Kunskap, fördjupning och avtryck i vardagen
Margareta Forsberg
Augusti 2006
En utvärdering av nio FoU-cirklar
2000–2005 vid FoU i Väst/GR
INLEDNING ... 3
RAPPORTEN ... 3
Syfte ... 3
FoU-cirklar ... 4
METOD ... 5
Databearbetning och presentation ... 5
DELTAGARNA ... 6
Cirklarna ... 6
Cirkeldeltagarna ... 7
Förväntningar ... 8
Värdering av FoU-cirklarna ... 10
Positivt och negativt med cirklarna ... 11
KOPPLING MELLAN FOU-CIRKLARNA OCH ARBETSPLATSERNA ... 12
Intresse på arbetsplatsen ... 12
Påverkan på arbetsplatsen ... 13
Går effekten på arbetsplatserna att bedöma? ... 14
Vad har gjort det möjligt att omsätta kunskap? .. 15
DELTAGARNA OCH SKRIVANDET ... 16
Andras rapporter ... 18
CHEFERNA ... 19
Förväntningar ... 19
Vad har FoU-cirklarna gett? ... 20
Koppling till arbetsplatsen ... 20
CHEFERNA OM POSITIVT OCH NEGATIVT ... 22
CHEFERNA OCH SKRIVANDET ... 23
Läser cheferna medarbetarnas texter? ... 24
Chefernas värdering av skriftligt arbete ... 24
SKÄRNINGSPUNKTER OCH ”GNISSEL” ... 26
Presentation och innehåll ... 26
Tid ... 26
Innehåll
DISKUSSION ... 27Lärande och kunskapsbildning ... 27
Skrivande och dokumentation ... 28
Vad är en FoU-cirkel? ... 29
Hur kan arbetsplatsen nyttiggöra sig kunskaper från en FoU-cirkel? ... 30
Till sist ... 31
METOD ... 31
Deltagarenkäten ... 31
Chefsenkäten ... 32
Hur kan svaren värderas? ... 32
Representativitet ... 33
Referenser ... 34
Inledning
Maria och Karin
”Maria” är född 1972 och har deltagit i en FoU-cirkel 2001-2002. ”Karin” är född 1963 och har deltagit i en annan cirkel som genomfördes ungefär samtidigt.
När Maria berättar om vilka förväntningar hon hade inför cirkeln, skriver hon att hon såg fram emot föreläs- ningar av erfarna socialarbetare och av andra inbjudna personer med kunskap inom hennes verksamhetsområ- de. Hon skriver också att hon räknat med att anteckna mycket och att ”inte behöva tänka så mycket själv”.
När hon går vidare och beskriver vad hon upplevt som positivt med att ha deltagit i FoU-cirkeln, skriver hon:
Det bästa med cirkeln var en djupare förståelse för mitt arbete och att jag själv tillskansade mig den kunskapen genom att vi själva fick skriva så mycket, intervjua andra socialarbetare!!! Det gav mig otroligt mycket att få arbeta med material själv, skriva mycket. Det hela förutsatte att arbetsgivaren sanktionerade det hela genom att låta oss få tiden för att arbeta med inläsning, intervjuer och reflek- tioner. Denna tid fick vi och utan den tiden hade det aldrig gått. Att jag själv kunde pröva mina ’nya’ kunskaper på mina klienter!/”Maria”(d58)
När Karin, å sin sida, beskriver sina förväntningar ver- kar de i viss mån likna Marias. Karin beskriver hur hon har förväntat sig att få ett slags andningshål i en ganska ansträngd arbetssituation och att i FoU-cirkeln få lyssna till och delta i diskussioner om metoder, yrkesroll och forskning. Till att börja med tycker hon också att dessa förväntningar uppfylls, men efter en tid händer något som får henna att avsluta cirkeln. Hon berättar:
I den tuffa vardag vi jobbar, där man blir så sliten, var behovet av ”att få” väldigt stort. Bara få sitta och ta emot, få bli påfylld av kunskap. När kravet på att vi skulle skri- va kom, något vi inte fått reda på innan vi anmälde oss och började, blev jag därför väldigt besviken. Kände mig lurad./”Karin”1 ■
Rapporten
F
oU i Väst (FoU) finns inom Göteborgsregionens kom- munalförbund (GR) sedan 1999. Syftet med verksam- heten ”är att stärka kopplingen mellan forskning och praktik. Detta för att råd och stöd till brukare skall ges utifrån kunskap och beprövad erfarenhet”.2Som en del i detta arbete har ett 40-tal FoU-cirklar genomförts sedan starten 1999. Nio av dessa cirklar har initierats och genomförts i samverkan med Länsstyrel- sen i Västra Götalands län.3 Den text du håller i din hand är en utvärdering av dessa nio FoU-cirklar.
Syfte
Syftet med utvärderingen är dels att undersöka vilken betydelse deltagande i en FoU-cirkel har för deltagarna och för deras arbetsplatser, dels att undersöka vilken roll det skrivmoment som finns i de flesta av FoU-cirklarna, har för deltagarna och för deras arbetsplatser.
Nio FoU-cirklar har ingått i utvärderingen. 87 per- soner har besvarat en deltagarenkät och 42 chefer har besvarat en enkät som ställts till dem. Detta är således en relativt liten undersökning, vilket innebär att varje enskild cirkel får ett, relativt sett, större genomslag i det samlade resultatet än den skulle ha fått om antalet cirk- lar varit större. Varje cirkelledare sätter sin egen prägel på den FoU-cirkel hon/han leder. De personer som deltar i varje enskild cirkel har också stor betydelse för hur diskussionsklimat, erfarenhetsutbyte, forskningsinriktning och skrivarambitioner utformas i respektive grupp.
Ambitionen i utvärderingen har varit att söka efter teman som kan säga något om själva verksamheten med FoU-cirklar. Att söka efter gemensamma drag och inte efter karaktäristika i de enskilda cirklarna. Aspekter som
1 Karin har inte fyllt i någon enkät. Hennes berättelse och citatet kommer från en telefonintervju i maj 2005.
2 Formulering i internt dokument, ställt till GR:s förbundsstyrelse 2002-04-11.
3 Från början var det tio cirklar som initierades i samarbete med länsstyrelsen. Två av dessa slogs senare ihop till en, och därför diskuteras i rapporten utifrån nio cirklar.
berör enskilda cirklar berörs därför endast i undantags- fall. Huvudsakligen presenteras resultaten utifrån mer övergripande perspektiv.
FoU-cirklar
Att erbjuda socialtjänstens personal ett deltagande i oli- ka sammanhang som stimulerar till reflektion och själv- granskning är kanske en av FoU-enhetens allra viktigas- te uppgifter. Det är i dessa möten vi hittar nyckeln till ett lärande om den egna organisationen. (Hyvönen, Blom
& Vesterberg 2004:164)
Att erbjuda socialtjänstens personal möjlighet till reflektion och självgranskning beskrivs i citatet ovan som en av FoU-enheternas viktigaste uppgifter. FoU-cirklar är ett av de sammanhang där sådana möjligheter kan erbjudas. Andra sammanhang kan vara exempelvis se- minarier eller kurser.
Kärt barn har många namn. Orden forskarcirkel, forskningscirkel och FoU-cirkel är begrepp som står för ungefär samma typ av verksamhet. Vid FoU i Väst har man bestämt sig för att använda beteckningen FoU-cir- kel. Dels för att genom en enhetlig vokabulär komma ifrån den förvirring som de olika begreppen kan ge upp- hov till, dels för att betona att dessa cirklar inte enbart handlar om forskning utan också är, eller är tänkta att vara, en del i ett utvecklingsarbete. Genom beteckning- en FoU-cirkel har man också velat tydliggöra och stärka kopplingen till just FoU i Väst. Ett slags markering av
”varumärket” FoU om man så vill.
Vad är då en FoU-cirkel? Det gemensamma för de cirklar som bedrivs av FoU i Väst är att ett antal perso- ner som är praktiskt verksamma inom socialtjänst och/
eller hälso- och sjukvård samlas i en form av studiecir- kel där man fördjupar sig i ett för deltagarnas arbete relevant ämne. FoU-cirkeln skiljer sig emellertid från en vanlig studiecirkel på åtminstone två sätt. Dels leds FoU- cirkeln av en person med forskningserfarenhet, dels är formerna för FoU-cirkeln inte på förhand definierade på samma sätt som de är i en studiecirkel (Socialstyrelsen 2002). Därutöver finns inga egentliga kriterier som ska vara uppfyllda för att aktiviteten ska kallas för FoU- cirkel. FoU-cirkeln kan genomföras på ett antal olika sätt där antal träffar, inriktning, enskilda arbetsinsatser etc bestäms efter hand och utifrån en gemensam diskus- sion mellan cirkelledare och deltagare. En ambition i FoU-cirklar är dock att dessa ska utgöra ett samman- hang där den erfarenhetsbaserade kunskap som prak- tikerna står för, tillmäts lika stort värde som forskarens vetenskapligt grundade kunnande (Socialstyrelsen 2002:13) och där ett möte sker mellan de olika typerna av kunskap.
