EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION
Bryssel den 5.4.2005 KOM(2005) 130 slutlig 2005/0025 (CNS) .
Förslag till
RÅDETS FÖRORDNING
om ändring av förordning (EG, Euratom) nr 2728/94 om upprättandet av en garantifond för åtgärder avseende tredje land
(framlagt av kommissionen)
MOTIVERING
1. INLEDNING / MOTIVERING
Syftet med denna ändring av rådets förordning (EG, Euratom) nr 2728/94 av den 31 oktober 1994 om upprättande av en garantifond för åtgärder avseende tredje land1 (“förordningen”) är att förbättra reglerna för avsättningar av medel till garantifonden (”fonden”), dvs. de regler som bestämmer hur fondens tillgångar fås att överensstämma med fondens målbelopp.
Erfarenheten har visat att de gällande reglerna ofta har lett till överreserveringar av fondmedel och därigenom till ett inoptimalt utnyttjande av budgetmedel. Detta problem har främst orsakats av osäkra prognossiffror i avsättningsprocessen. De nuvarande reglerna resulterar vidare i ett flertal överföringar till och från fonden under ett och samma år, vilket ger upphov till onödiga administrativa förfaranden, inte bara för kommissionens avdelningar utan också för budgetmyndighetens båda grenar.
Den föreslagna ändringen ligger i linje med de behov som kartlades i den övergripande rapporten om garantifondens funktion [KOM(2003) 604].
Denna ändring begränsas till förändringar i fondens avsättningsmekanism.
2. FONDEN
Genom förordningen upprättades en fond för åtgärder avseende tredje land för att gemenskapens fordringsägare skulle kunna få ersättning i händelse av betalningsförsummelser hos mottagare av lån som beviljats eller garanterats av gemenskapen. Fondens viktigaste funktion är att skydda unionens budget mot chocker till följd av betalningsförsummelser avseende lån eller garanterade lån som täcks av fonden. Fonden tillförs medel från unionens budget och måste bibehållas på en nivå motsvarande en viss procentandel, målsatsen (för närvarande 9 %), av de utestående belopp för lån och lånegarantier som täcks av fonden.
Den nuvarande avsättningsmekansmen grundas på förhandsavsättning när det gäller enskilda rådsbeslut (makroekonomiskt stöd), enskilda prognoser när det gäller kommissionsbeslut (Euratomlån) eller på en global årlig prognos över planerade underteckningar av lån (EIB- garanterad utlåning).
1 EGT L 293, 12.11.1994, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG, Euratom) nr 1149/1999 (EGT L 139, 2.6.1999, s. 1) och genom förordning (EG, Euratom) nr 2273/2004
3. DEN NYA AVSÄTTNINGSMEKANISMEN
3.1. Grundläggande principer för den nya avsättningsmekanismen
Den nya avsättningsmekanismen baseras på avsättning i efterhand kopplad till den utestående summan av lån och lånegarantier, dvs. på faktiska nettoutbelningar (dvs. utbetalningar minus amorteringar och återkallanden).
En av de främsta fördelarna med det nya avsättningssystemet i detta sammanhang är dess enkelhet och säkerhet i uppskattningen av budgetbehoven. Genom den nya mekanismen är alla sifferuppgifter som krävs för att bestämma storleken av överföringen från budgeten till fonden säkert kända när arbetet med det preliminära utkastet till budget (PDB) inleds och det kommer inte att finnas något behov av prognoser (och oundvikliga prognosmissar) och budgetjusteringar i efterhand.
För att undvika nuvarande praxis med flera överföringar till fonden under ett år och en enda utbetalning från fonden till budgeten kommer det enligt den nya avsättningsmekanismen endast ske en nettoöverföring mellan unionens budget och fonden att göras per år.
Denna förenkling innebär en förbättring i förhållande till det nuvarande systemet som leder till många relativt stora betalningsflöden in och ut ur fonden. Under exempelvis perioden 2000 – 2004, betalades omkring 894 miljoner euro in till fonden i 13 olika överföringar (det högsta beloppet var 169 miljoner euro) och omkring 1 132 miljoner euro återbetalades till budgeten i 5 årliga betalningar, vilket resulterade i nettoöverföringar från fonden till unionens budget på cirka 238 miljoner euro under denna period. Jämfört med denna total på 18 betalningar skulle det nya systemet endast ha gett upphov till 5 årliga betalningar. Enligt simuleringar av hur den nya mekanismen skulle fungera utifrån antagandet att den hade startat 1999, skulle den högsta enskilda betalningen från unionens budget till fonden ha uppgått till 88 miljoner euro.
