Anna Lindh. en historia om Sverige. Söndag 8 september Tidningen för vetgiriga. Aftonbladet. Grundad 1830 av Lars Johan Hierta

1

Aftonbladet

Grundad 1830 av Lars Johan

Hierta

Söndag 8 September 2013 Tidningen för veTgiriga

Anna Lindh

– en historia om Sverige

2 3

R

östen är ljus, en flickas. Hon är 28 år.

Hon läser med pondus, uttalar ett ord i taget, mot sin natur: hon är en kvinna som rör sig kvickt, tänker snabbt, skrattar högt. Det är Olof Palme som sagt åt henne: Anna, du måste tala långsamma- re! Nu är han död, mördad.

En tid begravs, och de många begrav- ningsgästerna ser den unga kvinnan stå vid den vita kistan i Stockholms stadshus 15 mars 1986. Hon talar om de ungas politiker, som gav dem de stora orden kring de eviga frågorna, om människosyn och människo- värde.

Hon säger:

Tack för att du gav oss så mycket av din lidelse för rättfärdighet.

Hon har ett vackert slätt öppet ansikte, håret draget från pannan med enkla spän- nen.

De stora plastglasögonen täcker halva an- siktet.

Tack för att du visade att politik kan va- ra ett skriande rop på rättvisa.

Texten är inte olik de minnestal som ska hållas 17 år senare om henne själv, en mo- dig och passionerad politiker, offer för blint hat; det kan människorna i Stadshuset na- turligtvis inte föreställa sig, lika lite vet de vad Palmemordet för med sig, eller ens vad mordutredarna på Kungsholmen diskute- rar denna stund, att spaningsledningens chef Hans Holmér börjat misstänka ett attentat iscensatt av PKK.

Ännu har molnen från Tjernobyl inte fällt sitt innehåll över Sverige.

Det finns en framtid, nya ledare ska växa, den unga kvinnan talar om det. Olof Palme visade att politik ska vägledas av ideer, mo- ral och känsla, att politik är mycket mer än teknik och administration.

Det är ett starkt tal, ett tal som många kommer att minnas, inte exakt hur orden faller, men hur hon gestaltar dem. Hon ta- lar inifrån sig själv. Det är för att förändra världen hon går med i SSU.

Då är hon 12 år.

N

är hon får sitt första förtroende- uppdrag är det för att ingen annan vill ha det. SSU-klubben i Trögd står inför att läggas ner då ingen vill bli ord- förande och hon tackar ja, 13 år gammal.

SSU-medlem är hon sedan förra året. En granne och partimedlem tar med henne,

flickan är ju så försigkommen, har många frågor om världen.

Hon tänker att hon kan vässa sitt själv- försvar för det hon tycker och tänker. På skolbussen flyger de på henne: Vill du att det ska bli som Sovjet? Varför vill din pap- pa ta våra gårdar och ge dem till staten?

Så har de andra barnen lärt hemma i den konservativa jordbruksbygden utanför En- köping. Hon är annorlunda. Familjen bor i en gammal skola. Pappa är konstnär, vän- ster, det vet alla. Mamma är lärare.

Hon är udda, sist vald i brännbollen, in- te den mest populära, inte heller kuvad.

Omtalad i Trögd är redan kampanjen för att Kamratposten ska visa Roger Moores idolbild: hon travar runt med en lista, gran- narna skriver snällt på mot löfte att deras namn inte ska komma i tidningen och Kam- ratposten publicerar faktiskt en svartvit bild av filmstjärnan, en liten. Och namnlis- tan, stort uppslagen.

Hon blir SSU:are samma år som Olof Pal- me blir statsminister. Hon har sett honom gå sida vid sida med Nordvietnams ambas- sadör i Moskva. I Vietnam fäller B 52:orna sina bomber över barnen.

Den radikala Vietnamrörelsen finns in- te i Trögd, hon söker i listor efter länets so- cialdemokratiska riksdagsmän, ringer Bir- gitta Dahl, ordförande i Vienamkommittén och frågar efter material till en utställning i skolan.

Så finner hon sin första stridsfråga:

macken ska läggas ner, den lokala kapita- listen vill bygga ett lågprisvaruhus. SSU- klubben kräver att där istället byggs ett ak- tivitetshus för ungdomar.

Hon förlorar kampen, men vinner anseende. Politik är att vilja, så ska hon senare säga och hon använder gång på gång Olof Palmes ord: ”Politik är bara ett redskap vi an- vänder för att för- verkliga våra drömmar”.

2 Aftonbladet

Dag xx månad xxxx

Aftonbladet

Dag xx månad xxxx

3 3

Söndag 8 september Söndag 8 september

2

E-post: fornamn.efternamn

@aftonbladet.se Adress: V Järnvägsg 21 105 18 Stockholm Tel: 08-725 20 00 Fax: 08-600 01 77 Trycks i Göteborg, Södertälje, Västerås, Örnskölds-

vik. Innehållet lagras/publiceras elektroniskt.

Förbehåll mot detta accepteras i princip ej.

Medarbetare i det här numret: Linn Dahlgren, Jonas Lundh.

Bild/arkivredaktör: Rolf Ginman. Redaktör: Nicke Franchell.

Redigerare: Katarina Norrgrann. Ansvarig utgivare: Jan Helin.

H ^{on ville}

förändra världen …

Text: Kerstin Weigl

Anna Lindh 1957–2003

T ack för aTT du visade aTT poliTik kan vara eTT skriande rop på räTTvisa ”

– a nna l indhs Tal Till o lof p alme

1986

1970

Hon är elva år 1968, har många frågor om världen, om Vietnam som bombas av USA. En granne tar henne följande år till SSU, fast hon är för ung. Ytterligare ett år senare är hon ordförande i den lokala klubben.

Foto: HENRY ERIKSSON

Anna Lindhs tal vid Olof Palmes begravning

är inte olikt de som skulle komma att hållas

om henne själv 17 år senare – om att politik

ska vägledas av känsla.

Foto: CALLE TÖRNSTRÖM

4

Aftonbladet Aftonbladet

5

H

on ska inte bli politiker, utan advo-

kat eller skattejurist eller möjligen journalist, men politik är en själv- klar del av hennes liv. Hon har talat på ga- tor och torg i Enköping om det orättfärdi- ga kriget i Vietnam, och dansat på Wester- lundska gymnasiets discon till ”Back in the USSR”.

Nu är hon 19 år, pluggar i Uppsala. Under veckan deltar hon i studentlivet, är snart någon man lägger märke till, på festerna, i de politiska diskussionerna. Helger åker hon hem till mamma och pappa i Trögd, pluggar stenhårt. Siktar på toppresultat.

Hon tänker att politiker är inget yrke, ing- enting man ”blir”. Förresten vill hon inte ha ett yrke med prestationsångest. Hon vet hur pappa konstnären kan ha det.

