2021-10-06 Förskoleförvaltningen
Utredning – som svar på motionen ”Språktest för viss nyanställd personal i förskola”
Motionen ”Språktest för viss nyanställd personal i förskola” riktas mot den utmaning med förskolepersonals språkkompetens som lyfts fram i förskoleförvaltningens lägesbedöming för år 2020. Enligt lägesbedömningen som gjorts, varierar personalens språkkompetens i svenska på ett sätt som påverkar barnens möjlighet att få tillräcklig språklig stimulans. I motionen finns därför två yrkanden:
Att kommunfullmäktige uppdrar förskolenämnden att utreda framtagandet av språktest i svenska, som ska genomföras vid anställning av viss personal i kommunala förskolor.
Att kommunfullmäktige uppdrar förskolenämnden att återkomma till
kommunfullmäktige med en kartläggning av personalens språkkompetens i svenska och behoven inom fortbildning i det svenska språket.
Föreliggande utredning som svar på motionen innehåller följande delar:
En genomgång av vilka krav på språkkompetens som ställs i förskolans styrdokument samt för barnskötar- respektive förskollärarexamen
En genomgång av arbetsrättsliga ramar
En omvärldsbevakning av hur andra kommuner arbetar med kartläggning och tester av förskolepersonals språkkompetens
En omvärldsbevakning av vilket arbete som sker nationellt inom området
En beskrivning av förskoleförvaltningens pågående insatser
Krav på språkkompetens för personal i förskolan
Enligt förskolans läroplan Lpfö 18 ska förskolan ”lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska, genom att uppmuntra och ta tillvara deras nyfikenhet och intresse för att kommunicera på olika sätt”. Vidare står det i läroplanen att ”barnen ska erbjudas en
stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter.” De mål som finns i läroplanens andra kapitel innehåller inte direkta formuleringar om det svenska språket utan är mer generellt skrivna i förhållande till barnens språkutveckling. Däremot nämns specifikt att de barn som har andra modersmål än svenska ska få möjlighet att utveckla både sitt modersmål och det svenska språket.
Även den rätt som berörda barn har till svenskt teckenspråk och till de nationella minoritetsspråken uttrycks i målen.
Läroplanen innehåller även riktlinjer om hur förskollärare och övriga arbetslaget bör arbeta för att uppfylla målen i läroplanen.
Förskollärare ska ansvara för att varje barn
utmanas och stimuleras i sin utveckling av språk och kommunikation samt matematik, naturvetenskap och teknik
Arbetslaget ska
utmana barnens nyfikenhet och förståelse för språk och kommunikation samt för matematik, naturvetenskap och teknik,
skapa förutsättningar för barnen att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankar med hjälp av olika uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg
Dessa formuleringar ger en riktning för hur språkkompetens kan förstås i relation till förskolans uppdrag. Utöver att själv behärska språket, behöver förskolans personal kunna använda språket i ett pedagogiskt syfte, för att skapa förutsättningar för barnens språkutveckling. Ytterligare vägledning ges i Skolverkets Allmänna råd för måluppfyllelse i förskolan. Här lyfts personalens kompetens fram både i termer av kunskaper och förhållningssätt. Där står följande:
”Det språkliga lärandet blir bäst när språket används i meningsfulla sammanhang i vardagen, till exempel i lek. Viktiga faktorer är personalens förhållningssätt och kunskaper. Barnens förutsättningar att utveckla sina språk påverkas i hög grad av attityder de möter och vilken språklig stimulans de får.
Ett förhållningssätt som kännetecknas av nyfikenhet, öppenhet och en vilja att ta reda på mer om barnets språk påverkar barnets möjligheter till att utveckla sina språk.”
I examensmålen för såväl barnskötarutbildning som förskollärarutbildning finns det ett fokus på att den studerande under utbildningen ska tillägna sig ett förhållningssätt som främjar barnens lärande och utveckling. Det finns i själva examensmålen inga skrivningar kring vilka specifika språkkunskaper i svenska som krävs för yrkesutövandet. Däremot finns vissa grundkrav när det gäller behörighet för att kunna få en barnskötarexamen respektive
förskollärarexamen/förskollärarlegitimation. Barn- och fritidsprogrammet är ett yrkesprogram.
