Budgetuppföljning per 31 mars 2020

(1)

ON/2019:1

Budgetuppföljning per 31 mars 2020

Sammanfattning

Från slutet av februari och hela mars har nämnden haft fokus på att minska smittspridning av Corona Covid-19. Utmaningarna har varit och är många.

Nämnden införde besöksförbud under mars i stadens äldreboenden, stängde

seniorträffar, caféer och restauranger samt dagverksamheter för att minska risken för smittspridning. Stort fokus har legat på information och implementering av basala hygienrutiner för både invånare och personal samt att tillse att det finns tillräckligt med skyddsutrustning för personal.

Då sjukfrånvaron har varit högre än normalt, på grund av avrådan att komma till arbetet med lindriga luftvägsproblem samt på avvaktan att komma till arbetsplatsen först 2 dagar efter tillfrisknandet, har en central bemanningspool inrättats som gör det möjligt för verksamheterna att avropa vård- och omsorgspersonal.

Bemanningspoolen har inrättats i samverkan med stöd av flera förvaltningar. Det har varit och är stort intresse att arbeta inom vård- och omsorg vilket underlättat

rekryteringen av sjuk- och timvikarier. Förvaltningen har i samverkan med flera andra förvaltningar även anordnat korta vård- och omsorgsutbildningar för nyanställd personal.

Arbetet med nämndmålen pågår enligt plan.

Budgetuppföljning per den 31 mars 2020 visar ett överskott gentemot budget på 3,4 mkr.

Helårsprognosen för nämnden är ett utfall på 926,7 mkr, vilket är i enlighet med tilldelad budgetram. Osäkerheter i prognosen avser främst eventuella ekonomiska effekter av Coronavirus.

Omvårdnadsnämndens prognos för helåret avseende investeringarna är ett utfall på 2,3 mkr vilket motsvarar ett utfall enligt budget.

Förslag till beslut

Omvårdnadsnämnden tar del av budgetuppföljning per 31 mars 2020

Elisabet Sundelin Raquel Baez

Förvaltningschef Chefscontroller

(2)

1

Omvårdnadsnämnden - Budgetuppföljning per mars 2020

Budgetuppföljning per mars 2020

OMVÅRDNADSNÄMNDEN

ON/2019:1, behandlas på Omvårdnadsnämnden den 28 april 2020

(3)

2

mvårdnadsnämnden - Budgetuppföljning per mars 2020

Innehållsförteckning

Förvaltningsberättelse ... 3

Översikt över verksamhetens utveckling ... 3

Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten ... 3

Mål och uppdrag ... 4

Ekonomisk analys ... 4

(4)

3

Förvaltningsberättelse

Översikt över verksamhetens utveckling

Från slutet av februari och hela mars har nämnden haft fokus på att minska smittspridning av Corona Covid-19.

Utmaningarna har varit och är många. Nämnden införde under mars besöksförbud i stadens äldreboenden, stängde seniorträffar, caféer och restauranger samt dagverksamheter för att minska risken för smittspridning. Stort fokus har legat på information och implementering av basala hygienrutiner för både invånare och personal samt att tillse att det finns tillräckligt med skyddsutrustning för personal.

Då sjukfrånvaron har varit högre än normalt, på grund av avrådan att komma till arbetet med lindriga

luftvägsproblem samt på avvaktan att komma till arbetsplatsen först 2 dagar efter tillfrisknandet, har en central bemanningspool inrättats som gör det möjligt för verksamheterna att avropa vård- och omsorgspersonal.

Bemanningspoolen har inrättats i samverkan med stöd av flera förvaltningar. Det har varit och är stort intresse att arbeta inom vård- och omsorg vilket underlättat rekryteringen av sjuk- och timvikarier. Förvaltningen har i samverkan med flera andra förvaltningar även anordnat korta vård- och omsorgsutbildningar för nyanställd personal.

Budgetuppföljning per den 31 mars 2020 visar ett överskott gentemot budget på 3,4 mkr.

Helårsprognosen för nämnden är ett utfall på 926,7 mkr, vilket är i enlighet med tilldelad budgetram. Osäkerheter i prognosen avser främst eventuella ekonomiska effekter av Coronavirus.

Omvårdnadsnämndens prognos för helåret avseende investeringarna är ett utfall på 2,3 mkr vilket motsvarar ett utfall enligt budget.

Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten

Verksamheten inom Solna stad bedrivs inom stadens nämnder samt i form av aktiebolag, kommunalförbund och i stiftelseform. Styrningen i Solna stad utgår från ett system för samlad ekonomi- och verksamhetsstyrning samt gällande lagstiftning, föreskrifter och nationella mål för den kommunala verksamheten. Utgångspunkten är en sammanhållen målstyrning, där kommunfullmäktige anger inriktning och ekonomiska ramar för styrelse och nämnder. Det sker i Solna stads verksamhetsplan och budget, som är stadens främsta styrdokument. Den årliga verksamhetsplanen och budget kompletteras inom vissa områden med andra styrande dokument som policyer, strategier, riktlinjer, planer och program.

Styrelse och nämnder ska, med utgångspunkt från kommunfullmäktiges inriktning, precisera och fastställa en verksamhetsplan och budget utifrån föreslagna ekonomiska ramar. Hänsyn ska tas till viktiga förändringar i omvärlden såsom ändringar i lagstiftningen och förändringar i befolkningsstrukturen. Styrelse och nämnder ska till sin verksamhetsplan och budget besluta om internkontrollplan och konkurrensplan för verksamheten.

Utifrån styrelsens och nämndernas mål samt ekonomiska ramar ska förvaltningsledningen utarbeta verksamhetsplan och budget i dialog med sina enheter. Enheterna ska arbeta fram sina mål/aktiviteter, vilka i sin tur ska brytas ned till individuella mål/aktiviteter för varje medarbetare. Målen/aktiviteterna tydliggör medarbetares ansvar och befogenhet i det gemensamma arbetet med att uppnå enhetens, nämndens och stadens mål.

I Solna stads styr- och uppföljningssystem ingår uppföljning och utvärdering. Styrelse och nämnder ansvarar för att verksamheten följs upp och utvärderas i den omfattning som krävs för att ha en god kontroll. Befarade avvikelser, som inte är ringa, ska omgående informeras om till kommunstyrelsen som har uppsikt över nämndernas

verksamhet, uppföljning och utvärdering. Uppföljning och utvärdering lämnas till kommunfullmäktige vid två tillfällen under året, per 30 april och 31 augusti. Dessutom lämnas en årsredovisning per 31 december.

Omvårdnadsnämndens ansvarsområden

Omvårdnadsnämnden ansvarar för stadens äldreomsorg samt för omsorg om personer med funktionsnedsättning.

Ansvarsområdet omfattar myndighetsutövning och verksamheterna styrs i stor utsträckning av socialtjänstlagen

(5)

4

(SoL), hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Bland de verksamheter som nämnden ansvarar för finns boende, omsorg och service i ordinärt boende, daglig verksamhet, dagverksamhet, hälso- och sjukvård inom LSS-området med mera.

