Grundad 1830 av Lars Johan
Hierta
söndag 16 mars 2014
S t o r y n o m S v e r i g e o c h F o r m e l 1
av mattias Sandberg
2 Aftonbladet Aftonbladet 3
söndag 16 mars 2014 söndag 16 mars 2014
I
dag sätter sig Marcus Erics- son – om allt går som plane- rat - bakom ratten i sin grön- vita Caterham-bil för att star- ta i Australiens Grand Prix på Albert Park Circuit i MelbourneDärmed blir han den första svensken som kör ett Formel 1-lopp – på 23 år.
Därmed blir han historisk.
Som den blott tionde svenske föraren kommer Marcus få möj- ligheten att tävla i motorsportens absoluta finrum.
Redan för en vecka sedan anlän- de han till Melbourne för att hin- na anpassa sig till den nya tidszo- nen.
Den australiensiska banan som ligger framför honom är 5, 3 kilo- meter lång. Förarna kör 58 varv, medurs, inför 80 000 entusiastis- ka fans på läktarna.
Loppet är det första av 19 del- tävlingar – och 22 förare gör upp om världsmästartiteln.
Bilarna kan komma upp en bra bit över 300 kilometer i timmen på raksträckorna. Det betyder att förarna avverkar 100 meter - på en sekund.
Påfrestningarna på de tävlande är också enorma.
Under ett lopp kan Marcus tap- pa mer än tre kilo i vikt och efter testdagarna i Spanien och Bahrain har han ”varit helt slut i kropp och huvud”.
– Det är enorma krafter som vi utsätts för. Det blir upp emot 5 G i vissa kurvor. Och det är väldigt påfrestande för nacken, säger han när Aftonbladet når honom under uppladdningen.
Bakom sig har Marcus och hans japanska stall- kollega Kamui Kobayashi närmare 350 personer som arbetar för att de ska få de absolut bästa förut- sättningarna.
Av dem följer cirka 85 med de två förarna till varje tävling.
Marcus be- rättar att re- geländring- arna inför årets säsong – de mest omfat- tande i modern tid – har inneburit att Ca- terham och flera an- dra stall inledningsvis har svårt att få till det på testdagarna.
Ett av de största problemen för Mar- cus stall har varit den nya motorn från Re-
nault som har legat efter schemat.
Motorn tillhör en ny generation turboladdade racermotorer med direktinsprutning och den är väl- digt annorlunda om man jämför med fjolårets.
Antalet cylindrar har minskats från åtta till sex med en volym på 1,6 liter och ett högsta varvtal på 15 000 varv/minut.
600 hästar
Motorn ligger på 600 hästkraf- ter men den effekten kan ökas med hjälp av ett nytt energiåtervin- ningssystem.
– Inget team vet riktigt vart det står inför den här säsongen. Men vi har jobbat dag och natt med att bli bättre. Och jag tycker att vi tar steg framåt hela tiden i vårt stall.
Med sina 180 centimeter är Mar- cus betydligt större än många av de andra F1-förarna.
Två veckor innan premiären vägde han in på 69 kilo, vilket vis- serligen är en viktminskning med tre kilo, men fortfarande 8 kilo mer än sin stallkamrat.
– Det är ju tyvärr ett handikapp att jag är så stor. Tio kilo extra motsvarar cirka tre tiondelar per varv. Så varje kilo är viktigt. Sam- tidigt kan man ju inte gå ner hur mycket som helst. Jag måste ju or- ka köra också.
Men Marcus har inte bara må- nader av förberedelser bakom sig.
Bakom sig har han också en av världens mest motorsportinresse-
rade nationer, svältfödda på F1- framgångar de senaste decen-
nierna.
– Ja, det är helt enormt vil- ket intresse det finns i Sveri- ge. Jag har verkligen förstått hur mycket det här betyder för alla som är i branschen.
Marcus säger att det nog kommer kännas
”overkligt” när han varvar upp motorn inför premiären och ser hur hans ti- digare idoler nu sit- ter bredvid som motståndare.
– Jag kommer vara nervös. Väldigt ner- vös. Men jag måste vara det för att kom-
ma upp i rätt nivå.
Och jag har hört att det är fler som får åka ut i rymden än vad som får köra i Formel 1. Så när jag nu får chansen planerar jag att ta den. Det här min stora dröm som går i uppfyllelse.
1. R
acingontheshouldeRofgiantsI dag skrivs ett nytt och historiskt kapitel för svensk motorsport.
För första gången på över 20 år har vi en förare i Formel 1.
Aftonbladet har kartlagt Sveriges historia i racing- ens finrum.
Från debutanten Joakim Bonnier på 1950-talet, till omkomne superstjärnan Ronnie Peterson på 1970-talet, fram till Lill-Lövis på 1990-talet.
Och nu tar Kumlasonen Marcus Ericsson över.
Tjugotre år gammal får han chansen att köra i världens mest prestigefyllda racingserie.
Text: Mattias Sandberg
2
AftonBLAdEt AftonBLAdEt3
Söndag 16 mars 2014 Söndag 16 mars 2014
F r å n M o n z a t i l l M e l b o u r n e
S t o r y n o M S v e r i g e o c h F o r M e l 1
2. R
onnieMarcus Ericsson är uppvuxen i Kumla.
Bara drygt två mil därifrån – en snabb bilfärd norrut in mot Örebro och stadsde- len Almby – står en 3,1 meter hög bronssta- ty föreställande en man placerad på en vingformad prispall.
Det är en hyllningsstaty av Ronnie Pe- terson, Sveriges främsta Formel 1 förare ge- nom tiderna.
Av många även rankad som en av värl- dens bästa förare – någonsin.
”Bättre än bilarna han satt i”, som det sa- des när hans staty avtäcktes.
– Ronnie är ju en legend! Inom motor- sporten är han en av dem som rankast högst av alla. Så han är självklart en stor in- spiration för mig, berättar Marcus.
Under sin karriär körde Ronnie 123 Grand Prix-lopp, han vann tio och kom tvåa i VM både 1971 och 1978.
Ronnies popularitet hemma i Sverige ökade successivt under hela 70-talet och han började nämnas i samma andetag som Ingmar Stenmark och Björn Borg.
Inför säsongen 1979 hade Ronnie skrivit kontrakt som försteförare för McLaren.
Han var trött på att förlora tävlingar på grund av order från sitt stall Lotus.
Fyra gånger hade Ronnie slutat tvåa bak- om sin stallkollega Mario Andretti som var teamets försteförare.
– När Mario Andretti fick veta att Lotus skulle skriva kontrakt med Ronnie sa ame- rikanen en sak: ”I helvete heller”. För han visste hur bra Ronnie var. Därför enades man om att Ronnie inte skulle få köra om Mario, säger motorjournalisten Fredrik af Petersens, som har följt Formel 1 i över fy- ra decennier.
Men Ronnie fick aldrig genomföra sitt efterlängtade stallbyte.
Den 10 september 1978 körde han det som kom att bli hans sista lopp.
Totalt är det 24 bilar som kommer till start den ödesdigra dagen på den klassis- ka Monza-banan utanför
Milano.
Hundratjugofemtusen fans har samlats på läk- tarna och loppet direkt- sänds hemma i Sverige.
Alla undrar om Ronnie i sin Lotus ska lyckas
knappa in på Mario Andretti i kampen om VM-titeln.
Alla hoppas att Ronnies krasch tidigare under dagen bara var en tillfällighet. Un- der träningsrundan hade han kört av ba- nan och kvaddat sin årsnya Lotus.
– Jag trampade bromspedalen i botten utan att någonting hände. Då började jag frenetiskt pumpa och då fick jag lite bromseffekt på framhjulen, säger han ef- teråt till Aftonbladet.
Infernot
Samtidigt som Ronnie försökte bromsa dånade hans svarta racerbil av banan i drygt 150 kilometers fart.
Fordonet dundrade rakt igenom tre skyddsnät innan den stannade i det fjärde.
En påle som bar upp ett av näten slog sön- der framvagnen.
Det var det tredje haveriet för Ronnie sedan träningarna inför loppet hade bör-
jat.
Nu skulle han få plocka fram bilmodel- len från förra året och köra i ett av säsong-
ens viktigaste lopp.
När Ronnie går in i sin husvagn innan start är han av förklarliga skäl sammanbiten på grund av olyckan.
Aftonbladets repor- ter Åke Malm ger ho- nom en lyckönskning.
