Sara Edlund Fredholm Miljöinspektör
Miljöförvaltningen Rapport 2006:5 a
261 80 Landskrona
rapport kemikalier i skolor.doc
Kemikaliehantering i Landskronas skolor
Tillsynsprojekt inom ramen för Samordnad Kemika-
lietillsyn i Skåne län 2004-2005
rapport kemikalier i skolor.doc utskrivet 2006-02-09 16:47:00
3(7)
Sammanfattning
Miljöförvaltningen har genomfört ett tillsynsprojekt gällande kemikaliehantering på skolor i Lanskro- na inom ramen för Samordnad kemikalietillsyn i Skåne län. Syftet med pr ojektet var att begränsa hälso- och miljörisker i samband med kemikaliehantering (inklusive farligt avfall) i skolverksamheter samt sprida behövlig information till dem som är ansvariga för kemikalie- och avfallshantering på respektive skola.
De skolor i kommunen som bedriver kemiundervisning har ingått i projektet. Dessa var fyra grun d- skolor och två gymnasieskolor. På skolorna inspekterades sammanlagt 9 labsalar, 4 slöjd- eller tek- niksalar, 4 vaktmästerier, 3 städutrymmen samt 2 övriga lokaler (bildsal samt preparationsrum).
Tillsynen inriktades främst mot skolornas egenkontroll och rutiner gällande kemikaliehante ring, risk- bedömningar, förvaring, hantering och märkning av kemikalier, farligt avfall samt kontroll av att olämpliga kemikalier inte hanterades i skolorna.
Hälften av skolorna hade ett egenkontrollprogram. Samtliga dessa hade brister, framför allt gällande kemikalieförteckningen. Samtliga skolor hanterade farliga ämnen, och flera hanterade olämpliga äm- nen. Bland annat hittades ämnen som var cancerogena, mutagena, reproduktionstoxiska, allergena, mycket giftiga samt miljöfarliga. Hälften av skolorna ansågs ha en förvaring av kemikalier och fa rligt avfall som var bra, resten gavs betyget acceptabel. På ett flertal kemikalier som inspekterades var märkningen bristfällig, och rutiner gällande märkning och utrensning av gamla kemikalier saknades hos flera av skolorna.
Bristerna hos skolorna har följts upp och åtgärdats.
De grövsta bristerna fanns på högstadieskolorna, främst vad gäller egenkontroll, rutiner, märkning och kemikalieförteckning. På den ena gymnasieskolan hittades dock flest kemikalier med olämpliga egenskaper.
Bakgrund
Under slutet av 2004 och 2005 genomförde miljöförvaltningen ett tillsynsprojekt gällande kemikali e- hantering på skolor inom ramen för Samordnad kemikalietillsyn i Skåne län. Syftet med projektet var att begränsa hälso- och miljörisker i samband med kemikaliehantering (i nklusive farligt avfall) i skol- verksamheter samt sprida behövlig information till dem som är ansvariga för kemikalie- och avfalls- hantering på respektive skola.
Tillsynen inriktades främst på förvaring, hantering och märkning av kemikalier, tillgän glighet av säker- hetsdatablad och kemikalieförteckning, tillämpning av utbytesprincipen, uppsamling och avlämning av kemikalierester, farligt avfall, identifiering av utsläppsvägar samt ko ntroll av att olämpliga kemikalier inte användes i undervisningen eller i övrigt hanterades eller fö rvarades.
Tillsyn av kemikaliehantering på skolor är viktig ur många synvinklar. Dels är de som anvä nder och kommer i kontakt med kemikalierna barn vilka saknar kunskap om hur viktigt det är att hantera de s- sa på ett säkert sätt. Dels är det i skolorna barne n lär sig inför framtiden hur kemikalier bör betra k- tas/hanteras.
Gällande bestämmelser
Kemikalie- och avfallshanteringen på en skola är en process med flera led och regleras därför av diverse lagstiftning. Hur uppköp, hantering, förvaring och avyt tring ska ske är reglerat i Miljöbalken och dess förordningar, Arbetsmiljölagstiftningen samt i föreskrifter från Kemikalieinspektionen, Na- turvårdsverket och Statens Räddningsverk. Då skolor är anmälningsplikt iga verksamheter omfattas de av de krav på egenkontroll som ställs i miljöbalken.
Kemikalier och farligt avfall skall förvaras så att risker för hälsa och miljö för ebyggs eller minimeras.