För att få ett examensbevis för ett yrkesprogram krävs godkänt betyg i svenska 1 eller svenska som andraspråk 1 (källa: gymnasieguiden.se – behöver det verifieras?) För att sedan läsa vidare på högskola eller universitet krävs godkänt betyg i svenska 1, 2 och 3 eller svenska som andraspråk 1, 2 och 3. Det senare är således de kunskaper i svenska språket som krävs av en förskollärare.
Även den personal som i Malmö anställs som pedagoger uppfyller detta krav på kunskaper i svenska då de har en högskoleutbildning.
Personer med utländsk förskollärarexamen behöver visa att de har tillräckliga kunskaper i svenska för att kunna ansöka om svensk förskollärarlegitimation. Enligt information på Skolverkets hemsida gäller följande som bevis på tillräckliga kunskaper i svenska:
svenska 3 eller svenska som andraspråk 3 från komvux (gymnasial vuxenutbildning)
svenska B eller svenska som andraspråk B från komvux (gymnasial vuxenutbildning)
svenska för utomnordiska studenter från universitet eller högskola i Sverige
TISUS-testet, test i svenska för universitets- och högskolestudier.
Detta krävs emellertid inte för personer som har svenska, danska, norska, färöiska eller isländska som modersmål. Enligt Skolverket behöver personer som ansöker om svensk förskollärarlegitimation med en utländsk examen även visa kunskap om läs- och
skrivutveckling eller läs- och skrivinlärning på svenska. Detta sker genom intyg på studier eller tjänstgöring i svensk förskola eller förskoleklass. Det krävs inte vid dansk, isländsk eller norsk förskollärarutbildning, eller vid finsk utbildning med rätt att undervisa i svensktalande förskolor i Finland.
En mer utförlig beskrivning av vilka utvecklingsvägar som leder till förskolläraryrket och barnskötaryrket finns inom den statliga utredningen SOU 2020:67 Förskola för alla barn för bättre språkutveckling i svenska. Där lyfts även problematiken med bristande enhetlighet för vad som ingår i en barnskötarexamen från komvux. Mer om denna utredning följer i avsnittet om
omvärldsbevakning på nationell nivå.
Arbetsrättsliga ramar – Malmö stad
I föreliggande utredning har det även gjorts en översyn av vilka arbetsrättsliga ramar som styr möjligheten att införa språktest för viss personal i förskolan. Vid nyrekrytering kan språkkrav ställas om kravet är rimligt sett till vilken språknivå som behövs för att utföra arbetsuppgifterna enligt verksamhetens uppdrag eller den lagstiftning som finns. Om språkkravet är orimligt kan det bedömas som indirekt diskriminering om en sökande nekas en tjänst på grund av för låg språkkompetens.
Språkkrav ska tydligt framgå i annons vid rekrytering och vara rimliga för arbetsuppgifterna kopplat till verksamhetens uppdrag och lagstiftning. Om dessa förutsättningar finns kan ett språktest användas i ett senare skede i rekryteringsprocessen. Språktest kan då krävas från ett fåtal slutkandidater innan en tjänst eventuellt erbjuds.
Att fastställa krav på språkkompetens för olika yrkesgrupper är grundläggande. När kraven på språkkompetens är fastställda kan dessa användas i urvalet vid nyrekrytering.
Även vid kartläggning av språkkompetens för redan anställda medarbetare är det en förutsättning för bedömning att det är fastställt vilken språknivå som krävs inom respektive yrkesroll.