I litteratur som behandlar denna typ av cirklar före- faller begreppet forskningscirkel vara det vanligaste. I den här refererade rapporten från Socialstyrelsen (2002) gör fil dr Arne Kristiansen en noggrann genomgång av företeelsen forskningscirklar. Han beskriver bland an- nat forskningscirkelns historiska rötter och släktskap med andra former av studiecirklar inom framför allt fackför- eningsrörelsen och inom svensk folkbildningstradition i allmänhet. För en bredare orientering i ämnet hänvisas till Kristiansens text.
Ambitionen med FoU-cirklar är, enligt FoU i Västs chef Elisabeth Hajtowitz, att som en del i FoU:s allmän- na uppdrag ”stimulera till en reflekterad praktik”. Det- ta sker genom att åstadkomma kontinuerliga möten mellan praktik och forskning. Den här ambitionen ger associationer till den forskningstradition som brukar kallas participatory research, eller deltagarorienterad forskning. Participatory research bygger enligt Holmer och Starrin på ”metoder och förhållningssätt inom forsk- ning som stimulerar andra än forskare att delta mer ak- tivt i forskningsprocessen än vad som är bruk- ligt”(1993:5). I Holmer och Starrins presentation disku- teras participatory research huvudsakligen utifrån att forskare möter de grupper de studerar. I FoU-cirklarna är dock situationen en annan. Här möts inte forskare och de grupper som är föremål för forskning. Däremot möts forskare och andra professionella och dessa profes- sionella möter i sin tur olika brukargrupper. I diskussio- nen om participatory research betonar Starrin att det inte räcker med kunskap för mobilisering och handling.
Det krävs också ”förmedlingar som möjliggör att kun- skap effektivt omsätts i handlingar.” (ibid:131). FoU-cirk- larna utgör en arena för sådan förmedling som Starrin efterlyser. Ett slags mellanled som möjliggör att ny kun- skap kan omsättas i handling.
Holmer och Starrin (ibid:16-17) gör vidare, med hänvisning till den amerikanska sociologen Carol Weiss, en genomgång av olika sätt att använda forskningsre- sultat. De diskuterar fyra olika funktioner som forsk- ning kan ha och inleder med den politiska funktionen, vilken innebär att forskningsresultat kan påverka inrikt- ningen av politiska diskussioner och beslut. Med en in- strumentell funktion avses vidare att forskningsresultat kan användas som medel för att uppnå specifika mål, exempelvis som besluts- eller planeringsunderlag. En tredje funktion är den som Weiss benämner den interak- tiva. Denna betyder att forskning ”kan vävas samman med annan information och ingå i ett slags kunskaps- bank som användaren anser vara nyttig i sin verksam- het” (ibid:17). Den fjärde funktionen är den som kallas för den konceptualiserande. Med termen konceptualise-
rande menas att ”forskningen ger oss begrepp och ny förståelse, nya insikter och nya värderingar och kan därmed påverka våra ställningstaganden och våra för- hållningssätt”. Det är framför allt de två sistnämnda funktionerna som är aktuella i en diskussion om FoU- cirklarna och deras roll i relation till deltagare och del- tagares arbetsplatser.■
Metod
I
utvärderingen har två enkäter använts för att samla in data. Dels en enkät som ställdes till samtliga delta- gare i de nio FoU-cirklar som ingick i utvärderingen.Dels en enkät som ställdes till dessa deltagares chefer.
Initialt var svarsfrekvensen på både deltagar- och chefsenkäten dålig eller mycket dålig och ett omfattan- de arbete lades ned på att höja svarsfrekvenserna. Till sist kom svarsfrekvensen för deltagarenkäten att landa på drygt 60 procent och svarsfrekvensen för chefsenkä- ten på cirka 85 procent.
Metodologiskt finns det ett antal olika aspekter att diskutera i förhållande till utvärderingen. Sådana dis- kussioner, om bland annat representativitet och om hur man kan värdera resultaten, görs i ett metodavsnitt som ligger sist i rapporten.
Databearbetning och presentation
Enkäten består dels av frågor med ett antal fasta svars- alternativ, dels av frågor där deltagarna uppmanas att formulera sig själva. I anslutning till de frågor som har fasta svarsalternativ finns som regel också utrymme för egna kommentarer för den som önskar utveckla sitt svar ytterligare. Generellt presenteras resultaten i tabellform där både antal och procentandel anges. I de flesta fall har procentandelarna avrundats till hela tal. I vissa ta- beller medför en avrundning till närmaste heltal, ett to- talresultat på 101 procent. I dessa fall redovisas även decimalerna.
På så små datamaterial som det här är fråga om, är det tveksamt om det tillför något att redovisa procent- siffror. Ibland kan detta ändå bidra till bilden av fördel- ningen mellan olika svarsalternativ eller grupper. Där- för finns även uppgifter som procent med i samtliga ta- bellpresentationer. Det är dock värt att hålla i minnet att de är beräknade på mycket små populationer, under etthundra personer vad gäller såväl deltagare som che- fer. I tabeller som baseras på färre än tjugo personer, anges inga procentandelar.
Deltagarna
Cirklarna
Nio olika FoU-cirklar ingår i utvärderingen och totalt har 87 personer svarat. I tabell 1 presenteras en översikt över samtliga cirklar.
De flesta cirklar har pågått cirka två terminer. De flesta har följt samma period som ett skolår, men i något fall har cirkeln istället följt ett kalenderår. Alla cirklar har sin speciella karaktär men två av cirklarna förtjä- nar att kommenteras särskilt. Dessa två är Kollegie- granskning och Personligt ombud.
Kollegiegranskning skiljer sig från de övriga genom sin inriktning. Övriga cirklar har på olika sätt fokus på deltagarnas målgrupp/klient- eller brukargrupp. I cirkeln Kollegiegranskning blandas deltagare från verksamhe- ter som möter olika brukargrupper, i detta fall ungdo- mar respektive människor med missbruksproblem. Syf- tet med denna cirkel var istället att fungera som ”ett stöd till projektarbetarna i deras huvuduppgift att ge- nomföra sitt projekt för ungdomar eller missbrukare”.
(Messing 2003:16). Här var fokus alltså snarare inställt på deltagarnas arbetssätt i respektive projekt och på en metod för systematisk utvärdering eller feedback verk- samheter emellan.
FoU-cirkeln Personligt ombud skiljer sig från övriga cirklar på flera sätt. Dels har denna cirkel pågått betyd- ligt längre än övriga, sammanlagt fem terminer. Dels har den, genom sammanslagning i december 2003, haft cirka dubbelt så många deltagare som någon av de an- dra. Cirkeln pågick under sammanlagt fem terminer (från början planerades fyra terminer). Ursprungligen starta- des två olika cirklar som sedermera slogs ihop till en.
Den första av dessa cirklar började i oktober 2002 och den andra i januari 2003. De slogs ihop till en gemen- sam cirkel i december 2003. Denna cirkel avslutades i juni 2005. Det som också skiljer denna cirkel från övri- ga är att den riktar sig till och har deltagare ifrån en helt nyinrättad yrkesgrupp. Detta får konsekvenser för hur deltagarna från just denna cirkel besvarat vissa av Svaren på frågor med öppna svarsalternativ har tol-
kats så att svar som uttrycker ungefär samma mening- sinnehåll har grupperats och getts samma kod då de matats in i statistikprogrammet. I redovisningen av re- sultaten presenteras dessa grupperingar, för att illustre- ra deltagarnas svar, ofta ges också exempel på deras öppna formuleringar.
De citat som presenteras är i de flesta fall direkta avskrifter av de kommentarer som gjorts i enkätformu- lären eller i telefonintervjuerna. Det förekommer dock att vissa citat redigerats något för att öka läsbarheten.
Exempelvis kan en person ha uttryckt sig oklart i ett svar, men i kombination med andra svar från samma person framgår det vad vederbörande avser. I vissa så- dana fall har då citatet redigerats genom att två olika svar ur enkäten skrivits ihop. Det förekommer också att citaten kompletterats med en konjunktion eller motsva- rande för att bli tydliga och mer tillgängliga för läsaren.
Förkortningar har skrivits ut som hela ord. Slutligen har vissa citat redigerats för att det annars skulle ha varit alltför lätt att identifiera personen bakom desamma. Vid varje citat finns en bokstav och en siffra angiven. Denna motsvarar det nummer varje enskild respondent fått vid bearbetningen av enkäterna. Beteckningen d25 betyder deltagare nummer 25 och c32 betyder chef nummer 32.
