Inledning
En förutsättning för regional tillväxt och konkur- renskraft är tillgången på rätt kompetens. Den snabba strukturomvandlingen ställer nya krav på kompetensförsörjningen samtidigt som det är stora årskullar som går i pension. Därför blir matchning- en på arbetsmarknaden en av de största utma- ningarna i framtiden. Denna kortrapport beskriver förutsättningar och utmaningar för den långsiktiga kompetensförsörjningen i Skaraborg och baseras på den tidigare publicerade rapporten ”Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Västra Götaland med sikt på år 2020”.1
Minskande och åldrande befolkning
Befolkningens åldersstruktur och dess utveckling har stor betydelse för den framtida kompetens- försörjningen. Generellt är såväl befolkningen som arbetskraften äldre i Skaraborg än genomsnittet i riket. Även de senaste årens befolkningsutveckling och det kommande decenniets prognos är mer negativa i Skaraborg än i Sjuhärad och Fyrbodal.
Detta beror på att antalet barn och ungdomar i åldersgruppen 0-19 år beräknas att minska mer än i de andra delregionerna.
Figur 1 visar att antalet personer i arbetsför ålder beräknas att minska under perioden 2010-2020 med cirka 7 000 personer, motsvarande 5 procent av arbetskraften. Samtidigt kommer antalet äldre att öka med nästan 9 000 personer. Detta innebär att det blir allt färre som får försörja allt fler. Figu- ren visar även på minskande ungdomskullar vilket på sikt begränsar tillflödet av arbetskraft. Därför är det viktigt att inflyttningen till Skaraborg ökar och att fler unga som flyttar ut för att studera, återvän- der.
Befolkningsstorleken och befolkningens ålders- struktur påverkar inte enbart arbetskraftsutbudet i regionen utan även efterfrågan på arbetskraft. Det är framförallt tjänster inom den offentliga sektorn (skola, vård och omsorg) som styrs av befolk- ningsstorleken och -sammansättningen, men även
1 Prognosens huvudrapport beskriver de olika förutsättningar som föreligger Västra Götaland avseende kompetensförsörjning. I en separat bilagerapport redovisas detaljerade prognoser på tillgång och efterfrågan för 90 olika utbildningsgrupper i Västra Götaland och dess fyra delregio- ner fram till 2020. Syftet med prognosen är att lyfta fram de obalanser mellan tillgång och efterfrågan i olika utbildningsgrupper som ser ut att bli under en förutsättning att dagens utbildningsdimensionering och ungdomarnas studieval inte ändras under det kommande decenniet.
en del andra branscher såsom detaljhandel och andra hushållsinriktade servicebranscher.
Figur 1: Befolkningsutvecklingen i Skaraborg. Källa: SCB och Västra Götalandsregionen
40 000 60 000 80 000 100 000 120 000 140 000 160 000
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020
0-19 år 20-64 år 65+ år
Diversifierat näringsliv med lågt kun- skapsinnehåll
De lokala arbetsmarknaderna i Skaraborg har vuxit samman det senaste decenniet. För högskoleut- bildade utgör Skaraborg nu en gemensam arbets- marknad och invånarna blir allt mer inbördes bero- ende av utvecklingen i hela området. God lokal framkomlighet och god tillgänglighet till Göteborg och Stockholm med snabbtåg i centrum av regio- nen kompletterar dessa fördelar.2 Men för perso- ner med lägre utbildning är den lokala arbetsmark- naden betydligt mindre. Även om utbildningsnivån i Skaraborg har stigit de senaste decennierna, är den fortfarande mycket lägre än riksgenomsnittet.
År 2010 var andelen med minst 3-årig eftergymna- sial utbildning i Skaraborg 16 procent vilket var rikets genomsnitt för 10 år sedan. Utbildningsnivån varierar ganska kraftigt mellan kommunerna i Ska- raborg och dessa skillnader har ökat ytterligare under senaste tiden. Det som utmärker Skaraborg är att trots att andelen 20-åringar med grund- läggande högskolebehörighet är störst i Västra Götaland (figur 2) är andelen som går över till hög- skolestudier bland de lägsta (figur 3).