– Ja, det kan jag behöva i dag, svarar Ron- nie med ett trött leende.
En dryg timme senare får förarna grönt ljus.
Loppet är i gång.
Med vrålande motorer rusar 24 formel 1-vagnar mot den första kurvan.
Ronnie kommer efter i starten och pres- sas in mot mitten av banan genom västtys- ken Hans Stuck.
I samma ögonblick får James Hunts McLaren en våldsam stöt av en annan bil och kastas framåt.
Hunt hinner inte reagera förrän det är för sent: hans bil klättrar upp på Ronnies ena bakhjul och är på gränsen att väl- ta i ryggläge samtidigt som
Ronnies fordon kastas ut mot skyddsräck- et.
Kollisio-
nen träffar den fulltankade bensintanken som exploderar. Ett rökmoln slår upp och täcker katastrofområdet.
Allt förvandlas snabbt till ett brinnande inferno.
– Jag såg hur Ronnies bil började brinna och hur han kämpade för att komma ur den. Jag rusade fram för att hjälpa honom, berättar James Hunt senare.
– Det värsta var att Ronnies ben hade ki- lats fast medan lågorna slickade hans ben.
Det är möjligt att hans ben skadades med- an vi ganska häftigt försökte dra loss ho- nom.
De fruktansvärda tv-bilderna kablas ut till hela Sverige.
Tv-kommentatorn ser först inte vilka bi- lar som har varit inblandade i kraschen.
– Vi ser inte mer än vad ni ser från läkta- ren. Den här tv-bilden bara. Och det är väldigt svårt att avgöra vad som har hänt när en av bilarna brinner. En oer- hörd dramatik här alltså redan i star- ten.
Sedan, efter några sekunder, kommer det skräckslagna kon-
staterandet som för evigt etsats sig fast i den svenska folksjälen.
– Det är Ronnie Petersons bil som brin- ner!
Man kan se att Ronnie fortfarande är vid medvetande när han dras ut.
Men en hel nation håller andan: hur il- la är det?
3. J
oebonnieRDet svenska intresset för Formel 1 nåd- de sin absoluta topp under 1970-talet.
Men redan mellan världskrigen arrang- erade Sverige flera mindre tävlingar med Grand Prix-status.
Loppen kördes på isbanor på sjöar i Stockholmstrakten i januari.
Även efter kriget höll Kristianstad Grand Prix-tävlingar, och Karlskoga
lockade internationella förare.
Joakim ”Joe” Bonnier blev den förste svenske föraren som täv- lade i Formel 1, när han deltog
i Italiens Grand Prix 1956.
Tre år senare skrev han
histo-
ria då han blev den första svenska förare att vinna en VM-tävling, då han tog hem första platsen i Hol-
lands GP.
Fler segrar blev det dock inte och 1972 om- kom han i en krasch i Le Mans 24-timmars.
Efter honom följde en handfull svenska
förare som körde under 1970-talet.
Gunnar Nilsson lyckades ta hem ett lopp under säsongen 1977.
Men störst av alla – Ronnie Peterson.
LIka stor som Borg & Stenmark
Framgångarna på banorna gjorde att in- tresset för F1 exploderade i Sverige.
– Jag var själv på väg in i branschen när Ronnie började vinna i början av 70-talet.
Så för mig var han definitivt lika stor som både Ingmar Stenmark och Björn Borg, sä- ger vännen och racingföraren Eje Elgh.
Han träffade Ronnie för första gången på en go cart-bana redan i mitten av 1960-talet.
– Ronnie var bäst redan då. Det kändes självklart att han så småningom skulle bli en av de största i racingvärlden.
Ronnie hade ju en spektakulär
körstil. Det var en bidragande orsak till att han blev så pass populär. Det var helt en- kelt show när man tittade på honom.
Eje Elgh säger att han tror att mystiken kring F1-tävlingarna grundlades under 1970-talet.
– Det var en annan glamour kring täv- lingarna då. Jag tror det beror på att förar- na riskerade livet – varje helg. Det var ju så ofantligt mycket farligare på den tiden.
Då var förarna näst intill rockstjärnor och många förknippade dem med en gan- ska utsvävande livsstil.
– För en del av förarna på 70-talet var det ju fest på nätterna och sen körde de på dagarna. Det hade inte fungerat i dag. Nu måste man vara en toppatlet för att stå sig i konkurrensen, säger Marcus Ericsson.
Eje Elgh håller med.
– Det fanns helt klart en annan prägel förr. Då var lite mer som ett gladiator- spel. Alla visste om att de kunde förlora livet. Det var helt enkelt insatsen.
I dag är dock säkerheten en helt annan och Marcus berättar att han inte kommer känna någon rädsla.
– De senaste 20 åren har säkerheten va- rit prio ett, två, tre, fyra, och fem. Och den senast dödsolyckan var väl 1994 så det är otroligt mycket fokus på att skydda förar- na i dag.
– Men det är klart, när man kör i över trehundra kilometer i timmen så kommer det förr eller senare att ske olyckor.
Fortsättning på nästa uppslag …
I helvete heller .”
– A ndrettIs reAktIon när hAn fIck redA på Att
r
onnIe värvAts tIll hAns teAm
... Martin Bonnier, 86,
bror till Joakim Bonnier, som tog Sveriges första seger i Formel 1 1959 och senare omkom i Le Mans 1972.
– Det här är ju länge sedan nu.
Men jag minns att Joakim hade ett väldigt stort motorintresse. Först så köpte han en Harley Davidson mo- dell 26 med sidovagn. Det här var strax efter andra världskriget. Sedan började han handla med begagnade bilar och på så vis kom han in på att börja sälja Alfa Romeo.
– Sedan började han själv tävla.
Det här måste ha varit i början av 50-talet.
Brukade du följa hans tävlingar?
– Jag minns att jag ofta följde täv- lingarna på radion. När Joakim kör- de hemma i Sverige på Skarpnäck så brukade jag även åka dit och titta.
En gång när Joakim tävlingskörde fick jag och min äldsta grabb följa med i bilen under träningen. Det var väldigt spännande. Det var nog i början av 60-talet.
Joakim tog Sveriges första seger i formel 1 1959. Hur togs det emot?
– Det blev nog en rätt stor upp- ståndelse. För på sätt och vis var ju Joakim den förste yrkesförare som vi har haft i det här landet.
– Jag tror att Joakim även hade en del kontakt med Ronnie Peterson.
Jag träffade aldrig Ronnie personli- gen men jag minns att Formel 1-fö- raren Stirling Moss var hemma hos mina föräldrar en gång. Han var trevlig.
Joakim förolyckades när han kör- de Le Mans 1972. Vad minns du av den dagen?
– Det var en söndag. Jag var med min familj på landet och följde Joa- kim på radion. Han låg tvåa. Strax efter ringde någon från radion och sa att Joakim hade förolyckats. Det kommer jag väl ihåg. Det var chock- artat.
Hur var Joakim som förare?
– Jag vet att han jobbade mycket med säkerheten. Han ville att förar- na skulle få det säkrare på banorna.
Sedan så omkom han ändå när han körde på en av de farligaste banor- na.
nu får ju Sverige en ny f1-förare i och med Marcus Ericssons debut.
Hur pass intresserad är du av det?
– Inte så mycket. Jag är ju en gam- mal pensionär nu. Och jag har även sålt min egen bil för jag har dålig syn. Så jag är inte så intresserad. Det måste jag säga.Mattias Sandberg
Ett ögonblick ...
”Strax efter ringde någon från
radion och sa att Joakim hade förolyckats …”
Namn: Martin Bonnier. Ålder: 85 år.
Bor: Helsingborg. Yrke: Pensionär.
Familj: Tre vuxna barn.
F örarna riskerade
livet – varje helg .”
– e je e lgh om
1970- talets F ormel 1- cirkus
Martin Bonnier, 86.
Foto: ANDREAS HILLERGREN
l e M a n S 1 1 j u n i 1 9 7 2 . . . M o n z a 1 0 S e p t e M b e r 1 9 7 8
Dödskraschen på Le Mans 1972. Joakim Bonnier körde i en hastighet av runt 290 kilometer i timmen då han skulle köra om en annan bil. Hans Lola T 280 slog i skyddsräcket och han slungades ut i skogen. Han dog omedelbart, 42 år gammal.
6 Aftonbladet Aftonbladet 7
söndag 16 mars 2014 söndag 16 mars 2014
4. s
JukhusetÄven Ronnie och hans fru Barbro visste att döden kunde vänta på honom någonstans där ute på racingbanan.