För läsaren innebär denna numrering en möjlighet att se om en och samma person står bakom flera citat eller om citaten kommer från ett flertal olika personer.■
frågorna i enkäten. För deras del är deltagandet i FoU- cirkeln intimt sammanvävt med hur deras nya yrkesroll formas och växer fram. Cirkeln har för dem inneburit ett sammanhang dit de alla kommit utan tidigare erfa- renheter av det yrke de verkar i. Den diskussion som förs får därmed sannolikt större konsekvenser för hur de utformar den nya yrkesrollen, än vad fallet är för delta- gare i övriga cirklar, där deltagarna arbetar inom yrken med längre traditioner.
Cirkeldeltagarna
Vilka är då de personer som deltagit i de nio FoU-cirk- larna? Nedan i tabell 2 har tabell 1 ovan, över de olika cirklarna, kompletterats med uppgifter om hur många kvinnor respektive män som besvarat enkäten.
Nästan tre fjärdedelar, 62 personer (71%), av de 87
TABELL 1: Översikt över de FoU-cirklar som ingår i utvärderingen; tidsperiod, antal deltagare och antal samt andel inkomna enkätsvar per cirkel. n=87
PÅGICK UNDER TOTALT ANTAL ANTAL
CIRKEL PERIODEN ENL DELTAGARFÖRTECKNING INKOMNA SVAR PROCENT
Missbrukande kvinnor ... 2000–2001 ... 14 ... 10 ... 71
Kollegiegranskning ... 2001–2002 ... 21 ... 8 ... 38
Strukturerad öppenvård för unga ... 2001–2002 ... 9 ... 5 ... 55
Unga missbrukare ... 2001–2002 ... 16 ... 7 ... 44
Personligt ombud ... 2002–2005 ... 31 ... 23 ... 74
Öppenvård för unga med drogproblem ... 2002–2003 ... 13 ... 7 ... 54
Socialt utsatta flickor ... 2003–2004 ... 12 ... 8 ... 67
Barn nära missbruk eller våld ... 2003–2004 ... 11 ... 6 ... 55
Psykiskt funktionshinder och missbruk ... 2005 ... 14 ... 12 ... 86
Ej angivit vilken cirkel man deltagit i ... 1 ...
TOTALT 141 87 62 TABELL 2: Översikt över de FoU-cirklar som ingår i utvärderingen; tidsperiod, antal deltagare, antal inkomna enkätsvar samt fördelning mellan kvinnor och män. n=87 PÅGICK UNDER TOTALT ANTAL ENL ANTAL CIRKEL PERIODEN* DELTAGARFÖRTECKNING INKOMNA SVAR KVINNOR MÄN Missbrukande kvinnor ... 2000–2001 ... 14 ... 10 ... 10 ... 0
Kollegiegranskning ... 2001–2002 ... 21 ... 8 ... 4 ... 4
Strukturerad öppenvård för unga ... 2001–2002 ... 9 ... 5 ... 4 ... 1
Unga missbrukare ... 2001–2002 ... 16 ... 7 ... 3 ... 4
Personligt ombud ... 2002–2005 ... 31 ... 23 ... 15 ... 8
Öppenvård för unga med drogproblem ... 2002–2003 ... 13 ... 7 ... 5 ... 2
Socialt utsatta flickor ... 2003–2004 ... 12 ... 8 ... 7 ... 1
Barn nära missbruk eller våld ... 2003–2004 ... 11 ... 6 ... 5 ... 1
Psykiskt funktionshinder och missbruk ... 2005 ... 14 ... 12 ... 8 ... 4
Ej angivit vilken cirkel man deltagit i ... 1 ... 1 ... 0
TOTALT 141 87 62 25
personer som besvarat enkäten, är kvinnor och en dryg fjärdedel, 25 personer (29%), är män. Fördelningen på de olika cirklarna framgår av tabell 2.
Övervikten av kvinnor är ingen överraskning om man utgår från en generell bild, där majoriteten av de anställda i de verksamheter FoU-cirklarna riktas till, är kvinnor. Däremot finns en viss snedfördelning mellan de olika cirklarna. Den cirkel som lockat flest män, är cirkeln Personligt ombud. Åtta av de 25 män som be- svarat enkäten återfinns i denna cirkel ( detta motsvarar 32% av samtliga män som deltagit i undersökningen).
Av listor över deltagare framgår att i cirkeln Missbruk- ande kvinnor har ingen man deltagit över huvud taget. I två cirklar, Kollegiegranskning och Unga missbrukare, är könsfördelningen i princip helt jämn, medan det i övriga cirklar finns en stor övervikt av kvinnor.
TABELL 3: Födelseår. n=87
FÖDELSEÅR ANTAL PROCENT
1940–1950 ... 10 ... 12
1951–1955 ... 8 ... 9
1956–1960 ... 23 ... 26
1961–1965 ... 18 ... 21
1966–1970 ... 10 ... 12
1970–1975 ... 14 ... 16
1976 ... 2 ... 2
Ej svar ... 2 ... 2
TOTALT 87 100 De som svarat på enkäten är födda mellan 1940 och 1976. Två personer har inte besvarat frågan om födelse- år. Vi har inte frågat om hur länge cirkeldeltagarna varit yrkesverksamma generellt. Däremot om hur länge de varit verksamma i den typ av yrke där de arbetar då de väljer att delta i en FoU-cirkel. Det visar sig att ingen person uppger att hon/han arbetat ”i denna typ av yrke” kortare tid än tre år medan den som arbetat längst, har arbetat i 30 år. TABELL 4: Antal år i ”denna typ av yrke”. n=87 ANTAL PROCENT 3 år ... 18 ... 21
4–5 år ... 12 ... 13
6–10 år ... 18 ... 21
11–15 år ... 12 ... 14
16–20 år ... 14 ... 16
21–25 år ... 10 ... 12
26–30 år ... 3 ... 3
TOTALT 87 100
Av tabell 4 framgår att de som är födda mellan 1956 och 1965 utgör nästan hälften, 41 personer eller 47 pro- cent av alla som deltagit i cirklarna. Dessa personer är mellan 40 och 49 år gamla och i en ålder då de flesta hunnit vara yrkesverksamma under ett antal år.
Tabell 4 visar vidare att det är den grupp som arbe- tat kortast tid i det aktuella yrket som utgör den största gruppen i FoU-cirklarna. 18 personer (21%) uppger att de har arbetat ”i denna typ av yrke” i exakt tre år, vilket gör dem till den enskilt största gruppen. Tillsammans med dem som varit något längre i yrket, upp till tio år, utgör de över hälften (55%) av samtliga cirkeldeltagare i de undersökta cirklarna.4
Att ha arbetat relativt kort tid i ett yrke hänger av
naturliga skäl nära samman med att vara ny på sin ar- betsplats. Det är därför knappast någon överraskning att en stor andel av deltagarna uppger att de, då de del- tog i FoU-cirkeln, var förhållandevis nya på sina arbets- platser. 33 personer (40%) hade arbetat endast ett år på sin arbetsplats.5 Ytterligare 26 personer (31%) hade ar- betat mellan två och fem år. Tillsammans utgör de som arbetat fem år eller kortare, 71% av samtliga deltagare.
75 personer (86%) uppger att de fortfarande arbetar kvar på den arbetsplats där de arbetade då de deltog i FoU-cirkeln. 22 personer har, helt eller delvis, bytt tjänst inom arbetsplatsen. Det är dock viktigt att konstatera att denna siffra sannolikt ger en delvis felaktig bild av verkligheten. Det är troligt att det bland dem som inte besvarat enkäten finns en större andel personer som ock- så bytt arbetsplats. I några fall är detta säkert den direk- ta orsaken till att de inte besvarat enkäten – de har på grund av arbetsplatsbyte inte gått att få tag i. Det går inte att bedöma hur stor andel av dem som inte besvarat enkäten som detta gäller. Om samtliga som deltagit i de undersökta FoU-cirklarna också besvarat enkäten, skul- le andelen personer som arbetar kvar på sina arbetsplat- ser, dock sannolikt vara lägre än den nu är.
25 personer (29%) har varit ensamma representan- ter från sin arbetsplats då de deltagit i FoU-cirkeln men de flesta har deltagit tillsammans med en eller flera kol- leger. 35 personer (40%) har haft sällskap av en kollega och 27 personer (31%) har deltagit tillsammans med två eller fler kolleger från den egna arbetsplatsen.
