Revisionsrapport. Smedjebackens kommun. Granskning av årsredovisning. Robert Heed Åke Andersson

(1)

Granskning av årsredovisning 2010

Smedjebacken

Robert Heed Åke Andersson April 2011

Granskning av årsredovisning 2010

Smedjebackens kommun

Granskning av årsredovisning 2010

kommun

(2)

Innehållsförteckning

1 Sammanfattning 1

2 Inledning 3

2.1 Bakgrund 3

2.2 Revisionsfråga och metod 3

3 Granskningsresultat 5

3.1 Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning 5

3.1.1 Förvaltningsberättelse 5

3.1.1.1 Översikt över utvecklingen av verksamheten 5

3.1.1.2 Investeringsredovisning 6

3.1.1.3 Driftredovisning 7

3.1.2 Balanskrav 8

3.1.3 God ekonomisk hushållning 8

3.1.3.1 Finansiella mål 8

3.1.3.2 Mål för verksamheten 9

3.1.4 Nämndernas redovisning av sitt uppdrag 10

3.2 Rättvisande räkenskaper 10

3.2.1 Resultaträkning 10

3.2.2 Balansräkning 13

3.2.3 Kassaflödesanalys 13

3.2.4 Sammanställd redovisning 14

3.2.5 Tilläggsupplysningar 14

(3)

1 Sammanfattning

Vi bedömer att årsredovisningen i huvudsak redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen.

Vi bedömer vidare att årsredovisningen i huvudsak uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och i huvudsak är upprättad enligt god redovisningssed.

Vi bedömer att kommunen för 2010 lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans (KL 8:5 a-b), men att resultatet inte är förenligt med det finansiella mål om god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Vad gäller de övergripande verksamhetsmålen uppfylls dessa enligt redovisningen i årsredovisningen i relativt stor utsträckning för 2010.

Kommunens ekonomiska läge

Årets resultat uppgår till +5,2 Mkr (+0,9 Mkr). Resultatutfallet för 2010 är en förbättring med 4,3 Mkr jämfört med föregående år. Årets resultat har belastats med nedskrivningar om 20,4 Mkr (se vidare under avsnitt 3.2.1 Resultaträkning).

Nämndernas verksamhet redovisar enligt driftredovisningen ett underskott om -3,1 Mkr (överskott 2,6 Mkr) mot budget. Finansförvaltningen redovisar ett över- skott om 13,2 Mkr (underskott -5,8 Mkr). I bedömningen av resultatet enligt kraven kring balanskravet, redovisas för 2010 ett överskott om 2,8 Mkr, vilket medför att underskottet från 2008 endast delvis har återställts. Resterande underskott från 2008 om 1,3 Mkr ska enligt reglerna kring balanskravet återställas under 2011.

Utvecklingen av verksamhetens nettokostnader uppgår till 3,2% (0,4%) medan utvecklingen av skatteintäkter och utjämning uppgår till 3,8% (0,2%). Soliditeten uppgår för 2010 till -13%. Om man även räknar in pensionsförpliktelser intjänade före 1998, är soliditeten negativ -94% (-94%).

I förvaltningsberättelsens avsnitt för god ekonomiska hushållning görs en redovisning av utfallet av respektive mål som fullmäktige satt upp avseende finansiella respektive verksamhetsmål. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och bidrag uppgår till 98% (98%) vilket gör att kommunen inte uppnår den finansiella

målsättningen för god ekonomisk hushållning för 2010. Vad gäller de övergripande verksamhetsmålen uppfylls dessa enligt redovisningen i årsredovisningen i relativt stor utsträckning för 2010.

Målen för god ekonomisk hushållning har varit de samma under de senaste åren. I likhet med tidigare år är rekommendationen att målen bör förnyas och omprövas regelbundet. Kommunstyrelsen bör även göra en sammanfattande bedömning av graden av måluppfyllelse för de övergripande (verksamhetsmässiga) målen för att underlätta möjligheten att utläsa om måluppfyllelsen kan anses vara tillräcklig för att en god ekonomisk hushållning ska anses vara uppfylld.

(4)

Vår samlade bedömning är i likhet med tidigare år att årsredovisningen behöver utvecklas ytterligare, för att den ska uppfylla de krav som ställs i KRL, rekommendationer från RKR samt god redovisningssed i övrigt.