De hade träffats på diskoteket Prisma i Öre- bro under våren 1969.
Den 22 juni nästa år såg Barbro sitt första Grand Prix-lopp när Ronnie körde i Zandvo- ort. Ronnie kom nia, han körde lugnt och för- siktigt, och satsade främst på att komma i mål.
Efteråt berättade Barbro att loppet skräm- de henne.
Men sedan dess skulle hon nästan alltid fin- nas i närheten när Ronnie körde. På somma- ren sa hon upp sitt sekreterarjobb och så små- ningom flyttade de båda ihop i London.
Paret var dåtidens David och Victoria Beck- ham, men hanterade upp-
märksamheten med ro.
De gifte sig 1975 och samma år fick de dottern Nina.
Barbro stod ofta i de- pån under loppen som of- ficiell tidtagare. Med stelt ansikte, och uret i han- den, brukade hon följa Ronnie.
– Det är klart att jag är rädd. Men jag försö- ker att inte tänka på det. Och jag är så uppta- gen med mina klockor och det jag har att gö- ra, sa hon i en intervju med Sveriges Televi- sion Kanal 1.
Bredvid Barbro satt Ronnie, tyst och med sänkt blick, medan hans fru fortsatte:
– Men det är klart. Börjar man tänka på det.
Innerst inne är man väl rädd att något ska hän- da. Det gäller väl allting med någon som står nära, sa hon.
Aftonbladets Bosse Sandström, som följde F1-cirkusen, beskrev i en text hur Barbro all- tid vacklade till av lättnad när Ronnie till slut dök upp i kurvan.
Och konstigt vore väl annars.
Många av hans kollegor hade dött på banan.
Efter att Ronnie debuterade i Formel 3 1966 hade totalt 16 förare dött under tävling eller träning.
Och Ronnie var väl medveten om hans åk- stil var riskabel.
– Jag åker väldigt hårt. Och jag åker nog väl- digt nära gränsen hela tiden, sa han i en tv-in- tervju.
Ronnie brukade skjuta undan alla diskus- sioner om faran med att han hade betalt för att ta risker.
Samtidigt var det inte omöjligt att inte på- verkas av alla som omkom.
Under en träningsrunda inför USA:s Grand Prix 1973 dog Ronnies bästa vän - Francois Ce- vert.
Dagen efter lyckades Ronnie ändå ta sin fjärde GP-seger.
Alla förvånades över hans lugna reaktion.
Få visste om att Ronnie hade kräkts och grå- tit på natten efter att ha fått beskedet om vän- nens död.
Han tog vännens bortgång otroligt hårt.
– Egentligen är jag feg. Jag vågar inte tänka på vad som kan hända. Och det är fegt, sa Ron- nie i en intervju.
”Tror aldrig att det ska hända
Efter den fruktansvärda kraschen på Mon- za den 10 september 1978 är Ronnie fortfaran- de vid medvetande.
Men han har enorma smärtor när han till sist blir utdragen ut bilen.
– Jag minns att jag satt hemma i Karlskoga och såg det på tv. Hela nationen stannade upp.
Sverige var chockat. Jag vill inte låta cynisk.
Men jag blev inte förvånad. Det var så det var på den tiden, säger Eje Elgh.
Ronnie förs först till det medicinska cen- tret på Monzabanan innan han flygs med he- likopter till sjukhuset i Niguarda.
Barbro befinner sig i deras bostad i Monte Carlo när olyckan inträffar.
Hon har inte sett loppet på tv och har ing- en aning om vad hon ska få för besked när te- lefonen ringer i lägenheten.
– Det är klart att man är medveten om ris- kerna. Men man tror ju aldrig att det ska hän- da just Ronnie, säger hon senare till Aftonbla- det.
Ända fram till midnatt är läkarnas progno- ser för Ronnie optimistiska.
Han har inga inre ska- dor, han kommer överle- va, efter två-tre månader kommer han kunna gå igen och efter kanske ett år köra bil.
– Jag var på sjukhuset och pratade med en pro- fessor som var med i rädd- ningsarbetet. Han sa att en eller två tår kanske skulle bli amputerade.
Men han sa också att Ronnie skulle kunna kö- ra i premiären nästa år, säger Fredrik af Peter- sens.
Men tidigt på morgonen förvandlas bilden.
Drastiskt.
Dödsbudet
Ronnie faller i en djup medvetslöshet efter en långvarig operation.
Fettklumpar och benflisor tränger ut i blo- det, med akut risk för hjärnskador.
Bakom operationsdramat pågår en läkar- strid. Meningar var delade om Ronnie borde behandlas efter att han kom till sjukhuset.
– Det är synd att jag inkallades så sent, sä- ger Ernesto Zerbi till Aftonbladet innan mid- natt.
Han är en av Italiens skickligaste ortope- der.
Men läkarlaget på sjukhuset har redan bör- jat förbereda operationen som de anser ound- viklig.
Ernesto Zerbi kan bara se på som en passiv åskådare.
– Min åsikt var att man inte skulle utsätta Petersson för en så komplicerad operation.
Han borde ha fått vila ut efter chocken, säger han senare.
De första timmarna efter operationen före- faller Ronnies tillstånd normalt.
Men sedan förvandlas hans sömn till koma, djup medvetslöshet.
Bensplitter och fettklumpar tränger ut i blo- det. Centrala livsfunktioner i lungor och nju- rar upphör.
Situationen för Ronnie blir allt mer kritisk.
– Jag vet att det inte gick rätt till där på sjuk- huset. Det har jag fått bekräftat av andra som också var där. Bara en sådan sak som att pa- parazzifotografer fick komma in under ope- ration och ta bilder.
– Jag har ögonvittnen som har berättat att det faktiskt skedde, Bilderna publicerades aldrig, men det säger något om hur situatio- nen var, säger Fredrik af Petersens.
Klockan 09:40 meddelar nyhetsbyrån AP:
Ronnie Petersson är död.
Forts…
6
AftonBLAdEt AftonBLAdEt7
Söndag 16 mars 2014 Söndag 16 mars 2014
E gEntligEn är jag fEg . j ag vågar intE tänka på vad som kan hända . o ch dEt är fEgt .”
– r onniE p EtErson
Christer Ulfbåge, 71,
journalist och kommentator som refererade Ronnie Peterssons sis- ta lopp på Monzabanan i Italien för Radiosporten.
– Det var den första och enda sommaren som jag gjorde Formel 1. Ronnie och jag kom väldigt bra överens direkt. Han tyckte inte riktigt att svensk media förstod
sporten. Så när jag berättade att jag skulle följa honom hela tiden blev han så himla glad.
Vad minns du från loppet?
– Jag kommer ihåg att jag satt på läktaren på Monzabanan. Bilarna kom in i första kurvan – och då kom kraschen. Vi ser inte allting från vår position. Men det är en svart bil från Lotus vilket innebär att det kan vara Ronnie eller Ma-
rio Andretti. Det brinner och rök täcker hela banan.
– Det är först när tv-kamerorna zoomar in som jag ser att det är Ronnies bil. Ojojoj. Då kom de hemska tankarna direkt.
Vad tänkte du?
– Nej, nej, nej. Inte Ronnie! Jag och min kollega Fredrik af Peter- sens kom ju både Ronnie och Bar- bro rätt nära under den här tiden.
– Vi var ju med på körningarna i veckan. Och vi var i depån med dem. Barbro stod alltid där med sin klocka och hon hade koll på vad alla hette. Ronnie var en jävla go’ närking. De var ett väldigt fint par.
– Det kändes verkligen som att de kämpade tillsammans med Ronnies karriär.
– Så när jag såg den brinnande
bilen hoppades jag att han klarat sig utan allvarliga skador.
Vad hände efter kraschen?
– Det var kaos på banan. Full- ständigt kaos. Så småningom fick de ut Ronnie ur bilen och han för- des till sjukhus.
– Jag och Fredrik åkte efter. Bar- bro brukade alltid följa loppen på plats men nu var hon i deras lä- genhet i Monaco. Så som jag
minns det var vi de enda svenskar- na på plats. Vi försökte få tag på lä- karna men de kunde inte säga nå- gonting. Då började jag ana att det kunde gå riktigt illa. Jag hade en jobbig känsla i kroppen.
Hur var det på sjukhuset?
– Vi journalister satt där länge och väntade. Men utan att få något vettigt besked från läkarna.
