2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Vårdgivare Ferlin

(1)

Reviderad 2017-12-01

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Vårdgivare Ferlin

Datum och ansvarig för innehållet

2018-01-11 Lisa Grönlund

(2)

2

Innehållsförteckning

Sammanfattning

Övergripande mål och strategier

Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Struktur för uppföljning/utvärdering

Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet

Uppföljning genom egenkontroll

Samverkan för att förebygga vårdskador Riskanalys

Informationssäkerhet

Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Hantering av klagomål och synpunkter

Sammanställning och analys

Samverkan med patienter och närstående

Resultat

Övergripande mål och strategier för kommande år

Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 §

Patientsäkerhetsberättelsen ska beskriva verksamhetens patientsäkerhetsarbete under föregående kalenderår, vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som uppnåtts.

(3)

3

Sammanfattning

Vardaga bedriver vård och omsorg i särskilt boende samt daglig verksamhet. De personer som bor och vistas på verksamheterna har biståndsbeslut enligt Socialtjänstlagen (SoL) och den

övervägande delen av insatser är enligt SoL

Där Vardaga har ansvar att bedriva hälso- och sjukvård ska årligen en patientsäkerhetsberättelse upprättas.

Ferlins mål är att ha en hög patientsäkerhet där alla kunderna känner sig trygga och säkra med den hälso-och sjukvård som vi bedriver.

Patientsäkerhetsarbetet har bedrivits kontinuerligt under året.

All personal dokumenterar avvikelser och identifierade risker i Vardagas avvikelsesystem Qmaxit. Avvikelser och identifierade risker har tagits upp i kvalitetsråde t, utretts och åtgärder har vidtagits. Kvalitetsråd hålls en gång i månaden och protokollförs i Qmaxit.

Synpunkter och klagomål från kunder och närstående tas upp i kvalitetsrådet och åtgärdas.

Synpunkter och klagomålen diskuteras även på arbetsplatsträffar för att personalen ska bli involverade i förbättringsarbetet. Återkoppling i ärendet till kund, närstående sker skyndsamt.

Kunder och närstående involveras i patientsäkerhetsarbetet genom vårdplanering som utförs en gång om året och/eller vid statusförändringar.

Uppföljning av verksamheten har utförts genom intern granskningar. Intern uppföljning har skett genom kvalitetstillsyn 2017-08-28 samt egenkontroller i maj och november.

Hygienrond skedde 2017-05-08 från akademiska sjukhuset.

Läkemedelsgenomgångar har genomförts i samarbete med ansvarig läkare.

På Ferlin registreras det i kvalitetsregister BPSD, Senior alert och Palliativa registret.

Teammöten med arbetsterapeut, sjukgymnast, omvårdnadspersonal och sjuksköterska sker varannan vecka där kundernas behov, önskemål planeras och utvärderas.

Journalgranskningar och loggkontroller har utförts kontinuerligt under 2017 enligt Vardagas

rutiner som överensstämmer med Uppsala kommuns rutiner, rapportering av loggkontrollerna

är rapporterade enligt Uppsala kommuns riktlinjer. Inga oegentligheter har hittas.

(4)

4

Övergripande mål och strategier

SFS 2010:659,3 k ap. 1 § och SOSFS 2011:9, 3 k ap. 1§

Qualimax är företagets ledningssystem för kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Företagets ledning fastställer kvalitets- miljö och arbetsmiljöpolicy, övergripande mål, beskriver roller och ansvar, säkrar resurser och kompetens samt följer upp och utvärderar målen.

Företaget ger direktiv och säkerställer så att ledningssystemet för varje verksamhet är

ändamålsenligt, med mål, organisation, rutiner, metoder och vård- och omsorgsprocesser som säkerställer kvaliteten.

En trygg och säker hälso- och sjukvård erhålls genom ett systematiskt kvalitetsarbete i hälso- och sjukvården. Vardaga har satt upp mål och strategier som ett led i arbetet:

 Arbeta med att alla har kunskap om rapporteringsskyldigheten kring händelser, vårdskada

 Arbeta för att alla boende ska ha en korrekt omvårdnadsdokumentation

 Säkerställ att alla boende har en risk- och preventionsbedömning när de flyttar in, över tid och minst var 6e månad.