Att sitta i fullmäktige är roligt i och för sig, få något uträttat, viktiga frågor som rör människors vardag. Bara inte fullmäktige- debatterna vore så tråkiga.

Världspolitiken är desto mer konfronta-

tiv, skarpa och tydliga konflikter. Richard Nixon har avgått efter Watergateskandalen och fått amnesti av sin efterträdare Gerald Ford, Sovejunionens ledare heter Leonid Brezjnev och brittiska oppositonsledaren Margaret Thatcher får efter en attack mot honom om att ”sätta vapen före smör”

smeknamnet Järnladyn.

Sommaren är varm, kung Carl XVI Gus- taf äktar Silvia Sommerlath och ABBA sjunger ”Dancing Queen”. Mao Zedong dör i Peking.

Och socialdemokraterna gör 19 septem- ber sin första valförlust sedan 1936.

Det är en chock, som en statskupp, kän- ner många.

Förändring föder förändring, betongen gungar och även SSU är en uppvisning i maktspel, fraktionsstriderna avlöser var- andra, anarkister mot gammelsossar, trots- kister mot ombudsmän. Det blir ett fruk- tansvärt rabalder när en grupp trotskister infiltrerar, gömda bakom tidskriften Offen- siv.Hon håller sig utanför, är försiktig. Hon bär en konflikträdsla. Går inte in i person- strider. Och politiker ska hon ju för övrigt inte bli.

Hon åker på en alleuropeisk konferens och när hon vill lägga sig på kvällen kom- mer en av de andra unga kvinnorna fram, förklarar: ”Du ska prata lika högt, supa li- ka mycket och stanna uppe lika länge som männen.”

Så kan hon inte ha det, det kan inte hon inte acceptera. Är hon tvungen att bli som Thatcher? Då får det vara.

H

on är yngst igen när riksdagen öpp- nar 1982: ny ledamot, bara 25 år, med en påbörjad juristkarriär som notarie i Stockholms tingsrätt.

Socialdemokraterna är tillbaka i Rosen- bad, men i en ny tid: arbetslösheten ske- nar, två karensdagar har införts i sjuk- försäkringen. Svenska folket längtar tillbaka till folkhemmet och börjar klä sig i träningsoveraller.

Hon slinker in i riksdagen som ersättare för Birgitta Dahl, med en plats i skatteut- skottet.

Tre kvinnor söker sig till varandra. De andra: Mona Sahlin, näst yngst av de folk- valda, tre månader äldre. Tre år äldre är Margot Wallström, tidigare ombudsman i SSU, som jobbat på bank några år och re- dan suttit i riksdagen tre år.

De inleder en vänskap, inte för att de är lika eller tycker likadant i alla frågor. Men de kan spegla sig i varandra.

De ser männen i politiken, deras själv- klarhet. Att de som politiker dessutom stärks i sin manlighet. En kvinna kan ha makt och vara kvinnlig, men får inte en star- kare attraktionskraft.

De pratar om det, livmodersmystik är lar- vigt, att kvinnor skulle stå för världens go- da och männen det onda.

Så hur ska de tänka kring det manliga och kvinnliga?

Jan Myrdal ger detta år ut sin självbiogra- fi ”Barndom”, de ser Alva Myrdal, en av de- ras förebilder, förändras, sjunka ihop inför deras ögon.

Detta ska inte hända dem. Så ska inte de- ras ungar säga om dem. För dem ska livet hänga ihop.

De talar om det, och om socialdemokra- tin efter två borgerliga mandatperioder.

Partiet är vilse, letar en ny riktning, vad den är till för sedan miljonprogrammen är byggda, liksom motorvägarna och daghem- men.

De är även konkurrenter.

Alla tre har nämnts som tänk-

bar ny ordförande i SSU efter Jan Nygren som

slitit med stormar och skandaler.

Två fa- langer

bekäm- par var- andra, tradi- tiona-

listerna, betonghäckarna, står mot förnya- re, även kallade självförvaltare eller ”kott- plockare”. De senare tycker att statsappa- raten blev för stark, talar om människors behov av makt över sina liv, av det småska- liga, kooperativa. Betonghäckarna vill fort- sätta sträva med de vanliga frågorna, fler bostäder, bättre daghem.

Margot hoppade av, nu står det mellan henne och Mona, som räknas som betong- häck.

Hon står själv närmare kottplockarna, men är lösningsinriktad, lägger man mär- ke till.

Allt fler tröttnar på att gräla om löntagar- fonder och förstatliganden. Hon är den som kan ena SSU.

Hon bor i en tvåa på Kungsholmen, livet är in- tensivt, sjunger på alla plan.

”Kär och galen”, brölar Ulf Lundell på sin senas- te skiva. ”Dag efter dag”, trallar Kikki Danielsson

och Elisabeth Andreassen men i schlager- EM segrar en västtyskas sockersöta sång om Ein bisschen frieden, lite fred.

Själv spelar hon Ebba Grön, Patti Smith.

Och David Bowie, världens vackraste man.

Och hon vandrar – i tron att vara osedd–

under de gamla pilarna på Norr Mälar- strand omslingrad av en man, även han po- litiker.

H

on tar emot Aftonbladets reporta- geteam i Ytterfälle utanför Härnö- sand i Ångermanland och poserar skrattande sittande på en spark. Bakom står Bo Holmberg.

Nu är det bestämt, han har brutit upp från fru och tre barn, de är in- te längre ett hemligt par utan sambos på Söder- malm som hyr ett enkelt fritidshus i hans hem- bygd.

Hon är 31. Han är 46 år och riksdagsman, fick sparken från regeringen efter sex år som ci- vilminister, skälet sägs vara att han är mot privatiseringar i den offentliga sektorn.

Hon är lycklig, men en mättnad börjar in- finna sig.

Fem år har hon varit SSU-ordförande.

Hon förstår redan att miljön är en av de vik- tigaste politiska frågorna. Hon har bekäm- pat Öresundsbron, lett cyklande SSU:are

till sura sjöar och kvicksilverskadade fåg- lar.

Hon har försökt hacka i betongen, för- mått partiet att närma sig miljöorganisatio- nerna. Och hon har rest: Chile, Argentina, Nicaragua, Nordkorea, Vietnam, Israel, Portugal, Grekland, Spanien. Rest, läst, tänkt, diskuterat de globala frågorna om nord och syd, fattiga och rika.

Hon är duktig. Alltid påläst, livlig, lätt- pratad. Gubbarna gillar henne, även de po- litiska journalisterna: Gustaf Olivecrona, Olle Söderlund, Dieter Strand.

Men allt oftare känner hon sig som en åsiktsmaskin. Avskaffa landshövdingarna!

Svenska företag måste lämna Sydafrika! Er- känn PLO! EG är en kapitalistisk klubb ut- an riktigt folkstyre!

Samtidigt blir hon ofta så väldigt nervös.

En talpedagog hjälper henne att dämpa rös- ten, hejda hastigheten.

