Budgetdirektiv samt ramar för

POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER

Nacka kommun, 131 81 Nacka Stadshuset, Granitvägen 15 08-718 80 00 info@nacka.se 716 80 www.nacka.se 212000-0167

Kommunstyrelsen

Budgetdirektiv samt ramar för 2012-2014 Förslag till beslut

1. De ekonomiska ramar som anges i bilaga 1 skall ligga till grund för nämndernas budgetförslag avseende driftbudgeten.

2. För produktionsverksamheter skall anges och beskrivas de beräknade resultaten för respektive år 2012-2014

3. För resultatenheter inom Myndighets- och huvudmannaorganisationen skall anges och beskrivas de beräknade resultaten för respektive år 2012-2014.

Ärendet

Ärendet avser Nacka kommuns budgetdirektiv samt ramar för perioden 2012-2014.

Det ekonomiska läget är kärvt, framförallt för år 2012. Det beror bland annat på en kraftig volymökning för Utbildningsnämnden år 2012, befolkningsprognosen för 2011 visar en lägre befolkningsökning än 2012, det leder till att förändringen av skatteintäkter och

kostnader inte matchar varandra helt. Balanskravsresultatet för 2012 redovisas till 2 mkr och förutsätter att pris- och lönekompensationen blir 1,5 procent. Om skatteunderlaget skulle utvecklas mer gynnsamt finns det anledning att förbättra resultatet med tanke på att

investeringarna ökar mycket kraftigt. Finansnettot tar en allt större del av utrymmet, dels på grund av högre låneskuld, dels på grund av högre räntor. Förslaget innehåller oförändrad skattesats för samtliga år.

Bilagor

1 Ekonomiska ramar avseende driftbudget 2012-2014 2. Tidplan för det fortsatta budgetarbetet

Hans Nyström Fredrik Holmström Ekonomidirektör Budgetcontroller

1. Förutsättningar

1.1 God ekonomisk hushållning

Årsprognosen för årets resultat år 2011 uppgår till 53 mkr och balanskravsresultatet till 51 mkr vilket är 10 mkr sämre än budget. Årsprognosen för skatter, generella statsbidrag och utjämning visar en positiv budgetavvikelse på 67 mkr. Orsakerna är en förbättrad

skatteunderlagsprognos samt en större ökning av befolkningen 2010 än prognostiserat.

Årsprognosen för finansnettot avviker negativt mot budget med drygt 10 mkr på grund av snabbare låneskuldsökning och högre räntenivå.

Långsiktigt ligger tills vidare ambitionen kvar att resultatandelen bör vara minst 2,5 procent, men i nuvarande situation är detta inte möjligt att uppnå. Enligt Kommunforskning i Väst bör resultatet i expansiva kommuner med stora investeringar ligga på mellan 3 och 4 procent om kommunens finansiella handlingsutrymme ska bibehållas.

1.2 Pris- och lönekompensation

Balanskravsresultatet för 2012 förutsätter att pris- och lönekompensationen blir 1,5 procent.

För 2013 och 2014 är pris- och lönekompensationen också 1,5 procent. Detta är

genomsnittliga uppräkningar, dels har Nacka differentierad lönesättning, dels ser de olika avtalen olika ut. Löneförväntningarna för 2012 överstiger denna nivå och uppgår till ca 3 procent. I de fall att löneavtalen hamnar över denna nivå måste effektiviseringar eller produktivitetsökningar till för att de ekonomiska ramarna ska hålla. Ifall det ekonomiska utrymmet ökar, kan detta användas till att förbättra resultatet, alternativt satsas på en ökning av ramarna för en viss verksamhet eller att kompensera för ökade hyror. En ytterligare pris och lönekompensation på 1 procent för enbart 2012 motsvarar ca 40 mkr, eller ca. 20 öre på skatten.

1.3 Befolkningsprognos

Folkmängden i Nacka kommun ökade med 2 000 personer under 2010, från 88 100 till 90 100 personer. Det innebär en ökning på ca 2 procent. Enligt årsprognosen kommer folkökningen ligga på en något lägre nivå 2011, för att sedan öka kraftigt under den närmsta treårsperioden. Utfallet till och med 25 maj var drygt 500 personer men flertalet av

planerade byggprojekt förväntas bli klara under hösten.

