Dokumentation av FoU-cirkeln Främjande ungdomsarbete
under luppen, oktober 2006 – oktober 2007
Helena Johansson
med bidrag från Carina Ohlsson, David Rohman och Jessica Sjöberg Aifuwa
Bakgrund
2005 lade regeringen fram sin ungdomspolitiska proposition Makt att bestämma – rätt till
välfärd. I denna slås målet att ungdomar skall ha verklig tillgång till både välfärd och makt
fast och i bakgrunden kan ses en oro över ungdomssituationen i Sverige i början av 2000-talet. Denna oro rör flera områden; Åldern då ungdomar inträder på arbetsmarknaden har förskjutits uppåt, bostadssituationen i storstäderna har försvårat för ungdomar att flytta hemifrån. Man kan också ana en oro för ungdomar i storstädernas socialt utsatta områden med ökad kriminalitet, skolproblem, hög omflyttning samt ett mycket lågt valdeltagande.
Sedan 1960-talet har fritidssektorn ålagts ett speciellt ansvar för ungdomar i socialt mar-ginaliserade områden och fritidgården har kommit att bli en viktig faktor för att kompen-sera brister i hemmiljön och vantrivsel i t ex skolan. De ungdomar som riskerar att hamna i et utanförskap, ibland beskrivna som ”föreningslös ungdom” erbjuds ett sammanhang att möta jämnåriga, umgås, ha roligt och utveckla sina intressen, allt under tillsyn av vuxna och inom (mer eller mindre) strukturerade former.
Kritik har dock på senare tid riktats mot fritidgårdarna, inte minst från de s.k. Örebro-forskarna, som, tillsammans med amerikanska kollegor, pekar på att ett ostrukturerat ”hängande” på gården har samband med ett utvecklande av social problematik.
Ytterligare en rörelse bör nämnas för att förstå ungdomspolitikens nya inriktning. Denna rörelse är betydligt bredare än bara fritidspolitiken och rör ett missnöje med ”gamla” metoder att möta social problematik. I den allmänna debatten och i akademisk forskning har framförts massiv kritik mot ett alltför negativt tänkande och fokusering på problem. Tillsammans med kritik mot dyra, långvariga och ofta ineffektiva institutionsplaceringar då det rör barn och ungdomar men också andra grupper har resultatet blivit en omsvängning mot att betona främjande insatser, salutogent tänkande, pro-aktivitet etc. både när det gäller ungdomar i allmänhet, i riskzonen för social proble-matik och med en ”utvecklad” probleproble-matik. I stället för att betona svårigheter, hinder och problem skall förmågor, talanger och styrkor betonas.
I anslutning till den ungdomspolitiska propositionen beslutade regeringen också att Ungdomsstyrelsen ekonomiskt skulle stödja ett antal projekt runt om i landet för att dels kartlägga och utveckla kompetensen hos ungdomsarbetare och dels stödja främjande mötesplatser för ungdomar i riskzonen. Den FoU-cirkel som beskrivs i denna rapport är en del av denna satsning som Göteborgsregionens kommunalförbund tagit del av. FoU i Väst/GR har sedan 1999 genomfört ett stort antal FoU–cirklar eller forskningscirklar inom ett brett fält av kommunalt välfärdsarbete. Detta är dock första gången som fritids-sektorn uppmärksammas och dess personal utgör målgrupp.
Den ökade betoningen av främjande ungdomsarbete i stället för förebyggande och behandlande, definitionen av dessa begrepp och dess konkreta innebörd har ägnats stort utrymme inom cirkeln.
Syfte och målgrupp
Syftet med cirkeln Främjande ungdomsarbete under luppen var att stimulera erfarenhetsutbyte, diskussion, reflektion och kunskapssökande inom det egna arbetsområdet. De frågor som formulerades i inbjudan, och som kom att prägla hela cirkeln, var:
Vilka frågor ställer du dig i ditt arbete med ungdomar? Vilka svårigheter möter du? Vilka möjligheter ser du? Vad är ”främjande” och ”förebyggande” för dig? Hur kan du utveckla arbetet?
Inbjudan vände sig medvetet till en ganska bred målgrupp: de som arbetar med ungdo-mars fritid inom fritid/kultur, socialtjänst eller skola. Då deltagarna träffades vid första cirkeltillfället kunde 13 personer samt cirkelledaren räknas in. Gruppen bestod av åtta män och fem kvinnor, sex ”rena” fritidsledare (några med den tvååriga fritidsledarutbild-ningen, några med kortare kurser), fyra socionomer samt tre med annan utbildning (bete-endevetare, dramapedagog etc.). Sex deltagare arbetade i Göteborg (Centrum respektive Lärjedalen) och sju i andra kommuner i Göteborgsregionen (Alingsås, Mölndal, Partille och Härryda).
Cirkelformen
Vår cirkel följde formen för de flesta FoU-cirklar som genomförts. Vi planerade för åtta träffar under perioden oktober 2006 till maj 2007 och dessa förlades ungefär var fjärde vecka. Av dessa åtta träffar planerades tre (den andra, femte och åttonde) som heldagar (8.30 – 16.30) och fem som halvdagar (13 – 16.30). Under senvåren 2007 beslutade cir-keln att fortsätt arbetet och boka in ytterligare tre träffar under hösten/vintern 2007.
Två personer har hoppat av cirkeln under det första året och ytterligare tre under tredje terminen. Orsakerna var bl.a. nytt jobb, hög arbetsbelastning och föräldraledighet. Hös-tens träffar kunde inte genomföras som planerade eftersom närvaron vid de två första tillfällena blev mycket låg. Det tredje tillfället ställdes därför in. Detta diskuteras vidare i avslutningskapitlet.
Nedan följer en, tämligen omfattande, beskrivning av innehållet i varje träff. Avsikten med denna beskrivning är att låta läsaren följa den resa en FoU-cirkel kan innebära och dessutom ta del av några glädjeämnen, utmaningar och svårigheter. Därefter presenteras de tre ministudier som genomförts och dokumenterats inom ramen för cirkeln. Ministudierna är alltså deltagarnas egna texter som bara redigerats marginellt av cirkel-ledaren.
Träff 1 – oktober 2006
Denna träff hade huvudsakligen tre teman; dels att deltagarna presenteras för varandra, dels att vi inleder en diskussion ”vad vi egentligen pratar om”/ sorterar lite bland olika begrepp och dels ett försök att gemensamt diskutera tänkbara arbetsformer i relation till deltagarnas önskemål och arbetssituation.