2Skaraborg och attraktivitet – en utredning av regionens utvecklingsför- utsättningar, Västra Götalandsregionen
Fakta & Analys 2012:5
EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET
Förutsättningar och utmaningar för långsiktig kompetensförsörjning i Skaraborg 2020
KOMPETENSPLATTFORM VÄSTRA GÖTALAND
Figur 2: Andelen 20- åringar med grundläggande högsko- lebehörighet, Västra Götaland. Källa: Skolverket
Figur 3 bekräftar det relativt svaga intresset för högskolestudier i Skaraborg. Övergångs- frekvensen är näst lägst i hela Västra Götaland.
Enbart en tredjedel av dem som tagit studenten väljer att läsa vidare på högskolan.
Figur 3. Övergångsfrekvens till högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning. Källa: Skolverket
30 32 34 36 38 40 42 44 46
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Göteborgsregionen Sjuhärad Skaraborg Fyrbodal Västra Götalands län
Skaraborgs näringsliv och arbetsliv har en relativt tydlig specialisering till tre områden; gröna näring- ar inkl. livsmedels-, möbel- och träindustri, trans- portmedelsindustri samt offentlig förvaltning med särskild tyngd på försvarsverksamhet. Samtidigt är tjänstesektorn relativt outvecklad som en följd av en lägre strukturomvandlingstakt i Skaraborg än i de tre övriga delregioner i Västra Götaland. De starka branscherna har därmed generellt sett svagt externt kunskapsstöd lokalt och regionalt.
Såväl företagstjänster som handel och hotell har låg andel sysselsatta och generellt sett låg utbild- ningsnivå.3 Men även i den kunskapsintensiva industrin än utbildningsnivån lägre än i övriga Västra Götaland (figur 4).
3 Skaraborg och attraktivitet – en utredning av regionens utvecklingsför- utsättningar, Västra Götalandsregionen
Figur 4: Sysselsättningen i kunskapsintensiv industri fördelad på utbildningsgrupper i Västra Götalands delregi- oner 2000-2008. Källa SCB/WSP
2000 2008 2000 2008 2000 2008 2000 2008 2000 2008 2000 2008 Fyrbodal
Göteborgs‐
regionen Sjuhärad Skaraborg
Västra Götalands län Övriga riket
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
Förgymnasial utbildning
Gymnasial utbildning
Lång efter‐
gymnasial utbildning Kort efter‐
gymnasial utbildning
På längre sikt finns det risk för att den låga kun- skapsintensiteten kan hämma tillväxtmöjligheter och minska konkurrensfördelar i dessa branscher.
Stora pensionsavgångar
I tabell 2 redogörs de yrkesgrupper i Skaraborg där det beräknas bli de största pensionsavgångar- na. I tabellen framgår att pensionsavgångarna blir stora både i gymnasiala och i eftergymnasiala yrkesgrupper. I absoluta tal blir pensionsavgång- arna bland vård- och omsorgspersonal (vårdare, undersköterskor mm). Jämfört med andra delregi- oner i Västra Götaland är det något fler maskin- operatörer som förväntas att gå i pension.
Tabell 1. Beräknade pensionsavgångar i Skaraborg. Källa:
Arbetsförmedlingen och SCB
SSYK3 Antal pensions- avgångar 2010-2020 Pensions- avgångarnas andel av sysselsatt natt- befolkning år 2010
Vård o omsorgspersonal 4 347 29%
Säljare, inköpare, mäklare 1 022 30%
Fordonsförare 978 29%
Ingenjörer, tekniker 948 31%
Byggnadshantverkare 904 28%
Försäljare detaljhandel 882 17%
Övrig kontorspersonal 829 39%
Grundskollärare 784 32%
Byggnads o anläggningsarbetare 699 24%
Chefer mindre företag o myndigheter 663 36%
Drifts o verksamhetschefer 649 30%
Maskinoperatörer metall o mineral 645 24%
Städare 643 32%
Övriga maskinoperatörer o montörer 605 19%
Sjuksköterskor 596 27%
Maskin o motorreparatörer 562 24%
Gymnasielärare 543 29%
Högskolan i Skövde – ett snabbt väx- ande lärosäte
Högskolan i Skövde spelar en viktig roll för kompe- tensförsörjningen i Skaraborg. I de flesta kommu- nerna i Skaraborg är Högskolan i Skövde det po- puläraste lärosätet bland högskolenybörjare. Cirka 30% av alla högskolenybörjare i Skaraborg börjar sina högskolestudier vid Högskolan i Skövde. An- talet registrerade studenter har fördubblats sedan år 2000 vilket är en betydligt större ökning än vid de två övriga regionala högskolorna i Västra Göta- land. På grundutbildningen är specialiseringen relativt sett stor (i jämförelse med genomsnittet i riket) inom naturvetenskap och teknik där enligt utbildningsprognosen förväntas en stor efterfråge- ökning på utbildad arbetskraft. Att hålla kvar nyut- examinerade i Skaraborg kan vara ett sätt att mot- verka bristsituationen i framtiden.