Över 1 000 bostäder per år i genomsnitt kommer att färdigställas under 2012-2014.

Folkökningen under 2012 prognostiseras till ca 2 500 personer. Om folkökningen 2011 skulle bli 100 personer lägre än prognosen, innebär detta ca 7 mkr i lägre skatteintäkter.

1.4 Investeringar

Den mycket snabbt ökande låneskuld, som nuvarande investeringsplanering leder till inom några år är oroande. Investeringarna bör bantas dels genom strykningar, dels

senareläggningar samt dels genom att andra aktörer gör vissa av investeringarna. Det senare genom att bl.a. fristående anordnare i större utsträckning låter uppföra både förskolor och skolor själva istället för att FAK uppför dem åt den fristående verksamheten. Lämplig mark bör också förädlas så att vissa investeringar ekonomiskt kan mötas av försäljningsinkomster.

Takten i bostadsbyggandet framöver, främst för åren 2013 och framåt, behöver ses över både i ljuset av förskole- och skolförsörjningen och investeringsbehoven i övrigt.

Ett årligt investeringstak för Fastighetskontoret bör övervägas. Det finns risk att investeringsvolymen blir jämnare mellan åren än vad nedanstående bild visar.

1.5 Skattenetto

Återhämtningen på arbetsmarknaden innebär att arbetade timmar ger ett relativt stort positivt bidrag till skatteunderlaget hela perioden. Sysselsättningsökningen väntas successivt avta, vilket leder till att den bidrar mindre till skatteunderlagstillväxten framöver. Det motverkas delvis av att löneökningstakten förutses stiga efter hand som situationen på arbetsmarknaden blir stramare.

Det blir ett realt tillskott från löneökningar eftersom lönerna beräknas stiga mer än priset på varor och tjänster.

En enig parlamentarisk kommitté har föreslagit förändringar i det kommunala

utjämningssystemet. Enligt förslaget ska förändringarna få genomslag från år 2013. För Nackas del innebär förslaget minskade intäkter på 856 kronor per invånare. Med de

föreslagna införandereglerna tappar Nacka 250 kronor per invånare år 2013 och 500 kronor per invånare år 2014. I skatteprognosen är hänsyn tagen till detta. Riksdagen har ännu inte tagit ställning till förslaget, som för tillfället är ute på remiss, men mycket talar för att förslaget kommer att antas.

I bilden nedan framgår SKL’s prognos för skatteunderlagets utveckling från oktober förra året och den senaste prognosen. Det framgår att skatterna ökar mer enligt den senaste prognosen. Förslaget innehåller oförändrad skattesats för samtliga år.

2. Ekonomi 2012-2014

2.1 Resultaträkning

Balanskravsresultatet budgeteras till 2 mkr för 2012, vilket är en minskning jämfört med prognosen för 2011 med 49 mkr.

Resultatförsämringen beror på att skatter och bidrag inte ökar i samma takt som kostnaderna. Befolkningsprognosen visar en högre ökning 2012 än 2011, vilket gör att ökningen av intäkter och kostnader inte matchar varandra. De höga investeringarna i

kombination med ett lågt resultat och högre räntor resulterar i ett prognostiserat finansnetto år 2012 på 68 mkr vilket är en ökning med 42 mkr jämfört med prognosen för 2011.

I bilden nedan framgår utfall och prognos för balanskravet. Viktigt att komma ihåg är att uppräkningen för pris och lön är 1,5 procent för åren framöver, vilket är i underkant jämfört med de generella löneförväntningarna. En högre uppräkning ger ett sämre resultat.

En ytterligare pris- och lönekompensation på 1 procent för enbart år 2012 motsvarar ca 40 mkr, eller ca 20 öre på skatten.

