Förskolenämndens delårsrapport 2, 2020

(1)

Förskolenämnden ^Datum Diarienummer

Barn- och utbildningsförvaltningen 2020-08-21 FSN/2020:103

Förvaltningsledningen Handlingsnummer

Thomas Åkerblom 2020:601

1 (1)

Förskolenämnden

Förskolenämndens delårsrapport 2, 2020

Förslag till beslut

Delårsrapport 2 godkänns och översänds till kommunstyrelsen.

Ärendebeskrivning

Delårsrapport 2 ska lämnas till kommunstyrelsen senast 17 september 2020.

Delårsrapporten är utformad enligt anvisningar från kommunledningskontoret.

Nämnden föreslås godkänna delårsrapporten för perioden januari – augusti 2020 och överlämna den till kommunstyrelsen.

_________

Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Ingrid Sköldmo Monica Yngerlöv Krantz

Förvaltningschef Ekonomichef

(2)

Förskolenämndens

delårsrapport 2, 2020

(3)

Delårsrapport 2 2020

Innehållsförteckning

Sammanfattning delår 2 2020...2

Sammanställning av de viktigaste huvudprocesserna...3

Status åtaganden...3

Förklaring till symboler...3

Hållbar utveckling...4

Förskola ...4

Näringsliv och arbete...10

Demokrati...11

Vård och sociala tjänster ...13

Berikande kultur och fritid...13

Samhällsskydd och beredskap...14

Hållbar samhällsbyggnad...14

Effektiv organisation...15

Processkvalitet ...15

Medarbetare ...16

Ekonomi...19

Internkontroll ...23

De kommungemensamma kontrollmomenten till Delår 2...23

Nämndens egna kontrollmoment till Delår 2...24

(4)

Sammanfattning delår 2 2020

Sammanfattning delår 2 2020 för verksamheterna i Förskolenämnd, Grundskolenämnd och Gymnasienämnd

Vilket speciellt år vi haft inom våra verksamheter under 2020 på grund av pandemin. Från slutet av februari har vi inom all skolverksamhet fått planera för en annorlunda undervisning och

omsorgssituation. Trots all omställning inom verksamheten så kan vi så här långt på året ändå konstatera att vi klarat det mycket bra. Distansundervisning ställdes om på bara ett par dagar inom gymnasieskolan. Omställning inom grundskolan med att ge stöd till de elever som inte varit i skolan på grund av sjukdom har i de allra flesta fallen fungerat bra. Eleven har fått stöd och material av lärarna och har på det sättet ändå kunnat delta i undervisningen.

Hygienrutiner, matsituationer, digitala möten med vårdnadshavare, mer utevistelse, hämtning av barn på förskolan utomhus. Listan kan göras lång med all anpassning som gjorts på ett mycket bra sätt.

Vi var oroliga för att våra kunskapsresultat skulle bli mycket sämre än föregående år. Trots en sänkning får vi ändå säga att det är marginellt sämre än föregående år. Den satsning som gjorts inom grundskolan för att fler elever ska klara gymnasiebehörighet har på ett positivt sätt spelat stor roll men den ökning som var målsättningen får vi arbeta vidare med.

En oro som funnits är att många barn i yngre åldrar inte kommit till förskolan. Vi ser här en stor skillnad mellan olika områden i kommunen. När det var som tuffast i april och maj hade flera av våra förskolor få barn som kom till förskolan. Många har nu efter sommaren kommit tillbaka men där vi fortsatt ser att vårdnadshavare väljer att ha barnen hemma har vi tillsammans med socialtjänst och BVC i våra Barnhälsoteam ett upparbetat arbetssätt för att familjerna ska välja att barnen åter kommer till förskolan där de får ta del av den viktiga verksamhet och undervisning som alla barn behöver.

När det gäller lokaler så har årets första 8 månader ännu mer tydliggjort att vi har mycket trångt i våra skolor. Det är fullt, framförallt i våra grundskolor. Det innebär att vi inte kan dela i grupper som skulle vara mycket bra både för att minska avstånd mellan eleverna men framförallt ur ett

pedagogiskt perspektiv. Här behöver vi hjälp i att hitta fungerande lokaler och det är bråttom.

Trots all planering utifrån den uppkomna pandemin har många utvecklingsarbeten fortsatt om än i lite lägre takt. Gymnasieskolan har en ny skolchef på plats och även flera nya rektorer har börjat under året. Planeringen för en fjärde gymnasieskola pågår och programflytt mellan skolorna är nu ett mycket viktigt arbete både utifrån alla våra elever som redan finns i våra gymnasieskolor och de som ska välja till nästa höst. Flytten berör också många av våra medarbetare så här är viktigt att planering sker i samverkan med personal och våra fackliga organisationer.

Sjuktalen för våra medarbetare har under våren stigit något men med tanke på den sjukdomsbild och turbulens som hela samhället och världen upplevde framförallt första halvåret gör vi ändå

bedömning att vi vid årets slut inte kommer att ha så stor ökning av sjuktalen som vi befarade före sommaren.

Ekonomisk prognos för 2020: Förskolenämnden + 18,4 miljoner. Grundskolenämnden + 14,3 miljoner. Gymnasienämnden – 150 000 kr.

(5)

Sammanställning av de viktigaste huvudprocesserna Hållbar utveckling

Titel Bedömning Trend

Förskola

Effektiv organisation

Titel Bedömning Trend

Processkvalitet Medarbetare Ekonomi

Status åtaganden

Vald organisation:

Alla Ej påbörjad Pågår Klart, avslutat Försenat

Förskolenämnden 25 2 23

Förklaring till symboler

(6)

Hållbar utveckling

Förskola

Bedömning Trend

Mot bakgrund av den nu rådande situationen i världen med stort fokus på Coronaviruset och dess konsekvenser, är det svårt att förutse hur förskolan på både kort och lång sikt kommer att påverkas.

De från regeringen givna direktiv pekar dock i nuläget mot en fortsatt öppen och tillgänglig förskola i Sverige. Regeringen arbetar dock proaktivt och har genom förändringar i lagrummet möjliggjort för att snabbt kunna ställa om och stänga förskolan, i det fall situationen så kräver. Utfall och effekter av detta är svårt att förutse.

Enligt Folkhälsomyndigheten har personal som arbetar inom skolverksamheter har inte

diagnosticerats i för covid-19 i högre utsträckning än andra yrkesgrupper. Det gäller barnskötare, förskollärare, grundskollärare, fritidspedagoger, gymnasielärare, övriga pedagoger med teoretisk specialistkompetens och elevassistenter.

Inom förskolan har vi följt Folkhälsomyndighetens rekommendationer genom att ha social

distansering på förskolan, vårdnadshavare hämtar och lämnar i möjligaste mån utomhus, där även stora delar av verksamheten bedrivs. Utifrån covid-19 pandemin försvårades initialt det pedagogiska planerings - och utvecklingsarbete då det var en hög frånvaro av personal och barn. Det är en högre frånvaro av barn på de socioekonomiskt utsatta områdena och under hösten startar en arbetsgrupp vars syfte är att arbeta fram en handlingsplan för att öka närvaron på förskolorna.

Det finns variation i hur väl förskolan har kunnat genomföra utvecklingsinsatser kring lustfyllt lärande utifrån vårens rådande läge. Att rektor organiserat för en praktiknära kompetensutveckling är en framgångsfaktor i utvecklingsarbetet. Alla förskolor har en organisation för ett kollegialt lärande utifrån de utvecklingsbehov som är identifierade, vilket har bidragit till att undervisningen utvecklats och förbättrats. Förskolan har påbörjat ett utvecklingsarbete kring språk och kommunikation i syfte att skapa likvärdiga förutsättningar för barn att uttrycka sig och lära. Under våren har en

nulägesanalys upprättats utifrån rektorernas identifierade behov av stöd när det gäller

utvecklingsarbetet inom digitalisering. För att möta det identifierade behovet kommer en tjänst inom digitalisering att tillsättas. Fokus kommer att ligga vid en likvärdig digital förskola i Eskilstuna. Ett spännande samarbete pågår med ReTuna återbruk. Syftet är att barnet får möta återbruksmaterial i sin lärmiljö och därigenom få förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling.

Arbetet med att öka barns delaktighet och inflytande pågår i hög utsträckning. Vilken eller vilka metoder rektor använder, skiljer sig åt i organisationen och är kontextberoende.

