Jesper Hansson
KONJUNKTURINSTITUTET 23 mars 2016
Konjunkturläget, mars 2016
Sammanfattning
• Ekonomisk politik driver stark tillväxt i Sverige
– Expansiv finanspolitik till följd av hög flyktinginvandring – Negativ reporänta för att få upp inflationen
• Arbetslösheten faller och Sverige går in i en högkonjunktur
• Strukturella utmaningar
– Bostadsbrist
– Låg sysselsättningsgrad bland utrikes födda
– Ökat utgiftstryck till följd av fler äldre i befolkningen
Prognosen i sammandrag (december 2015 inom parentes)
Årlig procentuell förändring respektive procent
1
Procent av arbetskraften
2Vid årets slut
3Procent av BNP
-0,6 (-0,9) -0,3 (-1,1)
-0,3 (-1,1) Offentligt finansiellt
sparande
30,00 (0,75) -0,50 (-0,25)
Reporänta
21,5 (1,7) 1,3 (1,5)
0,9 (0,9) KPIF
6,3 (6,5) 6,7 (6,8)
7,4 (7,4) Arbetslöshet
12,3 (2,5) 3,5 (3,9)
4,1 (3,8) BNP
2017 2016
2015
-0,35 (-0,35)
Fördjupningar
• Konjunkturinstitutets prognosmodell för aktieprisindex
• Arbetsmarknadsreformer i Tyskland och i Sverige
• Råoljeprisets betydelse för konsumentpriserna
• Bedömning av de offentliga finansernas långsiktiga
hållbarhet
1. Konjunkturen i omvärlden
Osäkerhet om den globala konjunkturen
16 15
14 13
12 11
10 1.5
1.0
0.5
0.0
-0.5
-1.0
1.5
1.0
0.5
0.0
-0.5
-1.0 Varuhandel
Industriproduktion
Procentuell förändring, 3-månaders glidande medelvärde,
säsongsrensade månadsvärden
Svag börsutveckling under inledningen av 2016, men uppgång i mars
16 15
14 13
12 11
10 160
140 120 100 80 60 40
160 140 120 100 80 60
40 USA (S&P 500)
Euroområdet (STOXX) Storbritannien
Index 2006-12-29=100, dagsvärden, 5-dagars glidande
medelvärde
Utvecklingen på obligationsmarknaden i USA har tolkats som ökad risk för recession
16 14
12 10
08 06
04 02
00 12 10 8 6 4 2 0
24 20 16 12 8 4
0 Statsobligationsränta
Företagsobligationsränta
High yield bond-spread (höger)
Procent, 10-dagars glidande medelvärde, dagsvärden
Anm. Skuggade fält avser perioder med recession i USA enligt NBER.
Fallande industriproduktion i USA ofta tecken på recession
16 14 12 10 08 06 04 02 00 98 96 94 92 90 20
10
0
-10
-20
8
4
0
-4
-8 Industriproduktion
Hushållens konsumtion (höger)
Årlig procentuell förändring, säsongsrensade månadsvärden
Anm. Skuggade fält avser perioder med recession i USA enligt NBER.
Fallande inköpschefsindex i USA, men långt från nivåer som tidigare varit förenligt med recession
16 14 12 10 08 06 04 02 00 98 96 94 92 90 65 60 55 50 45 40 35 30
65 60 55 50 45 40 35 30 Tillverkningsindustrin
Tjänstesektorn
Diffusionsindex, månadsvärden
Anm. Skuggade fält avser perioder med recession i USA enligt NBER.