Hon tänker på framtiden. Hon borde slut- föra tingsmeriteringen. Vill inte bli bero- ende av politiken för sin försörjning, det är för osäkert. Hennes politiska profil är vag, miljö och internationella frågor är inga so- cialdemokratiska kärnfrågor. Margot Wall- ström har fått en statsrådspost, men inte hon.

Hon vet att ingenting är givet.

Partiet är sargat, svensk ekonomi skälver efter 80-talets champagnegalopp, och den socialdemokratiska regeringen är inte

4 4

Dag xx månad xxxxSöndag 18 augusti Dag xx månad xxxxSöndag 18 augusti

5 5

n ^{u sTår deT mellan}

henne och m ona ,

som räknas som

beTonghäck ”

Fortsättning på nästa uppslag

4 Aftonbladet

Dag xx månad xxxx

Aftonbladet

Dag xx månad xxxx

5 5

Aftonbladet Aftonbladet

Söndag 8 september Söndag 8 september

4 Anna Lindh 1957–2003

1976

1982

1989

... ^{men politiker} , ^{det skulle Hon aldrig bli}

SSU på frammarsch 1984. Från vänster Len- nart Weiss, Leif Linde, ordförande Anna Lindh, Mats Johansson, Mona Sahlin, Leif Jacobsson, Roger Rådström och Sven-Eric

Söder.

Foto: JACK MIKRUT

Inför valet 1985: SSU-ordföranden och statsminister Olof Palme i en buss på väg till valupptaktsmöte i Sundsvall. Han har sagt att hennes tal var mycket intressant: ”Och om du hade pratat långsammare hade åhörarna upptäckt det.”

Foto: THOR LINDGREN

Vänner men även konkurrenter, re- dan i slutet av 70-talet: Mona Sahlin, Anna Lindh och Margot Wallström.

Foto: TORBJÖRN ZADIG, LENNART EDLING, BERTIL BÄCK

1989 kan hon och Bo Holmberg äntligen vara öppna med sin kärlek. Hon är framgångs- rik SSU-ordförande, han har förlorat sin ministerpost.

Foto: ÖIVIND BERGGREN

Pappa Staffan Lindh är konstnär, arbetade hemma och var oftast tillgänglig för diskus-

sion. Bilden togs 1984.

Foto: STIG NORLING

6 7

oskyldig som satte fart på lånekarusellen genom att avreglera kreditmarknaden.

Världskartan ritas om; i Berlin faller mu- ren, i Iran dör Khomeini, i Peking dödas tre- tusen människor runt Himmelska fridens torg. Och i Stockholms tingsrätt står Chris- ter Pettersson åtalad för mordet på Olof Palme.

Hon tänker på att hon även vill bli mam- ma och att det inte ska behöva bli några större problem. Det är bara att sammanträ- da mindre.

S

ossehora har männen viskat på stan, mot henne, den stora magen. Inte en, utan upprepade gånger. Medelålders män i fina kostymer. Det primitiva sosse- hatet är sällan synligt, åtminstone inte i hennes generation. Men då händer det, när hon är som mest sårbar. Är sitt kvinnokön.

Hon är 34 år när socialdemokraterna för- lorar valet, Carl Bildt bildar regering med Ny demokrati som vågmästare och hon am- mar diskret sonen David under möten i Stockholms stadshus där hon är borgarråd för fritids-och kulturfrågor. Uppdraget pas- sar henne, hon älskar litteratur, teater, ope- ra. Lönen är 34 255 kronor i månaden.

Grannarna ser henne springa över går- den med den stora barnvagnen, med Kon- sumkassarna överst, snabblämning, sedan spurt till Skanstulls tunnelbanestation mot möten, Stadshuset, teatrar, vernissager, bio- grafer. Att städa avskyr hon, då och då kom- mer mamma Nancy hem till stadslägenhe- ten och river av ordentligt: lister, badrum, köksluckor.

Nu har hon klivit in i maktens centrum, partiets verkställande utskottet. På den plats de flesta trodde var vikt för Göran Persson.

Där finns även Mona Sahlin, väninnan, riksdagsledamot. De börjar jämföras i me- dia. Två småbarnsmammor med rötter i SSU och Vietnamrörelsen. Ändå så olika. Hon och Mona ställer upp och ger motstridiga svar på frågor om Öresundsbron (hon säger nej), EU (hon är tveksam), kärnkraften, (som hon vill avveckla), sex timmars arbetsdag (hon är positiv). Sahlin följer partilinjen.

Nyhetssändningarna kretsar kring hot,

nationella och globala. En man försedd med gevär och lasersikte skjuter på sammanlagt elva personer med svart hår. Räntekostna- der fördubblas, finanskrisen närmar sig kulmen, USA anfaller Irak. Svenskarna tit- tar på ”Twin Peaks”.

Ingvar Carlsson funderar över sitt reger- ingsalternativ, vill tänka nytt nu, inte bara ärva Palmes lag och en slogan börjar ta form: ”Varannan damernas”. Hans reger- ing ska bestå av hälften kvinnor. Redo står Laila Freivalds, Birgitta Dahl, Ingela Tha- lén. Margot är prövad. Och han har en fa- vorit som länge funnits i närheten, som har fostrats politiskt i Sockholms SSU.

Mona växer månad för månad, säger han till den innersta kretsen. Ja, även den yngs- ta är duktig, han vet det, mycket duktig, har gjort fotarbetet, prövats i motvind. Men verkar kanske lite osäker.

Och själv svarar hon på Aftonbladets frå- ga, att partiledare för socialdemokraterna, det blir hon aldrig. Hon säger: ”Jag spelar inte i den divisionen.”

H

on börjar som miljöminister med att tvingas dra ner på miljöinsatser- na, det är en chock. Hon har alltför snabbt accepterat budet från finansdepar- tementet där Göran Persson regerar. Alla departement ska dra ner, statsfinanserna är usla, regeringen har lovat spara 60 miljar- der. En dålig förhandling.

Hon måste bita ihop.

Inga pengar till stordåd. Hon vet just ing- enting om miljöpolitikens detaljer. Myck- et är krångligt, tekniskt, när som helst kan hon gå vilse och bli den teknokrat hon för- sökt undvika att bli.

Väljarna har annat att tänka på efter riks- dagsvalet. ”Estonia” sjunker och vid natt- klubben Sturecompagniet skjuter Tommy Zethraeus fyra personer till döds.

Dag xx månad xxxxSöndag 18 augusti Dag xx månad xxxxSöndag 18 augusti

… Mona Sahlin, ^vän

med Anna Lindh sedan SSU- tiden.

Hur minns du Anna Lindh?

– Hon växte sig så stark när hon blev utrikesminister.

Hon hade så mycket kvar.

Och som kvinna så blev hon en lysande förebild för många unga.

–Jag vill minnas henne som en stark och lyssnande ledare. Inte många förenar de två sakerna.

Vad saknar du mest?