Detta innebär bland annat förvaring i utrymmen där spill eller läckage till avlopp förhindras. Vidare skall det finnas ett register över de kemiska produkter som kan innebära risker ur hälso - eller miljö- synpunkt. I registret skall det finnas angivet produkternas namn, omfattning och användning, inform a- tion om hälso- och miljöfarlighet samt klassificering. Skolans ledning är a nsvarig för att kemikalierna är korrekt klassificerade och märkta.
Genomförande
De skolor i kommunen som bedriver kemiundervisning har ingått i projektet. Dessa är Damm- hagskolan, Alvar Gullstrandsgymnasiet, Gustav Adolfskolan, Sandåkerskolan, Västervångskolan, dvs fyra grundskolor och en gymnasieskola. Även Selma Lagerlöfskolan (gymn asieskola) inspekte- rades men vid besöket visade det sig att skolan inte hanteras kemikalier a nnat än till städ, underhåll etc, och denna skola ingår därför inte i sammanställn ingen om kemikalieförvaring, säkerhet och märkning samt egenkontroll gä llande kemikalier.
Innan besöken skickades ett särskilt informationsbrev ut till skolorna. Inspektionerna var fö rbokade för att personer med relevant ansvarsområde skulle kunna vara ti llgängliga. Inspektionerna gjordes utifrån för projektet framtagna checklistor. Checklistorna samt en inspektionsrapport översändes efteråt till skolorna, samt i vissa fall, föreläggande om åtgärder vi brister.
På skolorna inspekterades sammanlagt 9 labsalar, 4 slöjd- eller tekniksalar, 4 vaktmästerier, 3 stä d- utrymmen samt 2 övriga lokaler (bildsal samt preparationsrum).
5(7)
Resultat från inspektionerna
Egenkontroll
Tre av skolorna hade ett fungerande egenkontrollprogram, och tre av dem sakn ade. Alla tre skolor- na med egenkontrollprogram hade brister i detta. Bristerna gällde framför allt att en dokumenterad ansvarsfördelning saknades eller var bristfällig (1 skola av 6), dokumenterade ris kbedömningar av laborationer saknades (2 skolor av 6), skriftliga rutine r för rengöring och sanering vid spill av kem i- kalier och olyckor saknades (3 skolor av 6), samt att kemikaliefö rteckningen var bristfällig eller sak- nades (samtliga).
Bristerna i kemikalieförteckningen gällde att det saknades uppgifter information om kemika liernas hälso- och miljöfarlighet inklusive farobeteckningar och ris kfraser, kemikaliemängder eller plats där kemikalien hanterades eller förvarades.
Hanterade kemikalier
De typer av kemikalier som hanterades på skolorna innefattade labkemikalier (5 skol or), klottersa- neringsmedel (2 skolor), färg, lim och spackel (4 skolor) samt disk -, tvätt- och rengöringsmedel (6 skolor).
Samtliga skolor med kemiundervisning hanterade farliga ämnen. Flertalet skolor hanterade enligt ob- servationer på plats eller enligt kemikalieförteckningarna olämpliga ämnen. I nedanstående tabell listas dessa kemikalier:
Tabell 1. Olämpliga kemikalier som hanterades på skolorna
Kemikalie Olämpliga egenskaper (enligt kemikalieinspektionens före- skrifter (KIFS 1994:12) om klassificering och märkning av kemiska produkter)
Ammoniumdikromat Cancerogent, Mutagent, Allergent, Miljöfarligt, Mycket giftigt Bly(II)kromat Cancerogent, Reproduktionstoxiskt
Blyacetat Cancerogent, Reproduktionstoxiskt, Miljöfarligt
Fenol Giftigt
Flussmedel Giftigt
Formaldehyd Cancerogent, Allergent Kaliumborat Cancerogent, Giftigt
Kaliumdikromat Cancerogent, Mutagent, Miljöfarligt Koldisulfid Reproduktionstoxiskt, Giftigt Krom(IV)oxid Cancerogent, Allergent, Miljöfarligt
Metanol Giftigt
Natriumdikromat Cancerogent, Mutagent, Allergent, Miljöfarligt, Mycket giftigt Nickelsulfat Cancerogent, Allergent
Nitrobensen Reproduktionstoxiskt
Vanadin(V)oxid Mutagent, Reproduktionstoxiskt, Miljöfarligt
Weltec A Giftigt
Produkt innehållande Zink- Frätande, Miljöfarligt
klorid
Utöver detta innehade en av skolorna även andra blyföreningar, kvick silver, rent DDT och ren li n- dan, och två skolor innehade kvicksilvertermometrar.
