Dagvattenutredning för Tillverkaren 1, Södertälje kommun, version 2
Geosigma AB
2017-04-07
Uppdragsledare:
Erik Palmfjord
Uppdragsnr:
604495
Grap nr:
17077
Version:
2.0
Antal Sidor:
31
Antal Bilagor:
Beställare:
Södertälje kommun
Beställares referens:
Alvin Mielli
Beställares referensnr:
2016-01395-214
Titel och eventuell undertitel:
Dagvattenutredning för Tillverkaren 1, Södertälje kommun, version 2
Författad av:
Daniel Karlsson (version 1) Erik Palmfjord
Datum:
2016-11-30 2017-04-07
Granskad av:
Jonas Robertsson & Tommy Lundberg
Datum:
2017-04-07
GEOSIGMA AB www.geosigma.se geosigma@geosigma.se Bankgiro: 5331 - 7020 PlusGiro: 417 14 72 - 6 Org.nr: 556412 - 7735
Uppsala
Box 894, 751 08 Uppsala St: Persgatan 6, Uppsala Tel: 010-482 88 00
Teknik & Innovation Seminariegatan 33 752 28 Uppsala Tel: 010-482 88 00
Göteborg
Stora Badhusgatan 18-20 411 21 Göteborg Tel: 010-482 88 00
Stockholm Sankt Eriksgatan 133 113 43 Stockholm Tel: 010-482 88 00
Sammanfattning
Detta är en uppdaterad version av en tidigare dagvattenutredning. Uppdateringarna tar hänsyn till förändringar i planförslaget och synpunkter från Södertälje kommun.
Södertälje kommun tar fram en detaljplan för att uppnå ett mer effektivt tomtutnyttjande för befintlig industriverksamhet inom fastigheten Tillverkaren 1 i Södertälje. Den befintliga industriverksamheten inom planområdet består i dagsläget av chipstillverkning (Svenska Lantchips AB).
Tillverkaren 1 är uppdelad i en ostlig och en västlig fastighetsdel, med ett parkområde som separerar de båda fastighetsdelarna. Enligt planförslaget ska parkområdet tas i anspråk för att på så sätt erhålla en odelad tomt. Genom parkområdet löper idag en gång- och cykelväg som enligt det nya planförslaget kommer flyttas till en sträckning utmed den framtida
fastighetsgränsen. Gång- och cykelvägen kommer inte att tillhöra fastigheten Tillverkaren 1.
För att förenkla redovisningen av dagvattenutredningen har planområdet delats in i två områden. Större delen av den västliga och östliga fastighetsdelen och större delen av parkmarken tillhör Område 1. Den mark som i framtiden planeras bestå av gång- och
cykelbanan tillhör Område 2. Sammantaget kallas Område 1 och Område 2 för planområdet.
I samband med att planförslaget för den planerade exploateringen upprättas har Geosigma AB ombetts att genomföra en dagvattenutredning.
Idag består redan en stor del av markytan inom planområdet av hårdgjorda asfalt- och grusytor, samt en mindre del parkområde. Detta gör att infiltrationsförutsättningarna för det vatten som tillkommer planområdet via nederbörd är relativt små och
dagvattenbildningen/ytavrinningen förhållandevis hög.
Från planområdet leds dagvattnet ut under Europaväg 20 och anknyter till ett större
dagvattensystem som vidare ansluter sig till Vasa våtmark. Vasa våtmark rinner vidare ut till recipienten Lilla Måsnaren som är förorenad av näringsämnen och metaller.
De planerade förändringarna inom Område 1 kommer att medföra ökade dagvattenflöden med cirka 38 % för ett dimensionerande 10-årsregn och 5 % för årsmedelflödena. De planerade förändringarna inom Område 2 kommer att medföra ökade dagvattenflöden med cirka 75 % för ett dimensionerande 10-årsregn och 64 % för årsmedelflödena. Följande lösning för dagvattenhanteringen inom planområdet föreslås:
• Dagvatten från Område 1:s vägar, tak- och allmänna ytor leds till makadammagasin i den södra delen av planområdet. Makadammagasin fördröjer och renar merparten av områdets dagvatten och möjlighet ges för dagvattnet att infiltrera grundvattnet genom att ha ett vattengenomsläppligt material omkring magasinet.
• Makadammagasin förses med bräddavlopp och ansluts till det kommunala
dagvattensystemet. Anslutningsmöjligheter till det kommunala dagvattensystemet finns i den södra- alternativt den östra delen av planområdet.
• För att motverka risken för dagvattenansamlingar inom planområdet, på
Hantverksvägen och i tunneln under motorvägen, bör planområdet höjdsättas så att dagvatten inte riskerar att ledas in mot eventuella lågområden.
• Dagvattnet inom Område 1 bör i största möjliga mån samlas upp via dagvattenbrunnar som ansluter till makadammagasinet.
• För att förhindra sättningsrörelser inom planområdet, samt påverkan på motorvägen bör möjlighet för infiltration av dagvatten till grundvatten främjas.
• Kantsten bör undvikas då det förhindrar dagvatten från att tillrinna områden där dagvatten ges möjlighet att infiltrera. Kantsten bör endast användas för att förhindra dagvatten från att tillrinna lågpunkter där det finns risk för översvämningar.
• Område 2:s dagvatten fördröjs och renas i ett dike som löper parallellt med den planerade cykel- och gångbanan.