 Alla boende där man finner en risk ska ha en hälsoplan upprättad med mål och åtgärder och den ska kontinuerligt följas upp och revideras

 Alla boende som samtycker, ska registreras i kvalitetsregister som Senior Alert och BPSD (vid demens)

 Säkerställ att alla boende får en bra sista tid i livet och att alla som avlider på boendet, registreras i Palliativa registret.

 Säkerställa och effektivisera samverkan i vårdprocessen för den boende genom tydlig mötesstruktur och bra teamarbete mellan alla yrkeskategorier. Vardagas teammöten.

 Säkerställ att de boende som är i behov av inkontinensskydd har ett korrekt individuellt utprovat och ordinerat skydd av en sjuksköterska med förskrivning

 Arbeta aktivt och konsekvent med personlig kompetensutveckling av alla medarbetare och frigöra den samlade kompetensen hos befintlig person

 Arbeta för en säker läkemedels- och delegeringsprocess

 Följa basal hygien i vård och omsorg

Vid introduktion får all personal genomgång av de basala hygienrutinerna. Alla våra boende

ska erbjudas en god och säker vård. Alla risker och avvikelser ska dokumenteras i Qmaxit och

sedan utredas och följas upp.

(5)

5

Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

SFS 2010:659,3 k ap. 9 § och SOSFS 2011:9, 7 k ap. 2 §, p 1

Ansvarsfördelning för att säkerställa patientsäkerhetsarbetet

VD har ett övergripande ansvar för styrning av företaget samt att kommunicera kvalitetspolicy och mål.

Affärsområdeschefen ansvarar för att följa upp varje regions kvalitetsarbete månadsvis.

Regionchefen har ansvaret i regionen att kommunicera krav och rutiner samt att följa upp kvaliteten i varje enskild verksamhet och säkra verksamhetschefens kompetens.

Verksamhetschefen (4 kap. 2§ hälso-och sjukvårdslagen (2017:30) samt hälso- och

sjukvårdsförordningen (2017:80) ansvarar för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet, god kvalitet och effektivitet. Verksamhetschefen har det löpande ansvaret för att verksamheten uppfyller ställda krav utifrån god och säker vård. Verksamhetschefen ansvarar för att legitimerad personal har rätt kompetens.

Legitimerad personal följer kontinuerligt upp sitt dagliga arbete. Legitimerad personal ansvarar för att utföra risk- och preventionsbedömningar för respektive patient. De ansvarar också för att insatser av hälso- och sjukvård utförs och måluppfyllelse fortlöpande utvärderas.

Vårdgivaren (juridiskt bolag) är ansvarig för rapportering och utredning av vårdskada.

På kvalitetsavdelningen har vårdgivaren utsedda personer som har uppdraget att upprätta och utvärderar riktlinjer för hälso- och sjukvården, inneha anmälningsansvar och ansvarar utifrån patientsäkerhetsförordningen (2010:1369) 7 kap. 3§, patientsäkerhetslagen (2010:659) 3kap 3§, 5§, 6§,7§, i förekommande fall. Vårdgivaren har uppdaterat styrdokument utifrån nya

författningar kring utredning och anmälan av vårdskada. HSLF-FS 2017:40 och 41

Struktur för uppföljning/utvärdering

SOSFS 2011:9 3 k ap. 2 §

Alla medarbetare har kunskap om hur Vardagas rutiner för rapportering av avvikelser är och har skyldighet att rapportera och direkt åtgärda en händelse. När en avvikelse bedöms allvarlig rapporteras detta till verksamhetschef som i sin tur tar ställning om information till överordnad chef och uppdragsgivaren. Vid risk för vårdskada utreder vårdgivare och lämnar vidare till anmälningsansvarig.

Kvalitetsrådet är verksamhetschefens forum där man systematiskt arbetar med ett ständigt förbättringsarbete och identifierar och bearbetar kvalitetsbrister inom verksamheten. Som underlag används avvikelserapporter, klagomål, synpunkter och förbättringsförslag.

Erfarenheterna av det inträffande återförs till medarbetare, patient, närstående eller andra intressenter. Kvalitetsrådet beslutar om kvalitetshöjande åtgärder.

För att undvika vårdskador, arbetar verksamheten aktivt med riskanalyser och handlingsplaner.

Varje månad följs kvalite och patientsäkerhet i varje led i företaget och underlag för detta är tillgängliga kvalitetsdata.