Helena (cirkelledare) reder lite i begreppen och problematiserar kring dem:
Främjande – förebyggande – åtgärdande/behandlande. Vilka är skillnaderna? Är det samma ungdomar? Handlar det om situationen man befinner sig i?
Vad är det som skall främjas? Å ena sida normativa definitioner om vad som anses vara ”gott” och ”bra”, t ex ett gott liv, en god samhällsmedborgare, en god hälsa. Å andra sidan ett antal absoluta värden som demokrati, jämställdhet, delaktighet, integ-ration.
Vi diskuterar också spänningsfältet i synen på (barn och) ungdomar: risk – möjlighet, hot – hopp etc.
Andra hälften av träffen ägnar vi åt att identifiera ett antal aktuella frågor som deltagarna ville fördjupa sig inom:
• Gränsen mellan förebyggande och främjande?
• Relationen mellan öppna/kravlösa och strukturerade miljöer för ungdomar? • Eldsjälsberoende – varför och hur undvika?
• Definition av främjande ungdomsmiljöer/arbete/möten? • Metoder i familjearbete?
• Metoder i främjande arbete?
• Framtidens mötesplatser (Internet mm)?
• Målgrupp och rekrytering till fritidsgården: Kommer de som behöver fritidsgården? Bör fritidsgårdarna marknadsföras till andra grupper? Hur, i så fall? • Fördelar och nackdelar med fritidsgården? Fyller den funktionen?
• Fritidsgården i framtiden?
• Finns det främjande regler? Hur ser de ut? Är regler dåliga? Öppenhet? • Hur kan det strukturella främjande arbetet utvecklas?
• Hur jobba med föreningar, grupper, nätverk? • Verksamhet i kommunal regi eller icke-kommunal? • Professionalitet – amatörism?
Efter denna brainstorming samtalade vi ganska löst och preliminärt om tänkbara me-toder för att närma oss frågorna:
Miniintervjuer med ungdomar/chefer/föräldrar/politiker etc. Föreläsningar
Tematiserade gruppdiskussioner Läsning av aktuell forskning
Träff 2 – november 2006
Förmiddagen, och en del av eftermiddagen, ägnades år en fördjupad presentation av del-tagarnas arbetsplatser och arbete samt erfarenhetsutbyte. En sammanfattning låter sig knappast göras men några teman kan urskiljas:
• Några deltagare befinner sig inom flera verksamheter/projekt och delar sin tid mellan två eller flera målgrupper och lokaler ( t ex LSS, fritid, föreningar, skola). Å ena sidan innebär detta en splittring och oklarhet över ”var man hör hemma”, å andra sidan en bredd och omväxling i arbetet. Det är den senare beskrivningen som karakteriserar deltagarnas berättelser.
• Medan målgruppen högstadieelever befolkar fritidsgårdarna verkar det betydligt svårare att nå gymnasieeleverna. Samtidigt görs speciella satsningar för att nå de äldre ungdomarna, t ex i form av Ungdomssatsningen i Göteborg och Ungdo-mens Hus i Partille.
• Verksamheterna rör sig på axeln mellan öppna (ostrukturerade) och slutna (strukturerade) aktiviteter. Denna axel kan inte bara förstås som uttryck för ett ideologiskt val utan också som olika strategier för att locka/nå besökare. Den strukturerade verksamheten kan ses som ett sätt att rekrytera ungdomar intresse-rade av just det som erbjuds (dans, musik etc.) medan den öppna verksamheten också kan beskrivas som en rekryteringsväg; genom att ungdomarna kommer till fritidsgårdens lokaler kan de stimuleras och lockas att ingå i befintliga strukturer, eller i skapande av nya.
• Flera verksamheter är placerade i skolans lokaler och arbetar olika nära skolan. Denna samlokalisering verkar ha både för- och nackdelar.
Dagens andra uppgift var att närma oss de frågor vi vill fördjupa oss i under de kom-mande träffarna. Formerna för denna fördjupning kommer naturligtvis att variera. Var och en ombads att formulera en central fråga och presentera den för gruppen som dis-kuterar och prövar den. Följande frågor brinner någon eller några i gruppen för:
• Vilka kan/skall/vill fritidsverksamheten nå? – Om relationen mellan politisk vilja, realitet och profession i målgruppsinriktning.
• Vilka samarbetsformer (mellan olika aktörer) finns när det rör mötesplatser för ungdomar?
• Vad är en främjande ungdomsmiljö/mötesplats? Definitioner och arbetsmetoder. • Hur kan främjande och förebyggande arbete beskrivas/mätas/utvärderas? Om
evidensbasering och andra kriterier på ett gott arbete.
• Fördelar respektive nackdelar med öppen respektive riktad verksamhet?
• Vilket pris har, eller vilka vinster medför, samarbete med andra aktörer? Om yrkesroll och ungdomars bästa.
Till nästa gång formuleras, om möjligt, flera underfrågor och vi funderar på lämpliga sätt att söka svar på frågan. Ytterligare ett antal teman identifierades förra träffen: Fritidsgården i framtiden, Nya offentligheter och Fritidsledarens yrkesroll. Dessa teman följer oss vidare och kan t ex leda till att vi bjuder in någon att tala specifikt om detta.
Träff 3 – december 2006
Till denna träff har deltagarna landat frågorna i sig själva och sin egen verklighet. De har tagit ställning till hur huvudfrågan kan brytas ned, vilka underfrågor som kan ställas och vilket sätt de vill använda sig av för att söka svar. Efter ganska omfattande diskussioner och prövningar utkristalliseras en arbetsplan:
Titel Utförare Syfte/fråga Empiri Metod Perspektiv Övrigt
Samverkans-former Centrum/-Meths Vilka former tar samverkan beroende på huvudman? 2 - 3 verk-samheter, föreningar o kommunala Intervjuer med chefer, personal och ev. brukare 4 samverkans-typer: direkt, indir., ek/adm, bru-kar- Litt: Theresa Larsson, A Bolin, Lind-gren/Persson Upplevelser av samver-kan Active
Fritid 1 Hur upplevs samverkan? ? Intervjuer Kommunika-tion (ev. koppling till ovan) Tomma
fritidsgårdar Partille 1 Skall man/vi locka besökare? Personal på en ar-betsplats
En intervju, dokument-studier
Vad är syftet med att locka besökare? Är aktiviteter syftet? Ev. svårt att intervjua kol-legor – tror inte det. Främjande
mötesplats Partille 2 Vad är en främ-jande mötespla-ts/miljö? Har den förändrats? Elever på Lexbyskolan samt deras föräldrar Korta inter-vjuer, ev. enkät Vill ha många svar ? Lärjedalen
1 Liknande den ovan ? Intervjuer ungdomar m neg. till vuxna
? Alingsås För- och nack-delar m öppen resp. riktad verksamhet? Är
fritids-gårdar bra? Lärjedalen 2 Vad säger Örebroforsk-ningen om fritidsgården? Avhandling Andreas Persson Sport och
socialisation Mölndal Vad bollen med gör fot-unga killar? Avhandling Jesper Fund-berg Tjejer i förort – kulturkrock eller … Lärjedalen
1 Vad händer när olika synsätt på sex och relatio-ner möts?
Avhandling Margareta Forsberg Öppna rum Active
Fritid 2 Offentlighetens roll för ungdomar?
