SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLAN LILLGÅRDEN LÄSÅRET

(1)

Smedjebackens kommun • Familje- och utbildningsförvaltningen • 777 81 Smedjebacken • E-post: fou@smedjebacken.se 1

Telefon: 0240-66 00 00 • Telefax: 0240-763 89• Bankgiro: 820-9538 • Org.nr: SE2120002205 • Säte Smedjebacken

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLAN LILLGÅRDEN LÄSÅRET 2016-2017

ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER

I och med vårt nya sätt att arbeta med det systematiska kvalitetsarbetet har arbetet med att få detta som ett levande dokument som är med på till exempel planeringar förbättrats mycket. Vi använder oss av Lotus-scheman för att tydliggöra vilka strävansmål från Lpfö98 som vi får med i olika delarna av verksamheten, både för barngrupp och individuella barn.

Vi arbetar vidare med Ester som är ett bra arbetssätt för att tydliggöra vilka barn som behöver mer stöd och vilka åtgärder vi kan sätta in. Genom detta har även vi i personalgruppen fått en samsyn när det kommer till förhållningssätt och att möta varje barn utifrån deras behov och utvecklingsfas. Det blir ett bra resultat när vi har ett samarbete med föräldrar, barn,

specialpedagog och övrig personal.

Språket är en central del i hela vår verksamhet. Vi försöker utnyttja alla tillfällen som ges till att träna språket. Detta är ett arbeta som alla pedagoger är med och bedriver och det finns en stor förståelse för vilken nytta språket har för inlärningen på förskolan.

HELHET/ALLSIDIGHET

Förhållningssättet har stor betydelse. Att vara med på ett undersökande sätt, leka upptäckare och vara upplevande och agerande tillsammans med barnen i verksamheten är viktigt. Att se alla barn, lyssna in barnens intressen i den fria leken är centralt för att veta att vi utgår från barnens intressen. Barnen har delats i mindre grupper, t.ex. 5-års, efter lek. Material som utmanar, stimulerar uppmuntrar till olika former av lekar har anpassats efter ålder och behov

Vi anpassar samlingar och aktiviteter under dagen för att anpassa efter barnens behov, utveckling och kunskap. Till exempel vid läsningar, samlingar och aktiviteter efter lunch.

Lunchen ser annorlunda ut då vi nu äter i skolans matsal, vilket underlättar vår arbetsbörda då vi inte behöver ta hand om disken efter maten. Vi kan istället ägna oss åt barnen.

Genom detta stärks barnens självkänsla och tillit till sin egen förmåga och ta större ansvar, bli mer självständiga och känna igen lokalen, rutiner och personal i köket.

Vi utvecklar barnens självständighet och tillit till sig själva. Vi uppmuntrar barnen att berätta på samlingar t.ex. presentera måltiden, berätta om sig själva, namnsånger och namnlekar.

Vi uppmärksammar och följer svenska och förskolans traditioner på olika sätt.

(2)

Analys av årets resultat:

Vi har lärt oss att på bättre sätt än tidigare fånga upp och arbeta utifrån barnens intressen, såväl i den fria leken som i bestämda aktiviteter. Detta märks tydligt då barnen visar ett ännu större intresse och utvecklas vidare i de intressen eller aktiviteter vi har. Till exempel Babblarna, barnprogrammet Labyrint. Barnen visar även nyfikenhet för varandras intressen och drar nytta av varandras kompetenser. Detta stärker barnens självkänsla och tillit till sin egen förmåga.

Vi har även varit på föreläsningar, läst litteratur samt diskuterat kring just detta.

HÄLSA OCH RÖRELSE

Utevistelse sker varje dag i så stor utsträckning som möjligt och vår utemiljö, skogen/gården, uppmuntrar och stimulerar barnen till rörelse som ger dem möjlighet att utveckla grovmotorik, finmotorik och kroppsuppfattning. Pedagogerna uppmuntrar barnen till rörelse genom att vara med i lekar och olika fysiska aktiviteter. De väcker barnens nyfikenhet, inspirerar och utmanar att prova/göra likadant. Barnen utvecklar sin motorik och de kommer över sina rädslor och finner istället glädjen i att t.ex. kunna spela fotboll, hoppa från stenar och balansera.

Utflykt till skogen sker 2ggr/vecka och tillgång finns till skolans gymnastiksal. Vi har också köpt in material som tränar finmotoriken. De yngre barnen sover ute i vagnar. Vid matbordet pratar vi om att det är viktigt att äta av allt samt att våga prova så väl grönsaker som all mat. Vi sjunger även olika sånger och använder ramsor som anknyter till hälsa och rörelse.

