SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLAN VINSBO LÄSÅRET

(1)

Smedjebackens kommun • Familje- och utbildningsförvaltningen • 777 81 Smedjebacken • E-post: fou@smedjebacken.se 1

Telefon: 0240-66 00 00 • Telefax: 0240-763 89• Bankgiro: 820-9538 • Org.nr: SE2120002205 • Säte Smedjebacken

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLAN VINSBO LÄSÅRET 2013-2014

ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER

Förskolans mål att utveckla matematik har genomförts genom att bl.a. starta en matematikgrupp.

Begrepp tränades genom att barnen fick uppleva matematik med hela kroppen: hoppa skrika klappa sifferantal.

Personalen har också tänkt på att markera och avsluta temaarbeten genom t.ex. en utställning.

Barngruppen har under året delats in i mindre grupper för att främja och differentiera lärandet och detta har varit mycket positivt för både barn och personal.

Genom dokumentation av temaområden/aktiviteter har personal och barn tillsammans kunnat reflektera över upplevelser och lärande.

HELHET/ALLSIDIGHET

Förskolans har ett tydligt arbetssätt för att hjälpa barnen utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga. Pedagogerna har ett förhållningssätt där de visar att de tror på barnen och uppmuntrar barnen att försöka, prova och utmana sin självständighet. Även lärandet om turtagning och samarbete stärker identiteten och självständigheten hos barnen, samtidigt som de får ett gott förhållningssätt till varandra.

På förskolan har man försökt ta tillvara på lärande i vardagssituationer genom att lyssna och prata mycket med barnen och visa intresse för det som de visar intresse för.

I skolans gymnastiksal och i skogen har barnen fått utrymme för grovmotoriska aktiviteter. Barnen får vara med och bestämma och diskutera innehåll och upplägg av verksamheten. Pedagogerna visar att de lyssnar på barnens åsikter och tar dem på allvar.

Våra svenska traditioner firas; påsk, midsommar jul m.m. Barnen ska förstå att vårt land som vi bor i heter Sverige. 5-årsgruppen har diskuterat andra kulturer.

Analys av årets resultat:

Genom att pedagogerna tror på barnen, utvecklas deras själständighet och de har visat att de klarar väldigt mycket på egen hand. Ofta kan barnen själva bli förvånade över vad de klarar. Skogsutflykterna och gymnastiken har uppskattats mycket av barnen och de har fått arbeta med både grovmotorik och samarbete. I viss mån har förskolan arbeta med andra kulturer men detta kan utvecklas och utvidgas till en större del av barngrupperna.

Förskolan har en stor måluppfyllelse gällande självständighet och att barnen får tillit till den egna förmågan.

(2)

HÄLSA OCH RÖRELSE

Under hösten och vintern fick barnen utrymme för sina grovmotorik genom utevistelsen på gården, de cyklar, springer, klättrar m.m. Barnen har också haft aktiviteter i skolans gymnastiksal en gång per vecka, likaså har skolans fotbollsplan nyttjats under

utevistelsen. Under våren har förskolan gjort skogsutflykter för att barnen ska få klättra, hoppa och springa. Grön Flagg arbetet har fortsatt under året. Barnen har varit

intresserade bajs och letade under skogutflykterna efter olika sorters djurbajs. Det blev mycket frågor och funderingar kring kiss-o-bajs. Vad är det, och var kommer det ifrån?

Barnen har fått stort utrymme för sina grovmotoriska aktiviteter och genom utevistelsen och gymnastiken har måluppfyllelsen under hälsa och rörelse varit god. Barnen tyckte att både skogsutflykterna och aktiviteterna i gymnastiksalen var roliga, och de lekte

koncentrerat, i olika konstellationer och det blev kvalitativt utvecklande lekar. Det är bra att förskolan kunnat nyttja gymnastiksalen och att skogen är så nära.

Kiss-o-bajstemat intresserade barnen mycket

SPRÅK OCH KOMMUNIKATION

Förskolan har under året arbetat med att utveckla barnens berättande/ kommunikation med andra barn. De har använt sig av en berättarpåse. Barnen har tagit med påsen hem och valt tre saker att ta med till förskolan. Sedan visade de och berättade för alla andra på förskolan. De lär sig då både att berätta för andra och att lyssna när andra berättar.