Avhandling Björn An-dersson
Sju ministudier kommer således att genomföras och fyra avhandlingar kommer att läsas och delges resten av gruppen. Helena åtar sig att försöka boka respektive författare till våren. Den/de som då läst avhandlingen ansvarar för att introducera och lyfta några frå-gor för diskussion efter föreläsningen.
Träff 4 – januari 2007
Över jul och nyår har några att projekten kommit på banan. Ingen har fått upp farten riktigt men det kommer, menar man.
Helena håller en minföreläsning om intervjuundersökningens sköna konst. Följande sju punkter lyftes fram (fri tolkning av S Kvale 1997) och diskuterades:
• Tematisering av undersökningen: Ägna tid åt att formulera vilken/vilka frågor du vill ha svar på och varför. När det är gjort fundera på hur du kan söka svar på frågan/orna
• Planering och etiska frågor: Gör en tidsplan. När måste vad (se punkterna nedan) göras för att jag skall vara klar då jag tänkt mig. Fundera över etiska konsekvenser av undersökningen.
• Intervjuerna: Gör en intervjuguide som du sedan använder då du genomför intervjuerna. Fundera över hur styrd du skall vara av den. När du genom för intervjuerna fundera (också) över vad som händer mellan dig och den/de du intervjuar. Spela in intervjun. Om inte det är möjligt: försök vara två intervjuare och låt den ena anteckna medan den andra koncentrerar sig på själva intervjuandet.
• Från tal till text: Skriv ut hela eller delar av intervjuerna (om du spelat in). Detta blir också en överföring från talspråk till skriftspråk. Fundera över vad detta innebär och hur den skall hanteras.
• Analys: Sortera och tänk kring materialet. Prova olika sorteringar och tankar. Kom ihåg din/a frågor du ville ha svar på (punkt 1).
• Verifiering: Fundera på dina resultat: gäller de även andra verksamheter? Finns det problem eller svagheter?
• Rapportering: Rapportera resultaten (och metoderna) på ett sätt som är korrekt, etiskt och läsbart. Fundera över frågan vem rapporten skrivs för. Är det för ungdomar, kollegor, chefer, eller andra. Skriv texten utifrån vilken mottagare den har.
Vi utökar cirkelns radie!
Gruppen diskuterar också kommande föreläsningar/seminarier och beslutar att till föreläsningarna bjuda in 2 personer vardera från sin arbetsplats. Den/De som läst av-handlingen förbereder diskussionsfrågor som distribueras till gruppen innan seminariet. Diskussionsfrågorna och diskussionen bör ha ett tydligt fokus på främjande arbete i praktiken.
3 processer kommer alltså att löpa parallellt under resten av cirkeln: • Ministudierna och handledning/diskussion i relation till dessa.
• Föreläsningar med därtill kopplad diskussion som för ner till ett metodplan.
• Diskussioner (strukturerade sådana) om vad ett främjande arbete är och hur vi konkret utför det.
Träff 5 – februari 2007
Vi befinner oss denna gång i SDF Centrums nya lokaler på Bohusgatan och Mattias är vår värd. Till denna träff är en hel dag avsatt och under första delen av dagen får vi en lägesrapport från deltagarna:
Lärjedalen 2: läser Andreas Perssons avhandling. Antingen får Helena tag på honom och han kommer och presenterar den eller så gör Christer och Johan en föredragning, förslagsvis 22/5.
Lärjedalen 1: behåller fokus men upplever svårigheter med att närma sig informanterna för intervjuer. Vi diskuterar i vilken grad artskillnaden mellan samtal och intervjuer gör sig gällande och hur övergångar kan ske utan att skrämma iväg dem. Ett klargörande om att intervjun är något annat, och omgärdas av andra regler/förhållningssätt är nödvändig kommer vi fram till. Å andra sidan kan en sådan övergång kanske uppfattas som att man tas på allvar, är värd att lyssna på etc.
Partille 2: Har tagit kontakt med lärare på skolan och gjort en provintervju som hon lärt sig mycket av. Bl. a. verkar personer vara viktigare än platser. Hon har också fått hjälp att förtydliga några av frågorna. Vi diskuterar om föräldrarna behöver kontaktas och kom-mer fram till att skolan medgivande bör räcka. Jessica komkom-mer att ta kontakt även med rektor för att få detta.
Partille 1: har gjort både intervjuer och djupdykningar i dokumentation. Vi diskuterar några preliminära resultat samt vikten av att systematiskt dokumentera sina ”findings”. Centrum/Meths: har haft ett inledande samtal med en av informanterna och förvånats över den tveksamhet och skepsis till deltagande de möttes av. Detta är också en nyttig erfarenhet som väcker tankar om vilka rädslor och fantasier informanter kan bära. I sam-band med detta diskuterar vi att vi inte kommer att namnge varken verksamheter eller personer i vår dokumentation.
Active Fritid 2: har mycket att göra men kommer kanske i gång med ett mindre projekt. Active Fritid 1: ligger i startgroparna och kommer at vara i gång vid nästa träff.
Mölndal/Alingsås: Vet vi inte eftersom de inte är närvarande.
Därpå diskuterar vi kring temat Vad är främjande arbete? Nedan följer bara en sam-manfattning av diskussionen:
Vad handlar det om? En blick, att se hela människan, professionalitet
Centrala frågor: Hur får jag dig att må bra?, jag ser dig – jobbar med dina starka/friska sidor, inte göra skillnad, vilka är alla?, utgå från ungdomen.
Exempel:
Ungdomars aktivitet/delaktighet Stödjande personal
Att främja goda värden – vilka? Förebyggande – prevention? Metod eller pedagogik?