(6)

6 Verksamhetens arbete för struktur för uppföljning och utvärdering

Alla vårdskador rapporteras i avvikelsesystemet Qmaxit. Avvikelserna diskuteras i lednings- och kvalitetsgruppen och på teammöten. Där genomförs en utredning och det beslutas vilka åtgärder som måste vidtas och hur arbetet ska genomföras. Vid allvarliga händelser kopplas regionchef och medicinskt ansvarig sjuksköterska in för att deltaga i utredningen och om en anmälan måste göras.

Allt arbete dokumenteras i avvikelsesystemet, Qmaxit. Uppföljningar och sammanställningar av dessa görs kontinuerligt för att säkerställa att patientsäkerhetsarbetet följs.

Kvalitetsråd: Verksamhetens kvalitetsråd träffas 1 gång/månad eller oftare vid behov, deltar gör representanter från alla yrkeskategorier. Sammankallande är verksamhetschef. På kvalitetsrådet hanteras synpunkter, avvikelser, genomförda uppföljningar och

förbättringsförslag. Personalgruppen involveras i genomförande av eventuella förbättringar som måste göras för att förhindra att liknade händelser uppstår igen. Uppföljningar,

förbättringsförslag återkopplas till personalgruppen på arbetsplatsträffar eller till andra parter som varit involverade.

Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet

SFS 2010:659, 3 k ap. 10 § p 1-2

Vårdgivarens oberoende kvalitetsavdelning har under året reviderat och implementerat nya riktlinjer, rutiner, blanketter och checklistor angående patientsäkerhet.

Dessutom har systematisk uppföljning av avvikelser genomförts och återkopplats till ansvariga för uppföljning av vidtagna åtgärder.

Under året har patientsäkerhetsarbetet bedrivits genom ett aktivt arbete med att rapportera händelser och systematiskt följa upp dessa i ledningssystemet.

Verksamheterna registrerar i kvalitetsregister där samtycke finns och i Palliativa registret.

Samtliga verksamheter ska delta i PPM-studier. Riskbedömningar för trycksår, fall, nutrition, munhälsa och inkontinens görs i Senior Alert.

Sjuksköterska har hållit i hygienutbildning för personalen på Ferlin.

All personal har genomgått webutbildningen för BPSD.

Personal från Ferlin har också deltagit i de två SÄBO-utbildningar som anordnats av landstinget i Uppsala där läkare och sjuksköterska deltar.

Under året har en infektionsregistrering genomförts samt en PPM-studie gällande trycksår.

(7)

7

Hygienrond har skett på Ferlin i maj 2017 som resulterade i en handlingsplan som vi arbetat aktivt med. Hygienombuden på verksamheten har haft hygienråd vid fyra tillfällen under året för att fortsatt bedriva hygienfrågor.

Uppföljning genom egenkontroll

SOSFS 2011:9, 5 k ap. 2§, 7 k ap. 2 § p2

Egenkontrollen ska göras med den frekvens och i den omfattning som krävs för att vårdgivaren ska kunna säkerställa verksamhetens kvalitet.

Egenkontroller har genomförts i maj och i november. Kvalitetsinspektion genomfördes i augusti. Resultaten från dessa har genererat förbättringsområden som verksamheten arbetar med.

Loggranskningar genomförs varje månad och inga avvikelser har upptäckts.

Sjuksköterskorna kontrollerar månadsvis signeringslistorna för läkemedel och andra hälso- och sjukvårdsinsatser så att dessa är i fyllda korrekt. Om det upptäcks brister upprättas en avvikelse och återkoppling sker till verksamhetschef samt berörd personal. Vid avvikelser inom läkemedelshanteringen och andra hälso- och sjukvårdsinsatser så diskuteras detta i ledningsgruppen och på kvalitetsrådet för att se hur processen kan förbättras, återkoppling sker till personalgruppen.

Rehabpersonalen kontrollerar sin signaturlistor för rehabordinationer och återkopplar till verksamhetschef och berörd personal om brister upptäckts. Avvikelser upprättas om brister sker i utförandet.

