Examensarbete Karlstads Teknikcenter. Friskvård för vårdadministratörer i Värmland. Tina Andersson, Karlstads Teknikcenter

(1)

Karlstads Teknikcenter

Examensarbete 2020

Titel: Friskvård för vårdadministratörer i Värmland

Författare: Jenny Gustafsson, YhVA18

Uppdragsgivare: Tina Andersson, Karlstads Teknikcenter

Karlstads Teknikcenter Tel + 46 54 540 14 40

SE-651 84 KARLSTAD www.karlstad.se/yh

(2)

Examensarbete YhVA18 2020-09-18

Friskvård för vårdadministratörer i Värmland

Jenny Gustafsson

SAMMANFATTNING

De flesta känner till att våra kroppar mår bra av att vi rör på oss, men den moderna människan lever inte som förr. I dagens digitaliserade värld är det många som blir mer och mer

stillasittande, både på fritiden och i arbetslivet. Just vårdadministration är ett sådant yrke där majoriteten av arbetsdagen spenderas vid skrivbordet.

Syftet med denna rapport var att ta reda på hur fysisk aktivitet påverkar vår hälsa, att undersöka vilken form av friskvård som vårdadministratörer har tillgång till genom arbetet och att ta reda på hur friskvårdserbjudandet utnyttjas.

Arbetet med rapporten har utförts med hjälp av en enkätundersökning och litteraturstudier, samt intervjuer. Undersökningen visar att fysisk aktivitet är viktigare än man tidigare trott, både för vår fysiska och psykiska hälsa. Den visar också på att man inte behöver ställa om sitt liv totalt för att få de positiva effekterna av träning.

Man kan se att Region Värmland erbjuder de anställda friskvårdsbidrag, friskvårdstimme och tillgång till gymanläggningar. Enkätundersökningen visar att över 80 procent av de svarande utnyttjar friskvårdsbidraget och det är ungefär hälften som använder friskvårdsbidraget till någon form av träning. Undersökningen visar också att det finns ett behov av stresshantering.

Slutsatsen kan dras att medvetenheten kring exakt hur bra motion och träning är, även för vår psykiska hälsa, inte är så utbredd. Det behöver läggas mer pengar i att marknadsföra detta så att informationen kommer ut till allmänheten i större grad. Det är ofattbart att vi tillåts tro att mediciner är det enda som kan bota sjukdomar när fysisk aktivitet ofta faktiskt är bättre. Vår tids folksjukdomar kan i många fall botas av regelbunden motion.

(3)

Examensarbete YhVA18 2020-09-18

Jenny Gustafsson

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 Inledning ... 1

1.1 Bakgrund ... 1

1.2 Syfte och målsättning ... 2

1.3 Avgränsning ... 2

1.4 Metod ... 2

2 Genomförande ... 3

2.1 Friskvården i Värmland ... 3

2.2 Region Värmlands friskvårdserbjudande ... 4

2.3 Fysisk aktivitet och hälsa ... 4

2.4 Enkätsvar ... 6

3 Resultat ... 9

4 Diskussion ... 11

5 Slutsatser ... 12

Referenser ... 14

Bilagor ... 15

(4)

Examensarbete YhVA18 20-09-18 1

Jenny Gustafsson

1 INLEDNING

Den här rapporten är skriven på uppdrag av Yrkeshögskolan i Karlstad genom Tina Andersson, utbildningsansvarig för vårdadministratörsutbildningen på Karlstads Teknikcenter. Rapporten är en del av kursen Examensarbete och undersökning samt sammanställning utfördes mellan vecka 9 – 20, våren 2020.

Arbetet redogör för hur fysisk aktivitet påverkar vår hälsa, hur friskvårdserbjudandet ser ut för vårdadministratörer inom Region Värmland samt undersöker hur detta erbjudande används.