Föreläsning Björn Andersson (eftermiddagen)
Björn börjar med att konstatera att fältarbetet och fritidsledandet är professioner som är dåligt beskrivna och som har ansetts svåra att beskriva. I sin avhandling gör han inte hel-ler detta utan tar sin utgångspunkt i ”fältet”, inte i metoder att arbeta. Hans avhandling bygger på tre material; en enkätstudie till ca 1000 ungdomar, intervjuer och observatio-ner.
Hälften av ungdomar som är mycket ute är på fritidsgården – var är de andra?
De som inte funkar i skolans maktstrukturer (liknar familjens) funkar på fritidsgården. Björn identifierar 4 grupper av ungdomar i relation till offentliga rum;
• De ute-orienterade som vistas både lokalt och i city. En majoritet är killar, de bor ofta i lägenhet i förort och är 14-16 år.
• De lokalt orienterade är dels 12-14 år av båda könen eller 17-18-åriga killar, ofta på IV- eller praktiskt gymnasium. Kan ses som en loserstrategi.
• Urbant orienterade tjejer och
• Privat orienterade killa och tjejer som varken är ute lokalt eller i city. Detta är en grupp vi sällen talar om.
Internetanvändning verkar förstärka mönster av socialt liv snarare än att vara ett alterna-tiv för t ex den sista gruppen.
På begäran beskriver Björn också fritidsgården som rum i sex funktioner: Hängställe Aktivitetscentrum Fristad Parlament – deltagande ”Växthus” Spegelsal
Föreläsningen med därtill hörande diskussion lockade ca 20 personer, både cirkeldelta-gare och deras inbjudna kollegor.
Träff 6 – mars 2007
22/5 avslutas terminen. Vi diskuterar hur vi skall använda denna hel- eller halvdag. In-tresse finns i gruppen för att åka till Stockholm och Fryshuset för studiebesök och fördjupade diskussioner med ansvariga. Helena kollar ekonomiska möjligheter. Ytterligare ett alternativ är att samtala med Lugna gatan i Göteborg om deras arbete, målsättningar mm. Alla funderar över ytterligare kul och intressanta sätt att avsluta terminen. Helena meddelar att Andreas Persson inte vill/kan komma – vi får behandla avhandlingen utan honom.
Lägesrapport
Centrum/Meths: De tilltänkta informanterna svarar inte på kontaktförsök trots att de tidigare var villiga att delta. De ger därför upp detta spår och kommer i stället att skicka 4-5 frågor till tre verksamheter och be om skriftliga svar. Vid nästa tillfälle kommer de att ha skickat ut, fått in och gjort en preliminär sammanställning.
Active Fritid 1: presenterar en råtext om samarbetets värde och former vid nästa tillfälle. Active Fritid 1: har inte haft tid att sparka i gång men skall snart göra det.
Lärjedalen 2: Läser Andreas Perssons avhandling Leisure in adolescence och berättar för oss vad han kommer fram till 18/9 kl. 13-14.
Partille 2: Är i full gång och beräknar kunna presentera något i maj. Partille 1: Famlar en del men är vid gott mod.
Lärjedalen 1: Har (fortfarande) svårt att finna sätt att närma sig de hon vill intervjua. Vi diskuterar detta och ger förhoppningsvis redskap och mod att gå vidare.
Diskussion
Ungdom i riskzonen: 3 definitioner: 1. Ungdomstiden som riskfylld i sig/ Exponerad, testande etc., 2. Sociala och psykologiska uppväxtvillkor/Klass, föräldrar etc., 3. Speci-fika sammanhang, platser och tider
Sårbarhetsfaktorer: Även här 3 definitioner: 1. Ungdomstiden i sig, 2. Brist på ”skydd” sedan barndomen, 3. Sammanhang, platser, tider, personer
Evidensbaserat främjande arbete – möjligt? Hur? Ledarskap, coachning, mentorskap – nya trender
Ett försök till illustration av vår diskussion om främjande arbete och riskzon.
Träff 7 – april 2007
Till denna träff var Jesper Fundberg, etnolog och aktuell med avhandlingen Kom igen
gub-bar!, inbjuden att föreläsa om kön, socialisation etc. Vi hade bestämt att hålla till på
Mix-gården i Hammarkullen och Johan åtog sig att agera värd. Vi bjöd in kollegor precis som till förra föreläsningen med Björn Andersson. Tyvärr avbokade Jesper föreläsningen med relativt kort varsel varför denna cirkelträff ställdes in.
UNGDOMAR
SÅRBARHET EXPONERING
RISK-ZON?
Träff 8 – maj 2007
Till denna träff har Margareta Forsberg, socionom och forskare i socialt arbete inbjudits för att berätta om sin avhandling Brunetter och Blondiner. Vi håller till i Ungdomens Hus i Partille. Partilledeltagarna ansvarar för det praktiska arrangemanget och vi bjuder på sedvanligt sätt in kollegor.
Föreläsning Margareta Forsberg
Margareta har arbetat länge som både fältassistent och på ungdomsmottagning. Hon pre-senterade sin avhandling som handlar om unga tjejer som lever i mångkulturella områden och tjejernas syn på varandra, killar, föräldrar, sin egen lust och sina framtidsförvänt-ningar. Ryktet och respektabiliteten betyder mycket för dessa tjejer . Begreppen brunetter och blondiner används av tjejerna som ett slags koder för att beskriva sig själva och sitt förhållande till andra tjejer, deras bakgrund och sätt att agera. Invandrartjejer med ett ofta strängare normverk att förhålla sig till kallar sig brunetter medan blondiner är svenska tjejer som är friare och mer tillåtande i sin syn på sexualitet. Det är i första hand normerna som avgör kategorin och först i andra hand ursprung eller hårfärg.
Margareta berättar också om mötet mellan å ena sidan det senmoderna samhällets ut-veckling mot en allt mindre restriktiv syn på kvinnlig sexualitet, å andra system för kon-troll av kvinnlig sexualitet. När dess möts uppstår hybriditeter, omtolkningar och om-prövningar av tidigare positioner. Det uppstår något nytt och inte nödvändigtvis mot-sättningar och konflikter.
På Margaretas föreläsning närvarar och deltar ca 15 personer varav ungefär hälften är cirkeldeltagare och hälften inbjudna kollegor.