Engångsöverföringen under ett år beräknas på följande sätt:
(a) Tillämpning av målsatsen, för närvarande 9 %, på beloppet för utestående lån och garanterade lån,
(b) Fastställande av det faktiska värdet av fondens tillgångar, inklusive intjänad ränta och förluster till följd av åberopande av garantifonden,
(c) Överföring av skillnaden a) minus b) från budgeten till fonden (eller till budgeten i händelse av överskott i fonden).
I kronologisk ordning skulle avsättningen ske enligt följande:
Det nödvändiga avsättningsbeloppet beräknas vid början av år ”n” baserat på utestående belopp avseende lån och lånegarantier år ”n-1”. Detta belopp begärs i det preliminära budgetförslaget (PDB) och ett motsvarande anslag på ifrågavarande budgetrubrik erhålls från början av år ”n+1”.
Om fondens tillgångar skulle överstiga målbeloppet för fonden kommer på motsvarande sätt en inkomst till budgeten upptas i det preliminära budgetförslaget för året ”n+1”.
Detta innebär en tidsförskjutning mellan den tidpunkt då det utestående beloppet vid årets slut är känt och den faktiska avsättningen med omkring ett år (januari år “n” till januari/februari år
”n+1”). Denna tidsförskjutning är berättigad med hänvisning till säkerheten i sifferuppgifterna och den förbättrade överblickbarheten och möjligheten att förutse avsättningsmekanismens budgeteffekter. Detta skall inte ses som en underfinansiering av fonden. I själva verket kan de upplupna beloppen, efter det att de tagits upp i den preliminära budgeten för det påföljande året betraktas som en sorts uppskjuten betalning från unionens budget liknande ”ännu ej inbetalt eget kapital” när det gäller företag.
3.2. Minskat behov att öka inbetalningarna till fonden på grund av effekterna av stora förluster till följd av betalningsförsummelser genom en utjämningsmekanism
I händelse av betalningsförsummelser förutses en utjämningsmekanism för att upprätthålla fondens huvudsakliga syfte, dvs. att fungera som en buffert för unionens budget.
Förluster som orsakas av betalningsförsummelser för lån och garanterade lån under år ”n-1”
skulle, i avsaknad av en specifik regel, direkt resultera i en ökning in överföringen till fonden under år ”n+1”. Fondens roll att fungera som buffert för att skydda budgeten från oväntade utgiftschocker skulle kunna äventyras.
Detta problem hanteras i förslaget genom införandet av en utjämningsmekanism för att ”sprida”
effekterna av betydande förluster till följd av betalningsförsummelser under flera år. Eftersom mindre förluster kan absorberas av budgeten utan problem, skulle utjämningsmekanismen endast utlösas om förlusterna överstiger ett visst belopp.
Ett tröskelvärde på 100 miljoner euro föreslås, grundat på följande resonemang:
Enligt uppskattningar som grundas på olika scenarios som bland annat inkluderar en möjlig ökning av tillväxttakten för lån och garanterade lån under den kommande finansplanen, skulle det årliga belopp som krävs för den ”normala” avsättningen sällan överstiga 100 miljoner euro per år.
Om denna avsättning ökas med ett belopp på 100 miljoner euro för att täcka förluster för fonden på grund av betalningsförsummelser (den maximala förlust som kan absorberas genom den normala ”normala” avsättningsmekanismen utan att utjämningsmekanismen utlöses) eller tillfälliga toppar i utlåningsaktivitet, skulle den maximala årliga budgetöverföringen till fonden, med rimliga antaganden, begränsas till en nivå ungefär motsvarande beloppet i 2005 års budgetreserv till förmån för fonden (223 miljoner euro).
Ett ytterligare argument för en utjämningsmekanism som utlöses om kreditförlusterna överstiger 100 miljoner euro är att den högsta årliga risken2 för ett givet land för närvarande understiger 250 miljoner euro, dvs. ett belopp som, utöver den normala avsättningen, skulle utgöra en alltför stor påfrestning på budgeten under ett givet år. Det kan självfallet inte heller uteslutas att mer ett lån blir nödlidande under samma år, eller att de beloppen ackumuleras över tiden när en situation
2 Eftersom betalningsförsummelser vanligtvis inte medför en ökning av det totala lånebeloppet, kan den
med betalningsförsummelser består under flera år, vilket ytterligare talar för införandet av en utjämningsmekanism.
