KATRINEHOLMS KOMMUN Besöksadress: Drottninggatan 19
Bildningsförvaltningen Telefon: 0150-572 70
Förvaltningskontoret, 641 80 KATRINEHOLM Telefax: 0150-48 82 00 Org.nummer 212000-0340
www.katrineholm.se bildningsforvaltningen@katrineholm.se
Likabehandlingsplan Bie skola 2011
1 (13)
BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Vår beteckning
Förvaltningskontoret 2011-07-01
Vår handläggare Ert datum Er beteckning
Rona MacDonald, tfn. 0150-48 82 04 Helena Ohlsson, tfn. 0150-48 82 11
Likabehandlingsplan för Bie skola, enligt
diskrimineringslagen tillika årlig plan mot kränkande behandling, enligt 6 kap. skollagen
Inledning
Det demokratiska värdet skall utgöra grunden för all verksamhet i förskolan, skolan och fritidshemmet. All planering och alla aktiviteter skall genomsyras av ett
gemensamt förhållningssätt som präglas av respekt, solidaritet och tolerans.
Utgångspunkten för arbetet i Bildningsförvaltningen är att alla barn och ungdomar i förskola, skola och fritidshem ska behandlas likvärdigt. Alla ska ha samma
möjligheter och rättigheter att fullgöra sin skolgång.
Skollagen – 6 kapitlet
Enligt 6 kapitlet i ligger det i huvudmannens ansvar att se till att det inom ramen för varje enskild verksamhet:
bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever
genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande
årligen upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelseför hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.Dessutom ska barn och elever engageras i arbetet med att ta fram planen.
I skollagens 6 kap. 9 § finns ett förbud mot att huvudmannen eller personal inte får utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling.
Enligt skollagen 6 kap. 10 § är lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till
förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen.
Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.
Diskrimineringslagen (SFS 2008:567)
Enligt diskrimineringslagen, som trädde i kraft 1 januari 2009, ska den som äger verksamheten se till:
att arbeta målmedvetet för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever oavsett
- kön
- etnisk tillhörighet
- religion eller annan trosuppfattning
- funktionshinder
- sexuell läggning
- könsöverskridande identitet
- ålder
Det innebär att skolorna ska göra allt för att ingen ska bli diskriminerad eller trakasserad.
att göra allt de kan för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev utsätts för trakasserier som har samband med någon av
diskrimineringsgrunderna.
att varje år upprätta en likabehandlingsplan som innehåller en översikt över det som behövs göras för att främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever, dels förebygga och förhindra sexuella trakasserier.
Om en elev eller barn blivit utsatt för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier och berättar det för någon vuxen i verksamheten, så måste verksamheten göra allt för att ta reda på vad som hänt och förhindra att det händer igen. Om så inte sker kan verksamheten bli skadeståndskyldig.
Uppdraget att motverka kränkande behandling är en del av det demokratiska uppdraget. Detta hänger i sin tur samman med hela skolans, förskolan och
fritidshemmets verksamhet. Arbetet mot kränkande behandling bör ses i ett vidare sammanhang och skall omfatta alla på verksamheten, dvs. barn, elever och vuxna som deltar i verksamheten, vilket också omfattar föräldrar/vårdnadshavare. Ansvaret för att motverka kränkande behandling finns i ett antal styrdokument utöver skollagen och diskrimineringslagen. Dessa är läroplanerna, arbetsmiljölagen, brottsbalken samt FN:s konvention om barns rättigheter.
Kränkande behandling handlar om såväl individen som den miljö som hon eller han befinner sig i. Orsaker till att kränkningar uppkommer kan sällan enbart kopplas till individer eller miljön. Det handlar istället om samspelet mellan individ och miljö.
Allt det vi utsätts för i vår arbetsmiljö påverkar hur vi mår och hur vi uppträder mot varandra. Genom att i större utsträckning fokusera på faktorer i miljön och i
verksamhetens arbetssätt ges vi som arbetar i verksamheterna fler verktyg att arbeta mot kränkande behandling. (Wester, Modigh, Eilard 2004)
Vad står begreppen för?