Extraträff - maj 2007
Vid denna träff avslutar vi vårens arbete. Vi samtalar om våra planer framöver och kon-staterar att arbetsbelastningen är hög för alla och att det därför inte hänt så mycket mer sedan senaste lägesrapporten. Alla är överens om att träffas ytterligare tre gånger under hösten för att ha möjlighet att göra färdigt det vi påbörjat. En deltagare berättar att hon skall ha barn och därför inte kommer att fortsätta i cirkeln. Vi önskar henne lycka till! Träff 9 – september 2007
Till denna träff kom en person. Flera hade avbokat p.g.a. hög arbetsbelastning men flera hade inte hört av sig alls. David hade med sig ett utkast till text vilket vi fick möjlighet att diskutera ingående.
Träff 10 – oktober 2007
I jämförelse med förra träffen ökade närvaron med 100 %! Helena, David och Carina hade en trevlig stund tillsammans då vi diskuterar Helenas synopsis till rapportering från cirkeln, Davids bearbetade text samt Carinas tidigare färdigställda text.
Helena gör en kort presentation av Andreas Perssons avhandling och vi diskuterar vil-ket värde denna typ av forskning har i det praktiska arbetet. Eftersom den är så kvantita-tivt inriktad tycker gruppen att värdet är ganska begränsat. Flera av resultaten framstår som ytliga och ganska självklara samtidigt som de inte känns så solida att de kan använ-das som forskning att ”luta sig emot”.
Vi summerar också cirkeln och menar att den inte borde ha förlängts, att flera av delta-garna inte upplevt att kravet på egen prestation var så högt som det kommit att bli. Vi diskuterar detta. Tillsammans beslutar vi oss för att avsluta cirkeln i och med denna träff. Helena försöker få in och sammanställer de bidrag vi ändå tror finns.
Sammanfattande reflektioner rörande både vad vi uppnått och svårigheter vi mött
Cirkeln har använt sig av tre metoder för att närma sig de frågor som formulerades inled-ningsvis. Den dominerande metoden, åtminstone i relation till deltagarnas arbetsinsats, har varit de egna ”ministudierna”. Var och en har, i två fall tillsammans med en kollega, formulerat en relativt verksamhetsnära fråga och sökt svar på denna. Som empiri har kortare intervjuer, gruppintervjuer, dokumentstudier och brevfrågor använts (eller plane-rats). En annan metod har varit att föra tämligen omfattade diskussioner i gruppen. Detta har genomförts på flera av träffarna och med varierande grad av struktur. Diskus-sionerna har stundtals varit livliga, ibland konfliktfyllda men för alla inneburit en hög grad av reflektion över både mål, metoder och förhållningssätt. Av de fyra planerade forskar-mötena genomfördes två. De var båda uppskattade, inte minst för möjligheten att bjuda in kollegor och på det sättet bredda målgruppen och få fler på arbetsplatsen att ta del av både aktuell forskning och FoU-cirkeln. Möjligen kan kraven, både på genomförandet av den egna studien och på avhandlingsläsningen, ha uppfattats som alltför höga. Dessa (höga) krav har i första hand inte ställts från cirkelledarens sida utan kanske snarare från deltagaren själv.
Att kombinera olika metoder och att låta deltagarna själva välja på vilket sätt de vill söka kunskap bör kunna vara ett sätt att arbeta med en FoU-cirkel. Resultatet från denna cirkel kan nog anses vara blandat; Diskussionerna, med tillhörande glimtar av aktuell debatt och forskning, har gett samtliga något matnyttigt att reflektera över. Det faktum att det på FoU i Väst/GR genomförs en större studie på liknande teman och med samma finansiär har bidragit till att fördjupa diskussionerna; De som läst en avhandling har närmat sig en akademisk form och förhoppningsvis också kritiskt kunna granska det de läst. Återkopp-lingen till cirkeldeltagarna har dock haltat på detta område; De egna studierna har gett mycket goda kunskaper i forskningen samtliga stadier alltifrån att formulera syfte till me-todval, etiska frågor, genomförande och analys. Sammanfattningsvis kan antas att de olika deltagarna, på olika sätt, tillägnat sig kunskap och reflekterat över sitt arbete.
Vad gäller avhoppen och den för tidiga avslutningen står orsaken troligtvis att finna i en kombination av faktorer. Deltagarna har haft en relativt hög arbetsbelastning, någon har fått se sitt arbete förändrat genom en omorganisation, och några har sannolikt upplevt kraven, de egna och formella, som alltför tunga. Så här i efterhand kan det konstateras att förlängningen av cirkeln inte fick förväntad effekt d.v.s. fler avslutade ministudier. Delta-garna kommer också från olika utbildningstraditioner. Medan flera är akademiskt utbil-dade med vana att tillägna sig forskning och själv skriva B- och C-uppsatser har andra en mycket begränsad erfarenhet av detta. Det är sannolikt att denna utbildningsojämnhet, i högre grad än vad kunnat förutses, har påverkat upplevelse av kravnivån och därmed re-sultaten av cirkeln.
Två av deltagarna har besvarat en mindre utvärderingsenkät. I svaren lyfts de oväntade och höga kraven på läsning och/eller en egen ministudie fram som ett problem men i övrigt framhävs möjligheten till erfarenhetsutbyte, reflektion samt att ta del av föreläs-ningar och forskning som de anser att cirkeln gett.
Sammanfattningsvis kan konstateras att avsikten med cirkeln var att stimulera erfaren-hetsutbyte, diskussion, reflektion och kunskapssökande inom det egna arbetsområdet. Allt detta har åstadkommits om än inte i samma omfattning eller form som avsågs. Att alltför många deltagare valde att inte fullfölja och den oplanerade avslutningen är två missräk-ningar. Å andra sidan har cirkeln, under ett år, fungerat som just det erfarenhetsutbyte som var avsett; ett utbyte över kommun och stadsdelsgränser, över målgruppsskillnader samt över professioner och utbildningsbakgrund. Många kritiska och i hög grad reflekte-rande diskussioner har förts. Detta bidrar med största sannolikhet till en ökad grad av reflektion och kunskapssökande i nästa led, d.v.s. i deltagarnas egna arbetsgrupper.