Resultatet för 2012 är beroende av att exploateringsinkomsterna inte understiger budgeterad nivå på 29 mkr.

mkr

Bokslut 2010

Budget 2011

2011 T

1 2012 2013 2014

RESULTATRÄKNING

Verksamhetens nettokostnader före avskrivningar och

realisationsvinster -3536,1

- 3665,9

- 3703,1

- 3849,1

- 4000,9

- 4172,4 Realisationsvinster inom exploateringsverksamheten 20,6 24,8 14,0 28,7 21,0 21

Realisationsvinster försäljning tomträtter 30,9 0,0 0,8 0,0 0,0 0,0

Övriga realisationsvinster 1,2 1,0 1,3 1,0 1,0 1,0

Avskrivningar -164,0 -168,4 -187,7 -213,5 -232,2 -240,0

Verksamhetens nettokostnader -3647,4

- 3808,5

- 3874,8

- 4032,9

- 4211,2

- 4390,4

Skattenetto 3769,0 3886,6 3953,9 4106,6 4358,4 4651,6

Finansnetto 3,7 -15,6 -26,0 -70,7 -88,8 -93,3

Resultat före extraordinära poster 125,4 62,4 53,2 3,0 58,5 167,9

Extraordinära poster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Årets resultat 125,4 62,4 53,2 3,0 58,5 167,9

Årets resultat (exklusive reavinster tomträttsförsäljningar) 94,5 62,4 52,4 3,0 58,5 167,9

Balanskravsresultat 93,3 61,4 51,1 2,0 57,5 166,9

Årets resultat exklusive realisationsvinster 72,7 36,6 37,1 -26,7 36,5 145,9

2.2 Nyckeltal

Resultatandelen (årets resultat exkl. reavinster/skattenetto) budgeteras till -0,7 procent för 2012 samt 0,8 procent respektive 3,1 procent för 2013 och 2014 vilket är långt ifrån den långsiktiga nivå på 2,5 procent samtidigt som nivån på pris- och lönekompensation är lågt beräknad de närmaste åren.

Finansieringsgraden, dvs. hur stor del av investeringarna som finansieras med egna medel beräknas till 31 procent för 2012. Motsvarande belopp för 2010 var 48 procent och för 2009 107 procent.

NYCKELTAL

Bokslut 2010

Budget 2011

2011

T1 2012 2013 2014 - Resultatandel ( Årets resultat exkl.

reavinster/skattenetto) (%) 1,9 0,9 0,9 -0,7 0,8 3,1

- Soliditet, % 52,1 50,8 44,3 39,4 37,6 39,0

- Soliditet inkl ansvarsförbindelse, % 13,8 14,0 11,5 10,4 10,7 13,1 Förändring jmf föregående år -5,0 -4,9 -7,8 -4,9 -1,7 1,4 Förändring jmf föregående år, inkl

ansvarsförbindelser 2,9 -1,5 -2,3 -1,1 0,3 2,4

- Finansieringsgrad (egna medel) (%) -

Investeringar 48,0 40,1 27,9 31,2 51,8 93,9

- Nettokostnadsandel av skattenetto inkl.

finansnetto (%) 98,1 99,1 99,1 100,7 99,2 96,9

- Långfristiga lån 903,6 1002,9 1521,8 2084,3 2390,9 2419,6

- Förändring lån -359,1 -390,2 -718,2 -562,5 -306,6 -28,7

- Prognosticerad räntenivå (%) 1,8 2,5 2,6 4,1 4,2 4,3

- Bruttoinvesteringar (mkr) 690,8 651,6 996,6 817,2 636,3 474,5 - Nettoinvesteringar (mkr) 626,3 620,0 976,9 780,9 609,4 447,6

- Pris- och lönekompensation (%) 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5

- Kostn pris- och lönekompensation, mkr -56,0 -56,0 -60,9 -63,6 -66,3

- Volymförändring, (%) 4,9 2,8 2,6

- Volymförändring, mkr -189,6 -116,9 -113,3

- Skattenetto, förändring föregående år, mkr 95,6 184,9 152,7 251,8 293,2 - Skattenetto, förändring föregående år, % 2,5 4,9 3,9 6,1 6,7

De långfristiga lånen ökar kraftigt bland annat p.g.a. den höga investeringsnivån.tillsammans med en relativt låg resultatnivå.

2.3 Verksamhetens nettokostnader

Förslaget innehåller pris- och lönekompensation för 2012 på 1,5 procent eller 60,8 mkr.

