Revisionsrapport. Smedjebackens kommun. Granskning av årsredovisning. Robert Heed

(1)

Granskning av årsredovisning 201

Smedjebacken

Robert Heed

April 2012

Granskning av årsredovisning 201

Smedjebackens kommun

Granskning av årsredovisning 2011

kommun

(2)

Innehållsförteckning

1 Sammanfattning 1

2 Inledning 3

2.1 Bakgrund 3

2.2 Revisionsfråga och metod 3

3 Granskningsresultat 5

3.1 Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning 5

3.1.1 Förvaltningsberättelse 5

3.1.1.1 Översikt över utvecklingen av verksamheten 5

3.1.1.2 Investeringsredovisning 6

3.1.1.3 Driftredovisning 7

3.1.2 Balanskrav 8

3.1.3 God ekonomisk hushållning 8

3.1.3.1 Finansiella mål 8

3.1.3.2 Mål för verksamheten 9

3.1.4 Nämndernas redovisning av sitt uppdrag 10

3.2 Rättvisande räkenskaper 10

3.2.1 Resultaträkning 10

3.2.2 Balansräkning 12

3.2.2.1 Anläggningsredovisning 13

3.2.3 Kassaflödesanalys 15

3.2.4 Sammanställd redovisning 15

3.2.5 Tilläggsupplysningar 15

(3)

1 Sammanfattning

Vi bedömer att årsredovisningen i all väsentlighet redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen.

Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är i huvudsak upprättad enligt god redovisningssed.

Vi bedömer att kommunen för 2011 lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans (KL 8:5 a-b) och att resultatet är förenligt med det finansiella mål om god ekonomisk hushållning som följs upp i årsredovisningen. Vad gäller de övergripande verksamhetsmålen uppfylls dessa enligt redovisningen i årsredo- visningen i relativt stor utsträckning för 2011.

Kommunens ekonomiska läge

Årets resultat uppgår till +11,7 mnkr (+5,2 mnkr). Resultatutfallet för 2011 är en förbättring med 6,5 mnkr jämfört med föregående år.

Nämndernas verksamheter redovisar enligt driftredovisningen ett underskott om -5,4 mnkr (-3,1 mnkr) mot budget. Finansförvaltningen redovisar ett överskott om 7,2 mnkr (13,2 mnkr). I bedömningen av resultatet enligt kraven kring balanskravet, redovisas för 2011 ett överskott om 10,4 mnkr, vilket inkluderar det kvar- varande underskottet från 2008, vilket genom detta har återställts.

Utvecklingen av verksamhetens nettokostnader uppgår till 1,8%, exklusive jäm- förelsestörande poster, medan utvecklingen av skatteintäkter och utjämning uppgår till -0,6%. Soliditeten uppgår för 2011 till -9%. Om man även räknar in pensions- förpliktelser intjänade före 1998, är soliditeten negativ -95%.

I förvaltningsberättelsens avsnitt för god ekonomiska hushållning görs en redovisning av utfallet av mål avseende finansiella respektive verksamhetsmål.

Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och bidrag uppgår till 96% vilket gör att kommunen uppnår den finansiella målsättningen för god ekonomisk hushållning.

Vad gäller de övergripande verksamhetsmålen uppfylls dessa enligt redovisningen i årsredovisningen i relativt stor utsträckning för 2011.

Det är positivt att årsredovisningen har utvecklats genom att kommunen och koncernens uppgifter redovisas jämte varandra. Vi anser att informationen i års- redovisningen med fördel kan fortsätta utvecklas, för att bättre uppfylla kraven på god redovisningssed.

Det är positivt att kommunen redovisar ett överskott även för 2011. Det är dock oroande att nämnderna tillsammans redovisar ett underskott mot budget om -5,4 mnkr. Med tanke på den svaga ekonomiska ställning som Smedjebackens kommun har i utgångsläget, är det av största vikt att verksamheterna får en ekonomi i balans.

(4)

För detta krävs att det enträgna arbetet med att se över kostnadsläget och finna effektiva lösningar fortsätter.

Nedan redovisas nyckeltal som beskriver kommunens ekonomiska situation.