Samverkan för att förebygga vårdskador

SOSFS: 2011:9,4 k ap. 6 §, 7 k ap. 3 § p 3

Läkarsamverkan och samverkansöverenskommelse

Verksamheten arbetar efter de rutiner som finns i VIS Vård i samverkan kommun och Landsting, Uppsala läns landsting - Uppsala kommun vad gäller

läkarsamverkansöverenskommelse. Överenskommelsen reglerar insatsernas omfattning och innehåll. Läkarinsatserna på verksamheten sköts av Nyby vårdcentral. Läkare kommer till verksamheten två dagar i veckan för rond och på övrig tid kan de nås per telefon.

Läkarkontakt och rådgivning under jourtid ansvarar beredskapsjouren primärvården Uppsala

läns landsting för.

(8)

8

Gällande förflyttningshjälpmedel och andra arbetstekniska hjälpmedel har vi ett nära

samarbete med HUL, som bistår med tekniskt kunnande och expertis gällande de olika hjälpmedlen.

Samverkan mellan yrkesgrupper runt patienten

MAS inom Ambea har kontinuerlig kontakt med uppdragsgivaren bland annat genom MAS- möten som arrangeras av Uppsala kommun.

Samverkan mellan yrkesgrupper runt patienten

Legitimerade medarbetare har tillsammans med omsorgsmedarbetare kontinuerliga

uppföljningar utifrån kundernas pågående hälso- och sjukvårdsinsatser, aktuella instruktioner och ordinationer.

Teammöten hålls kontinuerligt på varje enhet. Deltagare är omvårdnadsansvarig

sjuksköterska, rehabiliteringspersonal och omsorgspersonal. Teammöten genomförs 2 gånger per månad per avdelning.

Vid vårdplaneringar som sker minst en gång per år medverkar patienten/företrädare, kontaktman, läkare och sjuksköterska.

Riskanalys

SOSFS: 2011:9, 5 k ap. 1 §

För alla kunder som flyttar in på Ferlin görs riskbedömningar avseende fall, nutrition, munhälsa. Även riskbedömningar runt kunden samt ADL bedömning.

Det görs även en riskbedömning för personalens arbetsmiljö i arbete hos kund. Dessa riskbedömningar görs i samband med inflyttning samt vid behov. Handlingsplaner upprättas om risker identifieras.

Två gånger per år kontrolleras att riskbedömningarna är genomförda på alla kunder.

Informationssäkerhet

HSLF-FS 2016:40, 7 k ap. 1§

Vårdgivaren har en IT- policy och en informationssäkerhetspolicy som beskriver de regler och rutiner kring information som gäller för alla medarbetare i Ambea/Vardaga . Ambea/Vardaga är ett företag med erfarenhet av att hantera personuppgifter i olika typer av system.

Personuppgiftsansvarig ansvarar för att Personuppgiftslagens (PuL) bestämmelser efterlevs.

Samtycke inhämtas vid registerhållning och driftsleverantören, Enfo, säkerställer att informationen är säkrad och ej kan missbrukas. Allting är anpassat i enlighet med GDPR.

(9)

9 Logganalyser genomförs av IT- avdelningen minst en gång per år utifrån syfte att gallra. Intern revision leds av dataskyddsombudet och vid misstanke om intrång genomförs

logganalyser/spårning. Ambea/Vardaga arbetar aktivt för att minimera risk för informationssäkerheten.

Vardaga har styrande dokument för informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården. Genom att följa styrdokument för egenkontroll och loggkontroll av hälso- och sjukvårdsdokumentation säkrar verksamheten informationen.

Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet

SFS 2010:659, 6 k ap. 4 § och SOSFS 2011:9 5 k ap. 4§

Rapportering av händelser/ Avvikelser

Vårdgivaren har i sitt ledningssystem processer och riktlinjer för rapporteringsskyldighet.

Alla medarbetare har kunskap om Vardagas rutin för rapportering av avvikelser i

avvikelsesystemet Qmaxit. Alla medarbetare är skyldiga att rapportera och om möjligt direkt åtgärda uppkomna risker, avvikleser som kunde ha medfört en vårdskada eller som medfört en vårdskada. Medarbetarna har kännedom om vikten av att identifiera och registrera avvikelser. Det finns tydliga rutiner för hur åtgärder och uppföljning ska ske. Denna rutin diskuteras med jämna mellanrum på arbetsplatsträff för att säkra att alla medarbetare har kännedom om rutinen. Vid introduktion av nyanställd ingår information om

avvikelsehanteringsprocessen.