Fortsatt stark utveckling på arbetsmarknaden i USA med fallande arbetslöshet
16 14 12 10 08 06 04 02 00 98 96 94 92 90 11 10 9 8 7 6 5 4 3
86 85 84 83 83 82 81 80 79 Arbetslöshet
Arbetskraftsdeltagande (höger)
Procent av arbetskraften respektive procent av
befolkningen 25–54 år, säsongsrensade månadsvärden
Mest sannolikt med ungefär samma tillväxt i världsekonomin 2016 som i fjol, men gott om nedåtrisker
20 18
16 14
12 10
08 06
04 02
00 10
8 6 4 2 0 -2 -4 -6
10 8 6 4 2 0 -2 -4 -6 Världen
OECD
Tillväxtekonomierna
BNP, procentuell förändring
2. Konjunkturen i Sverige
Överraskande stark tillväxt i Sverige 2015 – barometern indikerar fortsatt god tillväxt
17 15
13 11
09 07
05 130 120 110 100 90 80 70 60
3 2 1 0 -1 -2 -3 -4 Barometerindikatorn
BNP (höger)
Index medelvärde=100, månadsvärden respektive
procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden
Tillfälligt hög export i slutet av 2015 – ger tillväxtrekyl i början av 2016
17 16
15 2.0
1.5 1.0 0.5 0.0 -0.5
2.0 1.5 1.0 0.5 0.0 -0.5 Offentlig konsumtion
Hushållens konsumtion Fasta bruttoinvesteringar Nettoexport
Lagerinvesteringar BNP
Förändring i procent av BNP föregående kvartal,
säsongsrensade värden
Hushållen pessimistiska om svensk ekonomi, men ganska positiva till sin egen ekonomi
15 13
11 09
07 05
120
110
100
90
80
70
60
120
110
100
90
80
70
60 Mikroindex (egen ekonomi)
Makroindex (Sveriges ekonomi)
Index medelvärde=100, månadsvärden
Bostadsbyggandet ökar men folkökningen överstiger nyproduktionen av bostäder med bred marginal
Tusental personer respektive lägenheter
15 11
07 03
99 95
91 87
83 79
75 150
120
90
60
30
0
150
120
90
60
30
0 Befolkningsförändring
Påbörjade lägenheter Färdigställda lägenheter
Fortsatt optimistiska anställningsplaner i näringslivet
15 13
11 09
07 05
30 20 10 0 -10 -20 -30 -40 -50
30 20 10 0 -10 -20 -30 -40 -50 Anställningsplaner
Genomsnitt 2001-2016
Nettotal, säsongsrensade månadsvärden
Sysselsättningen ökar med 140 tusen personer under 2016 och 2017
17 15
13 11
09 07
05 5.2
5.0
4.8
4.6
4.4
4.2
1.5
1.0
0.5
0.0
-0.5
-1.0 Antal sysselsatta, utfall
Antal sysselsatta, prognos Procentuell förändring (höger)
Miljoner personer respektive procentuell förändring,
säsongsrensade månads- respektive kvartalsvärden
Arbetslösheten faller men vänder upp 2018 när allt fler flyktinginvandrare kommer in på
arbetsmarknaden
20 18
16 14
12 10
08 06
04 02
00 9.0 8.5 8.0 7.5 7.0 6.5 6.0 5.5
9.0 8.5 8.0 7.5 7.0 6.5 6.0 5.5 Arbetslöshet
J ämviktsarbetslöshet
Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden
Hög arbetslöshet bland utrikes födda
17 15
13 11
09 07
05 18 16 14 12 10 8 6 4
18 16 14 12 10 8 6 4 Totalt
Inrikes födda Utrikes födda
Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden
Sverige går in i en högkonjunktur med positivt BNP- och arbetsmarknadsgap
20 18
16 14
12 10
08 06
04 02
00 4
2
0
-2
-4
-6
-8
4
2
0
-2
-4
-6
-8 BNP-gap
Arbetsmarknadsgap
Procent av potentiell BNP respektive potentiellt arbetade
timmar
De flesta indikatorer över resursutnyttjandet är redan högre än genomsnittligt
15 13
11 09
07 05
3 2 1 0 -1 -2 -3 -4 -5
3 2 1 0 -1 -2 -3 -4 -5
Andel företag som kan öka produktionen som mest 10% utan rekrytering
Brist på arbetskraft