– Tidigt på morgonen nästa dag
åkte vi tillbaka. Klockan var runt sju. Någon timme senare kom en läkare ut och berättade att Ronnie var död.
– Det var hemskt. Ronnie var ju så bra. Han hade vunnit VM om han hade fått. Men han hade ju stallorder på att inte få köra om Andretti. Och sen dog han.
– Det var fruktansvärt. Jag minns att jag och Fredrik fick ta
avsked från Ronnie på sjukhuset.
Han låg där och så var det massa ljus runt omkring.
Hur var stämningen när du åter- vände till Sverige?
– Hemskt. Det var mycket snack om att Ronnie hade blivit felbe- handlad. Att han hade överlevt om man amputerat benet eller om han hade flugits till Schweiz. Men det var ju bara spekulationer.
– Samtidigt upplevde jag att Ronnie fick en slags medial upp- rättelse efter sin död. Det var som
att det var först då som svenskar- na förstod hur stor Ronnie egent- ligen var.
– Frågan är om vi någonsin kom- mer få se en bättre svensk.
Mattias Sandberg
Ett ögonblick ... ”Då började jag ana att det gått riktigt illa, jag hade en jobbig känsla i kroppen”
Namn: Christer Ulfbåge. Ålder: 71 år.
Bor: Lägenhet i Stockholm. Pension.
Yrke: Kommentator. Familj: Fru och barn. Bakgrund: Legendarisk svensk sportjournalist och sportkommentator samt tidigare programledare för Sport- spegeln och Sportnytt i SVT.
S v e r i g e S t a n n a r
Foto: HASSE CARLBAUM
Christer anno 1976.
Fortsättning på sid 10 …
3 VM-titlar (1988, 90 och 91) 41 segrar
n Han hade allt det som gör en racerförare till en legendar.
Han var perfekt, en otrolig talang, snabb, karismatisk och kompromisslös. Han var en fulländad idrottsman, vars karriär tog slut allt för fort.
Redan under hans tid i Formel 3 uppmärksammades han som en framtida världsmästare. F1-debuten skedde 1984 och han tog en imponerande andraplats i ett regnigt Monaco sam-
ma år. Ett år senare vann han sitt första lopp (Estoril). Då kör- de han för Lotus och det året tog han sin första av sex (!) seg- rar i klassiska Monaco. 1988 bytte han till McLaren och den första VM-titeln var ett faktum, året efter såg teamkollegan Alain Prost till att vinna VM efter en hård batalj mellan de bå- da i Japan.
Ayrton Senna var så förbannad att han hotade med att slu- ta – men i stället svarade han med att hämnas. I Suzuka körde han Alain Prost, då i Ferrari, av banan i den första kurvan och brassen tog sin andra VM-titel. Det hann bli en till innan han omkom vid en olycka på Imola 1994.
Då var han 34 år – en legendar lämnade sporten och jor- den allt för tidigt.
1 VM-guld, 1976, 10 segrar
n Det var han som drog Ronnie Peterson ur den brinnande bi- len efter kraschen 1978. Men framförallt är britten känd som en ”Golden boy”, en stor personlighet och en F1-förare som är omöjlig att glömma bort.
Han satsade allt för att nå F1 – mot sina föräldrars vilja.
Hans karriär inleddes med ett antal olyckor, bland annat kraschade han ner i en sjö under sin tid i Formula Ford och om
han hade haft säkerhetsbälte är det möjligt att han drunknat där och då.
Han var en rebell med ett stort självförtroende, ett tempera- ment utan dess like och det finns historier om hur han slagits med både tävlingsledning och konkurrenter. Han var färgstark, drack för mycket, rökte 40 cigaretter om dagen, avvände dro- ger ibland och gick alltid i jeans och gärna barfota – oavsett
vart han skulle. Han sade vad han tyckte och blev en av de mest älskade F1-förarna genom historien. Han lade av 1979, men hade svårt för livet utanför racingbanan och drabbades av ett antal depressioner. Under sin första sändning som F1-ex- pert på BBC 1980 drack han två flaskor vin, men efter en tid blev han en mycket respekterad och omtyckt kommentator.
1993 dog han i en hjärtattack, 45 år gammal. Bara några timmar tidigare hade han friat till sin nya unga flickvän Helen.
7 VM-titlar (1994, 95, 2000 – 2004) 91 segrar n Han är känd som ett stenansikte.
Mannen som inte viker undan en millimeter.
Det gjorde Michael Schumacher också till den mest fram- gångsrike föraren i historien.
Hans karriär började med en nödlögn, han hade aldrig kört på Spa – utom möjligen med en cykel – men managern Willi Weber ljög för Eddie Jordan när denne anställde Michael
Schumacher. Det blev startplats sju i debuten, sedan gick kopplingen sönder och han bytte stall till Benetton.
Bara ett år senare kom den första segern, på samma bana då tysken körde ifrån storheter som Nigel Mansell, Alain Prost, Ricardo Patrese och Ayrton Senna.
Tysken var ofta avskydd för sin målmedvetenhet och för sin
vilja att vinna till varje pris. Han fick betala med VM-titeln 1997, men lärde sig att bemästra sig själv och är den mest framgångsrike F1-föraren genom tiderna.
Facit är imponerande, 91 segrar på 250 lopp.
I skrivande stund kämpar han för sitt liv efter en skidolycka.
Nedsövd i koma, på ett lasarett i Frankrike.
2 VM-titlar (1998 och 99) 20 segrar.
n ”The Flying Finn” gladde fansen under elva säsonger i F1, och historien om hur han hamnade hos McLaren är intres- sant. 1993 hade Mika Häkkinen skrivit ett kontrakt med Willi- ams, men teamet slarvade och hade glömt bort att anmäla sig till mästerskapet. För att de skulle få starta krävdes det att samtliga andra stall gav sitt medgivande och McLarens stall- chef visste hur han skulle spela sina kort:
”Ge mig Häkkinen och jag säger ja, annars kan ni glömma säsongen.”
Häkkinen inledde som testförare innan han ersatte amerika- nen Michael Andretti och blev teamkollega med Ayrton Senna. I sitt tredje lopp för teamet tog han en tredjeplats och när team- kollegan undrade hur han kunde vara så snabb kom svaret:
– Balls, Ayrton, balls.
Finländaren var en av Michael Schumachers tuffaste kon- kurrenter under 1990-talet och han vann slutligen två VM-tit- lar. Men under 2000-talet tog Ferrari över och redan vid Mo- nacos GP 2001 bestämde sig finländaren för att lägga av och F1 förlorade en personlighet och fantastisk förare.
Han gjorde sedan comeback i tyska DTM, men han nådde inga större framgångar under de tre åren och 2007 lade han av.
4 VM-titlar(1985, 86, 89, 93) 51 segrar
n Det finns en anledning till att han under sin aktiva karriär bar smeknamnet ”Professorn”, fransmannen som i dag är 54 år var en fantastisk analytiker bakom ratten. Enormt duktig på att hitta rätt inställningar och kombinera det med en smart taktik.
Han var extremt konstant, alltid säker i sina val på banan, aldrig spektakulär men effektiv och snabb. Han har varit team-
kollega med fem världsmästare: Nigel Mansell, Niki Lauda, Ke- ke Rosberg, Ayrton Senna och Damon Hill, men han fick bara stryk två gånger. 1984 vann Niki Lauda med en halv poäng och 1988 då Prost tog fler poäng än Ayrton Senna, men eftersom bara de elva bästa loppen räknades tog Senna hem VM-titeln.
Hans dueller med Ayrton Senna är klassiska och deras
kamp inom McLaren var en av höjdpunkterna under 1980-ta- let och den avslutades först i Alain Prosts sista lopp. Då tog fransmannen hem VM-titeln, han hade bestämt sig för att läg- ga av och slöt fred med brasilianaren.
1997 inledde han en karriär med sitt eget team, Prost Grand Prix, men det gick i konkurs 2002 utan att ha nått någ- ra större framgångar.
3 VM-titlar (1975, 77 och 84)
n 1973 låg Lauda trea under Monacos GP och lyckades hålla Ferrarin med Jackie Ickx bakom sig, trots att hans BRM egent- ligen var en sämre bil. Enzo Ferrari var imponerad och ville kontraktera honom för 1974. Ferrari hade inte vunnit någon VM-titel på tio år och var i ett akut behov av en förare som kun- de föra dem vidare. Redan 1974 vann han sitt första lopp med Ferrari och säsongen avslutade han som fyra, 1975 förde se-
dan perfektionisten Lauda italienarna till Ferraris första VM-ti- tel sedan 1964. 1976 vann han sedan fyra av de åtta inledan- de loppen, men den 1 augusti inträffade det som Lauda kallar
”Min grillfest på Nürburgring.”