Diskrimineringsgrunder
Kön
Könsöverskridande identitet eller uttryck, att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger utryck för att tillhöra ett annat kön än sitt fysiska
Etnisk tillhörighet, nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande
Religion eller annan trosuppfattning
( Lagen gäller dock inte politisk uppfattning)
Funktions hinder, att någon har varaktiga fysiska, psykiska eller
begåvningsmässiga begränsningar av sin funktionsförmåga som uppstått till följd av en skada eller en sjukdom
Sexuell läggning, att någon har en homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning
Ålder
Typer av kränkande behandling
När skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller ålder.
Direkt diskriminering
Att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till de sju diskrimineringsgrunderna
Indirekt diskriminering
Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på
grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder,
sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder.
Mobbning
Definitionen på mobbning är att en person blivit utsatt för kränkningar vid upprepade tillfällen. Det råder en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning.
Trakasserier och kränkande behandling
Gemensamt för kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara;
Fysiska (slag, knuffar)
Verbala (hot, svordomar, öknamn)
Psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)
Texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn, och meddelande på olika webbcommunities).
Trakasserier
Uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder.
Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier.
Kränkande behandling
Uppträdanden som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.
Det kan vara: retas, mobbas, frysa ut någon eller knuffas.
Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling.
Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela klassen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om eleven i fråga kan uppleva det som kränkande.
Målsättning med arbetet mot kränkningar och diskriminering
Likabehandlingsplanen gäller för alla som arbetar i Katrineholms kommuns Bildningsförvaltning, barn och ungdomar såväl som vuxna. Flera undersökningar visar att barn och ungdomar, i olika omfattning, utsätts för kränkande behandling av kamrater eller vuxna i de pedagogiska verksamheterna. Kränkande behandling drabbar också vuxna i verksamheterna. Det är viktigt att vuxna i
förskolan/skolan/fritidshemmet är ett föredöme för barn och ungdomar i verksamheterna.
Målsättningen för samtliga skolområden är att:
Alla som arbetar i kommunens pedagogiska verksamheter, barn och elever såväl som vuxna, skall mötas med respekt för sitt människovärde.
Ingen skall känna sig rädd på väg till, från eller i verksamheten/på arbetsplatsen och inte heller på fritiden.
Alla skall känna sig trygga i verksamheterna och på arbetet.
Alla vuxna skall ges möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling. Det handlar om kompetens om hur kränkningar förebyggs, upptäcks och motverkas. Sådana kunskaper är basen att utgå ifrån när verksamheten planerar sitt arbete.
Bie skolans vision
På vår skola råder nolltolerans, d v s inget barn ska bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för annan kränkande behandling. Alla, både barn och vuxna ska mötas av respekt för sitt människovärde. Alla barn och vuxna ska känna sig trygga i skolan och ha en god arbetsmiljö.
Kartläggning
Planerade samtal
Regelbundna planerade samtal, med alla elever samt kamratstödjare, elevråd, elevvårdsteam och andra vuxna, genomförs i verksamheterna i syfte att få information om stämningen i verksamheten och om händelser och situationer av betydelse för verksamhetens uppdrag att främja likabehandling och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
Vid individuella utvecklingssamtal uppmärksammas frågor om stämningen i verksamheten och om händelser och situationer av betydelse för dess uppdrag att främja likabehandling och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
Enkäter
Inför varje utvecklingssamtal kartlägger vi elevernas trivsel genom att skicka hem ett samtalsunderlag som barn och föräldrar får svara på. Genom t ex utvecklingssamtalet kan eleverna ta upp frågor om stämningen i verksamheten och om händelser och situationer av betydelse för skolans uppdrag att främja likabehandling och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Vi använder oss även av elev och föräldraenkät som administreras av Bildningsförvaltningen en gång per läsår i skolår 3- 6. För elever i förskoleklass, år 1 och 2 genomförs en trivselenkät en gång per läsår för att kartlägga barnens egna upplevelser om trivseln på skolan.