Vi har även arbetat med kroppen som tema på samlingar med de större barnen, där vi pratat om kroppsdelar, organ och dess funktioner bland annat.

De äldsta barnen har även haft en så kallad ”komplimangrunda” då de haft ”5-årsverksamhet” en gång i veckan där alla fått chansen att säga och få höra de positiva egenskaper som de andra barnen ser hos hen. Detta stärker barnens självkänsla och välbefinnande.

Förskolans närmiljö är rik på möjligheter för hälsa och rörelse. Vi tillvaratar skogens möjligheter att utveckla barnens motoriska färdigheter genom anpassade aktiviteter.

Vi utnyttjar utemiljön så mycket vi kan, så väl förskolans gård, som skolgården och skogen som ligger intill.

Vi har även diskuterat att ta med den så kallade ”komplimangrundan” in till barngruppen på Blåbäret då vi sett så många fördelar och utveckling bland de barn som fått ha detta.

Vi har inte utnyttjat skolans gymnastiksal så mycket då den ej är ledig vid tider som passat verksamheten.

SPRÅK OCH KOMMUNIKATION

Språk och kommunikation sker ständigt i den dagliga verksamheten då vi försöker tänka på att namnge och sätta ord på så mycket som möjligt. Vi samtalar mycket med barnen, vid samlingar, matsituationer och så vidare. En gång i veckan har vi en språksamling med de äldre barnen.

(3)

För de barn som haft svårigheter med språket jobbar vi mer med Babblarna som material, där vi läser böcker, använder oss av tecken som stöd och tänker på att artikulera orden ordentligt. Vi använder bilder för att visa vad vi ska göra, vad som händer i verksamheten under dagen för barn som behöver det. På fruktsamlingar använder vi oss ibland av ”Mumlans mungymnastik.” vilket innebär att vi gör mungymnastik, barnen får öva på hur de ska placera tungan, hur munnen formas när vi säger vissa bokstäver och ord och så vidare.

Vi pratar mycket om känslor med barnen, lär dem att sätta ord på sina egna och andras känslor.

Vi har använt materialet ”Stegvis” och ”Start”.

Vi läser mycket för barnen och lyssnar på sagor samt pratar och diskuterar runt bilder för att stärka kommunikationen.

För de barn som har annat modersmål har vi använt oss av ett material som heter ”TRAS” där vi kartlägger språkutvecklingen och på så sätt kan se vilka delar av språket som behöver utvecklas.

Vi använder även Tras till den övriga barngruppen.

Vi ställer mer frågor om hur barnen tänker, vad de tror, vad de kan och vet. Vi använder ett mer rikt, allsidigt nyanserat språk med rätta benämningar och ger barnen tid till att ställa frågor för att barnen ska reflektera och ge uttryck för sina egna uppfattningar och få syn på sitt lärande.

Berättarpåsar med barnens egna leksak. Ett barn berättar fritt om sin leksak och de andra lyssnar och ställer frågor. Temapåsar om vänskap, relationer och genus från biblioteket med boksamtal i smågrupper med barnens egna reflektioner. Samtals/händelsebilder om känslor där ett barn i taget har fått uttrycka sig vad de ser med egna ord.

Alfabetet med bilder är uppsatta på väggen för att fånga nyfikenheten och intresset av bokstäver och ord. Vi använder oss mycket av barnens namnlappar för att barnen ska känna igen sitt eget och andras namn. Vi dokumenterar barnens alster, teckningar och bilder med barnens egna kommentarer i skrift. Vi har spelat in barnintervjuer på Ipad gällande vad och hur barnen har uppfattat och lärt sig av ett temaarbete. Barnen har även fått bättre syn på sitt eget lärande och upptäcker själva brister i sitt eget språk.

Att använda bilder som stöd är något som skulle behövas till fler barn, för att förberedas för hur dagen kommer att se ut, vilka aktiviteter som är inplanerade och så vidare.

Sedan vi börjat använda tecken som stöd för barn som behöver det har vi även sett att andra barn anammat detta och gör tecken för olika saker. Vi vuxna gestikulerar mer, när vi till exempel ska förklara hur man tvättar händerna noga med tvål. Vi upprepar ordet som barnen tecknar.

Genom att vi arbetat medvetet med känslor har barnen fått möjlighet att sätta ord på sina egna och andras känslor vilket har lett till att de blir mer medvetna om detta.

Vi använder språket på ett medvetet sätt, ger barnen ord och begrepp under alla våra samlingar.