Efterfrågeläge, nulägesomdöme
Efterfrågan som främsta hinder för produktionen Kapacitetsutnyttjandet i industrin (SCB)
Kapacitetsutnyttjandet i industrin (KI) Lönsamhet, nulägesomdöme
Säsongsrensade kvartalsvärden, normaliserade
Stigande resursutnyttjande på arbetsmarknaden ger högre löneökningstakt
17 15
13 11
09 07
05 03
01 4 3 2 1 0 -1 -2 -3 -4
5.5 5.0 4.5 4.0 3.5 3.0 2.5 2.0 1.5 Arbetsmarknadsgap
Timlön (höger)
Procent av potentiellt arbetade timmar respektive årlig
procentuell förändring, kvartalsvärden
3. Penningpolitik
Inflationen fortsatt under målet 2017, men stiger till följd av högre löneökningstakt och starkare konjunktur KPIF, årlig procentuell förändring, kvartalsvärden
19 17
15 13
11 09
07 3.5 3.0 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 0.0
3.5 3.0 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 0.0 Konjunkturinstitutet, mars 2016
Riksbanken, februari 2016
Negativ reporänta till slutet av 2017 behövs för att få upp inflationen
20 19 18 17 16 15 14 13 12 11 10 09 08 07 5 4 3 2 1 0 -1
5 4 3 2 1 0
-1 Konjunkturinstitutets prognos
RIBA-terminer 14/3 2016
Riksbanken, februari 2016, kvartalsmedelvärde
Procent, dags- respektive kvartalsvärden
Fortfarande låga inflationsförväntningar
15 13
11 09
07 05
03 01
99 97
3.5 3.0 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 0.0
3.5 3.0 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 0.0 5 år2 år
1 år
Procent, kvartalsvärden
Anm. Genomsnitt för samtliga tillfrågade i TNS Sifo Prosperas enkät
Låga räntor i omvärlden
Procent, dags- respektive månadsvärden
19 17
15 13
11 09
07 6 5 4 3 2 1 0 -1
6 5 4 3 2 1 0 -1 Sverige
USAEuroområdet, Eonia, månadsgenomsnitt
Kronans nominella växelkurs ungefär som genomsnittlig under 2000-talet
20 18
16 14
12 10
08 06
04 02
00 160 150 140 130 120 110 100 90
160 150 140 130 120 110 100 90 Nominellt KIX
Realt KIX
Kronans effektiva växelkurs KIX 1992-11-18=100,
månadsvärden
Riksbanken behöver se till att högkonjunkturen består för att få upp inflationen
20 18
16 14
12 10
08 06
04 02
00 4 2 0 -2 -4 -6 -8
6 4 2 0 -2 -4
-6 BNP-gap
KPIF (höger)
Reporänta (höger)
BNP-gap, KPIF och reporänta, procent respektive årlig
procentuell förändring, kvartalsvärden
4. Finanspolitik
Expansiv finanspolitik 2016-2017 – åtstramning därefter för att åtminstone uppnå balans
20 18
16 14
12 10
08 06
04 02
00 4 3 2 1 0 -1 -2 -3
4 3 2 1 0 -1 -2 -3 Finansiellt sparande
Strukturellt sparande
Förändring i strukturellt sparande
Finansiellt sparande i offentlig sektor, procent av BNP
respektive procent av potentiell BNP
Offentliga utgifter stiger som andel av BNP – hur mycket beror på politiska val – kräver inkomst- ökning även vid balansmål, men hur mycket?
24 22 20 18 16 14 12 10 08 06 04 02 00 56
54
52
50
48
46
56
54
52
50
48
46 Inkomster
Utgifter
Inkomster och utgifter i offentlig sektor, procent av BNP
Scenariot förutsätter:
• Bibehållet offentligt välfärdsåtagande
• Krona-för-krona finansiering av utgiftsåtgärder till 2020
• Därefter 1,2 procent
finansiellt sparande
som andel av BNP
Puckel i skattekvoten för att finansiera
välfärdsåtagandet och uppnå överskottsmålet
24 22 20 18 16 14 12 10 08 06 04 02 00 49
48
47
46
45
44
43
42
49
48
47
46
45
44
43
42