Frågorna lyfts vid klassråd, elevråd och på kamratstödjarmötena. Eleverna ska delta vid utformning och utvärdering av likabehandlingsplanen.
Barnens/elevernas vårdnadshavare deltar i verksamhetens likabehandlingsarbete genom att svara på brukarenkäter och genom deltagande i utvecklingssamtal och andra samtal i verksamheten t ex genom föräldraföreningen.
Personalen diskuterar regelbundet varje vecka stämningen i verksamheten och om händelser och situationer av betydelser för verksamhetens uppdrag att främja likabehandling och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Personalen deltar också vid utformning och utvärdering av
likabehandlingsplanen.
Incidentrapporter
Rapporterade kränkningar och vidtagna åtgärder dokumenteras och diarieförs alltid.
Kommungemensam incidentrapport används. I samtliga fall ska det ske en utredning om vad som har inträffat. Rektor ska informeras. Dokumentationen diarieförs och
används som underlag för planering av åtgärder. Vi följer upp situationer och händelser kontinuerligt. I samband med att likabehandlingsplanen ses över och förbättras sammanställs statistik över trakasserier uppdelat på de olika
diskrimineringsgrunderna samt över annan kränkande behandling.
Nulägesanalys
Vår egen trivselenkät visar att de flesta barn trivs bra i skolan och känner sig trygga.
Dock upplever ett antal barn att miljön vid toaletterna inte känns trygg och bra. Tidigt under höstterminen ska vi diskutera detta tillsammans med barnen och se hur vi kan skapa bättre miljö där.
Resultatet på Bildningsförvaltningens enkät, till barn och föräldrar i år 3- 6 i Bie skola vad gäller de frågor som rör trygghet och trivsel, visar att de flesta av våra elever känner sig trygga i skolan. Föräldrarnas svar visar att de upplever att deras barn är trygga och trivs i skolan. Föräldrarna och elevernas uppfattning om
likabehandling av pojkar och flickor ligger bra till resultatmässigt. Resultatet visar att barn och föräldrar upplever att vuxna på skolan sätter stopp för diskriminering och annan kränkande behandling. Dock kan vi se att vi måste fortsätta och utveckla vårt arbete för att alla barn ska känna sig trygga hela tiden.
Under den senare delen av vårterminen 2011 har föräldrarna i föräldraföreningen informerats om resultatet på skolans egna trivselenkäter. De har vidare deltagit i samtal omkring hur de kan se att vår skola arbetar med värdegrundsfrågor. Vidare fick de medverka till förslag på skolans nya ordningsregler som sedan
sammanställdes tillsammans med elevrådet.
Eleverna har under våren aktivt arbetat med innehållet i Likabehandlingsplanen på olika sätt beroende på ålder och mognad. Alla elever har gjort förslag till nya ordningsregler i respektive klass där de har arbetat i grupp med detta. Dessa sammanställdes sedan i elevrådet.
Mål och konkreta åtgärder
Mål 1 för ht 2011
Vi vill sprida kunskapen om hur man arbetar på ett bra sätt för att motverka diskriminering och kränkande behandling.
Åtgärd
I samarbete med Kulturskolan genomförs en central dag torsdagen den 6 oktober 2011 med upplägg att förvaltning, elevhälsa, likabehandlingsteam och
elevrepresentanter genomför en dag i förebyggande syfte kring genusfrågor.
Forumspel kommer äga rum på förmiddagen och diskussioner om hur man går vidare i arbetet på hemmaplan på eftermiddagen.
Tidpunkt:
Ska vara genomfört under läsåret 2011/2012 Ansvariga:
Bildningschef, verksamhetschef, rektor
Mål 2 för 2011
Genomföra en utbildning med kamratstödjarna vid läsårsstart för att dessa noga ska få reda på förutsättningarna för sitt uppdrag.