Kommunen redovisar ett överskott för 2010. Det är dock oroande att nämnderna tillsammans redovisar ett underskott mot budget om -3,1 Mkr. Både under 2009 samt 2010 har resultatet påverkats positivt av engångsfaktorer, som till exempel konjunkturstöd. Av de prognoser som lämnas av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) framgår att förutsättningarna för de kommande åren kommer att bli betydligt tuffare, både genom att ökningen av skatteintäkterna inte utvecklas lika snabbt som tidigare år samt kraftigt ökade pensionskostnader. Med tanke på den svaga

ekonomiska ställning som Smedjebackens kommun har i utgångsläget, är det därför av största vikt att ha en god beredskap och framförhållning. Det är väsentligt att verksamheterna får en ekonomi i balans. För detta krävs att det enträgna arbetet med att se över kostnadsläget och finna effektiva lösningar fortsätter.

Nedan redovisas nyckeltal som beskriver kommunens ekonomiska situation.

Kommunens ekonomiska situation 2010 2009

Kommunens resultat, mkr 5,2 0,9

Relativ utveckling av verksamheternas nettokostnader, inkl

avskrivningar, under året 3,2% 0,4%

Relativ utveckling av totala skatteintäkter 3,8% 0,2%

Eget kapital exklusive pensionsskuld intjänad tom 1997 och

löneskatt på den, mkr -42,5 -47,7

Eget kapital inklusive pensionsskuld intjänad tom 1997 och

löneskatt på den, mkr -311,5 -329,1

Fordran på varje invånare i kommunen för att få ett eget kapital som är noll (inklusive pensionsskuld intjänad tom 1997 och löneskatt på den), tkr

29,1 30,6

Soliditet -13% -14%

Soliditet (inkl pensionsåtaganden inom linjen) -94% -94%

Långfristiga skulder, mkr 232,5 232,7

Koncernens resultat, mkr 10,2 6,2

(5)

2 Inledning

2.1 Bakgrund

I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokförings- nämndens normering.

Revisionsobjekt är Kommunstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande.

När det gäller nämndernas redovisning, skall den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer.

2.2 Revisionsfråga och metod

Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 – 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisning- en är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen.

Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor:

 Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar.

 Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning?

 Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler?

 Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed.

(6)

Granskningen av årsredovisningen omfattar:

 förvaltningsberättelse (inkl drift- och investeringsredovisning)

 resultaträkning

 kassaflödesanalys

 balansräkning

 sammanställd redovisning

Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats.

Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnad- en av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om.

Vidare har vi också inom ramen för granskningen av årsredovisningen bedömt nämndernas redovisningar av hur de fullgjort sitt uppdrag från fullmäktige.

Granskningen har utförts enligt god revisionssed. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild.

Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning därför inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda

felaktigheter kan förekomma.

(7)

3 Granskningsresultat

3.1 Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning

3.1.1 Förvaltningsberättelse

3.1.1.1 Översikt över utvecklingen av verksamheten

Bedömning och iakttagelser

Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i huvudsak överensstämmer med kraven i KRL.

Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning

Analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen ger en rättvisande bild.

Förvaltningsberättelsen innehåller en finansiell analys, som bygger på en modell med aspekterna resultat och kapacitet samt risk och kontroll, både för kommunen och koncernen. Analysen ger en bra bild av kommunen och kommunkoncernens ställning och hur olika faktorer påverkar kommunens ekonomi.

Händelser av väsentlig betydelse

Av förvaltningsberättelsen framgår väsentliga händelser som inträffat under samt till vissa delar efter räkenskapsåret.

Förväntad utveckling

Av årsredovisningen framgår i viss omfattning den förväntade utvecklingen inom olika verksamheter. Kopplingen kan göras tydligare till hur detta kommer att påverka kommunens ekonomi och prioriteringar inom olika områden.

Väsentliga personalförhållanden

Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas i enlighet med KRL 4:1a, d.v.s. frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt åldersindelad. I övrigt lämnar den personalekonomiska redovisningen uppgifter om personalen i form av diagram och verbal information.

Redogörelsen kan med fördel utvecklas genom att kompletteras med en bedömning av framtida rekryteringsbehov och kompetensförsörjning samt vilket arbete som utförs för att hantera dessa frågor.

Det gemensamma målet kring att den totala sjukfrånvaron ska uppgå till högst 7,5%

har uppfyllts under året. Den totala sjukfrånvaron har minskat marginellt och upp- går till 5,6%.

