säkerställa den landbaserade infrastrukturen till Göteborgs hamn

• Effektivare utnyttjande av vägsystemet

• Förstärkt/förbättrad tillgänglighet till Landvetter flygplats

• Göta älv – skapa balans mellan transportled och stadsutveckling

I de politiska processer som genomförts har även andra områden

uppmärksammats utan att det har gjorts några ställningstaganden. De områden som särskilt lyfts fram är cykel, tvärförbindelser och samverkan mellan

transportslag, särskilt för godstransporter.

Nya utmaningar, som t ex konsekvenser av trängselskatterna, behov av en mer klimatanpassade mobilitet, förslag till ny planeringsprocess och

medfinansieringsutredningen, kommer på olika sätt att påverka framtida insatser och åtgärder i transportsystemet. Fysiska investeringar kommer sannolikt att behöva kompletteras med andra typer av åtgärder, t ex inom Mobility management (påverkan av resval eller transport) och ITS (informationsteknologi i transportsystemet.)

För att ha en beredskap inför framtida transport- och infrastrukturplanering finnas det behov av att fördjupa och konkretisera diskussionen inom fler områden.

13

Till Styrgrup

Kolle

Formern bland an med reg utsåg VG kollektiv bildas fö till Väst utföraro kommun länets ol En infor kommun Styrgrup att till pr Götebor Ylva Lö ppen för mi

ektivtraf

na för den n nnat med be gionala trafik GR en kolle vtrafikfrågo ör att stödja ttrafik och V organisation nerna kring lika delar. rmation om nerna i GR ppen för mi rotokollet a rg 2011-10-öf

iljö och sam

fikorgan

nya organisa eslutet om a kförsörjning ektivtrafikn orna i länet a nämnden. N Västtrafik ko n. VGR kom g kollektivtra kollektivtra ges på möte iljö och sam anteckna läm -31 mhällsbyggn

nisatione

ationen för k att VGR ska gsprogram p nämnd för at och en tjäns Nämnden k ommer att v mmer att föra afikens utve afikorganisa et. mhällsbyggn mnad inform nad

en kring

kollektivtra a vara ägare pågår hos V tt ta hand om stemannaor kommer att vidareutvec a dialog och eckling i sam ationen och nad föreslås mation

g VGR

afiken börjar till Västtra VGR. I slute m de strateg rganisation h fungera som kla sin roll h samverka mverkans fo h samverkan besluta r ta form, fik. Arbetet et av juni giska håller på att m beställare som med forum i n med Sty 20 t t e yrgruppsäre 11-11-17 ende

Dnr:09-123.10 Styrgruppsärende 2011-11-17 Till

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Förslag till yttrande över ”Utställning av

Fördjupad översiktsplan för centrala Partille”

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Partille

kommun, daterad 2011-10-06, beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. GR har tidigare yttrat sig över samrådshandlingen för rubricerad plan (yttrandet

bifogas). Utställningshandlingen finns att läsa på kommunens hemsida.

GR efterlyste i samrådet en tydligare beskrivning av hur utvecklingen av Partille centrum kan bidra till regionutveckling och regionförstoring eftersom Partille centrum är dels en viktig del av det sammanhängande stadsområdet och dels ligger i ett av de utpekade stråken. I föreliggande utställningshandling har kommunen utvecklat sitt förhållningssätt. Bland annat redovisas hur kollektivtrafiken kan få en starkare ställning vilket är positivt.

Planen uttrycker en tydlig ambition att stärka stadskänslan i centrum genom att flytta biltrafik från centrum till närliggande gator. GR ser dock en risk för att den föreslagna bron över Säveån, som skall avlasta Kung Göstas väg, kan komma att öka biltrafiken vid pendeltågstationen. Innebär det i så fall ett hinder för

kollektivtrafikresenärer på väg till och från stationen? GR ser detta som en strategisk fråga i den fortsatta planeringen. I vårt yttrande över denna

broförbindelse påtalade GR att detta även kan vara en viktig kollektivtrafiklänk och eftersom utrymmet är begränsat behöver en noggrann analys göras.

