Verksamhetsplan Förskolechefsområde 6. Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2018/2019

(1)

Verksamhetsplan Förskolechefsområde 6

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2018/2019

(2)

Innehållsförteckning

1. Vision 2. Inledning 3. Förutsättningar 4. Organisation

5. Förskolechefernas ledningsdeklaration och pedagogiska ledarskap 6. Förskolans uppdrag utifrån läroplan för förskolan

7. Fullmäktigemål 2018-2020.

8. Förskolans prioriterade områden 2018-2020 9. Förskolornas mål (kategorier) 2018-2019 10. Aktivt arbete mot diskriminering

11. Tidplan

(3)

1. Vision

Karlskoga kommuns vision för förskola och skola år 2020

Förskola till högskola - År 2020 är Karlskoga känt för att vara en pedagogiskt och kunskapsmässigt banbrytande utbildningsort från förskola till högskola. Här ser man positivt på nya perspektiv och mångfald. Gymnasie- och högskoleutbildningar i Karlskoga är kända för nationellt framstående nischer.

Våra utbildningar ger unga och vuxna möjligheten att ta del av arbetsmarknadens alla möjligheter

2. Inledning

Förskolan är en skolform och är första steget i utbildningssystemet.

Förskolans pedagogiska uppdrag och strävansmål finns i Läroplan för förskolan, Lpfö 98 (Reviderad 2016).

Förskolans uppdrag

Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda en trygg

omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen ska barnens utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar främjas.

Förskolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande.

Förskolans uppgift innebär att i samarbete med föräldrarna verka för att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar.

Verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar så att de utvecklas så långt som möjligt.

Personalens förmåga att förstå och samspela med barnet och få föräldrarnas förtroende är viktig, så att vistelsen i förskolan blir ett positivt stöd för barn med svårigheter. Alla barn ska få erfara den

tillfredsställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att få uppleva sig vara en tillgång i gruppen.

3. Förutsättningar

Förskolan är indelad i 8 förskolechefsområden.

Vi arbetar med likvärdighet och helhetstänk mot alla Karlskogas förskolor.

Vi har hög andel barn inskrivna i förskolan.

Vi har svårt att rekrytera och behålla förskollärare vilket resulterar i att vi har lägre andel utbildad personal.

För att behålla den goda kvaliteten krävs att alla i förskolan har ett medvetet och framåtsträvande arbetssätt.

Pedagogerna i förskolan upplever att de inte har de förutsättningar som behövs för att behålla den goda kvalitén. Alla förskolor har schemalagd tid för pedagogisk utveckling men under rådande förutsättningar är detta svårt att få till.

Kösituationen påvisar högt tryck, antal platser på förskolorna räcker inte. Vårdnadshavare får inte plats utifrån önskemål/närmiljö.

Vi kan inte anpassa gruppernas storlek och sammansättning utifrån Skolverkets riktmärke.

Vi kommer ha två tillfälliga förskolor med 40 platser/förskola under v2018 eventuellt även vårterminen2019.

Troligtvis kommer vi även ha ytterligare en tillfällig förskola med ca 15 platser under samma period.

Det kommer byggas en ny förskola med plats för upp till 95 barn.

Vi arbetar med att anpassa verksamheten för de barn som behöver särskilt stöd. Vi har tre specialpedagoger inom förskolan.

(4)

4. Organisation

Skolchef: Jan Strid

Verksamhetschef förskolan: Ewa Möller

Förskolechefsområde 6: Förskolechef: Anne-Marie Wallouch

Förskolan Gullvivan Totalt:

Antal platser ca 76

Antal årsarbetare 12,50

Antal förskollärare (grund) 7,75

Antal förskollärare (faktisk bemanning) 6

Antal barnskötare (grund) 4,75

Antal barnskötare (faktisk bemanning) 6,50

Förskolan Smeden Totalt:

Antal platser ca 54

Antal förskollärare (faktisk bemanning) 3,50/4,50

Antal barnskötare (faktisk bemanning) 6/5

Förskolan Bråten Totalt:

Antal platser ca 57

Antal förskollärare (faktisk bemanning) 4,40

Antal barnskötare (faktisk bemanning) 5

Utöver ovanstående finns följande stödfunktioner:

Specialpedagoger, Förskoleassistent, Placeringsassistenter, Vaktmästare

5. Förskolechefernas ledningsdeklaration och pedagogiska ledarskap

Läroplanen för förskolan, lpfö 98. Reviderad 2016:

Som pedagogisk ledare och chef för förskollärare, barnskötare och övrig personal i förskolan har

förskolechefen det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. Förskolechefen har ansvaret för förskolans kvalitet inom givna ramar Förskolans verksamhet ska vara kvalitativ och nå hög måluppfyllelse utifrån styrdokument och uppsatta mål. Verksamheten ska kännetecknas av allas lika värde, där en möts av pedagoger med en god

människosyn.