Åtgärd:
Rektor ansvarar tillsammans med likabehandlingsgruppens ansvariga vuxna för att utbildningen genomförs vid höstterminens början.
Tidpunkt:
Ska genomföras vid höstterminens början 2011.
Ansvariga:
Personalen och rektor Mål 3 för 2011
Fortsätta vårt aktiva arbete runt normer och värden i vårt dagliga arbete.
Åtgärd.
Genom att medvetandegöra vad vi gör mot varandra och hur vi gör.
Tidpunkt:
Under hela läsåret 2011 och 2012.
Ansvariga:
Personalen
Mål 1 för 2012
Vi vill få ökad kunskap om hur eleverna uppfattar skolans arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling.
Åtgärd:
Komplettera den kommungemensamma kartläggningen genom brukarenkäten med ett genomförande av trivselenkät för elever i förskoleklass, skolår 1 och 2.
Tidpunkt:
Under första delen av vårterminen 2012 Ansvarig:
Lärare och rektor
Främjande arbete utifrån diskrimineringsgrunderna
Kön
Mål Behandla pojkar och flickor lika
Åtgärd: Stötta så att könen representeras lika mycket i olika sammanhang.
Tidpunkt: Hela läsåret Ansvarig: All personal Etnisk tillhörighet
Mål Att öka förståelsen bland eleverna för andra etniska bakgrunder Åtgärd: Ökad kunskap om andra kulturer genom kontinuerligt SO-arbete.
Tidpunkt: Årligen återkommande temaarbeten Ansvarig: All personal
Religion eller annan trosuppfattning
Mål Att öka förståelsen bland eleverna om olika religioner och trosuppfattningar.
Åtgärd: Genom arbeten inom SO.
Tidpunkt: Kontinuerligt under läsåret Ansvarig: Ansvariga lärare
Funktionshinder
Mål Öka elevernas förståelse för människors likheter och olikheter Åtgärd: Information och ständiga dialoger om människors lika värde.
Tidpunkt: Kontinuerligt under läsåret.
Ansvarig: All personal
Sexuell läggning
Mål Öka elevernas förståelse för människors likheter och olikheter Åtgärd: Ständiga dialoger om människors lika värde.
Tidpunkt: Kontinuerligt Ansvarig: All personal
Förebyggande arbete och åtgärd vid upptäckt diskriminering, trakasseri eller annan kränkande behandling
Förebyggande åtgärder
Vi arbetar med förebyggande åtgärder i vår dagliga verksamhet. Det kan vara vänskaps och värderingsövningar. Vi har gemensamt utformade ordningsregler och de är följande:
På vår skola har vi dessa ordningsregler:
Jag är snäll mot andra och låter alla vara med.
Jag säger ”Hej” till dem jag möter på vår skola.
Jag har ett trevligt språk när jag pratar med andra.
Jag får cykla själv till skolan när jag börjar år 4 och använder då cykelhjälm.
Jag frågar en vuxen först om jag behöver lämna skolområdet.
Jag är ute på alla raster.
Jag har hjälm på mig när jag åker inlines, pulka, cykel, skridskor, skateboard och iskana.
Jag kastar snöboll enbart på området där det är tillåtet.
På skolan har vi kamratstödjare med representanter från skolår 3-6. Det finns alltid vuxna ute på skolgården under rasterna och dessa har på sig reflexvästar för att tydligt synas.
Åtgärder vid diskriminering och kränkande behandling
Alla vuxna säger ifrån vid kränkande beteende. Det sker direkt och inför dem som har hört kränkningen. Händelsen rapporteras vidare till mentor och EHT samt till rektorn.
Skolan åtgärdar kränkningar enligt utarbetad plan. Det innebär:
- utredning och dokumentation - enskilda samtal med berörda barn
- information till berörda föräldrar/vårdnadshavare samt rektor - uppföljning genom nya samtal
- ev. uppföljningssamtal elev, föräldrar, personal och rektor.
- ev. extra bevakning av mobbaren
- vid behov upprättande av åtgärdsprogram för den som kränker och/eller för den som blir kränkt
- det drabbade barnet erbjuds stödsamtal.