GR har i övrigt inget att tillägga.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att godkänna förslag till yttrande, daterat 2011-10-25.

Göteborg 2011-10-25 Ylva Löf

Yttrande godkänt av styrgruppen 2009-08-21

Dnr:09-123.10 Tjänsteutlåtande 2009-05-28 Per Kristersson

”Fördjupad översiktsplan för centrala Partille,

Samrådshandling”

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Partille kommun, daterad 2009-05-28, beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

Bakgrund

Den fördjupade översiktsplanen syftar till ”noggrannare studera var det finns möjlighet till centrumutveckling.” Partille har sedan början av 2000-talet haft som målsättning att gå från förort till förstad. I gällande

översiktsplan (ÖP05) för Partille anges att Partille centrum skall omvandlas och byggas ut till ett allsidigt stadscentrum med handel, arbetsplatser, bostäder och god kollektivtrafik.

Kansliets kommentarer

I ”Strukturbild för Göteborgsregionen”, som är en överenskommelse mellan kommunerna i regionen om att ”ta ett gemensamt ansvar för att den

regionala strukturen är långsiktigt hållbar”, framgår att Partille centrum är en del av det sammanhängande stadsområdet. Enligt överenskommelsen gäller ”att det redan utbyggda stadsområdet ska kompletteras när

möjligheter ges. Utvecklingen ska baseras på att attraktiv lokal

kollektivtrafik med god anslutning till de överordnade stråken i ett antal utpekade knutpunkter.” Detta är i hög grad relevant för Partille Centrum. I K2020, Kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen är Partille centrum utpekad som knutpunkt.

I samrådshandlingen beskrivs en ambitiös stadsutvecklingstrategi med ett betydande bostadsbyggande och utveckling av verksamheter och handel. Att Partille Centrum utvecklas är positivt både för Partille och för

Göteborgsregionen. Att ”regionalisera staden” är en del av regionens intentioner i strukturbilden.

Till grund för förslaget för den framtida trafikförsörjningen har en analys och trafikmodell baserad på bilresor i området tagits fram. Det konstateras att ytterligare vägar och trafikleder behöver komplettera rådande struktur för att inte kilometerlånga trafikstockningar etableras till följd av den kraftiga expansionen av bostäder, verksamheter och handel.

Kollektivtrafik har behandlats i samrådshandlingarna genom att konstatera att nuvarande trafik behöver trefaldigas fram till 2020, om målet om 40% kollektivtrafikandel i Göteborgsregionen skall uppnås 2025. Man har då utgått ifrån att ”det är rimligt att anta att andelen kollektivtrafikresor kommer vara något lägre längre ut i regionen än i de centrala delarna av Göteborg där en generellt högre kollektivtrafikstandard kan erbjudas.” Dessutom antar man att bara 50 % av 40 %-målet är uppfyllt 2020. Enligt GRs uppfattning visar förslaget till översiktsplan inte hur utvecklingen av Partille centrum med kraft kan baseras på en stärkt kollektivtrafik som grund för regionutveckling och –förstoring. Sättet att arbeta med och beskriva trafikfrågorna är i många avseenden fortsatt traditionellt och bortser från det faktum att i princip all resandeökning i Göteborgsregionen fram till 2025 ska tas i kollektivtrafiken om de politiska målen i Uthållig tillväxt, Strukturbild och K2020 ska nås. GR ser därför fram emot att dessa aspekter utvecklas vidare i nästa skede av planarbetet med den i övrigt så ambitiösa och välskrivna planen.

Dnr: 10-84.10 Styrgruppsärende 2011-11-17 Till

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Förslag till yttrande över ”Översiktsplan för

Härryda 2012 – Utställning”

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Härryda

kommun, daterad 2011-10-27 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. GR har tidigare yttrat sig över samrådshandlingen för rubricerad plan (yttrandet

bifogas). Utställningshandlingen finns att läsa på kommunens hemsida.