Figur 5. Helårsstudenter vid Högskolan i Skövde, indelat efter ämnesområde år 2011. Källa: HSV
Samhälls- vetenskapligt
21%
Humanistiskt 4% Juridiskt
7%
Medicinskt 3%
Musik 0%
Natur- vetenskapligt
19%
Design 1%
Vård Undervisning 7%
5%
Tekniskt 33%
Ökad efterfrågan på högutbildade
I takt med att många yrken kräver allt högre kvalifi- kationer fortsätter befolkningens utbildningsnivå att stiga under det kommande decenniet. Figur 6 visar att efterfrågeökningen beräknas att bli störst på eftergymnasialt utbildade, cirka 4 600 personer under perioden 2010-2020, motsvarande 14 %.
Efterfrågan ökar även på personer med gymnasie- utbildning (6 %) men inte i samma omfattning som på högutbildade. Bland gymnasieutbildade är ef- terfrågan störst på de med yrkesutbildning. Samti- digt minskar efterfrågan på personer med grund- skoleutbildningen (motsva-rande -24 %) men minskningstakten blir något lägre än den varit un- der senaste decenniet (-33 %).
Figur 6. Efterfrågan på arbetskraft i Skaraborg, efter utbild- ningsnivå. Källa: SCB
0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 80 000
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020
Grundskoleutbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning
Störst efterfrågeökning inom teknik och tillverkning samt vård och omsorg
Efterfrågan förväntas att öka inom alla utbildnings- inriktningar utom den allmänna inriktningen där efterfrågan minskar framförallt på personer med enbart grundskoleutbildning. I absoluta tal ökar efterfrågan mest på arbetskraft med utbildning inom teknik och tillverkning (+2 360 personer) följt av vård och omsorg (+2 000 personer). Ökningen gäller både gymnasialt och eftergymnasialt utbil- dade. I relativa termer är efterfrågeökningen störst på personer med naturvetenskaplig inriktning (+ 28
%). Jämfört med andra delregioner i Västra Göta- land förväntas efterfrågan på personer med natur- vetenskaplig utbildning växa mer i Skaraborg än i de övriga delregionerna.
Figur 7. Förvärsarbetande/ Efterfrågan på arbetskraft med respektive utbildningsinriktning i Skaraborg. Källa: SCB
0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 40 000
Allmän inriktning Pedagogik och lärarutbildning Humaniora och konst Samhällsvetenskap, juridik, handel, adm Naturvetenskap, matematik, data Teknik och tillverkning Lant- och skogsbruk Hälso- och sjukvård, social omsorg Tjänster 2000 2009 2020
Till skillnad från den positiva efterfråge- utvecklingen beräknas utvecklingen av tillgången att variera något mer mellan olika utbildnings- områden. Tillgången på vårdutbildade väntas att minska med 4 procent mellan 2009 och 2020. Den utbildningsinriktning där antalet utbildade beräknas öka relativt sett mest (+ 46 % mellan 2009 och 2020) är inom humaniora och konst. En stor ök- ning av tillgången beräknas även på utbildade inom teknik och tillverkning (29 %).
Figur 8. Tillgången på arbetskraft med respektive utbild- ningsinriktning i Skaraborg. Källa: SCB
0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 40 000
Allmän inriktning Pedagogik och lärarutbildning Humaniora och konst Samhällsvetenskap, juridik, handel, adm Naturvetenskap, matematik, data Teknik och tillverkning Lant- och skogsbruk Hälso- och sjukvård, social omsorg Tjänster 2000 2009 2020
Figur 9 visar efterfrågans förhållande till tillgången inom varje utbildningsinriktning. Förutsatt att ut- vecklingen går i samma banor när det gäller val av utbildning och utbildningsdimensionering i Sjuhä- rad, förväntas att uppstå överskott inom allmänt utbildade, teknik och tillverkning samt humaniora och konst. Brist beräknas uppstå inom inriktningen mot hälso- och sjukvård samt social omsorg och till viss del inom tjänster. Bristen inom hälso- och sjukvård är spridd över de flesta utbildningsgrup- per. Bristen beräknas uppstå i lika hög grad ge- nom ett ökat behov i samband med den åldrande befolkningen, som en minskande tillgång med ett allt mindre inflöde till utbildningen. De enda grup- perna som väntas uppvisa ett överskott är socio- nomer och apotekare, där tillgången väntas överstiga efterfrågan. I övriga inriktningar väntas balans uppstå eller skillnaderna vara relativt små.