– Jag saknar mest min vän. Hennes ständiga mejl.

Hennes inköp av böcker när hon hade rest någon- stans. Eller brödet hon all- tid köpte med sig. Jag sak- nar skratt och skvaller. Jag saknar henne. Och tänker ofta på hur livet hade varit om hon fått vara kvar.

Vad förlorade Sverige när hon togs ifrån oss?

– Barnen förlorade sin mamma. Socialdemokratin förlorade en lysande fram- tida kvinnlig ledare. Och Sverige förlorade en stark utrikesminister och en fö- rebild för många.

”Anna var stark – och lyssnande”

Ett ögonblick ...

1991

1994

i ^maktens

centrum

6 6

Dag xx månad xxxxSöndag 18 augusti Dag xx månad xxxxSöndag 18 augusti

7 7

6 Aftonbladet

Dag xx månad xxxx

Aftonbladet

Dag xx månad xxxx

7 7

Söndag 8 september Söndag 8 september

6 Anna Lindh 1957–2003

”Man kan inte låta bli att skaffa barn för att satsa på politi- ken”, sa Anna Lindh. 1994 föds andra sonen Filip. Storebror

David är fyra.

Foto: BIBBI JOHANSSON

I Sveriges första regering med jämn könsfördelning fanns en plats.

Här sommarregeringen 1996: Margareta Winberg, Anna Lindh, Anni- ka Åhnberg, Göran Persson, Ines Uusmann och Lena Hjelm-Wallén.

Med sonen David i Blecktornsparken på Södermalm i Stock-

holm 1993.

Foto: FREDRIK HJERLING

1996 är hon miljöminister, en nybörjarpost i samman- hanget. Vännen Margot Wallström blir socialminister.

Foto: LARS ROSENGREN

Ett genombrott som miljöminister börjar med att döda kor ligger längs Vad- bäcken på Hallandsåsen. Hon tar oombedd politiskt kommando.

Foto: GÖRGEN PERSSON

Fortsättning på sidan 10

J ag spelar inTe i den

divisionen ”

– a ^nna l ^{indhs svarar på frågan}

om hon ska bli parTiledare

Som politiker är hon tuff i förhandlingar, en uthållig arbetshäst. Med vännerna pratar hon om sin osäkerhet, strävan att vara omtyckt, och sin rädsla att makten ska deformera henne som människa.

Foto: CAROLINE ROOSMARK Foto: BJÖRN LARSSON ASK

Mona Sahlin är jämngammal, småbarnsmamma även hon, men politiskt står hon närma- re de såkallade traditionalis- terna, och kommer att gå före i karriären. Bilden är från 1990.

Foto: PETER KJELLERÅS

Namn: Mona Sahlin. Ålder: 56.

Familj: Maken Bo Sahlin och bar- nen Ann-Sofie, Jenny och Gustav.

Bor: Nacka. Yrke: Politiker, ord- förande i Anna Lindhs minnes- fond.

Mona Sahlin saknar sin vän.

Foto: BJÖRN LINDAHL

8 8 8 8

Dag xx månad xxxxSöndag 18 augusti

Aftonbladet

Aftonbladet AftonbladetDag xx månad xxxxSöndag 18 augusti

9 9 9

Dag xx månad xxxx

Aftonbladet

Dag xx månad xxxx

9 9

Aftonbladet Aftonbladet

Söndag 8 september Söndag 8 september

8 Anna Lindh 1957–2003

1976 Är nominerad till riksdagen men social- demokraterna förlorar valet, för första gången sedan 1936.

Hon får plats i Enköpings kommunfullmäktige. Börjar

studera juridik i Uppsala.

f ^rån ssu ^till emu

1981 Ordförande för LSU, Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer.

Knyter internationella kontakter. Kärnkrafts- frågan är het, hon är för

en avveckling. 1982

Tar en jur kand-exa- men, är tingsnotarie i Stockholm. Partiet är i kris. Kommer 25 år gam- mal – som hittills yngsta ledamot – in i riksdagen och tar plats i skatte-

utskottet.

1984 Väljs till SSU:s första kvinnliga ordförande med uppdraget att skapa lugn mellan två falanger.

Traditionalister/betong- häckar utmanas av för-

nyare, som anser att staten blivit för stark, människor behöver

egenmakt.

1986

Talar på begravningen av den mördade statsministern

Olof Palme. Driver framför allt miljöfrågor och internationellt engagemang.

Regeringen har avreglerat finans- och kredit- marknaden. En så kallad

finansyra pågår.

1991

Partiet förlorar valet, hon blir borgarråd för fritids- och kulturfrågor i Stockholm.

Gifter sig 21 juni med Bo Holmberg. Väljs in i social- demokraternas maktcentrum,

verkställande utskottet, VU.

Är fortfarande kritisk till EU, kärnkraften och

Öresundsbron.

1994

Sonen Filip föds. Sverige säger ja till EU. Blir miljö- minister i Ingvar Carlssons regering men statsfinanserna

är i kris, miljöinsatserna minskar. Pensionssystemet reformeras i samarbete med

de borgerliga partierna.

1996

Flyttar till Nyköping när maken blir landshövding i Sörmland. Göran Persson blir statsminister. Överger sin EU- skepsis, arbetar fram ett EU-

program med strängare lag- stiftning kring miljöfarliga

kemikalier.

1998

Blir 41 år gammal utrikes- minister, den yngsta någon- sin. Lyckas avstyra konflikten mellan Kosovos befrielsarmé och Serbiens militärmakt.

Socialdemokraterna bildar regering med stöd av Vänster-

partiet och Miljöpartiet.

2001

Ordförande i ministerrådet, då Sverige har ordförandeskapet

i EU. Skriver i december under beslutet om avvisning av två

egyptier, Ahmed Agiza och Mohammed Al Zery, som sätts på

ett amerikanskt flygplan med maskerade agenter. Partiet får kongressbeslut på att det är ett

feministiskt parti.

2003 Arbetar med folk- omröstningen om införande av euro som valuta. Ses som en av de främsta kandidaterna till att efterträda Göran Pers- son som partiordförande och har beslutat sig för att tacka

ja om frågan ställs.

1969

Går som tolvåring med i SSU (Sveriges social- demokratiska ungdoms-

förbund), i Trögd i Enköpingsområdet. Samma

år blir Olof Palme stats- minister. Vietnamkriget pågår, hennes första stora

fråga.

1957

Ylva Anna Maria Lindh föds 19 juni i Enskede, Stockholm. Pappa Staffan är

konstnär, mamma Nancy är småskollärare. Familjen flyttar till Hacksta utanför

Enköping och hon får en lillasyster.

1973

Drivande i SSU-klubben på Westerlundska gymna- siet i Enköping, där hon

även blir ordförande.

Sverige får den så kallade lotteririksdagen, det socialistiska och det bor-

gerliga blocket har lika många mandat. Flera socialpolitiska reformer

bereds, som MBL, med- bestämmandelagen.