VAD ÄR EN BRA MÖTESPLATS? Carina Ohlsson, fältassistent, Lärjedalen Bakgrund och syfte
Jag deltog i FoU-cirkeln från hösten 2006 till hösten 2007. Vi fick möjlighet att välja en fråga eller område att undersöka, och göra en mindre forskning kring det ämnet. Utifrån att jag är fältassistent/ungdomsarbetare och träffar på ungdomar i ett uppsökande arbete ville jag ta reda på vad ungdomar tycker är en bra mötesplats för dem. Det spelar ingen roll om de valde att beskriva en spontan mötesplats eller en kommunal organiserad sådan. Jag var intresserad av att se om mina idéer och tankar om vad som var karaktäristiskt för en bra mötesplats var samma som vad några av de ungdomar som jag träffar på tyckte. Urval
Jag tänkte tillfråga ungdomar som jag träffar på i mitt ordinarie arbete, trots att jag det i sig skulle kunna innebära att de inte vågar eller vill berätta det som de egentligen tycker. Jag ansåg dock att risken med att de skulle känna sig i en beroende situation till mig var mindre än vinsten av att just fråga ungdomar som jag träffar på ”ute”. Jag hade också tänkt tillfråga vuxna, men valde till slut bort det.
De ungdomar som jag hade ville tillfråga var bl.a. en grupp tjejer i högstadieåldern, som tydligt visat visst ointresse för vuxenkontakt. De träffas ofta på fritidsgården i ett av våra delområden men de ha också hängt mycket ute tillsammans. Till slut var det 3 tjejer 15 – 16 år som jag intervjuade. Jag hade också tänkt tillfråga några killar. Det blev en spontan intervju med 4 killar ca 16 – 18 år, i vår buss när vi hade blivit tillfrågade av dem om de fick skjuts av oss tillbaks till sitt bostadsområde.
Dilemman
Jag uppfattade inte att ungdomarna såg frågan som besvärande eller svår, därför tror jag inte att de hade någon anledning att ljuga eller inte säga vad de tyckte. Däremot kan det vid gruppintervjuer alltid vara någon eller några som pratar mer och som styr vad som ska sägas. Vid mina intervjuer kan jag inte med säkerhet säga hur det var med just det.
Metod
Jag valde att inte föra några anteckningar vid intervjuerna för att det skulle vara som ett samtal där jag kunde vara mer observant. Jag var intresserad av att se vad ungdomarna berättade, och ville i så liten utsträckning som möjligt ge de exempel eller tillrättalägga något av vad de tog upp. Det gick ganska bra, men är jag tillfrågade tjejerna om de ville ställa upp på en intervju så var det någon av dem som undrade vad jag menade med en mötesplats. En annan tjej sa fritidsgården, och det kanske berodde på att det var där som vi var vid tillfället. Då klargjorde jag att det lika gärna kan vara en mötesplats ute.
Resultat
Tjejerna började med att beskriva vad som var positivt med en ute mötesplats; • När man dricker
• Där det finns tak och lyse(i alla fall nu på vintern), på våren och sommaren träffas man gärna vid någon sjö
• Helt ok att det finns ”regler”, trist när några sabbar överenskommelse Därefter beskrev de vad som var bra med fritidsgården;
• Att det är varmt
• Att det finns regler, ok ej alkohol • Att man kan träffa kompisar där • Att det finns olika åldrar där • Att det finns många där
• Helst borde det vara mer aktiviteter, åtminstone att det visas film och att det också annonseras i förväg
Killarna svarade på frågan vad är en bra ungdomsmötesplats? Att man kan träffas där
Att det är varmt när det är kallt ute Att det är öppet
Att det finns någon i personalen som är schysst Analys
Antalet intervjuade ungdomar är litet, 7 stycken, 3 tjejer och 4 killar. Svaren blir således mer en beskrivning av vad just dessa individer tycker och har inte någon generaliserbar-het. Men för mig som ungdomsarbetare var det ändå intressant att höra dessa två grup-pers svar. Min uppfattning är dessa ungdomar vanligtvis inte gör sin röst hörd i den of-fentliga debatten. Att sätta sig ner mer planerat och med en tydlig förfrågan, som jag gjorde med tjejerna påverkade säkert deras svar. Intervjusituationen i bussen, som inte på något sätt var villkorat med skjuts om de svarade på någon fråga innebar att killarna inte kunde välja att gå därifrån. Däremot kunde de välja att inte svara på frågorna. Jag upp-fattade trots de olika förutsättningarna att båda grupperna tog seriöst på frågan och tyckte det var intressant att få säga sin mening.
Tjejernas svar när det gällde ute mötesplatsen hade mycket att göra med en dagsaktuell händelse. Att de hade haft möjlighet att träffas vid en sådan, vid ett dagis, men att några hade gjort så de inte längre fick samlas där. Det var intressant att se att de gjorde en så tydlig skillnad på den organiserade mötesplatsen och den icke organiserade. Tjejerna ef-terfrågade att det skulle vara mer innehåll i fritidsgårdens verksamhet, på en ganska blyg-sam nivå utifrån vad de skulle kunna önska sig. Min erfarenhet är att tjejer brukar upp-skatta mer strukturerad verksamheten, i alla fall i jämförelse med vad killar brukar önska sig. Det finns visserligen en motsägelse i det här fallet, för trots allt är den fritidsgård som just dessa tjejer vanligtvis brukar besöka den som för närvarande har avsevärt högst andel tjejer.
Killarnas svar sätter jag i en kontext där jag vet att de brukar förflytta sig mellan områ-den, utifrån var deras kompisar befinner sig, men främst utifrån om det finns någonstans där de kan träffas. Alltså främst om det finns någon lokal som är öppen. Vi brukar träffa på dem på fritidsgårdar och ute vid skolor. Därför blir det extra intressant att höra dem säga att de tycker att en bra mötesplats innebär en organiserad verksamhet med personal.
SAMVERKAN OCH SAMARBETE – MED VEM OCH FÖR VILKET SYFTE?
David Rohman, fritidsassistent, Centrum Samverkan och Samarbete
När flera olika aktörer samlas kring en gemensam fråga eller ett gemensamt intresseom-råde uppstår automatiskt flera nya möjligheter för de olika parterna. Möjligheter när det gäller samverkan, utbyte av idéer och information, erfarenhetsutbyte och lösningar. I detta fall när den gemensamma nämnaren är ungdomar och det som samlar olika aktörer är ungdomars vardag, behov och livsvillkor kommer en mängd komplexa verksamheter in i bilden. Det är allt från skolan, organiserade fritidsaktiviteter, socialtjänst, polis, fritidsle-dare, fältassistenter med flera. Om den gemensamma drivkraften är att skapa en trygg, stimulerande och strukturerad tillvaro för ungdomar är det nu plötsligt många olika delar som efter olika synsätt och uppgifter strävar mot ett någorlunda likartat mål.