Figur 9. Tillgång och efterfrågan på arbetskraft år 2020 i Skaraborg, Fördelning efter utbildningsinriktning summe- rat över alla utbildningsnivåer. Källa: SCB
0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 Allmän inriktning
Pedagogik och lärarutbildning Humaniora och konst Samhällsvetenskap, juridik, handel, adm Naturvetenskap, matematik, data Teknik och tillverkning Lant- och skogsbruk Hälso- och sjukvård, social omsorg
Tjänster Efterfrågan
Tillgång
Det finns dock betydande skillnader mellan utbild- ningsgrupperna inom olika inriktningar. I figur 10 framgår att balans (om skillnaden mellan beräknad efterfrågan och tillgång år 2020 är mindre än 5 % av den totala efterfrågan år 2020) beräknas att uppstå i enbart 18 av 89 utbildningsgrupper. I 27 beräknas efterfrågan överstiga tillgången vilket innebär att det finns risk för brist på arbetskraft. Att
det beräknas att bli obalans i många utbildnings- grupper tyder på att det krävs effektivare och bätt- re samverkan mellan arbetsliv och utbildningspla- nering.
Figur 10. Utbildningsbalansen år 2020 enligt utbildnings- och arbetsmarknadsprognos Källa: SCB
År 2020 - störst underskott på gymna- sieutbildade med yrkes-inriktning inom tjänstesektor
De största bristgrupperna år 2020 avser personer som har yrkesinriktad gymnasieutbildning samt eftergymnasial utbildning med en viss inriktning inom vård och omsorg (se tabell 2).
Tabell 2. Utbildningsgrupper med störst beräknad brist år 2020 i Skaraborg
Beräknad brist år 2020
Utbildningsgrupp
Antal personer
Andel av efterfrå- gan 2020
Omvårdnadsutbildade (gymn) 1 618 25%
Transportutbildning (gymn) 589 30%
Handel och administration (gymn) 392 6%
Naturv. gymnasium 321 19%
Sjuksköterskor 268 7%
Övrig gymn utb inom tjänsteområdet 184 7%
Biomedicinska analytiker 139 50%
Receptarier 106 62%
Poliser 78 17%
Speciallärare 66 21%
Civiling: maskin, farkost 65 29%
Matematik, statistik mm 64 28%
Den i särklass största bristen beräknas att bli på omvårdnadsutbildade. Efterfrågan väntas år 2020 uppgå till 6 600 personer, medan tillgången endast beräknas till 4 970. En brist på cirka 1 600 perso- ner väntas därmed uppstå vid prognosperiodens slut. Under förutsättningar att utbildningssystemet och -beteendet hos individerna kommer att vara oförändrat i förhållande till dagens situation beräk- nas bristen på gymnasialt omvårdnadsutbildade motsvara en fjärdedel av efterfrågan år 2020. Till-
gången minskar p.g.a. det låga intresset för utbild- ningen och stora pensionsavgångar. Dessutom väljer många att lämna yrket för andra yrken vilket också ökar behovet av ersättningsrekryteringar.
Samtidigt ökar efterfrågan som följd av åldrande befolkning. Efterfrågan är dock beroende av kom- munernas och landstingens prioriteringar i framti- den.
Arbetsförmedlingens bedömning för närmaste året är att det blir stor konkurrens om jobben för under- sköterskor och skötare men att behovet av att rekrytera omvårdnadsutbildade ökar betydligt de kommande tio åren.
Efterfrågan på gymnasieutbildade med inriktning inom barn och fritid påverkas mycket av att kom- petenskraven höjts inom barnomsorgen på det sättet att förskollärare efterfrågas i första hand.