Vi ska lära och utvecklas och vi ska göra det tillsammans!

(5)

6. Förskolans uppdrag utifrån läroplan för förskolan

1. Förskolans värdegrund och uppdrag 2. Mål och riktlinjer

2.1 Normer och värden 2.2 Utveckling och lärande 2.3 Barns inflytande 2.4 Förskola och hem

2.5 Övergång och samverkan

2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling 2.7 Förskolechefens ansvar

Förskolan i Karlskoga har en tidplan för systematiska kvalitetsarbetet.

7. Fullmäktigemål 2018-2020

Trygghet/studiero

Pedagogisk lärmiljö/nyfikenhet

8. Förskolans prioriterade områden 2018-2020

Utveckling och lärande: Språk (Flerspråkighet mm)

Utveckling och lärande: Pedagogiska miljöer (material, utformning lokaler/gård, pedagoger mm)

9 Förskolornas mål (kategorier) 2018-2019

Kategori språk:

Förskolan Gullvivan

Varför ska vi arbeta med detta?

För att öka barnens språkförståelse För att vi har många barn med annat modersmål och därför lägger vi stort fokus på språkutveckling.

Vad ska vi erbjuda barnen möjlighet att utveckla/lära sig?

Vi erbjuder barnen möjlighet att utveckla språk och ordförråd. Vi erbjuder barnen möjlighet att förbättra sin kommunikation och utveckla sina tankar, känslor och empati.

Hur arbetar vi? Vi arbetar med rim, ramsor & sagor i olika former, uttryck, sånger och högläsning samt olika sällskapsspel som rim-memo och bilderna till vildkattenspelet för att bl a kategorisera mm. Vi erbjuder

språkutvecklande appar och QR- koder med sagor, sånger på lärplattan samt Babblarna och ett gammalt material som heter Fonografen som verktyg för språkljud och utveckling. Vi använder oss av konkreta material och bildstöd för att förtydliga för barnen.

Under läsåret 18/19 kommer vi att få en kompetensutveckling "Läslyftet" med inriktning: flera språk i barngruppen.

(6)

Förskolan Smeden

Varför arbetar vi med detta? (Detta är vårat mål)

- Pedagogerna skapar en ökad möjlighet för barnen att utveckla sin/sitt språkförståelse, språkmedvetenhet och kommunikation.

Hur arbetar vi?

- Läser sagor, rim- ramsor, dramatiserar - Sjunger

- Samspelar barn- barn, barn- pedagog - Teckenkommunikation och bildstöd - Lärplattan

Förskolan Bråten

För att vi vill stimulera barnens språkutveckling.

Att väcka barnens intresse för talspråk, begrepp,skriftspråk , samt sin förmåga att uttrycka sig och kommunicera.

Hur arbetar vi?

Bråtens förskola arbetar med att dela in barnen i små grupper för att på så sätt lättare tillgodose det enskilda barnet behov. Vi är närvarande pedagoger som arbetar nära barnen och benämner, bekräftar och diskuterar det barnen gör för att stimulera barnens språkutveckling. Vi använder bilder som stöd för att förtydliga för barnen vilka aktiviteter som kommer att ske under dagen.

Vi använder oss av flanosagor och fysiska leksaker när vi berättar sagor för att på så sätt fånga barnens koncentration och uppmärksamhet på ett positivt sätt. När vi läser flanosagor blir barnen mer delaktiga i berättandet då de själva genom bilderna kan berätta sagan för en kamrat. Det här gynnar både barnens språkutveckling, självkänsla och sociala samspel. Detta ger även en språklig förståelse.

Vi använder oss regelbundet av våra färdiga ”Sagolådor” som innehåller både sagoböcker och annat fysiskt material.

Utifrån vilket intresse barnen visar så arbetar vi vidare med sagorna och då med både teater, samspel, skapande och sång/musik. Vi ser även till att böcker finns tillgängliga för barnen både att titta i själva och att vi pedagoger läser för dem. Vi sjunger, använder oss av rim och ramsor med barnen och lekskriver för att göra barnen nyfikna och utveckla deras språkliga medvetenhet. Vilket vi utvecklar genom praxiskt alfabet, babblarna och det vanliga alfabetet.

Vi anpassar utmaningarna efter barnens kunskapsnivå då en del barn behöver mer utmaningar när det handlar om språket. För ökad språkutveckling så använder vi oss av lärplattorna vid olika tillfällen.