Nedanstående tabell redovisar antalet funna kemikalier med olämpliga egenskaper.
Tabell 2. Totalt antal funna kemikalier med i en skolmiljö olämpliga egenskaper
Egenskap hos kemikalie Antal funna kemikalier med egenskapen
Cancerogen 17
Mutagen 12
Reproduktionstoxisk 5
Allergen 10
Miljöfarlig 12
Mycket giftig 7
Giftig 6
Som synes ovan hanterades eller förvarades många kemikalier med egensk aper som gör dem olämpliga i en skolmiljö. Vid samtliga skolor meddelade man att elever inte hanterade farliga kemik a- lier med undantag för små mängder metanol. Skolorna uppmanades att rensa ut cancerogena, muta- gena, reproduktionstoxiska, allergena, miljöfarliga samt mycket giftiga kemikal ier och lämna dem som farligt avfall såvida de inte kunde visa att ämnena var absolut nödvä ndiga i undervisningen.
Förvaring och transport av kemikalier och farligt avfall
En helhetsbedömning av skolornas förvaring av kemikalier och farligt avfall skulle enligt checklistan göras. Tre av skolorna befanns ha en bra förvaring och de övriga tre hade en a cceptabel förvaring.
De brister som förekom var bland annat att farliga kemikalier förvarades i skåp som elever hade tillgång till i slöjd– eller tekniksal. Förvaringen i labsalar var i allmä nhet någorlunda tillfredsställande.
Brister gällde exempelvis samförvaring av brandfarliga eller giftiga kemikalier med andra kemikalier, eller att golvbrunnarna vid nödduschar inte var i nvallade eller försedda med tättslutande lock.
En av skolorna saknade skriftliga rutiner för förvaring och hantering av farligt avfall .. Två av skolorna uppgav att de inte förde journal över avlämnat farligt avfall. De flesta skolorna me ddelade att de hade mycket små mängder farligt avfall och att hämtning inte skedde varje år.
Flera av skolorna påpekade att de inte hade en fungerande källsortering, och att de upplevde att de inte kunde påverka detta på grund av att det sköttes av kommunens fastighetsavdelning. Detta upp- levdes som ett problem
Säkerhet samt märkning och förpackning
Samtliga skolor hade säkerhetsdatablad för hanterade produkter. Tre av skolorna sa knade rutiner för utrensning av inaktuella kemikalier, och samtliga skolor hade brister i sina kemikaileförteckningar.
Två skolor saknade dokumenterade riskbedömningar av laborationerna. Repr esentanter för dessa
7(7)
skolor menade dock att man hade gjort riskbe dömningar för laborationerna men att dessa inte var nedskrivna.
Miljöförvaltningen kontrollerade ett antal produkter med avseende på märkning. Totalt kontrollera- des ca 40 produkter. Vid samtliga skolor hittades produkter där svensk märkning saknades och vid två skolor hittades produkter vars etikett var oläslig. I tabellen nedan listas de brister i märkning som miljöförvaltningen hittade.
Tabell 3 Brister i märkning hos kemikalier på skolorna
Brister Antal
Märkning saknas 3
Märkningen ej på svenska 1
Etiketten är oläslig 1
Saknar farosymbol 4
Saknar farobeteckning 7
Saknar riskfraser 8
Saknar skyddsfraser 10
Saknar innehållsförteckning 10
Saknar uppgift om tillverkare/importör 10 Saknar EG-nummer/EG-märkning för vissa ämnen 10
Saknar uppgift om vikt/volym 5
Bristerna gällde nästan uteslutande kemikalier som inte förvarades i sina originalförpacknin gar. Samt- liga skolor saknade skriftliga rutiner för märkning av ompaketerade eller utspä dda kemikalier, även om några av skolorna uppgav att informella rut iner fanns.
Övergripande arbete
Vid samtliga skolor meddelade man at man arbetade med att minska mängden och antalet hanterade kemikalier, bland annat genom att göra laborationer i mikroskala eller lärarledda demonstrationer . Samtliga skolor menade också att man vid inköp av kemikalier försökte vä lja den minst farliga, eller ersätta äldre kemikalier men mindre farliga. Ingen skola gjorde dock detta systematiskt.