1990 Sonen David föds, pappa är Bo Holmberg, riks-

dagsman, tidigare civil- minister. Partiet är sargat.

En ekonomisk kris närmar sig som leder till nedskärningar

i offentlig sektor och privatiseringar.

10 11

Och Sverige säger ja till EU.

Hon har stillsamt övergett sin skepsis: nu vill hon få svenska folket att sluta vara räd- da, sluta tro att EU är ett hot, tvärtom, mil- jöfrågorna kan lösas endast med interna- tionellt samarbete.

Hon har två söner nu, tar gärna med dem i jobbet, medarbetarna bär tålmodigt grå- tande barn. De gillar henne. Media gillar henne. En minister som talar som folk, som kallar Björn Gillberg ”larvig” och oroar sig för norska valjakten fast Gro Harlem Brundtland blir sur och skriver till Ingvar Carlsson.

Hon syns, men ingen tänker på henne som tänkbar ny socialdemokratisk partile- dare, varför skulle de, en kronprinsessa är utpekad, en vice statsminister gör sig redo att kliva fram: Mona Sahlin.

D

en 12 oktober är en torsdag, hon är i Kista och pratar med medborgar- na, de flesta vill diskutera sina up-

pehållstillstånd. I dagens Expressen får An- na Lindh kritisera Vattenfall, bolaget har köpt konsulttjänster för att göra svenska folket mer kärnkraftsvänligt.

Men det är inte därför tv-teamet letat sig ut till kafferepet i förorten: i en större upp- slagen artikel i samma tidning återfinns se- naste nytt i följetongen om hur Mona Sah- lin använt sitt kontokort till bilhyror och bankomatuttag.

Mona Sahlin slåss för sin överlevnad, svär att hon inte har ekonomiska problem, men snaran dras åt, medierna börjar spe- kulera.

En mikrofon sträcks fram:

”Anna Lindh, du sitter i Socialdemokra- ternas verkställande utskott. Kan du tän- ka dig att ställa upp som partiledarkandi- dat?”

Hon svarar som en politiker:

”Jag är tillräckligt kompetent för att veta när jag inte är kompetent.”

Hon känner efter 26 år i politiken spelet:

positioner ändras, makthavare byter plats och position, allt kan hända. Det kan till och med bli hon.

E

n måndag i oktober ligger döda kor längs Vadbäcken på Hallandsåsen, vattnet är förgiftat.

Läckor från tunnelbygget har tätats med giftiga ämnet Rhoca-gil.

Hon är snabbt på banan, begär en kom- mission, lovar de boende ersättning, kriti- serar ansvariga Banverket, Skanska och ke- miföretaget Rhone-Poulenc: Upprörande!

Oansvarigt! De skyldiga ska betala!

I bakvattnet hamnar kommunikationsmi- nister Ines Uusmann, som egentligen ansva- rar för tunnelbygget, men tvekar och velar.

Facit blir att den rådiga miljöministern tar ansvar, hjälper människorna, reder ut

soppan. Hon får beröm för sin fingertopps- känsla.

En seger, och hon behöver den. Visserli- gen har nye statsministern Göran Persson utropat Det Nya Gröna Folkhemmet som mål – något mer än sunda statsfinanser måste han gå till val med – men det är inte hon som får fem miljarder till miljösats- ningar. De pengarna lägger han i ett eget kansli.

I skuggan har hon ändå vuxit. Hon har räddat tillbaka pengar till miljöbudgeten.

Förhandlat fram en uppgörelse med miljö- partiet, regeringens första, om en ny miljö- lagstiftning.

Men att vara miljöminister är en lärotid, en första-gången-uppgift, ett test.

Sedan är det dags att gå vidare.

Hon fyller 40 år, prinsessan Diana dör i Paris, kronprinsessan Victoria har ätstör- ningar, världens första klonade får Dolly vi- sas upp.

Och Södra Roslags tingsrätt dömer obe- märkt ett dråpförsöksmål. Mijailo Mijailo- vic, 18 år, har stuckit en kökskniv i sin pap- pa för att det som han säger ”svartnade”.

G

öran Persson ringer när hon är i badhuset med sönerna. Hon är 41 år. Sveriges yngsta utrikesminister någonsin.

Flera äldre är omkörda: Pierre Schori, Jan Eliasson, Margareta Winbergh.

Hon tar först plats i den skrubb företrä- daren Lena Hjelm-Wallén haft, men ändrar sig, flyttar peppad av maken Bosse sin da- tor till den berömda vita salongen med må- lade sidentapeter, Hauptbord, kristallkro- nor. På bordet ett collage av bilder på bar- nen och en pappskiva att täcka med när journalisterna kommer. Det ekar när hon skrattar.

Första året är grinigt.

Först för att hon vill äta middag med bar- nen en gång i veckan och inte gå på exakt alla möten.

Diplomaterna skvallrar skadeglatt när hon uttalar ett centraleuropeiskt minister- namn fel.

Man undrar: Varför hon? Men statsmi- nistern har en idé: kalla kriget är över, nya krafter behövs, nya kontakter, problemlös- ningar.

Hon är ung, ambitiös, jurist, inte längre pacifist. Redan arbetar hon 70 timmar i veckan. Hon tar tillbaka löftet till maken att de inte ska bli fler.

Det är upplopp i Indonesien, oroligt i Ko- sovo, president Clinton förnekar affären med förra praktikanten Monica Lewinsky och 63 ungdomar dör i en brand vid Back- aplan i Göteborg.

Och på utrikesministermötet i Luxem- burg är två av femton kvinnor. När ambas- sadörerna samlas i Stockholm för att träffa sin nya minister hör hon på väg upp i talar- stolen en viskning: Tja, hon har i alla fall snygga ben.

S

ömnen är en akilleshäl, hon blir gri- nig, får sämre omdöme. Så hon sover när det går, under resor mellan värl- dens alla hörn, på tåget till Nyköping där maken Bosse blivit landshövding. Om hon inte arbetar, någon gång sittande på golvet, talande i mobiltelefon med EU:s utrikesmi- nister Solana, USA:s dito Colin Powell, sö- nerna i residenset.

Att vara utrikesminister och världens bästa mamma är inte alltid möjligt men li- te lättare numera, det ses naturligt, till och med politiskt korrekt att hämta på dagis.

Hon minns vad Lisbeth Palme sagt om att inte leva i skuld, hon kan göra pojkarna stol- ta, delaktiga i att mamma har ett viktigt jobb. Hon tar med David till FN efter at- tacken mot World Trade Center. Han frå- gar: När kommer de andra tjejerna?