Det bör noteras att utjämningsmekanismen fungerar oberoende av den ”normala” avsättningen som skulle fortsätta på sedvanligt sätt. Över utjämningsperioden skulle varje år de budgetmedel som tagits i anspråk för utjämningen och överförts till fonden (i.e. a maximum of EUR 100 million p.a.) dras av från det totala belopp som skall återvinnas från budgeten när beloppet faktiskt överförs till fonden (tillsammans med den ”normala” avsättningen till fonden) intill dess det fullständiga beloppet betalas till fonden. Denna lösning har fördelen av att vara helt transparent genom att ange vilket belopp av den totala årliga avsättningen till fonden som hänför sig till den normala avsättningen och vilket som avser amorteringen av de belopp som skall återvinnas från budgeten inom ramen för utjämningsmekanismen.
Utjämningsperiodens längd skulle avhänga av beloppet för de totala förluster eller rad av förluster till följd av nödlidande lån som skall återvinnas från budgeten. Exempelvis skulle återbetalningen av en förlust på 350 miljoner euro som uppstod år 2010 spridas ut över en period till och med år 2015 (100 miljoner euro 2012-2014 och 50 miljoner euro 2015). Det belopp som skall återvinnas från budgeten enligt utjämningsmekanismen skulle behandlas som en tillgång för fonden, dvs. medräknas i fondens tillgångar när den ”normala” avsättningen beräknas.
För att undvika att fondens medel kommer att understiga den kritiska nivån på 50 % av målsatsen, i vilket fall medlen skulle vara otillräckliga för att garantera fondens roll som buffert för budgeten, avses den avsättningsmöjlighet finnas kvar (nuvarande artikel 5.2 respektive artikel 5.3 i förslaget till ny förordning) enligt vilken kommissionen kan lägga fram en rapport till budgetmyndigheten om extraordinära åtgärder för att fylla på fonden.
3.3. Finansiella effekter av den nya avsättningsmekanismen och inkomstberäkningen I inkomstberäkningen har ett belopp angivits som motsvarar den ”normala” avsättningen (= avsättning för att täcka utestående lån och garanterade lån plus upp till 100 miljoner euro för förluster) upp till cirka 200 miljoner euro. Detta belopp har räknats fram genom simuleringar baserade på de tidigare konstaterade ökningstakten för utestående belopp och inträffade förluster på grund av betalningsförsummelser på upp till 100 miljoner euro per år.
Såsom förklarades i det tidigare avsnittet skulle dessa ”utjämningsbelopp”, i den mycket osannolika situationen att utjämningsmekanismen skulle komma att utlösas i händelse av betydande förluster för fonden till följd av betalningsförsummelser, läggas till det belopp som skall betalas av budgeten enligt den ”normala” avsättningen. Genom avsättningsmekanismens utformning säkerställs emellertid de belopp som under ett år till följd av betalningsförsummelser måste betalas av budgeten aldrig kommer att överstiga 100 miljoner euro per år. Utöver den
”normala” avsättningen och att därför beloppet 200 miljoner euro under normala förhållanden inte kommer att överskridas.
Det bör emellertid noteras att stora förändringar i ökningstakt i låne- och garantibelopp skulle kunna påverka garantifondens behov av budgetmedel. Ett exempel på en sådan situation skulle kunna vara en kraftig ökning Europeiska investeringsbankens lånegarantiverksamhet inom ramen för det nya mandatet i den kommande finansplanen 2007-2013.
Om ett överskott i fondens tillgångar utöver målbeloppet uppkommer vid slutet av ett givet år ”n- 1”, dvs. till följd av höga amorteringar, hög avkastning på fondens portfölj eller återvinning av utestående fordringar på grund av betalningsförsummelser, kommer detta belopp att betalas till en särskild budgetpost vid början av år ”n+1” som en inkomst på samma sätt som en avsättning.
Medlemsstaten skulle i detta fall inte bli drabbas ekonomiskt jämfört med den nuvarande avsättningsmekanismen eftersom överskottsbeloppet skulle uppföras år ”n” i budgetförslaget för år ”n+1” som en inkomst.