1.1 BAKGRUND

Vi har i många år följt rapporterna i media om hur den moderna människan, både i arbete och på fritiden, blivit alltmer stillasittande och vad de fysiska och även psykiska konsekvenserna av detta blir. För det är ju inte bara kroppen som mår bra av att vi rör på oss utan även hjärnan. Anders Hansen [1,2], överläkare i psykiatri och författare till bland annat böckerna Hjärnstark och Hälsa på recept, skriver och håller föreläsningar om hur fysisk aktivitet påverkar hjärnan och dess funktioner till det bättre. Han berättar att forskning visar på att all rörelse är viktig, det viktiga är egentligen inte hur mycket man tränar utan bara att man gör något och inte förblir stillasittande [1].

En naturlig tanke när man hör om sådan forskning blir att den friskvård som erbjuds av arbetsgivaren är väldigt viktig för att de anställda ska må bra och göra ett bra jobb.

Vårdadministratörsyrket innebär mycket stillasittande arbete och det kändes intressant att ta reda på vilken typ av friskvård som erbjuds vårdadministratörerna inom Region Värmland och hur erbjudandet används av de anställda.

(5)

Jenny Gustafsson

1.2 SYFTE OCH MÅLSÄTTNING

Syftet med rapporten är att ta reda på hur fysisk aktivitet påverkar ens hälsa, undersöka hur den stillasittande vårdadministratörsprofessionen utnyttjar det friskvårdserbjudande som finns tillgängligt samt att uppmärksamma vad erbjudandet omfattar. Målet är att denna yrkesgrupp ska få en bättre bild av den friskvård som erbjuds och eventuellt våga testa något nytt som leder till ett hälsosammare arbetsliv.

1.3 AVGRÄNSNING

Detta examensarbete är avgränsat till att endast gälla Region Värmland med ytterligare avgränsning mot norra Värmland på grund av att arbetet annars skulle ha blivit alltför stort och utbrett. Arbetet bygger på en enkät som är avgränsad på det viset att det inte förekommer några frisvar, dels för att enkäten skulle bli enklare att besvara, dels för att det skulle bli lättare att sammanfatta den.

1.4 METOD

Arbetet är baserat på en enkät genom Google Formulär som skickats ut till slutenvården i Karlstad och Arvika samt öppenvården i hela Region Värmland. Sjukhuset i Torsby uteslöts på grund av att arbetet i så fall skulle ha blivit alltför omfattande. Arbetet bygger också på ett samtal och mejlkorrespondens med Monika Henner, hälsokonsulent på Arvika

friskvårdscentral samt mejlkorrespondens med Carine Frykäng, hälsokonsulent på Karlstads friskvårdscentral och även Annika Brenckert Hagström, arbetsmiljöstrateg på Regionens hus.

Information har hämtats från Friskvården i Värmlands hemsida, Region Värmlands hemsida och från filmklipp på UR Play med Anders Hansen, överläkare och författare, samt från boken Hjärnstark – Hur motion och träning stärker din hjärna av nämnde författare.

(6)

Jenny Gustafsson

2 GENOMFÖRANDE

2.1 FRISKVÅRDEN I VÄRMLAND

Friskvården i Värmland är en unik organisation och enligt Monika Henner [3], hälsokonsulent på Arvika friskvårdscentral, faktiskt den enda av sitt slag i Sverige. Det unika med

Friskvården i Värmland är att det är en ideell organisation som, på uppdrag av regionen och kommunerna i länet, arbetar med levnadsvanor både på individ-, grupp- och samhällsnivå [3].

De arbetar med kompetensområdena mat, motion och motivation och vänder sig till dem som behöver ett extra stöd för att förändra sina levnadsvanor. Deras vision är: ”Vi möter dig där du är”, vilket innebär att friskvårdscentralerna finns i varenda kommun i länet, det vill säga geografisk närhet. Det betyder också att de möter varje person utifrån dennes förutsättningar och utgår ifrån var just den personen befinner sig i förändringsprocessen [3,4,5].

Hälsokonsulenterna erbjuder hälsosamtal med konditionstest, hälsokurser och

motionsverksamhet i grupp och det är till dem man kommer när man får fysisk aktivitet på recept (FaR), men man kan också ta kontakt med dem på egen hand. Monika poängterar att friskvården inte utför några behandlingar utan är inriktade på förebyggande arbete, till exempel samverkar de i olika projekt och sprider information om goda levnadsvanor [3,5].