Barnen har också under året delats in i tre grupper där de yngsta barnen 1-2 år sysslat med munmotorik och ramsor. Treåringarna hade rim och ramsor som tema och de äldsta barnen 4-5 åringarna arbetade med sagan Bockarna Bruse.

Ett temaområdet med fåglar förde in nya begrepp samtidigt som barnens egna

funderingar och reflektioner kom fram. ”Varför hackar fåglarna? För att de ska in till ungarna som ligger i trädet?” Var en del av barnens egna finurliga förklaringar.

Förskolan har introducerat samtal om dagar, månader och väder när de arbetat med almanacka.

De dagliga dialogerna med barnen och förskolans temaarbeten vidgar och berikar barnens ordförråd. Att i samarbete med hemmen ha berättarpåsar gjorde att barnen tränade på att

(3)

tala inför en grupp. Kamraterna har då även haft möjlighet att ställa frågor. Detta har bidragit till både lyssnande och kommunikation.

Under året har språk och kommunikation varit ett prioriterar område vilket gör att de fått stor måluppfyllelse.

LEK

Leken ges stort utrymme både inom- och utomhus. Förskolan varierar material och möblerar om för att erbjuda möjligheter till varierande lekar. En egentillverkad ”buss”

inomhus har gett barnen många tillfällen till lek, och många barn har lärt sig samspel och att leka tillsammans.

Möjlighet till vattenlek ute och inne stimulerar till lek och lärande.

Pedagogerna delar ibland av avdelningen med en vikvägg för att ge bättre ro för leken.

När barnen upptäckte fåglarna (spillkråka och gröngöling) i skogen bakom förskolan, blev detta till ett temaarbete som ledde till lekar och skapande varade under många veckor. Barnens nyfikenhet blev således ett tema.

Förskolans egentillverkade ”buss” har utvecklat lek och samarbete. Det är också bra att kunna dela upp barngruppen med vikväggen. Detta gav de olika åldersgrupperna

möjlighet till ”egna leker”. Den ojämna fördelningen av barn gjorde att åldersgrupperna blev 1-2, 3 och 4-5.

Temaarbetet med fåglar var utvecklande också för pedagogerna. Detta ledde till nya vinklar och nya vägar till att utveckla arbetet. Lärdomen blev att tänka på att dela upp gruppen vid temaarbete och att anpassa temat efter alla åldrar.

Barnen ges rika möjligheter till lek både ute och inne och de har ett varierat urval av material och leksaker.

SKAPANDE

Barnen kan när de vill under dagen arbeta med sax, penna, papper, färger på ett bord som finns tillgängligt för dem. I förskolans temaområden kommer barnens skapande in som en naturlig del, barnen har arbetat med tex kulmålning, klippt snöstjärnor, gjort julpyssel, tillverkat igelkottar av olika skapande material. Barnen har varit i skogen och tittat på träd (tall, björk, gran) som de sedan ”målat av” på förskolan. Ett temaområde för 1-3 åringarna under läsår har varit färg. Barnen har arbetat med grundfärgerna utifrån en Nallebok.

Barnens intresse och upptäckt av fåglarna i skogen bakom förskolan blev till ett stort temaområde. Barnen skapade spillkråkor och gröngölingar utav naturmaterial. Rörelse och motorik tränas främst i skogen och vid utomhusaktiviteter. Barnen har som en del av

(4)

ett värdegrundsarbete ifrån boken ”Dramaresan” spelat och sjungit, tillverkat maraccas och sjungit ”gladsången”.

Under våren gjorde barnen självporträtt, där de med spegel försökte ta reda på hur de såg ut, och sedan försökte de måla av sig själva. Ögonfärg och hårfärg diskuterades.

Samtidigt med att barnen målade självporträtten dokumenterades deras tankar, frågor och funderingar genom film på i-pad.

Skapandet i förskolan sker dels spontant men styrs också av pedagogerna. Ett tema var det barnen som styrde och det andra temat planerades av pedagogerna. Skapandet bidrar till att utveckla förståelse och fantasi vid temaarbeten och bidrar till att vidga språk och begrepp. 1-3 åringarna kunde spontant benämna färger i anslutning till deras färgtema.

Rörelse och motorik har varit väl tillgodosett med gymnastik och skogsutflykter.

Barns skapande tillgodoses inom all områden.