Förväntningar
Vilka förväntningar har man då haft på sitt deltagande när man anmält sig till FoU-cirkeln? I enkäten uppma- nas deltagarna att försöka komma ihåg vilka förvänt- ningar de hade då de började i FoU-cirkeln. Deras svar på denna fråga måste ses i ljuset av att den är retrospek- tivt ställd. Det är sannolikt att de förväntningar man drar sig till minnes också i viss mån har färgats av sena- re upplevelser, såväl i cirkeln som av andra omständig- heter.
Sjutton personer (20%) har valt att inte besvara frå- gan och nio deltagare (10%) har svarat att de inte haft några specifika förväntningar. De flesta har dock, i den- na öppna fråga, beskrivit högt ställda förväntningar. Man kan fundera över varför någon anmäler sig till en FoU- cirkel utan att ha några förväntningar. Av de kommen-
4Bearbetningar av enkätsvaren har också gjorts för att undersöka samband mellan ålder och antal år ”i denna typ av yrke”. Antalet svarande är dock för litet för att dessa bearbetningar ska kunna ge någon intressant information.
5Fem personer har inte besvarat frågan. Procentberäkningen är gjord på dem som svarat.
tarer som deltagarna skrivit framgår att det för några av dem snarast har varit slumpen som har gjort att de har blivit anmälda till FoU-cirkeln. För andra har det handlat om att någon annan person, ofta deras chef, re- kommenderat dem att delta. De som menar att de inte haft några specifika förväntningar har besvarat uppma- ningen Försök att dra dig till minnes och kortfattat be- skriva vilka förväntningar du hade på FoU-cirkeln inn- an den började, bland annat på följande sätt:
Jag hade egentligen inga förväntningar. Blev rekommen- derad att gå cirkeln av en person som förstod att jag skul- le ha nytta av den./d326
Inga. Jag bara ”hängde på” när min företrädare slutade. / d10
Förstod nog inte i början vad det gick ut på… (Allt var så nytt med att bygga upp en verksamhet som inte funnits tidigare.)/d12
Jag övertog platsen efter en kollega som tog tjänstledigt.
Chefen ansåg att det var viktigt att ngn i gruppen gick på cirkeln och det blev jag./d84
Ytterligare sex personer (7%) uttrycker att de var för- väntansfulla då de anmälde sig till FoU-cirkeln, men specificerar inte denna förväntan.
Nytt och spännande. Tid för tankar och nya reflektioner./
d55
Spännande, man var eller kände sig så osäker i rollen som personligt ombud./d7
Drygt sextio procent av deltagarna uttrycker emellertid mer tydliga och ofta stora förväntningar på den FoU- cirkel de anmält sig till. Som framgått var detta en frå- ga i enkäten där deltagarna fick formulera sina förvänt- ningar med egna ord. Deras svar har därför grupperats efter innehåll, en gruppering som kan sammanfattas i tre huvudsakliga temaområden: 1) Kunskaps- och me- todutveckling, 2) Erfarenhetsutbyte och 3) Forskningsin- tresse.
Kunskaps- och metodutveckling är det område som nämns enskilt av flest personer på frågan om förväntningar.
Några exempel:
Team building med kollega. Fördjupa kunskap om mål- grupp och arbete./d41
Att fördjupa mina kunskaper kring droger och behand- lingsmetoder./d23
Var i startgroparna för att öppna en mottagning för unga missbrukare. Behövde fördjupad kunskap inom många områden som jag hoppades att FoU-cirkeln skulle kunna ge./d33
Erfarenhetsutbyte anges av en stor grupp deltagare och då huvudsakligen i kombination med andra förväntning- ar. Endast några få personer uppger erfarenhetsutbyte som ensam förväntan.
Att få reflektera tillsammans med andra ”nykomlingar”
kring yrkesroll, få ett större nätverk, hitta gemensamma nämnare och metoder, lära av varandra./d74
Erfarenhetsutbyte – systematiskt med anknytning till forsk- ning och utveckling./d39
Kunskapsförmedling. Erfarenhetsutbyte./d24
En mindre grupp personer har formulerat förväntningar som antyder ett mer vetenskapligt forskningsintresse, och då framför allt ett intresse av att få hjälp med att betrak- ta den verksamhet man arbetar i, utifrån någon form av utvärderingsperspektiv. Men det förekommer också for- muleringar som handlar om en mer allmän önskan om teoretisk fördjupning i frågor som rör det egna arbetet.
Stöd för att göra något slag av utvärderingsarbete för att beskriva, sammanfatta och förmedla till andra hur ut- vecklandet av arbetet med ungdomar på /verksamhetens namn/ gått till mottagningens första fem år./d21
Att få instrument att utvärdera en gruppverksamhet som jag var involverad i./d62
Att metodiskt teoretisera yrkesrollen och förankra den i en vetenskaplig grund. Att få diskutera empiriska erfaren- heter med andra PO (personliga ombud)./d11
De två områden som framträder som de vanligaste, då deltagarna beskriver vilka förväntningar de haft på sina respektive FoU-cirklar, är kunskapsfördjupning och er- farenhetsutbyte. Förväntningar som är mer forsknings- orienterade formuleras av färre men finns ofta också med som en ingrediens hos de deltagare som uttrycker de
”bredaste” förväntningarna. Dessa deltagare har formu- lerat förväntningar som hör hemma under samtliga de tre temaområden som formulerats ovan. Några exem- pel:
Få konkreta råd och handledning inför start av barn- gruppsverksamhet. Få teoretisk bakgrund till barngrupps-
6 d32 står för ”deltagare nr 32”
verksamhet. Få en grupptillhörighet själv inför den nya arbetsuppgiften jag fått./d65
Stärka gemenskapen. Marknadsföra verksamheten. Ovan- ligt forska jämsides med en ny verksamhet växer fram, lite av en utmaning./d16
Att få träffa kunniga människor från olika verksamhets- fält. Fördjupa kunskapen kring ämnet socialt utsatta flick- or. Att genom en rapport sätta ord på/formulera min kun- skap./d53
I det sista citatet ovan uttrycks en förväntan om att ge- nom en rapport få formulera den egna kunskapen. Här finns alltså förhoppningen om att få uttrycka sig skrift- ligt med som en av flera förväntningar på FoU-cirkeln.
Därutöver nämns möjligheten att få genomföra ett skrift- ligt arbete som enskild förväntan av ytterligare tre per- soner. En positiv förväntan kring att skriftligt få formu- lera sig intar inte någon stor plats bland deltagarnas förväntningar, men finns med som en ingrediens för en mindre grupp.
Generellt kan man konstatera att deltagarnas för- väntningar i hög grad utgår från den egna arbetsplat- sen. Det förekommer i princip inte att man hänvisar till ett mer allmänt intresse av exempelvis socialt arbete el- ler av forskning. På så vis är förväntningarna starkt knutna till det praktiska arbete var och en är verksam i då man bestämmer sig för att delta i en FoU-cirkel.
Värdering av FoU-cirklarna
Vad anser då cirkeldeltagarna i efterhand om det de del- tagit i?
Av enkätsvaren framgår att en klar majoritet anser att det var ”väl använd tid” att delta i FoU-cirkeln med- an ungefär en fjärdedel väljer andra, mer kritiska svars- alternativ.
TABELL 5: Hur ser du idag på ditt deltagande i FoU-cirkel? n=87
ANTAL PROCENT
Det gav mig mycket och var väl använd tid ... 66 ... 76
Det gav inte så mycket och jag kunde ha använt tiden bättre ... 1 ... 1
Det var trevligt att vara med, men har inte gjort några djupare intryck ... 7 ... 8
Givande men stressigt* ... 4 ... 5
Givande men ibland ostrukturerat ... 3 ... 3
Ej svar ... 6 ... 7
TOTALT 87 100
*Observera att de tre första svarsalternativen i tabell 5 fanns som valbara alternativ i enkäten, medan alternativ 4 och 5 är samlande beskrivningar för svar formulerade av deltagarna själva.
Av tabellen framgår att 66 personer (76%) anser att den cirkel de deltagit i, varit givande och att den tid det tagit att delta i den, varit väl använd. Endast en person anser att hon/han kunde ha använt tiden bättre. Sju per- soner (8%) menar att det varit trevligt att delta i FoU- cirkeln men att deltagandet ändå inte gjort några djupa- re intryck. Ytterligare sju personer väljer att gå ifrån de fasta svarsalternativen och själva formulera svar. Samt- liga dessa sju personer uttrycker att den cirkel de delta- git i varit givande men fyra av dem menar att cirkeldel- tagandet också varit stressigt och tre av dem tycker att den cirkel de deltagit i ibland varit ostrukturerad.
En majoritet av deltagarna anser alltså att den tid de satsat i en FoU-cirkel varit väl använd tid. Ännu fler, 82 av de 87 som besvarat enkäten, anser att de i cirkeln tillägnat sig kunskap, insikter och så vidare, som de kunnat använda på sin arbetsplats. Detta motsvarar 94 procent av de svarande. Tre personer anser inte att de lärt sig något som kunnat användas. Två personer har inte besvarat frågan.