Allvarliga avvikelser rapporteras automatiskt i avvikelsesystemet Qmaxit till överordnad chef samt till medicinskt ansvarig sjuksköterska.

Avvikelserna utreds i ledningsgruppen och kvalitetsrådet där beslutas vilka åtgärder som ska vidtas och hur arbetet ska genomföras. Uppföljningar, förbättringsförslag återkopplas till personalgruppen på arbetsplatsträffar, teammöten och avdelningsmöten. Avvikelser är en stående punkt på arbetsplatsträffar. Detta för att vi ska lära oss av det som inträffat och att vi ska förhindra att samma händelse inträffar igen.

Hantering av klagomål och synpunkter

Klagomål och synpunkter

SOSFS 2011:9, 5 k ap. 3 §, 7 k ap 2 § p 6

Vårdgivaren har i sitt ledningssystem processer och riktlinjer för synpunkter och klagomål.

(10)

10

Alla synpunkter och klagomål dokumenteras i avviklesesystemet Qmaxit.

Synpunkter, klagomål och förbättringsförslag är ett led i det ständiga kvalitetsarbetet.

Blanketter för synpunkter och klagomål finns på varje avdelning samt i entrén. Vid inflyttning bifogas en blankett för synpunkter och klagomål i informationsmaterialet.

Alla synpunkter och klagomål hanteras skyndsamt av verksamhetschefen. Det som går åtgärdas direkt. Kvalitetsrådet diskuterar och analyserar samt beslutar om åtgärder.

Verksamhetschef ansvarar för att resultatet av synpunkten eller klagomålet återkopplas till berörd part såsom kund, närstående eller uppdragsgivare samt informerar medarbetare.

Om klagomål anses vara allvarligt rapporteras det direkt till överordnad chef och till medicinskt ansvarig sjuksköterska/kvalitetsavdelningen.

Sammanställning och analys

SOSFS 2011:9, 5 k ap. 6§

De flesta avvikelserna som inkommit har kunnat hanteras inom verksamheten. En avvikelse på verksamheten har utretts som misstanke om vårdskada. Ställningstagandet till utredningen om risk för vårdskada bedömdes inte vara en vårdskada men genererade förbättringsområden på verksamheten.

Det har registrerats flertalet avvikelser gällande missad administration av läkemedel. Detta har lett till att processen runt läkemedelshantering har setts över.

Synpunkter och klagomål som inkommit har kunnat åtgärdas genom information och dialog.

Avvikelser runt fall har även förekommit detta arbetas det runt med bland annat preventionsbedömningar och rehabiliterande åtgärder.

Det har varit flera avvikelser gällande utebliven signering för rehabiliterande insatser vilket

har lett till att vi testat nya sätt att hantera signeringslistorna.

(11)

11

Samverkan med patienter och närstående

SFS 2010:659 3 k ap. 4 §

Samverkan med patient och närstående

Verksamheten arbetar med boende- och närståenderåd. Närståenderådet leds av

verksamhetschefen och rådet träffas minst två gånger per år. Dessutom sker kontinuerligt närståendeträffar.

Vardaga har en kundombudsman. Kundombudsmannen tar emot synpunkter och klagomål från patienter och närstående och är oberoende.

Närståendeträffar anordnades fyra gånger under 2017 då närstående bjuds in på fika tillsammans med de boende samt möjlighet att ställa frågor till verksamhetschef och övrig personal.

Närståendebrev skrivs av Verksamhetschef månatligen med aktuell information om verksamheten.

Kunder och närstående informeras om möjligheten att lämna synpunkter och klagomål.

Resultat

SFS 2010:659, 3 k ap. 10 § p 3

Antal avvikelser gällande hälso- och sjukvård tagna från Q-maxit.

Resultat 2017

(12)

12

Område: Mål:

Ge en säker och högkvalitativ hälso- och sjukvård som uppfyller de krav och mål enligt HSL

Strukturmått:

Dessa förutsättningar behövs för att vi ska nå vår målsättning

Processmått:

Processer och aktiviteter vi utfört för att nå vår målsättning

Resultatmått:

Andel (%) av rappoerterade avvikelser som medfört vårdskada som tex fraktur, smitta, sår.

Måluppfyllelse:

Resultat kopplat till målet

Fall Att a l la patienter ska ha en dokumenterad fa l lriskbedömning. På nyi nflyttade boende s ka bedömningen va ra gjord i nom tre dygn.