Hur påverkar då dessa olika aktörer varandra? Hur kan dessa olika pusselbitar läggas ihop för att skapa konsekvens och kontinuitet? I vilka sammanhang är det nödvändigt att samverka och vilka sammanhang kanske det inte nyttjar till med samarbete?
Förutsättningar och Sammanhang
I den verksamhet som ligger till grund för det som skrivs här är samverkan både viktigt och nödvändigt. Det finns flera olika forum för detta och det finns en stor och god vilja att verkligen skapa en bra vardag för de ungdomar som berörs. Det finns ett par väsent-liga frågor som bakgrund med här vilka styr tankarna i detta som skrivs. Det är dels hur dessa olika aktörer kommunicerar med varandra, dels hur dessa tolkar information och dels var de ser samverkan som nödvändig eller önskvärd.
Den specifika verksamhet som är utgångspunkt är den relativt nystartade fritidsverk-samheten i Göteborgs Stad Centrum riktad till ungdomar i åldern 12-16 år. Verkfritidsverk-samheten har som uppgift att bedriva såväl öppen verksamhet som riktad, mer insatsbetonad, verk-samhet. Öppen verksamhet sker på det klassiska vis som många känner igen från fritids-gårdar och den riktade delen sker i samverkan med skola och socialtjänst. I detta läge kan det vara viktigt att klargöra att centrums fritidsverksamhet är organiserad av och drivs av socialtjänsten. Den faktiska verksamheten bedrivs till allra största delen på skolorna, både under skoldagen och efter.
Rent konkret innebär då dessa två verksamheter (skola och socialtjänst) de två huvud-sakliga och viktigaste samverkanspartners för Fritid, som arbetar med eleven i fokus och försöker anpassa sig till de tre världarna skolan, socialtjänsten och fritiden. Nu är inte heller detta två verksamheter som är enkla i sin uppbyggnad. Socialtjänst exempelvis in-nehåller många delar som inte alls är relevanta ur ett fritidsperspektiv. Skolan inin-nehåller också vissa delar som inte direkt verkar relevanta trots att de är en del av skolans struktur. Främst då kanske de delar av skolan som är till för de åldrar som inte omfattas av fritids målgrupp.
För att börja titta på samverkan mellan skola och socialtjänst finns det flera forum för detta, där även Fritid till viss del ingår eller figurerar. En del är det som i centrum kallas
Samverkansteamet (SVT) och detta team finns till för både skola, socialtjänst, fritid och föräldrar. Teamet har en rådgivande funktion och fungerar ofta som en förmedlare av kontakter eller en oberoende part när man letar problemlösningar. Är Fritid, skola eller föräldrar osäkra på hur ett problem kring en enskild ungdom eller en grupp skall hanteras kan SVT vara en väg att gå, för att skapa ett möte där man letar lösningar, som inte nöd-vändigtvis innebär kontakt med socialtjänst. Däremot fungerar inte SVT som en direkt länk mellan Fritid, skolor och socialtjänst utan finns mer som ett redskap vid redan upp-märksammade situationer.
Perspektiv på Samverkan
Som en del av Centrums socialtjänst har Fritid en naturlig ingång och insyn i arbetet i denna del av förvaltningen, kommunikationen kan ske någorlunda direkt och kännedom om vem som gör vad är ganska stor. Två avgörande saker för att samverkan skall ske smidigt även om utgångspunkten för arbetet med ungdomar skiljer sig mellan fritids ar-bete och det traditionella socialarar-betet som oftast sker då det redan har hänt något olyck-ligt. Däremot kan oro och tankar diskuteras relativt enkelt innan situationen kring en eller flera ungdomar gått för långt. Ett tydligare bekymmer uppstår när de två stora aktörerna i fritids vardag skall arbeta ihop, när skolan och socialtjänsten söker samverkan. Dels har socialtjänsten inte en helt klar bild över hur elevhälsoarbetet bedrivs på skolorna och skolan har ofta inte den återkoppling som är önskvärd när man gemensamt uppmärk-sammat bekymmer med en elev. Oron kring en elev kan mycket väl kvarstå ifall skolan uppmanar en familj att söka kontakt med socialtjänsten och familjen mycket väl gör detta, men utifrån en annan problematik än den skolan ser. Det finns en oklarhet kring arbets-gången för detta – sekretess kan lägga sig i vägen för hur socialtjänst kan kommunicera med skola och skolan kan ha svårt att veta vem de skall vända sig till för specifika ären-den. För att komma tillrätta med problem som dessa finns en arbetsgrupp – eller en sam-verkansgrupp – som regelbundet skall träffas för att lyfta problemen och leta lösningar. Detta är en konstellation som även Fritid ingår i.
Givet för Fritid är att samverkan behövs med dessa aktörer och inom denna arbets-grupp kan istället andra problem identifieras. Då Fritid har en direktingång till både skolan och socialtjänst uppstår inte samma bekymmer som för de båda andra organisationerna när de söker samarbete, det är ofta ganska klart för fritidsledarna vem de skall tala med, vart de kan vända sig med oro och liknande. Däremot så sker det i dagsläget ingen sam-verkan mellan skolan och socialtjänsten genom fritid i den omfattning som kanske skulle vara möjligt. Däremot är det, för fritid, viktigt att samverkan kring dessa frågor sker kring eget perspektiv, fritidsledarna är varken lärare eller socialsekreterare utan ser andra per-spektiv i ungdomars vardag. Problematik hemma eller i skolan kanske inte yttrar sig på samma sätt under fritiden – eller kanske inte yttrar sig alls. Lyckas man sammanföra alla dessa delar kan en bättre förståelse skapas.
Förhoppningen är att kontakt med i alla fall polis skall vara så lite som möjligt, i alla fall den kontakt som sker då något redan hänt. Dessutom så kan samverkan med polis ibland vara ensidigt, polisen behöver information men den går ofta också bara en väg. Däremot så finns det en vilja från både fritid och citypolisens ungdomsgrupp att träffas och dis-kutera ungdomsproblematik i stadsdelen. För att lära känna varandra och kunna ha en samverkan som börjar innan saker gått snett för gemensamma ungdomar och en samver-kan som fortsätter även efter polisen haft grunder för ingripanden. Det finns också en
delen. Polisen är inte bara de som kommer ifall något händer utan deras uppgifter sträcker sig förhoppningsvis längre än så. Genom regelbunden kontakt med polisen i centrum hoppas fritid att se mer av dem i verksamheten i förebyggande syfte och för att ungdo-marna skall lära känna vad polisens arbete innebär.