4. ÖVERGÅNGSPERIOD
Under det första året som den nya avsättningsmekanismen tillämpas, dvs. från och med den 1 januari 2006, innebär den nya avsättningsmekanismen att inga nya budgetöverföringar kommer att äga rum (förändring från ett synsätt som bygger på förhandsreservering till ett synsätt med reservering i efterhand). Eftersom det emellertid är möjligt att beslut om nya lån kommer att fattas alldeles mot slutet av 2005, bör betalningar mellan budgeten och fonden, som under sådana förhållanden endast skulle kunna göras under det första året för tillämpningen av den nya avsättningsmekanismen, fortfarande verkställas enligt bestämmelserna i den nuvarande förordningen.
Det bör noteras att ändringen av uppenbara budgetskäl endast kan äga rum i början av ett år.
Skulle det visa sig att startdatumet den 1 januari 2006 inte är genomförbart, bör ändringen träda i kraft den förste januari det år som följer på rådets antagande av den ändrade förordningen.
5. SLUTSATS
De främsta förbättringar som uppnås med ändringarna av fondens avsättningsmekanism är följande:
– En mer effektiv användning av budgetmedel och en minskning till en enda årlig överföring mellan unionens budget och fonden;
– En avsättning grundad på variationerna i de konstaterade nettoutbetalningarna, vilket skapar ökad överblickbarhet och förbättrar exaktheten i budgetprogrammeringen.
2005/0025 (CNS)
Förslag till
RÅDETS FÖRORDNING
om ändring av förordning (EG, Euratom) nr 2728/94 om upprättandet av en garantifond för åtgärder avseende tredje land
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 308 i detta,
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 203 i detta,
med beaktande av kommissionens förslag3, med beaktande av Europaparlamentets yttrande4, med beaktande av revisionsrättens yttrande5, och av följande skäl:
(1) Effektiviteten i användningen av budgetmedlen som avsätts för den garantifond som upprättats genom rådets förordning (EG, Euratom) nr 2728/946 bör förbättras och det administrativa arbetet med förvaltningen av garantifonden bör minskas.
(2) Överblickbarheten och planläggningen av budgetransaktioner som avser avsättning av medel till garantifonden bör förbättras.
(3) Det belopp som har avsatts i reserven för år 2006 i budgetplanen för åren 2000–2006 har fastställts till 229 miljoner euro7 (i löpande priser) i enlighet med punkt 15 i det
3 EUT C […], […], s. […].
4 EUT C […], […], s. […].
5 EUT C […], […], s. […].
6 EGT L 293, 12.11.1994, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG, Euratom) nr 2273/2004 EGT L 396, 31.12.2004, s. 28).
7 KOM(2004) 837 slutl.
interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet8.
(4) Om den reserv som skapats för att tillföra garantifonden medel skulle komma att avskaffas i budgetplanen 2007–2013 bör finansieringen av garantifonden tillhandahållas i form av en obligatorisk utgift från Europeiska unionens allmänna budget.
(5) Garantifondens huvudsakliga ändamål, nämligen att skydda Europeiska unionens allmänna budget mot chocker till följd av betalningsförsummelser avseende lån eller garanterade lån som täcks av fonden, bör bibehållas.
(6) Förordning (EG, Euratom) nr 2728/94 bör därför ändras i enlighet därmed.
(7) Fördragen innehåller inte några andra befogenheter för antagandet av denna förordning än dem som anges i artikel 308 i EG-fördraget och artikel 203 i Euratomfördraget.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE:
Artikel 1
Förordning (EG, Euratom) nr 2728/94 ändras på följande sätt:
1. I artikel 2 skall den första strecksatsen ersättas med följande:
”– en årlig betalning från Europeiska unionens allmänna budget i enlighet med artiklarna 4 och 5,”
2. I artikel 3 skall tredje stycket ersättas med följande:
”På grundval av differensen vid slutet av år ”n-1” mellan målbeloppet och värdet av garantifondens nettotillgångar, beräknade vid början av år ”n”, skall ett eventuellt överskott föras upp genom en enda en transaktion på en särskild post i inkomstberäkningen i Europeiska unionens allmänna budget för år ”n+1”.’;
3. Artikel 4 skall ersättas med följande:
“Artikel 4
Grundat på differensen vid slutet av år ”n-1” mellan målbeloppet och värdet av garantifondens nettotillgångar, beräknade vid början av år ”n”, skall den nödvändiga avsättningen inbetalas till fonden i en transaktion under år ”n+1” från Europeiska unionens allmänna budget.”;
4. Artikel 5 skall ersättas med följande:
“Artikel 5
1. Om infriandet av garantiförpliktelserna under år ”n-1”, till följd av en eller flera betalningsunderlåtelser, överstiger 100 miljoner euro, skall det belopp som överstiger 100 miljoner euro återbetalas till garantifonden i årliga delbetalningar med början år
”n+1”, vilka skall fortsätta under de följande åren intill dess hela detta belopp har återbetalats (utjämningsmekanism). Storleken på den årliga delbetalningen skall vara det lägre av följande belopp:
– 100 miljoner euro, eller
– det återstående utestående beloppet i enlighet med utjämningsmekanismen.