Han kraschade under loppet, bilen fattade eld och efter nå- gon minut kunde andra förare rädda österrikaren ur det brin-
nande vraket. Han fick omfattande brännskador, men missa- de bara två lopp. I slutet av säsongen hade han fortfarande ti- telchansen, men i det avgörande regnloppet vann James Hunt och tog titeln med en poängs försprång. Niki Lauda lade av 1979, men gjorde comeback 1982 hos McLaren och sin tredje titel vann han med 0,5 poängs försprång före teamkollegan Prost; den jämnaste VM-tävlingen någonsin. Han jobbade se- nare som en omtyckt kommentator på tyska RTL.
5 VM-titlar (1951, 1954 – 1957) 24 segrar
n Fram tills dess att Michael Schumacher 46 år senare gick om honom i antalet VM-titlar var han den störste av dem alla.
Gentlemannen från Argentina var med om väldigt få kra- scher och fick smeknamnet Maestro av Stirling Moss.
– De flesta av oss som körde fort var skitstövlar, har Stirling Moss sagt. Men jag kan inte komma på någon av de egenska- per som Juan hade som jag inte hade velat ha själv.
Fangio föddes i Argentina av italienska föräldrar och inled- de sin racingkarriär 1929 då körde han rally. Men när hans kart läsare dödades i en krasch så bestämde han sig för att köra ensam och det första loppet i Europa körde han 1949.
Till F1 kom han som 39-åring och han var ofta en av de älds- ta förarna i fältet. Sina sista insatser gjorde han 1958 då han
startade i två lopp, men det som vi minns från det året var att han blev bortförd av M-26-7 (organisationen där även Fidel Casto var aktiv under den kubanska revolutionen) i februari 1958 när han var inbjuden av den kubanske diktatorn Batista att köra ett lopp i Havanna. I stället för att tävla fick han till- bringa tiden med revolutionärerna och efteråt berättade han om hur väl han behandlats.
Han dog 1995 i Argentina.
3 VM-titlar ( 1981. 83 och 1987) 23 segrar n Den klassiska bilden av en F1-playboy - dels vid sidan av banan men också på den.
Karriären var som en berg och dalbana, 1981 vann han VM för Bernie Ecclestones Brabham-Ford och två år senare igen med Brabham-BMW där han var den första världsmästaren med en turbomotor, men däremellan blev han bara elva …
1986 bytte han till Williams och sin ärkerival Nigel Mansell
och trots att de båda hade överlägset material drev deras ri- valitet dem så långt att de förlorade VM-titeln till Alain Prost – ungefär som McLarens Fernando Alonso och Lewis Hamilton förlorade titeln till Ferraris Kimi Räikkönen 2007.
Året efter kom revanschen då han 1987 vann sin andra VM- titel och när Williams/Honda delade på sig följde han motorle-
verantören till Lotus, men framgångarna uteblev. 1990 och 1991 körde han för Benetton, det blev tre segrar 1990, men 1991 fick han lämna plats för den störste av dem alla – Micha- el Schumacher.
De senaste åren har han, förutom att han tvingats ta om sitt körkort efter upprepade trafikförseelser, ägnat åt att vara manager åt sin son med samma namn.
2 VM-silVer ( 1971 och 1978), 10 segrar
n Han var en av tidernas allra största F1-förare som, precis som Stirling Moss, aldrig vunnit ett VM-guld.
Han var snabb, cool, hade rätt 70-talslook, en vacker hus- tru, Barbro, och en förtjusande dotter, döpt efter Jochen Rindts änka Nina Louise.
Örebrokillens F1-debut skedde 1970 och året efter tog han ett VM-silver, 1973 var han trea bakom teamkollegan Emer-
son Fittipaldi (2:a) och men de två kommande säsongerna kopplade han ett bra grepp på sin teamkollega Jacky Ickx.
1979 skulle han bli den nye försteföraren hos McLaren- Mercedes. Men ödet ville annorlunda.
Efter två segrar 1978 och en andraplats i VM-sammanställ- ningen hade han chansen på VM-titeln.
Då kom F1-cirkusen till Monza, Italien.
Han startade som femte bil i tredje led och vid en dramatisk olycka strax efter starten skadades han allvarligt. Dagen ef- ter, den 11 september 1978, avled han på grund av blodembo- lism (blodproppar) – en följd av skadorna i sitt svårt sargade ben.
1978 fick han VM-silvret postumt.
ingen VM-titel, 4 segrar
n Det var James Hunt som upptäckte Eddie Irvine och den unge britten levde ungefär samma liv inom F1. Han var miljo- när redan när han körde sitt första F1-lopp, tack vare att han investerade pengarna från sin tid i de japanska racingserier- na på ett framgångsrikt sätt. Dessutom hade han smak för vackra damer och älskade att umgås med några av de vack- raste kvinnorna på jorden.
Han levde det goda livet, både på och utanför banan. Under 1999 var han som mest fr amgångsrik när han och Ferrari slogs mot McLaren och Mika Häkkinen fram till det sista lop- pet. Men i ärlighetens namn så satsade Ferrari på sin tvåa Ir- vine när ettan Michael Schumacher brutit benet och var borta från VM-kampen.
Han kunde vara arrogant, men också smart och hade betyd-
ligt mer saker i huvudet än bara F1. På en fråga från BBC om varför hans hjälm var orange och grön svarade han:
– Den är orange för att jag är en protestant från Nordirland och grön för att jag inte vill bli skjuten av IRA.
Men samtidigt blev han ofta kritiserad för att han inte tog sitt jobb på allvar – men oavsett vad så var han en färgklick och än
nu ett bevis på att F1 har de härligaste personligheterna.
1 9 7 0
Stall:
March-Ford.tävlingar:
9.Vinster:
0 (bästa resultat 7:a).Pole Positions:
0 (bästa pole 9:a).Po- äng:
0.Antal varv:
480.Plats i VM
: -1 9 7 1
Stall:
March-Ford.tävlingar:
11.Vinster:
0 (bästa resultat fyra 2:a-platser).Pole Positions:
0 (bästa pole 5:a).Poäng:
33.Antal varv:
579.Plats i världsmästerskapet:
2.1 9 7 2
Stall:
Ford-March.tävlingar:
12.Vinster:
0 (bästa resultat en 3:e-plats).Pole Positions:
0 (bästa pole 3:a).Poäng:
12.Antal varv:
700.Plats i världs- mästerskapet:
9.1 9 7 3
Stall
: Lotus-Ford.tävlingar:
15.Vinster:
4.Pole Positions:
9.Poäng:
52.Antal varv:
770.Plats i världsmästerskapet:
3.1 9 7 4
Stall:
Lotus-Ford.tävlingar:
15.Vinster:
3.Pole Positions:
1.Poäng:
35.Antal varv:
715.Plats i världsmästerskapet:
5.1 9 7 5
Stall:
Lotus-Ford.tävlingar:
14.Vinster:
0 (bästa resultat en 4.e-plats).Pole Positions:
0 (bästa pole 4:a).Poäng:
6.Antal varv:
563.Plats i världs- mästerskapet:
13.1 9 7 6
Stall:
Lotus-Ford/March.tävlingar:
16 (1 för Lotus- Ford/15 för March).Vinster:
1 (för March).Pole Po- sitions:
1 (för March).Poäng:
10.Antal varv:
587.Plats i världsmästerskapet:
11.1 9 7 7
Stall:
Tyrell-Ford. tävlingar:
17.Vinster:
0 (bästa resultat en 3:e-plats).Pole Positions:
0 (bästa pole 3:a).Poäng:
7.Antal varv:
609.Plats i VM:
14.1 9 7 8
Stall:
Lotus-Ford.tävlingar:
14.Vinster:
2.Pole Positions:
3.Poäng:
51.Antal varv:
721.Plats i världsmästerskapet:
2.F 1 t o t a l t
Antal lopp:
123.1:a:
10.2.a:
10.3:a:
6.4:a-6:a:
16.
Poänglös:
25.brutit:
56.diskvalificerad:
1.Sammanställning: Mattias J Larsson
k a r r i ä r e n r o n n i e o c h
Kvinnorkarlar, playboys – eller bara osannolika vinnarskallar.