Kartläggning av kompetens i språk sker inom ramen för ordinarie kompetensutveckling av medarbetare. Det kan inte ställas nya absoluta språkkrav på medarbetare som är anställda. Om en kartläggning ska genomföras bedöms medarbetarens språknivå av närmaste chef. Visar
kartläggningen ett behov av högre språkkompetens ges ett allmänt erbjudande om kompetensutveckling till samtliga medarbetare inom till exempel en yrkesgrupp eller sker kompetensutveckling i samförstånd efter dialog mellan chef och medarbetare.
Omvärldsbevakning: Andra kommuners arbete med kartläggning och tester av förskolepersonals språkkompetens
En omvärldsbevakning har visat att det finns kommuner som på olika sätt använder sig av språktest i olika sammanhang. I Botkyrka finns ett verktyg som används vid alla nyanställningar inom vård och omsorg, inklusive förskola, vilket möjliggör bedömningar av hörförståelse, skriftlig språkförmåga och läsförståelse som motsvarar gymnasiekompetens i svenska. Vid intervjutillfällena bedöms också den muntliga språkförmågan. I Sölvesborg används inom omsorgsförvaltningen ett verktyg för språkkompetens från företaget Educateit. Testet används när godkänt gymnasiebetyg saknas och anställande chef bedömer att det behövs för tjänsten.
Även i Katrineholms kommun kan den som söker jobb inom omsorgs- eller utbildningssektorn
behöva göra ett språktest. De som har eftergymnasiala studier är undantagna. Testet kontrollerar hör- och läsförståelse samt skriftlig förmåga.
I Stockholm finns ett önskemål från skolcheferna i de 13 stadsdelsnämnderna att det ska tas fram gemensamma riktlinjer för kartläggning och bedömning av personals språkliga kompetens i svenska. Arbetet är emellertid ännu i sin linda. Vissa stadsdelar använder sig redan idag av test i form av att till exempel skriva ett vecko- eller månadsbrev, men några gemensamma rutiner har ännu inte utvecklats.
Det finns även kommuner som har valt att inte införa språktest för personal. Det gäller exempelvis Göteborg och Trelleborg. I Trelleborg gjordes en utredning om språktest av bildningsförvaltningen. Utredningen ledde till bedömningen att ett genomförande av språktest skulle vara kostsamt och kräva förhållandevis stora administrativa resurser, och att det inte kunde anses befogat sett till verksamhetens behov. Förvaltningen menade i
utredningen att det även fanns en risk att förlora sökande med yrkeskompetens, vilket bedömdes vara en mer angelägen utmaning. Personal som till viss del har bristande
kunskaper i det svenska språket kan vara sådan personal som behövs för att främja barnens utveckling och lärande, till exempel när det gäller barnens modersmål. Dock betonar bildningsförvaltningen samtidigt vikten av att personal i förskola har goda kunskaper i det svenska språket. För att bidra till att säkerställa detta, föreslås att krav på goda kunskaper i svenska språket ska framgå i annonserna vid rekrytering, t ex: ”Vi förväntar oss också att du har goda kunskaper i det svenska språket, i både tal och skrift.” I utredningen som
Trelleborgs bildningsförvaltning gjort betonas att de språktest som finns idag huvudsakligen är framtagna i undervisningssyfte, och att de inte nödvändigtvis visar hur väl personens språkkompetens motsvarar vad som krävs i arbetslivet. Ett ytterligare motiv till att inte använda sig av språktest grundar sig i den genomgång av rättspraxis gällande språkkrav i rekryteringsprocessen, som gjordes i samband med utredningen. Genomgången visar att sådana språkkrav kan utgöra indirekt etnisk diskriminering.