Behov av en ”dialogplattform” som ersätter ”Knappen” är nödvändig för att få tillstånd en arena där barnets progression, utveckling och lärande är i fokus och stärker relation mellan förskola och hem.

Förskolan har haft under flera år ett undermåligt stödsystem för hantering av barns schema med mera. En förstudie är startad för att kartlägga vilka förutsättningar och mer i detalj de behov som ett stödsystem ska stödja verksamheterna.

(7)

Projekt Friskare arbetsplats och Stärkt arbetsliv i förskolan är ett treårigt projekt som pågår. Vår utgångspunkt är att skapa hälsofrämjande arbetsplatser för att på sikt minska sjukfrånvaron. Vissa av insatserna genom projektet Stärkt arbetsliv i förskolans har flyttats fram till hösten 2020 i och med det rådande läge. Inför 2021 blir det än viktigare att effekterna av åtgärderna som sker för att minska sjukfrånvaron börjar synas utifrån lägre vikariekostnader och lägre sjuktal. Trots den höga frånvaron under våren behåller flera områden en något balanserad medelfrånvaro över halvåret i stort.

Förvaltningen har påbörjat en Kompetensförsörjningsplan som ska fungera som ett stöd för den personalplanering som sker inom förskolan, både på kort och lång sikt, samt ge en bild av kompetenssituationen och identifiera kommande behov i verksamheten.

Kompetensförsörjningsplanen ska fungera som stöd i förskolans inriktningar och aktiviteter för att behålla, engagera, rekrytera, introducera och utveckla kvalificerad personal.

Förvaltningen har arbetat fram en mall inför 2021 för rektor att systematiskt följa upp och utveckla kvaliteten i jämställdhetsarbetet. Modellförskolorna har i arbetet kring jämställdhet provat metoder och arbetssätt och kommer sprida och förankra framgångsrika metoder till övriga rektorer.

Förbättringsarbetet kring att säkerställa att alla barn ska bli bemötta med respekt är påbörjat. Utifrån covid-19 pandemin har några förskolors planerade aktiviteter och kollegialt lärande skjutits upp. Alla förskolor arbetar utifrån en plan för diskriminering och annan kränkande behandling.

Fyra förskolor ingår i samverkan för bästa förskola och har påbörjat ett arbete för att konkretisera värdeorden och omsätta dessa i praktisk handling. Det går redan nu att se effekter och pedagoger har en ökad medvetenhet kring sitt eget förhållningssätt i mötet med barnen.

Alla barn ska få tillgång till de sociala sammanhang som skapar förutsättningar för utveckling och lärande. Närvaro i förskolan är en viktig förutsättning. I de prioriterade stadsdelarna samverkar aktörer från förskola, familjecentral och socialförvaltningen. Förstärkning och utökning av den öppna förskoleverksamheten i främst Årby och Fröslunda för att öka inskrivning och närvaro i förskolan.

Barnhälsoteam kan tidigt identifiera och skapa åtgärder för att stötta familjer som behöver extra stöd med både generella och riktade kompensatoriska insatser. Som stöd i föräldrarollen erbjuds

föräldrautbildning, vilken dock pausats under våren på grund av den rådande pandemin.

Barnhälsoteam är etablerat i förskole område Söder, delar av Centrum, Torshälla och norr. Under hösten kommer den uppstart av barnhälsoteam i Nyforsområdet som blev uppskjutet på grund av pandemin genomföras.

I samverkan med Regionen, Socialförvaltningen, Arbetsmarknad och vuxenutbildningsförvaltningen, Kultur och fritidsförvaltningen har arbetet kring att skapa Mötesplatser i Årby och Fröslunda inletts.

Målet är att invånare i Fröslunda och Årby har förutsättningar för goda livsvillkor med integration och självständighet.

4-åriga processmål

Förskola

Titel Kön Utfall Mål Bedömning

Föräldrar ska uppleva att barnet är tryggt i förskolan Föräldrars upplevelse av barnets

trygghet i förskolan, skala 1–4

3,67 3,60

(8)

Titel Kön Utfall Mål Bedömning Föregående års resultat av vårdnadshavarenkäten gällande föräldrars upplevelse av barnets trygghet i förskolan var 3,67 på en 1–4 gradig skala. Målsättningen för 2020 är att bibehålla det värdet. För att vårdnadshavare ska uppleva att barnet är tryggt på förskolan behöver det finns ett tillitsfullt samarbete mellan förskolan och hem. Det är förskolans ansvar att skapa förutsättningar för det och utvecklingsarbetet för att stärka samarbetet mellan förskola och hem är påbörjat på alla enheter.

En utmaning som kan påverkar förskolans måluppfyllelse av åtagandet att nätverkskopplingen inte alltid fungerar på alla enheter vilka inte stödjer den digitala kommunikationen med vårdnadshavare.

Vårdnadshavarenkäten och barnenkäten genomförs under oktober månad och redovisas i bokslutet.

Alla barn i förskolan ska uppleva lustfyllt lärande Barn i förskolan upplever lustfyllt

lärande, skala 1–3. 2,80 2,80

Föregående års resultat av barnenkäten är 2,85 på en skala mellan 1–3. Målsättningen för 2020 är att bibehålla det resultatet. En förutsättning i arbetet är att varje rektor skapar en har strukturer för det systematiska kvalitetsarbetet och att det är avgränsat och utgår från varje barns behov och förutsättningar.

Alla barn i förskolan ska uppleva att de har inflytande i verksamheterna Barn i förskolan upplever att de har

inflytande i verksamheten, skala 1–

3.

2,58 2,70

Föregående års resultat av barnenkäten gällande barn i förskolans upplevelse av inflytande i verksamheten är 2,58 på en skala mellan 1–3. Målsättningen för årets förbättringsarbete är att höja resultatet till 2,7. En förutsättning för att barn ska uppleva att de blir delaktiga och får inflytande är att det finns tydliga strukturer i det dagliga arbetet för att möjliggöra för barn att påverka sin vardag på förskolan. Årets förbättringsarbete kring detta är påbörjat.

Alla barn i förskolan ska uppleva att de blir bemötta med respekt och bli lyssnade på Barn i förskolan upplever att de blir

bemötta med respekt och att de blir lyssnade på, skala 1 - 3.

2,58 2,70

Föregående års resultat av barnenkäten gällande barn i förskolans upplevelse av inflytande i verksamheten är 2,58 på en skala mellan 1–3. Målsättningen för årets förbättringsarbete är att höja resultatet till 2,7. En förutsättning för att barn ska uppleva att de blir delaktiga och får inflytande är att det finns tydliga strukturer i det dagliga arbetet för att möjliggöra för barn att påverka sin vardag på förskolan. Årets förbättringsarbete kring detta är påbörjat.

Utveckla arbetet med att ha nöjda kunder Föräldrars nöjdhet med sin förskola, skala 1 - 4.

3,55 3,60

Föregående års resultat av vårdnadshavare enkäten gällande föräldrarnas nöjdhet med sin förskola är 3,55 på en skala mellan 1–4. Målsättningen för 2020 är att öka resultatet till 3,6. För att vårdnadshavare ska varar nöjda med förskolan i sin helhet behöver det finns ett tillitsfullt samarbete mellan förskolan och hem. Det är

(9)

Titel Kön Utfall Mål Bedömning förskolans ansvar att skapa förutsättningar för det och utvecklingsarbetet för att stärka samarbetet mellan förskola och hem är påbörjat på alla enheter

Plats i förskolan ska erbjudas inom 4 månader och andelen inskrivna barn ska öka Barn 1–5 år inskrivna i förskola och

pedagogisk omsorg, andel (%)

91% 91%

Barn erbjuds plats i förskolan inom

4 månader, andel (%) 100% 100%

1-åriga åtaganden

Titel Status Färdiggrad

Förskola och hem- öka samarbetet med vårdnadshavare

Mot bakgrund av covid-19 pandemin och de av Folkhälsomyndigheten upprättade riktlinjer för att minska smittspridning har former för samarbete med vårdnadshavare påverkats och förändrats. Rektorerna har förstärkt digitala kommunikationskanaler och intensifierat kommunikationsflödet till vårdnadshavare. Det dagliga mötet vid hämtning och lämning har i så stor utsträckning som möjligt genomförts utomhus.