Innehåll
1 Inledning, syfte och områdesindelning ...5
1.1 Allmänt om dagvatten ...7
2 Material och metod ...8
2.1 Material och datainsamling ...8
2.2 Platsbesök ...8
2.3 Flödesberäkning ...9
2.4 Beräkning av dimensionerande utjämningsvolym ... 10
2.5 Föroreningsberäkning ... 10
3 Områdesbeskrivning och avgränsning ... 11
3.1 Markanvändning – Nuvarande och planerad ... 11
3.2 Hydrogeologi ... 13
3.2.1 Infiltrationsförutsättningar och geologi ... 13
3.3 Dagvatten ... 15
3.3.1 Översiktliga avrinningsförhållanden och befintlig dagvattenhantering ... 15
3.4 Recipient – Miljökvalitetsnormer (MKN) ... 20
4 Flödesberäkningar och föroreningsbelastning... 21
4.1 Flödesberäkningar ... 21
4.2 Dimensionerande utjämningsvolym ... 22
4.3 Föroreningsbelastning ... 22
4.4 Extremregn och lågpunkter ... 26
5 Lösningförslag för dagvattenhantering ... 27
5.1 Generella rekommendationer ... 27
5.2 Makadammagasin ... 30
5.3 Extremregn ... 31
5.4 Investeringskostnader för föreslagen dagvattenhantering ... 31
5.5 Förslag till detaljplanekrav ... 31
5.6 Ansvarsförhållanden för dagvattenlösningen ... 31
6 Referenser... 32
1 Inledning, syfte och områdesindelning
Detta är en uppdaterad version av en dagvattenutredning som Geosigma har genomfört åt Södertälje kommun för fastigheten Tillverkaren 1 (Grapnr 16248). I denna version av dagvattenutrednigen tas hänsyn till ett delvis förändrat planförslag och synpunkter från Södertälje kommun. Södertälje kommun upprättar en detaljplan för att uppnå ett mer effektivt tomtnyttjande för befintlig industriverksamhet inom fastigheten Tillverkaren 1 i Södertälje.
Den befintliga industriverksamheten inom det berörda planområdet består i dagsläget av chipstillverkning (Svenska lantchips AB, härefter benämnt industriverksamheten).
Översiktskarta ses i Figur 1-1.
Figur 1-1. Översiktskarta över planområdet för fastigheten Tillverkaren 1, vars ungefärliga placering avgränsas med en rödstreckad cirkel.
Tillverkaren 1 är i dagsläget uppdelad i en ostlig och en västlig fastighetsdel, med ett parkområde mellan de båda separata delarna av fastigheten. Enligt planförslaget ska parkområdet mellan de separata delarna av fastigheten Tillverkaren 1 tas i anspråk, för att på så sätt erhålla en odelad tomt.
Genom parkområdet löper idag en gång- och cykelväg som enligt det nya planförslaget inte kommer att tillhöra fastigheten Tillverkaren 1. Gång- och cykelvägen kommer istället att flyttas så att den löper utmed den norra och östra planerade tomtgränsen. För att förenkla redovisningen har planområdet delats i två områden som redovisas separat. Större delen av den västliga och östra fastighetsdelen och större delen av parkmarken tillhör Område 1. Den mark som i framtiden planeras bestå av gång- och cykelbanan tillhör Område 2, se Figur 1-2.
Område 2 ingår med andra ord inte i den framtida fastigheten utan kommer att vara beläget på kommunal mark. Sammantaget kallas Område 1 och Område 2 för planområdet.
Figur 1-2. Områdesindelning för planområdet. Område 1 avgränsas av rödstreckad polygon och område 2 avgränsas av svartstreckad polygon.
I samband med att planförslaget för den planerade exploateringen tas fram har Geosigma AB ombetts att utföra en dagvattenutredning.
Den planerade exploateringen inom planområdet för Tillverkaren 1 innebär att det sker en förändring av andelen hårdgjorda ytor, vilket i sin tur kan påverka dagvattenbildningen. En ökad flödesbelastning på ett dagvattensystem kan leda till bräddning av obehandlat spill- och
Dagvattenutredningen syftar till att utreda vilka förändringar den planerade exploateringen kan ha på dagvattenbildningen, samt att ta fram en lösning för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD), genom infiltration eller fördröjning. Bedömningen grundar sig på de lokala markförhållandena, dimensionerande dagvattenflöden, samt dagvattnets föroreningsgrad.
Uppdraget syftar även till att dimensionera utjämningsmagasin för dagvattnet för att reducera flödestoppar och samtidigt rena dagvattnet. Utöver detta har Geosigma AB ombetts att bedöma investeringskostnader, redogöra för ansvarsförhållanden, samt ge förslag på detaljplanekrav för den föreslagna dagvattenlösningen. Till grund för principlösningar i dagvattenutredningen ska Södertälje kommuns riktlinjer för dagvattenhantering användas.
1.1 Allmänt om dagvatten
Dagvatten definieras som ett tillfälligt förekommande vatten som avrinner markytan vid regn och snösmältning. Generellt är ytavrinningens flöde och föroreningshalt kopplad till
markanvändningen i ett område. Främst är det dagvatten från industriområden, vägar och parkeringsytor som innehåller föroreningar. Exploatering av ett tidigare grönområde leder till större areal av hårdgjorda ytor och det är därför viktigt att i ett tidigt skede utreda vilka konsekvenser detta har för dagvattensituationen.
Vid lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) används dagvattenlösningar som efterliknar vattnets naturliga kretslopp, såsom infiltration i mark, i stället för att leda bort dagvattnet i konventionella ledningar. På så sätt minskas mängden dagvatten som behöver tas omhand i dagvattennätet och det sker en naturlig rening av dagvattnet.