Formel 1-cirkusen genom tiderna har gett oss massor av profiler.
Aftonbladets Formel 1-expert Anna Andersson fick i uppdrag att rota rätt på de tio främsta.
Här är hennes dom …
Foto: ARKIV
10 Aftonbladet Aftonbladet 11
söndag 16 mars 2014 söndag 16 mars 2014
Dödsorsaken fastställs till multipel
emboli orsakad av att fettet i benmärgen kommit ut i blodcirkulationen.
– Jag stod på sjukhustrappan när be
skedet kom. Då ser jag hur Ronnie stall
kamrat Mario Andretti kommer i sin bil.
Han vet fortfarande inget. Så jag rusar fram, öppnar dörren, och säger åt ho
nom att han ska köra i väg från alla pa
parazzofotografer. Sedan berättar jag.
Han blir chockad och sitter helt tyst i bi
len, säger Fredrik af Petersens.
Hemma i Sverige upplevde många An
dretti som Ronnies främsta konkurrent.
Men Fredrik af Petersens minns en händelse som inträffade dagen innan loppet på Monza.
– Andretti ledde ju VM och Ronnie låg tvåa. Men efter kvalet till Monza sa Andretti:
”Ronnie, nu skiter vi fullständigt i vad som står i kontraktet, i de sista två loppen vill jag
att du och jag kör om titeln”. Andretti förklarade att han inte ville gå till histo
rien som världsmästaren som bara vann för att hans stallkamrat inte fick köra om.
Större än så kan en vänskap mellan två racerförare inte bli.
Ronnie kommer hem
Senare under veckan förs Ronnie – med Lotusstallets egna svarta flygplan – från Milano till flygplatsen Axamo ut
anför Jönköping.
Begravningen hålls i S:t Nicolai, Öre
bros största kyrka, den 15 september.
Blomsteraffärerna i Örebro får arbeta hela natten med tusentals beställningar av blommor och kransar.
Journalister och fotografer från hela världen bevakar Ronnies sista färd. Un
der ceremonin är kyrkan fullsatt med 500 personer, utanför väntar ytterliga
re 5 000.
De närmast anhöriga tar plats till hö
ger längst fram i kyrkan.
Till vänster på den främsta bänken sit
ter tre kollegor till Ronnie – alla världs
mästare; James Hunt, Niki Lauda och Emerson Fittipaldi.
Kontraktsprosten Inge Blomquist hål
ler ett känslosamt griftetal till Ronnie:
– Hans längtan att vara förare börja
de en gång så anspråkslöst i Almby i Örebro. Genom åren utvecklade han och framstod till sist som en av värl
dens främsta inom sitt yrke, säger han och fortsätter:
– Ägde hans namn en säll
synt lyskraft världen över, så fanns också bakom en stor fond av mod, skick
lighet och nervstyrka.
Han älskade sitt arbete och accepterade dess villkor.
5. R
onniesaRv Trots att det snart gått 36 år sedan Ronnie omkom på Monza menar många experter att han fortfa
rande har en stor be
tydelse för svensk mo
torsport.
Och inte bara som före
bild.
– Under sin livstid ville Ron
nie gärna hjälpa fram yngre ta
langer. Han stöttade bland an
nat Eje Elgh. I dag är ju Eje men
tor åt Marcus. Så Ronnies ande kommer delvis vila över årets F1premiär. På något sätt är det som att cirkeln sluts, säger
Fredrik af Petersens.
Eje Elgh minns när han själv fick flyt
ta till familjen Peterson och bos dem i London under 1970talet.
Och hur nära han kom dem.
– Av någon anledning så tog Ronnie mig under sina vingar. Det var inte bara tack vare honom men jag tror ändå att utan Ronnie hade jag inte kunnat eta
blera mig som professionell racerföra
re.
I dag har Eje Elgh själv en likande roll för Marcus – som mentor och rådgiva
re.
– Allting började för sju–åtta år sedan.
Det var Kenny Bräck som startade pro
jektet. Han ville hitta en svensk racing
talang som skulle tas hela vägen till For
mel 1. Efter det har vi jobbat väldigt inten
sivt med detta. Så det är klart att det kom
mer vara känslosamt när Marcus gör sin debut, säger han.
Marcus säger att stödet från Eje Elgh och Kenny Bräck
”har betytt hur mycket som helst”.
– De hjälpte mig upp till fomelbilar. De gav mig hjälp med allt. Från träning till hur man jobbar med sitt stall till hur man jobbar med media. Nu är ju tyvärr inte Kenny med längre. Vi gick skilda vägar för ett år sen. Men Eje kommer ju vara med mig i Australien så det känns jätte
bra.
Sämsta stallet i F1
I fjol var Marcus stall – Caterham – det sämsta i hela Formel 1. Under hela sä
songen lyckades man inte skrapa ihop en enda poäng.
Som bäst har det blivit en elfteplats för stallet. Så Marcus förklarar att han har allt att vinna.
– Samtidigt gäller det att vara realis
tisk. Jag tror inte jag kommer vinna el
ler hamna på pallen. Vi hoppas ta steg framåt under året. En dröm för teamet är ju att få en topp tioplacering så att vi tar poäng.
Eje Elgh tror dock att Marcus körstil kommer passa bra in i dagens Formel 1.
– Marcus är en stor begåvning när det gäller att köra. Och han har en mjuk och fin körstil som gör att han är rätt
snäll mot materialet.
Men även Eje Elgh har rela
tivt låga förväntningar.
– Min förhoppning är att Marcus ska kunna etablera sig
under det inledande året. För det här handlar inte bara om att få en plats i For
mel 1. Det är nu det är upp till bevis. Det är nu
det är allvar.
– Marcus kommer stå inför saker som
han inte ens hade kunnat drömma om.
Och då pratar jag in
te om att köra bilen.
För det är det lättas
te. Det är allt runt om
kring som är det svå
ra. Samtidigt tycker Marcus att det är lite skönt att förväntning
arna är så pass lågt ställ
da.
– Vi är underdogs. Folk för
väntar sig inte att vi ska göra så mycket väsen av oss. Jag tycker det är en rätt bra situa
tion.
– Så jag känner att jag har allt att vinna på något sätt när jag står där i Melbourne. Men om fem år vill jag vara en etablerad förare som kan konkurrera om de bästa placeringarna.
10
AftonblAdet AftonblAdet11
Söndag 16 mars 2014 Söndag 16 mars 2014
H an älskade sitt
arbete ocH accepte -
rade dess villkor ”
– p rosten i nge b lomquist under
r onnies begravningsceremoni
S v e n S k a r n a h ä r ä r a l l a
J o a k i m B o n n i e r född: 31 januari 1930,
avled 11 juni 1972. År i f1:1956–1971. GP-starter:
104. Antal segrar: 1, 1959. bästa VM-place-
ring: 8:a 1959.
G u n n a r n i l S S o n född:
20 november 1940, avled 1978.År i f1:
1976–1977.
GP-starter:
31 Antal segrar: 1, 1977.bästa VM- placering:
8:e, 1977.r e i n e W i S e l l född: 30 september
1941. År i f1: 1970–1974.GP-starter: 22. bästa pla-
cering: 3:a. bästa VM- placering: 12:a, 1971
C o n n y a n d e r S S o n född:
28 december 1939.År i f1:
1976–1977.GP- starter:
1. Bilen drabba- des av punktering.r o n n i e P e t e r S o n född:
14 februari 1944, av- led 11 september 1978.År i f1:
1970-1978.GP-star- ter:
123.Antal segrar:
10.
bästa VM-placering:
2:a, 1971 och 1978.
t o m m y S l i m B o r G u d d född:
25 november 1946.År i f1:
1981–1982.GP- starter:
10.bästa resul- tat:
6:a på Silverstone.bästa VM-placering
: 18:e, 1981B e r t i l r o o S född:
12 oktober 1943.År i f1:
1974.GP-starter
: 1.På Anderstorp, bröt pga problem med växellådan.
S t e f a n J o h a n S S o n född:
8 september 1956.År i f1:
1980–1991.Antal körda GP:
79.bästa re- sultat:
2:a (vid fyra tillfäl- len).bästa VM-place- ring:
5:a, 1986.t o r S t e n P a l m född:
23 juli 1937.År i f1:
1975.
GP-starter:
1, Anderstorp. Han blev 10:a.m a r C u S e r i C S S o n Ålder:
23.från:
Kumla.Klar för Caterham (stallet bytte namn från Lotus inför säsongen 2012).