Vidare är Centrum en förenings tät stadsdel och många idrottsklubbar och andra orga-nisationer bedriver mycket ungdomsverksamhet. Samverkan med föreningslivet är inte bara önskvärt utan även prioriterat. Här finns det mängder av alternativ, stora idrotts-klubbar har ofta tillgång till planer och utrustning för gemensamma arrangemang och det finns också stora möjligheter att lyfta in föreningars verksamhet i den egna för att ge ung-domar möjlighet att prova på och lära sig mer.
Att behålla sig själv
Genom att befinna sig mellan dessa olika aktörer och se arbetet med ungdomar utifrån olika perspektiv får fritid en ganska unik ställning, inte riktigt en full del av en enskild or-ganisation men inte helt friställd heller. I detta läge är det nödvändigt för fritid att sam-verka då verksamheten bedrivs som gäst på hemmaarenan för dessa olika medspelare. Det blir också ofta en balansgång, för att behålla sin egen idé om verksamheten och inte komma ifrån sina egna mål när det finns många viljor och perspektiv som vill få ut sin del av Fritids arbete. Det visar sig också att samverkan måste ske praktiskt och inte bara som en diskussion, arbetet behöver vara konkret och det svåra är att stå fast vid de skiljelinjer som fritids verksamhet måste sätta upp. Ett problem uppstår när en av verksamheterna som Fritid arbetar med inte alltid ser det konkreta arbetet. Det medför en frustration för dem att känna ett behov av tjänster och personal och önskan om fritidspersonalens ar-betstid, vilket inte kan erbjudas. En massiv struktur som skolan kan enkelt sluka all tid och alla resurser den tilldelas, utifrån sina egna behov och önskemål. Det har alltid varit och kommer förmodligen alltid att vara en kamp för fritidspersonal att behålla sin verk-samhet, sin metodik och sina mål när trycket efter resurspersonal blir stort. Likaså kan socialtjänsten önska sig en behandlande funktions i samverkan med fritid, eller att fritids-personal fungerar som en förlängd arm och lägger enskild tid på ungdomar som behöver det då socialtjänsten inte själv har tid eller resurser.
När tunga system gör anspråk på resurser är det svårt att behålla dem för sig själv, det är också svårt att inte fastna i detta system och mista sig själv.
FRÄMJANDE MÖTESPLATSER
Jessica Sjögren Aifuwa, fritidsledare, Partille
Min fråga gällde ”Vad är främjande mötesplatser för ungdomar?” För att få svar på frågan bestämde jag mig för att fråga några ungdomar genom en enkät med ett fåtal frågor. Det visade sig vara svårt att formulera dessa få frågor så jag valde att göra en provintervju med fyra ungdomar på min egen arbetsplats. Det blev till slut fyra frågor som kändes lagom och jag gjorde en enkät som såg ut så här:
Det gäller din fritid …
Om du får önska själv och allt är perfekt: 1. Vem skulle du träffa då? 2. Var skulle ni träffas någonstans? 3. Hur skall det se ut där? Detaljera
4. Vad skall ni göra där? Tusen tack för dina svar! Fritid
Urval
För att minimera risken att påverka de ungdomar som besvarade min enkät genom att känna dem personligen vände jag mig till en skola dit jag inte har någon anknytning på något sätt. Jag vände mig till ett 30-tal elever i åldrarna 14 - 15 år eftersom jag arbetar med ungdomar i dessa åldrar på fritidsgårdarna. Det blev lite fler tjejer som svarade på enkäten men hyfsat jämnt fördelat.
En del av ungdomarna ville inte delta i min undersökning trots att jag lovade alla att få vara anonyma. Några ville ha hjälp med att skriva vilket för mig var förvånande med tanke på åldersgruppen men jag skrev deras önskemål utan att försöka påverka dem speciellt. Andra kom i efterhand och ändrade vad de hade skrivit, ibland före och ibland efter att de resonerat med sina kompisar, vilket jag tycket var helt okej.
Det kändes som de flesta ville svara ärligt och det användes radergummi flitigt. Ingen som lämnade in sin enkät försökte i efterhand få tillbaka den för att den inte skulle räknas med.
Resultat
Fråga 1 Vem skall du träffa då?
Svar: Kändisar ( t.ex. Declan Galbraith, Corey Taylor, Leonardo di Caprio, Mad Michael Marry), vänner, familjemedlemmar (inklusive mor- och farföräldrar, flickvän-ner/pojkvänner).
Kommentar: Vill tillägga att man fick skriva flera alternativ och att alla dessa personer var representerade många gånger.
Fråga 2 Var skall ni träffas någonstans?
Svar: Utomlands, café, romantiskt ställe, restaurang, på konsert, på stan, på lyxhotell, hemma, på köpcenter
Fråga 3 Hur skall det se ut där? Detaljera
Svar: Soligt, varmt, stränder, mysigt ljus, café, levande ljus, härliga soffor, hav, pool, en scen, affärer (med billiga varor), rosor, säng, vattensäng, bio, hydda med säng och stereo Fråga 4 Vad skall ni göra där?
Svar: Prata, ha kul, umgås, softa, ha semester, bada, smekas, kyssas, älska, shoppa, festa, spela spel, fika, lära känna varandra, dega lyssna på musik, mosha
Mitt intryck av vad som var absolut viktigast för ungdomarna i den här enkäten var vem man träffade på fritiden och inte var någonstans. Detta var anledningen till att den frågan är med överhuvudtaget och dessutom står först.
Summering
Jag tycker att det har varit kul att samla information till min ursprungliga frågeställning ”vad är främjande mötesplatser för ungdomar?”, men det har funnits för lite tid på min ordinarie arbetstid för att sammanställa allt och därför blev det löjligt försenat. Här är dock en reflektion:
Det känns som att en mysig, varm cafémiljö med sköna soffor och med möjlighet att prata, ha kul, umgås mm är det ungdomarna önskar i denna undersökning, även om detta inte ger ett svar på om mötesplatsen är främjande eller ej. Jag har då hoppat över önske-målet om att semestra utomlands vilket säkert är främjande på alla sätt men omöjligt att tillgodose inom befintlig budget.
Jag hade velat fortsätta med att fråga föräldrar till ungdomarna om deras syn på främ-jande mötesplatser och kanske tittat på vad de själva hade för önskemål då de var i samma ålder. Kanske kan det bli en annan gång.