Men eftersom födelsetalen beräknas att vara fort- satt höga de kommande åren och det råder brist på förskollärare kommer även barnskötare i fråga när barnomsorgen utökas. Många med barn- och fritidsutbildning arbetar inom vården, och till viss del väntas göra det även framöver.5 Detta bidrar till en ökad efterfrågan på denna utbildningsgrupp.
Den ökade efterfrågan vi kan se i prognosen är således till viss del en följd av att efterfrågan på sikt kommer att öka kraftigt inom vården där denna kompetens är gångbar.
Lägre brist inom hälso- och sjukvård samt social omsorg än i övriga Västra Götaland
Antalsmässigt beräknas den största bristen uppstå år 2020 inom hälso- och sjukvård. Bristen avser såväl gymnasialt som eftergymnasialt utbildade.
Underskottet uppkommer som en följd av en stor minskning av tillgången samtidigt som efterfrågan ökar som följd av åldrande befolkning. Men bristen beräknas bli relativt sett mindre i Skaraborg än i de övriga delregionerna i Västra Götaland där bristen uppstår i nästan alla undergrupper inom vård och omsorg medan i Skaraborg avser bristen enbart 6 av 16 utbildningsgrupper.
De yrkesgrupperna inom vård och omsorg där det kan bli svårt att hitta tillräckligt med utbildad per- sonal i Skaraborg år 2020 är sjuksköterskor, tand- läkare, biomedicinska analytiker, tandsköterskor och receptarier. I några fall motsvarar den beräk- nade bristen mer än 50 procent av efterfrågan.
5Arbetsförmedlingen
7 AF Yrkesbarometer
Tabell 3. Arbetsmarknads- och utbildningsprognos för utbildningsgrupper inom hälso- och sjukvård samt social omsorg i Sjuhärad
Brist/överskott år 2020 Utbildningsgrupperna inom hälso-
och sjukvård samt social omsorg Antal Andel Gymnasial utbildning, barn och ungdom 180 6%
Tandsköterskautbildning -42 -12%
Omvårdnadsutbildade (gymn) -1618 -25%
minst 20 poäng, hälso‐ o sjukvård/social
omsorg 10 1%
Apotekare 9 26%
Arbetsterapeuter -3 -1%
Biomedicinska analytiker -139 -50%
Fritidsledare 51 7%
Läkare 220 27%
Receptarier -106 -62%
Sjukgymnaster 21 6%
Sjuksköterskor -268 -7%
Socionomer (inkl Soc oms utb) 127 11%
Tandhygienister 9 8%
Tandläkare -22 -9%
Övrig eftergymn utb, hälso‐ och sjuk‐
vård/social omsorg 341 48%
Totalt hälso- och sjukvård samt
social omsorg -1230 -6%
Stora pensionsavgångar bland lärare
Idag finns det cirka 8 000 förvärvsarbetande med utbildning inom pedagogik- eller lärarinriktningen i Skaraborg. Det är en utbildningsinriktning med den högsta medelåldern – under perioden fram till 2020 beräknas 24 procent av dem att gå i pension.
Inom vissa yrkesgrupper, special- och yrkeslärare, är det mer än hälften som beräknas att gå i pen- sion. Detta innebär att även om efterfrågan inte ökar så mycket på vissa lärargrupper, kommer rekryteringsbehovet att vara omfattande på de flesta lärarkategorier. Den nya skollagen med krav på lärarlegitimation kommer troligen att öka beho- vet av att rekrytera utbildade lärare ytterligare.
Störst kommer påverkan vara 2015 då legitima- tionskrav för att utföra vissa uppgifter införs. Det är dock för tidigt att säga hur rekryteringsbehovet kommer att påverkas av de nya reglerna. Bristen beräknas att bli störst på speciallärare vilket beror på omfattande pensionsavgångar och för liten utbildningsproduktion.
Stora skillnader mellan utbildnings- grupperna inom samhällsvetenskap
Balans väntas uppstå totalt sett bland utbildade med inriktning mot samhällsvetenskap, juridik, handel och administration i Skaraborg. Men det finns betydande skillnader mellan olika utbild- ningsgrupper inom denna inriktning. Överskottet
utgörs i första hand av ekonomer och jurister.
Ekonomutbildningen väntas även fortsättningsvis vara en attraktiv utbildning, vilket ger en fortsatt stor ökning av tillgången. Även efterfrågan ökar mycket, men inte i samma omfattning.