Materialet ”TRAS” har varit till stor användning och bra hjälpmedel då det ger en bra uppfattning om språkutvecklingens olika delar, vad som behöver stimuleras och hur det kan göras.

Flera barn har fått större ordförråd, kan uttrycka sig bättre och använder längre meningar. De äldre barnen ställer mer adekvata frågor i olika sammanhang. De yngre barnen och barn med annat språk gör sig mer förstådda och använder mer ord i handling än tidigare. Alla barn visar mer intresse för bokstäver och ord och kan skriva sitt namn, en del har börjat lekskriva och vill att vi ska läsa orden. Vi har även fångat upp barn som har intresse för att ljuda bokstäver och ord.

(4)

LEK

Leken stimuleras genom att se alla barn och lyssna in deras intressen. Barnen har under hösten till exempel visat stort intresse för barnprogrammet ”Labyrint” vilket vi anammat och jobbat vidare med tillsammans med barnen. Vi har byggt labyrinter tillsammans med barnen bland annat med kaplastavar, de har skapat figurerna som är med i programmet med hjälp av olika material och så vidare.

Vi ger dem möjlighet till leka i mindre grupper samt ger dem material som utmanar samt

stimulerar till olika former av lek. Ofta låter vi barnen leka ifred så att de kan påbörja och avsluta en lek utan att vi avbryter mitt i leken. Men vi finns alltid tillgängliga om barnen behöver oss som stöd i leken.

Både ute- (gården, skogen) och innemiljön är viktig för leken då de ger olika förutsättningar, utmaningar och stimulans. Leken är viktig för att utveckla grov- och finmotorik.

De dagar det är många barn närvarande märks det på vissa barn att de blir stökiga och oroliga.

De blir uppspelta och springer fram och tillbaka.

I den fria leken utvecklar barnen sin självständighet, trygghet, identitet och tillit till sin egen förmåga.

Rum/platser har fått olika lekinriktningar där material har anpassats efter olika åldrar och typ av lek. Rummet som riktar sig till de äldsta barnen används ofta när de vill leka i en mindre grupp eller ostört.

Lekar ledda av pedagogerna sker både inom och utomhus. Det kan vara regellekar, danslekar, rörelse och motoriska lekar. Nya regellekar har introducerats regelbundet.

Vi har börjat att möblera om för att främja barnens lek, framförallt till de mindre som då får lättare tillgång till lekmaterial och de äldre får större möjlighet att få vara ”ifred”.

I och med att vi fått extra medel har vi kunnat införskaffa nytt pedagogiskt material.

Vi är med och lyssnar in lekarna mer än tidigare. Det har medfört att barnen leker längre stunder och att de kan avsluta en lek eller fortsätta efter ett avbrott. Introduktion av nya lekar har

inspirerat barnen att leka regellekar själva. Den egna leken har positiv effekt för samspelet, kommunikationen och koncentrationen.

I och med att vi har möblerat om för att främja barnens lek har vi uppnått vårt syfte med detta då leksaker och material är mer tillgängligt för barnen. De stora har ett rum där de kan få vara mer i fred och leka ostört från de yngre barnen och där material som passar dem och deras ålder finns tillgängligt.

Vi har sett att barnen tar egna initiativ, deltar i olika lekar och aktiviteter samt hämtar det material de behöver för att genomföra leken.

I och med att vi introducerat nya regellekar för barnen märker vi att de själva tar initiativ till att leka dessa och bjuder in både vuxna och barn. Barnen har även fått ett bättre samspel, bättre kommunikation och samarbete samt en bättre social förmåga.

Det nya lekmaterialet har lett till att barnens lek har utvecklats och de har upptäckt nya sätt och gruppkonstellationer att leka i.

(5)

SKAPANDE

Skapandet har anpassats för de olika åldrarna. För de äldsta barnen finns ett rum med material anpassat för deras ålder och för att de ska ha möjlighet att leka ostört, kunna spara för att fortsätta vid annat tillfälle

För samtliga barn planeras skapande aktiviteter ofta i samband med tema och vid samtliga traditioner. Barnen skapar också spontant genom att använda en mängd olika tekniker t.ex.

bygga, måla, väva, baka och med material både från naturen och ”köpta” t.ex. klossar, lego, olika sorters färg, garn, saltdeg, pinnar, kastanjer, is. Även den fria leken inbjuder till skapande t.ex.

skyltar, pengar, kuddar.