I yttrandet över samrådshandlingen konstaterade GR att översiktsplanen i stora drag följer intentionerna i GR:s olika strategidokument. De kommentarer och synpunkter som GR lyfte i sitt yttrande har kommunen i huvudsak tillgodosett i den nu remitterade utställningshandlingen.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att för egen del godkänna ovan förslag till yttrande, samt

att översända yttrandet till förbundsstyrelsen och föreslå dem att godkänna förslaget

Göteborg 2011-11-09 Ylva Löf

D:nr 10-84.10/1 Tjänsteutlåtande 2010-09-14 Anita Rynvall Mårtensson

Yttrande över Översiktsplan för Härryda kommun -

samrådshandling

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Härryda kommun, daterad 2010-06-03 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad plan. Samtidigt samråds om Naturvårdsplan, Grön plan, Kulturmiljöplan och

Vindbruksplan, vilka också utgjort underlag för översiktplanen. GR har valt att yttra sig över innehållet i översiktsplanen och kommer inte att specifikt yttra sig över de övriga planerna.

Sammanfattning av översiktsplanen

Framtagandet av översiktsplanen har föregåtts av en process bestående av medborgarkontakter och framtagande av politiska inriktningsmål. Ur denna process kan tre huvudinriktningar som påverkar markanvändningen urskiljas.

• Utveckla befintliga tätorter

• Bygg kring infrastruktur /kollektivtrafik

• Noggrann avvägning mellan vad som ska exploateras eller skyddas Ett antal nyckelfrågor som är strategiska och påverkar den fysiska planeringen har lyfts fram; hållbar utveckling, klimat, regionalt samarbete, förtätning, verksamheter och handel, arkitektur och grönområden.

I det regionala samarbetet utpekas bl a GR:s framtagna Strukturbild och det gemensamma arbetet med kollektivtrafikprogrammet K2020 som viktiga underlag.

I översiktsplanen utpekas fem utvecklingsområden; Mölnlycke, Landvetter, Hindås, Rävlanda och Hällingsjö, och det är främst inom dessa som kommunen ska växa och utvecklas. Varje utvecklingsområde ska ha en tydlig gräns mot omgivande landskap. Inom områdena ska i första hand större sammanhängande områden detaljplaneläggas, nylokalisering av enstaka hus ska inte tillåtas.

Utanför utvecklingsområdena består bebyggelsen till största del av tidigare fritidshusområden, dessa kallas omvandlingsområden. Här behöver vatten- och avloppsanläggningar och vägar förbättras. En avloppsförsörjningsplan håller på att tas fram. Någon större förtätning anses inte lämplig här eftersom områdena ofta ligger på landsbygden med långa avstånd till service och kollektivtrafik. Efterfrågan på nya bostäder är stor i västra delen av kommunen. Då det inte är förenligt med kommunens ställningstagande om hållbar utveckling anses det inte lämpligt att nya bostäder tillkommer på landsbygden väster om

flygplatsområdet. I de östra kommundelarna är efterfrågan inte lika stor, här anser kommunen att man inte behöver vara lika restriktiv med tillkommande bebyggelse.

Kommunens stora verksamhetsområden är lokaliserade längs rv 40 mellan Göteborg och Landvetter flygplats.

I Härryda finns sedan lång tid en ambition att få en jämn utveckling vad det gäller bostadsbyggandet. Markförvärvsplanen är ett instrument att styra utvecklingen.

I kommunen ligger regionens huvudflygplats, Göteborg Landvetter flygplats, vars influensområde påverkar utvecklingen i delar av kommunen. Inom

flygplatsens influensområde får inga nya bostäder tillkomma till följd av risken för bullerstörningar.

Kansliets kommentarer

Översiktplanen för Härryda kommun är lättläst och välstrukturerad och följer i stora drag intentionerna i GR:s strategidokument, ”Uthållig tillväxt” och ”Strukturbild för Göteborgsregionen” samt det framtagna

kollektivtrafikprogrammet ”K2020”.