Uppföljning
Samtliga skolor med brister förelades om att åtgärd a dessa. Inga beslut om vitesförelägganden eller åtalsanmälningar var nödvändiga. Skolorna har redovisat de åtgärder som vidtagits med anledning av inspektionerna och föreläggandena, och samtliga brister kan anses vara korrig erade.
De grövsta bristerna fanns på högstadieskolorna, främst vad gäller egenkontroll, rutiner, märkning och kemikalieförteckning. På den en a gymnasieskolan hittades dock flest kemikal ier med olämpliga egenskaper.
Tillämplig lagstiftning
Miljöbalken (1998:808) 9 och 14 kapitlet Avfallsförordningen (SFS 2001:1063)
Förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll
Förordning (1998:941) om kemiska produkter och biotekniska organismer
Förordning (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter
Kemikalieinspektionens föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter (KIFS 1994:12)
Kemikalieinspektionens föreskrifter om kemiska produkter och biotekniska organismer (KIFS 1998:8)
Bilagor: Informationsbrev till skolor, Checklista, Sammanställning till Länsstyrelsen
PM 1(2)
Datum Ärende nr
Vår referens Rektorn vid
Gullstrandsskolan Box 634
261 25 Landskrona
asdf
INFORMATION TILL SKOLOR SOM HANTERAR KEMIKALIER
Under år 2004 kommer miljöförvaltningen i Landskrona att genomföra ett tillsynsprojekt riktat mot skolor som hanterar kemikalier i sin verksamhet.
Projektet samordnas av Länsstyrelsen i Skåne län och utförs i samverkan med Arbetsmiljöinspektionen i Malmö. Målsättningen med projektet är att begränsa hälso- och miljörisker i samband med hanteringen av kemikalier och farligt avfall i skolorna. Syftet är också att i samband med inspektionerna spri da behövlig information till de som ansvarar för kemikalie - och avfallshanteringen. Tillsynen kommer att inriktas på:
- Förvaring och märkning av kemikalier
- Tillgänglighet av varuinformationsblad och kemikalieförteckning - Tillämpning av utbytesprincipen och inköpsrutiner
- Uppsamling och bortforsling av kemikalierester och farligt avfall - Identifiering av utsläppsvägar
Kemikalie- och avfallshanteringen på en skola är en process med flera led och regleras därför av diverse lagstiftning. Hur uppköp, hantering, förvaring och avyttring ska ske är reglerat i Miljöbalken och dess förordningar,
Arbetsmiljölagstiftningen samt i föreskrifter från Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket och Statens Räddningsverk.
En skola är en anmälningspliktig verksamhet och omfattas därför av de krav på egenkontroll som ställs i miljöbalken. Syftet med egenkontrollen är att minimera riskerna för olägenhet för människors hälsa eller miljön. Det måste till exempel finnas en fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret i skolan, liksom rutiner för kontroll av laborationsutrustning m.m.
LÄNSSTYRELSENOCHKOMMUNERNAISKÅNELÄN
SAMORDNADKEMIKALIETILLSYN ISKÅNELÄN
Kemikalier och farligt avfall skall förvaras så att risker för hälsa och miljö förebyggs eller minimeras. Detta innebär bland annat förvaring i utrymmen där spill eller läckage till avlopp förhindras. Vidare skall det finnas ett register över de kemiska produkter som kan innebära risker ur hälso - eller miljösynpunkt. I
registret skall det finnas angivet produkternas namn, omfattning och användning, information om hälso- och miljöfarlighet samt klassificering. Skolans ledning är ansvarig för att kemikalierna är korrekt klassificerade och märkta.
Inför tillsynsbesöket kan det vara bra att se över och diskutera de rutiner som rör kemikalie- och avfallshanteringen på skolan. Några bra lästips är:
- Avfallsförordningen (SFS 2001:1063)
- Förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll
- Förordning (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter
- Kemikalieinspektionens föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter (KIFS 1994:12)
- Kemikalieinspektionens föreskrifter om kemiska produkter och biotekniska organismer (KIFS 1998:8)
Ytterligare information om lagstiftning m.m. finns att hämta på bland anna t www.notisum.se och www.kemi.se.