Flertalet planerade aktiviteter som föräldramöte, dropp-in, vernissage har ställts in. En fortgående dialog mellan rektor/ personal och vårdnadshavare vars barn ej kontinuerligt deltagit undervisning under våren (april-juni) i förskolan har genomförts. Effekterna av arbetet går att skönja under augusti månad, då en markant ökning av närvaro av barn i förskolan går att se. Personal och rektorer har i allt högre utsträckning än normalt träffat på utmanande situationer där vårdnadshavare varit stressade och oroliga utifrån covid-19.

Mer tid har prioriterats till att möta upp oro genom dialog och samtal.

Flertalet rektorer har identifierat behov av revidering gällande rutiner för introduktion samt rutin vid avdelningsbyte. Arbete med översyn och samt implementering i verksamheterna har startats upp.

Omsorg, utveckling och lärande- alla barn ges förutsättningar till nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära.

Utifrån covid 19 pandemin försvårades initialt det pedagogiska planerings - och utvecklingsarbete då det var en hög frånvaro av personal och barn. Barnens intressen och vetgirighet bidrog till en snabbare återgång till ordinarie utvecklingsarbete. Det finns dock variation i hur väl förskolan har kunnat genomföra

utvecklingsinsatser kring lustfyllt lärande utifrån vårens rådande läge.

Det finns en struktur för att dela barngruppen i syfte att minska antalet barn per grupp på de flesta av förskolorna. Att dela barngruppen är en framgångsrik metod för att fånga barnens intresse och utveckla undervisningssituationerna utifrån barnens individuella behov, intresse och förutsättningar.

Det finns stor variation av dokumentationsunderlag på förskolorna samt förståelse hos medarbetarna om hur underlagen stödjer den pedagogiska planeringen samt hur dessa kan bidra till progression i lärandet för det enskilda barnet.

Förskolor som under våren har prioriterat att utveckla och förankra dokumentationsunderlag samt en struktur för reflektion med barnen kring lärandet, har nått ökad systematisk koppling till den lokala verksamhetsplanen och läroplanen. Vilket i sin tur har lett till att undervisningen har utvecklats och förbättrats.

Att rektor organiserat för en praktiknära kompetensutveckling är en framgångsfaktor i utvecklingsarbetet.

Alla förskolor har en organisation för ett kollegialt lärande utifrån de utvecklingsbehov som identifierat vilket har bidragit till att undervisningen utvecklats och förbättrats. En framgångsfaktor i arbetet är de förskolor

(10)

Titel Status Färdiggrad som har haft samtalsledare som har stöttat utvecklingsarbetet under samtalen samt verkat som förebild och handledare i den pedagogiska praktiken.

Förskolan har påbörjat ett utvecklingsarbete kring språk och kommunikation utifrån identifierat behov i syfte att skapa likvärdiga förutsättningar för barn att uttrycka sig och lära. En arbetsgrupp bestående av

kompetenser från olika yrkesgrupper inom förskolan arbetar under hösten fram förslag på prioriterade insatser inför 2021 utifrån förskoleområdenas behov och förutsättningar.

Under våren har en nulägesanalys upprättats utifrån rektorernas identifierade behov av stöd när det gäller utvecklingsarbetet inom digitalisering. För att möta det identifierade behovet kommer en tjänst inom digitalisering att tillsättas. Fokus kommer att ligga vid en likvärdig digital förskola i Eskilstuna. Rekrytering sker under hösten.

Barns delaktighet och inflytande- delaktighet och inflytande ska öka.

Vid varje förskole enhet ska det finnas fungerande rutiner för hur barn ska ges inflytande över utbildningen och ta ansvar för förskolemiljön

Rektor planerar och organiserar sin verksamhet i hög utsträckning för att barn ska ges inflytande över sin utbildning och få förutsättningar att ta ansvar för förskolemiljön. Vilken eller vilka metoder rektor använder, skiljer sig åt i organisationen och är kontextberoende. Konkret i verksamheten handlar det bland annat om regelbundna observationer av barngrupp, dokumentation, barndelaktiga samtal, reflektioner tillsammans med barnen, tillgänglig miljö, trygghetskartläggning. En identifierad framgångsfaktor för ett ökat

barninflytande är bildstöd, som förstärker det verbala språket och ger barnet fler metoder och strategier för att kommunicera och uttrycka sig på. En annan framgångsfaktor är effekterna av samarbetsprojektet Samverkan för bästa skola där nulägesanalys är genomförd och insatser påbörjade. Den digitala lärplattan är ett stödjande verktyg där barnens reflektion kan ske digitalt. Pedagogernas systematiserade reflektioner tillsammans med barnen kring de processer som pågår ökar det reella inflytandet för barnet och möjlighet till påverkan för sin egen lärmiljö. Barndelaktiga utvecklingssamtal är framgångsfaktor genom att barnet får vara med och förbereda samt påverka det som är betydelsefullt för hen. När barnet får vara med och påverka sin lärmiljö ökar engagemanget och intresset för sitt lärande.

Normer och värden- alla barn ska bli bemötta med respekt. Resultatet följs upp genom Enkäter och professionell bedömning.

Förbättringsarbetet kring att säkerställa att alla barn ska bli bemötta med respekt är påbörjat. Utifrån covid 19 pandemin har några förskolors planerade aktiviteter och kollegialt lärande skjutits upp.

Alla förskolor arbetar utifrån en plan för diskriminering och annan kränkande behandling. De flesta förskolor har en struktur i det dagliga arbetet. Syftet är att systematiskt följa upp och utveckla arbetet för att

säkerställa att alla barn blir bemötta med respekt. På de förskolor som saknar struktur för arbetet har ett utvecklingsarbete på ledningsnivå påbörjats.

Som utgångspunkt för arbetet kring normer och värden kartlägger pedagogerna verksamhetens förutsättningar genom självvärderingsverktyg, observationer och barnintervjuer. Framgångsfaktorer i arbetet är gemensam kartläggning och genomgång i hela arbetslaget samt kollegialt lärande med stöd av aktuell forskning och självskattning.

Det finns ett fortsatt behov av fördjupad pedagogisk diskussion kring jämställdhet hos förskolans medarbetare samt metoder för hur detta omsätts till praktisk handling i undervisning tillsammans med barnen. Två förskolor ingår i Modellförskoleprojekt med syfte att pröva ut metoder och arbetssätt för att säkerställa att alla barn blir bemötta med respekt oberoende av om du är flicka eller pojke. I projektet har personalen använt sig av självskattning och filmande som metod som en del i att granska sig själva vilket har varit en framgångsrik metod. Metoder och arbetssätt ska efter projekt avslut spridas och förankras till övriga enheter.

(11)

Titel Status Färdiggrad Fyra förskolor ingår i samverkan för bästa förskola och har påbörjat ett arbete för att konkretisera värdeorden och omsätta dessa i praktisk handling. Det går redan nu att se effekter och pedagoger har en ökad medvetenhet kring sitt eget förhållningssätt i mötet med barnen.

Förskolan ska ta ansvar för att utveckla tillitsfulla relationer mellan förskolan och hemmet, samt skapa förutsättningar för vårdnadshavare att vara delaktiga i utvärderingen av utbildningen.

Arbetet med att upprätta och bibehålla tillitsfulla och goda relationer med vårdnadshavare har förstärkts under våren utifrån covid-19 pandemin. En framgångsfaktor är en tydlig och rak kommunikation mellan förskola och hem, där tid till dialog tagit plats för att nå samförstånd. Delar som utmanat verksamheten är till exempel efterlevnad av Folkhälsomyndighetens- och Utbildningsförvaltningens riktlinjer om att stanna hemma när du är sjuk, även vid milda symtom. Rektor och personal har genom dialog med vårdnadshavare haft för avsikt att nå samförstånd i bedömning av milda symtom. I hög grad har verksamheten lyckats. Ett nära ledarskap hos biträdande rektor eller rektor har varit en framgångsfaktor.

Behov av en ”dialogplattform” som ersätter ”Knappen” är nödvändig för att få tillstånd en arena där barnets progression, utveckling och lärande är i fokus och stärker relation mellan förskola och hem.

Sänka sjukfrånvaron i förskolan

Alla förskolor har påbörjat ett arbete för att sänka sjukfrånvaron på förskolorna med utgångpunkt av den enskilda förskolans sjukfrånvarostatiskt.

Genom projektet Stärkt arbetsliv i förskolan som är ett samarbete mellan förvaltningen, kommunhälsan och HR har förvaltningen identifierat viktiga områden och påbörjat insatser för att sänka sjukfrånvaron.