Kommunens ambition är tydlig. Inom de avgränsade utvecklingsområdena ska kommunen växa och förtätas med bostäder i olika boendeformer och

tillhörande service. Förtätning prioriteras där det är gång- och cykelavstånd till kollektivtrafiken. I områdena utanför utvecklingsområdena, ska kommunen vara restriktiv med att tillåta ny bebyggelse eftersom det inte är

kollektivtrafiknära. Kommunen har genom sin långsiktiga markförvärvsplan ett verktyg för att lyckas nå den planerade bebyggelseutvecklingen.

De större sammanhängande grönområdena bidrar till Göteborgsregionens attraktionskraft och dessa ska enligt GR:s ”Strukturbild” tas tillvara och utvecklas. I översiktsplanen uttrycker kommunen att de vill värna och bevara

de gröna kilarna och kommunen har intentionen att samverka med andra berörda kommuner så att de gröna kilarna blir sammanhängande.

Det är också positivt att planen tar upp vikten av att ta tillvara och utveckla tätortsnära grönområden, vilka är ett viktigt inslag i förtätade miljöer.

I GR:s kunskapsunderlag om ”Socialt hållbar utveckling i Göteborgsregionen” lyfts följande aspekter upp som grundläggande; en attraktiv livsmiljö (boende och mötesplatser), finna mål och mening (sysselsättning och delaktighet), en god välfärd (trygghet och rättvisa) och regional sammanhållning. I Härrydas plan uttrycks en ambition om bl a balans mellan olika typer av bostäder, levande centrum och mötesplatser samt utbyggd kollektivtrafik, vilket skapar förutsättningar för en socialt hållbar utveckling.

Nedan följer några nedslag i planen som GR särskilt vill kommentera.

Tillväxttakt och demografisk utveckling

Kommunen räknar med en tillväxttakt på 1-1,5 % per år, vilket är en

tillväxttakt som stämmer överens med GR:s mål i ”Uthållig tillväxt”. Med det målet klarar också kommunen att tillhandahålla en god kommunal service. Av översiktsplanen framgår dock inte hur Härrydas demografiska utveckling ser ut. Hur kommer befolkningssammansättning att se ut i framtiden och hur kan förändrade livsmönster påverka fysisk planering och kommunal service?

Omvandlingsområden

De områden som benämns ”omvandlingsområden” är tidigare

fritidshusområden och idag eftertraktade för helårsboende. Dessa områden har eftersatta vatten- och avloppsanläggningar och vägar som behöver förbättras. För att ekonomiskt kunna genomföra dessa förbättringar vill kommunen att investeringskostnaderna tas lokalt och studerar därför möjligheter till förtätning i områdena. GR vill peka på att detta kan medföra att fler bostäder tillkommer i områden som är svåra att kollektivtrafikförsörja, vilket inte är förenligt med kommunens ambition om hållbar utveckling.

Utbyggnad vid kommungräns – Hålsjön

Hålsjö-området som har utpekats som utbyggnadsområde för bostäder, har dåligt samband med Mölnlycke centrum. Däremot gränsar området till ett av Partille kommuns utbyggnadsområden, Öjersjö. Hur kan detta område passas in i den regionala strukturen med kopplingar både till Partille och till

och Härryda, gemensamt skapar en vision och strategi för dessa områden så att de kan utvecklas i en hållbar riktning.

Götalandsbanan

Götalandsbanan är en del av det planerade systemet med höghastighetståg. Järnvägen är planerad till en helt ny sträckning genom stora delar av kommunen och öppnar därmed nya möjligheter för strategisk

utvecklingsplanering, t ex nya områden som kan försörjas med kollektivtrafik. Det startade samarbetet med Bollebygd och Mark (BoHäM) kring

områdesutveckling längs banan är ett bra initiativ.

I den nyligen beslutade nationella planen för transportsystemet 2010-2021 finns inga pengar avsatta för investeringar i Götalandsbanan, ej heller för fortsatta utredningar.