2 Material och metod
2.1 Material och datainsamling
Bakgrundsmaterial och data som har använts för att genomföra denna utredning är bland annat:
• Grundkarta och höjddata (erhållet från beställare)
• Ledningskartor (erhållet från beställare)
• Detaljplanekarta, Södertälje kommun
• Kommunens dagvattenpolicy (erhållet från beställare)
• Karta med lågpunktskartering (erhållet från beställare)
• Karta med problemområden vid extremnederbörd (erhållet från beställare)
• Översiktlig geoteknisk undersökning för Hovsjö industriområde, från 1965 (erhållet från beställare).
• Geoutredning för västra delen av fastigheten Tillverkaren 1, från 1988 (erhållet från beställare)
• Översiktlig grundundersökning för östra delen av fastigheten, från 1981 (erhållet från beställare)
• Jordartskarta och jorddjupskarta framtagna med SGUs kartgenerator
• Telge Nät, skiss över dagvatten inom detaljplaneområdet
2.2 Platsbesök
Ett platsbesök genomfördes den 6 oktober 2016. Planområdets östra fastighetsdel
karakteriseras främst av hårdgjorda ytor bestående av asfalt samt en grusyta för uppställning och förvaring. Här återfinns även en industribyggnad. Fastighetsdelen bedöms i huvudsak avvattnas söderut mot Hantverksvägen. Karaktären på den östra fastighetsdelen illustreras i Figur 2-1.
Figur 2-1. Den östra fastighetsdelen karakteriseras av en hårdgjord asfaltyta och en industribyggnad (t.v.), samt en grusyta för uppställning och förvaring (t.h.).
Den västra fastighetsdelen av planområdet består främst av en hårdgjord markyta och en större industrifastighet, se Figur 2-2. I nuläget samlas dagvattnet upp via dagvattenbrunnar och leds vidare till det kommunala dagvattensystemet som ansluter i planområdets södra del.
Figur 2-2. Den västra fastighetsdelen består till största del av hårdgjord asfaltyta, samt en
större industribyggnad.
Mellan de östra och västra fastighetsdelarna finns idag parkmark. Genom parkmarken löper en gång- och cykelväg, se Figur 2-3, som ansluter till en tunnel under motorväg E 20. Gång- och cykelvägens lutning medför att den norra delen av parkmarksområdet avvattnas norrut under motorvägen. Den södra delen av parkmarksområdet avvattnas söderut.
Figur 2-3. Parkmark (t.v.) och befintlig gång- och cykelväg som ansluter till en tunnel under motorväg E 20 (t.h.).
2.3 Flödesberäkning
Dagvattenflöden för ytor med olika markanvändning har beräknats med rationella metoden enligt sambandet:
= ( ) ∙ ∙ ∙ (Ekvation 1)
där Qdim är flödet (liter/sekund) från ett delområde med en viss markanvändning.
i är regnintensiteten (liter/sekund·hektar) för ett dimensionerande regn med en viss
återkomsttid och beror på tr som är regnets varaktighet, vilket är lika med områdets rinntid.
φ är den andel av nederbörden som rinner av som dagvatten för rådande markförhållanden och dimensionerande regnintensitet. Avrinningskoefficienter för olika
markanvändningskategorier har tagits från Svenskt Vattens publikation P110.
A är den totala arean (hektar) för den aktuella ytan. Arealerna för ytorna med olika
markanvändningstyper före och efter detaljplanens implementering har beräknats i ArcGIS utifrån ortofoto och plankartor i dwg-format.
f är en ansatt klimatfaktor. Svenskt Vatten P110 rekommenderar att klimatfaktorn 1,25 används för nederbörd med kortare varaktighet än 60 minuter och klimatfaktorn 1,2 används för regn med längre varaktighet, oavsett område i Sverige. Klimatfaktorn har i detta fall satts till 1,25.
2.4 Beräkning av dimensionerande utjämningsvolym
Beräkningar av dimensionerande utjämningsvolymer för eventuella fördröjningsanläggningar görs enligt bilaga 10.6 till Svenskt Vatten P110, enligt ekvation 9.1 i samma publikation:
= 0,06 ∙ ( ) ∙ − ∙ + ( )∙ (Ekvation 2)
där V är den dimensionerande specifika utjämningsvolymen (m3/hektarred), trinn är områdets rinntid och K är den tillåtna specifika avtappningen från området (liter/sekund·hektarred). För att kompensera för att avtappningen från magasinet inte är maximal annat än vid maximal reglerhöjd multipliceras den tillåtna avtappningen K med en faktor 2/3.
V beräknas som en maxfunktion av olika regnvaraktigheter och intensiteter, vilket innebär att sambandet tar höjd för vilken typ av regn (korta regn med högre intensitet eller långa regn med lägre intensitet) som bidrar med störst volym vatten som behöver fördröjas.
2.5 Föroreningsberäkning
Beräkningar av föroreningsbelastning i dagvattnet baseras på schablonhalter som har hämtats från modellverktyget StormTac v. 17.1.3. Schablonhalterna är framtagna inom ramen för olika forskningsprojekt och längre utredningar och bygger på långa mätserier från olika typer av markanvändningsområden (Larm, 2000). Halterna av olika ämnen kan
momentant variera kraftigt beroende på flödet och lokala förhållanden.