I början av året är det en tydlig trend att sjukfrånvaron har sjunkit inom förskolan men sjukfrånvaron har påverkas av viruset covid-19 och de förtydligade riktlinjer från folkhälsomyndigheten att medarbetare ska stanna hemma från arbetet vid minsta symptom. I början av året är det en tydlig trend att sjukfrånvaron har sjunkit inom förskolan. Frånvaron har påverkats av Covid -19 främst från mars månad.

Antalet dagar anställda varit lediga för vård av barn har ökat under 2020. Det kan finnas effekter på

arbetsgivarens insatser mot sjukfrånvaro här, där medarbetare byter sjukfrånvaro mot vård av barn. Det kan också bero på situationen med covid -19, där vårdnadshavare har fått hålla sina barn hemma vid lättare symptom som normalt godtas på förskolan.

Vissa av insatserna genom projektet Stärkt arbetsliv i förskolans har flyttats fram till hösten 2020 i och med det rådande läge.

Öka närvaron för barn och elever för att höja kunskapsresultat i våra verksamheter. (FSN, GSN, GN, SN, KFN, AVN)

Alla barn ska få tillgång till de sociala sammanhang som skapar förutsättningar för utveckling och lärande.

Närvaro i förskolan är en viktig förutsättning. I de prioriterade stadsdelarna samverkar aktörer från förskola, familjecentral och socialförvaltningen. Genom olika kompetenser och utgångspunkter kan en bättre helhetsbild över situationen i områdena skapas och därigenom kan strategiska och systematiska insatser genomföras. Barnhälsoteam kan tidigt identifiera och skapa åtgärder för att stötta familjer som behöver extra stöd med både generella och riktade kompensatoriska insatser. Som stöd i föräldrarollen erbjuds föräldrautbildning, vilken dock pausats under våren på grund av den rådande pandemin. Barhälsoteam är

(12)

Titel Status Färdiggrad etablerat i förskoleområde Söder, delar av Centrum, Torshälla och norr. Under hösten kommer den uppstart av barnhälsoteam i Nyforsområdet som blev uppskjutet på grund av pandemin genomföras.

Förstärka arbetsformer för att skapa en gemensam ingång i kommunen för barn och elever med behov av komplexa insatser. (SN, FSN, GSN, GN, AVN)

Samverkansgrupperna mellan olika förvaltningar i de prioriterade områdena har fokuserat på arbete som ska främja samverkan kring familjer som behöver extra stöd, att arbeta med främjande och förebyggande insatser kring familjer och föräldrar\. Åtgärderna är både generella och riktade kompensatoriska insatser\.

De gemensamma insatserna som gjorts i samtliga områdena är föräldrautbildning och barnhälsoteam\.

Insatsen med barnhälsoteam i de prioriterade områdena har under våren tvingats att pausa på grund av konsekvenser av Corona. Barnhälsoteam, BHT, är en områdesinsats mellan olika aktörer så som förskola, barnavårdscentral och socialtjänst för att stödja barns utveckling i åldern 0–6 år. Gruppens olika medlemmar består av rektorer för förskolor i området, specialpedagoger, BHV-sköterska från

familjecentral/barnavårdscentral, familjevägledare representant från team förebygg/socialtjänsten samt en psykolog.

Näringsliv och arbete 4-årigt processmål

Titel Bedömning

Stärka företagsklimatet och förbättra servicen till företagare

1-åriga åtaganden

Förutsättningar för tillväxt, fler i jobb och kompetensförsörjning ska utvecklas vidare tillsammans med näringslivet och andra aktörer. (KS, SBN, MRN, AVN, FSN, GSN, GN, TSN, VON, alla bolag)

Förvaltningen har påbörjat en Kompetensförsörjningsplanen som ska fungera som ett stöd för den personalplanering som sker inom förskolan, både på kort och lång sikt, samt ge en bild av

kompetenssituationen och identifiera kommande behov i verksamheten. Kompetensförsörjningsplanen ska fungera som stöd i förskolans inriktningar och aktiviteter för att behålla, engagera, rekrytera, introducera och utveckla kvalificerad personal.

Under året deltar 30 barnskötare på sjunde omgången av en uppdragsutbildning som arrangeras av MDH kring förskolans uppdrag. Syftet är att stärka yrkeskompetensen och förskolans arbete utifrån uppdraget.

Förskolan i Eskilstuna har ingått ett samarbete med Eskilstuna folkhögskola kring en barnskötarutbildning som startar i september 2020. Medarbetare på förskolan har möjlighet att utbilda sig till barnskötare och kombinera studierna med arbete.

Utmaningar i arbetet är att det finns en stor kompetensspridning i arbetsgruppen, vilket innebär att rektor behöver organisera för kompetensutveckling på olika sätt. Mindre enheter har större utmaningar i att organisera för kollegialt lärande i personalgruppen då färre personal har möjlighet att gå ifrån barngrupp.

(13)

Demokrati 1-åriga åtaganden

Flerårigt fokus på prioriterade stadsdelar. Samlat krafttag för att motverka utanförskap och skapa trygghet genom fler i jobb, stärkta skolresultat, en meningsfull fritid och trivsamma ute- och

boendemiljöer, jämlik delaktighet och inflytande samt att det offentliga ökar närvaron i stadsdelarna. Nämnder och bolag förväntas göra prioriteringar inom ram för att bidra till arbetet. (KS, AVN, FSN, GSN, GN, KFN, MRN, SN, VON, ÖFNES, KFAST)

Barn- och utbildningsförvaltning har ett brett spektrum av pågående insatser som syftar till att motverka de negativa effekterna av skolsegregationen. Arbetet sker i olika former inom ramen för det ordinarie arbetet i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. Insatserna har generellt ett skolbaserat fokus och har indirekt fokus på de prioriterade stadsdelarna. De skolor och förskolor som är lokaliserade i de prioriterade stadsdelarna är självklart naturliga utgångspunkter för insatserna. När det gäller gymnasieskolan är fokus generellt på elevgrupper som riskerar utanförskap då de är centralt belägna och tar emot elever från hela kommunen.

Insatser som syftar till att stoppa våldet i det offentliga våldet sker främst i grund- och gymnasieskolan och reflekteras i nämndspecifika åtagande kopplat till trygghet. Dels handlar aktiviteter kopplade till åtagandet om samverkan med polis och socialtjänst såväl som skapandet av säkra skolmiljöer genom

lokalanpassningar, kameraövervakning och gemensamma insatser för att ”störa” genom

personalförstärkning i utrymmen och områden som upplevs som otrygga. I de prioriterade stadsdelarna och på prioriterade skolenheter sker samverkan med andra partners i arbetet genom de s: k SSPF-grupperna.

Kopplat till åtaganden kring trygghet syftar även till att säkerställa den basala tryggheten genom såväl personalförstärkningar/prioriteringar i form av tex. trygghetsteam, OP-team, etc. med uppdrag att förebygga otrygghet i elevgruppen. Insatser inkluderar även en väl utbyggd elevhälsa med psyko-social kompetens med fokus på att främja trygghet. Som ett led i detta sker bland annat en riktad insats på att förstärka arbetet med Prioriterade skolor utifrån social hållbarhet med en förstärkning på 6,000,000 kr). Den samlade resultatanalysen slår även fast att det finns ett behov av kompensatoriska insatser kopplat till trygghet och studiero för att öka likvärdigheten. Stora skillnader i elevgruppers socio-ekonomiska

sammansättning ger även skillnader i vilka behov av sociala kompensatoriska insatser på våra skolor. Detta är särskilt tydligt på våra skolenheter med åk 7–9 där social oro snabbt kan påverka personalens möjligheter att stödja elevernas kunskapsutveckling. Det finns ett behov av öka skolenheters möjligheter att möta upp sociala problem bland Eskilstunas barn och ungdomar och tar sig uttryck i våld, droganvändning, oroande skolfrånvaro, etc. och negativt påverkar trygghet och studiero i skolan. Insatsen syftar till att förstärka skolenheternas pågående initiativ att förstärka såväl generell kompetens som bemanning av s: k elevsociala funktioner som kan stödja skolorna i samordningen med externa aktörer. Även gymnasieskolan har flera aktiviteter som syftar till att säkerställa trygghet och studiero genom psyko-sociala insatser. ()