Södra Landvetter

Kommunens planer för det nya bostadsområdet Södra Landvetter bygger på Götalandsbanans utbyggnad och att en ny station tillkommer. GR stödjer kommunens initiativ till denna strategiska planering, men vill påminna om de osäkerheter som finns kring banan då det gäller tidpunkt för färdigställande och trafikering. Ett resonemang kring konsekvenserna av denna osäkerhet och hur kollektivtrafikförsörjningen kan lösas under mellantiden bör lyftas in i planen. Airport City

Områden kring flygplatsmotet och i anslutning till flygplatsen är attraktiva som verksamhetsområden. Härryda kommun har tillsammans med Göteborg

Landvetter Airport en gemensam vision för detta område, Airport City.

Götalandsbanan planeras med en station under Landvetter flygplats och denna blir en viktig knutpunkt. Verksamhetsområdet Airport City bör planeras så att det får en tydlig koppling till stationen.

Göteborg Landvetter flygplats

Göteborg Landvetter flygplats är viktig för regionens utveckling. Det är därför positivt att kommunen pekar ut flygplatsen som en viktig del av infrastrukturen och den framtida utvecklingen. Kommunen uttrycker i planen ett ansvar för flygplatsens utvecklingsmöjligheter och delar in flygplatsens influensområde i olika zoner för att kunna utveckla bebyggelsen i området så långt det är möjligt. GR förutsätter att planerade förändringar görs i samråd med flygplatsen.

Gång och cykel

Det är positivt att kommunen ser gång- och cykelnätsutbyggandet som en viktig del för att knyta samman områden. Ett sådant sammanhängande nät är också viktigt för att få bra tillgänglighet till kollektivtrafiken och skapar ett ”dörr till dörr-perspektiv”. Detta stödjer utgångspunkterna i K2020, där bytes- och knutpunkter och tillgängligheten till dessa, utpekas som viktiga delar för kollektivtrafiksystemet.

Infrastruktur - Kommunikationer

På kartorna i översiktsplanen markeras bl a planerade vägar och

Götalandsbanans sträckning. GR saknar en samlad text om planerad regional och nationell infrastruktur t ex om det finns reservat utlagt och ett resonemang kring vilka möjligheter och vilken tillgänglighet olika utbyggnaderna skapar.

Vindbruksplaner

GR har inte några mål- eller strategidokument rörande energifrågor eller vindkraftsutbyggnad. För att understryka vikten av att det regionala perspektivet belyses i dessa frågor, har styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad beslutat om ett generellt yttrande kring kommunala vindbruksplaner. ”Generellt kan sägas att det är viktigt att beakta

intentionerna i ”Strukturbild för Göteborgsregionen”. Tonvikt läggs på att avvägningar måste göras mellan olika aktörer och intressen, och GR vill därför understryka vikten av att diskussion kring de kommunala

vindbruksplanerna förs på mellankommunal och regional nivå för att uppfylla intentionerna i strukturbilden. Det är viktigt att eventuella målkonflikter, även över kommungränserna, belyses.”

Översvämningsrisker längs Mölndalsån

Under senare år har vattendrag inom regionen vid flera tillfällen svämmat över och vattennivåerna varit höga, detta måste beaktas i framtida byggande. GR förutsätter att kommunen tar hänsyn till de översvämningsrisker som finns längs Mölndalsån.

Dnr: 10-58.10 Styrgruppsärende 2011-11-17 Till

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Förslag till yttrande över ”Översiktsplan för

Göteborg och Mölndal – fördjupad för

Fässbergsdalen, utställning”

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Göteborgs stad och Mölndals stad daterad 2011-08-30 beretts tillfälle att yttra sig över remissen ”Översiktsplan för Göteborg och Mölndal – fördjupad för

Fässbergsdalen, utställning”. GR har genom beslut i styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad våren 2010 yttrat sig över en samrådshandling

(yttrandet bifogas). Utställningshandlingen finns att läsa på respektive stads hemsida www.goteborg.se och www.molndal.se.