Gemensam förvaltningsberättelse

Enligt RKR 8.2 ska kommunens samlade verksamhet redovisas i en gemensam förvaltningsberättelse. Utöver detta ska särskilda upplysningar lämnas om koncern- företagen och förehavanden mellan kommunen och företagen.

(8)

Förvaltningsberättelsen omfattar en finansiell analys avseende koncernen för 2010.

Sedan återfinns separata redogörelser för respektive bolag. Redogörelsen kring kommunens samlade verksamhet kan med fördel utvecklas ytterligare. Bland annat saknas en bild över den samlade kommunala verksamheten (kommunkoncernen samt kommunala uppdragsföretag).

Obligatorisk information enligt KRL och RKR:s rekommendationer I förvaltningsberättelsen ska det bland annat redovisas upplysningar om pensions- medel och pensionsförpliktelser i enlighet med RKR 7.1. Förvaltningsberättelsen behöver kompletteras med en sammanfattande uppställning av pensionsåtaganden.

Andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten

Förvaltningsberättelsen innehåller en målavstämning av fullmäktiges finansiella mål och verksamhetsmål med avseende på god ekonomisk hushållning. Vidare återfinns en redogörelse kring visionen och utvecklingsområden.

Det som hade höjt informationsvärdet ytterligare är fylligare kommentarer

avseende den belastning som pensionsskulden och dess utbetalningar kommer att få för den framtida verksamheten. Vidare kan analysen kring årets resultat

utvecklas och större avvikelser förklaras samt beskriva vilka eventuella åtgärder som behöver vidtas för en ekonomi i balans även under kommande år.

3.1.1.2 Investeringsredovisning

Vi bedömer att investeringsredovisningen i all väsentlighet ger en rättvisande bild av årets investeringar och hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget.

Årets investeringar uppgår enligt investeringsredovisningen till 17,1 Mkr (23,5 Mkr), att jämföra med budgeterade investeringar om 22,7 Mkr.

I förvaltningsberättelsen framkommer att det största projektet varit Vasatorget om 2 Mkr.

Till investeringsredovisningen finns även en uppställning av investeringsutgifterna under den senaste 5-årsperioden inom olika områden. I likhet med föregående år anser vi att informationsvärdet av investeringsredovisningen skulle öka ytterligare, om en särredovisning sker av de större projekten. I denna bör det anges budget samt avvikelse mot budget per projekt. I de fall investeringarna sträcker sig över flera år är det av intresse att kunna följa det totala utfallet under åren och jämföra med den totala budgeten för projektet. Även en bedömning av beräknad kvarståen- de kostnad kan göras.

I likhet med tidigare år kan kommentarerna till investeringsredovisningen utvecklas ytterligare.

(9)

3.1.1.3 Driftredovisning

Vi bedömer att driftredovisningen i huvudsak ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget. I driftredovisningen görs dock en uppföljning av nämndernas utfall mot budget exklusive kapitalkostnader, medan det i

nämndernas verksamhetsberättelser görs en jämförelse inklusive kapitalkostnader.

Detta medför att avvikelsen mot budget avviker mellan driftredovisningen och verksamhetsberättelserna. För att få en tydligare redovisning, bör redogörelserna göras enhetliga.

Nämndernas budget, utfall, budgetavvikelse samt prognos lämnad i samband med delårsrapporten, redovisas i tabellen nedan (i enlighet med utfallet i driftredovisningen):

Driftredovisning per nämnd, tkr Budget Utfall

Budget- avvikelse

Prognos delår

Kommunstyrelse -57 792 -58 296 -504 200

Kulturnämnd -8 150 -8 155 -5 0

Miljö- och byggnadsnämnd -6 286 -6 229 57 100

Barn- och utbildningsnämnd -159 917 -162 813 -2 896 -1 952

Socialnämnd -158 051 -158 006 45 -270

Överförmyndarnämnd -279 -276 3 20

Västerbergslagens kulturskola -2 344 -2 614 -270 -120

VBU -53 884 -53 422 462 0

Revision -630 -632 -2 0

Summa nämnderna -447 333 -450 442 -3 109 -2 022

Totalt redovisar nämnderna ett underskott om -3,1 Mkr (överskott 2,5 Mkr) där barn- och utbildningsnämnden redovisar ett underskott om -2,9 Mkr. Socialnämnd- en redovisar i stort ett utfall i linje med budget. Årets utfall har påverkats positivt av sänkta kostnader för sociala avgifter med 3 Mkr.