I omvärldsbevakningen gällande andra kommuners arbete ställdes också frågor kring
kartläggning av kompetensutvecklingsbehovet inom det svenska språket. I Trelleborg gjorde rektorerna den samlade bedömningen att det inte finns någon omfattande problematik med bristande kompetens i svenska språket bland förskolepersonalen. Bedömningen bygger emellertid inte på någon dokumenterad kartläggning. I Stockholm har stadsrevisionen skrivit en rapport om språkutveckling i förskolan, där det framgår att förskolan i vissa områden har en stor utmaning att rekrytera personal med goda kunskaper i svenska. Gemensamma rutiner för kartläggning saknas fortfarande, men det finns exempel på hur olika stadsdelsområden arbetar. I Skärholmen har alla rektorer i förskolan fått i uppdrag att kartlägga behovet av kompetenshöjande insatser i svenska språket. Kartläggningen har därefter följts av en utbildningsinsats i samarbete med SFI, som varit obligatorisk att delta i för dem som
bedömts vara i behov av det. I både Skärholmen och i Spånga-Tensta har utbildningsinsatser genomförts för att stärka den pedagogiska kompetensen i språkutvecklande arbete.
Skärholmens stadsdelsnämnd har även vidtagit åtgärder i form av omplacering av personal för att fördela den kompetens som finns.
Förskoleförvaltningen i Göteborg har gjort en jämförelse som visat att behovet av kompetenshöjande insatser för personal är som högst i skolor med lågt socioekonomiskt index. Det är också i dessa områden där eleverna i åk 1 bedöms ha störst brister i
grundläggande läsförmåga. I Göteborg arbetar förskoleförvaltningen med exempelvis
inventering av kompetens och pågående insatser och en referensgrupp bestående av rektorer samt personer med specialkompetens inom språkutveckling, i syfte att bland annat kartlägga behovet av språkhöjande insatser för personal i förskolan. Förvaltningen ser även över en nu pågående kompetensutbildning i yrkesspråk för barnskötare.
Omvärldsbevakning: Pågående arbete på nationell nivå
I betänkandet Förskola för alla barn – för bättre språkutveckling i svenska (SOU 2020:67) lämnas ett antal förslag som bland annat syftar till att stärka förskolans arbete med barns språkutveckling i svenska. En stor del av utredningen handlar om möjligheterna att införa obligatorisk förskola, men det finns även delar som specifikt rör personalens kompetens att stimulera barns
språkutveckling i svenska, främst med fokus på barns andraspråksutveckling. Utredaren lämnar i detta syfte flera förslag för att öka tillgången på legitimerade förskollärare och utbildade
barnskötare, med särskilt fokus på förskolor med svåra förutsättningar. Bland förslagen nämns införandet av en enhetlig utbildning till barnskötare, vilken ska anpassas till de kunskaper som idag behövs när det t.ex. gäller barns språkutveckling och andraspråksutveckling i svenska. Även examensmålen i förskollärarexamen föreslås ses över för att stärka kraven på kompetens kring barns andraspråksutveckling. Ett annat förslag är att Skolverket bör få i uppdrag att ta fram allmänna råd om vilka grundläggande krav som bör ställas på personal i förskolan. Detta rör bland annat språkkunskaper i svenska.
Förslagen, som presenterades i november 2020, har skickats på remiss till berörda myndigheter, kommuner och andra intressenter. Remisstiden löpte ut i maj 2021.
Förskolenämnden tar i sitt remissvar utifrån betänkandet upp att förslagen innebär stora och viktiga steg för att höja kvaliteten i förskolan. Förslagen öppnar upp för avsevärt förbättrade förutsättningar för rekrytering.
Pågående insatser inom förskoleförvaltningen
Förskoleförvaltningen fastställde en första delrapport i en utredning av det språkutvecklande arbetet på Malmö stads förskolor (FSKF-2021-6384) i juni 2021. Utredningen konstaterar bland annat att förvaltningen behöver ha gemensamma utgångpunkter för bedömning, utveckling och uppföljning av medarbetarnas språkliga kompetens.
Det finns idag inga rekommendationen om vilka kunskaper personal som arbetar i förskola bör ha. Med tanke på de förslag som lämnats i den statliga utredningen Förskola för alla barn – för bättre språkutveckling i svenska (SOU 2020:67) har inga konkreta förslag på åtgärder inom detta område formulerats, utan förvaltningen har inväntat eventuella nationella rekommendationer och riktlinjer. I avvaktan på om förslagen kommer att realiseras undersöker förvaltningen hur medarbetarna kan stärkas i sin förmåga att använda det svenska språket för att främja barns språkutveckling. Till exempel har förvaltningen påbörjat en uppföljning av utfallet på de tio förskolor som fått insatser med stöd av en lärare i svenska som andraspråk under hösten 2021.