Efter att kommunerna har tagit del av de synpunkter som framkommit under samrådsprocessen har en samrådsredogörelse sammanställts och en

utställningshandling utarbetats. GR konstaterar att kommunerna tagit hänsyn till de synpunkter som tidigare framförts, och vill understryka vikten av att

fortsättningsvis arbeta gemensamt med områdets utveckling. Förslag till yttrande, daterat 2011-10-27, har upprättats. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att godkänna förslag till yttrande, daterat 2011-10-27

Göteborg 2011-10-27 Ylva Löf

Dnr: 10-58.10 Styrgruppsärende Tjänsteutlåtande 2010-05-27 Cecilia Kvist

Bifogat – yttrande över samrådshandling

Yttrande över ”Översiktsplan för Göteborg och

Mölndal – fördjupad för Fässbergsdalen”,

samrådshandling

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Göteborgs stad och Mölndals stad daterad 2010-04-14 beretts tillfälle att yttra sig över remissen ”Översiktsplan för Göteborg och Mölndal – fördjupad för

Fässbergsdalen”.

Bakgrund och syfte

Stadsbyggnadskontoren i Göteborgs stad och Mölndals stad har gemensamt upprättat strategier för markanvändning, infrastruktur och miljö för

Fässbergdalen. De båda kommunernas ambition är att planförslaget skall ge riktlinjer för en långsiktigt hållbar utveckling och utgöra underlag för kommande detaljplanering av Fässbergsdalen.

Sammanfattning av planförslaget

Planområdet omfattar området mellan Åbromotet i öster till Järnbrottsmotet i väster, både söder och norr om Söderleden. Kommungränsen delar dalen i nord-sydlig riktning och av planområdet beräknas ca en tredjedel vara beläget i Göteborgs kommun och ca två tredjedelar i Mölndals kommun. Fässbergsdalen beräknas idag vara nordens största sammanhängande industri- och verksamhetsområde med ca 24 000 arbetstillfällen, och i området finns en omfattande handel med varierat utbud. Högsbo-Sisjöns industriområde och Åbro industriområde är båda under stark utveckling. Både Göteborgs och Mölndals kommuner har omfattande planering på gång i Fässbergdalen för såväl verksamheter som bostäder och handel. På

omvandling och förtätning. På Mölndalssidan finns stora områden

oplanerad mark som nu efterfrågas och detaljplaneläggs för exploatering. Planförslaget beskriver en etappvis utbyggnad på kort, medellång och lång sikt. Syftet är att visa strategier och huvudstrukturer för hur

markanvändning och infrastruktur i samverkan kommer att utvecklas i Fässbergsdalen under en tio- till tjugoårsperiod.

Kansliets kommentarer

I yttrandet över Mölndals översiktsplan 2004 uttryckte GR en önskan om att Mölndals stad tillsammans med Göteborgs stad förde en diskussion som skulle ange en viljeinriktning för Fässbergsdalen i sin helhet. GR är positivt till att kommunerna nu arbetar fram en gemensam strategi för

Fässbergsdalen och vill understryka vikten av att synliggöra kommunernas viljeinriktning för detta område. Utifrån ett regionalt perspektiv har

Fässbergdalen ett strategiskt geografiskt läge nära regionens kärna med viktiga målpunkter såsom Mölndals centrum och Frölunda torg, och mellan de två målpunkterna finns Söderleden som en regional tvärförbindelse. Det är betydelsefullt att arbetet även fortsättningsvis sker i samverkan för att utveckla Fässbergsdalens potential.