I jämförelse med prognosen som lämnades i samband med delårsrapporten redovisar kommunstyrelsen och barn- och utbildningsnämnden de största avvikelserna.

Båda redovisar ett slutligt utfall, som är sämre än lämnad prognos.

I respektive nämnds verksamhetsberättelse kommenteras årets resultat. För barn- och utbildningsnämnden anges den största orsaken till underskottet, ökade personalkostnader. Även kostnaden för skolskjutsar visar på ett överskridande.

För socialnämndens räkning återfinns i budgeten ett extra utrymme för Allégården, som inte utnyttjats under året. Detta medför att övrig verksamhet egentligen

redovisar underskott. Bland annat har kostnaderna för ekonomiskt bistånd överskridit budget för året.

I likhet med tidigare år vore det önskvärt att finansförvaltningens verksamhet beskrevs mer utförligt och på ett liknande sätt som övriga verksamheter i årsredovisningen.

(10)

3.1.2 Balanskrav

Vi instämmer i kommunstyrelsens bedömning av att balanskravet har uppfyllts för 2010.

I enlighet med reglerna kring balanskravet, ska tidigare års eventuellt negativa resultat regleras och återställas under de närmast följande tre åren. Ett underskott från 2008 finns att återställa.

I förvaltningsberättelsen återfinns en redovisning av det balanskravsmässiga resultatet, det vill säga de justeringar som görs av årets resultat enligt resultat- räkningen. Enligt reglerna ska justering göras för samtliga realisationsvinster samt eventuella justering av poster utifrån synnerliga skäl. Synnerliga skäl kan vara större omstruktureringskostnader samt orealiserade förluster på värdepapper.

Årets resultat enligt balanskravet uppgår enligt utredningen till 2,8 Mkr, vilket motsvarar årets resultat justerat med realisationsvinster om 2,4 Mkr. Genom årets överskott kan underskottet från 2008 delvis återställas. Resterande underskott från 2008 om 1,3 Mkr ska enligt reglerna kring balanskravet återställas under 2011.

3.1.3 God ekonomisk hushållning

Vi bedömer att det finansiella målet inte uppnås i och med resultat- och ställning 2010.

Vad gäller de övergripande verksamhetsmålen uppfylls dessa enligt redovisningen i årsredovisningen i relativt stor utsträckning för 2010.

3.1.3.1 Finansiella mål

I årsredovisningen görs en avstämning mot kommunens finansiella mål som fast- ställts i Budget 2010:

Finansiella mål, fastställda av fullmäktige i budget 2010

Utfall 2010 Måluppfyllelse

Verksamhetens nettokostnader inkl avskrivningar ska uppgå till högst 97% av skatter och statsbidrag.

Resultat:

Utfall 091231 98%

Utfall 101231 98%

Målet uppnås inte

Verksamheternas nettokostnader

Verksamheternas nettokostnader inklusive avskrivningar uppgår till 98% för 2010, vilket medför att målet inte uppnås för året.

(11)

3.1.3.2 Mål för verksamheten

Fullmäktige har i budget för 2010 fastställt följande verksamhetsmål:

Verksamhetsmål, fastställda av

fullmäktige i budget 2010 Utfall 2010 Måluppfyllelse (kommunstyrelsens bedömning)

Gemensamt

Den totala sjukfrånvaron ska uppgå till högst 7,5 % av den sammanlagda ordinarie arbetstiden.

Utfall 091231 5,65%

Utfall 101231 5,59% Målet uppnås

Socialtjänst

- Förebyggande insatser ska stärka människors

möjligheter att leva ett självständigt liv och

därigenom minska behovet av socialbidrag – ekonomiskt mått 2004 års utfall.

- Barn och ungdomar ska så långt möjligt erbjudas hjälp i sin hemmiljö.

Utfall -04 322 hushåll Utfall -10 298 hushåll

Färre barn och ungdomar har varit i behov av insatser för öppenvårdsinsatser, men antal placeringar i familjehem har ökat jämfört med 2004

Målet uppnås

Målet uppnås delvis

Skola

- Andelen elever som väljer skola inom kommunen är högre än 2005.

- Andel elever som är behöriga till gymnasieskolan skall öka i förhållande till 2005.