MATEMATIK

Matematik på förskolenivå består mycket av att nyttja de vardagssituationer som uppstår.

Liten – mindre- minst, hel och halv, geometriska former, hur många fingrar har vi? Hur många barn är här? En matematikgrupp startades under året för att kunna fokusera och gå på djupet i ämnet med antal, mängd diagram, mäta o.s.v. Att mäta med mjölkkartonger utvecklade och fördjupade mätandet.

Under skogsutflykter diskuterades läge, riktning men även tid.

När barnen målade sina självporträtt kom matematiska begrepp också in helt naturligt.

Barnen har i de vardagliga situationerna fått en start på sitt matematiska tänkande. Detta kan utvecklas ytterligare kommande läsår med pedagogiskt material i i-pad, lekar, spel.

Temaarbetet i matematikgruppen utvecklade lärandet i matematik under året.

Att kroppsligt få uppleva matematik tror vi gynnade barnens lärande och mätandet med mjölkkartonger var stadigt och bra för barnen.

Genom att pedagogerna har sina ”matematikglasögon” så kan man fortsätta utveckla barnen matematisk tänkande.

NATURVETENSKAP/TEKNIK

Förskolan har arbetat med barnens lärande om växter och djur. De har under året gjort kottexperiment där barnen gjorde hypoteser och sedan avläste resultaten mot detta.

Barnen har under våren arbetat intensivt med ett temaområdet som tillkom efter att barnen upptäckte fåglar när de stod och tittade i fönstret. Barnens nyfikenhet och intresse

(5)

styrde temaområdet. Fåglarna visade sig vara spillkråka och gröngöling. Tillsammans gjorde barn och pedagoger upptäckter, sökte kunskap om fåglarna, lyssnade på deras läten och hackanden. Pedagogerna laddade ner en app med fåglarnas läten och via i-pad kunde alla se på filmer om fåglarna. Temaarbetet vidgades på barnens initiativ med att de tillverkade fågelnäbbar och lekte att de var hackspettar som sprang och ”hackade” . Barnen tog tillvara även naturmaterial som sedan utvecklade den skapande verksamheten.

Barnen har följt naturens kretslopp i årstidväxlingarna och ett ”träd” på förskolan har visat bladknoppar, gröna blad, höstlöv, frost, snöstjärnor m.m.

Barnens upptäckt i skogen gjorde att det blev ett stort temaarbete under våren. Med modern teknik skaffade man fram fakta genom filmer. Barnen har verkligen utökat sitt lärande. Med kottexperimentet fick barnen lära sig sätta hypoteser och utvärdera ett experiment.

Barnen fick bygga och skapa = färdighet, teknik och fantasi. Det fick ta fram filmer = fakta. Nya begrepp lärdes = språket utvecklades. Barnens känsla för naturen vidgades = förståelse. Detta har gjort att förskolan kunnat erbjuda ett mycket stort utbud och variation på naturvetenskap och teknik.

SOCIAL KOMPETENS/VÄRDEGRUND

Under våren utökades barnantalet i gruppen och nya kamrater fick komma in i

gemenskapen. Detta tar tid och kräver att både barn och personal har en förståelse för likheter och olikheter, att man lär sig hänsyn, ansvar och respekt. De två avdelningarna är inte ”låsta” utan har haft ett mycket utvecklat samarbete och ätit både frukost och

mellanmål gemensamt. Barnen på de båda avdelningarna har delats in i tvärgrupper för att ges möjlighet till temaarbete på sin egen utvecklingsnivå. Grupperna har träffats en gång i veckan och personalen har haft ansvar för samma grupp under en hel termin.

Under läsåret har de äldsta barnen på förskolan arbetet utifrån ett värdegrundsmaterial

”Dramaresan”. Genom fantasi och drama får barnen bl.a. kunskap om känslor. I leken får barnen, med handledning av vuxna, utveckla förmågan att leka i grupp, samarbeta, följa regler, lösa konflikter m.m.

Boken ”Dramaresan” innehöll ett bra material som förskolan kunde anpassa och använda sig av. Barnen utvecklade och lärde sig mycket om socialt samspel, respekt, solidaritet och förståelse för andra människor och andra kulturer.

De dagliga dialogerna med barnen har utvecklat deras samspel och lekar. Uppdelningen av barnen i olika grupper var bra för både barn och personal. Det ska vi fortsätta med för att temaarbeten ska passa alla åldrar.