Friskvården i Värmland har jobbat med friskvård sedan 1970-talet, argumenten för varför man skulle satsa på friskvård i Värmland var de besparingar som kunde göras vid förväntade effekter av friskvårdsarbetet. Man argumenterade även för de vinster som kunde göras individuellt genom förbättrad hälsa och förbättrade sociala relationer [6].

(7)

Jenny Gustafsson

2.2 REGION VÄRMLANDS FRISKVÅRDSERBJUDANDE

Friskvårdsbidraget innebär för vårdadministratörerna inom Region Värmland ett erbjudande på 1 200 kronor som kan användas till motion eller annan friskvård [7]. Friskvård kan innebära många saker, även stresshantering, kostrådgivning och rökavvänjning ingår i konceptet. För att se alla aktiviteter som erbjuds, besök Skatteverkets hemsida [9].

Kostrådgivning ingår i hälsosamtalet på friskvårdscentralerna och vissa friskvårdscentraler erbjuder tobaksavvänjning. De har dock inte möjlighet att erbjuda stresshantering [3,4]. Enligt Annika, arbetsmiljöstrateg på Regionens hus, kan man då exempelvis vända sig till andra friskvårdsleverantörer eller till någon personlig tränare med kunskap om stresshantering [8].

Alla hälsofrämjande arbetsplatser inom Region Värmland erbjuder en friskvårdstimme per vecka, där de anställda kan ägna sig åt fysisk aktivitet på arbetstid. Detta ska ske tillsammans med någon arbetskamrat då arbetet tillåter [8]. Region Värmland har tre gymanläggningar som erbjuder gratis träning för alla medarbetare och de finns på Arvika sjukhus, på Centralsjukhuset Karlstad samt i Regionens hus [7]. Regionhälsan ordnar visningar med träningsupplägg på dessa gym några gånger per termin [8].

2.3 FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA

Enligt Anders Hansen är fysisk aktivitet viktigare än man tidigare trott när det gäller skydd mot sjukdomar som till exempel cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, demens och depression.

Han berättar att forskningen visar att fysisk aktivitet minskar risken för dessa sjukdomar på ett sätt som få mediciner kan åstadkomma och man har även sett att motion och träning är en fantastisk metod för att både behandla och förebygga stress. Till skillnad från vad man

tidigare trott har man nu kommit fram till att det inte krävs så mycket träning för att dra fördel

(8)

Jenny Gustafsson

av dess positiva effekt. Det räcker med 30 minuters rask promenad per dag, och den kan till och med vara uppdelad på tre sessioner om minst 10 minuter vardera. Man kan även välja någon annan aktivitet, det viktiga i sammanhanget är att man rör på sig och blir andfådd en stund varje dag [1,2].

Vad som händer i hjärnan vid fysisk aktivitet är bland annat att nya hjärnceller bildas, kopplingarna mellan hjärncellerna stärks och hjärncellernas förmåga att kommunicera med varandra förbättras. Frontalloben, som är den tänkande delen av hjärnan, och hippocampus, som är hjärnans minnescentrum, är de områden som stärks mest av fysisk aktivitet. I normala fall krymper hippocampus med cirka en procent per år. Vid en undersökning har man dock konstaterat att hos de som konditionstränar regelbundet krymper inte hippocampus utan snarare växer. Vid ett test hade den växt så mycket som två procent på ett år istället för att ha krympt en procent. Motion och träning verkar alltså ha en otrolig förmåga att bromsa hjärnans åldrande [1].