Ruti ner och riktlinjer för fa l lprevention

Avvi kelsehantering Kompetens hos hälso- och s jukvårdspersonal Ett konstruktivt kva l itetsarbete för att förebygga fall och fa l lskador

Preventi onsbedömningar och ri s kbedömningar sker a v a rbetsterapeut och s jukgymnast vi d inflytt.

Al l a fall rapporteras i Qma xi t.

På tea mmöten diskuteras fa l lavvikelser och hur vi ka n a rbeta förebyggande.

Tota lt a ntal fa l lavvikelser 151 s t Så rs kada 6,6%

Ska da: 11,3%

Ingen s kada 70,2%

Smä rta 11,3%

Fra ktur 0,6%

(a vrundat till en deci mal)

Al l a boende har få tt en bedömning a v a rbetsterapeut och s jukgymnast.

Al l a boende har en fa l lriskbedömning.

Basal hygien i vård och

omsorg

Att föl ja basal hygien i vå rd och omsorg enligt förfa ttningen, gällande meddelandeblad och s tyrdokument

Ruti ner och riktlinjer för ba s al hygien i vå rd och oms org

 Kompetens hos a ll pers onal

 Ha ndledning/utbild ni ng

 Sjä l vskattning a v föl jsamheten

Ba s ala hygienrutiner ä r en del av i ntroduktionen.

Sjuks köterska har haft en hygi enutbildning för all pers onal.

Sjä l vskattning s ker två gå nger om å ret.

Hygi enråd där hygi enfrågor tas upp fi nns i verksamheten.

Hygi enrond har skett på verks amheten under 2017.

Tota l t antal a vvi kelser kopplat till vå rdhygi en: 2s t. Inga a v des sa har l ett till nå gon s kada.

Meda rbetarna har en god kännedom om ba sala hygi enrutiner.

Ha ndlingsplan efter hygi enrond ha r upprättats och å tgä rder

genomförts.

Webbutbildning i hygi en.

Rapporterings- skyldighet

Att a l la medarbetare kä nner till och kan ra pportera händelser enl igt rutiner och ri ktl injer

Ruti ner och riktlinjer för ha ntering a v händelser.

Avvi kelser ä r en s tående punkt på kvalitetsråd och tea mmöten.

Genomgång a v

ra pporteringsskyldighete n ha r s kett på tre APT under 2017, på

Må l et ä r a tt alla meda rbetare känner och förs tår a tt ra pportera

eventuella händelser ä r bra och s tärker verks amhetens förbä ttringsarbete.

Arbetet med ra pporteringsskyldi gheten har det a rbetats intensivt med under 2017 och a rbetet kommer a tt forts ä tta under 2018.

(13)

13

morgonmöten och på gruppmöten.

Vi d i ntroduktion ingår ra pporteringsskyldighete n s om en punkt.

Läkemedels- hantering och delegerings-

processen

Att a l la medarbetare:

 ka n överlämna l ä kemedel på ett s ä kert sätt

 En s ä ker l ä kemedelshanter i ng

Korrekt

del egeringsförfarande av l eg personal

Ett konstruktivt kva l itetsarbete kring l ä kemedelshanteringen

Sjuks köterska avgör om del egering av

l ä kemedelshantering ti ll undersköterska.

Vi d delegering i nformeras och vi s as medarbetare hur

l ä kemedelshanteringen gå r ti l l enligt gällande ruti ner.

Lä kemedelshanteringen di s kuteras på va rje kva l itetsråd.

Tota l t antal l ä kemedelsavvi kelse r ä r 130 s t.

Dubbel dos: 3%

Utebl iven dos: 68%

För l i ten dos: 2%

För s tor dos: 2%

Bri s t på

redovi sningsskydliga prepa rat: 3%

Fel aktigt

i ordningsställande:

5%

Förvä xl ing av l ä kemedel: 1%

Förvä xl ing av ti dpunkt: 2%

Förvä xl ing av pers on: 1%

Fel aktig/utebliven s i gnering: 12%

Avrunda t till nä rmaste heltal.

Al l personal har god kunskap i nom l ä kemedelshanteri ngs processen. Det fi nns bra rutiner för a tt s ä kra en god vå rd. Dock behövs forts a tt arbete kri ng a tt rutinerna efterl evs och a tt a vvi kelserna mi nskar inom områ det.