För Fässbergsdalen föreslås på sikt en mer blandad bebyggelse, framför allt i Högsbo-Sisjön på Göteborgssidan, med större inslag av bostäder. På Mölndalssidan föreslås ny bostadsbebyggelse och nya verksamhetsområden. I planförslaget framhålles vikten av att för kollektivtrafiken skapa system av linjer med bra framkomlighet och god tillgänglighet för resenärerna. Det stämmer bra överens med både GR:s ”Strukturbild för Göteborgsregionen” och intentionerna i ”K2020 Framtidens kollektivtrafikprogram för

Göteborgsregionen” samt Mölndals kommuns egna K2020 lokalt om att utvecklingen skall baseras på en attraktiv lokal kollektivtrafik med god anslutning till de överordnande stråken i ett antal utpekade knutpunkter. GR vill framhålla vikten av att utbyggnaden av kollektivtrafiken sker tidigt i processen och i takt med förtätningen. Det kan konstateras att redan idag finns stort outnyttjat underlag för kollektivtrafik. Idag beräknas

kollektivtrafikandelen uppgå till endast ca 4 %. Detta är anmärkningsvärt då området ligger så centralt och visar att trafiksystem för bil under lång tid prioriterats.

I planförslaget uttrycks att handeln utgör en central del av Fässbergsdalens näringsliv. Fässbergsdalen har idag en spontant framvuxen handel med stort och varierat utbud och konkurrerar med andra handelsplatser i regionen. Handeln i Fässbergsdalen visar på att den enskilde konsumenten inte bryr sig om administrativa gränser då handelsområdet går över en kommungräns.

GR:s förbundsstyrelse godkände i februari ”Handelsstrategi för

Göteborgsregionen” som bl a tar upp vikten av att marknadens olika aktörer får tydliga signaler om hur kommunerna vill utveckla området. GR vill understryka vikten av att ta fram en gemensam strategi för handelns utveckling i området, vilket enligt planförslaget saknas.

GR finner det positivt att grönstrukturen lyfts fram genom att tre stråk identifieras: ekostråket som binder samman två naturreservat, grönstråket utmed Stora Ån för promenad och cykling och infrastråket med gröna zoner utmed Söderleden. Ekostråket är skärskilt viktigt då det binder samman två naturreservat som går från Änggårdsbergen i norr till Balltorp i söder och utgör en av regionens gröna kilar som når in mot det sammanhängande stadsområdet.

Styrgruppsärende

Georgia Larsson 2011-11-17

Förslag till sammanträdestider 2012

22 mars Luftvårdsprogrammet, kl. 9-12

Styrgruppens sammanträde, kl. 13-16

27 april Styrgruppens sammanträde, kl. 13-16

21 juni Styrgruppens sammanträde, kl. 13-16.

6 september Styrgruppens sammanträde, kl. 13-16

10-11 oktober Styrgruppens sammanträde, lunch-lunch

22 november Luftvårdsprogrammet, kl. 9-12 Sammanträde styrgruppen, kl. 13-16

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att godkänna förslag till sammanträdestider 2012

Göteborg 2011-11-02 Ylva Löf

Protokoll 2011-09-22 Georgia Larsson

Protokoll från sammanträde med styrgruppen för

miljö och samhällsbyggnad

Tid: 13-16

Plats: GR, Gårdavägen 2

Närvarande ledamöter

Owe Nilsson (s), Göteborg, ordförande

Martin Wannholt (m), Göteborg vice ordförande Kia Andréasson (mp), Göteborg

Thorsten Larsson (m), Alingsås Ulrika Landergren (fp), Kungsbacka Douglas Thisell (m), Lerum

Ulf Wetterlund (fp), Lilla Edet Kajsa Hamnén (m), Mölndal

Övriga närvarande

Tinna Harling, Tjörns kommun Pia Arnesson, GR

Cecilia Kvist, GR Georgia Larsson, GR Ylva Löf, GR

Anita Rynvall Mårtensson, GR

§ 1. Val av justeringsman

Till att jämte ordföranden justera dagens protokoll utsågs Martin Wannholt (m)

§ 2. Meddelanden

• Arbetet med att ta fram en ny Tågstrategi med sikte mot 2035 pågår under ledning av VGR. Den nya kollektivtrafiknämnden är styrgrupp för arbetet. Ylva Löf deltar i styrgruppen.