När cirkeldeltagarna i enkäten fritt får formulera vad det är de anser att de lärt sig genom FoU-cirkeln, tar cirka hälften av dem upp saker som kan sammanfat- tas som antingen ökade ämneskunskaper och/eller för- djupning av yrkesroll. Några exempel:
Fick nya idéer och kunde prova andra metoder i mitt ar- bete på hemmaplan./d54
Utveckla kunskapen om unga missbrukare, droger, tillvä- gagångssätt att hantera olika situationer./d68
Ökad kunskap om förhållningssätt och verksamma be- handlingsmetoder./d77
Nio personer pekar specifikt ut ökade insikter om bru- karnas situation, när de formulerar vad de tycker att de lärt sig. De flesta av dessa nio personer har deltagit i någon av de två cirklarna Missbrukande kvinnor och Socialt utsatta flickor. Av enkätsvaren att döma har dessa två cirklar, vilka båda handlar specifikt om kvinnor, också haft ett tydligt genusperspektiv. Några exempel på den ökade brukarförståelsen formuleras av deltagarna på följande sätt:
Att nya glasögon – de med genderlinser – kom att betyda mycket för kvalitetsutveckling på mottagningen. Idag finns en självklar närvaro av genusperspektivet i teamarbetet./
d21
Att ha det feministiska perspektivet i utredningar./d44 Nio personer tar upp sådana aspekter som är mer forsk- ningsrelaterade. Dels att de efter cirkeln har lättare att göra kopplingar mellan sitt arbete och relevant forsk- ning. Dels att de genom cirklarna lärt sig metoder för
att hitta fram till forskning som är relevant för just de- ras arbetsområde.
När det gäller att knyta an arbetet till forskningen – vad den säger är verksamt./d34
Framför allt hur man gör för att hitta forskningsresultat på olika områden./d33
Positivt och negativt med cirklarna
Som vi tidigare sett hade många deltagare, innan de började i FoU-cirklarna, höga förväntningar, särskilt när det gällde kunskaps- och metodutveckling samt fördjup- ning. Vi har redan sett att i stort sett samtliga anser att tiden i cirkeln varit väl använd och att de tycker att de tillägnat sig kunskap som kunnat användas på arbets- platsen. I enkäten fick deltagarna också fritt formulera sig utifrån de två alternativen ”detta tycker jag var po- sitivt med cirkeln” och ”detta tycker jag var negativt med cirkeln”.
Betydligt fler personer har valt att formulera sig positivt än negativt, kring den cirkel de deltagit i. 78 personer (90%) har skrivit någon form av positiv kom- mentar. 51 personer (59%) har valt att formulera något negativt medan 36 personer (41%) avstått från att göra några negativa kommentarer.
Vad gäller positiva kommentarer, nämner de flesta en kombination av olika faktorer. En stor andel deltaga- re menar att cirkeln fungerat som ett bra ”diskussionsfo- rum”. I de diskussioner som förts kan man i övriga kom- mentarer urskilja flera olika områden. De mer specifika positiva kommentarer som återkommer, handlar oftast om erfarenhetsutbyte med andra deltagare samt om kun- skapsfördjupning och ligger alltså i linje med de förvänt- ningar man uttryckt tidigare. Många deltagare tar ock- så upp kombinationen av dessa två områden i sina kom- mentarer om vad som varit positivt.
Kommentarer om erfarenhetsutbyte kan i sin tur de- las upp utifrån åtminstone två olika aspekter:
• Ett utökat kontaktnät med kolleger inom samma verksamhetsområde, vilket innebär möjligheter till fortsatt utbyte och input av idéer och reflektioner även efter det att cirkeln avslutats.
”Fått till ett nätverk som fortfarande fungerar.”/d56
• ”Att få syn på sig själv.” Kontakter och diskussioner med kolleger från andra kommuner eller stadsdelar ger nya perspektiv på den egna verksamheten.
”Positivt också att trots kommunens små resurser, så har vi kommit långt i missbruksarbetet. Den insikten fick vi.”/
d52
Även området kunskapsfördjupning kan delas upp i ett par olika aspekter.
• Att, genom föreläsningar eller läsande, få ny kun- skap från aktuell forskning.
”Ledarna dukade upp ett smörgåsbord av litteratur och föreläsningar utifrån gruppens önskemål.”/d23
• Att få tillfälle till fördjupad reflektion kring det egna arbetet.
”Tid för reflektion. Tvingade mig in i ett ämne jag brinner för.”/d32
Ett tredje område, som förekommer, om än inte lika ofta, i kommentarerna kring vad som är positivt med cirklar- na, handlar om forskning och teoretiskt förankrad re- flektion.
Få ta del av ny forskning./d70
Att knyta an det dagliga arbetet till teorier./d47
Cirkeln gav mig tid och utrymme att formulera mig om tankar och funderingar kring mitt arbete. /d72
Nyttigt att höja sig en nivå i tänkandet. Intellektuellt sti- mulerande./d3
Det fjärde området som utkristalliserar sig handlar om positiva upplevelser av att genomföra ett skriftligt arbe- te inom ramen för FoU-cirkeln.
Att bli stärkt i min yrkesroll, att kunna mer sätta ord på saker, exempelvis genom berättelse./d6
Nyttigt att få lära sig skriva en rapport./d31
Ofta går de olika temaområdena ihop hos en och sam- ma person. Ett exempel utgörs av utbyte av tips och kon- kreta arbetssätt, metoder i mötet med en viss brukar- grupp, rutiner som man kan använda i en viss typ av verksamhet och så vidare. Det vill säga ett lärande ge- nom erfarenhetsutbyte.
Fick träffa andra som arbetade med ungdomar & miss- bruk vilket ledde till att jag lärde mig mycket av dem./d25 Cirka 20 deltagare har vidare skrivit positiva kommen- tarer som omfattar samtliga ovan nämnda områden. Ett exempel:
En möjlighet att utbyta erfarenheter, fördjupa sig, titta på forskningen, sätta ord på arbetet./d34
Vilka negativa kommentarer för då deltagarna fram?
Förutom att det är färre personer som formulerar nega- tiva kommentarer, är dessa kommentarer också betyd- ligt mer heterogena än de positiva. Några aspekter tas dock upp oftare än andra. En sådan handlar om olika
Koppling mellan FoU-cirklarna och arbetsplatserna
Intresse på arbetsplatsen
För kommuner och stadsdelar i GR är FoU-cirklar en möjlighet till kompetensutveckling för personalen. En undersökning av kunskapsuppbyggnad inom Göteborgs Stads IFO-verksamheter, visar att en klar majoritet av stadsdelarna har haft medarbetare som deltagit i någon av de cirklar som genomförts vid FoU i Väst7 (Liljeholm- Hansson & Törnquist 2005:23).
Hur ser då kopplingen ut mellan deltagande i FoU- cirkel och medarbetarnas dagliga arbete? Vilket intresse visas på arbetsplatsen för det som sker i FoU-cirkeln?
Ger den nya kunskapen från cirklarna något avtryck i verksamheternas arbete? I så fall – går det att säga nå- got om hur detta sker?
66 personer (76%) upplever att deras chefer varit intresserade och har tagit del av vad de gjort i FoU- cirkeln. 15 personer (17%) anser inte att deras chefer visat något intresse medan fem personer avstått från att svara på frågan (en sjätte person menar att hon, på grund av chefens sjukskrivning, inte kan bedöma intresset).
Något färre, 45 personer (52%), menar att även kolle- gerna varit intresserade. 21 personer (24%) svarar ett tydligt nej på frågan om kollegerna varit intresserade. I enkäten fanns bara två svarsalternativ, ja eller nej. Sex personer har dock valt att lägga till ett eget alternativ som kan sammanfattas i att kollegerna varit ”halvin- tresserade”. Om detta alternativ funnits med från bör- jan hade sannolikt fördelningen mellan de olika alterna- tiven sett något annorlunda ut. 15 personer (17%) har inte besvarat frågan. Detta relativt stora antal kan ha flera orsaker. Dels har frågan i enkäten fått en något olycklig placering rent layoutmässigt vilket innebär att några helt enkelt kan ha missat den. Dels arbetar ett
7 De kan ha deltagit i någon av de nio cirklar som utvärderas i denna rapport, men också i någon av övriga cirka 30 FoU-cirk- lar.
former av stresskänslor och tidspress, vilket ett tiotal personer formulerar.