Andra insatser kopplade till nämndernas åtaganden som indirekt syftar till att skapa trygga lärmiljöer i de prioriterade stadsdelarna är insatser som skolor bedöms ha svårt att klara av själva utifrån deras komplexitet och där förvaltningen stödjer genom centralt organiserade verksamheter. Exempel på detta är öppna förskolor/familjecentraler i prioriterade stadsdelar. Dessa syftar till att genom språkstödjande insatser och aktiviteter vara en brygga till gemenskap i området, öka inskrivningen och närvaron i förskolan genom aktivt uppsökandeverksamhet samt erbjuda stöd för att stärka föräldrarollen. Gymnasieskolan har en rad

verksamheter som syftar till att möta upp de ungdomar som av olika skäl inte kan ha en ordinarie gymnasieskolgång. Exempel på dessa verksamheter är Rekarnevillan, Basklass, Vattenpasset, Lyktan samt Fristadshus. Dessa verksamheter möjliggör skolgång för elever i behov av mer komplexa insatser samt är delvis uppsökande för att identifiera och fånga upp de ungdomar i ålder 16–20 som inte är inskrivna i någon form av gymnasieutbildning dvs de elever som omfattas av kommunalt aktivitetsansvar (KAA). Även

grundskolan har en rad centralt organiserade verksamheter som indirekt har som fokus att fånga upp elever

(14)

Titel Status Färdiggrad är Pedagogiskt Centrum, Skolslussen och Skolnärvaroteamet. Till exempel Skolslussen syftar till att vara den verksamhet som kortsiktigt tar emot elever som har varit externplacerade, är avstängda eller det finns andra akut uppkomna behov av tillfällig omplacering på grund av otrygghet i hemskolemiljön. På skolslussen bedöms elevens behov och vilka vidare skolplaceringsalternativ som är lämpliga. Skolslussens personal ansvarar även för att tillhandahålla undervisning till de elever som är placerade på kommunala HVB där eleven ej har möjlighet att delta i undervisning på varken ordinarie skola eller inom ramen för andra existerande särskilda undervisningsgrupper. Insatsen syftar till att säkerställa tillgången till utbildning för elever som av olika skäl behöver komplexa insatser som enskilda skolenheter ej kan tillhandahålla.

Utöver de ovan nämnda exemplen på insatser inom steg 1a och b sker ett omfattande arbete med specifika insatser kopplat till åtagande för ökad trygghet på de förskolor och skolor som är lokaliserade i de

prioriterade stadsdelarna.

Inom ramen för åtagandet kring prioriterade stadsdelar kommer samtliga skolformer ha ett mycket omfattande arbete som ett led i den ordinarie verksamheten. Dock är följande aktivitetsområden prioriterade under 2020:

1. Riktade insatser för att motverka de negativa effekterna av skolsegregationen. Grundskoleenheter lokaliserade i de prioriterade stadsdelarna får kraftfulla och riktade resursförstärkningar för att främja trygghet och studiero samt utökade kompensatoriska insatser för att öka likvärdigheten i skolresultaten.

2. Utökade insatser inom ramen för den uppsökande verksamheten Fristadshus med särskilt fokus på prioriterade stadsdelar genom utökad samverkan med partners i de lokala ledningsgrupperna.

3. Förstärkning och utökning av den öppna förskoleverksamheten i främst Årby och Fröslunda för att öka inskrivning och närvaro i förskolan. För att motverka utanförskap, skapa trygghet och jämlik delaktighet för medborgarna har insatser för vårdnadshavare och barn i de prioriterade stadsdelarna utvecklats under året.

I samverkan med Regionen, Socialförvaltningen, Arbetsmarknad och vuxenutbildningsförvaltningen, Kultur och fritidsförvaltningen har arbetet kring att skapa Mötesplatser i Årby och Fröslunda inletts. Målet är att invånare i Fröslunda och Årby har förutsättningar för goda livsvillkor med integration och självständighet.

Det finns en känsla av sammanhang utifrån begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Effekterna av insatserna ska vara långsiktiga, hållbara och insatserna är uthålliga. Genom insatserna så byggs relationer som stärker tilliten i området och genom det skapa trygghet.

I Årby har arbetet med de gemensamma lokalerna pågått under våren. Stort arbete har gjorts för att skapa en samsyn mellan husets alla aktörer. Risk och konsekvensanalysen har mynnat ut i gemensamma

handlingsplaner. Tyvärr är lokalen ännu inte godkänd för ett öppnande.

I Fröslunda har byggnationerna av lokalerna av de tänkta lokalerna påbörjats än. Risk och konsekvensanalys och handlingsplaner utifrån den har ändå gjorts. Öppna förskolan har haft öppet i tillfälliga lokaler och är mycket uppskattat med många besökare.

Samtliga nämnder och bolag ska i samverkan aktivt arbeta med information och kommunikation till invånarna för att öka kännedomen om koncernens verksamheter, platsens utveckling samt politiska beslut.

(KS, alla nämnder, alla bolag)

En direktlänk till e-tjänsten Jämför service har lagts på alla förskolor och skolors sidor på Eskilstuna.se för att underlätta för vårdnadshavarna att jämföra skolor.

Värdeskapande kommunikation har genomförts i förvaltningsledning, förskola, gymnasieskola samt PUG utbildning och identifierat de mest prioriterade frågorna/område. Arbetet har resulterat i flera

utvecklingsprojekt för kommunikation: utveckla internkommunikationen på förvaltningskontoret, utbilda rektorer i varumärke och kommunikativt ledarskap.

Corona bidrog under våren till ökat behov av internkommunikation och utvecklade det digitala arbetssättet och kommunikationen. Corona bidrog också till fler samarbeten mellan funktioner och nämnder samt förståelsen av vikten av god kommunikation.

(15)

Vård och sociala tjänster 1-åriga åtaganden

Titel Färdiggrad

Nämnderna ska utveckla barn- och ungdomsinsatser på hemmaplan. (SN, FSN, GSN, GN, AVN, KFN, VON)

Samverkansgrupperna mellan olika förvaltningar i de prioriterade områdena har fokuserat på arbete som ska främja samverkan kring familjer som behöver extra stöd, att arbeta med främjande och förebyggande insatser kring familjer och föräldrar. Åtgärderna är både generella och riktade kompensatoriska insatser. De gemensamma insatserna som gjorts i samtliga områdena är föräldrautbildning och barnhälsoteam.

För att stödja ett jämställt föräldraskap samt för att bidra till goda uppväxtvillkor för barn så erbjuds vårdnadshavare i Eskilstuna utbildningen ABC, alla barn i centrum. Utgångspunkten för utbildningarna är FN:s barnkonvention om barns rättigheter. Materialet är baserat på forskning om föräldraskap och syftet är att erbjuda hjälp och vägledning till föräldrar. Träffarna lägger även stor vikt på erfarenhetsutbyte föräldrar emellan. Under året har grupperna organiserats utifrån vårdnadshavarnas behov och önskemål. Det har varit grupper med båda föräldrarna, föräldrar från olika kulturer samt grupper med såväl endast pappor som mammor. I slutet av 2019 hade runt 300 föräldrar har utbildats. Många av deltagarna har flera barn, så effekterna av utbildningen når många familjer. Utbildningarna har fortsatt under våren, men flera grupper har tyvärr tvingats avbryta på grund av den rådande situationen kring smittorisker. Även flera planerade grupper har tvingats skjutas på. Vad detta kommer att få för konsekvenser för fortsatt utbildning i grupp kan vi bara spekulera kring. Vi tror att vi kommer att behöva lägga mycket kraft på att fånga upp vårdnadshavare när läget blir stabilt igen.

Även insatsen med barnhälsoteam i de prioriterade områdena har under våren tvingats att pausa på grund av konsekvenser av Corona. Barnhälsoteam, BHT, är en områdesinsats mellan olika aktörer så som förskola, barnavårdscentral och socialtjänst för att stödja barns utveckling i åldern 0–6 år. Gruppens olika medlemmar består av rektorer för förskolor i området, specialpedagoger, BHV-sköterska från

familjecentral/barnavårdscentral, familjevägledare representant från team förebygg/socialtjänsten samt en psykolog. Syftet är att erbjuda stöd och vägledning till de olika verksamheterna för att kunna vara en stödjande instans för de personer som arbetar närmast barnen i områdena. Samt att samarbeta mellan olika verksamheter och på så sätt nyttja varandras olika kompetenser för barnets bästa. Barnhälsoteam är startade i samtliga prioriterade områden utom Nyfors, som tvingades skjuta på sin uppstartsträff på grund av smittorisk.