3 Områdesbeskrivning och avgränsning
Aktuell utredning omfattar planförslaget för industrifastigheten Tillverkaren 1. Planområdet är beläget i de lägre delarna av Hovsjö industriområde strax söder om Europaväg 20, cirka 3 kilometer sydväst om Södertälje centrum. Fastigheten Tillverkaren 1 består idag av två separata delar, den västra och den östra. Mellan delarna finns ett parkområde som planeras att tas i anspråk för att på så sätt effektivisera tomtutnyttjandet för den befintliga
industriverksamheten. Planområdet har i denna dagvattenutredning delats in i två områden, se Figur 1-2. Område 1 består av hela den västra fastighetsdelen, samt större delarna av parkmarken och större delarna av den östra fastighetsdelen. Område 2 utgörs av den mark som den planerade cykel- och gångbanan kommer att uppta.
3.1 Markanvändning – Nuvarande och planerad
Terrängen inom planområdet är relativt flack utan några betydande nivåskillnader. Den västra fastighetsdelen är till största del hårdgjord, likaså ca hälften av den östra
fastighetsdelen. Mellan den östra- och västra fastighetsdelen finns idag ett parkområde.
Genom parkområdet löper en gång- och cykelväg, som korsar Europaväg 20 genom en tunnel under motorvägen. Vissa delar av parkområdet ligger dock i något lägre nivå än resten av planområdet. Den befintliga industriverksamheten inom planområdet är uppdelad mellan två industribyggnader med en byggnad på respektive fastighetsdel. I Figur 3-1 presenteras den nuvarande markanvändningen inom planområdet för Tillverkaren 1.
Figur 3-1. Nuvarande markanvändning inom planområdet. Den västra fastighetsdelen visas av beige polygon, parkmark visas med grön polygon och den östra fastighetsdelen visas med blå polygon. Gränserna för de två områdena visas med rött respektive svart linje.
För att öka användningsmöjligheten mellan fastighetsdelarna, föreslås det i planförslaget att parkområdet tas i anspråk, för att på så sätt erhålla en odelad tomt.Cykel- och gångbanan planeras att flyttas för att i framtiden löpa utmed den nya fastighetsgränsens norra och östra delar. Den planerade markanvändningen enligt planförslaget visas i Figur 3-2. Det nya planförslaget kommer att medföra en högre andel hårdgjord yta inom fastigheten.
Figur 3-2. Planerad markanvändning inom planområdet.
3.2 Hydrogeologi
3.2.1 Infiltrationsförutsättningar och geologi
Infiltrationskapaciteten för en jord beror bland annat på dess kornstorlek, packningsgrad och markens vattenhalt. När marken är torr är infiltrationskapaciteten som högst för att sedan avta vid ökad mättnadsgrad. Vid helt mättade förhållanden kan infiltrationskapaciteten sättas lika med jordens hydrauliska konduktivitet, KS.
I sandiga eller grusiga jordar, som har hög dräneringsförmåga, kan man i allmänhet förvänta sig att mättade eller nära mättade förhållanden aldrig uppkommer nära markytan, så att jordens infiltrationskapacitet inte avtar särskilt mycket ens under långvariga regn med dimensionerande intensitet. För att marken inte ska översvämmas måste markens
infiltrationskapacitet vara så stor att den kan hantera dimensionerande flöden. I Tabell 3-1 nedan anges övergripande infiltrationskapaciteter för olika svenska jordtyper.
Tabell 3-1. Mättad infiltrationskapacitet för olika svenska jordtyper (VAV, 1983) Jordtyp Infiltrationskapacitet
(millimeter/timme)
Morän 47
Sand 68
Silt 27
Lera 4
Matjord 25
Enligt jordartskartan (Figur 3-3) och jorddjupskartan (Figur 3-4) från SGU består jordlagren inom planområdet i huvudsak av glacial lera. Jordlagrens mäktighet bedöms vara mellan 3 till 10 meter. Grundvattennivån inom planområdet ligger enligt tidigare undersökning (innan området exploaterades) cirka 1,5 meter under markytan. På grund av lerjordens egenskaper bedöms området vara känsligt för grundvattensänkningar och åtföljande sättningsrörelser.
Troligen har grundvattenbildningen minskat betydligt sedan exploateringen och detta medför att en grundvattenyta 1,5 meter under markytan är ett konservativt antagande.
Enligt en tidigare geoutredning utförd år 1988 på den västra fastighetsdelen består drygt hälften av jordarten inom fastigheten av ett moräntäcke på berg. Jordarten inom den höglänta delen utgörs av siltig morän. Längre söderut och i stort sett diagonalt över byggnadsläget finns siltöverlagrad morän. Mot fastighetens södra hörn återfinns torrskorpelera som succesivt ökar i mäktighet till som mest cirka 7 meter.
Som underlag för bedömning av möjligheten att bebygga den östra fastighetsdelen utfördes år 1981 en översiktlig geoundersökning. I undersökningen ingår parkområdet som enligt planförslaget kommer att tas i anspråk. Undersökningen visar att marken i huvudsak består av lera ner till cirka 6 meter, och i de delar av planområdet som fortfarande består av naturmark överlagras leran av ett cirka 5 -10 centimeter tjockt organiskt skikt.
Baserat på en översiktlig geoteknisk undersökning från 1965 och observationer från platsbesöket den 6 oktober 2016 bedöms området inte vara självdränerande. Den stora andelen hårdgjord yta inom planområdet medför också att förutsättningen för naturlig
infiltration av dagvatten är begränsad. I samband med planförslagets genomförande bedöms ytavrinningen öka betydligt.
Figur 3-3. Jordartskarta framtagen med SGUs kartvisare. Svartstreckad polygon visar den ungefärliga placeringen av planområdet.
Figur 3-4. Jorddjupskarta framtagen med SGUs kartgenerator. Svartstreckad polygon visar den ungefärliga placeringen av planområdet.