Det som ibland varit svårt är att få tid för cirkeln, samti- digt som man jobbat. Det har varit svårt att prioritera cirkelträffarna i perioder av mycket andra möten och kon- ferenser. Disciplinen mellan cirkelträffarna har sviktat./d67 Tolv personer är kritiska till att den cirkel de deltagit i varit ”ostrukturerad” eller ”ofokuserad”. Dessa tolv personer fördelar sig på fyra olika cirklar. Sex personer formulerar kritik mot cirkelledaren. Också dessa sex personer fördelar sig på fyra olika cirklar men dessa fyra cirklar är huvudsakligen andra än de fyra som får kritik för att ha varit ostrukturerade.
Åtta personer tar vidare upp ”ojämnhet i deltagar- gruppen” som ett problem. Dessa åtta personer fördelar sig på sju olika cirklar. Ett par exempel:
Kanske lite väl stor bredd på förväntningarna bland cir- keldeltagarna. Stor skillnad på ambitionsnivå /d21 Hade trott att de som skulle vara med på cirkeln hade erfarenheter av missbruksarbete vilket inte var fallet./d66 Några deltagare anser att den information de fått om FoU-cirkeln då de anmälde sig, senare har visat sig vara delvis felaktig. Detta är kommentarer som framför allt förekommer i anslutning till det skriftliga arbete som varit en del av de flesta cirklarna och diskuteras vidare under rubriken Deltagarna och skrivandet, senare i rap- porten. Några, mer allmänna, kommentarer om över- ensstämmelse mellan hur cirkeln presenterats och dess innehåll förekommer emellertid också.
Vi fick inte reda på vad det innebar att delta i en studiecir- kel innan vi startade. Flera trodde nog att det var en regel- rätt utbildning./d25
Det finns, som redan konstaterats, en antydan till mer systematisk skillnad mellan den positiva och den nega- tiva kritik som framförs. Medan den positiva kritiken går att relatera till mer gemensamma drag mellan de olika cirklarna, verkar den negativa kritiken mera hänga samman med enskilda upplevelser hos deltagarna av hur respektive cirkel har fungerat. Hur de uppfattar att cir- kelledaren fungerat i sin roll, hur diskussionsklimat och grupprocess deltagarna emellan har fungerat, och så vi- dare.
Trots detta finns det ändå områden att ta fasta på i kritiken, teman som kan diskuteras för att nå en ytterli- gare kvalitetshöjning. Dessa teman handlar bland annat om struktur och tydlighet, tid och stress samt gruppsam- mansättning. Vi återkommer till dessa i den avslutande diskussionen.■
antal av de svarande i ensamroller där de inte har kolle- ger som befinner sig tillräckligt nära för att dela ett in- tresse för vad som sker i FoU-cirkeln.
När deltagarna beskriver hur intresse har uttryckts från chefer och kolleger, hänvisar de dels till allmänna diskussioner, men också till att man avsatt tid vid olika typer av personalmöten för att diskutera det som av- handlats i FoU-cirklarna. Flera personer menar också att chefen just genom att tillstyrka deltagandet i cirkeln, visat sitt intresse.
Påverkan på arbetsplatsen
Anser då deltagarna att de tillägnat sig kunskap som de kunnat använda sig av på sin arbetsplats? I vilken ut- sträckning anser de att deltagandet gett avtryck i deras dagliga arbete? Detta är en av utvärderingens mest cen- trala frågeställningar och flera av enkätfrågorna hand- lar därför om detta men är ställda på delvis olika sätt.
Detta har fått till följd att några deltagare uppenbarli- gen tyckt att vissa enkätfrågor ligger alltför nära varan- dra och ibland valt att hänvisa till svaret på en tidigare fråga istället för att utveckla sina synpunkter ytterliga- re. Totalt ger ändå enkätsvaren en bild av hur deltagar- na själva uppfattar att FoU-cirkeln i fråga påverkat de- ras arbete.
Den första frågan inom detta område är formulerad för att, utifrån ett brett perspektiv, fånga in deltagarnas upplevelser av om FoU-cirklarna bidragit till en utveck- ling av kunskaper, fördjupade reflektioner etc.
TABELL 6: Svar på frågan ”Anser du att du under FoU-cirkeln lärde dig något/fick nya insikter/gjorde nya reflektioner som du kunnat använda dig av i ditt arbete?”
ANTAL PROCENT
Ja ... 72 ... 83
Nej ... 9 ... 10
Ej svar ... 6 ... 7
TOTALT 87 100 Som framgår av tabell 6, är det en stor andel, 83 pro- cent, som anser att den FoU-cirkel de deltagit i, gett ny kunskap, alternativt nya insikter eller reflektioner, och att dessa nya erfarenheter också kunnat omsättas i deras konkreta arbete. Nästa fråga handlar om huruvida deltagarna anser att FoU-cirkeln påverkat dem tillräckligt mycket för att de ska anse att deras arbetssätt, mer generellt, föränd- rats av deltagandet i FoU-cirkeln. TABELL 7: Ställningstagande till påståendet ”Deltagandet i FoU-cirkeln har förändrat mitt (men inte arbetsplatsens) sätt att arbeta.” n=87 ANTAL PROCENT Ja ... 44 ... 50
Nej ... 26 ... 30
Ej svar ... 17 ... 20
TOTALT 87 100,0 Det är, inte oväntat, en något lägre andel deltagare som anser att deras arbetssätt, i mer allmän mening, föränd- rats av FoU-cirkeln. Hälften av deltagarna (50%) sva- rar ”ja” på detta påstående medan en knapp tredjedel anser att FoU-cirkeln inte påverkat deras arbetssätt. En relativt stor andel väljer att inte besvara frågan (20%). 29 av de 44 personer som besvarat frågan har också gett exempel på hur de anser att deras arbetssätt förändrats. Deras svar, som varit i form av egna formuleringar, har i enkätbearbetningen grupperats på det sätt som fram- går av tabell 8. TABELL 8: På vilket sätt anser deltagare att deras arbetssätt förändrats efter deltagande i FoU-cirkel? n=87 ANTAL PROCENT Fördjupad metodik ... 11 ... 13
Nytt förhållningssätt ... 11 ... 13
Större säkerhet ... 3 ... 3
Mer brukartid ... 1 ... 1
Nya arbetsuppgifter ... 3 ... 3
Ej svar ... 58 ... 67
TOTALT 87 100
De två svarsgrupperingar som dominerar i tabell 8, hand- lar om ”fördjupad metodik” och om ”nytt förhållnings- sätt”. Ibland ger deltagarna mycket konkreta exempel på hur exempelvis en fördjupad metodik kommer till uttryck. Ibland är deras beskrivningar, särskilt vad av- ser ”nytt förhållningssätt”, mer abstrakta och svårfång- ade.
Vi fick lära oss att intervjua metodiskt och intervjumeto- diken är användbar i mitt arbete./d71
Arbetar på en skola. Jag har kunnat stötta lärarna i jäm- ställdhetsarbete och genusperspektiv i undervisningen.•
initierat och lett diskussioner. • inlett seminarier. • tagit fram material. /d53
Oavsett om man arbetar i projekt eller ej så finns det kun- skaper i mötet med människor vilket jag tycker man tän- ker på mer nu. Resurser/problem hos oss alla, kolleger, klienter, mig själv osv./d27
Det har nog mest påverkat mitt eget tänkande. Inget kon- kret, men att jag idag mera än tidigare har ett genusper- spektiv i mitt tänkande./d52
I de två första citaten, ovan, ges mycket konkreta exem- pel på nya metoder eller arbetsuppgifter som deltagarna menar att FoU-cirkeln gett upphov till. I de två senare citaten försöker deltagarna beskriva mer svårfångade förändringar i det egna tänkandet och i sättet att förhål- la sig i sitt arbete.
I vilken utsträckning anser då deltagarna att FoU- cirklarna fått någon ytterligare spridning, i den mening- en att det också påverkat arbetsplatsen som helhet; för- ändrat dess sätt att arbeta?
TABELL 9: Ställningstagande till påståendet
”Deltagandet i FoU-cirkeln har förändrat mitt och arbetsplatsens sätt att arbeta.” n=75
ANTAL PROCENT
Ja ... 22 ... 29
Nej ... 36 ... 48
Vet ej ... 2 ... 3
Ej svar* ... 17 ... 20
TOTAL 75 100
Observera att i tabell 9 ingår inte de personer som del- tog i den sist avslutade cirkeln, ”dubbeldiagnoser”. En genomgång visar att några av dessa besvarat påståen- det med ”nej” men att de flesta lämnat den obesvarad.
Det är inte heller rimligt att anta att kunskaper som dessa deltagare tillägnat sig skulle ha hunnit sprida sig och ge avsättning i form av ett förändrat arbetssätt på deras arbetsplatser. Frågan är, för dessa deltagare, helt enkelt för tidigt ställd och de har därför uteslutits ur denna beräkning.