Andel 2005 86%

Andel 2010 85%

Andel 2005 82%

Andel 2010 89%

Målet uppnås ej Målet uppnås

Kommentar

Målen för god ekonomisk hushållning har varit de samma under de senaste åren. I likhet med tidigare år är rekommendationen att målen bör förnyas och omprövas regelbudet. Om man mäter förbättringar mellan åren, kan med fördel en jämförelse göras med föregående år istället för en tidpunkt som ligger längre tillbaka i tiden.

Kommunstyrelsen gör inte någon sammanfattande bedömning av graden av mål- uppfyllelse för de övergripande (verksamhetsmässiga) målen. Det är således svårt att utläsa om måluppfyllelsen kan anses vara tillräcklig för att en god ekonomisk hushållning ska anses vara uppfylld.

(12)

3.1.4 Nämndernas redovisning av sitt uppdrag

Av KL 3:15 framgår att nämnderna ska redovisa till fullmäktige hur de fullgjort sina uppdrag, samt att fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för den.

Redovisningarna är utformade i enlighet med kommunens anvisningar

Styrelsen och nämndernas redovisning av sitt uppdrag sker enligt en enhetlig struktur:

 Verksamhetsbeskrivning

 Årets händelser

 Ekonomisk analys

 Framtiden

Redovisningarna ger en rättvisande bild av verksamhetens utfall i förhållande till fullmäktiges uppdrag inkl graden av måluppfyllelse Verksamhetsberättelserna ger i stort en rättvisande bild av verksamhetens utfall i förhållande till fullmäktiges uppdrag.

I likhet med tidigare år bedömer vi att ett tydligare samband behöver finnas mellan budgetens beskrivning av verksamheternas uppdrag/mål och årsredovisningens beskrivning av hur det blev. Detta gäller framförallt vad som presterats om verksamhetens omfattning och kvalitet. Kommunstyrelsen har en viktig roll när det gäller att utveckla verksamheternas beskrivningar. Anvisningarna till verksamhets- beskrivningarna bör utformas så att detta krav på samband blir tydligt.

Det sker en analys av orsaker till redovisad budgetavvikelse och vilka genomförda åtgärder som gjorts

Det ekonomiska utfallet i förhållande till budget redovisas. Under rubriken

”Ekonomisk analys” görs en analys av årets resultat och i regel kommenteras eventuella avvikelser.

Det vore även värdefullt om det i redogörelsen hade beskrivits vilka eventuella åtgärder som vidtagits under året, för att uppnå ekonomi i balans.

3.2 Rättvisande räkenskaper 3.2.1 Resultaträkning

Vi bedömer att resultaträkningen i huvudsak ger en rättvisande bild över årets resultat, att resultaträkningen är uppställd i enlighet med KRL och att noter i huvudsak finns i tillräcklig omfattning. Noternas innehåll kan dock med fördel utvecklas ytterligare, till exempel kan not kring intäkter och kostnader utvecklas så

(13)

Utifrån stickprov bedömer vi att intäkter och kostnader i huvudsak är periodiserade så att redovisningen ger en rättvisande bild av resultatet. Svårigheter med att fastställa underlag för ankomstregistrerade fakturor medför dock viss osäkerhet kring periodiseringarna. De avvikelser som noterats anges nedan under rubriken balansräkning.

Informationsvärdet kring resultaträkningen skulle öka om jämförelser även gjordes mot årets budget.

Nedan redovisas resultaträkningens utfall jämfört med föregående år:

Årets resultat uppgår till 5,2 Mkr. Resultatet för 2009 uppgick till 0,9 Mkr, vilket gör att resultatutfallet för 2010 är en förbättring med 4,3 Mkr jämfört med föregå- ende år.

De största avvikelserna mot budget eller förändringarna i jämförelse med föregå- ende år kan framförallt förklaras av:

 Verksamhetens intäkter har ökat med 14,2% i jämförelse med föregående år.

Den största delen av ökningen avser bidrag från staten, bland annat i form av anställningsstöd.

 Verksamhetens nettokostnader överstiger de budgeterade med 18,4 Mkr och i jämförelse med år 2009 har nettokostnaderna ökat med 15,0 Mkr vilket motsvara en ökning med 3,2 % (ökning 0,4%).

 Nedskrivningar har gjorts med 20,4 Mkr, se nedan.

 Skatteintäkter och generella statsbidrag överstiger budgeten med 10,0 Mkr.

Ökningen i jämförelse med 2009 är 18,5 Mkr, viket motsvarar en ökning med 3,8% (0,2 %). I ökningen ingår för 2010 konjunkturstöd om 10,5 Mkr samt 2,9 Mkr som avser ökade intäkter för fastighetsavgift.