Mål och uppdrag

Kommunfullmäktige har i Solna stads verksamhetsplan och budget 2020 med inriktning för 2021-2022 beslutat om nämndmål och uppdrag för nämnderna.

Nämndmål

Solnabor som bor på vård- och omsorgsboende ska känna sig trygga, nöjda och få ett gott bemötande.

Solnabor som har hemtjänst ska ha möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden.

Solnabor med funktionsnedsättning ska kunna leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro.

Den besvärande ensamheten bland solnabor, som har hemtjänst eller som är boende på vård- och omsorgsboende, ska minska.

Uppdrag

Nämnden har inga uppdrag under innevarande år.

Ekonomisk analys

Driftredovisning

Verksamhetens nettokostnader för perioden är 228,3 mkr vilket är 1,4 mkr (0,6 %) lägre jämfört med föregående år.

Förändringen förklaras huvudsakligen av 2,1 mkr lägre intäkter i form av bidrag för momsersättning samt 3,9 mkr lägre kostnader än föregående år främst beroende på kostnader för köp av verksamhet. Under första kvartalet har redovisningsrutinerna på förvaltningen setts över och reviderats för att få en mer rättvisande redovisning varje månad. Det finns därför differenser vid jämförelser av utfallet mellan 2019 och 2020.

Periodens budgetavvikelse är ett nettoöverskott på 3,4 mkr. Förvaltningen har lagt om ekonomistyrningen för att bland annat få ett rättvisare månadsresultat, detta påverkar periodens utfall och kan göra att differenser uppstår i förhållande till periodiserad budget då vi har reserverat belopp som baseras på senaste periods fakturering.

Upprättande av nyckeltal pågår för att få en bättre överblick över nuläge och framtid och beräknas vara klar i kvartal 2.

Lägre kostnader jämfört med budget beror även på att budget är lagd i tolftedelar och ej periodiserat vilket betyder att löneökning för året ej har slagit in vilket blir en fördyrning längre fram under året. Detta gäller även för bland annat kostnader för indexökningar i avtal.

Avvikelsen mot budget förklaras i huvudsak av 2,1 mkr lägre intäkter i form av bidrag för momskompensation. Köp av verksamhet visar ett överskott på 6,2 mkr beroende på bland annat budgeterad indexökning som ej fallit ut.

Övriga kostnadsposter följer budget för perioden och visar endast små avvikelser.

Nämndens helårsprognos är ett utfall i enlighet med tilldelad ram. I prognosen har nämnden inte tagit hänsyn till påverkan av Coronavirus på våra verksamheter, det vill säga eventuella intäktsbortfall eller merkostnader, dessa kommer hanteras i nästkommande prognos.

(6)

5

Periodutfall Årsprognos

mkr 2020 2019 % 20/19 Budget-

avvikelse Budget Prognos Prognos- avvikelse

Taxor och avgifter 7,4 7,3 -0,3 30,7 30,5 -0,2

Hyror och arrenden 8,6 8,6 -0,4 35,9 35,6 -0,3

Bidrag 14,3 16,7 -4,1 73,5 73,5 0,0

Försäljning av verksamhet 0,2 0,4 0,6 -1,7 -0,8 0,9

Övriga intäkter 5,9 5,7 0,1 23,2 23 -0,2

Interna intäkter (kto 39) 17,1 16,8 -0,6 70,6 70,6 0,0

Summa intäkter 53,4 55,5 -3,8 -4,6 232,2 232,4 0,2

Personalkostnader -64,0 -62,2 -0,5 -253,8 -254,3 -0,5

Köp av verksamhet/tjänster -170,6 -174,5 6,2 -707,0 -707,4 -0,4

Lokalkostnader -19,7 -19,1 -0,6 -76,3 -77,1 -0,8

Kapitalkostnader -1,0 -0,6 -0,1 -3,6 -4,5 -0,9

Övriga kostnader -9,4 -9,9 2,5 -47,6 -45,2 2,4

Interna kostnader (kto 79) -17,1 -19,1 0,6 -70,6 -70,6 0,0

Summa kostnader -281,7 -285,3 -1,3 8,0 -1 158,9 -1 159,1 -0,2

Verksamhetens nettokostnader

-228,3 -229,7 -0,6 3,4 -926,7 -926,7 0,0

Verksamheter

mkr 2020 2019 % 20/19 Budget-

avvikelse Budget Prognos Prognos- avvikelse

Vård- och omsorgsboende -105,7 -101,9 3,8 % -2,1 -414,5 -414,5 0,0

Hemtjänst -44,7 -48,4 -7,9 % 3,4 -192,1 -192,1 0,0

Omsorg om funktionshindrade enligt LSS

-57,8 -58,1 -0,4 % 1,3 -236,5 -237,2 -0,7

Förebyggande verksamhet -4,3 -4,6 -7,5 % 0,2 -17,9 -17,9 0,0

Gemensam verksamhet (inkl. avd för myndighetsutövning)

-15,8 -16,7 -5,4 % 0,6 -65,7 -65 0,7

Summa nämnd -228,3 -229,7 -0,6 % 3,4 -926,7 -926,7 0,0

varav SoL och gemensam verksamhet

-170,5 -171,7 -0,7 % 2,1 -690,2 -689,5 0,7

varav LSS -57,8 -58,1 -0,4 % 1,3 -236,5 -237,2 -0,7

Förändring mot föregående år

Verksamhetens nettokostnader är 1,4 mkr (0,6 %) lägre jämfört med föregående år. Verksamheter enligt SoL och övrig verksamhet redovisar 1,2 mkr lägre kostnader än samma period 2019. Avvikelsen avser lägre kostnader för hemtjänstverksamheten och högre kostnader för särskilda vård- och omsorgsboende. LSS-verksamheten redovisar 0,3 mkr lägre kostnader än 2019. Även interna kostnader är lägre med anledning av en intern rutinförändring som infördes 2020.

Avvikelse mot budget

Periodens budgetavvikelse är ett nettoöverskott på 3,4 mkr. Under perioden har redovisningsrutinerna på

förvaltningen setts över och reviderats för att få en mer rättvisande redovisning varje månad. Det kan därför finnas differenser vid jämförelser av utfallet mellan åren och mot periodiserad budget.

För verksamheter enligt SoL och gemensam verksamhet redovisas sammanlagt 2,1 mkr lägre kostnader än budget.

Den upphandlade hemtjänsten enligt LOV, där även Humaniora hemtjänst ingår, visar ett överskott på 3,4 mkr jämfört med budget. Humaniora hemtjänst som drivs i egen regi uppvisar ett mindre underskott för perioden på 0,8 mkr och avser högre personalkostnader än budget. Verksamheter inom myndighetsavdelningen visar ett

överskott för perioden på 0,7 mkr och det avser lägre kostnader för färdtjänst och bostadsanpassningar. Inom vård- och omsorgsverksamheten är kostnader för momskompensation ca 2,1 mkr lägre för perioden. Kostnader för köp av externa platser inom vård och omsorg är i paritet med periodiserad budget.