Vidare planerar förvaltningen att göra en omvärldsbevakning om hur andra kommuner arbetar med frågan.
SVA-lärare
Sedan hösten 2020 har förskoleförvaltningen en anställd lärare i svenska som andraspråk. Läraren arbetar främst inom ramen för den särskilda satsning på språkutveckling som görs på utvalda förskolor med anledning av ett statsbidrag för bättre språkutveckling i förskolan. Den del av arbetet som SVA-läraren gör är riktat mot förskolans medarbetare. Fram till sommaren 2020
deltog tio förskolor i denna satsning. Från hösten 2021 involveras 14 nya förskolor i arbetet.
Läraren arbetar främst med dessa förskolors ledningsgrupper, där fokus ligger på att sprida en ökad förståelse för hur det faktiskt är att leva och jobba på sitt andraspråk, samt möjligheter för att jobba språkutvecklande av svenska på jobbet. Det handlar även om att få syn på vilken språklig nivå i svenska en faktiskt behöver för att klara sig bra i sin yrkesroll i förskolan, och hur det går att sätta upp konkreta språkliga mål.
Inom ramen för sitt uppdrag arbetar läraren även övergripande i förskoleförvaltningen. Här listas exempel på insatser som läraren är involverad i:
Att utveckla ett språkverktyg för förskoleförvaltningen genom att koppla Gemensam Europeisk Referensram för Språk – GERS (ett verktyg där man använder sig av
en språkskala med bedömningsmatriser och listor för självskattning) till konkreta exempel och språkscenarion specifikt för förskolan. Kopplat till detta är ett pilotprojekt som påbörjas under hösten där medarbetares språkliga nivå i svenska kan diskuteras inom ramen för medarbetarsamtal. Därefter kommer insatser för att kunna arbeta med språket att tas fram.
En framtida insats som övervägs är att utveckla en digital utbildningsmodul för egen språklig fortbildning som är utformad utifrån självskattningen.
Att utifrån boken ”Lyft språket på jobbet” föra samtal i utbildningsområdenas
ledningsgrupper. Detta är en handbok för arbetsplatser som vill arbeta språkutvecklande, vilken förskoleförvaltningen köpt in till samtliga rektorer.
Framtagande av en gemensam ordbok för förskolan, bland annat för att underlätta för personalen i skrivandet av exempelvis reflektioner.
Att tillsammans med personal utveckla ett material som kallas ”svårt i skriven svenska”, som kan användas för självrättning och samtal kring språket.
Rekommendationer
Med utgångspunkt i ovanstående kan slutsatsen dras, att språktest vid nyanställningar är möjligt om språkkravet är rimligt och om det tydligt framgår vid annonsering att detta krävs. Dock finns det betydande oklarheter kring hur den språkliga kompetens som krävs av förskolans personal bäst bedöms, samt vilka krav på kunskaper i svenska språket som bör ställas. Detta
uppmärksammas inte minst i den statliga utredningen Förskola för alla barn – för bättre
språkutveckling i svenska. Denna oklarhet påverkar även möjligheterna att kartlägga behovet av kompetensutveckling på ett likvärdigt sätt.
Förskoleförvaltningens pågående insatser inom bland annat ramen för den
statsbidragsfinansierade satsningen Bättre språkutveckling i förskolan framstår som viktiga för att nå en ökad förståelse för vilken språklig kompetens som krävs av personal som arbetar i
förskolan. Därför rekommenderas, utifrån denna utredning, att invänta eventuellt beslut om allmänna råd från Skolverket i frågan om krav på språkkompetens. Under tiden pågår ett arbete lokalt inom förskoleförvaltningen för att stärka såväl språkkompetensen hos personal, som ledningens förmåga att stödja personalens kompetensutveckling.