Hippocrates, läkekonstens fader, förstod redan för 2 500 år sedan hur viktig fysisk aktivitet är för hälsan då han ska ha yttrat orden ”Walking is man’s best medicine”, och redan 1905 publicerades en vetenskaplig artikel i tidskriften American Journal of Insanity som

behandlade kopplingen mellan träning/motion och hur vi mår. Men sedan verkar kunskapen ha glömts bort litegrann. Först på 1980-talet började medicinska universitet att jämföra effekten av träning med medicin vid depression. Resultaten var förbluffande då det visade sig att regelbunden träning var lika effektivt som medicin vid mild och medelsvår depression, och att träning på lång sikt till och med ger ett starkare skydd mot depressioner än vad mediciner gör. Upptäckten har dock inte fått något större genomslag i media förrän på senare år. Ett annat exempel på sensationella upptäckter som inte fått särskilt mycket uppmärksamhet är när forskare undersökte om det finns något som kan minska risken för demens. Det finns ingen

(9)

Jenny Gustafsson

effektiv medicin mot demens idag, men dessa forskare kunde konstatera att en daglig

promenad kan minska risken för demens med 40 procent. Att en sådan makalös upptäckt inte fått större uppmärksamhet tror Anders Hansen beror på att det inte finns något ekonomiskt intresse i att marknadsföra träning på samma vis som läkemedel [1].

När det kommer till stillasittande visar ny forskning på att stillasittandet i sig är en enskild riskfaktor även om man rör sig i övrigt, det vill säga att även en tränad person löper högre risk för sjukdomar om hen sitter stilla i flera timmar i följd som vid stillasittande arbete. Enligt Hansen leder långvarigt stillasittande även till sämre koncentrationsförmåga och sämre minne.

Han påpekar dock att det räcker med 1–2 minuters rörelsepaus för att väcka sinnet och musklerna, eller om det finns möjlighet att stå och arbeta en stund. I boken Hjärnstark kan man läsa att man gör av med nästan dubbelt så mycket energi om man står och jobbar istället för att sitta. Undersökningar visar också att hjärnan fungerar bättre vid stående arbete. En halvtimmes rask promenad och flera mikropauser under dagen, alternativt stående arbete, räcker med andra ord för att minska risken för olika sjukdomar och för att få en bättre hälsa både fysiskt och psykiskt. Som Hansen säger ”Att vara fysiskt aktiv handlar inte om att vara sportig eller ha magrutor utan om att ge sina hjärna förutsättningar att fungera så bra som möjligt” [1,2].

2.4 ENKÄTSVAR

Enkäten som skickades ut genererade 146 svar. Av dessa kom 79 svar från slutenvården och resterande 67 från öppenvården. Nästan hälften av de svarande, närmare bestämt 49,3 procent eller 72 personer, uppgav Centralsjukhuset Karlstad som arbetsplats. 11 personer arbetar på sjukhuset i Arvika, 27 personer på en vårdcentral och resterande 36 på annan arbetsplats. På frågan om hur länge de arbetat inom Region Värmland svarade 46 personer mindre än 3 år och 35 personer mer än 20 år. Resterande 65 personer befinner sig mellan 3 och 20 år.

(10)

Jenny Gustafsson

Av de 146 som svarade på enkäten var en person av det manliga könet. Den största gruppen på 45 personer befinner sig i åldersgruppen 30–39 år. Nästa grupp i storleksordning var 50–59 år med 38 personer. I åldersgruppen 40–49 år svarade 32 personer. Grupperna 20–29 år och 60–69 år var mindre med 16 respektive 15 personer.

I enkäten bifogades information om friskvårdsbidraget, friskvårdstimmen och regionens gymanläggningar.

På fråga 1 ”Visste du sedan tidigare att det finns ett friskvårdsbidrag?” svarade nästan alla ja.

97,9 procent eller 143 personer kände till bidraget innan de svarade på enkäten och tre personer gjorde inte det.

På fråga 2 ”Utnyttjar du friskvårdsbidraget?” svarade majoriteten ja. 97 personer (66,4 procent) använder kontinuerligt friskvårdsbidraget medan 24 personer (16,4 procent) svarar att de använder det ibland eller att det varierar från år till år. 25 personer (17,1 procent) använder inte bidraget alls.

På fråga 3 ”Om du svarade nej på fråga 2, varför inte?” valde de flesta (77,8 procent, 21 personer) alternativet ”Annat”. Fyra personer svarar att de glömt bort att erbjudandet fanns.

En person har inte möjlighet att använda det och en visste inte att erbjudandet fanns.