För verksamheter inom LSS redovisas ett nettoöverskott med 1,3 mkr för perioden. Senarelagd uppstart av två gruppboenden påverkar perioden med ca 2,6 mkr. Överskottet dämpas av att kostnader för köp av externa platser för boende vuxna och barn är 1,6 mkr högre än budget.

(7)

6

Årsprognos

Helårsprognosen för nämnden är ett utfall på 926,7 mkr, vilket är i enlighet med tilldelad budgetram. I prognosen har nämnden inte tagit hänsyn till påverkan av Coronavirus på våra verksamheter, det vill säga eventuella

intäktsbortfall eller merkostnader.

Prognosen för verksamheter inom SoL vård- och omsorgsboende, hemtjänst och förebyggande verksamhet visar ett resultat i nivå med budget. Kostnader för gemensam verksamhet bedöms utifrån periodens utfall bli 0,7 mkr lägre än budget.

Verksamheter Omsorg om funktionshindrade enligt LSS beräknas överskrida budgeten med 0,7 mkr i förhållande till budget. Bedömningen bygger på periodens kostnadsökning för externa platser för boende vuxna och barn.

Investeringsredovisning

Förändringen mellan periodens utfall och föregående år är marginell.

Helårsprognosen för nämndens investeringar är ett utfall i nivå med budget. Det prognostiserade utfallet avser kapitalinventarier, arbetsmiljöåtgärder samt utrustning av LSS gruppbostäder.

mkr 2020 2019 Differens

20/19

Budget-

avvikelse Budget Prognos Prognos- avvikelse Kapitalinventarier,

arbetsmiljöåtgärder m.m.

-0,5 -0,2 0,3 1,8 -2,3 -2,3 0,0

(8)

SOLNA STAD

Omvårdnadsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 2020-04-14

SID 1 (4) ON/2020:52

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet, SAM, 2019 Omvårdnadsförvaltningen

Sammanfattning

Arbetsgivaren ska, enligt arbetsmiljölagen (AML) och arbetsmiljöverkets föreskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) bedriva systematiskt

arbetsmiljöarbete. Det innebär i stora drag att arbetsgivaren systematiskt ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön minst uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö. Syftet med det systematiska arbetsmiljöarbetet är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet och att även i övrigt, ur ett vidare perspektiv, uppnå en tillfredsställande och god arbetsmiljö.

Enligt arbetsmiljöverkets föreskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) ska arbetsgivaren minst en gång varje år göra en uppföljning av hur det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar. Om det inte fungerar tillräckligt bra ska det förbättras.

Uppföljningen ska dokumenteras.

Omvårdnadsförvaltningen har genomfört en uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet avseende år 2019.

Omvårdnadsnämnden tar del av redovisad årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) 2019 på omvårdnadsförvaltningen.

Inledning

Arbetsgivaren ska, enligt arbetsmiljölagen (AML) och arbetsmiljöverkets föreskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), bedriva systematiskt arbetsmiljö- arbete. Det innebär i stora drag att arbetsgivaren systematiskt ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön minst uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö. Syftet med det systematiska arbetsmiljö- arbetet är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet och att även i övrigt, ur ett vidare perspektiv, uppnå en tillfredsställande och god arbetsmiljö. Enligt

arbetsmiljöverkets föreskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) ska arbetsgivaren minst en gång varje år göra en uppföljning av hur det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar. Om det inte fungerat bra ska det förbättras.

Uppföljningen ska dokumenteras.

I syfte att effektivisera uppföljningsprocessen, säkerställa uppgiftslämnandet samt på ett tydligare sätt integrera uppföljningen i samverkan med de fackliga

organisationerna genomförs den årliga uppföljningen av det systematiska

arbetsmiljöarbetet i staden med stadsövergripande samordning. Varje förvaltning tar fram en handlingsplan över förbättringsområden partsgemensamt i förvaltningens

(9)

arbetsmiljökommitté/FAMK. Stadens FAMK:ar lämnar därefter sina respektive svar till den centrala arbetsmiljökommittén/CAMK. Resultaten från FAMK:arna ligger till grund för den stadsövergripande sammanställningen av ”Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet, SAM 2019, i Solna stad”.

De frågor, ca 15 stycken, som ställs i uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet är direkt kopplade till arbetsmiljöverkets föreskrift om

systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) som anger de detaljerade kraven hur arbetsmiljöarbetet ska bedrivas. Uppföljningen består även av frågor om

utvecklingsåtgärder för att förbättra sättet att bedriva det systematiska arbetsmiljö- arbetet på arbetsplatsen.

Kravet på att arbeta systematiskt och hållbart med arbetsmiljön i verksamheten lyfts även fram i föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:14) där det särskilt betonas att den sociala och organisatoriska arbetsmiljön ska vara en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Genomförda förbättringsåtgärder under 2019 utifrån 2018 års uppföljning av omvårdnadsförvaltningens systematiska arbetsmiljöarbete

Det sammanfattande resultatet av uppföljningen av omvårdnadsförvaltningens systematiska arbetsmiljöarbete visar att det systematiska arbetsmiljöarbetet ingår som en naturlig del i det dagliga arbetet. Kunskap, engagemang, dialoger och struktur finns upparbetat inom verksamheterna för att arbeta systematiskt med arbetsmiljöfrågor. Planering finns för när olika frågor och processer tas upp under kalenderåret vilket utgör en grund för att arbetstagarna och skyddsombuden ges möjlighet att medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

I syfte att säkerställa Omvårdnadsförvaltningens systematiska arbetsmiljö- arbete under 2019, har följande åtgärder genomförts:

1. På förvaltningens Ledarforum följs olika processer och frågeställningar upp som berör aktuella verksamhets- och arbetsmiljöfrågor. Diskussioner förs, lärande skapas och processer förankras. Chefsrollen stärks och partner-skapet vidareutvecklas inom förvaltningen. Huvudfokus, jämte ordinarie

verksamhetsutveckling, har varit Solna 2025, mål och uppdrag definieras och konkretiseras för förvaltningen. Samverkan definieras med andra aktörer, för att möta kommande utmaningar inom äldre- och funktionshinderområdet.

2. Inom verksamheterna skapas struktur och framförhållning genom den årliga planeringen/kalendariet för när olika arbetsmiljöfrågor och processer som ska hanteras operativt och strategiskt. Berörda forum och grupper involveras och bjuds in att medverka.

Planeringen berör bland annat medarbetar- och lönesamtal samt skydds- ronders genomförande, datum för LAMK:ar/lokala arbetsmiljökommittéer samt FAMK:ens (förvaltningens arbetsmiljökommitté) genomförande för övergripande frågeställningar. Den årliga medarbetarundersökningens genomförande planeras även in med krav på det efterföljande utvecklings- arbetet inom respektive verksamhet och grupp.