Världar blandas, hemma och borta, he- mifrån talar hon skarpt i telefon med Ryss- lands utrikesminister Ivanov om Tjetjenien när yngste sonen kommer in gråtande: tol-

1995

1997 1998

10 10

Dag xx månad xxxxSöndag 18 augusti Dag xx månad xxxxSöndag 18 augusti

11 11

10 Aftonbladet

Dag xx månad xxxx

Aftonbladet

Dag xx månad xxxx

11 11

Söndag 8 september Söndag 8 september

10 Anna Lindh 1957–2003

s ^{om en stjärna i det grå}

Så minns de sin kollega Anna Lindh

2001

Fortsättning på nästa uppslag

På promenad i Tirana, Albanien, 1990.

Foto: YVONNE ÅHSELL

På EU-toppmötet i Stockholm 2001 sticker hon ut, inte bara med sitt kön, utan även sina färger och livliga sätt.

Foto: BJÖRN LARSSON ASK

Helmut Kohl, Tysklands fd förbundskansler, talar till EU:s ledare under toppmötet i Wien 1998. Sverige representeras av Anna Lindh och Göran Persson. Hon har på företrädaren Lena Hjelm-Walléns inrådan valt röd kavaj.

Foto: REUTERS

Hon har en tuff start som utrikesminister, med miss- trogna diplomater, men klarar sitt första stora uppdrag, att avstyra ännu ett Balkankrig. Här i Sarajevo 1999.

Foto: YVONNE ÅSELL

Hon kom som ett yrväder till världspolitiken, här EU:s utrikesministermöte i Italien 2003.

Foto: ALBERTO PELLASCHIAR, AP

Ett av favoritländerna är Vietnam, här med presi- dent Tran Duc Luong 1986.

Foto: SCANPIX

Colin Powell, general, tidigare utrikesminister USA:

– Anna Lindh var en passionerad förkämpe för Sveriges politik, men i sitt förordande för- sökte hon alltid hitta en lösning, inte en kon- flikt. Jag kände henne som en enastående ut- rikesminister, en omsorgsfull och kärleksfull fru och mor och en kär vän.

Jens Stoltenberg, partiledare för Arbei- derpartiet och statsminister i Norge:

– Jag minns Anna som en varm och klok män- niska. Hon var en vän som jag tyckte exceptio- nellt mycket om och en kvinna som utstrålade glädje och livslust.

Lord Chris Patten, rektor för Oxford university, ordförande BBC Trust, tidi- gare statssekreterare, minister och partiledare för Konservativa partiet i Storbritannien:

– Anna Lindh hade en kombination av stor charm, stark principfasthet och en etisk in- ställning till politik. Många talar mycket om angelägenheten av mänskliga rättigheter, men Anna Lindh levde verkligen som hon lär- de och var beredd att stå upp på det bestäm- daste för anständighet i det offentliga livet oavsett vilket land det gällde.

– Jag hyste en enorm beundran för henne och lärde mig väldigt mycket om förvaltning av ut- rikespolitik under besök med henne i allt från Ryssland och Ukraina till Mellanöstern.

Ritt Bjerregaard, tidigare minister och EU-kommissionär, danska Socialdemo- kraterne:

– Under min tid som EU:s miljökommissionär mötte jag ofta Anna. Hon var en mycket enga- gerad politiker och därtill en fin och mycket levande och aktiv person. Vi kunde lägga upp effektiva strategier och skrattade gott tillsam- mans.

– Det var en stor förlust för nordisk politik att hon mördades.

12

Aftonbladet Aftonbladet

13

ken översätter blixtsnabbt hennes utrop

”Men lille gubben är du ledsen?”.

På utrikesdepartementet finns ingen syn- lig skepsis kvar, skvallret är tys-

tat, hon fyller de stora rummen med sin energi, höga skratt.

Det är stenhårt plugg, studie- tekniken från Uppsala sitter i, frågorna är tunga, hon avstyr krig i Makedonien, åker till Tur- kiet för att kritisera. Nu faller allt på plats: juristhjärnan, käns- ligheten, pragmatismen, intui- tionen, patos för mänskliga rät- tigheter. Det är vad hållbar fred handlar om, upprepar hon: att bekämpa analfabetism, sjukdo- mar, trafficking, våld i hemmen.

Rädd är hon sällan. I Turkiet tränger sig aggressiva män fram

i hissar och vid matbord. Därefter har hon livvakt på resor, sällan annars. Aldrig för en vanlig shoppingrunda.

D

en rosa kavajen fungerar inte i teve, hon skulle behöva något nytt till EMU-debatten. Klänningar har va- rit ett känsligt kapitel, på 90-talet är hon tre gånger på Veckorevyns lista över sämst klädda, första gången efter kungamiddag i egna bröllopsklänningen, omfärgad till aprikos. Nu är kjolarna kortare, liksom hå- ret, glasögonen snygga.

Bara fyra dagar till folkomröstningen, hennes ansikte uppklistrat överallt, hon gruvar sig. Hur ska hon hitta rätt i tv, hur ska väljarna känna att de får ett bättre liv för att de betalar med euro?

Som så ofta är hon nervös, skitnervös, sä- ger hon i telefon till Margot Wallström och

ojar sig: debatten kan aldrig gå bra. De för- står varandra, känsligheten, livsaptiten, det märkvärdiga att de utsätter sig för detta, in- te kan låta bli. Fast det svider.

Som angreppet från Jan Guil- lou, en tillspetsad fråga om hon skulle vara beredd att offra sina egna barn. Som om FN-sanktio- nerna mot Irak varit upp till henne. Hon är en dålig mor för att hon i sista hand accepterar ett krig mot Irak. Skulle en man- lig minister ha fått frågan?

De har talat om Frågan också, den alla tror kommer, Göran Persson planerar sin avgång.

Hon har erfarenheten, intelli- gensen, alla räkningar betalda.

Folklig dessutom, fjärde mest populäraste kvinna i en sifo- un- dersökning. Inga lik i garderoben. Inte än.

Hon har pressats i konstitutionsutskottet, KU, om avvisningen av två egyptier, ett be- slut hon undertecknade strax före julen 2001. Redan har FN:s kommission för mänskliga rättigheter kritiserat regeringen och det finns en reporter på TV 4, Fredrik Laurin, som inte kan släppa frågan, som kommer att rulla upp skandalen.

Men det ligger i framtiden, helt andra frå- gor rör sig inom henne denna onsdag, EMU- kampanjen är svår, partiet splittrat, det luk- tar fiasko för ja-sidan och hon har fångats på bild med Ericssonchefen Carl-Henrik Svanberg som kindpussar, i någon tidning står kapitalistlakej.

Klockan 15.45 möter hon Eva Franchell som varit hennes pressekretare, nu en av de närmaste vännerna. De går på NK. Pratar Svanbergskyssen och EMU… se där en ka- vaj, en blå, snygg färg… fast grilligt möns- ter… och där, en man, störtar över butiks- golvet. Hon hinner höja sin väska som skydd.

Källor: ”Väninnan” av Eva Franchell. ”Anna Lindh.

En minnesbok” av Olle Svenning. ”Anna Lindh och det nya Europa” av Mats Engström. ”Spår” av Lena Sundström. Artiklar i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen.