En kopia av den checklista som kommer att användas vid inspektionstillfället har bifogats och om Ni har några frågor går det bra att kontakta ned anstående miljöinspektör.
Med vänlig hälsning
Sara Edlund Miljöinspektör
Telefon: 0418-473604
Bilaga
Checklista för kemikaliekontroll i skolor
2004-03-11
Detta tillsynsprojekt har utarbetats i samarbete med arbetsmiljöinspektionen. Frågor markerade med ”*” ställs med deras lagstiftning i åtanke. Finns brister på dessa punkter kontakta arbetsmiljöinspektionen: Arbetsmiljöverket,
Arbetsmiljöinspektionen, Box 21019, 200 21 Malmö, tfn 040-38 62 00, fax: 040 - 12 64 07,
e-post: arbetsmiljoinspektionen.malmo@av.se. Sakkunnig på skolsalar är Alena Ansheimer, e-post: alena.ansheimer@av.se
Checklista för kemikaliekontroll i skolor
Datum ………..
Skolans namn ………...
Adress ………...
Rektor ………...Tfn:………E-post………...
Kemikalieansvarig/kontaktperson ………. Tfn ………..
Närvarande vid inspektionen ...
Skolans elever är under 18 år??? över 18 år???
1. Upphandling
a) Centralt upphandlingsavtal Finns ???Finns inte ???Finns, men följs inte ???
b) Miljöpolicy för upphandling Finns ???Finns inte ???Finns, men följs inte ??
Ant……….
2. Egenkontrollprogram
a) Egenkontrollprogram Finns ???Finns inte ???Finns, men följs inte ??
Ant……….
3. Kemikaliehantering
Antal inspekterade lokaler
Labsal ?...?
Slöjdsal? ? ? ?…..?
Vaktmästeri?? ? ?…..?
Städning? ? ? ?…..?
Annat (t ex fotorum).………..? ?…..?
Annat.………..? ?…..?
Ant………
b) Vilka typer av kemikalier förekommer på skolan?
Produktgrupp Ungefärlig årsförbrukning Huvudprodukt
Lab. Kemikalier? ??………
Klottersanerings- ? ………
medel
Färg, lim, spackel ??………. ………..?
Disk-, tvätt- och ? ? ??………. ………..?
rengöringsmedel
Fotokemikalier?????………. ………..
Kemiska ??………. ………..
bekämpningsmedel
Detta tillsynsprojekt har utarbetats i samarbete med arbetsmiljöinspektionen. Frågor markerade med ”*” ställs med deras lagstiftning i åtanke. Finns brister på dessa punkter kontakta arbetsmiljöinspektionen: Arbetsmiljöverket,
Arbetsmiljöinspektionen, Box 21019, 200 21 Malmö, tfn 040-38 62 00, fax: 040 - 12 64 07,
e-post: arbetsmiljoinspektionen.malmo@av.se. Sakkunnig på skolsalar är Alena Ansheimer, e-post: alena.ansheimer@av.se
c) Om bekämpningsmedel används, finns tillstånd för hanteringen?
Ja????Nej??? Används inte??
d) Finns instruktioner för rengöring och sanering vid spill
av kemikalier? Ja????Nej??
e) Finns kemikalier innehållande Sort Mängd (kg) Användningsområde
kadmium (Cd) ??………..?………..
kvicksilver (Hg) ??………..?………..
klorerade lösningsmedel ??………..?………..………
mycket giftiga ämnen ??………..?………..
(R26-28, R 39)
giftiga ämnen ??………..?………..
(R 23-25, R 39, R 48)
allergiframkallande ämnen ??………..?………..
(R 42-43)
cancerframkallande ämnen ??………..?………..
(R 40,R 45, R 49)
f)* Om ja, används de av elever under 18 år Ja????Nej???
Ant………
4. Förvaring och transport av kemikalier och farligt avfall
a) Hur förvaras kemikalier och farligt avfall?
Kemikalier inklusive farligt avfall
Inomhus ??? Ant………?
golvbrunn/avlopp finns ??? ...………?
skydd för avlopp finns ? ??? ...………?
ventilerat kemikalieskåp* ??? ...………?
invallat ??? ...………?
i dragskåp? ?? ??? ...………?
olämplig samförvaring* ??? ...………
(tex syror & baser)
Utomhus? ? ??? Ant………
på tät yta ??? ...………?
nära dagvattenbrunn ??? ……….
inlåst ??? ……….?
under tak ??? ……….?
invallat ??? ……….?