3.3 Dagvatten
3.3.1 Översiktliga avrinningsförhållanden och befintlig dagvattenhantering Närområdets vattendelare ligger i ytterkanten av planområdets nordvästra del, se Figur 3-5.
Terrängen inom planområdet är relativt flack utan några betydande nivåskillnader, men vissa delar av parkområdet ligger i en något lägre nivå i förhållande till resten av planområdet. De naturliga flödesriktningarna för avrinnande dagvatten inom planområdet bedöms
huvudsakligen vara söderut mot Hantverksvägen, samt längs med gång- och cykelvägen norrut mot motorvägen (Figur 3-5).
Figur 3-5. Översiktskarta över planområdet, där blå pilar visar naturliga flödesriktningar för avrinnande dagvatten, blå streckad linje är en ungefärlig vattendelare och gröna linjer är befintliga dagvattenledningar. Område 1 och Område 2 utgör tillsammans planområdet.
Ur dagvattensynpunkt ingår planområdet i östra delen av Hovsjö industriområde, samt området tillhörande fastigheten Vasa 1:1 norr om motorvägen. Planområdet ingår i ett större dagvattensystem som ansluter till Vasa våtmark. Planområdet ingår i området betecknat A3, se Figur 3-6.
Figur 3-6. Dagvattensystemets uträckning, samt vilka områden som är anslutna.
Planområdet ingår i område A3 i dagvattensystemet.
Dagvatten från området leds ut genom en trumma under motorvägen till ett magasin utformat som ett dike norr om motorvägen. Det största möjliga vattenflödet som kan belasta diket avgörs av det som maximalt kan avledas genom trumman (dimension 600 mm) under motorvägen. Maximalt bör trumman kunna avleda cirka 1000 liter/sekund vid en relativt hög trycknivå. Således är det inte återkomsttiden på nederbörden som avgör vad som kan ledas bort genom trumman utan dess hydrauliska kapacitet.
Via diket leds därefter dagvattnet vidare till en våtmark/översvämningsyta, som genom att binda miljöföroreningar och partiklar fungerar som ett biologiskt filter och begränsardärmed vidare föroreningsspridning. Vatten från uppströms delar av dagvattensystemet med bebyggelse, där planområdet ingår, renas genom fördröjning och utjämning innan det leds vidare till Vasa pumpstation. Där lyfts vattnet upp till Vasa våtmark och transporteras vidare till sjön Lilla Måsnaren. Vasa våtmark är anlagd för rening av dagvatten, men bedöms inte ha tillräcklig kapacitet för att rena ett ytterligare dagvattentillskott på ett tillfredställande sätt.
Dagvattenlösningen för område A3 kräver att tillkommande exploatering utförs med en dagvattenhantering inom kvartersmark, som medför att utgående dagvattenflöde inte överstiger befintlig naturmark, innan exploatering.
3.3.2 Lågpunkter och översvämningsrisk
Enligt genomförd lågpunktskartering med flödesackumulationslinjer ansamlas en del dagvatten från fastigheten inom parkområdet mellan fastighetsdelarna, samt på Hantverksvägen, se Figur 3-7. När parkområdet enligt planförslaget tas i anspråk och exploateras, kommer dagvattensituationen troligen att bli mer problematisk och
översvämningsrisken ökar. Ett troligt översvämningsscenario vid extremnederbörd illustreras i Figur 3-8.
Figur 3-7. Illustration från genomförd lågpunktskartering. Svarta ytor visar områden med ökad risk för dagvattenansamlingar.
Figur 3-8. Problemområden vid extremnederbörd.
3.3.3 Södertälje kommuns dagvattenpolicy
Enligt riktlinjer i Södertäljes Kommuns dagvattenpolicy ska bebyggelseområdenas olika typer av dagvattenlösningar anges i detaljplanen.
Avrinning från tomt, kvartersmark eller markområde bör inte öka efter exploateringen.
I första hand skall öppna dagvattensystem tillämpas såsom diken, våtmarker och dammar, medan ledningar väljs i andra hand.
Dagvatten med låga till måttliga föroreningshalter skall i första hand omhändertas lokalt inom tomtmark och på det sättet minimera dess bortledande. I andra hand skall dagvattnet
utjämnas och fördröjas innan avledning till recipient. Den övergripande målsättningen är att endast leda vatten med naturliga bakgrundshalter till recipienten.
Huvudregeln är att dagvatten med höga halter av föroreningar inte skall infiltrera eller perkolera, utan dagvattnet skall renas innan det avleds på ytan. För industriområden är det verksamheten som avgör vilka reningssteg som bör tillämpas. Risken för utsläpp av
miljöstörande ämnen ska avgöra hur dagvattenhanteringen från en industri ska utformas.
Om rening krävs eller inte beror även på känsligheten hos mottagande recipient, det vill säga reningskraven skall utgå ifrån vilka halter av föroreningar recipienten tål. Mängden
föroreningar måste också beaktas eftersom det är mängden som har störst betydelse för recipienten.
Dagvatten från kör- och uppställningsytor leds till infiltrationsstråk innan de ansluts till dagvattenserviserna.
Problemområden vid
extremnederbörd
3.4 Recipient – Miljökvalitetsnormer (MKN)
Området är beläget i delavrinningsområdet Bränningeån. Planområdet berör ytvattenförekomsten Måsnaren (SE656092-160258), Bränningeån och Hallsfjärden (SE590740-174135).