12 12

Dag xx månad xxxxSöndag 18 augusti Dag xx månad xxxxSöndag 18 augusti

13 13

12 Aftonbladet

Dag xx månad xxxx

Aftonbladet

Dag xx månad xxxx

13 13

Aftonbladet Aftonbladet

Söndag 8 september Söndag 8 september

12 Anna Lindh 1957–2003

H ^{on skulle}

bara köpa en ny kavaj

Eftermiddagen 10 september 2003 spärrades NK av, och en två veckor lång intensiv polisjakt

drogs igång.

Foto: JONAS BILBERG

Sorg och bestörtning manifesteras i Stockholm, sätter även spår utanför nationsgränsen. Colin Powell, USA:s utrikesmi- nister formulerar i sitt minnestal: ”När en kvinna som Anna Lindh lämnar oss blir hela världen fattigare, sorgsnare och

mindre”.

Foto: BJÖRN LARSSON ASK

”Det känns overkligt. Det är svårt att riktigt förstå. Anna var alldeles nyss här mitt ibland oss. Engagerad, kvicktänkt, rakt på sak”, säger statsminister Göran Persson klockan 09.20, i Rosenbads pressrum.

Foto: MATS STRAND

När Sverige vaknar torsdagen 11 september tror man att Anna Lindh lever.

Foto: PETER HOELSTAD

EMU-kampanken ställs in, valaffischerna med bilden av den mördade utrikesministern klistras över, här i Sundby- Den spontana kindpus-

sen med Ericssonchefen Svanberg.

Foto: SCANPIX

2003

berg fredagen 12 september.

Foto: JERKER JANSSON/SCANPIX

14 14 14 14

Dag xx månad xxxxSöndag 18 augusti

Aftonbladet

Dag xx månad xxxxSöndag 18 augusti

15 15 15

Dag xx månad xxxx

Aftonbladet

Dag xx månad xxxx

15 15

Söndag 8 september Söndag 8 september

14 Anna Lindh 1957–2003

L

eif Jennekvist, chef för Länskriminal- polisen, fick uppdraget att leda jak- ten på utrikesminister Anna Lindhs mördare. Sveriges andra ministermord på mindre än 20 år var ett faktum.

– Jag kunde nästan inte förstå att det var sant. Att det över huvud taget kunde få ske att någon skulle kunna komma så nära hen- ne att han kunde skära henne kändes väl- digt overkligt. Tankarna gick direkt till Olof Palme-utredningen, säger Leif Jennekvist.

Hur påverkades den här utredningen av Palmemordet?

– Den svenska polisens heder stod ju på spel. Det påverkade vårt arbete jättemyck- et. Vi var mycket noga med att inte göra några avsteg från Mordbibeln (Polisens handbok i hur en mordutredning ska skö- tas, reds anm). Det var viktigt att vi skötte själva mordutredningen precis så som vi sköter vilken mordutredning som helst. Att vi inte tror att vi är bättre mordutredare ba- ra för att det är ett ministermord, vilket ju var det fatala misstaget 1986.

– Att det här lyckades berodde dels på lyckliga omständigheter kring fyndet av övervakningsfilmen, den blodiga kniven och kepsen med dna i. Dels det mediala ge- nomslaget, det hade stor betydelse efter- som vi fick väldigt många bra tips.

Anna Lindh är på NK

i Stockholm med en vän. Hon letar kläder till en EMU-debatt när en man plötsligt rusar fram. Han attack- erar henne, ser ut att slå henne i magen.

Vännen skriker och slår på hans arm. För- söker få bort honom.

Efter bara några sekunder vänder han sig om och går därifrån. Anna Lindh segnar ner på golvet. Hon blöder.

En man beter sig märkligt

på övervak- ningsfilmerna från NK. Och hans signale- ment stämmer med det vittnen har sagt. En bild på den misstänkte mannen läggs in i polisens interna och hemliga register.

Nästa morgon vaknar Leif Jennekvist till ett mediekaos. Aftonbladet och Expressen har fått tag i och publicerat bilden.

– Det var inte en storm, det var en orkan som bröt ut. Löpsedlarna hade ungefär samma utseende: ”Extra! NK-mannen”. Det dröjde inte länge förrän journalisterna fanns överallt.

Inte bara svenska medier engagerar sig.

Stockholm är fullt av utländsk media på grund av EMU-valet. Nu börjar de i stället bevaka mordet. Reportrar och fotografer flyttar in i en lägenhet intill Jennekvists. An- dra intervjuar hans gamla lärare och barn- domsvänner.

– Jag var inte alls beredd på den mediala uppmärksamheten mot min person. Det var väldigt obehagligt. Jag förstår fortfarande in- te hur det kunde bli en personfråga. Mellan 200 och 500 poliser arbetade med den här utredningen. Det var verkligen ett väldigt stort lagarbete. Det finns liksom inte en hjäl- te i det här utan det var många, säger han.

Publiceringen gör också att tipsen som kommer in till polisen ökar lavinartat.

Trycket på tipstelefonerna blir så stort att man måste ta in mer personal.

– Det är flera tusen, om det är sex- eller sjutusen, personer som ringer in.

Flera tips pekar ut

en 35-årig man. Poli- sen följer upp spåret och inom kort grips mannen misstänkt för mordet. Men det är inte mördaren.

När började du ana att ni hade fel person?

– Jag gick upp till häktet för att få en käns-

la av att det är rätt person. Men jag kände med en gång att det här är fel. Han stämde inte med mannen på övervakningsfilmen.

Det var en antiklimax som gjorde mig väl- digt besviken.

– Men vi var tvungna att fullfölja alla ut- redningstrådar när de gällde honom. Och det var inte enkelt eftersom han hade bott på väldigt många olika ställen. Det tog tid att göra husrannsakan på alla de ställen vi visste att han hade vistats, säger Leif Jen- nekvist.

Andra tips gäller en 25-årig Mikael vars föräldrar kommer från det forna Jugoslavi- en. Men uppgifterna är vaga. Tills hans vän- ner kontaktar polisen.

Mijailo Mijailovic har sovit hos en kom- pis och hans sambo under några nätter. De

berättar för polisen att de tror att han kan vara mördaren. Att NK-mannen ser ut som och är klädd som deras kompis Micke. Att han beter sig märkligt och var desperat att klippa av sig sitt långa hår när han kom till dem, natten efter mordet.

– Paret berättar att de har hjälpt till att klippa honom och att håret har slängts i so- porna. Så vi tog in alla sopor från området, säger Leif Jennekvist.

Gården vid polishuset fylls med soppå- sar. Påse efter påse sprättas upp. Efter hundratalet bommar får utredarna napp.

Det avklippta håret packas omgående in i en helikopter till Statens kriminalteknis- ka laboratorium, SKL.

Under tiden som håret analyseras sätts Mijailovic under bevakning.