På fråga 4 ”Om du svarade ja eller ibland på fråga 2, vad använder du friskvårdsbidraget till?”

svarade de flesta (47,9 procent, 58 personer) att de använder bidraget till gymkort. 10,7 procent eller 13 personer använder det till träning på badhuset och 22,3 procent (27 personer) till annan träning. En stor del (39,7 procent, 48 personer) använder bidraget till

(11)

Jenny Gustafsson

massagebehandlingar och 16,5 procent (20 personer) till annan friskvård. Det gick att markera flera alternativ på denna fråga.

På fråga 5 ”Visste du om sedan tidigare att friskvårdsbidraget även gäller för till exempel stresshantering, kostrådgivning och rökavvänjning?” var det jämnt mellan ja och nej. 54,1 procent (79 personer) visste om att bidraget kan användas till dessa ändamål medan 45,9 procent (67 personer) inte visste om det.

På fråga 6 ”Skulle du kunna tänka dig att använda bidraget till denna typ av friskvård och i så fall vilken typ?” svarade nästan hälften (47,3 procent, 69 personer) att de inte skulle det. 43,8 procent eller 64 personer kan tänka sig att använda bidraget till stresshantering, 34 personer (23,3 procent) skulle kunna använda det till kostrådgivning och 4 personer (2,7 procent) vill använda det till rökavvänjning. Det gick att markera flera alternativ på denna fråga.

På fråga 7 ”Finns erbjudandet om friskvårdstimme på din arbetsplats?” var det 120 personer (82,2 procent) som svarade ja. 22 personer (15,1 procent) svarade nej och 4 personer visste inte om erbjudandet finns.

På fråga 8 ”Kände du till friskvårdstimmen sedan tidigare?” svarade 93,2 procent (136 personer) att de gjorde det. Resterande 10 personer kände inte till friskvårdstimmen.

På fråga 9 ”Utnyttjar du friskvårdstimmen?” var det bara 39 procent (57 personer) som svarade ja men för nästan lika många 34,9 procent (51 personer) varierar användandet från vecka till vecka. 26 procent (38 personer) använder inte friskvårdstimmen alls.

(12)

Jenny Gustafsson

På fråga 10 ”Om du svarade nej på fråga 9, varför utnyttjar du inte friskvårdstimmen?” valde 20 personer (43,5 procent) alternativet ”Annat”. 10 personer (21,7 procent) hinner inte använda den, 8 personer (17,4 procent) har inte möjlighet att använda den och 8 personer visste inte att erbjudandet finns.

På fråga 11 ”Om du svarade ja eller ibland på fråga 9, vad använder du friskvårdstimmen till?” svarade de flesta (78,9 procent, 86 personer) lunchpromenader. 18 personer (16,5 procent) passar på att träna i någon av regionens träningslokaler och 42 personer (38,5 procent) använder timmen till någon annan fysisk aktivitet. Det gick att markera flera alternativ på denna fråga.

På fråga 12 ”Visste du sedan tidigare att du har tillgång till regionens gymanläggningar?” var det en stor majoritet (92,5 procent, 135 personer) som visste om det. 11 personer (7,5 procent) hade inte kännedom om gymanläggningarna.

På fråga 13 ”Om du inte redan utnyttjar regionens gymanläggningar, är det något du kan tänka dig framöver?” var det 47 personer (36,4 procent) som inte har någon tanke på det. 35 personer (27,1 procent) är intresserade av att prova och 47 personer (36,4 procent) kan kanske tänka sig att prova på någon av gymanläggningarna.

Enkätsvaren med diagram kan ses i bilaga 1.

3 RESULTAT

Undersökningen visar att fysisk aktivitet (förutom att minska risken för vissa sjukdomar) gör att man mår bättre, blir mindre känslig för stress, får bättre minne och blir mer koncentrerad.

Träningen påverkar hjärnan så att den arbetar effektivare och dess åldrande kan bromsas. Det

(13)

Jenny Gustafsson

måste inte vara träning på elitnivå utan det räcker att man gör någonting, vad som helst, som höjer pulsen en stund om dagen för att man ska få de positiva effekterna. Undersökningar visar att stillasittande är en enskild riskfaktor och att det är otroligt viktigt med rörelsepauser i det stillasittande arbetet.