I Utomhusmiljön på gården och i skogen finns möjlighet att använda andra tekniker och material, allt utifrån vad årstiderna erbjuder. Sandlådan används ofta till byggen och skapande, det finns fri tillgång på pinnar, kottar m.m. Vatten att ösa, hälla och måla med Vintertid är snö och is bra material att använda till att t.ex. gräva, bygga, göra kanor och göra snöbollar med. Miljön stimulerar också till att skapa mat till affären och konditoriet samt inbjuder fler barn till att leka tillsammans. Sång förekommer dagligen. Viss dramatisering har förekommit då barnen bland annat har klätt ut sig vid traditioner och i lek. På språksamlingarna har vi dramatiserat Rödluvan och Vargen

Barnen har även skapat på olika sätt under matematiksamlingar, de har ritat, färglagt, och använt piprensare och pärlor för att skapa eget material.

Vi har haft temaarbete Tomtar och troll med Lillgårdens skogsgrupp 3-4 år som har utvecklats till att barnen har dramatiserat Bockarna Bruse, trolltillverkning av stenar och en trollskog. Vi har berättat flanosagor, läst sagor, sjungit sånger, fingerramsor, rörelselekar, rim och ramsor.

Vi har dokumenterat temat med bilder uppsatta på väggen och reflekterat tillsammans och använt oss av Ipad

Alla har varit delaktiga och visar glädje och stolthet över egna och andras resultat. De har utvecklat sin kreativitet, fantasi, finmotorik och koncentration.

Genom att vi vuxna är lyhörda och intresserar oss för skapande får vi med oss barnen i detta. Vi inspirerar barnen att skapa på olika sätt, vi plockar fram material och presenterar olika nya pyssel vid olika tillfällen.

Barnen visar mer intresse och har utvecklat sin förmåga att konstruera, bygga, tillverka, och skapa. De äldsta är mer självständiga tar mer egna initiativ och hämtar det de behöver själva.

Flera barn är goda förebilder för de yngre som tar efter. Vi har märkt att barnen själva dramatiserar, leker mer varierande rörelse och sånglekar i mindre grupper både inne och ute.

MATEMATIK

Matematiken förekommer ofta i vardagen, genom att olika begrepp används i konkreta situationer både i organiserade och fria aktiviteter. 1ggr/vecka har det varit mattesamling och matteburkar har använts. Där har barnen letat former i rummet, jämfört störst/minst, flest/minst antal, räknat, addition, subtraktion, former och färger och så vidare. Med hjälp av duplobitar har färg och former uppmärksammats. Siffror finns uppsatta på väggen och med stöd av duplosiffror, konkretiseras antal och hur siffrorna ser ut. Barnen har fått olika uppdrag att t.ex. hämta rätt

(6)

antal, olika former. Med olika material och metoder har storlek, färger och lägesbegrepp tydliggjorts. Vid fruktstunden och dukning används många begrepp och jämförelser sker t.ex.

barnen räknas hur många är lediga, sjuka, hur frukt kan delas, vad är mest eller minst. Även i barnens konstruktionslek, skapande och experimenterande tränas många begrepp.

En stor illustrerad klocka används för att förtydliga vad som sker i verksamheten under dagen, där bilder sätts upp till exempel.

Vi är duktiga på att ta tillvara på matematiken i vardagen, vi använder den vid flertalet tillfällen varje dag vilket har lett till att barnen både räknar och pratar matematik. De visar stort intresse och glädje vid dessa samlingar som vi har 1 gång/vecka. Barnen får även ofta vara med och bestämma vad vi ska göra, hur vi ska gå vidare med vissa så kallade matteburkar.

Vi har även märkt att barnen använder rätt matematiska termer, till exempel kvadrat istället för fyrkant och så vidare.

Föräldrar frågar även ofta om vi räknar mycket då de märker att barnen räknar mer hemma, även de små barnen.

NATURVETENSKAP/TEKNIK

Skogsdagar genomförs varje vecka med samtliga barn indelade i grupper efter ålder samt med två pedagoger ansvariga/grupp. Vi följer naturens skiftningar, årstiderna t.ex. blommor, löv. Vi tar tillvara det barnen upptäcker. Vi pratar mycket om växter, träd och djur när vi vistas i skogen, att vi ska vara rädda om naturen och inte skräpa ner. Vad är nedbrytbart och inte, vad är ätbart och inte.

Under vintern frös vi vatten ute i olika kärl och dessa användes till att bygga och leka med.

1 gång i veckan har vi experimentsamling där barnen ges möjlighet att uttrycka sina tankar och idéer, göra hypoteser tillsammans, lära sig nya begrepp inom ämnet och så vidare. Några material som använts är vatten, papper, magneter.

Vi tar tillvara på naturvetenskapen då vi är ute mycket, går till skogen i olika grupper och kan prata kring detta på barnens nivå då grupperna är åldersindelade. Barnen visar nyfikenhet och är villiga att lära sig när vi är i skog och mark.