Tabellen visar att 20 personer (29%), av de återstå- ende 75, anser att arbetssättet på arbetsplatsen som hel- het påverkats av att vederbörande deltagit i en FoU-cir- kel. 36 personer (48%) menar att arbetsplatsens sätt att arbeta inte förändrats. 15 personer (20%) har inte be- svarat frågan och två deltagare skriver att de inte vet om arbetssättet förändrats. En liten andel av de svaran- de, 16 personer, har gett exempel på hur de uppfattar att arbetsplatsens arbetssätt förändrats. Dessa exempel hand- lar nästan uteslutande om formuleringar som handlar om ”ett nytt förhållningssätt” eller ”fördjupad metodik”
och den spännvidd mellan konkreta och mer abstrakta formuleringar som beskrivits ovan, återkommer även här.
I vissa fall har erfarenheter från FoU-cirkeln lett vi- dare till mycket konkret utveckling av arbetsmetoder eller projekt på en arbetsplats. I andra fall är det mer oklart i vilken utsträckning cirkeln haft betydelse för utveckling- en av verksamheten på deltagarnas arbetsplatser. Exem- pel på mycket konkret utvecklingsarbete ges av några deltagare:
Sättet att informera om droger och alkohol./d24 Stöd att testa nya tankar och arbetssätt./d72
Andra uttrycker att de förändringar de upplever är svå- ra att ”ta på”, svåra att beskriva konkret och menar att det handlar om mer subtila förändringar som varken är lätta att definiera, avgränsa eller sätta ord på.
Det handlar om ett ’inre’ arbete, att lita på mina egna upp- levelser och göra något bra av det. Jag har fått bekräftelse på mitt sätt att tänka och handla. Mitt arbete har fördju- pats./d42
Går effekten på arbetsplatserna att bedöma?
Det är värt att stanna upp en stund och fundera över hur man kan värdera svaren på de frågor som handlar om vilken påverkan FoU-cirklarna haft på arbetsplatserna.
Till att börja med spelar tidsfaktorn en kanske ännu vik- tigare roll för svaren på dessa frågor, än den gör på andra områden. Några av deltagarna har hunnit arbeta i fyra år sedan de avslutade den FoU-cirkel de deltagit i.
Att efter så lång tid göra en bedömning av varifrån ar- betsmetoder som man idag använder, själv eller på ar- betsplatsen som helhet, egentligen emanerar, är mycket vanskligt.
Den andra aspekten handlar om med vilken säker- het man över huvud taget kan bedöma varifrån kunskap egentligen kommer. Var har jag lärt mig det jag idag praktiserar? Det är lätt att uppleva kunskap som inte- grerats i ens eget tänkande och handlande, som om den
”alltid” funnits där. Jämför Messing: ”Deltagarna me- nade att deltagandet i cirkeln gett dem ny kompetens.
De hade svårare att precisera vad denna nya kompetens bestod av.” (2003:13)
När det gäller tabell 9, alltså huruvida arbetsplat- sen i vidare mening påverkats av att en eller flera med- arbetare deltagit i en FoU-cirkel, tillkommer ytterligare en aspekt. Frågan förutsätter att den enskilda medarbe- taren/cirkeldeltagaren anser sig kunna bedöma i vilken utsträckning hon eller han har kunnat sprida erfarenhe- ter och insikter på ett sådant sätt att det ändrat metoder, förhållningssätt och dylikt på ett mer omfattande sätt på den egna arbetsplatsen. Den relativt stora andel som lämnat påståendet obesvarat antyder att detta varit en svårighet, men även i nej-svaren kan dölja sig ett antal personer som av olika skäl inte vill eller anser sig kunna göra denna bedömning. En deltagare sätter ord på den- na osäkerhet i en kommentar till frågan. Hon konstate- rar att det skett en förändring på arbetsplatsen, men har svårt att bedöma exakt vad denna beror på:
Intresset för uppföljning/utvärdering har ökat – men om det beror på FoU-cirkeln vet jag inte./d22
En annan deltagare ger, genom det sätt hon besvarar frågan, ett belysande exempel på hur svårt det kan vara att dra gränser mellan vad som är det ena och det an- dra. Denna person menar att FoU-cirkeln inte har påver- kat hennes sätt att arbeta. Hon väljer dock att kommen- tera frågan och säger snarast emot sig själv då hon skri- ver:
Men det stärkte och gav bättre grund till det arbete vi bedrev./d48
Resultaten i tabellerna 8 och 9 bör alltså tolkas med hänsyn tagen till de svårigheter som finns när det gäller att bedöma kausala samband mellan cirklarna och ar- betsmetoder på respektive arbetsplats. Att hälften av deltagarna anser att det egna arbetssättet påverkats mer generellt och att nästan en tredjedel anser att kunskap och erfarenheter från FoU-cirkeln fått spridning till ar- betsplatsen som helhet, måste värderas mot denna bak- grund.
Vidare finns det ett antal deltagare som beskriver att deras arbetsplats eller arbetsuppgifter är så nya att det inte finns någon tidigare verksamhet att göra jämfö- relser med i en bedömning av om FoU-cirkeln medver- kat till någon förändring. Detta gäller bland annat för dem som gått FoU-cirkeln Personligt ombud. Som tidi- gare konstaterats är denna cirkel, vilken ju också pågått under betydligt längre tid än övriga cirklar, intimt sam- manvävd med själva framväxten av den nya yrkesrol- len personligt ombud. Även då deltagare tillhör en eta- blerad yrkesgrupp kan dock motsvarande problem att göra bedömningar finnas, exempelvis då den arbetsplats man arbetar på, är nyinrättad. Ett exempel:
Öppenvårdsmottagningen som jag jobbar på var alldeles nyöppnad och mycket formbar, så förändringen var inte så stor./d59
”Förändringen var inte så stor” skriver denna cirkeldel- tagare, samtidigt som hon beskriver att hennes arbets- plats var ny och mycket formbar. En rimlig tolkning av citatet som helhet är att denna nya mottagning forma- des av en rad olika skeenden och impulser och att FoU- cirkeln var en del i detta. Däremot går det inte att peka specifikt på vad FoU-cirkeln kan ha bidragit med efter- som det inte fanns någon tidigare historia att jämföra med.
Vad har gjort det möjligt att omsätta kunskap?
Endast trettio personer (35%) har besvarat en öppen frå- ga om vad som gjort det möjligt att omsätta kunskap och erfarenheter från FoU-cirkeln, på den egna arbets- platsen. Av dessa trettio anser tolv personer att det fram- för allt är de själva, ibland tillsammans med kolleger, som skapat möjligheter att omsätta den nya kunskapen på olika sätt. Tio personer menar att ett intresse som arbetsplatsen som helhet visat, har varit avgörande med- an fyra personer hänvisar mer direkt till att de fått stöd av sin chef.
En allmän erfarenhet är att det är svårare att föra tillbaka kunskap och intryck från olika typer av utbild- ningar om endast en medarbetare från arbetsplatsen del- tar, än om flera deltar gemensamt. Därför är det intres- sant att se om det, i svaren på frågan om de kunnat använda kunskap från FoU-cirkeln i sitt arbete, finns några skillnader som kan relateras till om deltagarna varit ensamma eller haft sällskap från sin arbetsplats då de deltagit i cirkeln. En bearbetning av svaren på enkät- frågorna visar dock inga tydliga skillnader i detta avse- ende. Visserligen är det något fler av dem som deltagit med en kollega, än dem som deltagit ensamma, som anser att de kunnat omsätta kunskap från FoU-cirkeln på sin arbetsplats. Av dem som deltagit med fler än en kollega från samma arbetsplats är det emellertid nästan exakt lika stor andel som av de ”ensamma” som anser att de kunnat omsätta kunskap. Det är svårt att dra någ- ra slutsatser av detta resultat. Den slutsats som ligger närmast till hands är av mer teknisk natur; nämligen att det skulle behövas ett större datamaterial, fler svaran- de, för att kunna se några mönster vad gäller denna frå- ga. ■
Deltagarna och skrivandet
O
fta finns det en förväntan, ibland ett krav, på att deltagarna ska författa någon form av skriftlig rapport inom ramen för FoU-cirklarna. Den text som har producerats inom ramen för de cirklar som ingår i utvärderingen har mycket varierande karaktär. De tex- ter som skrivits i cirkeln Personligt ombud har publice- rats i form av en ambitiös och formgiven bok, där 60 olika texter skildrar den nya yrkesrollen personligt om- bud. Här kommer såväl cirkeldeltagare som deras kli- enter/uppdragsgivare till tals genom olika typer av tex- ter; situationsbeskrivningar, historiska återblickar, dik- ter och essäer. I andra cirklar har tonvikten på skrivan- de varit betydligt mindre. Den rapport som finns från cirkeln Kollegial granskning är exempelvis författad av cirkelledaren Jan Messing själv. Här har alltså inte del- tagarna bidragit med några egna texter. Trots detta har fyra av de åtta deltagarna från denna cirkel svarat att de skrivit egna texter och tre av dem har också synpunk- ter som handlar om hur de upplevt detta. Den textfram- ställning de refererar till handlar sannolikt om den skrift- liga förberedelse var och en gjorde inför cirkelns avslut- ningsträff, då de redovisade sina respektive projektarbe- ten.8 I ytterligare andra cirklar har deltagarna genom- fört en undersökning, av en för dem aktuell fråga, och författat en kortare rapport baserad på resultaten från denna undersökning. Dessa undersökningar har ibland bestått av regelrätt datainsamling samt bearbetning av de empiriska resultat som man hämtat in. Ibland har man istället gått igenom aktuell litteratur inom ett spe- cifikt område och i sitt textbidrag refererat denna. Ex- empel på cirklar som resulterat i rapporter bestående av denna typ av texter är Socialt utsatta flickor och Öppen- vård för ungdomar med drogproblem.Spännvidden mellan det skriftliga momentet i de olika cirklarna är, som framgår av ovanstående, myck-
et stor. Det moment av skrivande, som vi i enkäten ber deltagarna besvara frågor om, ser alltså mycket olika ut. Detta är värt att hålla i minnet vid tolkningen av nedanstående resultat.