Åke
STRANDBERG
Åke Strandberg var Ronnies mekaniker och en av hans närmaste vänner.
Jody
SCHECKTER
Sydafrikanen Scheckter skulle också bli världsmästare. året ef- ter, 1979, vann han i sin Ferrari.
Gunnar NILSSON
Vännen och kollegan skulle över- leva Ronnie med en dryg månad.
Han dog i oktober samma år i cancer.
Emerson FITTIPALDI
Emerson Fittipaldí vann VM två gånger, 1972 (Lotus) & 1974 (McLaren).
Niki LAUDA
Nikolaus ”Niki” Lauda blev Världsmästare 1975, 1977 (Ferrari) och 1984 (McLaren).
Tim
SCHENKEN
Australiensaren Schenken var den enda av kistbärarna som ald- rig vann VM.
James HUNT
Hunt var den som drog Ronnie ur vraket på Monza. Han vann VM- titeln 1976 i en McLaren.
Ö r e B r o 1 5 S e P t e m B e r 1 9 7 8
Text: Mattias Sandberg
Foto: AP
Fortsättning …
ting med F1 att göra. Flera barn på min skola i England var barn till F1-förare och efter pappas bortgång var min mamma tillsammans med John Watson som också var en F1-förare, så jag vis- ste inte så mycket annat än den värl- den.
– Det var inte förrän jag kom till Sve- rige i tonåren som jag ordentligt upp- fattade att det var ganska ovanligt att ha en pappa som var F1-förare, säger hon.
”De säger att vi är lika”
Nina Kennedy fortsätter:
– Först när jag var lite äldre vågade människor tala om honom med mig och berätta vad de mindes av Ronnie.
Eftersom jag själv inte kommer ihåg så mycket blir jag alltid lika tacksam när jag får höra dessa berättelser. Ronnie verkade vara mycket omtyckt och det värmer.
Vad tror du Ronnie har betytt för svensk motorsport?
– Han har varit och är en inspiration.
Han är ett bevis på att målmedveten- het och att ha en tro på sig själv lönar sig.
Vad får du för reaktioner, i Sverige och utomlands, när folk får veta att Ronnie är din pappa?
– De säger att vi är lika.
Emerson Fittipaldi började gråta när jag träffade ho- nom sist. Och Jackie Ste- wart sa förra året på Singa- pore GP att ”her dad was one of the fastest drivers in For- mula One, faster than I”. Så jag känner att Ronnie är väl ihågkommen inom bran- chen. Han var en hedersman med en otroligt spännande körstil.
– Folk jag träffar berättar gärna om något de minns från någon tävling, hur fa- miljen samlades runt tv:n för att se på tävlingarna, jämn- åriga berättar om den svartguldfärgade lek-
saksbilen de hade. Det är både märk- ligt och roligt att få höra!
Ronnie förolyckades när du fortfaran- de var väldigt ung. Hur påverkade det dig?
– Det är givetvis mycket ledsamt att jag inte har min pappa, men jag var så ung när han gick bort, så på sätt och vis är jag skonad från längtan efter honom. Dock är det
mycket frustrerande att jag själv inte kan plocka fram minnen utan att jag bara har berättelser om vad andra har upplevt med honom.
– Karriär och tävlingsresultat kan jag slå upp, men jag suger åt mig som en svamp när någon berättar något om hans personlighet, hur han agerade el- ler vad han sa. Jag tror jag har bildat
mig en ganska bra uppfatt- ning. En schysst och reko
kille med hög integritet.
– Jag är generellt en gan- ska positiv och glad person och försöker inte haka upp mig på saker jag inte kan ändra. Jag är väldigt
tacksam över min egen
un-
derbara lilla familj, säger Nina.
– Jag är mycket medveten om att li- vet är kort, så det måste levas lyckligt.
Nu får ju Sverige sin första svensk i Formel 1 på 23 år i och med Marcus Ericsson debut. Vad är dina känslor inför det och kommer du följa lop- pet?
– Det kan du ge dig på! Det är ju bara så kul. En till närking dessutom. För mig och alla i Sverige har Marcus gjort att det ska bli ännu roligare att följa F1 i år. Och det lär redan bli ett väl- digt spännande år.– Så lycka till Marcus!
Mattias Sandberg
D et var inte förrän
jag kom till S verige
i tonåren Som jag
orDentligt uppfattaDe att Det var ganSka ovanligt att ha en pappa Som var f1- förare .”
”D e säger att vi är lika .
e merson F ittipalDi börjaDe gråta
när jag träFFaDe honom senast ”
jag suger åt mig som en svamp när någon berättar om hans personlighet .”
N i N a o m a t t v ä x a u p p i s k u g g a N a v p a p p a r o N N i e e x k l u s i v t
NIna Kennedy var bara två år när hennes pappa Ronnie dog. Här ses hon som hedersgäst vid invigningen av Ronnie Peterson-muséet i Örebro 2008.
Emerson Fittipaldi och Ronnie. Året är 1972.
Nyblivna föräldrarna Barbro & Ronnie 1975.
Barbro med John Watson 1987.
Jackie Stewart anno 1970.
Foto: FREDRIK HOFGAARD Foto: KENNETH OLAUSSON Foto: AFTONbLADET bILD
Foto: AFTONbLADET bILD
Foto: FREDDIE FEEST
Hon var bara två år när hennes pappa Ronnie Peterson gick bort.
I en exklusiv intervju med Af- tonbladet berättar Nina Kenne- dy, 38, om uppväxten, F1-intres- set – och sorgen över att inte få växa upp med sin far.
– Det är givetvis mycket led- samt att jag inte har min pappa, säger hon.
R
onnie Peterson gifte sig med sin Barbro 1975.Samma år fick de dot- tern Nina som senare – efter giftermålet med Carl Johan Kennedy – tog ma- kens efternamn.
I dag bor de i Asien tillsammans med sina tre barn.
Nina driver en inrednings firma och är normalt sparsam med att göra in- tervjuer.
Men inför Marcus Ericssons debut har hon valt att göra ett undantag för Aftonbladet.
Och Ninas intresse för Formel 1 lever kvar i allra högsta grad.
– Jag sitter bänkad varannan söndag under säsongen och tycker det är kul att hålla mig uppdaterad via bloggar och appar. Sedan har jag också en bra relation med John Watson som dess- utom var F1-kommentator i många år, säger hon och fortsätter:
– För övrigt finns det väldigt många inom Formel 1-världen som har varit omtänksamma och generösa mot mig sedan jag var liten.
– Tyvärr blir det inte av att vi reser så mycket på tävlingar. Det är ju inte så lämpligt för småbarn. Men min man och jag brukar åka så ofta vi kan.
När förstod du själv för första gång- en hur stor Ronnie var som Formel 1-förare?
– Det minns jag inte riktigt. Jag är uppväxt med motorsport och bland människor som arbetade med motor- sport.
– Nästan alla vi kände hade någon-
... Emerson Fittipaldi, 67, som vann VM i Formel 1 två gånger under 1970-talet och var en av Ronnie Petersons bästa vänner.
– Ronnie var nog min bästa vän, både i Formel 1 och utanför. Vi var konkurrenter på banan, men vi var vänner utanför.
– Vi följdes ju åt i våra respektive karriärer. Det var en fantastisk relation.
Hur skulle du beskriva Ronnie som förare?
– Ronnie var en naturtalang. Han var väldigt snabb. Och han hade en oerhört vacker körstil med sin fan- tastiska bilkontroll.
– Ronnie var en av de bästa föra- re som jag någonsin har tävlat mot.
Hur var er relation under säsong- en?
– Vi delade mycket. Vi delade nästan allt. Vi bodde tillsammans under tävlingarna. Vi hade båda familjer och vi åkte till tävlingarna tillsammans. Ronnie var en fantas- tisk person och en fantastisk vän.Vi var även totalt transparenta när vi körde för samma stall. Ronnie var så ärlig.
Vad minns du från olyckan på Monza?
– Jag låg precis bakom Ronnies bil när Riccardo Patrese började köra in i alla. Det var ju så tragedin bör- jade.
– Sedan åkte jag genom elden och stannade. På hotellet fick jag höra att man skulle amputera Ronnies fot. Jag blev chockad för då skulle han ju inte kunna köra mer. Men sedan kom dödsbudet. Det var en chock.
– Ronnie var otroligt omtyckt och respekterade bland de andra förar- na.
Hur är det för dig nu när du träf- far Ronnies dotter Nina?