Dagvattnet leds till ett stort utjämningsmagasin i form av ett dike norr om motorvägen inom fastigheten Vasa 1:1. Där sker utjämning och rening av dagvattnet.
Magasinet tillsammans med planområdet ingår i ett område betecknat med A3 (Figur 3-6) i ett större dagvattensystem som ansluter till Vasa våtmark. Vasa våtmark rinner ut i sjön Lilla Måsnaren som ingår i ytvattenförekomsten Måsnaren.
Lilla Måsnaren är enligt översiktsplanen svårt förorenad av näringsämnen och metaller.
Utsläppen kommer via vattentillflödet vid Vasa pumpstation.
Måsnaren mynnar i Hallsfjärden via Bränningeån. Enligt Länsstyrelsens VISS, april 2017, har Måsnaren otillfredsställande ekologisk status samt god kemisk ytvattenstatus (exklusive kvicksilver och bromerade difenyletrar). Hallsfjärden har enligt samma källa måttlig ekologisk status och god kemisk ytvattenstatus (exklusive kvicksilver och bromerade difenyletrar). I övrigt har dessa vattenförekomster miljöproblem avseende tungmetaller,
bekämpningsmedel, industriella föroreningar med mera. Miljökvalitetsnormerna för båda förekomsterna är fastställda till god ekologisk status med tidsfrist till 2027 på grund av övergödning och god kemisk ytvattenstatus (exklusive kvicksilver och bromerade difenyletrar).
Bränningeån har måttlig ekologisk status, samt god kemisk ytvattenstatus (exklusive kvicksilver och bromerade difenyletrar). I övrigt har vattenförekomsten miljöproblem avseende tungmetaller, bekämpningsmedel, industriella föroreningar med mera.
Miljökvalitetsnormerna för förekomsten är fastställda till god ekologisk status med tidsfrist till 2027 på grund av övergödning och kontinuitetförändringar och god kemisk ytvattenstatus (exklusive kvicksilver och bromerade difenyletrar). Detta innebär att tillkommande vatten inte får försämra förutsättningarna för att miljökvalitetsnormer för Måsnaren och Bränningeån uppnås till 2027.
4 Flödesberäkningar och föroreningsbelastning
4.1 Flödesberäkningar
I beräkningarna har vedertagna avrinningskoefficienter (φ) enligt Svenskt Vatten P110 använts, se Tabell 4-1 och Tabell 4-2. För industriområde före exploateringen har avrinningskoefficienten satts till 0,5 eftersom den östra fastighetsdelen delvis består av grusad yta. Avrinningskoefficienten för industriområde efter exploateringen har satts till 0,65, då avrinningen antas öka i samband med att parkområdet hårdgörs. Planområdet är relativt stort och generella markanvändningstyper har ansatts för olika ytor. Därför har en avvägd avrinningskoefficient beräknats enligt sambandet:
! = ( "∙ "+ #∙ #+ $∙ $… . )/ ! (Ekvation 3)
Det bör noteras att mycket små förändringar i avrinningskoefficienten kan ge relativt stora skillnader i flödet, så de redovisade flödena bör främst ses som indikatorer på hur flödena kommer att förändras vid den nya markanvändningen och inte som exakta värden.
Tabell 4-1. Använda avrinningskoefficienter, samt beräknade avvägda avrinningskoefficienter för nuvarande och planerad markanvändning för Område 1.
Markanvändning
(Område 1) φ (-)
Area nuvarande markanvändning
(m2)
Area planerad markanvändning
(m2)
φAtot (-) nuvarande
markan- vändning
φAtot (-) planerad
markan- vändning Industriområde (före
exploatering) 0,50 16352
0,47 0,65
Industriområde (efter
exploatering) 0,65 - 17968
Parkområde 0,10 1450 -
Cykel- och gångbana 0,80 166 -
Totalt 17968 17968
Tabell 4-2. Använda avrinningskoefficienter, samt beräknade avvägda avrinningskoefficienter för nuvarande och planerad markanvändning för Område 2.
Markanvändning
(Område 2) φ (-)
Area nuvarande markanvändning
(m2)
Area planerad markanvändning
(m2)
φAtot (-) nuvarande
markan- vändning
φAtot (-) planerad
markan- vändning Industriområde (före
exploatering) 0,50 1026 -
0,44 0,80
Parkområde 0,10 200 -
Cykel- och gångbana 0,80 16 1242
Totalt 1242 1242
I enlighet med Svenskt Vatten P110 har ett återkommande 10-årsregn med klimatfaktor 1,25 använts för beräkning av dimensionerande flöden.
Dagvattenflöden från Område 1 och Område 2 vid ett 10-årsregn för nuvarande och planerad markanvändning är beräknade enligt Ekvation 1 i Kapitel 2.3 och visas i Tabell 4-3 och Tabell 4-4. Regnets varaktighet har satts till 10 minuter för både Område 1 och Område 2.
Dimensionerande regnintensiteter har beräknats enligt Svenskt Vatten P104 och Dahlström (2010). Årsnederbörden har satts till 636 millimeter.
Tabell 4-3. Beräknade dimensionerande dagvattenflöden för nuvarande och planerad markanvändning från Område 1 för ett 10-årsregn, samt årsmedelflöden (årsnederbörd 636 millimeter).
Varaktighet (min)
Dimensionerande flöde för ett 10-
årsregn (liter/sekund)
Dimensionerande flöde för ett 100-
årsregn (liter/sekund)
Årsmedelflöde (liter/sekund)
Nuvarande
markanvändning 10 240 520 0,21
Planerad
markanvändning 10 330 710 0,22
Procentuell
flödesökning 38 % 5 %
Tabell 4-4. Beräknade dimensionerande dagvattenflöden för nuvarande och planerad markanvändning från Område 2 för ett 10-årsregn, samt årsmedelflöden (årsnederbörd 636 millimeter).