(10)

3 (4)

3. Genom ESF projektet Digitalt medarbetarskap har 7 stycken DKL:er/

digitala kompetensledare utbildats inom förvaltningen. Dessa medarbetare är interna utbildningsledare som bland annat lär ut hur medarbetarna anmäler/

rapporterar tillbud, olyckor, färdolycksfall och arbetssjukdomar genom verktyget KIA. KIA stödjer denna process som ytterst handlar om det systematiska arbetsmiljöarbetet. Chefer, berörda medarbetare och

skyddsombud samverkar i att utreda, riskbedöma, åtgärda och följa upp olika händelser/ ärenden för att förebygga olyckor och ohälsa, för att skapa en säker och hållbar arbetsmiljö.

DKL:erna arbetar för att höja medarbetarnas digitala kompetens inom de olika verksamhetssystem som finns inom förvaltningen, system som

medarbetarna behöver kunna hantera och använda i sin vardag för att skapa dokumentation, effektivitet och kvalitet.

Inom ramen för ESF projektet har även en workshop genomförts gällande normer/ likabehandling. Workshopen kallas Ett gott arbetsklimat och

genomförs av förvaltningens projektledare tillsammans med HR konsult och berörd chef. Merparten av Omvårdnadsförvaltningens medarbetare deltar och konceptet har även spridit sig till Barn- och utbildningsförvaltningen.

Förvaltningens värdegrundsarbete stärks för rätt bemötande mellan medarbetare och chefer, kunder, boenden/ brukare och anhöriga.

4. Utbildning har även genomförts för vårdare/ stödassistenter på LSS

boendena och för handläggare inom myndighetsavdelningen samt för chefer inom egen regi, genom Omställningsfondens medel. Utbildningarna handlar om att stärka grupperna i sina yrkesroller och att skapa en djupare kunskap om brukarnas problematik och behov för att kunna möta och bemöta brukarna korrekt.

5. Riskbedömningar genomförs vid förändringar i verksamheten i samverkan med fackliga parter/skyddsombud. Riskbedömningarna utgör en naturlig grund för beslut samt handlingsplaner och åtgärder.

Hot och våld är en fortsatt risk och därmed prioriterad fråga för samtliga verksamheter. Riskbedömningar är avgörande för medarbetare i arbetet i relation till brukare/ kunder.

Vid till exempel omorganisationer, nya lokaler, IT-användning/ användande av olika verksamhetssystem och i samband med en växande verksamhet med nya kunder och brukare, arbetar verksamheterna systematiskt med

riskbedömningar. Tidsatta handlingsplaner tas fram för att möta de risker och utmaningar som man ser på kort och lång sikt. Information ges till

medarbetarna.

6. Rutingenomgångar görs med medarbetare och revideras kontinuerligt vid behov, bland annat avseende introduktion samt sjuk- och friskanmälan. Ett pågående arbete även för 2020.

7. Genom förvaltningens hälso- och aktivitetsombud stöttas cheferna i det aktiva och främjande arbetsmiljöarbetet. Hälso- och aktivitetsombuden

(11)

fokuserar på att vidareutveckla medarbetarnas hälsa och välbefinnande för att främja arbetsförmågan i en många gånger tung och repetitiv fysisk

arbetsmiljö samt en komplex kognitiv arbetsmiljö.

En del i detta arbete handlar om att uppmana samtliga medarbetare att använda friskvårdspengen för träning/ friskfaktorer. Ett stort fokus är också utveckling av samarbeten och partnerskapet i arbetsgruppen.

Förslag till förbättringsåtgärder för 2020 utifrån resultatet av den årliga upp- följningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet 2019

På omvårdnadsförvaltningen kommer under år 2020 ske ett fortsatt arbete med att utveckla och ”hålla i” systematiken i arbetsmiljöarbetet. Vidareutveckling och uppföljning av rutiner samt skyddsombudens direkta deltagande i olika ärenden som tillbud och olyckor (som rapporteras genom avvikelsesystemet KIA), kommer att fortsatt prioriteras. Åtgärder genomförs men dokumentation i de olika

verksamhetssystemen som KIA respektive Adato (rehab stöd för chefer), kan förbättras. Uppföljning av beslutade åtgärder, att genomförda åtgärder har haft avsedd effekt, är också en prioriterad fråga.

Introduktion av visstidsanställda och timanställda kommer att uppmärksammas under 2020 då chefer konstaterar att detta ibland är eftersatt och utgör ett förbättringsområde.

Då sjukfrånvaron steg inom förvaltningen under 2019 (från 6,7% 2018 till 7,0%

2019) säkerställs vanligtvis av samtliga verksamheter kontinuerligt, månadsvis, att man följer upp och ”tar tag i” sjukfrånvaron. Samtal behöver hållas, dokumenteras och följas upp. Vid behov tar cheferna stöd och hjälp av HR (personalavdelningen) och företagshälsovården i olika rehabiliteringsärenden. Samarbetsformer med företagshälsovården har diskuterats för att säkerställa en säker leverans.

Många utvecklingsinsatser kommer att fortgå för chefer och medarbetare under 2020 vilket är en investering för att kunna möta nya behov och utmaningar hos kunder och brukare. Översyn görs av kompetenser som i sin tur ställer krav på nya arbetssätt och arbetsmetoder samt eventuellt organisationsformer. På grund av Corona pandemin har under första kvartalet 2020 krävts en översyn av bemanning, organisation, samtliga processer och arbetsmetoder i verksamheten. Nya samarbeten och kontakter har tagits i staden vilket är en positiv utveckling. Krisledning har upprättats och fungerat väl. Den digitala kompetensen har utvecklats stort under första kvartalet 2020. Lärandet i organisationen sker i hög fart och är positivt men samtidigt är arbetsbelastningen högre än normalt, hos både medarbetare och inte minst chefer. Sjukfrånvaron har varit högre än normalt under första kvartalet.

Elisabet Sundelin Maria Kittel

Förvaltningschef Avdelningschef

(12)

TJÄNSTESKRIVELSE 2020-04-03

SOLNA STAD

Omvårdnadsförvaltningen SID 1 (3)

ON/2019:45

Rekommendation till kommunerna om gemensam finansiering av ett mer samlat system för kunskapsstyrning i socialtjänstens verksamheter

Sammanfattning

Sveriges kommuner och regioner, SKR (tidigare SKL) har tagit fram ett förslag för att säkra en fortsatt gemensam utveckling för kunskapsstyrning inom socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården.

Förslaget omfattar en samlad gemensam kommunal finansiering och medverkan i ledning och styrning av de fem kvalitetsregistren BPSD, Svenska Palliativregistret, Senior alert, RiksSår och SveDem som kommuner använder för kommunal hälso- och sjukvård inom främst äldreomsorg och om juridiska hinder undanröjs, möjlighet att utveckla andra register för socialtjänstens verksamheter. Dessutom innefattas stöd för uppföljning och analys genom t.ex. brukarundersökningar inom

funktionsnedsättningsområdet samt att SKR kommer ansvara för nationell samordning genom mötesplatser och dialog för gemensam utveckling av kunskapsstyrning inom socialtjänstens verksamheter.