Kommunens ekonomiska situation 2011 2010

Kommunens resultat, mkr 11,7 5,2

Relativ utveckling av verksamheternas nettokostnader, inkl

avskrivningar, under året (exkl jämförelsestörande poster) 1,8% 3,2%

Relativ utveckling av totala skatteintäkter -0,6% 3,8%

Eget kapital exklusive pensionsskuld intjänad tom 1997 och

löneskatt på den, mkr -30,7 -42,5

Eget kapital inklusive pensionsskuld intjänad tom 1997 och

löneskatt på den, mkr -331,5 -311,5

Fordran på varje invånare i kommunen för att få ett eget kapital som är noll (inklusive pensionsskuld intjänad tom 1997 och löneskatt på den), tkr

31,1 29,1

Soliditet -9% -13%

Soliditet (inkl pensionsåtaganden inom linjen) -95% -94%

Långfristiga skulder, mkr 239,8 232,5

Koncernens resultat, mkr 14,3 10,2

(5)

2 Inledning

2.1 Bakgrund

I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokförings- nämndens normering.

Revisionsobjekt är Kommunstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande.

När det gäller nämndernas redovisning, skall den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer.

2.2 Revisionsfråga och metod

Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 – 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisning- en är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen.

Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor:

 Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar.

 Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning?

 Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler?

 Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed.

(6)

Granskningen av årsredovisningen omfattar:

 förvaltningsberättelse (inkl drift- och investeringsredovisning)

 resultaträkning

 kassaflödesanalys

 balansräkning

 sammanställd redovisning

Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats.

Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnad- en av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om.

Vidare har vi också inom ramen för granskningen av årsredovisningen bedömt nämndernas redovisningar av hur de fullgjort sitt uppdrag från fullmäktige.

Granskningen har utförts enligt god revisionssed. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild.

Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning därför inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda

felaktigheter kan förekomma.

(7)

3 Granskningsresultat

3.1 Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning

3.1.1 Förvaltningsberättelse

3.1.1.1 Översikt över utvecklingen av verksamheten

Bedömning och iakttagelser

Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i huvudsak överensstämmer med kraven i KRL.

Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning

Analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen ger en rättvisande bild.

Förvaltningsberättelsen innehåller en finansiell analys, som bygger på en modell med aspekterna resultat och kapacitet samt risk och kontroll, både för kommunen och koncernen. Analysen ger en bild av kommunen och kommunkoncernens ställ- ning och hur olika faktorer påverkar kommunens ekonomi.

Händelser av väsentlig betydelse

Av förvaltningsberättelsen framgår väsentliga händelser som inträffat under samt till vissa delar efter räkenskapsåret.

Förväntad utveckling

Av årsredovisningen framgår i viss omfattning den förväntade utvecklingen inom olika verksamheter. Kopplingen kan göras tydligare till hur detta kommer att påverka kommunens ekonomi och prioriteringar inom olika områden.

Väsentliga personalförhållanden

Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas i enlighet med KRL 4:1a, d.v.s. frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt åldersindelad. I övrigt lämnar den personalekonomiska redovisningen uppgifter om personalen i form av diagram och verbal information.

Det gemensamma målet kring att den totala sjukfrånvaron ska uppgå till högst 7,5%

har uppfyllts under året. Den totala sjukfrånvaron har dock ökat i jämförelse med föregående år och uppgår till 6,4%.

Gemensam förvaltningsberättelse

Enligt RKR:s rekommendation 8.2 ska kommunens samlade verksamhet redovisas i en gemensam förvaltningsberättelse. Utöver detta ska särskilda upplysningar lämnas om koncernföretagen och förehavanden mellan kommunen och företagen.

Förvaltningsberättelsen omfattar en finansiell analys avseende koncernen för 2011.

Sedan återfinns separata redogörelser för respektive bolag. I årets årsredovisning redovisas kommunen och koncernens uppgifter jämte varandra i resultat- samt balansräkningen i enlighet med rekommendationen.

(8)

Redogörelsen kring kommunens samlade verksamhet kan med fördel utvecklas ytterligare. Bland annat saknas en bild över den samlade kommunala verksamheten (kommunkoncernen samt kommunala uppdragsföretag).