Barnen har visat stort intresse vid experimentsamlingar och även visat och berättat hemma vad de gjort.

(7)

SOCIAL KOMPETENS/VÄRDEGRUND

Vi uppmuntrar barnen att våga prova nya saker och tro på att de kan. Att vi alla är olika men lika mycket värda. Barnen får möjlighet att uttrycka sina tankar och känslor och de visar respekt och är hjälpsamma mot varandra, de uppmuntras till turtagning, att samarbeta och att hålla samman för att stärka gruppgemenskapen. Barn benämner kamrater och pedagoger vid namn. Vi

uppmuntrar barnen att lösa konflikter genom att kommunicera men vid behov får de stöd av pedagogerna. Vi arbetar med Start som används i vardagen. Det ger både pedagoger och barn verktyg att lösa konflikter och vara mer lyhörda inför varandra. Vi känner till begreppen och alla pedagoger kan hänvisa till detta arbetsmaterial. För att utveckla barnens sociala kompetens och värdegrund har vi bl.a. arbetat med: Start, fri lek, skogsgrupper, aktivitetstavlan, utelek,

traditioner och seder.

Vi har lånat böcker som vi läst och samtalat om kring genus och hur vi bemöter varandra. Vi har även jobbat med så kallade ”kompishjärtan” som går ut på att uppmuntra barnen att hjälpa och stötta varandra när de är ledsna eller till exempel gjort illa sig.

”Komplimangrunda” kommer in även här.

De största barnen har även jobbat med Stegvis under hösten och delvis våren.

Vi uppmuntrar barnen att lösa konflikter i dialog, att de ska försöka lösa det själva innan vi kommer in som ett stöd.

Barnen har visat intresse för Stegvis, och vi ser stora framsteg i den barngruppen.

Personalen har fått viss utbildning i att förebygga problemskapande beteenden i förskolan, vilket vi även ständigt jobbar med i och med arbetet med ESTER.

Enkätsvar från vårdnadshavare för barn på förskolan.

Lillgården Smbns kommun

Samtliga medverkande förskolor

1. Information om barnets utveckling 9,5 8,7 8,7

2. Normer och värden 9,9 9,1 9,1

3. Trygghet och omsorg 9,6 9,0 8,8

4. Utveckling och lärande 9,6 8,6 8,7

5. Anpassning efter barnets behov 7,4 6,6 7,1

6. Barns inflytande 9,5 8,6 8,5

(8)

Enkätsvar från personalen angående den psykosociala arbetsmiljön.

Frågeställning:

1. Trivsel/relationer: Trivs du på din arbetsplats

2. Meningsfullhet i arbetet: Vet du hur ditt arbete bidrar till arbetsplatsens mål?

3. Kompetens nog för att klara jobbet: Har du den rätta kompetensen, så att du kan göra ett bra jobb?

4. Arbetsbelastning: Känner du att du hinner med dina arbetsuppgifter?

5. Hälsa: Lever du så att du mår bra till kropp och själ?

6. Feedback: Delger ni varandra både konstruktiv och positiv feedback på arbetsplatsen?

7. Inflytande/Påverkansmöjlighet: Känner du dej delaktig i hur ditt arbete/dina arbetsuppgifter utformas?

8. Ledarskap: Får du det stöd du behöver av din chef?

9. Sammantaget tycker jag att situationen jämfört med för 3 månader sedan är:

Denna termin har fokus legat på att vårdnadshavare ska ha besvarat enkäten från

skolinspektionen och därför har vi inte använt oss av ovanstående material. Svarsfrekvensen från vårdnadshavare ligger på 79%. Genomgående har Lillgården höga indexvärden på enkäten. Detta innebär att vårdnadshavare är nöjda och att det råder trygghet och omsorg på förskolan. Jämför man med samtliga medverkande förskolor i denna enkät är indexvärdet högre på samtliga beröringspunkter på Lillgården än i övriga Sverige, vilket är ett bra resultat.

Gällande den psykosociala enkäten så trivs personalen och är allmänt nöjda överlag med alla beröringspunkter i enkäten.

(9)

Åtgärder inför läsåret 2017/2018

-Vi ska befästa de rutiner som finns gällande rapportering av kränkande behandling på våra förskolor.

- Vi behöver utveckla vårat arbete gällande användande av digitala hjälpmedel samt utbilda personalen inom detta område.

Ort: Vad Datum: 2017-09-14

Underskrift av ansvarig förskolechef:

Namnförtydligande: Josephine Molin