Region Värmland erbjuder sina anställda ett friskvårdsbidrag på 1 200 kr per år och det är en mängd aktiviteter som räknas in, däribland stresshantering, kostrådgivning och

rökavvänjning. På de flesta arbetsplatser erbjuds man som anställd en friskvårdstimme i veckan, där olika fysiska aktiviteter i mån av tid kan genomföras på arbetstid. De anställda har även tillgång till gymanläggningar som är belägna i Karlstad och Arvika.

Enkätundersökningen, med 146 svarande, visar att majoriteten av de anställda (82,8 procent) använder sig av friskvårdsbidraget och då främst till gymkort och massage. Drygt hälften (58 procent) utnyttjar bidraget till någon form av träning. En stor del (45,9 procent) visste inte sedan tidigare att bidraget även kan användas till exempelvis stresshantering, kostrådgivning och rökavvänjning. Så många som 64 personer kan dock tänka sig att använda bidraget till stresshantering.

Man kan se i undersökningen att 26 procent av de svarande inte utnyttjar friskvårdstimmen, vilket till stor del verkar bero på att erbjudandet inte finns tillgängligt på deras arbetsplatser.

Av de som använder friskvårdstimmen är det endast 16,5 procent som brukar den till träning i någon av gymanläggningarna fastän så många som 92,5 procent känner till dessa

träningslokaler. Enligt undersökningen är det dock 82 personer som kan tänka sig att testa att träna där framöver.

(14)

Jenny Gustafsson

4 DISKUSSION

Det första som slog mig när jag läste igenom enkätsvaren var att jag måste ha missat något på fråga 3 där de allra flesta valde alternativet ”Annat” som svar på varför de inte utnyttjar friskvårdsbidraget. Vad är det för anledning jag har missat till att folk inte använder bidraget?

I och med att jag valde att inte ha med frisvar i enkäten så förlorade jag här information som hade varit intressant att ha. Se bilaga 1 för de alternativ jag valde att ta med i enkäten.

Jag valde att särskilja slutenvården och öppenvården i enkäten för att se om det är någon skillnad i information som når ut till de anställda och för att se skillnader i vad som erbjuds i olika former av friskvård. Även sjukhus och vårdcentraler/annan arbetsplats särskildes för att se dessa skillnader.

En stor skillnad som jag kan se efter att ha sammanställt alla enskilda svar är att det endast är 59 procent av de som jobbar på vårdcentral eller annan arbetsplats som använder sig av friskvårdstimmen i jämförelse med 86 procent av de sjukhusanställda. Största anledningen till det verkar vara att erbjudandet om friskvårdstimme inte finns tillgängligt i samma grad på dessa arbetsplatser, hela 81 procent av de som inte använder timmen anger det som orsak.

En annan skillnad är huruvida de anställda känner till regionens gymanläggningar. Av de som är anställda inom slutenvården känner alla svarande (100 procent) till dessa träningslokaler medan endast 84 procent av de anställda inom öppenvården har denna kännedom. Man kan också se att av de som inte kände till gymanläggningarna sedan tidigare är det 60 procent som har ett intresse av att prova på att träna där. Det känner jag är något att gå vidare med, kan det gå att bjuda in öppenvården till en särskild visning av träningslokalerna? Regionhälsan ordnar visningar med träningsupplägg några gånger per termin men det är endast 16,5 procent totalt av de svarande som använder sig av lokalerna, når informationen ut till alla?

(15)

Jenny Gustafsson

Att det bara är omkring hälften av de svarande som känner till att friskvårdsbidraget kan användas till stresshantering, kostrådgivning, rökavvänjning och liknande kan också vara något att reflektera över. Behovet av stresshantering verkar stort då 43,8 procent (64 personer) kan tänka sig att använda bidraget till detta.

För att gå tillbaka till frågeställningen om vilken typ av friskvård som erbjuds de anställda inom regionen och hur det används kan slutsatsen dras att erbjudandet av friskvårdstimme inte finns tillgängligt på alla arbetsplatser, det är då särskilt vissa vårdcentraler och andra

arbetsplatser det gäller. Med tanke på den oerhörda vikten av rörelse i vardagen kan detta vara något för regionen att ta till sig och använda sig av i större utsträckning.