• Avtalet som reglerar åtgärder inom Block 1 av Västsvenska paketet är nu undertecknat av samtliga avtalspartners. Avtalet täcker

tidsperioden 2010-2013. Betalsystemets upphandling är överklagad. • Två nya tjänster, med inriktning kommunikation, skapas inom

a) Rådgivning och stöd för kommunernas kommunikation med medborgare och skolor. Lisa Ström är redan på plats. Lisa har tidigare arbetat inom Kungälvs kommun med bl.a. energifrågor. b) Strategisk kommunikation och dialog. Tjänstens inriktning blir att

förankra visionen och skapa medvetenhet och om varför vi bygger om. Rekrytering pågår.

En kort film som rekommenderas finns på:

http://www.denlivligastaden.se/

• Svante Sjöstedt kommer att börja på GR-planering i mitten av oktober. Svante kommer från Miljöförvaltningen i Göteborg och är anställd som strategisk processledare inom samhällsbyggnad med inriktning miljö.

• En ny tjänst med inriktning mot vatten-, avlopp- och avfallsfrågor är ute. Rekrytering pågår.

• På styrgruppens sammanträde, 2011-05-26 beslutades att aktualisera behovet av en regional materialförsörjningsplan. Frågan

diskuterades av förbundsstyrelsens presidium. Nästa steg blir att ta fram en förstudie för att skapa bättre grund för beslut om en regional materialförsörjningsplan.

• På förbundsstyrelsens sammanträde, 2011-09-16, beslutades att remittera utredningen ”Resa i Västra Götaland” till

medlemskommunernas kommunstyrelser. Svar ska vara GR tillhanda senast 2012-01-30.

Styrgruppen beslöt

att till protokollet anteckna lämnad information

§ 3. Översiktsplan 2012, Tjörns kommun, samråd – Tinna Harling, Tjörns kommun

Tjörns översiktsplan är ute på samråd. Tinna redogjorde för kommunens mål, strategier samt dess roll i regionen.

Styrgruppen beslöt

§ 4. Information om utredningarna ”Mefinansiering av transportinfrastruktur” och ”Järnvägens behov av ökad kapacitet” – Anita Rynvall Mårtensson och Ylva Löf, GR

Under sommaren har rubricerade utredningar varit ute på remiss. På grund av den korta remisstiden har ärendena endast hanterats av förbundsstyrelsens presidium. Medfinansieringsutredningen har GR yttrat sig över via ett

gemensamt svar från VGR, över Kapacitetsutredningen har GR yttrat sig självt och via VGR.

Styrgruppen lyfte fram behovet av att se över hanteringen beträffande remisser av vikt som har kort remisstid.

Styrgruppen beslöt

att till protokollet anteckna lämnad information; samt

att styrgruppens ordförande tar med sig frågan om rutiner för remissförfarandet till förbundsstyrelsen

§ 5. Lägesrapport om arbetet med att ta fram förslag till ett gemensamt vattenskyddsområde för hela Göta älv – Monica Dahlberg, GR

Punkten utegick.

§ 6. Inför verksamhetsutredning och budget 2013 – Pia Arnesson, GR

Arbetet med verksamhetsinriktning och budget inför verksamhetsåret 2013 pågår under hösten i samtliga styrgrupper vars förslag kommer att

sammanställas och bearbetas till ett samrådsunderlag. Samrådsunderlaget kommer under våren 2012 att remitteras till medlemskommunerna för att slutligen fastställas av förbundsfullmäktige.

Av styrgruppens diskussion framgick följande:

• Det är angeläget att utveckla strukturbilden med fokus på blå- och grönstruktur.

• Frågan om en regional materialförsörjningsplan måste följas upp. • Kan vi strukturera arbetet ytterligare utifrån ett kort respektive långt

tidsperspektiv? Olika fokusområden från år till år?

• Är det möjligt att harmonisera översiktsplanernas tidshorisonter mellan medlemskommunerna?