Varaktighet (min)
Dimensionerande flöde för ett 10-
årsregn (liter/sekund)
Dimensionerande flöde för ett 100-
årsregn (liter/sekund)
Årsmedelflöde (liter/sekund)
Nuvarande
markanvändning 10 16 33 0,014
Planerad
markanvändning 10 28 61 0,023
Procentuell
flödesökning 75 85 64
Små förändringar i avrinningskoefficienten kan ge relativt stora skillnader i flödet och därför ska de redovisade flödena främst ses som indikatorer på hur flödena kan förändras vid den planerade markanvändningen. En exploatering av Område 1 enligt föreslagen planskiss skulle medföra ökade dagvattenflöden med 38 % för ett dimensionerande 10-årsregn. En exploatering av Område 2 enligt föreslagen planskiss skulle medföra ökade dagvattenflöden med 75 % för ett dimensionerande 10-årsregn.
4.2 Dimensionerande utjämningsvolym
Den dimensionerande utjämningsvolymen har beräknats med bilaga 10.6 i Svenskt Vattens publikation P110, enligt Ekvation 2 i Kapitel 2.4. För att fördröja Område 1:s dagvatten så att en minskad belastning på befintligt dagvattensystem är att förvänta i framtiden krävs en utjämningsvolym på 80 m3 för att hantera ett maximalt utflöde på 200 liter/sekund vid ett 10- årsregn. För att fördröja Område 2:s dagvatten så att en minskad belastning på befintligt dagvattensystem är att förvänta i framtiden krävs en utjämningsvolym på 10 m3 för att hantera ett maximalt utflöde på 10 liter/sekund vid ett 10-årsregn.
4.3 Föroreningsbelastning
För beräkning av föroreningshalter (µg/l) i dagvatten från olika typer av markanvändning har schablonvärden från databasen StormTac v.17.1.3 använts, se Tabell 4-3 och Tabell 4-4.
Schablonvärdena är framtagna vid vetenskapliga studier med långa mätserier av dagvatten.
Beräknad föroreningsbelastning från schablonhalterna jämförs med RTK:s
riktvärdesindelning (Regionplane- och trafikkontoret, 2009) för verksamhetsutövare inom delavrinningsområden med utsläppspunkt till recipient 3VU.
Tabell 4-3. Föroreningshalter i dagvatten från Område 1 för nuvarande och planerad
markanvändning, samt föroreningshalter efter föreslagen rening, beräknat i StormTac (Larm, 2000). Föroreningsbelastningen jämförs med RTK:s riktvärden (Regionplane- och
trafikkontoret, 2009). Grön = Under riktvärde och Röd = Över riktvärde.
Ämne Enhet Riktvärde 3VU
Föroreningshalter
Nuvarande Planerad Efter föreslagen rening
Fosfor µg/l 250 250 260 170
Kväve µg/l 3500 1700 1800 920
Bly µg/l 15 24 26 1,8
Koppar µg/l 40 38 39 7,5
Zink µg/l 150 230 240 61
Kadmium µg/l 0,5 1,2 1,3 0,43
Krom µg/l 25 11 12 2,5
Nickel µg/l 30 14 15 5,1
Kvicksilver µg/l 0,1 0,061 0,063 0,032
Suspenderad
Substans µg/l 100000 84000 87000 14000
Olja µg/l 1000 2000 2100 320
PAH (µg/l) µg/l Saknas 0,79 0,84 0,3
Benso(a)Pyren µg/l 0,1 0,12 0,13 0,046
För nuvarande markanvändning ligger schablonhalterna över riktvärdena för fem av tretton undersökta ämnen. Schablonhalterna indikerar att över 50 % av de jämförda ämnena, för planerad markanvändning innan rening, ligger över de angivna riktvärdena. Detta antyder att planområdets dagvatten kan vara förorenat. Efter föreslagen rening med makadammagasin (se vidare Kapitel 5) minskar koncentrationerna för alla ämnen jämfört med nuvarande markförhållanden (innan exploatering). Alla jämförda ämnen är efter föreslagen rening under koncentrationerna för de uppsatta riktvärdena, samt under koncentrationerna för nuvarande markförhållanden, vilket tyder på att ingen försämring av vattenkvaliteten för recipienten är att förvänta i och med en exploatering av Område 1.
Tabell 4-4. Föroreningshalter i dagvatten från Område 2 för nuvarande och planerad
markanvändning, samt föroreningshalter efter föreslagen rening, beräknat i StormTac (Larm, 2000). Föroreningsbelastningen jämförs med RTK:s riktvärden (Regionplane- och
trafikkontoret, 2009). Grön = Under riktvärde och Röd = Över riktvärde.