Jag valde att mestadels fokusera detta arbete på vad fysisk aktivitet gör för vår mentala hälsa.

En annan intressant vinkling kan ju vara att gå vidare med hur träning påverkar somatiska sjukdomar, såsom cancer och hjärt- och kärlsjukdomar, som nämns tidigare.

5 SLUTSATSER

Enkätundersökningen visade att det är många som är i behov av stresshantering, och stress är idag den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Samtidigt visar Anders Hansen på att

regelbunden träning är en av de mest effektiva metoderna för att förebygga och behandla stress [1]. Det kanske är så att vi, för att må bra, helt enkelt måste ta oss tid till att börja röra på oss. Om denna rapport inte är motivation nog, läs boken Hjärnstark som förklarar hur hjärnan fungerar och går igenom alla undersökningar på ett lättsamt sätt.

Slutsatsen kan också dras att även om de flesta vet om att fysisk aktivitet är nyttigt för oss, är den allmänna kunskapen om att även vår psykiska hälsa i mångt och mycket är beroende av

(16)

Jenny Gustafsson

träning inte särskilt utbredd. De allra flesta vet om att friskvårdsbidraget finns tillgängligt men det är bara drygt hälften av de svarande som använder bidraget till någon form av träning. Om informationen kring motion och hälsa kunde marknadsföras ännu mer, skulle förmodligen en stor del av folksjukdomarna i vår tid minska. Förhoppningen är att denna rapport kan få fler att bli medvetna om hur otroligt viktigt det är med fysisk aktivitet även för hjärnans skull och att fler kommer gör det till en vana att röra på sig.

(17)

Jenny Gustafsson

REFERENSER

1. Hansen, Anders. Överläkare och författare. Boken Hjärnstark – Hur motion och träning stärker din hjärna. Publicerad 2016.

2. Hansen, Anders. Överläkare och författare. Filmklipp från UR Play. Intervju av Olle Palmlöf inspelad 2015. Hämtad 2020-05-04. https://urplay.se/program/187412-en-bok-en- forfattare-halsa-pa-recept

3. Henner, Monika. Hälsokonsulent på Arvika friskvårdscentral. Samtal 2020-04-06.

Mejlkorrespondens 2020-05-07.

4. Frykäng, Carine. Hälsokonsulent på Karlstads friskvårdscentral. Mejlkorrespondens 2020- 05-08.

5. Friskvården i Värmland. Verksamhetsberättelse 2019, skriven av Kenth Carlsson 2020-04- 02. Hämtad 2020-05-04. http://www.friskvarden.org/wp-

content/uploads/2020/04/Verksamhetsber%C3%A4ttelse-2019.pdf

6. Friskvården i Värmland. Hämtad 2020-05-04. http://www.friskvarden.org/om- oss/friskvarden-i-varmlands-historia/

7. Region Värmland. Våra förmåner, publicerad av Anna Lindgren. Uppdaterad 2020-02-20.

Hämtad 2020-02-27. https://www.regionvarmland.se/jobb-utbildning-och-forskning/Jobba- hos-oss/vara-formaner/

8. Annika Brenckert Hagström, arbetsmiljöstrateg på Regionens hus,

annika.brenckert.hagstrom@regionvarmland.se. Mejlkorrespondens 2020-02-27 och 2020- 05-08.

9. Skatteverket. Friskvårdsaktiviteter A-Ö. Hämtad 2020-02-27.

https://www.skatteverket.se/privat/skatter/arbeteochinkomst/formaner/personalvardmotion ochfriskvard/friskvardsaktiviteterao.4.15532c7b1442f256baee714.html

(18)

Jenny Gustafsson

BILAGOR

Bilaga 1 – Enkätundersökning.

(19)

Jenny Gustafsson

(20)

Jenny Gustafsson

(21)

Jenny Gustafsson

(22)

Jenny Gustafsson

(23)

Jenny Gustafsson

(24)

Jenny Gustafsson

(25)

Jenny Gustafsson

(26)

Jenny Gustafsson