Nästa steg

Försöka finna mer tid för att läsa tillsammans med barnen, utmana barnen i att lekskriva berättelser. Använda oss ännu mer av språkstimulerande verktyg t.ex. sånger, rim o ramsor. Och att låta barnen få använda sin fantasi till att berätta sagor m.m



(7)

Kategori lärmiljö:

Varför ska vi arbeta med detta? För att skapa och kunna erbjuda en stimulerande lärmiljö för varje barn.

Vad ska vi erbjuda barnen? En lärandemiljö som stimulerar och utmanar barnen på deras utvecklingsnivå och utifrån deras intressen.

Hur arbetar vi? Vi gör barnobservationer och utifrån dessa byter vi ut material och förändrar miljön utifrån intressen och behov i aktuell barngrupp

Förskolan Smeden

Varför arbetar vi med detta? (Detta är vårt mål)

- Pedagogerna arbetar med detta för att ge barnen inspiration till lek, utveckling och ett livslångt lärande.

Hur arbetar vi?

- Pedagogerna skapar och inbjuder så att den pedagogiska miljön blir lustfylld och lekinspirerande inomhus som utomhus

- Pedagogerna ser till att de regler vi bestämt angående lekmaterial och lekytor följs - Noggrann planering inför inköp utifrån barnens intressen och styrdokument.

Förskolan Bråten

För att skapa en god och stimulerande läromiljö för barnen.

Barnen ska få möjlighet att utveckla en kännedom om sin närmiljö och att den kan vara föränderlig. Barnen ska få möjlighet att utvecklas i lek och i aktiviteter. Barnen får möjlighet att utvecklas i att observera, upptäcka och diskutera.

Hur arbetar vi?

Vi pedagoger ser regelbundet över den pedagogiska inne och utemiljön genom att lyssna av vad barnen är intresserade av. Vi förändrar den sedan genom att skaffa nya material eller flytta på dem, vilket i sin tur gör miljön mer attraktiv och utmanande och lockar till nya lekar och aktiviteter. Det är viktigt att vi pedagoger är närvarande, inspirerande .lyhörda och vägledande i barnens möte med nya leksaker.

Vi använder oss regelbundet av förskolans närområden då vi besöker lekparker, skogen och andra grönområden.

Tillsammans med barnen så upptäcker, observerar och pratar vi om allt vi ser. Vi använder oss av bilder som visar dagens olika aktiviteter och i vilken ordning vi kommer att göra de. Detta för att skapa en struktur för såväl barn som pedagoger.

Vi planerar och ta med barnen så barnen får känna sig delaktiga i den pedagogiska miljön.

(8)

10 Aktivt arbete mot diskriminering

Alla barn har rätt till en trygg och stimulerande miljö fri från diskriminering. Alla barn ska kunna delta i all verksamhet på likvärdiga villkor oavsett:

 Kön

 Könsidentitet eller könsuttryck

 Etnisk tillhörighet

 Religion eller annan trosuppfattning

 Funktionsnedsättning

 Sexuell läggning

 Ålder

Ögonblick: Här synliggörs åtgärder i bild och/eller text (förebyggande och främjande).

Förskolan Smeden

Vilka risker och hinder finns (övergripande) Var finns det risk för diskriminering?

-Inne som ute, buskage ute på gården, toalettbesök. bakom förrådet. där det inte finns vuxna med i närheten.

Skymda platser ute.

Var finns det hinder?

-Språkliga -Vuxnas uttryck

-Organisation, för få vuxna per barn -Lokalernas utformning gården Kön: blanda och genusperspektiv

Könsidentitet eller könsuttryck: ord och uttryck för allt Etnisk tillhörighet: vi har liten andel samt okunskap Religion eller annan trosuppfattning: okunskap Funktionsnedsättning: synnedsättning och språkliga Sexuell läggning: -

Ålder:

Analysera orsaker

Varför finns det risker och hinder?

-organisation, för få vuxna per barn.

-administrerade uppgifter

-förutsättningarna kring organisation, uppdrag och utbildning -mer uppdrag

-okunskap i religion, etnisk tillhörighet.

Kön:

Könsidentitet eller könsuttryck:

Etnisk tillhörighet:

Religion eller annan trosuppfattning:

(9)

Funktionsnedsättning:

Sexuell läggning:- Ålder:

Åtgärder (förebyggande och främjande) Vad kan vi göra?

- berätta för organisationens alla delar vad vi behöver , och ges möjlighet till mer kunskap - hitta rätt rutiner och strukturer att fördela oss vuxna "rätt".