Konti nuerlig uppföljning sker med

meda rbetarna.

Trycksår Inga nya trycksår uppkomna i verks amheten

 Ruti ner och ri ktl injer för ri sk- och

preventionsbedömn i ng

 Utbi l dning i s årvård

 Sa mverkan vi d tea mmöte

Preventi onsbedömningar och ri s kbedömning ä r genomförd på alla boende.

Vi d ri sk för trycks år finns ruti ner för a tt

trycka vl a sta.

Inga uppkomna trycks å r i verks amheten. De trycks å r vi haft har ej uppkommit på boendet.

Al l a trycksår har di s kuterats på tea mmöten hur behandling och förebyggandeåtgär der s ka utföras.

Al l a patienter har en utförd risk och preventionsbedöm ni ng.

(14)

14

Dokumentation En ti l lräcklig, väsentlig och korrekt

dokumentation

Ruti ner och riktlinjer för hur ma n dokumenterar Ha ndledning/utbildning

Egenkontroll två ggr/år Loggkontroller

Loggkontroller har genomförts va rje månad enl igt Uppsala kommuns ruti n.

Kva l i tetsavdelning har gra ns kat journaler vi d kva l itetstillsyn.

Checkl ista för dokumentation fi nns i l edningssys temet.

HSL-personalen delger vi s sa a nteckningar i Siebel s å a tt omsorgspersonalen ka n l äsa dessa.

Klicka här för att ange text.

HSL-

dokumentationen ä r god.

Konti nuerlig di s kussion s ker vi d trä ffa r med l egitimerad pers onal.

Vård i livets slut  En öka d kompetens gä l lande vå rd i l i vets slut för att s ä kra den boendes sista tid.

 Dokumentera i en omvå rdnadsplan/

NVP/LCP

Ruti ner och riktlinjer för vå rd i l ivets s lut Utbi l dning för leg.

Pers onal och palliativa ombud

Anvä nd palliativa regi stret

Pa l liativa registret a nvä nds.

Ruti ner för vå rd vi d livets s l utskede ä r känd a v all pers onal.

Pa l liativt ombud finns på enheten.

Sa mverkan med utbi ldning i Region Upps ala.

Brytpunktssamtal sker med sjuksköterska och läkare.

Al l a a vlidna ska

regi streras. Klicka här för att ange text.

MNA (kost/

nutrition/vikt)

Al l a patienter s ka ha en dokumenterad MNA bedömning Nyi nfl yttade patienter s ka ll bedömas i nom tre dygn

Ruti ner och riktlinjer för ri s k- och

preventionsbedömning Kompetens hos hälso- och s jukvårds- och övri g pers onal.

Ha ndledning/utbildning i kl i nisk nutrition

Ri s k och

preventionsbedömningar fi nns för s amtliga boende. Detta s ker från da g 1 vi d nyi nflyttning.

Tea mmöten ä r ett forum a tt di skutera

förä ndringar.

Ri s kbedömningarna i s enior alert (MNA) görs regel bundet och s krivs i n i HSL-dokumentationen.

Al l a boende har en ri s k- och

preventionsbedöm ni ng. Alla boende få r en bedömning a v MNA vi d i nflytt.

Munhälsa Al l a boende s ka erbjudas en god munvå rd

Föl ja rutiner och riktlinjer för ri s k- och

preventionsbedömning Dokumentera i Senior Al ert ROAG

Ha ndledning och utbi ldning i munvård

Sjuks köterskor kan skriva ut ta ndvå rdskort.

Al l personal har få tt i nformation om Senior Al ert vi l ket innefattar ROAG och hur vi s ka a rbeta kring detta.

Verks amheten va r nomi nerad till Ora l Ca res

gul dtanden för god och föl jsam ta ndvård 2017.

(15)

15

Inkontinens Al l a boende s om ä r i behov a v

i nkontinensskydd har ett korrekt utprovat och ordi nerat s kydd a v s juksköterska med förs krivningsrätt

Föl ja s tyrdokument och ri ktl inje

Sjuks köterska med behörighet att förskriva i nkontinenshjälpmedel fi nns på verksamheten.

Konti nensråd finns i verks amheten.

Samtycke till att registreras i kvalitetsregister

Al l a boende s om s a mtycker, s ka regi streras i kva l itetsregister

Föl ja s tyrdokument och ri ktl inje

De boende informeras om s a mtycke till att regi streras i kva l itetsregister.