Samlad bedömning av förvaringen Bra ??? Acceptabel ???Dålig ??
Ant………
………
………
2004-03-11
Detta tillsynsprojekt har utarbetats i samarbete med arbetsmiljöinspektionen. Frågor markerade med ”*” ställs med deras lagstiftning i åtanke. Finns brister på dessa punkter kontakta arbetsmiljöinspektionen: Arbetsmiljöverket,
Arbetsmiljöinspektionen, Box 21019, 200 21 Malmö, tfn 040-38 62 00, fax: 040 - 12 64 07,
e-post: arbetsmiljoinspektionen.malmo@av.se. Sakkunnig på skolsalar är Alena Ansheimer, e-post: alena.ansheimer@av.se
b) Vilka typer av farligt avfall transporteras och av vem?
Typ av farligt avfall Mängd (kg)/år Transportör ?
………. ……… ……….
………. ……… ……….
………. ……… ……….
………. ……… ……….
c) Skolan kör själv??? ?Anmälan gjord/tillstånd finns ???
d) Har anlitad transportör tillstånd för transporten? Ja??? Nej???
e) Förs journal över avlämning av farligt avfall? Ja??? Nej???
f) Finns fungerande källsortering? Ja??? Nej??
g) Sorteras kasserade lysrör? Ja??? Nej???
h) Finns kvicksilvertermometrar? Ja??? Nej???
Ant………
………
………
?
5. Säkerhet ?
a) Finns aktuella (max 3 år gammalt) säkerhetsdatablad på
svenska för samtliga kemik alier tillgängliga för lärare och elever? Ja????Nej???
b) Finns aktuellt register över skolans kemikalier? Ja????Nej???
c) Finns rutiner för utrensning av gamla och inaktuella kemikalier? Ja????Nej??
d)* Finns skyltar (giftigt, brandfarligt) på dragskåp och kemskåp? Ja????Nej??? ? e)* Görs dokumenterade riskbedömningar av laborationerna? Ja????Nej???
f)* Finns ögonspolning? Ja????Nej???
Om ja, vilken typ? Fast??? Flaskor???
?
6. Märkning och förpackning
a) Har alla förpackningar läslig etikett med märknin g på svenska? Ja????Nej???
b) Förvaras kemikalierna i originalförpackningen? Ja????Nej???
c) Om inte, är den nya förpackningen lämplig för ändamålet? Ja????Nej??
d) Finns rutiner för märkning av omförpackade Ja????Nej??
eller utspädda kemikalier?
e) Antal kontrollerade förpackningar: ………st
Ant…...………
………
………
………
………
Detta tillsynsprojekt har utarbetats i samarbete med arbetsmiljöinspektionen. Frågor markerade med ”*” ställs med deras lagstiftning i åtanke. Finns brister på dessa punkter kontakta arbetsmiljöinspektionen: Arbetsmiljöverket,
Arbetsmiljöinspektionen, Box 21019, 200 21 Malmö, tfn 040-38 62 00, fax: 040 - 12 64 07,
e-post: arbetsmiljoinspektionen.malmo@av.se. Sakkunnig på skolsalar är Alena Ansheimer, e-post: alena.ansheimer@av.se
7. Stickprovskontroll av märkning Brister:
1) Märkning saknas
2) Märkningen ej på svenska 3) Etiketten är oläslig 4) Saknar farosymbol 5) Saknar farobeteckning 6) Saknar riskfraser 7) Saknar skyddsfraser 8) Saknar innehållsförteckning
9) Saknar uppgift om tillverkare/importör
10) Saknar EG-nummer/EG-märkning för vissa ämnen 11) Saknar uppgift om vikt/volym
Produktnamn Leverantör An- tal Ej
origin alförp
Brister
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11
??
?
?
?
?
?
?
?
?
?
?
?
Antal kontrollerade produkter: Antal prod. med bristfällig märkning:
Varav ej i originalförpackning:
8. Övergripande arbete
a) Arbetar skolan aktivt med att minska anv ändningen av
kemiska produkter? Ja????Nej??
Om ja, hur?……….
………
………
b) Tillämpas utbytesprincipen? Ja????Nej???
Om ja, hur?……….