Fyra byggarbetare

i rutiga skjortor och snickarbyxor. En bär en hink med några borstar i och intorkat murbruk på utsidan, en annan bär en plastslang över axeln. På den röda Toyotabussen står det ”Wimans Bygg och VVS”. Lite vilset går de omkring i området. Efter en stund åker de iväg, som om de inte hittat rätt adress. Ingen lägger märke till polisens spanare när de rekar fastigheten där Mijailovics familj bor.

Spanarna var inte ensamma. Snart är var- enda gång- och cykelväg i området beva- kad. En grupp spanare flyttar in i en tand- läkarmottagning. De rapporterar att stäm- ningen är orolig i bostaden.

– Det var väldigt labilt. Enligt de besked vi fick från spaningarna var det väldigt känsloladdat inne i lägenheten. Vi var oro-

Namn: Leif Jennekvist.

Ålder: 56. Familj: Ja.

Bor: Västerås.

Yrke: Länspolismästa- re i Västmanland. Skrev boken ”Mordet på Anna Lindh” om utredningen.

liga för att han antingen skulle hinna ta nå- gon gisslan, sin syster eller far, eller att han skulle hinna göra sig själv illa.

Beredskapen måste ökas så att polisen snabbt kan ingripa om något skulle hända.

En grupp insatspoliser, klädda i skydds- västar, svarta uniformer, hjälmar och svär- tade ansikten, kryper upp på ett lastbils- flak. De är utrustade med varsitt automat- vapen med ljuddämpare och lasersikte.

Lastbilen parkeras i närheten av bostaden.

Bordet i ledningsrummet

är belamrat med telefoner. En sticker ut ur mängden.

Den är röd. Till den är det bara SKL som har numret.

På måndagen den 22 september ringer den. Dna:t från soporna är svårt att analy- sera och svaren kan inte lämnas på flera da- gar. Så länge vågar polisen inte vänta.

– Något måste göras. Han fick ju absolut inte hinna ta livet av sig innan vi kunde gri- pa honom, säger Leif.

En annorlunda plan tar form. I det så kall- lade PKU-registret finns blodprover på nästan alla som har fötts i Sverige sedan 1975. Det är till för att upptäcka ovanliga sjukdomar och är inte alls ett register som polisen brukar använda sig av.

Polisen beslutar att hämta ut den miss- tänkte mördarens blod. Inom kort lyfter en polishelikopter med Mijailo Mijailovics blodprov till SKL.

Två dagar senare

sitter en grupp högt uppsatta polischefer i ledningsrummet.

SKL har lovat att ringa klockan nio. De ska komma med besked om blodet.

– Från kvart i nio satt vi och stirrade på den röda telefonen. Den ringde inte förrän tjugo över. De minuterna var nog bland de längsta i mitt liv. Jag oroade mig över vad vi skulle göra om beskedet vi fick var nega- tivt. Det skulle bli en tung uppförsbacke.

Journalisterna skulle rikta förlöjligande frågor mot oss. Allmänhetens förtroende för polisen skulle få sig en allvarlig knäck, säger han.

Till slut ringer telefonen. Polismannen som svarar lyssnar fokuserat.

Så höjer han armen i en segergest.

– Hans dna-profil går in på kepsen, det är träff! ropar han han och ett segerjubel ut- bryter i rummet.

Leif lyfter sin telefonlur. Han ger insats- styrkan ordern: Grip Mijailo Mijailovic.

Två poliser

, utklädda till flyttkarlar, hop- par in i lastbilen där de svartklädda insats- poliserna ligger på flaket. Lastbilen börjar rulla mot lägenheten.

Poliserna glider ner från flaket och springer på led, ljudlöst, upp till tredje vå- ningen. Längst fram står de som ska bryta upp dörren. Under tiden sitter polisled- ningen och väntar nervöst på besked.

– Vi sitter knäpptysta i ledningsrummet och bara väntar. Ingen säger någonting, be- rättar Leif.

På given signal brakar det loss. På några sekunder förvandlas ytterdörren till flis, stegar skjuts upp till balkongen och sov- rumsfönstren och insatsstyrkan stormar lä- genheten från tre håll samtidigt.

Mijailo Mijailovic kommer ut från sitt sovrum och sträcker upp händerna i luften.

Vi lär aldrig få veta vad motivet verkligen var. Vad tror du?

– Jag tror ju att han helt enkelt retade sig på makten, personifierad i Anna Lindh på alla affischer på pelare runt om i hela Stock- holm. Han var påverkad av starka medici- ner och kände sig väl också väldigt liten emotionellt. Och ville väl ta hämnd mot samhället som han inte fick någon hjälp av.

Linn Dahlgren

linn.dahlgren@aftonbladet.se

”J ^{ag tror han}

retade sig på hennes makt ”

Morgonen den 11 september 2003 kallar länspolismästare Carin Götblad in Leif Jennekvist.

Hon drar igen dörren bakom honom.

– Hon är död! viskar hon.

– Nu har vi ett ministermord, Leif.

Och vi får inte misslyckas!

J ^{ag kunde nästan inte förstå}

att det var sant . a tt det över huvud taget kunde få ske att någon skulle kunna komma så nära henne att han kunde skära

henne kändes väldigt overkligt .

15

Aftonbladet

Söndag 14 juli

– the story

Spaningsledaren Leif Jennekvist möter pressen den 13 september 2003.

Foto: STEFAN JERREVÅNG

Bilderna från NK:s övervakningskamera kablades ut över Sverige. Den 24 september greps Mijailo Mijailovic för mordet på Anna LIndh.

”polisens heder stod på spel” Leif Jennekvist ledde jakten på Anna Lindhs mördare under ett enormt tryck från massmedia som hade den misslyckade Palmeutredningen i färskt minne. ”Att det här lyckades berodde dels på lyckliga omständigheter kring fyndet av övervakningsfilmen, den blodiga kniven och kepsen. Dels det mediala genomslaget, det hade stor betydelse eftersom vi fick väldigt

många bra tips.”

Foto: GUNNAR SEIJBOLD

16

Aftonbladet

den 11 september minns vi

mo d ^lindhs

anna

Den 11 september 2003

släcktes ett ljus i svensk och internationell politik.

Anna Lindh inspirerade människor över hela världen med sin energi, sin medkänsla och sitt mod.

Tio år senare behöver vi Anna mer än någonsin.

Genom att minnas henne tillsammans får vi kraft att fortsätta vrida världen rätt.

TBWA

En kväll för AnnA lindh

11 september kl 18.30, Kungsträdgården. Fritt inträde.

Medverkande: Loreen, Benny Anderssons Orkester, Moneybrother, Eva Dahlgren, Jonas Gardell, Rikard Wolff, Vanna Rosenberg, Stockholm Sinfonietta, Carl Bildt, Mona Sahlin, Sten Nordin med flera. Konferencier: Mark Levengood.

Värdar: Stockholms Stad och Anna Lindhs minnesfond. Arrangemanget teckentolkas.