2. Beräkningarna baserade på denna utjämningsmekanism skall göras separat i förhållande till de beräkningar som det hänvisas till i artikel 3.3 och i artikel 4. De kommer dock sammantaget resultera i en årlig överföring. De belopp som skall betalas från Europeiska unionens allmänna budget enligt utjämningsmekanismen skall behandlas som nettotillgångar i fonden vid beräkningen enligt artiklarna 3 och 4.
3. Om fondens tillgångar efter infriandet av garantiförpliktelser på grund av en eller flera betalningsunderlåtelser understiger 50 % av målbeloppet skall kommissionen överlämna en rapport rörande de extraordinära åtgärder som kan komma att krävas för att nytt kapital skall kunna tillföras fonden.”
5. Bilagan skall utgå.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2006.
Denna förordning skall inte tillämpas på löpande upp- eller utlåningstransaktioner som företas av gemenskapen eller på garantier till finansieringsorgan av den typ som avses i punkt 1 a i bilagan till förordning (EG, Euratom) nr 2728/94 om transaktionerna eller garantierna i fråga har inletts eller beviljats under kalenderåret 2005.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den […]
På rådets vägnar Ordförande
FINANSIERINGSÖVERSIKT
DATUM:
1. BERÖRD BUDGETRUBRIK:
Rubrik 6 (för 2006) och rubrik 4: EU SOM global partner (från och med 2007)
ANSLAG:
2. AVDELNING:
Lånegarantier för tredje land 3. RÄTTSLIG GRUND:
Förslag till rådets förordning om ändring av förordning (EG, Euratom) nr 2728/94 om upprättande av en garantifond för åtgärder avseende tredje land
4. MÅL:
Att tillföra medel till garantifonden för yttre åtgärder
5. BUDGETKONSEKVENSER ÅR
n (miljoner euro)
FÖLJANDE BUDGETÅR (miljoner euro) 5.0 UTGIFTER
post 01 04 01 14 betalningar till garantifonden som avser nya transaktioner
0 200
5.1 INKOMSTER
Post 302 Överskjutande egna medel till följd av återbetalning av överskott från
garantifonden för yttre åtgärder
Symboliskt
anslag. symboliskt anslag
[n]
5.0.1 BERÄKNADE UTGIFTER 0 200
5.1.1 EBERÄKNADE INKOMSTER symboliskt
anslag
symboliskt anslag.
5.2 BERÄKNINGSMETOD:
Normal avsättning för transaktioner uppskattas till 100 miljoner euro. Ett ytterligare belopp på 100 miljoner euro läggs till för att täcka betydande betalningsförsummelser resulterat i ianspråktagande av garantin.
6.0 KAN PROJEKTET FINANSIERAS MED DE MEDEL SOM ANSLAGITS UNDER DET
BERÖRDA KAPITLET I DEN NUVARANDE BUDGETEN? NEJ
6.1 KAN PROJEKTET FINANSIERAS MED ÖVERFÖRINGAR MELLAN KAPITEL I
DEN NUVARANDE BUGETEN? NEJ
6.2 KOMMER EN TILLÄGGSBUDGET ATT BEHÖVAS? NEJ
6.3 KOMMER DET ATT KRÄVAS ANSLAG I FRAMTIDA BUDGETAR? JA ANMÄRKNINGAR:
År2006
Om förslaget antas före den 31 december 2005, är beloppet 0. I annat fall gäller den befintliga förordningen och därför fastställs garantireserven till 229 miljoner euro (löpande priser).