………
………
Senast ändrad: 2004-02-27
Farobeteckning
Produktens handelsnamn Riskfraser
Skyddsfraser
Innehåll (namn på ämnen) Tillverkare/importör EG-nr. och EG-märkning för vissa ämnen
Innehållets vikt eller volym Faro-
symbol
2004 -02-27
1 (5)
DATUM 041118
KOMMUN Landskrona
UPPGIFTSLÄMNARE Sara Edlund
SAMMANSTÄLLNING AV RESULTAT Projekt - kemikaliekontroll i skolor
1. Omfattning
Antal inspekterade låg/mellan
stadium högstadium gymnasium yrkesskola annat
summa skolor 2 2 labsalar 3 3 slöjd/tekniksalar 1 vaktmästeri 2 1 städ 1 1 annat annat
2. Upphandling och egenkontroll Antal skolor där
centralt
upphandlingsavtal
finns
1 inte finns
3
finns, men inte följs
Antal skolor där miljöpolicy för upphandling
finns 1
inte finns 3
finns men inte följs
Antal skolor där
egenkontrollprogram finns 3
inte finns 1
finns men inte följs
3.a Kemikaliehantering
Vilka typer av kemikalier finns i skolorna? Årsförbrukning (kg) Huvudprodukt (ex) Lab. kemikalier 4 skolor Ca 10 kg totalt Syror, baser,
alkoholer Klottersaneringsmedel 1 skola > 1 liter /år Wipe out
Färg, lim, spackel 3 skolor 2 liter färg
Disk-, tvätt- och
rengöringsmedel 4 skolor Ca 10 liter Diskmedel,
tvättmedel Kemiska bekämpningsmedel b) Bekämpningsmedel används utan tillstånd i skolor.
Instruktioner för sanering vid spill saknas i skolor.
LÄNSSTYRELSENOCHKOMMUNERNAISKÅNELÄN SAMORDNADKEMIKALIETILLSYNISKÅNE
c) Farliga ämnen
Antal skolor som använder kemikalier innehållande
varav hur många har elever under 18 år kadmium (Cd)
kvicksilver (Hg) 1 1
klorerade lösningsmedel 1 1
mycket giftiga ämnen (R26-28, R 39) 3 3
giftiga ämnen (R 23-25, R 39, R 48) 3 3
allergiframkallande ämnen (R 42-43) 2 2
cancerframkallande ämnen (R 40,R 45, R 49) 2 2
4. Förvaring och transport av kemikalier och farligt avfall a) Samlad bedömning av förvaringen av kemikalier och farligt avfall Antal skolor med
betyget låg/mellan
stadium högstadium gymnasium yrkesskola annat
summa
Bra 1 2
Acceptabel 1 Dålig Ex på förekommande brister Hälsoskadliga och miljöfarliga kemikalier förvaras inte inlåsta i slöjdsal (lacknafta exempelvis).
b) Typ av farligt avfall Mängd (kg)/år Transportör
Metallsalter Skolan Kommunen X Annan
Klorerade kolväten Skolan Kommunen X Annan
lysrör Skolan Kommunen X Annan
Organiska föreningar Skolan Kommunen X Annan
Skolan Kommunen Annan
Antal skolor som transporterar farligt avfall utan tillstånd/anmälan Antal skolor som anlitar transportör som saknar tillstånd
c) Antal skolor som
ej för journal över avlämning av farligt avfall ej har fungerande källsortering 2 ej sorterar kasserade lysrör
har kvicksilvertermometrar 1
5. Säkerhet
Antal skolor som saknar
aktuellt säkerhetsdatablad
aktuellt kemikalieregister 0 eller 3, se kommentar rutiner för utrensning av inaktuella kemikalier 2
skyltar på dragskåp
dokumenterade riskbedömningar 0 eller 1
ögonspolning
2004 -02-27
3 (5) 6. Märkning och förpackning
a) Antal skolor som saknar rutiner för märkning/omförpackning av kemikalier 0 eller 3
b) Antal skolor som hanterar kemikalier med brister i märkning och förpackning
Svensk märkning saknas
Etiketten är oläslig
Kemikalien förvaras i olämplig förpackning
7. Stickprovskontroll av märkning
Totalt antal kontrollerade produkter genom stickprovkontroller 25
Brister Antal i org.
förpackning Antal ej i org.
förpackning
Märkning saknas 2
Märkningen ej på svenska 1 Etiketten är oläslig Saknar farosymbol 2
Saknar farobeteckning 5
Saknar riskfraser 6
Saknar skyddsfraser 8
Saknar innehållsförteckning 8
Saknar uppgift om tillverkare/importör 8
Saknar EG-nummer/EG-märkning för vissa ämnen 8
Saknar uppgift om vikt/volym 3
8. Övergripande arbete Antal inspekterade
skolor som Låg-
mellanstadium Högstadium Gymnasium Yrkesskola Annat minskar anv. av
kem. produkter 2 2 tillämpar
utbytesprincipen 2 2
9. Sammanfattning På vilka
typer av skolor finns de grövsta bristerna?