Berikande kultur och fritid 1-åriga åtaganden

En plattform tas fram som tydliggör konkreta insatser under 2020–2022 för Eskilstunas kulturkliv. Plattformen utgår från den kulturpolitiska planen och genomförandet ska ske i nära samverkan mellan

nämnderna, bolagen och de kulturella och kreativa näringarna. (KFN, TSN, KS, DEAB, SBN, FSN, GSN, GN, VON)

Förskolan ingår i ett pågående samarbete med ReTuna återbruk. Ett antal förskolor hämtar material från ReTuna till sin förskola. Syftet är att barnet får möta återbruksmaterial i sin lärmiljö och därigenom få förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling. Materialet inbjuder till kreativitet, skapande samt är könsokodat.

Mot bakgrund av covid-19 pandemin har samarbeten med bland annat stadsbiblioteket skjutits upp.

(16)

Samhällsskydd och beredskap 1-åriga åtaganden

För att säkra kommunkoncernens förebyggande arbete med skydd mot olyckor ska alla nämnder och bolag implementera de åtgärder som framgår i handlingsprogram för skydd mot olyckor 2020–2023.

Handlingsprogrammet kommer att färdigställas under 2019. (KS, alla nämnder, alla bolag)

Varje nämnd och bolag ska säkerställa att kontinuitetsplaner finns för samhällsviktiga verksamheter. Syftet är att kommunen ska minska sårbarheten i sina verksamheter och ha en god förmåga att hantera olika krissituationer. Kommunen uppnår därigenom en grundläggande förmåga till civilt försvar. (KS, alla nämnder, alla bolag)

Nämndens kontinuitetsplaner uppdateras hela tiden med den osäkerhet som den pågående pandemin skapar. Arbetet med kontinuitetsplaner sker i nära samarbete med kommunledningen.

Det brottsförebyggande arbetet ska utvecklas och verka för att

brottsligheten minskar och att tryggheten ökar. Nämnder och bolag ska bidra till samordning och utveckling av det kommungemensamma arbetet med brottsförebyggande insatser. Arbetet stärks och förtydligas genom koppling till lokala brottsförebyggande rådet (BRÅ). (KS, AVN, FSN, GSN, GN, KFN, MRN, SBN, SN, VON, ÖFNES)

Hållbar samhällsbyggnad 1-åriga åtaganden

Bidra till en effektivare stadsbyggnadsprocess och

lokalförsörjningsprocess. (KS, SBN, MRN, VON, FSN, GSN, SN, KFN, KFAST, EEM)

Genomföra åtgärder som tagits fram för att effektivisera transporter, öka andelen digitala möten och öka det hållbara resandet (KS, SBN, VON, FSN, GSN, GN, KFN, KFAST, EEM)

Förskolans bidrag är framför allt en ökning av digitala möten. Även om pandemin påverkar våra verksamheter mycket negativt har den påskyndat andelen digitala möten.

(17)

Effektiv organisation

Processkvalitet

Tillgänglighet och service mäts i medborgarundersökning och servicemätning. Vid servicemätningen mäts gott bemötande vid telefonkontakt andel, som får kontakt med handläggare vid telefonkontakt, får svar på direkt fråga via telefon. Samarbetet med Eskilstuna direkt är avgörande för hur väl vi lyckas i tillgänglighet och service. Nästa mätning sker sen höst.

Utvecklingsarbetet av lednings- och internkommunikationen på förvaltningskontoret har identifierat tre idéer till förbättringar som förvaltningsledningsgruppen fattat beslut om att genomföra under hösten. En referensgrupp bland medarbetare på kontoret har varit med och tagit fram förslag till åtgärder på förbättringar.

Större delen av vårens kommunikationsarbete prioriterades utifrån kommunikationsbehov som uppstod efter Corona. En annan prioritering har varit och fortsätter att vara att ge stöd i arbetet med att utveckla den kommunala gymnasieskolan i samband med att en fjärde skolenhet införs 2021.

Kommunikation ingår i styrgrupp och arbetsgrupp för arbetet. Enhetligt marknadsföringsmaterial ses över och kompletteras i dialog med rektorer och skolchef: filmer och foldrar om skolorna samt grafiskt manér.

Inför gymnasievalet 2021 ges ingen gymnasiekatalog ut. I stället tas ett digitalt material fram för att uppmärksamma valet och kommunala gymnasieskolan.

4-åriga processmål

God service och tillgänglighet.

Bedömning

Titel Utfall Mål Bedömning

Andel som uppfattar gott bemötande vid telefonkontakt

Mäts i höst 90

Tillgänglighetsmått - Andel som får kontakt med

handläggare vid telefonkontakt Mäts i höst 80

Andel som tar kontakt med kommunen via telefon

som får ett direkt svar på en enkel fråga, (%) Mäts i höst 80,00%

Verksamhetsutveckling med stöd av digitalisering har bidragit till betydande effektiviseringar och ökad kvalitet.

Bedömning

(18)

Digital mognadsgrad skola, användning. 60% 65%

Digital mognadsgrad skola, infrastruktur. 70% 75%

Digital mognadsgrad skola, kompetens. 60% 65%

Digital mognadsgrad skola, ledning. 60% 65%

1-åriga åtaganden

Genom att fullfölja arbetet med ökad tydlighet och tillit i ledning och styrning ska kommunkoncernen se förbättrade resultat i

medarbetarundersökningar, vilket i slutändan ska åstadkomma nöjda invånare. (KS, alla nämnder och bolag)

En arbetsgrupp har startats som träffas för att driva arbetet tillsammans. Nulägesanalysen, självskattningen, kommer att avgränsas till förvaltningsledningsgruppen under hösten 2019. Utifrån en handlingsplan fortsätter arbetet 2020

Alla nämnder och bolag skall kunna påvisa nyttan och effekthemtagning av genomförda digitaliseringsinitiativ. (KS, alla nämnder och bolag) Alla nämnder ska öka tillgängligheten och förbättra servicen med stöd av beslutad servicemodell och handlingsplan. (KS, alla nämnder)

Barn- och utbildningsförvaltningen har minskat antalet webbredaktörer inom gymnasiet. Nya mallar har tagits fram för kommunala gymnasieskolan på eskilstuna.se med syfte att göra det lättare för besökarna att hitta information och på så sätt öka tillgängligheten och förbättra servicen. Kommunikationsfunktionen har deltagit i arbetet med att ta fram struktur och ingångar till nya servicewebben utifrån livshändelser kopplade till förskola och skola.

Tillgänglighet och service mäts i medborgarundersökning och servicemätning. Vid servicemätningen mäts gott bemötande vid telefonkontakt, andel som får kontakt med handläggare vid telefonkontakt, får svar på direkt fråga via telefon. Samarbetet med Eskilstuna direkt är avgörande för hur väl vi lyckas i tillgänglighet och service. Nästa mätning sker sen höst.

Alla nämnder och bolag ska arbeta för att utveckla jämställda tjänster och service med stöd av modellförvaltning, en benchmarkingmetodik.

(KS, alla nämnder och bolag)

Förvaltningen har arbetat fram en mall inför 2021 för rektor att systematiskt följa upp och utveckla kvaliteten i jämställdhetsarbetet.

Modellförskolorna har i arbetet kring jämställdhet provat metoder och arbetssätt och kommer sprida och förankra framgångsrika metoder till övriga rektorer.

Medarbetare

HR-enhetens verksamhet domineras av ej planerbara frågor. Till detta hör det dagliga chefsstödet som handlar om disciplinära processer, arbetsrätt, arbetsmiljö, samverkan men även att navigera i

(19)

lednings- och styrsystem. Generellt sett märker vi att dessa frågor har ökat det sista året, vilket minskar möjligheten till planerbar verksamhet. Med planerbar verksamhet menas här

utvecklingsinriktade frågor som är initierade från KLK-HR eller från verksamheterna inom Barn och Utbildningsförvaltningen. Med anledning av Coronapandemin har den oplanerbara verksamheten ökat kraftig, precis som i övriga kommunen. Utvecklingsinitiativ har därför till stor del skjutits på framtiden.

Några utvecklingsprojekt löper dock på sedan slutet av 2020. Ett arbete kring att stärka arbetsmiljön och sänka sjukfrånvaron i förskolan påbörjades under senhösten 2019 och har pågått under delår 2 2020. Utifrån analyser av sjuk- och frånvaromönster har hygienrutiner förtydligats, utbildningar för medarbetare om betydelsen av god social miljö. Sjuktalen gick under 2019 ner till en lägre nivå, delår 1 har de varit kvar på en lägre nivå. Projektet fortlöper under 2020, och insatserna blir efterhand del av ordinarie verksamhet.