Förslaget innehåller volymökningar på 4,9 procent eller 190 mkr. Det är mycket kraftiga ökningar. Skattenettot har ökat med 3,9 procent eller 153 mkr.

Bilden nedan visar förändring av verksamhetens nettokostnader 2012 jämfört med 2011.

Verksamhet Bud2011 Volym tkr Pris tkr Tot 2012

Äldreomsorg 1 -523 200 -35 400 -8 334 -566 934

Handikapp 2 -281 700 -25 200 -4 683 -311 583

Barn & Ungdom 3 -92 867 0 -1 308 -94 175

Försörjningsstöd 4 -83 165 2 700 -1 237 -81 702

Beroende & Socialpsykiatri 5 -66 200 0 -1 002 -67 202

Förskoleverksamhet 7 -656 515 -32 695 -10 338 -699 548

Vårdnadsbidrag 99 -2 233 -67 -35 -2 335

Skolbarnsomsorg 8 -173 320 -21 516 -2 923 -197 759

Förskoleklass 9 -45 162 -1 469 -699 -47 330

Grundskola 10 -695 580 -23 695 -10 789 -730 064

Likvärdighetsgarantin 21 -184 136 -17 847 -3 030 -205 012

Gymnasieutbildning 11 -315 953 5 010 -4 664 -315 607

Vuxenutbildning och SFI 12 -35 858 -6 640 -637 -43 135

Vägar och Park 13 -131 109 -20 787 -2 278 -154 174

Idrott & fritid 14 -116 141 -2 650 -1 782 -120 572

Kultur- och biblioteksveksamhet 15 -111 196 -4 472 -1 735 -117 403

Södertörn Brandförsvar o Nacka

Brandst 17 -33 597 0 -504 -34 100

Stadsbyggnad 20 -21 313 -1 700 -345 -23 358

KS & ÖFN 18 -117 286 2 100 -1 718 -116 903

Nämnd & M&H 19 -182 649 -5 226 -2 839 -190 714

Forskning&Utveckling 98 -4 456 -32 -67 -4 555

Totalt -3 873 634 -189 586 -60 948 -4 124 168

Bilden nedan visar verksamhetens nettokostnader med och utan finansnetto och

skattenettot. Det framgår att finansnettot tar en ökande del av det ekonomiska utrymmet.

En linje med ytterligare 1 procent i pris- och lön är också inlagd. Då ser man att utrymmer äts upp och kostnaderna överstiger intäkterna.

2.4 Hyror

Baserat på senaste befolkningsprognos bedömer Fastighetskontoret att nödvändiga nya investeringar inom skola och förskola uppgår till ca 570 mkr för perioden 2012-2014 varav ca 350 mkr avser förskolor. Därtill uppgår pågående investeringar för skolor/förskolor till ca 250 Mkr.

Ett långsiktigt hållbart planerat underhåll i kommunens byggnader bedöms ligga på ca 150 kr/m2 eller totalt 45-50 Mkr per år. Under många år har underhållet varit betydligt lägre.

Hälften av arean med skolor/förskolor är byggda på 1970-talet eller tidigare. Behovet av underhållinsatser de närmaste 5-7 åren överstiger därför nivån 150 kr/m2 kraftigt.

Fastighetskontoret bedömer att kapitaltjänstkostnadens utveckling tillsammans med

underhållsbehovet gör att en hyresökning inom skola/förskola i dagsläget bedöms vara 10%

åren 2012 och 2013 och 5-7% 2014. Detta skulle i så fall innebära en påverkan på checken med i storleksordningen 1 procent eller ca 20 mkr.

Bilaga 2 Tidplan

Aktivitet Datum

Budgetprocess

Ramar 2012-2014 8 juni KS

Mål & Budget 2012-2014: Avstämning med ett gemensamt möte med samtliga nämndordf., HPÄ,

controllers 26 september

Mål & Budget 2012-2014: Nämnders/styrelsers behandling 1-25 september

Mål & Budget 2012-2014 12 okt KSAU

Mål & Budget 2012-2014 24 okt KS

Mål & Budget 2012-2014 21 nov KF