Obligatorisk information enligt KRL och RKR:s rekommendationer Förvaltningsberättelsen har i år kompletterats med upplysningar om pensions- medel och pensionsförpliktelser i enlighet rekommendation.

Andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten

Den i år utvecklade pensionsredovisningen kan med fördel kompletteras med kommentarer avseende den belastning som pensionsskulden och dess utbetalningar kommer att få för den framtida verksamheten. Vidare kan analysen kring årets resultat utvecklas och större avvikelser förklaras samt beskriva vilka eventuella åtgärder som behöver vidtas för en ekonomi i balans även under kommande år.

3.1.1.2 Investeringsredovisning

Vi bedömer att investeringsredovisningen i huvudsak ger en rättvisande bild av årets investeringar och hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget.

Årets investeringar uppgår enligt investeringsredovisningen till 20,9 mnkr (17,1 mnkr), att jämföra med budgeterade investeringar om 19,7 mnkr.

I kommentarerna framkommer att det största projektet varit Vasatorget om 4 mnkr.

Till investeringsredovisningen finns även en uppställning av investeringsutgifterna under den senaste 5-årsperioden inom olika områden. I likhet med tidigare år anser vi att informationsvärdet av investeringsredovisningen skulle öka ytterligare, om en särredovisning sker av de större projekten. I denna bör det anges budget samt avvikelse mot budget per projekt. I de fall investeringarna sträcker sig över flera år är det av intresse att kunna följa det totala utfallet under åren och jämföra med den totala budgeten för projektet. Även en bedömning av beräknad kvarstående kostnad kan göras.

I likhet med tidigare år kan kommentarerna till investeringsredovisningen utvecklas ytterligare.

(9)

3.1.1.3 Driftredovisning

Vi bedömer att driftredovisningen i huvudsak ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget.

Nämndernas budget, utfall, budgetavvikelse samt prognos lämnad i samband med delårsrapporten, redovisas i tabellen nedan:

Driftredovisning per nämnd, tkr Budget Utfall

Budget- avvikelse

Prognos delår

Kommunstyrelsen -57 651 -59 861 -2 210 100

Kulturnämnden -8 162 -8 091 71 0

Miljö- och byggnadsnämnden -6 722 -6 594 128 100

Familje- och utbildningsnämnden -183 788 -185 996 -2 208 -3 400

Omsorgsnämnden -138 899 -139 473 -574 500

Överförmyndarnämnden -282 -725 -443 -200

Västerbergslagens kulturskola -2 500 -2 427 73 -100

VBU -54 422 -54 633 -211 0

Revisionen -670 -655 15 0

Summa nämnderna -453 096 -458 454 -5 358 -3 000

Totalt redovisar nämnderna ett underskott om -5,4 mnkr (-3,1 mnkr) där kommunstyrelsen samt familje- och utbildningsnämnden redovisar underskott om vardera -2,2 mnkr. Omsorgsnämnden redovisar ett underskott om -0,6 mnkr.

I jämförelse med prognosen som lämnades i samband med delårsrapporten redovisar kommunstyrelsen och familje- och utbildningsnämnden de största avvikelserna. Kommunstyrelsen redovisar ett slutligt utfall, som är sämre än lämnad prognos medan familje- och utbildningsnämnden redovisar ett slutligt utfall, som är bättre än lämnad prognos.

I respektive nämnds verksamhetsberättelse kommenteras årets resultat. För kommunstyrelsen anges att det största enskilda underskottet inom styrelsens ansvarsområde redovisas för Komhalls verksamhet.

För familje- och utbildningsnämnden anges att ekonomiskt bistånd redovisar ett underskott om 1,8 mnkr samt att barn- och ungdomsvården redovisar ett underskott om 1,1 mnkr.

Omsorgsnämndens underskott är, i enlighet med deras verksamhetsberättelse, i huvudsak hänförlig till ökade personalkostnader inom äldreomsorgen på grund av ökad vårdtyngd inom hemtjänst samt särskilt boende.

I likhet med tidigare år vore det önskvärt att finansförvaltningens verksamhet beskrevs mer utförligt och på ett liknande sätt som övriga verksamheter i årsredovisningen.

(10)

3.1.2 Balanskrav

Vi instämmer i kommunstyrelsens bedömning av att balanskravet har uppfyllts för 2011.