Inom Barn och Utbildningsförvaltningen finns en bemanningspool, som i huvudsak arbetar med att försörja förskola och grundskola med vikarier. Under delår 1 har en utredning av poolen påbörjats, för att utröna om verksamheten behöver ställas om för att bättre möta morgondagens

kompetensförsörjningsbehov. Utredningens syfte är att föreslå alternativ för att organisera

hanteringen av vikarier så effektivt som möjligt, samtidigt som det ska skapa goda effekter för både ordinarie personal i verksamhet, chefer och de som är anställda i vikariepool.

Tillgången till kompetenta resurser vid personalfrånvaro är en viktig faktor i att skapa trygghet i organisationen, hos medarbetare, i arbetsmiljön och för våra barn och elever.

En process har även påbörjats för att implementera kommunens nya gemensamma löneprinciper.

Det första steget, presentation av principerna/kriterier på ett chefsmöte, har genomförts. Detta för att vi i god tid ska kunna göra dessa kända för alla medarbetare.

4-årigt processmål

Hållbart arbetsliv.

Bedömning

Sjukfrånvaro, andel (%) 11,0% 10,5%

Inom förskolan har sjukfrånvaron ökat, mätt på rullande 12 månader. September 2019 - augusti 2020 uppgick sjukfrånvaron till 11,0% (kvinnor 11,2%, män 7,2%) medan det motsvarande period 2019 var 10,9%

(kvinnor 11,2%, män 5,4%). Uppgången kan härledas i huvudsak till de fyra månader som coronapandemin slog med full kraft mot samhället; mars, april, maj, juni. Under denna period fanns mycket osäkerhet och rädsla för viruset och många verkade ta det säkra före det osäkra när det gällde vilka symptom man skulle stanna hemma för. Detta märktes på de frågor som inkom från chefer till HR-enheten och kan förmodligen även spåras i att det endast är den korta sjukfrånvaron som ökat (5,4% 2020 och 4,6% 2019). Den långa har istället minskat till 39,9% av den totala sjukfrånvaron 2020, från 46,5% av den totala sjukfrånvaron 2019.

För månaden augusti 2020 kan noteras en betydligt lägre sjukfrånvaro (totalt 6,1%, kvinnor 6,2%, män 4,1%) jämfört med 2019 (totalt 11,5%, kvinnor 11,8%, män 5,8%). Detta följer den nedåtgående trend som påbörjades september 2018. Detta är glädjande då det pågår ett målmedvetet arbete med att minska sjukfrånvaron inom förskolan, och behålla våra medarbetare friska och i jobb.

(20)

Titel Kön Utfall Mål Bedömning Hållbart Medarbetarengagemang

HME, totalindex 81

Nästa medarbetarundersökning genomförs november 2020 Medarbetare som är stolta över att

arbeta inom Eskilstuna kommun, andel (%)

82%

1-åriga åtaganden

Samtliga förvaltningar och bolag ska systematiskt arbeta med att skapa förståelse för beslutade policy och riktlinjer för medarbetarskap, chef- och ledarskap. I åtagandet ingår också att införa nya arbetssätt och metoder för Modigt ledarskap och Modigt medarbetarskap. (KS, alla nämnder, alla bolag)

Plan är att genomföra medarbetarutbildningen inom förskolan, innan 2020 är slut

Personalredovisning

I förskolan har sjukfrånvaron minskat markant, trots förhöjd sjukfrånvaro under mars 2020 p g a covid-19 influensa. Statistiken visar en tydlig nedgång från november 2019 till och med februari 2020. Störst är minskningen bland kvinnor, men den är tydlig även bland män. Både kort och lång sjukfrånvaro har gått ner.

GUL LINJE ÄR FÖRSKOLANS VÄRDE, GRÖN ÄR KOMMUNEN DIAGRAMMET VISAR MÅNAD FÖR MÅNAD 201803–202003.

(21)

Ekonomi

Alla utförande enheter inom Förskolenämnden är resultatenheter. Det innebär att chef för varje enhet har fullt ekonomiskt ansvar för resultatet. Ökat antal barn genererar ökade intäkter och omvänt minskar intäkterna. Resursfördelningsmodellen är omedelbar och ställer krav på effektiv omställning. Syftet är att tydliggöra resultatansvaret och att föra ut resurserna till utförande enhet.

Resursfördelningen i förskolan ger en lägre skolpeng för barn som går upp tom 25 timmar i veckan och en högre för barn som går fler än 25 timmar i veckan.

Förskolan följer upp ekonomin i sju förskoleområden och vi arbetar kontinuerligt med resultatuppföljning med fokus på förskolor med avvikelser.

Periodavvikelse januari-augusti

Förskolenämndens resultat per augusti är +65,5 mnkr och avvikelsen mot budget är +40,7 mnkr. I resultatet ingår överskott som Förskolenämnden fått med sig från 2019 på +20,3 mnkr. Årets resultat utan tidigare underskott och semesterlöneskuld är per augusti +36,1 mnkr, vilket är en avvikelse mot budget på +42,9 mnkr.

Avvikelserna mot budget ligger främst på att statens ersättning av sjuklönekostnader (+8,5 mnkr), högre beviljade statsbidrag (+4,5 mnkr), lägre lokalkostnader (+4,8 mnkr), lägre måltidskostnader (+2,8 mnkr) samt lägre personalkostnader pga. frånvaro och försenade rekryteringar. Under våren då Coronaeffekten var som störst var frånvaron bland både barn och personal stor och vikarier behövde därför inte sättas in i lika stor omfattning som normalt.

Förskolan har för 2020 varit tvungna att överbudgetera med 12 mnkr för att få ihop sin budget. Det överskott som förskolan fick med sig från 2020 ligger som ackumulerat utfall i resultatet, men kostnader kommer successivt under hela året.

Förskolans prognos

Prognos för Förskolenämnden är för helår 2020 18,4 mnkr. I detta ingår överskott på 20,3 mnkr från tidigare år. Detta innebär att årets resultat för förskolan beräknas till -1,8 mnkr. Det ingår stora positiva engångsposter i det prognosticerade resultatet för året.

Skolpengsfinansiering

Prognos för förskolans skolpengsfinansierade del för året är +13,7 mnkr. I prognosen ligger överskott från 2019 på 18,3 mnkr. Årets resultat prognosticeras till -4,5 mnkr, men landar på +18,3 mnkr inklusive tidigare års överskott. I resultatet ingår stora positiva effekter jämfört med budget, men framför allt ingår effekten av Corona och ersättningen för sjuklön med 8 mnkr. Förskolan har svårt att klara finansieringen och vara i balans på befintlig skolpeng vilket årets resultat utan tidigare

överskott samt överbudgeteringen visar.

Anslagsfinansiering

Förskolans anslagsfinansierade del prognosticeras till +4,7 mnkr för 2020. I överskottet ingår tidigare års överskott med 2 mnkr som inte beräknas gå åt 2020. Familjecentralernas prognos är +1,0 mnkr – främsta orsakerna är sena vakanstillsättningar samt utebliven kompetensutveckling och liknande

(22)

pga. Corona. Pedagogisk omsorg i Torshälla är beslutad att läggas ned från augusti och totalt för

”Nattis” verksamheten i kommunen är prognosen +1,6 mnkr för året.

Helårsprognos förskolan

Förskolan har en negativ avvikelse avseende volymer för perioden januari-augusti 2020 på i genomsnitt -76 barn mot budget. Under våren skolas fler och fler barn in vilket gör att volymerna ökar fram till juni. På hösten börjar 6-åringarna förskoleklass och inskolning av nya små barn börjar.

Detta är orsaken till att barnantalet sjunker i juli-september och normalt ökar under hösten.

Mätningen i september används som utfall även i juli och augusti. Volymerna vid mätningen i september ligger -266 - långt under budget.

Intäkterna för skolpeng är svåra att prognosticera eftersom förskolorna får olika skolpeng beroende på om barnen är inskrivna på över eller under 25 timmar i veckan. Högre skolpeng ges för barn som går över 25 timmar i veckan. Avvikelsen i skolpeng tom augusti är +3,9 mnkr. Det är alltid en opåverkbar osäkerhetsfaktor som kan kräva snabb anpassning i verksamheterna för förskolorna. Vi ser att antalet barn som beräknas vara i våra verksamheter under hösten är betydligt under budget och prognosen för snittantal barn under hela året är -125. Denna negativa avvikelse påverkar skolpeng till nämnden med -15,7 mnkr på helårsbasis.