Samtidigt väntas brist uppstå bland journalist- utbildade och psykologutbildade i Skaraborg. En fortsatt stigande efterfrågan väntas inte kunna matchas av tillgången, som istället beräknas ligga på samma nivå under hela prognosperioden. Näs- tan 40 % av psykologutbildade i Skaraborg beräk- nas att gå i pension. Tillgången på psykologer blir inte tillräcklig eftersom det utbildas för få. Under de närmaste fem åren blir tillgången mycket liten, men sedan ökar antalet nyutexaminerade eftersom antalet utbildnings-platser blivit fler.7
Sammantaget beräknas balansen mellan tillgång och efterfrågan på utbildade inom samhällsveten- skap bli bättre i Skaraborg än i de övriga delregio- nerna vilket beror på att tillgången på utbildade ökar något långsammare än den i övriga delregio- ner.
Stor brist på civilingenjörer
Utöver den allmänna inriktningen är teknik och tillverkning den största utbildningsinriktningen i Skaraborg, år 2009 fanns det 30 800 personer med denna utbildning. År 2020 väntas tillgången ha ökat till 33 700 personer vilket är större ökning än den på efterfrågesidan. Men det finns stora skillnader mellan olika utbildningsgrupper inom denna inriktning. Överlag beräknas överskottet bli störst på personer med utbildning på gymnasial medan det finns flera utbildningsgrupper (framför- allt civilingenjörer) på eftergymnasial nivå som beräknas att ha brist år 2020. Sammantaget be- räknas bristen uppstå på alla sorters civilingenjörer utom de som har intirktning mot elektroteknik, tek- nisk fysik och data. Samtidigt beräknas överskott uppstå på högskoleingenjörer, och då framförallt på utbildade med inriktning mot elektroteknik och data. Skillnaderna mellan civil-och högskoleingen- jörer uppstår på grund av att pensionsavgångar är betydligt större bland civilingenjörer, samt att det krävs allt högre kompetens, inte minst inom den kunskapsintensiva industrisektorn.
Mycket stor brist på fordonsförare
Efterfrågan på utbildade inom tjänsteutbildningar beräknas att växa något mindre än i de övriga delregionerna i Västra Götaland. Men eftersom tillgången förväntas växa marginellt, beräknas det
totalt sett bli brist på utbildade inom tjänsteutbild- ningar. Bristen väntas att uppstå framförallt på personer med gymnasial transportutbildning.
Sammanfattning
De kommande årens befolkningsutveckling med minskat antal personer i arbetsför ålder samt om- fattande pensionsavgångar har stor påverkan på arbetsmarknaden och kompetensförsörjningen i Skaraborg. För att tillgången skulle kunna matcha arbetsmarknadens efterfrågan på arbetskraft mås- te såväl inpendlingen som inflyttningen till Skara- borg öka. Även om den absolut största bristen beräknas att uppstå på personer med yrkesinriktad gymnasieutbildning, finns det även många bristyr- ken som kräver högre utbildning som inte erbjuds i Skaraborg, ex. civilingenjörer, tandläkare, läkare och poliser. Därför är det viktigt att unga som flyttat ut för högre studier återvänder till Skaraborg. För detta krävs att kunskapsintensiteten i näringslivet höjs. Idag är utbildningsnivån i Skaraborg relativt låg även inom de sk. kunskapsintensiva bran- scherna. På längre sikt finns det risk för att den låga kunskapsintensiteten kan hämma tillväxtmöj- ligheter och minska konkurrensfördelar i dessa branscher.
De största utmaningarna på arbetsmarknaden i Skaraborg:
• Ökad inflyttning av personer i arbetsför ål- der, och högutbildade
• Fler som övergår till högre studier
• Anpassa utbildningsutbudet till arbets- marknadens efterfrågan
Författare: Keili Saluveer
Fakta & Analys är en kortrapport från Västra Götalandsregionens regionutvecklingssekretariat. Syftet med rapportserien är att öka kunskapen om förutsättningarna för regional utveckling i Västra Götaland.
På www.vgregion.se/regionutveckling/rapporter kan du registrera dig för prenumeration och ladda ner samtliga kortrapporter.
Kontakt: Mats Granér, chef Analys och uppföljning, mats.graner@vgregion.se, tel. 031-63 09 34