I enlighet med reglerna kring balanskravet, ska tidigare års eventuellt negativa resultat regleras och återställas under de närmast följande tre åren. Ett underskott från 2008 finns att återställa.

I förvaltningsberättelsen återfinns en redovisning av det balanskravsmässiga resultatet, det vill säga de justeringar som görs av årets resultat enligt resultat- räkningen. Enligt reglerna ska justering göras för samtliga realisationsvinster samt eventuella justering av poster utifrån synnerliga skäl. Synnerliga skäl kan vara större omstruktureringskostnader samt orealiserade förluster på värdepapper.

Årets resultat enligt balanskravet uppgår enligt utredningen till 10,4 mnkr, vilket motsvarar årets resultat efter det att kvarstående underskottet från 2008 har täckts.

3.1.3 God ekonomisk hushållning

Vi bedömer att det finansiella målet uppnås i och med resultat- och ställning 2011.

Vad gäller de övergripande verksamhetsmålen uppfylls dessa enligt redovisningen i årsredovisningen i relativt stor utsträckning för 2010.

I budget för 2011 fastställde fullmäktige inga nya mål och riktlinjer med avseende på god ekonomisk hushållning. I förvaltningsberättelsens avsnitt för god ekonomisk hushållning görs istället en uppföljning av respektive mål som fullmäktige beslutat tidigare år. Enligt kommunallagen ska mål avseende god ekonomisk hushållning fastställas i samband med budgeten.

3.1.3.1 Finansiella mål

I årsredovisningen görs en avstämning mot kommunens finansiella mål:

Finansiella mål Utfall 2011 Måluppfyllelse

Verksamhetens nettokostnader inkl Resultat: Målet uppnås

(11)

3.1.3.2 Mål för verksamheten

I årsredovisningen görs en avstämning mot kommunens verksamhetsmässiga mål:

Verksamhetsmål Utfall 2011 Måluppfyllelse (kommunstyrelsens bedömning)

Gemensamt

Den totala sjukfrånvaron ska uppgå till högst 7,5 % av den sammanlagda ordinarie arbetstiden.

Utfall 101231 5,6%

Utfall 111231 6,4% Målet uppnås

Socialtjänst

- Förebyggande insatser ska stärka människors

möjligheter att leva ett självständigt liv och

därigenom minska behovet av socialbidrag – ekonomiskt mått 2004 års utfall.

- Barn och ungdomar ska så långt möjligt erbjudas hjälp i sin hemmiljö.

Utfall -04 322 hushåll Utfall -11 265 hushåll

Färre barn och ungdomar har varit i behov av insatser för öppenvårdsinsatser, men antal placeringar i familjehem har ökat jämfört med 2004

Målet uppnås

Målet uppnås delvis

Skola

- Andelen elever som väljer skola inom kommunen är högre än 2005.

- Andel elever som är behöriga till gymnasieskolan skall öka i förhållande till 2005.

Andel 2005 86%

Andel 2011 89%

Andel 2005 82%

Andel 2011 89%

Målet uppnås Målet uppnås

Kommentar

Målen för god ekonomisk hushållning har varit de samma under de senaste åren.

Rekommendationen har därför varit att målen bör förnyas och omprövas regel- bundet. Vi ser därför positivt på att verksamhetsmålen har omarbetats i budget 2012.

Det görs inte någon sammanfattande bedömning av graden av måluppfyllelse för de övergripande (verksamhetsmässiga) målen. Det är således svårt att göra en samlad bedömning om måluppfyllelsen kan anses vara tillräcklig för att en god ekonomisk hushållning ska anses vara uppfylld.

(12)

3.1.4 Nämndernas redovisning av sitt uppdrag

Av KL 3:15 framgår att nämnderna ska redovisa till fullmäktige hur de fullgjort sina uppdrag, samt att fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för den.