Om det trots alla åtgärder inte skulle gå att stoppa kränkningarna vidtas vidare åtgärder som t.ex. kontakter med kurator, socialtjänst eller polis. I undantagsfall kan förövaren flyttas till en annan skola.
Vid misstanke om att personal kränker och diskriminerar elev Rektor ansvarar för utredning och eventuella åtgärder.
Uppföljning och utvärdering
Resultatet av våra åtgärder för att främja likabehandling och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling mäts genom nästkommande brukarundersökning och genom sammanställning av statistik över incidentrapporter. För de yngre eleverna genomför vi en trivselenkät där resultatet också är en del i vårt likabehandlingsarbete. Dessa resultat diskuteras i både elev- och personalgrupperna samt med föräldraföreningen och förslag till förbättringsåtgärder tas fram.
Eleverna deltar i uppföljningsarbetet genom arbete med likabehandlingsplanen både praktiskt och teoretiskt. Under våren 2011 har samtliga klasser funderat över skolans gemensamma ordningsregler som sedan elevrådet tillsammans med lärarna ska ta ställning till och besluta om. Detsamma har föräldraföreningen gjort och deras förslag till regler presenterades för eleverna och fanns även det med som ett underlag vid upprättandet av de nya ordningsreglerna.
Revidering
Likabehandlingsarbetet följs upp varje år i verksamhetens systematiska
kvalitetsarbete. I det systematiska kvalitetsarbetet föreslås förbättringsåtgärder. Nästa år skrivs en ny likabehandlingsplan utifrån den nulägesanalys och behovsinventering som görs då.
Kommunikation
Vid läsårsstart höstterminen 2011:
- Genomgång av likabehandlingsplanen med eleverna genomförs av klasslärare vid läsårsstart.
- Likabehandlingsplanen skickas hem till samtliga vårdnadshavare för diskussion med det egna barnet.
Innan revidering:
- Likabehandlingsplanen och resultat av kartläggningsmaterialet diskuteras med föräldrar i föräldraföreningen/områdesrådet samt med elever i elevrådet 1gång/ läsår
Nya elever:
- Nytillkomna elever och föräldrar får hem likabehandlingsplanen vid start på vår skola.
Helena Ohlsson förskolechef/ rektor
Tillsyn över diskrimineringslagen och skollagen
Diskrimineringsombudsmannen (DO) har tillsyn över diskrimineringslagen
(SFS 2008:567). Barn- och elevombudet (BEO) och Skolinspektionen har tillsyn över 6 kap. i skollagen (2010:800) om åtgärder mot kränkande behandling.
Diskrimineringsombudsmannen, DO, arbetar mot diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
DO tar emot och utreder anmälningar om diskriminering och kan ytterst företräda en enskild i domstol.
DO ger också råd om hur man kan förebygga diskriminering.
Diskrimineringsombudsmannen Box 3686, 103 59 Stockholm Besöksadress: Torsgatan 11 Tel: 08-120 20 700
Texttel: 08-120 20 820 Fax: 08-120 20 800 Webbplats: www.do.se
Barn- och elevombuden (BEO) är en del av Skolinspektionen och ska ta tillvara barna och elevers rättigheter. Det innebär att BEO utreder anmälningar om kränkande behandling. BEO kan kräva skadestånd för ett barns eller elevs räkning och företräda barnet i domstol.
BEO informerar också om 6 kap. i skollagen och ger råd och stöd om hur bestämmelserna ska tillämpas.
Skolinspektionen granskar skolor och bedömer ansökningar om att driva fristående skola. Målet är en skola med hög kvalitet och elevens kunskap i fokus.
Barn- och elevombuden (BEO) Tel: 08-586 080 00
Fax: 08-586 080 10
Webbplats: www.skolinspektionen.se/beo Skolinspektionen
Bos 23069, 104 35 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 159 Tel: 08-586 080 00
Fax: 08-586 080 10