Den föreslagna finansieringsmodellen skulle för Solna stads del innebära cirka 1,95 kronor per kommuninvånare och år d.v.s. ca 164 tkr per år under åren 2021–2023.

Solnas principiella syn är fortsatt att Kvalitetsregister m.m. bör ingå i SKR:s kärnuppgifter och finansieras av den ordinarie årliga medlemsavgiften till SKR och inte via en extra medlemsavgift som nu föreslås. Men i uppkommet läge där SKR har meddelat att inför 2021 utesluta Solna från dessa viktiga verktyg föreslår omvårdnadsförvaltningen därför att omvårdnadsnämnden ansluter sig på ettårig basis och beslutar denna extra avgift. Solna önskar också att SKR i sitt budgetarbete för 2021-2022 säkerställer att kvalitetsregister är en kärnuppgift som i närtid

kommer att ingå i ordinarie medlemsavgift.

Ärendet är framtaget i dialog med stadsledningsförvaltningen.

Omvårdnadsnämnden föreslår kommunstyrelsen att anta SKR:s rekommendation till kommuner om gemensam finansiering av ett mer samlat system för

kunskapsstyrning i socialtjänstens verksamheter.

(13)

Bakgrund

Sveriges kommuner och Regioner (SKR) har bedrivit ett flerårigt arbete med att tillsammans med kommunerna utveckla kunskapsstyrning och evidensbaserad praktik inom socialtjänstens område. De tjänster och stöd som ingått i uppdraget har finansierats med stöd av överenskommelser mellan SKL och regeringen, tillfällig gemensam

finansiering från kommunerna eller interna tillfälliga utvecklingsmedel. Efter år 2016 är de omfattande överenskommelserna med staten, för utveckling inom socialtjänstens område, avslutade och därmed ökade behovet av en kommunal medfinansiering.

Sveriges kommuner och Regioner (SKR) beslutade den 14 december 2018 om en rekommendation till landets samtliga kommuner om gemensam finansiering av ett mer samlat system för kunskapsstyrning i socialtjänstens verksamheter.

Om finansieringen inte säkras så riskerar sannolikt denna unika källa till kunskap och lärande att försvinna.

Solna stad har under 2020 fortsatt att använda de tre kvalitetsregistren, BPSD, Palliativa registret samt Senior alert genom ett speciellt avtal med SKR. Enligt avtal betalar Solna 0,40 kronor per kommuninvånare och kvalitetsregister under 2020.

Fr.o.m. 2021 finns inte denna möjlighet kvar. Kommuner som inte antar

rekommendationen före juni 2020 kommer inte att ha tillgång till de tjänsterna fr.o.m.

2021.

Brukarundersökning inom funktionshinderområdet genomförs vartannat år i Solna.

Senaste undersökning genomfördes 2019 och nästa mätning planeras att genomföras 2021 under förutsättning att denna rekommendation antas.

Områden som omfattas av rekommendationen Nationella kvalitetsregistren:

 Senior alert: kvalitetsregister för trycksår, munhälsa, benbrott, viktminskning samt blåsdysfunktion. Registret används idag på samtliga vård- och

omsorgsboenden i Solna.

 Svenska Palliativregistret: kvalitetsregister för verksamheter som vårdar personer i livets slut. Registret används idag på samtliga vård- och omsorgsboenden i Solna.

 BPSD-registret: kvalitetsregister för personer med beteendemässiga och

psykiska symtom vid demenssjukdom. Registret används idag på samtliga vård- och omsorgsboenden med demensinriktning i Solna. Det finns planer på att på sikt använda detta register även inom hemtjänsten.

 SveDem: kvalitetsregister för en god demensvård. Registret används inte i dagsläget i Solna.

 RiksSår: kvalitetsregister för svårläkta sår. Registret används inte i dagsläget i Solna.

Brukarundersökningar inom funktionshinderområdet och övrigt stöd till utveckling av systematisk uppföljning

Brukarundersökningen inom funktionshinderområdet riktar sig till vuxna personer med funktionsnedsättning inom boende, boendestöd, daglig verksamhet, sysselsättning och personlig assistans.

Tjänster som omfattas av förslaget är för närvarande förvaltning och utveckling av brukarundersökningstjänsten inom bland annat funktionshinderområdet.SKR sammanställer, publicerar samt förvaltar resultatet av undersökningen.

SKR kommer dessutom ansvara för nationell samordning genom mötesplatser och dialog för gemensam utveckling av kunskapsstyrning inom socialtjänstens

verksamheter.

(14)

3 (3)

Kostnad

Den föreslagna finansieringsmodellen skulle för Solna stads del innebära cirka 1,95 kronor per kommuninvånare och år d.v.s. ca 164 tkr per år under åren 2021–2023.

Detta innebär att Solna har tillgång till alla fem kvalitetsregistren samt förvaltning och utveckling av brukarundersökning inom funktionsnedsättningsområdet och även inom individ- och familjeomsorg. Förutom detta kommer Solna ha möjlighet att delta i dialog och mötesplatser för gemensam utveckling av kunskapsstyrning inom socialtjänsten.

Förvaltningens synpunkter

Kunskapsstyrning är ett område där samverkan är mer ändamålsenligt och effektivt än att varje huvudman gör arbetet var för sig. SKR bistår kommuner och landsting/regioner i detta arbete.

Kvalitetsregister och brukarundersökningar ger kommunerna en avgörande möjlighet att säkra kunskap och lärande i sina organisationer. Det finns större vinster med att

gemensamt finansiera och utveckla detta tillsammans än att vidareutveckla motsvarande tjänster på egen hand.

Om inte finansieringen säkras så riskerar sannolikt denna unika källa till kunskap och lärande att försvinna.

Enligt förvaltningens uppfattning är det angeläget att kvalitetsregistren upprätthålls, framför allt Senior alert, Svenska Palliativregistret och BPSD-registret. Dessa kvalitetsregister är ett stöd för verksamheterna i deras kunskapsbaserade

utvecklingsarbete, såväl på individnivå som på verksamhetsnivå. De utgör också underlag för nationella jämförelser vilket gör att kommunerna kan utvärdera och analysera verksamheternas kvalitet i jämförelse med andra.

Solnas principiella syn är fortsatt att Kvalitetsregister m.m. bör ingå i SKR:s kärnuppgifter och finansieras av den ordinarie årliga medlemsavgiften till SKR och inte via en extra medlemsavgift som nu föreslås. Men i uppkommet läge där SKR har meddelat att inför 2021 utesluta Solna från dessa viktiga verktyg föreslår OF därför att ON ansluter sig på ettårig basis och beslutar denna extra avgift. Solna önskar också att SKR i sitt budgetarbete för 2021-2022 säkerställer att

kvalitetsregister är en kärnuppgift som i närtid kommer att ingå i ordinarie medlemsavgift. Ärendet är framtaget i dialog med stadsledningsförvaltningen.

Förvaltningen föreslår att den föreslagna rekommendationen från SKR antas.