Låg- mellan-
stadium Högstadium X
Gymnasium Yrkesskola Annat
Få/inga brister
Vilka typer av brister är mest
frekventa?
Förvaring Ant rutiner för märkning och utrensning saknas, mycket Transport gammalt som ej rensats ut (tex cancerogena, mutagena Märkning och allergiframkallande ämnen), enbart namn och Hantering X farosymbol på ompackade kemikalier, brister i kemi kalieförtecking
Utvärdering av projektet
Kommentarer till resultatet (VU:s intresse av och kunskaper kring behov av skyddsåtgärder vid kemikaliehantering, samt kunskaper om reglerna.)
Alla tre skolorna som har egenkontrollprogram har brister i dessa, ej kompletta, f f a vad gäller kemikalieförteckning.
Ämnena under punkt 3 c hanteras på skolor med barn under 18 år, men används för demonstrationer, dvs ej av eleverna. Undantaget är två skolor där små mängder metanol används.
De flesta skolor har mycket små mängder farligt avfall, hämtning sker inte varje år Många skolor anser att de inte kan påverka källsortering, eller hantering av
klottersaneringsmedel, färg, spackel etc, eftersom detta hanteras av kommunens fastighetskontor
Alla skolorna har ett kemikalieregister, men de flesta har bara en förteckning av vilka kemikalier som hanteras, och riskinformation står i säkerhetsdatablad eller dylikt som förvaras i anslutning till förteckning och förvaring. De flesta har inte uppgifter om mängder och förvaringsplats i förteckningen. Därav svaret ”0 eller 3” under punkt 5
En skola har nyligen börjat göra riskbedömningar för sina laborationer, och har inte hunnit ta fram för alla. Därav svaret ”0 eller 1” under punkten 5.
Skolorna har rutiner för ompackning av kemikalier, men inte skriftliga sådana. Därav svaret
”0 eller 3” under punkt 6 a
Bifogas gärna som bilaga.
Projektuppföljning
Behövs en gemensam uppföljning nästa år? Ja? ???Nej? ? råd/anvisningar 5 förelägganden 5 vitesförelägganden Antal verksamheter som har fått
polisanmälan Synpunkter på lagstiftningen
Är det verkligen rimligt att kräva att alla småförpackningar, småflaskor till eleverna, glasflaskor etc (alltså ompackade kemikalier) måste märkas med skyddsfraser, uppgift om tillverkare/importör, EG-nummer? Det borde räcka med namn, volym, farosymbol, farobeteckning samt riskfraser vid ompackning.
Bifogas gärna som bilaga.
2004 -02-27
5 (5) Synpunkter på projektupplägget och vägledningen från projektgruppen etc
Bra vägledning, bra upplägg.
Kunde ha underlättat lite om man som i kosmetikaprojektet hade föreslagit vissa ämnen som inte bör användas som man skulle leta efter. Det var lite svårt att leta efter olämpliga ämnen när det ju finns så många begränsade. CMR -ämnen, allergener, tungmetaller etc, dvs utfasningsämnen, är ju självklara, men annars kan det vara lite svårt.
Arbetsmiljöverket gjorde ju e n kontroll av alla skolorna i våras (i Landskrona, kanske i hela Skåne?) Några av skolorna ställde sig lite frågande till att vi kom och inspekterade så snart i anslutning till detta. Var det tanken, hade samordning skett? Enligt uppgift från skolorna tittade de till viss del också på kemisalarna, men enligt Ingrid Glimberg på arbetsmiljöverket gjorde man inte NO -salarna utan ska göra det i höst.
Bifogas gärna som bilaga.
Sammanställningen skickas senast 1:a november 2004 till Jolanta Green Miljöenheten, Länsstyrelsen i Skåne län, 205 15 MALMÖ