Redovisningarna är utformade i enlighet med kommunens anvisningar

Styrelsen och nämndernas redovisning av sitt uppdrag sker enligt en enhetlig struktur:

 Verksamhetsbeskrivning

 Årets händelser

 Ekonomisk analys

 Framtiden

Redovisningarna ger en rättvisande bild av verksamhetens utfall i förhållande till fullmäktiges uppdrag inkl graden av måluppfyllelse I budget för 2011 lämnas en rad uppdrag/mål till kommunstyrelsen och respektive nämnd, i form av verksamhetsmål. I årsredovisningens verksamhetsberättelser återfinns ingen tydlig uppföljning av dessa mål/ uppdrag. Detta medför att det utifrån redovisningen är svårt att kunna göra någon bedömning av graden av måluppfyllelse för året.

Det är av vikt att redovisningarna utvecklas så att ett tydligare samband återfinns mellan budgetens beskrivning av verksamheternas uppdrag/mål och årsredovis- ningens beskrivning av hur det blev. Kommunstyrelsen har en viktig roll när det gäller att utveckla verksamheternas beskrivningar. Anvisningarna till verksamhets- beskrivningarna bör utformas så att detta krav på samband blir tydligt.

Det sker en analys av orsaker till redovisad budgetavvikelse och vilka genomförda åtgärder som gjorts

Det ekonomiska utfallet i förhållande till budget redovisas. Under rubriken

”Ekonomisk analys” görs en analys av årets resultat och i regel kommenteras eventuella avvikelser.

Det vore även värdefullt om det i redogörelsen hade beskrivits vilka eventuella åtgärder som vidtagits under året, för att uppnå ekonomi i balans.

(13)

Utifrån stickprov bedömer vi att intäkter och kostnader i huvudsak är periodiserade så att redovisningen ger en rättvisande bild av resultatet. De avvikelser som

noterats anges nedan under rubriken balansräkning.

Nedan redovisas resultaträkningens utfall jämfört med föregående år:

Årets resultat uppgår till 11,7 mnkr. Resultatet för 2010 uppgick till 5,2 mnkr, vilket gör att resultatutfallet för 2011 är en förbättring med 6,5 mnkr jämfört med föregå- ende år.

De största avvikelserna mot budget eller förändringarna i jämförelse med föregå- ende år kan framförallt förklaras av:

 Verksamhetens intäkter har ökat med 8,1% i jämförelse med föregående år.

Den största delen av ökningen avser bidrag från staten, bland annat i form av anställningsstöd.

 Verksamhetens nettokostnader är i linje med den reviderade budgeten, men i jämförelse med år 2010 har nettokostnaderna ökat med 8,7 mnkr (exklusive jämförelsestörande poster), vilket motsvara en ökning med 1,8 %.

 I föregående års kostnad för avskrivningar återfanns nedskrivning om 20,4 mnkr.

 Skatteintäkter och generella statsbidrag överstiger budgeten med 5,8 mnkr.

I jämförelse med 2010 har de minskat med är 2,9 mnkr, viket motsvarar en minskning med -0,6% (ökning 3,8 %). För 2010 ingår konjunkturstöd om 10,5 mnkr.

 De finansiella kostnaderna har ökat med 2,3 mnkr, vilket motsvarar 30,7%.

Ökningen är hänförlig till ökade räntekostnader.

Resultaträkning (mnkr) Utfall

2011 Utfall

2010 Ökn/

minskn %

Verksamhetens intäkter 94,6 87,5 +8,1

Verksamhetens kostnader -559,7 -542,7 +3,1

Avskrivningar -12,3 -33,9 - - -

Verksamhetens nettokostnader -477,4 -489,1

Skatteintäkter 435,4 426,9 +2,0

Generella statsbidrag 62,7 74,1 -15,4

Summa skatter och statsbidrag 498,1 501,0 -0,6

Finansiella intäkter 0,9 0,9 0

Finansiella kostnader -9,8 -7,5 +30,7

Årets resultat 11,7 5,2

(14)

3.2.2 Balansräkning

Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättningar, skulder och eget kapital. Vi bedömer också att tillgångarna, avsätt- ningarna och skulderna existerar i allt väsentligt existerar, är fullständigt redovisa- de, i huvudsak rätt periodiserade och i huvudsak värderats enligt principerna i KRL.

Balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar i huvudsak tillräckliga noter.

Antal noter och detaljeringsgraden i noterna kan med fördel utvecklas till kommande år.