Elisabet Sundelin Ulrika Lyktberg Lindqvist

Förvaltningschef Stabschef

(15)

STYRELSEN NR 15/2018 ^länen

2019-03-06

Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70 50 Org nr: 222000-0315, info@skl.se, www.skl.se Fredrik Lennartsson

Avdelningschef Vård och omsorg

Kommunstyrelserna

för kännedom till socialchef/motsvarande förvaltningschefer

Rekommendation till kommunernas om gemensam

finansiering av ett mer samlat system för kunskapsstyrning i socialtjänstens verksamheter

Styrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting beslutade vid sitt sammanträde den 14 december 2018:

att rekommendera kommunerna att gemensamt, till SKL, finansiera viktiga förutsättningar för att arbeta evidensbaserat inom områdena uppföljning

(kvalitetsregister, brukarundersökningar m.m.) och nationell samordning till en kostnad av maximalt 19,5 mkr årligen vilket innebär ca 1,95 kr/invånare/år i kommunen. Finansieringen gäller för fyra år (2020-2023).

att kostnaden fördelas per kommun utifrån beräkningsmodellen för SKL:s

medlemsavgift. Medlemsavgiften baseras på befolkningen i respektive kommun. De fyra största kommunerna får en rabatt på 10 procent.

att en uttalad avsikt är att finansiering och organisering permanentas, där kommunerna så väl som staten bidrar långsiktigt.

att i en skrivelse informera kommunerna om rekommendation samt be dem meddela SKL sitt ställningstagande till det samlade förslaget senast den 15 juni 2019.

Förtydligande avseende meddelande från styrelsen:

Finansieringen gäller enligt rekommendationen för fyra år (2020-2023). Inte 2020- 2024 som felaktigt angavs i det ursprungliga beslutsunderlaget.

Beslutet ska meddelas SKL senast 15/6 2019.

(16)

2019-03-06 Vårt dnr:

18/00295

2 (2)

Process för kommunernas ställningstagande:

Senast den 15 juni 2019 önskar SKL svar från samtliga kommuner angående respektive kommuns ställningstagande till rekommendationen. Kommunens ställningstagande meddelas till registrator@skl.se

Om er kommun väljer att avstå från att anta rekommendationen är vi tacksamma om ni kan ange vilka skäl som föranleder detta.

En sammanställning av kommunernas ställningstagande återkopplas efter sommaren 2019 till mottagarna av detta följebrev. SKL:s och de berörda kvalitetsregistrens fortsatta arbete i frågan påverkas av kommunernas ställningstagande. Förutsatt att tillräckligt många kommuner ställer sig bakom rekommendationen kommer förberedande arbete inför 2020 att påbörjas under hösten 2019.

Länk till informationsmaterial om rekommendationen på skl.se

Sveriges Kommuner och Landsting Vård och omsorg

Fredrik Lennartsson Mari Forslund

Avdelningschef Vård och omsorg Sektionschef Kvalitet och uppföljning

(17)

Ärende: KS/2019:60

Rekommendation till kommunerna om gemensam

finansiering av ett mer samlat system för kunskapsstyrning i socialtjänstens verksamheter

Härmed överlämnas bifogade remiss till omvårdnadsnämnden och socialnämnden för yttrande.

Yttrandet förväntas senast den 3 maj 2019 till kommunstyrelsens registrator.

Ansvarig handläggare på stadsledningsförvaltningen, Christer Lindberg.

(18)

(19)

(20)

(21)

(22)

(23)

(24)

(25)

(26)

(27)

Sida 1 (6) 2019-02-28

ÄLDREFÖRVALTNINGEN Planeringsavdelningen Storforsplan 36 Box 44

123 21 Stockholm Telefon 08-508 36 215 Växel 08-508 36 200 Fax 08-508 36 249

aldreforvaltningen@stockholm.se www.stockholm.se

Handläggare Till

Marita Åkersten

Telefon: 08-508 36 215 Äldrenämnden

den 26 mars 2019

Remiss av Rekommendation till kommunerna om gemensam finansiering av ett mer samlat för kunskapsstyrning i socialtjänstens verksamheter

Svar på remiss från kommunstyrelsen, dnr KS 2018/1845

Förvaltningens förslag till beslut

Äldrenämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen och överlämnar det till kommunstyrelsen.

Margareta Östrand Raili Karlsson Tf. Förvaltningschef Avdelningschef

Sammanfattning

Sveriges kommuner och landsting (SKL) har bedrivit ett flerårigt arbete med att tillsammans med kommunerna utveckla

kunskapsstyrning och evidensbaserad praktik inom socialtjänstens område.

De tjänster och stöd som ingått i uppdraget har finansierats med stöd av överenskommelserna mellan SKL och regeringen, tillfällig gemensam finansiering från kommunerna eller interna tillfälliga utvecklingsmedel. Efter år 2016 är de omfattande

överenskommelserna med staten, för utveckling inom socialtjänstens område, avslutade.

SKL har nu tagit fram ett förslag för att säkra en fortsatt gemensam utveckling för kunskapsstyrning inom socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården. Förslaget innebär i korthet att kommunerna gemensamt finansierar ett evidensbaserat arbete inom områdena uppföljning och nationell samordning till en kostnad av maximalt 19,5 mnkr per år

(28)

Tjänsteutlåtande Dnr 1.6-158/2019 Sida 2 (6)

Error! Use the Home tab to apply Rubrik 1 to the text that you want to appear here.

Enligt förvaltningens uppfattning är det angeläget att

kvalitetsregistren upprätthålls. De ger stöd för ett evidensbaserat arbetssätt och ger underlag för nationella jämförelser vilket gör att kommunerna kan utvärdera och analysera verksamheternas kvalitet i jämförelse med andra.

Förvaltningen föreslår att den föreslagna rekommendationen från SKL antas. Den föreslagna finansieringsmodellen skulle för Stockholms stads del innebära cirka 1,7 mnkr per år för åren 2020 till 2023.

Bakgrund

Sveriges kommuner och landsting (SKL) har bedrivit ett flerårigt arbete med att tillsammans med kommunerna utveckla

kunskapsstyrning och evidensbaserad praktik inom socialtjänstens område. De tjänster och stöd som ingått i uppdraget har finansierats med stöd av överenskommelser mellan SKL och regeringen,

tillfällig gemensam finansiering från kommunerna eller interna tillfälliga utvecklingsmedel. Efter år 2016 är de omfattande överenskommelserna med staten, för utveckling inom socialtjänstens område, avslutade.

Sveriges kommuner och Landsting (SKL) har den 14 december 2018 beslutat om en rekommendation till kommunerna om gemensam finansiering av ett mer samlat system för kunskapsstyrning i socialtjänstens verksamheter.

Rekommendationen har skickats till landets samtliga kommuner.

Kommunstyrelsen har i en remiss begärt äldrenämndens yttrande i ärendet senast den 16 april 2019.

Ärendet

Kunskapsstyrning är ett område där samverkan är mer

ändamålsenligt och effektivt än att varje huvudman gör arbetet var för sig. SKL bistår kommuner och landsting/regioner med i detta arbete. Efter att överenskommelserna med regeringen avslutats har behovet av en kommunal medfinansiering ökat.