TABELL 10: Har du själv författat någon skriftlig rapport inom ramen för FoU-cirkeln?
n=87
ANTAL PROCENT
Ja ... 71 ... 81,6 Nej ... 12 ... 13,8 Ej svar ... 4 ... 4,6
TOTALT 87 100,0
En kraftig majoritet (81,6%) av deltagarna har författat någon form av skriftligt arbete. Dessa arbeten är alltså av mycket olika karaktär och omfattning. Hur har då deltagarna upplevt detta moment i FoU-cirklarna? Har de uppskattat att få skriva en rapport eller skulle de hellre ha avstått?
TABELL 11: Svar på frågan ”Om du själv författat någon skriftlig rapport inom ramen för FoU-cirkeln, hur ser du på detta moment?”
n=87
ANTAL PROCENT
Det var roligt att skriva en rapport och
det gav mig mycket ... 29 ... 33 Det var tungt att också behöva skriva en rapport,
men det gav mig mycket och var värt det. ... 33 ... 38 Det var roligt att skriva en rapport, men det gav
mig inte så mycket och jag kunde lika gärna låtit bli ... 6 ... 7 Det kändes onödigt att skriva en rapport,
det gav inte särskilt mycket och jag
kunde lika gärna varit utan detta moment. ... 2 ... 2 Ej svar ... 17 ... 20
TOTALT 87 100
Sammantaget anser 62 personer (71%) att det varit gi- vande att författa en skriftlig rapport. Knappt hälften, 29 deltagare, tycker att det också varit roligt medan 33 personer upplevt det som ”tungt”. Fyra personer anser att det varit roligt att skriva men att det inte gett så mycket och två personer menar att det känts onödigt och att momentet lika gärna hade kunnat utgå.
I anslutning till frågan om vad man tyckt om att författa en skriftlig rapport, fanns det också möjlighet att kommentera sitt val av svarsalternativ. 33 personer (38%) har valt att göra sådana kommentarer. Som fram- gått tidigare, har skrivmomentet nämnts av några delta-
8 Projektarbetena bestod i att deltagarna besökt varandras arbetsplatser och gjort en kollegial granskning av dessa. Vid avslutningsträffen återfördes intryck och reflektioner från de olika besöken till gruppen som helhet.
gare då de fått frågan om vad som varit positivt med FoU-cirkeln. Här nyanseras synpunkterna på skrivandet ytterligare och det framgår att skrivandet innehåller fle- ra olika aspekter som upplevs som positiva.
Skrivmomentet som pedagogisk form med den möj- lighet det ger till fördjupad reflektion nämns av flera deltagare.
Gav en tid att analysera sitt arbete (den del man skrev om). Bra form att arbeta./d5
Andra deltagare trycker särskilt på att de med hjälp av det de skrivit kunnat nå ut till andra och fått uppmärk- samhet för sitt arbete eller för en specifik fråga.
Vi har mötts av stor efterfrågan på boken, föreläst och blivit intervjuade i ett flertal tidningar./d21
Drygt hälften av deltagarna menar att det varit ”tungt”
att skriva, även om det också varit givande. Detta åter- kommer i kommentarerna, där många utvecklar varför de upplevt skrivandet som ansträngande. Några exem- pel:
Kändes svårt att skriva. Har ingen erfarenhet alls av att skriva eftersom jag ej har högskoleutbildning. Det lilla som ändå kom ner på pappret känns bra att det är gjort./d12 Det var inte klara riktlinjer i hur man skulle skriva rap- porten. Vi fick olika direktiv vid olika tillfällen. Detta gjor- de att det blev kämpigt att få den klar. Men jag tycker ändå att den gav mycket behållning. Framför allt att för- djupa sig själv i ett ämne och läsa litteratur om detta./d29 Kändes också som ett krav som var svårt att säga nej till, press från cirkelledaren./d85
Det är tydligt att skrivandet utgör ett slags brännpunkt i deltagarnas upplevelser av FoU-cirklarna. Den kritik som framkommer emot hur cirklarna presenterats handlar i hög grad om hur inslaget av eget skrivande, har kom- municerats.
Kommunikationen kring skrivmomentet har säkert varierat från cirkel till cirkel och kan naturligtvis ha varit bristfällig eller otydlig i ett antal fall. Det är dock inte självklart att kommunikationen kring skrivmomen- tet varit så obefintlig som vissa av deltagarna ger ut- tryck för. Det kan också finnas andra förklaringar till att den upplevts på detta sätt.
I skrivandet krävs en tydligare satsning av deltagar- na, en egen insats såväl tidsmässigt som intellektuellt.
Man förväntas producera något eget, inte bara ta emot och reflektera muntligt över ny kunskap och nya intryck.
För att producera en intressant text, vilken form den än ska ha, krävs en annan typ av ansträngning. En del i kritiken emot hur man kommunicerat kring skrivmomen-
tet, kan bottna i upplevelsen av denna ansträngning.
En annan tänkbar förklaring kan vara att man varit så förväntansfull på att få sig ny kunskap till livs, kon- takter med andra och så vidare, att även om man på ett ytligt plan förstått att man förväntas skriva, så har detta överskuggats av den förväntansfullhet man känt. Det är inte förrän man konfronteras med skrivkravet ”på rik- tigt”, som man på ett djupare plan känner av att det krävs något också av en själv.
Oavsett hur kommunikationen kring skrivkravet sett ut, har ett antal deltagare upplevt att de inte fått någon information alls om detta. Detta, i sin tur, har fått kon- sekvenser för hur de upplevt sitt deltagande och i vissa fall också för om de valt att fullfölja cirkeln eller inte.
På cirkeln blev det klart att vi skulle dokumentera skrift- ligt vilket flertalet av cirkeldeltagarna inte hade uppfattat när man sökt./d66
’Pressen’ att skriva gjorde att gruppen splittrades och för många föll från./d23
Om och hur skrivkravet kommunicerats inför och i star- ten av respektive cirkel, är idag omöjligt att säga. Det som är värt att lyfta fram är den ”krock” som kan upp- stå mellan behovet av ”att få”, och den pedagogiska vinst som ligger i att själv producera ett genomtänkt och genomarbetat material kring en intressant fråga el- ler temaområde. I kommentarer från flera av dem som upplevt skrivandet som ”tungt men givande”, framgår tydligt att många som, trots ett motstånd mot att skriva, ändå gjort detta, är mycket nöjda med det. På frågan om vad som gjort det möjligt att omsätta kunskaper från FoU-cirkeln på arbetsplatsen, svarar exempelvis en per- son så här:
Att få skriva och fördjupa oss så mycket (dvs det som var så jobbigt…) /d43
Flera menar att de fått satsa mycket fritid på att skriva – att detta gått långt utanför vad deras chefer gett utrym- me för inom ordinarie arbetstid. Citatet ovan, om att det var skrivandet som gjorde det möjligt att omsätta kunskaper från cirkeln på arbetsplatsen, fortsätter:
Som tur var fick vi räkna det som arbetstid vilket gjorde några veckors semester…/d43
Detta citat leder in på ett tema som återkommer i enkät- svaren och i de telefonsamtal som förts med deltagare.
Detta handlar om i vilken grad man av sin arbetsgivare ges möjlighet att använda arbetstid även för sådana moment som ligger utanför de reguljära cirkelträffarna.
I detta avseende har deltagarna olika erfarenheter, men även då man haft en arbetsgivare som varit välvilligt