Hur kan vi göra?

-Buskage ska bort,ta ner kulle bakom gungorna

- Fördela oss vuxna, vara uppmärksamma, ha fokus på barnen och följa barnens aktiviteter.

Kön:

Könsidentitet eller könsuttryck:

Etnisk tillhörighet:

Religion eller annan trosuppfattning:

Funktionsnedsättning:

Sexuell läggning:

Ålder:

Förskolan Bråten

Vilka Risker och Hinder finns (övergripande)

Kön ,könsidentitet, etnisk tillhörighet, annan religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning , ålder.

Var finns det risk för diskrimenering?

Vi ser risker överallt men framför allt toaletten, hallen och gården.

Var finns det hinder?

Läsvilan, hur vi uttrycker oss, språkliga miljöer, olika värdegrundsuppfattningar, personaltäthet, barngruppens storlek och sammansättning

Analysera orsaker

Varför finns det risker och hinder?

För lite personal i rutinsituationer, vilket gör att vi inte alltid hinner upptäcka kränkningar och diskrimineringar, förskolemiljön är inte anpassad efter barnens ålder och behov.

Åtgärder (förebyggande och främjande) Vad kan vi göra?

Böcker på barnets modersmål, teckenstöd, vissa fraser,sånger och meningar på barnets modersmål, använda oss av polyglutt, vara närvarande pedagoger och pedagoger som uppmuntrar positivt beteende, samtala om hur en bra kamrat ska vara och att vi som pedagoger skall vara en positiv förebild för barnen, alla barn är allas ansvar.

Låta barnen vara mer delaktiga i vår verksamhet.

(10)

Bilaga

Tidplan

2018-2019 Aktivitet Ansvarig

Augusti September Upptaktsdag/

PUT-dag

Verksamhetsberättelse/ kvalitetsanalys 2017-2018:

Förskolechefsområdets: Genomgång

Förskolechef/

Pedagogisk samordnare Upptaktsdag/

PUT-dag

Verksamhetsplan 2018-2019:

Förskolechefsområdets: Genomgång

Förskolechef/

Pedagogisk samordnare Upptaktsdag/

PUT-dag Policys, riktlinjer och dylikt: Genomgång Förskolechef/

Pedagogisk samordnare PUT-dag Systematiskt kvalitetsarbete Pluttra 2018-2019

Genomgång Pedagogisk samordnare/

IKT pedagog September Systematiskt kvalitetsarbete Pluttra 2018-2019

Varje förskola lägger en reflektion per kategori i delade utkast

Pedagogisk samordnare/

IKT pedagog 15 september Aktivt arbete mot diskriminering

Se över: Risker och hinder, analysera orsaker, åtgärder (Skriva reflektion)

Arbetslag Oktober

Vecka 44-47 Enkät till vårdnadshavare: Genomförs Skolförvaltningen November

December

December Systematiskt kvalitetsarbete Pluttra 2018-2019

Delårsavstämning: Kategorier, ögonblick och reflektioner

IKT pedagog/

Arbetslag December Aktivt arbete mot diskriminering

Följa upp och utvärdera (kort sikt)

IKT pedagog/

Arbetslag Januari

Februari Mars

Mars Systematiskt kvalitetsarbete Pluttra 2018-2019

Delårsavstämning: Kategorier, ögonblick och reflektioner

IKT pedagog/

Arbetslag Mars Aktivt arbete mot diskriminering

Följa upp och utvärdera (kort sikt)

IKT pedagog/

Arbetslag

Vecka 9-13 Femårsenkät: Genomförande Pedagogisk samordnare

April Maj

PUT-dag Systematiskt kvalitetsarbete Pluttra 2018-2019

Slutföra reflektioner + nästa steg (ny kategori) Pedagogisk samordnare/

IKT pedagog/

Arbetslag PUT-dag Arbete mot diskriminering

Följa upp och utvärdera (lång sikt) Pedagogisk samordnare/

IKT pedagog/

(11)

Arbetslag

15 maj Övergång förskoleklass till Specialpedagog Pedagogisk samordnare

15 maj Språkdomäner till Specialpedagog Pedagogisk samordnare

Juni

15 juni Systematiskt kvalitetsarbete Pluttra 2018-2019

Färdigställa reflektioner och skriva nya kategorier för 2019- 2020

Ersättare/

Ev ngn mer 15 juni Aktivt arbete mot diskriminering

Färdigställa reflektion

IKT pedagog/

Ev ngn mer 30 juni Verksamhetsberättelse/ kvalitetsanalys 2018-2019

Förskolechefsområde

Förskolechef