En pådrivande faktor är fortlevnaden av de kvalitetsregister som förvaltas av landstingen/regionerna men som även kommunerna använder. Dessa register har finansierats av en sedan tidigare avslutade överenskommelsen om Bättre liv för sjuka äldre mellan SKL och staten samt av landstingen/regionerna. Dock är de

(29)

Sida 3 (6)

nationella anslagen för kvalitetsregister minskade från 2018. Detta har lett till att de kvalitetsregister de båda huvudmännen använder är underfinansierade och därmed har svårigheter att bedriva sin verksamhet som tidigare.

Sveriges landsting och regioner finansierade gemensamt 2018 sammanlagt 116,5 mnkr till SKL för tjänster och stöd inom området kunskapsstyrning. I detta ingick kostnader för kvalitetsregister, Registercentrumorganisationerna och Kansliet för kvalitetsregister motsvarande 100 mnkr.

Om samtliga kostnader för kunskapsstyrning för både kommun- och region/landsting skulle läggas till på medlemsavgiften skulle det innebära att medlemsavgiften till SKL näst intill skulle behöva fördubblas. Det är inte heller ett alternativ att dessa tjänster och stöd inryms inom den befintliga medlemsavgiften då det skulle innebära en fullständig omprioritering av hela SKL:s uppdrag.

En förändring som också påverkat SKL:s arbete, med de områden som förslaget omfattar, är att de statsbidrag som förut var riktade till området nu är generella statsbidrag. Kommunerna kan själva

prioritera hur dessa medel ska användas – t.ex. genom att i samverkan finansiera, driva och förvalta avgörande delar för kunskapsstyrning inom socialtjänsten.

SKL har, i dialog med företrädare för medlemmarna, tagit fram ett förslag för att säkra en fortsatt gemensam utveckling för

kunskapsstyrning inom socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården.

SKL:s förslag

Det förslag som förbundsstyrelsen för SKL nu lämnat till kommunerna för ställningstagande är följande:

− Kommunerna finansierar gemensamt ett evidensbaserat arbete inom områdena uppföljning och nationell samordning till en kostnad av maximalt 19,5 mnkr per år, vilket innebär ca 1,95 kr/invånare i kommunen. Finansieringen gäller för fyra år (2020-2023).

- Kostnaden fördelas per kommun utifrån beräkningsmodellen för SKL:s medlemsavgift. Medlemsavgiften baseras på befolkningen i respektive kommun. De fyra största kommunerna får en rabatt på 10 procent.

(30)

- Det är en uttalad avsikt att finansiering och organisering permanentas, där kommunerna så väl som staten bidrar långsiktigt.

- Stora arbetsutskottet (AU) som utgörs av arbetsutskotten för SKL:s socialchefsnätverk, Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning i socialtjänsten (NSK-S) och nätverket för regionala samverkans- och stödstrukturer (RSS) tillsammans med SKL inledningsvis utgör en interimistisk styrgrupp för att leda arbetet.

Områden som omfattas av förslaget

Förslaget från SKL omfattar en samlad gemensam kommunal finansiering och medverkan i ledning och styrning av tre områden:

Nationella kvalitetsregister (14,6 mnkr)

• Senior alert – kvalitetsregister för trycksår, munhälsa, benbrott, viktminskning samt blåsdysfunktion (används av 287 kommuner)

• Svenska palliativregistret – kvalitetsregister för

verksamheter som vårdar personer i livets slut (används av 290 kommuner)

• BPSD-registret – kvalitetsregister för personer med

beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (används av 289 kommuner)

• SveDem – kvalitetsregister för en god demensvård (används av 63 kommuner)

• Rikssår – kvalitetsregister för svårläkta sår (används av 60 kommuner)

Stöd till uppföljning och analys genom t.ex.

brukarundersökningar och utveckling av gemensamma variabler för uppföljning av kvalitet och resultat (2,4 mnkr) De tjänster som omfattas av förslaget är för närvarande förvaltning och utveckling av nationella brukarundersökningar inom individ- och familjeomsorg och funktionshinderområdet.

Nationell samordning för gemensam utveckling av kunskapsstyrning (2,5 mnkr)

• Samordning mellan kommuner, RSS , SKL och myndigheter

• Stöd till och utveckling av arbetet i NSK-S.

• Samordning av Huvudmannagruppen för huvudmännens talan med Rådet för styrning med kunskap.

(31)

Sida 5 (6)

• Förutsättningarna att arbeta evidensbaserat, så att

kommunerna tillsammans med stöd av SKL kan utveckla ett gemensamt system för kunskapsstyrning inom

socialtjänstens verksamheter.

• Samordning med landsting/regioners gemensamma system för kunskapsstyrning, i nuläget med fokus på de nationella programområdena för psykisk hälsa samt barn och unga.

För att tjänsterna ovan ska kunna tillhandahållas nationellt med stöd av SKL behöver merparten av kommunerna anta

rekommendationen. Av ställningstagandet ska det framgå om rekommendationen antas eller inte. Om merparten av kommunerna avstår från att anta rekommendationen kan SKL inte säkra att tjänsterna och stödet som SKL tillhandahåller kommer att kunna erbjudas nationellt framöver.

Ärendets beredning

Ärendet har beretts inom äldreförvaltningen. Kommunstyrelsens pensionärsråd har tagit del av ärendet den 19 mars 2019. Samverkan med de fackliga organisationerna har skett i förvaltningsgruppen den 20 mars. Det för socialnämnden, äldrenämnden och

överförmyndarnämnden gemensamma rådet för

funktionshinderfrågor har informerats om ärendet den 14 mars 2019.

Förvaltningens synpunkter och förslag

Förvaltningen föreslår att den föreslagna rekommendationen från SKL antas. Den föreslagna finansieringsmodellen skulle för Stockholms stads del innebära cirka 1,7 mnkr per år för åren 2020 till 2023.

Efter beslut i kommunfullmäktige 2011 (dnr 327-1512/2011) ska stadens vård- och omsorgsboenden, servicehus och

dagverksamheter för äldre, oavsett regi, registrera i de nationella kvalitetsregistren Senior alert och Svenska palliativregistret.

Verksamheter med hälso- och sjukvårdsansvar som kvalificerat sig för Stjärnmärkt demens ska registrera i SveDem. De

kvalitetsregister som stadens verksamheter använder ingår i förvaltningsobjektet e-Hälsa. Under 2019 medfinansierar staden kvalitetsregistren Senior Alert med 375 tkr och BPSD registret med 380 tkr.

(32)

Enligt förvaltningens uppfattning är det angeläget att

kvalitetsregistren upprätthålls, framför allt Senior alert, Svenska Palliativregistret, SveDem och BPSD-registret. Dessa

kvalitetsregister är ett stöd för verksamheterna i deras

kunskapsbaserade utvecklingsarbete, såväl på individnivå som på verksamhetsnivå. De utgör också underlag för nationella

jämförelser vilket gör att kommunerna kan utvärdera och analysera verksamheternas kvalitet i jämförelse med andra. I vissa frågor utgör också vissa kvalitetsdata en norm för professionell standard, värden för en viss nivå som bör uppnås. Exempelvis insamlad kvalitetsdata om läkemedelsanvändning och personalkontinuitet inom hemtjänsten.