Bilagor till posterna i balansräkningen finns upprättade, även specifikationer har bifogats de bokslutspärmar som kommunen upprättar. Dokumentationen av bokslutet i form av underlag till balansräkningen behöver dock utvecklas ytterligare för att säkerställa att det i efterhand går att följa upp vad som ingår i de olika posterna.

Efter genomförd granskning kan följande synpunkter och kommentarer nämnas:

Tillgångar:

 Rutinerna för redovisning av anläggningstillgångar bör ses över för att på ett bättre sätt säkerställa redovisningen och att denna följer god redovisningssed. Se vidare under avsnitt 3.2.2.1 Anläggningsredovisning.

 Rutinerna kring värdereglering av kundfordringar bör ses över.

 Kommunen har ett koncernkonto tillsammans med Smedjebackens Energi AB och Bärkehus AB. Kommunen bör, som ansvarig för kontot, redovisa hela koncernens saldo under ”Kassa och bank”. Övriga koncernföretags andelar av koncernkontot bör kommunen redovisa som fordringar/skulder till respektive koncernföretag. I årets bokslut redovisas endast kommunens andel av koncernkontot.

Skulder:

 Ett antal konton består av medel som avser olika projekt. I samband med bok- slutet bör avstämning och dokumentation ske av pågående projekt. Uppbokad skuld i bokslutet skall överensstämma med det återstående åtagande som kommunen har.

 Uppbokade upplupna kostnader i kommunens redovisning ska motsvara

(15)

3.2.2.1 Anläggningsredovisning

Enligt den skrift som Rådet för kommunal redovisning har gett ut avseende avskrivningar framgår det att kommunen ska ha god överblick och kontroll över sina anläggningstillgångar. En lämplig form för detta är att upprätta ett anlägg- ningsregister. Anläggningsregistret bör bland annat innehålla uppgift om

identifikation, anskaffningsvärde, anskaffningstidpunkt, avskrivningsmetod samt ackumulerade avskrivningar.

Kommunen anläggningsregister utgörs av en modul till ekonomisystemet Agresso.

Rutiner

I ”Ekonomiska styrprinciper och styrmodell för Smedjebackens kommun” framgår övergripande principer för investeringar. I dessa framgår bland annat att anskaff- ning av inventarier för lägre belopp än två prisbasbelopp skall betraktas som

inventarier av lägre värde, och bokföras som en driftkostnad. Vidare framgår att om anskaffningen har ett naturligt samband, ska anskaffningen avse det samlade anskaffningsvärdet.

Ansvar

Det är en person som ansvarar för anläggningsreskontran. För att minska sårbarheten bör en backup för funktionen säkerställas.

Löpande redovisning

Varje investering tilldelas en egen investeringsidentitet. Det är konteringen på koddelen identitet som avgör om det är en investering eller inte och styr vad som ska aktiveras.

I de riktlinjer som tagits fram för investeringsredovisningen anges bland annat kriterier för att en tillgång ska ses som en materiell anläggningstillgång.

Dessa är:

 Anskaffningen ska inte vara av ringa värde (större än 2 prisbasbelopp) Enligt skriften från RKR avseende ”Avskrivningar” anges även följande som kriterier för att en utgift ska hanteras som en anläggningstillgång:

 avsedd för stadigvarande bruk eller innehav

 ha en ekonomisk livslängd som överstiger 3 år

I skriften avseende ”Avskrivningar” anges även att belopp för gränsdragning bör uppgå till ett ½ prisbasbelopp, vilket är den beloppsgräns som anges i inkomst- skattelagen.

Principerna för gränsdragning mellan driftkostnader och investeringsutgifter behöver förtydligas.

(16)

Aktivering och avskrivningar

När ett investeringsprojekt är slutfört ska investeringsutgifterna enligt god redovisningssed aktiveras i anläggningsregistret. Enligt god redovisningssed ska

avskrivningar ske från och med den tidpunkt då tillgången är färdig att tas i bruk (rekommendation 11.2).

Aktivering sker i teorin i enlighet med rekommendation, men i praktiken brister det i rutinen genom att aktiveringar inte sker löpande under året, utan i vissa fall endast en gång per år. Enligt uppgift görs en enskild bedömning av avskrivningstiden i enlighet med gällande principer.