 Även för 2010 beslutade AFA att ingen avgift skulle erläggas för vissa delar av avtalsförsäkringarna. Detta medförde att kommunen fick 1,1 Mkr i minskade kostnader (inklusive löneskatt).

Resultaträkning (Mkr) Utfall

2010 Utfall

2009 Ökn/

minskn %

Verksamhetens intäkter 87,5 76,6 +14,2

Verksamhetens kostnader -542,7 -537,1 +1,0

Avskrivningar/Nedskrivningar -33,9 -13,6 - - -

Verksamhetens nettokostnader -489,1 -474,1 +3,2

Skatteintäkter 505,7 501,5 +0,8

Generella statsbidrag -4,7 -19,0 -75,3

Summa skatter och statsbidrag 501,0 482,5 +3,8

Finansiella intäkter 0,9 1,2 -25,0

Finansiella kostnader -7,5 -8,7 -13,8

Årets resultat 5,2 0,9

(14)

Nedskrivning

I den årsredovisning som låg till grund för kommunstyrelsens beslut 2011-04-05 (§58) uppgick årets resultat till 25,6 Mkr. I kommunstyrelsens förslag till beslut till kommunfullmäktige angavs förutom att godkänna årsredovisningen för 2010 även att 18,7 Mkr av resultatet skulle disponeras till nedskrivning av bokförda värden avseende gator och vägar.

Med anledning av kommunstyrelsens förslag till beslut har kommunen gjort en genomgång av det faktiska nedskrivningsbehovet. Efter genomgång har kommunstyrelsen bedömt nedskrivningsbehovet till 20,4 Mkr. Utifrån detta har en reviderad årsredovisning upprättats, som har behandlats på kommunstyrelsens sammanträde 2011-04-18. Denna redovisar att årets resultat uppgår till 5,2 Mkr.

Den utredning som kommunen har genomfört visar på att det som redovisats i den aktuella posten i balansräkningen, bland annat består av rena underhållsinsatser av gator och vägar samt vägbelysning. Det har även visat sig att det finns svårigheter att identifiera vilka tillgångar utgifterna egentligen hänför sig till.

Det har i kommunens utredning även konstaterats att det gjorts begränsade avskrivningar under ett antal år. Under till exempel perioden 1999-2002 gjordes avskrivningar till ett belopp motsvarande 9,3 Mkr lägre än vad som borde ha gjorts, utifrån aktuell avskrivningstakt.

Nedskrivning ska göras utifrån god redovisningssed och medföra en rättvisande bild av resultat och ställning. Den får inte användas för att reglera resultatet.

Underhållskostnader ska inte utgöra en tillgång som ska skrivas av över tid, utan rätteligen belasta resultatet det år de uppstår. I de fall frågan om nedskrivnings- behov uppstår ska en utredning göras, bedömas utifrån god redovisningssed och redovisas i den årsredovisning som kommunstyrelsen upprättar.

I Kommunal redovisningslag (KRL) 6 kap 5 § anges följande kring nedskrivning:

”Har en anläggningstillgång vid räkenskapsårets utgång ett lägre värde än vad som följer av 3 och 4 §§, skall tillgången skrivas ned till detta lägre värde, om värdened- gången kan antas vara bestående.”

Kommunens utredning påvisar att värdet av upptagna tillgångar understiger det värde som upptagits i balansräkningen och därigenom att det föreligger ett behov av nedskrivning. Detta bland annat genom tillgångens art och att avskrivningar inte har gjorts enligt plan under ett antal år. Brister i underlag till upptagen tillgång har sedan medfört att det inte varit möjligt att verifiera delar av tillgångens art på ett tillförlitligt sätt. Detta medför att det inte har varit möjligt att fastställa ett värde på resterande tillgångar. Kommunstyrelsens bedömning är att det inte kvarstår något värde.

(15)

3.2.2 Balansräkning

Vi bedömer att balansräkningen i huvudsak ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättningar, skulder och eget kapital. Vi bedömer också att tillgångarna, avsätt- ningarna och skulderna existerar, är i huvudsak fullständigt redovisade, i huvudsak rätt periodiserade och i huvudsak har värderats enligt principerna i KRL.

Balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar tillräckliga noter. Bilagor till posterna i balansräkningen finns upprättade, även specifikationer har i flertalet fall bifogats de bokslutspärmar som kommunen upprättar. Dokumentationen av bokslutet i form av underlag till balansräkningen behöver dock utvecklas ytterligare för att säkerställa att det i efterhand går att följa upp vad som ingår i de olika posterna.

Efter genomförd granskning kan följande synpunkter och kommentarer nämnas:

Tillgångar:

Rutinerna för redovisning av anläggningstillgångar bör ses över. Bland annat bör det fastställas att avskrivningar påbörjas månaden efter att anläggningen tagits i bruk, i enlighet med god redovisningssed. Se även avsnitt ”Nedskrivning” under 3.2.1 Resultaträkning.

Skulder:

Ett antal konton består av medel som avser olika projekt. I samband med bokslut- et bör avstämning och dokumentation ske av pågående projekt. Uppbokad skuld i bokslutet skall överensstämma med det återstående åtagande som kommunen har.

Uppbokade upplupna kostnader i kommunens redovisning ska motsvara utförda tjänster eller levererade varor, där faktura inte erhållits i samband med bokslutet.

Det är viktigt att säkerställa att uppbokade kostnader är externa och existerar.

Timlöner som avser december, men utbetalas i januari året efter, periodiseras i bokslutet. Motsvarande hantering bör även göras för bland annat ersättning för obekväm arbetstid.

3.2.3 Kassaflödesanalys

Vi bedömer att kassaflödesanalysen i stort redovisar kommunens finansiering och investeringar. Några av posterna i kassaflödesanalysen är dock svåra att härleda till uppgifter i övriga delar av årsredovisningen. Svårigheter finns även att härleda vissa av uppgifterna till noterna.

Enligt rekommendation 16.2 Redovisning av kassaflöden ska poster under rubrikerna investerings- respektive finansieringsverksamheten redovisas brutto.

Vidare ska ej likviditetspåverkande poster framgå av redovisningen.

En verbal beskrivning av vad man kan utläsa ur kassaflödesanalysen och förklaring till de största förändringarna under året, skulle höja informationsvärdet betydligt och tydliggöra sambanden i redovisningen.

(16)

3.2.4 Sammanställd redovisning

Vi bedömer att den sammanställda redovisningen ger en helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden. Noterna till den sammanställda redovisningen kan med fördel utvecklas. Enligt RKR 8.2 ska koncernens räkenskaper ställas upp jämte kommunens.

Det har i vissa fall varit svårt att bedöma om samtliga elimineringar är korrekta utifrån underlaget. I de fall avvikelse skett mellan bolagen och kommunen har kommunens redovisning gällt. För att säkerställa konsolideringen av de ingående enheterna bör rutinen för eliminering av koncerninterna poster stärkas. I rutinen bör båda parter bekräfta mellanhavanden och eventuella differenser utredas.

I likhet med tidigare år har ingen kassaflödesanalys upprättats för den samman- ställda redovisningen. Detta är inget lagkrav enligt KRL, men enligt god redovisningssed bör den ingå.

Koncernens resultat 2010 uppgår enligt årsredovisningen till 10,2 Mkr (6,2 Mkr).

3.2.5 Tilläggsupplysningar

I årsredovisningen ska det lämnas tilläggsupplysningar i enlighet med KRL:s krav och i övrigt i enlighet med god redovisningssed. Detta för att de som tar del av års- redovisningen ska få den information som behövs för att förstå innehållet på ett korrekt sätt.

Vilka krav som ställs på tilläggsinformation återfinns bland annat i rekommenda- tionerna från Rådet för kommunal redovisning. Det framkommer även i KRL 1:3 att i de fall kommunens redovisningsprinciper avviker från god redovisningssed ska upplysning om detta och skälen för avvikelsen framgå av årsredovisningen.

I årsredovisningen återfinns inget separat avsnitt kring redovisningsprinciper.

Dessa återfinns istället till del i beskrivningen av finansiell analysmodellen i förvaltningsberättelsen.

Under de olika avsnitten i rapporten lyfts ett antal exempel på brister fram. Dessa avvikelser framgår i regel inte av redovisningsprinciperna. Vi bedömer att

informationen kring tillämpade redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar i årsredovisningen måste utvecklas för att årsredovisningen ska uppfylla de krav som ställs i KRL, rekommendationer från RKR samt god redovisningssed i övrigt. Ett bra stöd i denna utveckling är RKR:s skrift ”Utformning av tilläggsupplysningar 2010 – vägledning och exempel”.