Det är ett omfattande arbete och finansiella resurser som lagts ner på utvecklingen av en gemensam kunskapsstyrning inom

socialtjänsten de senaste åren. Ett arbete som är för viktigt för kvalitetsutvecklingen inom äldreomsorgens verksamheter för att avslutas på grund av att de riktade statsbidragen upphört.

Mot bakgrund av detta anser förvaltningen att staden bör medverka i den nationella utvecklingen av en evidensbaserad praktik och en gemensam kunskapsstyrning inom socialtjänstens verksamheter.

Det ger även en möjlighet att påverka inriktning och utveckling inom de kvalitetsregister som stadens äldreomsorg använder för den kommunala hälso- och sjukvården. Om staden antar

rekommendationen är det angeläget att representanter från staden aktivt deltar i de olika grupper som bland annat arbetar med kvalitetsregistren.

Förvaltningen vill dock understryka att det förslag som nu

föreligger endast avser åren 2020-2023 men utgår ifrån att tanken är det ska leda till en långsiktig finansiell lösning. Förvaltningen anser att SKL bör genomföra en utvärdering av arbetet och

finansieringsformen inför ett eventuellt kommande ställningstagande till fortsatt finansiering.

Bilagor

1. Följebrev till meddelande (15:2018) från SKL:s styrelse 2. Rekommendation till kommunerna om gemensam

finansiering av ett mer samlat för kunskapsstyrning i socialtjänstens verksamheter, SKL

(33)

Dnr:18/00295

Sveriges Kommuner och Regioner info@skr.se, www.skr.se

Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Tfn: 08-452 70 00 Org nr: 222000-0315

Information om nationella kvalitetsregister till din kommun som avslagit eller inte svarat avseende SKR:s rekommendation om gemensam finansiering av ett mer samlat system för kunskapsstyrning i socialtjänstens verksamheter

Som tidigare utlovats kommer här information om vad som gäller 2020 för er kommun, och andra kommuner, som avslagit SKR:s rekommendationen eller ännu inte meddelat ert ställningstagande

De fem Nationella Kvalitetsregistren som ingår i rekommendationen är BPSD, Svenska Palliativregistret, RiksSår, Senior alert och SveDem. Registerna har

gemensamt fattat ett beslut att kommuner som avslagit SKR:s rekommendationen eller ännu inte meddelat SKR sitt ställningstagande har möjlighet att under 2020 betala en avgift för att använda kvalitetsregistren. Avgiften uppgår till 0,40 kr/kommuninvånare per kvalitetsregister.Det ovan beskrivna erbjudandet gäller för år 2020 men från och med 2021 kan er kommun inte använda de nationella kvalitetsregistren utan att anta rekommendationen.

Respektive kvalitetsregister kommer inom de närmaste veckorna sända ett mail till er kommun och fråga om ni planerar att fortsatt vara ansluten till kvalitetsregistret alternativt vill ansluta er. Om ni fortsätter vara ansluta eller väljer att ansluta er till ett eller flera kvalitetsregister fakturerar respektive kvalitetsregister er i början av 2020.

Det är möjligt att ändra sitt beslut och anta rekommendationen

Det finns fortfarande möjlighet att anta SKR:s rekommendation. För att delta från och med 2020, meddela SKR ert ställningstagande senast den 18 december 2019. För att ansluta sig till 2021 behöver beslut meddelas SKR senast den 15 juni 2020. Ett sådant ställningstagande skickas till: registrator@skr.se Ange dnr: 18/00295.

För mer information om rekommendationen läs här. För frågor om rekommendationen kontakta Anna Lilja Qvarlander, anna.lilja.qvarlander@skl.se.

(34)

2019-12-10

1 (1)

Dnr:18/00295

Sveriges Kommuner och Regioner info@skr.se, www.skr.se

Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Tfn: 08-452 70 00 Org nr: 222000-0315

Information om nationella brukarundersökningar till din kommun som avslagit eller inte svarat avseende SKR:s rekommendation om gemensam finansiering av ett mer samlat system för kunskapsstyrning i socialtjänstens verksamheter Som tidigare utlovats kommer här information om vad som gäller 2020 för er

kommun, och andra kommuner, som avslagit SKR:s rekommendation eller ännu inte meddelat ert ställningstagande.

Er kommun kan under 2020, till en extra kostnad, genomföra

brukarundersökningarna. Kostnaden, som uppgår till 0,4 kr/kommuninvånare, inkluderar alla brukarundersökningar som SKR bedriver:

 Brukarundersökningen inom funktionshinderområdet riktar sig till vuxna personer med funktionsnedsättning inom boende, boendestöd, daglig verksamhet, sysselsättning och personlig assistans

 Brukarundersökningen inom individ- och familjeomsorgen riktar sig till myndighetsutövningen och omfattar verksamhetsområdena social barn- och ungdomsvård, ekonomiskt bistånd samt missbruks- och beroendevård

 En pilotundersökning om unga i dygnsvård planeras utvecklas för att följa upp hur placerade ungdomar (både ensamkommande och andra unga) från 13 år och uppåt upplever stödet i sitt boende.

Inkluderat i kostnaden är bland annat användandet av den upphandlade undersökningstjänsten med bl.a. webbenkätverktyg för genomförande av

undersökningen och utveckling av en ny undersökning om unga i dygnsvård. Er kommun behöver dock, precis som de kommuner som antagit rekommendationen, även betala ett pris per anmäld respondent till den leverantör som tillhandahåller undersökningstjänsten. Priset för varje respondent är ännu inte känt, då upphandlingen nu pågår.

Det ovan beskrivna erbjudandet gäller för år 2020, men från och med 2021 kan er kommun inte delta i de nationella brukarundersökningar som SKR stöttar eller få tillgång till övriga tjänster kopplat till brukarundersökningarna, utan att anta rekommendationen.

Det är möjligt att ändra sitt beslut och anta rekommendationen

Det finns fortfarande möjlighet att anta SKR:s rekommendation. För att delta från och med 2020, meddela SKR ert ställningstagande senast den 18 december 2019. För att ansluta sig till 2021behöver beslut meddelas SKR senast den 15 juni 2020. Ett sådant ställningstagande skickas till: registrator@skr.se Ange dnr: 18/00295.

För mer information om rekommendationen, läs här. För frågor om

rekommendationen, kontakta Anna Lilja Qvarlander, anna.lilja.qvarlander@skl.se.

(35)

Handlingar till ärende 7-9 publiceras inte med hänvisning till sekretesskänsligt innehåll.

Om du önskar ta del av handlingen kontaktar du omvårdnadsnämnden som gör en prövning enligt offentlighets- och sekretesslagen (OSL).