Regi strering i Seni or Alert, BPSD och Pa l liativa regi stret s ker.

Samarbete och intern kommunikation

Ett öka t samarbete och en s äkerställd i ntern i nformationsöverföring

Ruti ner och riktlinjer för a rbetssätt och

i nformationsöverföring Tea mmöten för att skapa forum för i nformation del ning och s amarbete

Tea mmöten genomförs va ra nnan vecka per i nri ktning

demens/omvå rdnad där kundernas behov och öns kemål diskuteras och pl a neras.

Va rje dag sker ett kortare möte (ca 15 mi n) på va rje a vdelning där man bland a nnat läser i

dokumentationssystemet och ha r en muntlig ra pport, de dagar s juksköterska arbetar är denne med vi d denna ra pport. Även

reha bpersonal är i bland med på dessa rapporter.

Hä l so- och

s jukvå rdspersonalen del ger

oms orgspersonalen hä l so- och

s jukvå rdsanteckningar i journa len.

Al l personal s kall läsa i journa lsystemet vi d va rje a rbetspass, vi ss muntlig ra pportering förekommer ocks å.

Sjuks köterskor och reha bpersonal informerar

Vi a rbetar konti nuerligt med a tt få ti ll att a ll pers onal l äser dokumentationen da gligen.

(16)

16

Patientsäkerhetsplan 2018 för verksamheten

_____________________________________________

Företagets systematiska kvalitetsarbete består under året av flera aktiviteter där varje verksamhet som bedriver hälso- och sjukvård följer dem.

Vardagas verksamheter ska under 2018 aktivt arbeta med patientsäkerhet, med utgångspunkt i:

Vårgivarens områden för ökad patientsäkerhet Verksamhetens mål för 2018 och metod för att uppnå målen

Risk och preventionsbedömningar – alla boende ska ha en risk och preventionsbedömning gjord i

samband med inflytt och över tid (minst var 6e månad)

Alla kunder ska ha en uppdaterad risk och preventionsbedömning.

Personalen är redan i dagsläget delaktiga men vi ska öka det. Sjuksköterskorna och rehabpersonalen ska vara ett stöd för omvårdnadspersonalen att göra detta

Konstruktivt kvalitetsarbete utifrån riskbedömning per boende

Det ska arbetas med de risker som framkommer hos kunderna för att ge en god och säker vård och omsorg.

Kontaktmannen och hälso- och sjukvårdspersonalen ska vara delaktiga utformning av åtgärder.

Fallförebyggande arbete

Basala hygienrutiner – All personal ska följa basal hygien i vård och omsorg

Självskattningar ska ske minst 2 gånger under året samt observationer. Hygienråd ska ske 2 ggr per termin.

Dokumentation – Alla boende ska ha en korrekt omvårdnadsdokumentation (utifrån ICF där det finns i systemet)

Loggranskning enligt Vardagas rutiner ska ske.

Läkemedel- och delegeringsprocessen – Det ska vara en säker läkemedels- och delegeringsprocess

Alla delegeringar ska ses över.

Sjuksköterskorna ska göra en individuell bedömning av de anställda om det är förenat med god och säker vård att delegering genomförs.

Minska läkemedelsavvikelser Genomgång av alla avvikelser inom området ska göras på kvalitetsrådet och återkoppling ska ske till

om nya ruti ner, a rbetssätt på

a rbetsplatsträffar,avdelni ngs möten och

tea mmöten

(17)

17 personalgruppen på arbetsplatsträffar och på

teammöten.

Analys av arbetssättet runt läkemedelshanteringen ska ske kontinuerligt.

Rapportering av händelser – Vårdskada Alla vårdskador ska rapporteras i Qmaxit.

Utredning ska göras och åtgärder ska vidtas vid behov.

Vård i livets slut – Alla som avlider i våra

verksamheter ska ha den optimala sista tiden. Arbeta för att ha palliativa ombud i verksamheten.

Dokumentationen ska ske i den palliativa vårdplanen.

Alla kunder ska ha en god vård och omsorg.

Brytpunktsamtal ska genomföras.

Under alla tider på dygnet ska en god symtomlindring kunna erbjudas.

Palliativt ombud kommer att gå de utbildningar som kommunen anordnar.