Statsbidrag för mindre barngrupper togs med i budget i den omfattning det var beviljat för läsår 19/20. Under sommaren har ytterligare statsbidrag beviljats för 20/21. Fler enheter än tidigare har beviljats bidrag vilket ökar på den positiva effekten på helår till +7,9 mnkr. Detta bidrag gör att enheter många gånger kan behålla personal istället för att säga upp vilket innebär att nettoeffekten för nämnden inte ökar i samma omfattning som statsbidraget.

Prognosen för intäkt av barnomsorgsavgifter sänks med 1,2 mnkr till 48,1 mnkr då antalet barn i förskolan ligger under budget.

Statens ersättning för sjuklönekostnader beräknas till 8,5 mnkr, samma som utfall ackumulerat augusti, för helåret då det just nu inte finns information att staten ska fortsätta kompensera för 4700

4900 5100 5300 5500 5700 5900

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

Budget 2020 Utfall 2020 Utfall 2018 Utfall 2019

(23)

sjuklön efter september. Det finns även negativa effekter till följd av Corona – bla kostnader för fast anställd personal i poolen som inte kunnat bokas ut under pandemin. Totalt sett ökas

personalkostnader i prognosen och detta kan också hänföras till personalkostnader direkt hänförbara till statsbidrag och möjliggjorda anställningar.

Prognos för lokalkostnader för året är +5,5 mnkr. Största orsaken är sänkningen av internräntan vilket gett större effekt än budgeterat.

Prognos för inköp av material är -5,1 mnkr jämfört med budget. Drygt 2 mnkr är relaterat till nystart av Skiftinge och Munktell. Utöver detta satsas på att förnya IT parken (bla utbyte av gamla datorer) då förskolan ligger långt efter på detta område.

Prognosen för måltidskostnader är +3,2 mnkr för året. Detta beror på att budgeten lades innan priserna var färdigberäknade från måltidsorganisationen och att det verkligt debiterade priset är lägre.

Förskolans överskott från 2019, positiv Coronaeffekt, lägre måltids- och lokalkostnader än budget hjälper förskolan att klara en plusprognos för året. Överbudgetering på 12 mnkr minskar

plusprognosen på helår och vi beräknar inte behöva använda hela överskottet på 20,3 mnkr under året. Vi skulle i så fall riskera att dra på oss kostnader framöver som vi inte har råd med i framtiden.

Utan överskottet från förra året är prognosen -1,8 mnkr, men när vi använder del av tidigare överskott blir prognosen +18,4 mnkr. Detta innebär att utan överskott från tidigare skulle förskolan gjort ett minusresultat alternativt fått anpassa sin verksamhet för att klara budget.

Status för Förskolenämndens större fastighetsrelaterade objekt per 31 aug 2020 ärenligt nedanstående.

1. Byggnationen av nya Skiftinge förskola är klar totalt 240 platser varav nya 100 st.

2. Projektering förutbyggnad av Fogdegatans förskola med 80 platser pågår.

3. Upphandling av utbyggnad av Hattmakarens förskola med 80 platser är klar.

4-åriga processmål

Alla enheter har en ekonomi i balans.

Bedömning

Andel enheter med ekonomi i balans 898% 100%

Effektiva upphandlingar och inköp.

Bedömning

(24)

Avtalstrohet, andel (%) 88% 83%

Investeringsredovisning

År: 2020 Period: Augusti Projekt: Drift + driftprojekt Enhet: Mnkr (vänt tecken, 1 decimal) Konto inv: INVESTERINGAR

Anläggningsinvesteringar Utfall ack totalt

Total projekt- budget

Avvikelse Prognos-

avvikelse Budget

helår Avvikelse helår Prognos aug Anläggningsinvesteringar (KF)

Fastighetsinvesteringar (KF) 0,0 0,0

Summa

Anläggningsinvesteringar (KF) 0,0 0,0

Nämndbeslutad investering -3,4 -0,7 -2,7 -1,3

Kommentar:

Förskolenämnden tog i juni ett beslut om utökad budget för nämndinvesteringar (+1,3 mnkr). Orsak till behovet av utökad budget var uppstart av Skiftinge förskola samt Munktellstadens förskola. Inköp av möbler och infrastruktur till dessa är orsaken till behovet av utökad budget.

Prognosändringar med anledning av Corona Prognostiserad

intäktsminskning Prognostiserad

kostnadsökning Prognostiserad kostnadsminskning

1,2 mnkr 7,9 mnkr

Corona

Den prognosticerade nettoeffekten pga Corona är +6,7 mnkr. Statens ersättning för sjuklöner beräknas bli +7,9 mnkr och kostnader pga. tillsvidareanställd personal som inte kunnat bokas ut under pandemins mest intensiva period beräknas bli – 1,2 mnkr.

(25)

Internkontroll

Nämndens internkontroll integreras alltmer i verksamhetsplanering, uppföljning och

förbättringsarbete. Enligt kommunallagen ska nämnderna se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt, samt att de föreskrifter som gäller för verksamheten följs. Nämnden skall också se till att den interna kontrollen är tillräcklig, samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt.

Genomförda kontrollåtgärder och moment rapporteras i Delår 1 och Delår 2 till respektive styrelse och nämnd. Efter årets slut slutrapporteras interkontrollen till respektive nämnd/styrelse och kommunledningskontoret gör en granskningsrapport av koncernens internkontrollarbete, inklusive de kommungemensamma kontrollmomenten.

De kommungemensamma kontrollmomenten till Delår 2 Strategiskt mål: Attraktiv arbetsgivare

Kontroll av att nya chefer gått den obligatoriska arbetsmiljöutbildningen och därmed fått delegation på området.

Den 17 juni 2020 beslutade KS om en ny riktlinje för fördelning av arbetsmiljöuppgifter,

KSKF/2020:218. Under våren 2020 uppdagades det att det fanns två styrande dokument kopplat till arbetsmiljöuppgifter, en kopplat till riktlinje för god hälsa där arbetsmiljön delegerades (vilket den inte kan göras utan endast fördelas) och en rutin för fördelning (som anger krav på politiken vilket inte direktör kan ange utan beslutas av KS vilket inte vara fallet). Den 17 juni ersattes dessa av kommunens riktlinje för fördelning av arbetsmiljöuppgifter – med beslut av KS.

I den nya riktlinjen togs krav på kontroll att chefer har gått utbildning bort. Då fördelning av arbetsmiljöuppgift sker måste mottagaren bedöma om tillräckliga kunskaper finns för att emotta uppgifterna. Därefter ska fördelning av arbetsmiljöuppgift läggas in i ett fördelningsträd per nämnd, då det är respektive nämnd som fördelar uppgifter och behöver följa upp att fördelning sker.

Huvudansvaret ligger kvar på nämnd men mottagare bär ansvar för sin uppgift. Är ingen fördelning gjord ligger ansvaret kvar hos nämnd/högre chef beroende på hur långt fördelning skett. Fördelning nämnd – förvaltningschef/kommundirektör – chef över chef tex områdeschef– chef över

medarbetare tex enhetschef.

För att säkerställa att vi har en fördelning behöver nämnd vara intresserad av att följa upp fördelningen, så förslag till uppföljning är att respektive nämnd följer förteckning av fördelning av arbetsmiljöuppgifter. Lämpligtvis sker detta i samband med årsskifte.

Strategiskt mål: Tryggt och självständigt liv

Kontroll av krisberedskap

I dagsläget, på grund av coronaviruset, är samtliga förvaltningar igång med sin krisberedskap, de har en krisorganisation och kriskommunikationen är igång, både internt och externt. Planeringen för kontrollmomentet var att under andra kvartalet boka in möten med varje förvaltningsledning och gå

(26)

igenom tillämpningen av rutiner för information vid allvarlig händelse/kris samt kännedom om krisorganisation och krisberedskap. När krisen är över kommer kommunens krisberedskap att utvärderas.

Nämndens egna kontrollmoment till Delår 2

Nämndens egna kontrollmoment omfattar risker med koppling till de strategiska målen:

 Höjd utbildningsnivå

 Stabil ekonomi

 Attraktiv arbetsgivare

Samtliga kontrollmoment redovisas detaljerat i bilagan ”Sammanställning kontrollmomentrapportering 2020 - Delår 2”.