– När jag ser Nina i dag så ser jag samtidigt både Ronnie och Barbro.
Det är väldigt känslosamt och det är många minnen som kommer till- baka. Jag blir glad att av jag fort- farande är vid liv.
– Nina är en otroligt intelligent kvinna. Hon är som en reflektion av både Ronnie och Barbro. Det är många känslor.
Mattias Sandberg
Ett ögonblick ...
”När jag ser Nina i dag så ser jag samtidigt både Ronnie och Barbro”
Namn: Emerson Fittipaldi. Ålder: 67 år.
Familj: Fru, sju barn och sju barnbarn.
Bor: San Paulo, brasilien. Bakgrund:
Fittipaldi blev världsmästare i formel 1 två gånger, 1972 och 1974, och tvåa två gång- er, 1973 och 1975. Han startade även ett eget formel 1-stall 1975, Fittipaldi, där han själv tävlade fram till 1980.
Emerson Fittipaldi.
Foto: AP
14 Aftonbladet Aftonbladet 15
söndag 16 mars 2014 söndag 16 mars 2014
Medarbetare i det här numret: Mattias Sandberg, Magnus Ericsson, Anna Andersson.
Bild/arkivredaktör: Rolf Ginman.
Redaktör: NIcke Franchell. Ansvarig utgivare: Jan Helin.
E-post: fornamn.efternamn
@aftonbladet.se Adress: V Järnvägsg 21 105 18 Stockholm Tel: 08-725 20 00 Fax: 08-600 01 77 Trycks i Göteborg, Södertälje, Västerås, Örnskölds-
vik. Innehållet lagras/publiceras elektroniskt.
Förbehåll mot detta accepteras i princip ej.
14
AFTonblAdET AFTonblAdET15
Söndag 16 mars 2014 Söndag 16 mars 2014
Källor i det här numret: Aftonbladet från september 1978, Ronnie Peterssons officiella hemsida, Minnen av Ronnie, ”Att dö i direktsändning”
” M a n n e n s o M h i n d r a d e r o n n i e f r å n v M - t i t e l n ” t a l a r u t i e x k l u s i v i n t e r v j u
M ario t i l l s i s t a ndretti
I
Sverige var Mario Andret- ti inte bara känd som Ron- nie Petersons stallkamrat i Lotus – utan även som svenskens främste utma- nare om världsmästarti- teln.Inför loppet på Monza ledde Mario visserligen VM på 64 po- äng, 13 poäng före Ronnie, men båda hade fortfarande chansen att hem totalsegern.
Mario var dock teamets förste förare – vilket hade fått Ronnie att byta team inför kom- mande säsong – så mycket tala- de för att amerikanen skulle ta hem det.
Men även om Mario och Ron- nie slogs om en av världens mest prestigefyllda titlar på banan så var de samtidigt nära vänner så fort de hoppade ur sina bilar.
– Ronnie var så lätt att lära känna. Vi fann varandra snabbt när vi började köra Formel 1 i början av 1970-talet. Och vi kom varandra ännu närmare när vi båda började köra för Lotus, sä- ger Mario när Aftonbladet når honom i Monte Carlo.
”En av de bästa”
Den nu 74-årige amerikanen beskriver Ronnie som ”en av de absoluta bästa förarna någon- sin”.
– Ronnie hade en sådan otro- lig kontroll på bilen. Han hade
definitivt blivit världsmästare om han inte hade dött. Det är jag helt säker på. Hans meriter talar för sig själv. Jag hade en enorm respekt för Ronnie.
Mario minns hur han och Ron- nie kom till start den 10 septem- ber 1978 på Monza.
Och hur det small – direkt ef- ter starten.
– Jag minns hur den röda flag- gan kom upp och hur jag åkte in till kanten. Jag såg att Ronnie ha- de fruktansvärda skador på be- net och att han var i chock. Men jag trodde aldrig att Ronnie skulle dö av sina skador. Jag trodde verkligen inte att de var livshotande.
”Kunde inte fira”
Nästa morgon åkte Mario di- rekt till sjukhuset, tillsammans med sin fru, för att få träffa Ron- nie och prata med honom om olyckan.
– Så fort vi kom dit berättade journalisterna att Ronnie var död. Jag kunde inte tro det.
Mario tystnar.
Än i dag blir han märkbart be- rörd av att prata om olyckan.
– Det var den största chocken i mitt liv! Det var fruktansvärt.
Jag hade verkligen inte förvän- tat mig det. För mig var det trå- kigt nog att Ronnie inte skulle kunna avsluta säsongen. Men jag trodde ju att han skulle fortsät- ta köra senare.
Efter dödsolyckan lyckades Mario inte ta några fler poäng under de återstående två lop- pen.
Men han tog ändå hem VM-ti- teln.
– Det var meningen att det skulle bli en av de lyckligaste stunderna i mitt liv. Men jag kunde inte fira. Det gick inte. Jag kunde inte ignorera vad som ha- de hänt.
– Jag kände för Ronnie. Jag kände för Barbro. Jag kände för hans familj. För vi stod alla var- andra nära. Förlorar man en vän så förlorar man en vän. Det blev ett stort tomrum i mitt liv.
Mario berättar att han och Ronnie hade kommit överens in- för Monza om att de båda skul- le få köra om VM-titeln. Oavsett stallorder.
– Absolut. Vi var ju båda med i matchen och det var det. Låt bästa man vinna! Så var det tvek- löst.
– Om någon av oss inte skulle ha den matematiska chansen att vinna så skulle man hjälpa den andre. Annars är titeln för åtrå- värd. Är man med i matchen så kör man. Då kan inget stå i vä- gen.
Inga pensionsplaner
I dag räknas Mario som en av de mest mångsidiga förarna nå- gonsin, eftersom han även har vunnit i PPG Indycar World Se- ries och i sportvagnsracing. Så sent som vid 53 års ålder vann Mario sitt sista Champ Car i USA.
Amerikanen berättar att han inte heller har några planer på att gå i pension vid 74 års ålder.
– Jag är fortfarande väldigt ak- tiv på många sätt med företag som är involverade i Formel 1.
Jag vill fortsätta med det. Jag är upptagen.
– Men det är mitt val. Jag äls- kar att vara nära sporten. Det är ju mitt hem,
Mattias Sandberg
På banan: konkurrenter om världsmästartiteln i Formel 1.
Utanför: bästa vänner.
I en exklusiv intervju med Aftonbladet berättar Mario Andretti, 74, nu om relationen med Ronnie Peterson, kra- schen på Monza – och om sorgen när han fick dödsbudet.
– Jag kunde inte tro det. Det var mitt livs största chock, säger han.
Foto: AP
Ronnie och Emerson under sommaren 1978. Sverige var i uppror för de stallorder som gjorde att Ronnie inte fick åka förbi sin teamkamrat.
Foto: LARS ÅSTRÖMk ö r d e s i s t a f 1 - l o p p e t 1 9 8 2 namn:
Mario Andretti.Ålder:
74 år.Familj :
Andretti har sönerna Michael och Jeff som båda också är racerförare. Han är även farfar till John som också är racerförare.bor:
Hus i Nazareth, Pennsylvania i USA.bakgrund;
Andretti debu- terade i formel 1 i Lotus 1968 och körde sitt sista F1-lopp i Las Vegas 1982. Han blev världsmästare 1978 före Ronnie Peterson som kom tvåa. Andretti är en av de mest mångsidiga förarna genom tiderna, eftersom han även vunnit i PPG Indycar World Series (Champ Car World Series) och i sportvagnsracing. Andretti blev in- vald i International Motorsports Hall of Fame 2000.… Rel ationen med Ronnie
– Jag minns så väl hur jag brukade besöka Ronnie och Gunnar Nilsson i Sverige. Det föll sig helt naturligt att vi umgicks. Sedan brukade Ronnie hälsa på i mitt hem när vi var i USA.
Han var en fantastisk person.
… RegeländRingaR inom foRmel1
– Jag hatar att vi har förlorat det gamla varvtalet. Det var ju som mu- sik för mina öron. Jag är i och för sig nyfiken på hur det kommer låta i år med de nya motorerna. Men oavsett om man är veteran eller nybörjare så är ljudet väldigt viktigt.
… vem som vinneR i åR
– Det är svårt att förutsäga vem kom- mer ta hem det. Men om man utgår från testdagarna så tror jag att Mer- cedes har bäst chanser. Fast det är svårt att veta hur tillförlitliga moto- rerna är.