Principerna för aktivering och avskrivningar bör ses över och en rutin införas, som säkerställer att investeringsprojekt aktiveras när de är slutförda och hanteras i enlighet med god redovisningssed.

Investeringsbidrag

Investeringsbidrag ska enligt RKR:s rekommendation 18 Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar, redovisas som en förutbetald intäkt och intäktsföras under objektets nyttjandetid.

Kommunen har inte erhållit några investeringsbidrag under året. Tidigare års investeringsbidrag har minskat anläggningstillgångens värde i enlighet med tidigare principer.

Rutiner för hantering av investeringsbidrag behöver tas fram.

Inventering

För att säkerställa att objekten i anläggningsregistret existerar måste inventering genomföras löpande. Samtidigt gäller det att rutinerna för utrangering och försäljning säkerställer att anläggningarna tas bort löpande.

Vissa inventarier redovisas i anläggningsregistret i ”klump” vilket gör att de inte går att identifiera på något enkelt sätt.

I dagsläget genomförs inga inventeringar kopplade till anläggningsregistret.

Rekommendationen är att rutiner kring detta tas fram och att det säkerställs att kommande inköp går att identifiera.

(17)

3.2.3 Kassaflödesanalys

Vi bedömer att kassaflödesanalysen i stort redovisar kommunens finansiering och investeringar. Några av posterna i kassaflödesanalysen är svåra att härleda till uppgifter i övriga delar av årsredovisningen. Förändringen av likvida medel motsvarar inte fullt ut förändringen i balansräkningen.

Till årets redovisning återfinns inte några noter. En komplettering av detta bör göras till kommande år.

Enligt rekommendation 16.2 Redovisning av kassaflöden ska det av kassaflödes- analysen eller av upplysningar till denna framgå eventuella justeringar som ej är likviditetspåverkande.

Kassaflödesanalysen behöver till kommande år utvecklas och förtydligas, för att på ett bättre sätt uppfylla ställda krav.

3.2.4 Sammanställd redovisning

Vi bedömer att den sammanställda redovisningen ger en helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden. Vi ser positivt på att årets redovisning har utvecklats och redovisas jämte kommunens och att noterna till den sammanställda redovisningen har utvecklats.

Det har i vissa fall varit svårt att bedöma om samtliga elimineringar är korrekta utifrån underlaget. I de fall avvikelse skett mellan bolagen och kommunen har kommunens redovisning gällt. För att säkerställa konsolideringen av de ingående enheterna bör rutinen för eliminering av koncerninterna poster stärkas. I rutinen bör båda parter bekräfta mellanhavanden och eventuella differenser utredas.

I likhet med tidigare år har ingen kassaflödesanalys upprättats för den samman- ställda redovisningen. Detta är inget lagkrav enligt KRL, men enligt god redovisningssed bör den ingå.

Koncernens resultat 2011 uppgår enligt årsredovisningen till 14,3 mnkr (10,2 mnkr).

3.2.5 Tilläggsupplysningar

I årsredovisningen ska det lämnas tilläggsupplysningar i enlighet med KRL:s krav och i övrigt i enlighet med god redovisningssed. Detta för att de som tar del av års- redovisningen ska få den information som behövs för att förstå innehållet på ett korrekt sätt.

(18)

Vilka krav som ställs på tilläggsinformation återfinns bland annat i rekommenda- tionerna från Rådet för kommunal redovisning. Det framkommer även i KRL 1:3 att i de fall kommunens redovisningsprinciper avviker från god redovisningssed ska upplysning om detta och skälen för avvikelsen framgå av årsredovisningen.

I årsredovisningen återfinns inget separat avsnitt kring redovisningsprinciper.

Dessa återfinns istället till del i beskrivningen av finansiell analysmodellen i förvaltningsberättelsen.

Vi bedömer att informationen kring tillämpade redovisningsprinciper och tilläggs- upplysningar i årsredovisningen måste utvecklas för att årsredovisningen ska uppfylla de krav som ställs i KRL, rekommendationer från RKR samt god redovisningssed i övrigt. Ett bra stöd i denna utveckling är RKR:s skrift ”Utformning av tilläggs- upplysningar 2010 – vägledning och exempel”.