Pedagogerna måste hela tiden observera och iaktta barnens lekar och förhållningssätt så att värdegrundsarbetet kan anpassas efter behoven i barngrupperna.

(6)

Enkätsvar från vårdnadshavare för barn på förskolan.

Fråga: Frågeställning: Stämmer helt och hållet

Stämmer

ganska bra Stämmer ganska dåligt

Stämmer inte alls 1 Mitt barn känner sig tryggt i

förskolan.

14 2

2 Förskolan erbjuder en god pedagogisk verksamhet där

omsorg, fostran och lärande bildar en enhet.

14 2

3 Jag upplever att

föreskolverksamheten stimulerar och uppmuntrar mitt barns lust att lära.

15 1

4 Jag upplever att mitt barns förskola medverkar till att barnen utvecklar demokratiska

värderingar.

12 2

5 Jag är på det hela taget nöjd med mitt barns förskola

15 1

6 Jag har inte upplevt att någon på förskolan utsatts för

diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. (kön, könsidentitet, könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder)

10 1 1 2

7 Jag känner till förskolans likabehandlingsplan.

4 3 6 1

Analys av årets resultat

Med en svarsfrekvens på c:a 50% kan vi inte dra alltför stora slutsatser. De föräldrar som svarat anser att barnen är trygga och att förskolan har en bra pedagogisk verksamhet. De är på det hela taget nöjda med sitt/sina barns förskola.

Likabehandlingsplanen är inte känd trots att den ligger på hemsidan och att vi informerar om den på inskolningarna. Vi ska göra den årliga planen mera känd genom att särskilja den från själva likabehandlingsplanen.

(7)

Enkätsvar från personalen angående den psykosociala arbetsmiljön.

1 Trivsel / relationer: Trivs du på din arbetsplats?

2 Meningsfullhet i arbetet: Vet du hur ditt arbete bidrar till arbetsplatsens mål?

3 Kompetens nog för att klara jobbet: Har du den rätta kompetensen, så att du kan göra ett bra jobb?

4 Arbetsbelastning: Känner du att du hinner med dina arbetsuppgifter?

5 Hälsa: Lever du så att du mår bra till kropp och själ?

6 Feedback: Delger ni varandra både konstruktiv och positiv feedback på arbetsplatsen?

7

Inflytande / påverkansmöjlighet: Känner du dig delaktig i hur ditt arbete / dina arbetsuppgifter utformas?

8

Ledarskap: Får du det stöd du behöver av din chef?

9 Sammantaget tycker jag att situationen jämfört med för 3 månader sedan är:

Personalenkät - psykosocial arbetsmiljö - vt 2014.

Svarsalternativ 1-5 där 1 är "Stämmer dåligt" och 5 är "Stämmer mycket bra".

0 1 2 3 4 5

1 2 3 4 5 6 7 8 9

Fråga nummer

Medelvärde

Svarsfrekvensen är c:a 63%. De flesta som svarat på enkäten trivs på sin arbetsplats och det känns meningsfullt att gå till arbetet. Arbetsbelastningen anses vara hög och arbetsuppgifterna hinns med på ett tillfredsställande sätt. Det har under året varit många inskolningar, framför allt på den avdelning som startade i april 2013. Detta kan vara en orsak till att arbetsbelastningen tycks upplevas hög.

(8)

ÅTGÄRDER INFÖR LÄSÅR :

Vi ska fortsätta utveckla barns hälsa och rörelse genom att

• Prioritera utevistelse och våra skogsutflykter Språk och kommunikation ska stimuleras ytterligare

• Vi ska dela upp barnen i mindre grupper via temaarbeten och aktiviteter Arbetet med social kompetens och värdegrund anpassas och utvecklas genom att

• Ge barnen möjlighet att lära om andra kulturer

• Att barnen vid tema/aktiviteter delas in efter sin utvecklingsnivå Vi ska utveckla barnens lek genom att

• Inte avbryta leken i onödan

• Stimulera till nyfikenhet och kreativitet genom att utveckla gården med laborativt material :

Ort: Datum:

Underskrift av ansvarig förskolechef:

Namnförtydligande:

Bilagor:

Nr.1 Organisation av förskolan Nr 2 Rutiner för kvalitetsarbetet