Ämne Enhet Riktvärde 3VU
Föroreningshalter
Nuvarande Planerad Efter föreslagen rening
Fosfor µg/l 250 250 140 99
Kväve µg/l 3500 1700 1900 1500
Bly µg/l 15 23 3,3 2,1
Koppar µg/l 40 37 22 16
Zink µg/l 150 220 31 18
Kadmium µg/l 0,5 1,2 0,28 0,18
Krom µg/l 25 11 6,5 4,5
Nickel µg/l 30 13 3,7 2,1
Kvicksilver µg/l 0,1 0,059 0,074 0,065
Suspenderad
Substans µg/l 100000 81000 6900 4500
Olja µg/l 1000 1900 720 160
PAH (µg/l) µg/l Saknas 0,75 0,12 0,1
Benso(a)Pyren µg/l 0,1 0,11 0,0093 0,0079
Innan exploatering (nuvarande förhållanden) ligger inom Område 2 ett flertal ämnen över riktvärdena enligt schablonhalterna i StormTac. Schablonhalterna indikerar att samtliga ämnen ligger under riktvärdena efter att marken i Område 2 har gjorts om till cykel- och gångbana. Efter rening i gräsdike/svackdike minskar koncentrationerna ytterligare. Alla jämförda ämnen är efter föreslagen rening under koncentrationerna för de uppsatta
riktvärdena, samt under koncentrationerna för nuvarande markförhållanden, vilket tyder på att ingen försämring av vattenkvaliteten för recipienten är att förvänta i och med en
exploatering av Område 2.
I Tabell 4-5 redovisas beräknade årliga föroreningsmängder (kg/år) för nuvarande och planerad markanvändning, samt efter föreslagen rening, för Område 1. Beräkningarna har utförts med StormTac (Larm, 2000). Föroreningsmängderna efter planerad exploatering ökar för samtliga ämnen jämfört med befintliga förhållanden. Efter föreslagna reningsåtgärder är föroreningsbelastningen betydligt lägre jämfört med situationen innan exploateringen.
Förändringarna i föroreningsmängder bedöms därmed inte påverka recipientens status negativt.
Tabell 4-5. Årliga föroreningsmängder från Område 1 för nuvarande och planerad markanvändning, samt efter föreslagen rening, beräknat i StormTac (Larm, 2000).
Ämne Enhet
Föroreningsmängder
Nuvarande Planerad Efter föreslagen rening
Fosfor kg/år 1,7 1,8 1,2
Kväve kg/år 12 12 6,3
Bly kg/år 0,16 0,18 0,012
Koppar kg/år 0,25 0,27 0,052
Zink kg/år 1,5 1,6 0,42
Kadmium kg/år 0,0081 0,0087 0,003
Krom kg/år 0,077 0,083 0,017
Nickel kg/år 0,094 0,1 0,035
Kvicksilver kg/år 0,00041 0,00043 0,00022
Suspenderad
substans kg/år 560 600 99
Olja (mg/l) kg/år 13 14 2,2
PAH (µg/l) kg/år 0,0053 0,0058 0,0021
Benso(a)pyren kg/år 0,00081 0,00089 0,00032
I Tabell 4-6 redovisas beräknade årliga föroreningsmängder (kg/år) för nuvarande och planerad markanvändning, samt efter föreslagen rening, för Område 2. Beräkningarna har utförts med StormTac (Larm, 2000). Föroreningsmängderna efter planerad exploatering ökar för vissa ämnen jämfört med befintliga förhållanden. Efter föreslagna reningsåtgärder är föroreningsmängderna lägre för alla ämnen förutom för kväve och kvicksilver jämfört med situationen innan exploateringen. Ser man till föroreningsmängderna från hela planområdet (Område 1 + Område 2), efter föreslagen rening, så minskar föroreningsmängderna till recipienten jämfört med nuvarande markanvändning.
Tabell 4-6. Årliga föroreningsmängder från Område 2 för nuvarande och planerad markanvändning, samt efter föreslagen rening, beräknat i StormTac (Larm, 2000).
Ämne Enhet
Föroreningsmängder
Nuvarande Planerad Efter föreslagen rening
Fosfor kg/år 0,11 0,1 0,072
Kväve kg/år 0,75 1,4 1,1
Bly kg/år 0,01 0,0024 0,0015
Koppar kg/år 0,016 0,016 0,011
Zink kg/år 0,095 0,023 0,013
Kadmium kg/år 0,00051 0,0002 0,00013
Krom kg/år 0,0049 0,0047 0,0033
Nickel kg/år 0,0059 0,0027 0,0015
Kvicksilver kg/år 0,000026 0,000054 0,000047 Suspenderad
substans kg/år 36 5 3,3
Olja (mg/l) kg/år 0,84 0,52 0,11
PAH (µg/l) kg/år 0,00033 0,000087 0,000074
Benso(a)pyren kg/år 0,000051 0,0000067 0,0000057
4.4 Extremregn och lågpunkter
Enligt genomförd lågpunktskartering (se Figur 3-7 och Figur 3-8) baserad på
flödesackumulationslinjer hamnar en del dagvatten från fastigheten i parkområdet mellan fastighetsdelarna, samt på Hantverksvägen. Exploateringen av planområdet innebär att andelen hårdgjord yta att ökar, vilket troligen medför att översvämningsrisken vid extremregn blir mer problematisk. I samband med exploateringen bör därför höjdsättningen av
planområdet planeras så att den motverkar en framtida översvämningsproblematik.
5 Lösningförslag för dagvattenhantering
5.1 Generella rekommendationer
Den föreslagna exploateringen av Område 1, enligt föreslagen detaljplan, kommer att medföra ökade dimensionerande dagvattenflöden med cirka 38 %, se Tabell 4-2. Den föreslagna exploateringen av Område 2, enligt föreslagen detaljplan, kommer att medföra ökade dimensionerande dagvattenflöden med cirka 75 %, se Tabell 4-3.
Enligt riktlinjer i Södertälje kommuns dagvattenpolicy ska öppna dagvattensystem såsom diken, våtmarker och dammar väljas i första hand medan ledningar väljs i andra hand.
Dagvatten med låga till måttliga föroreningshalter ska i första hand omhändertas lokalt inom tomtmark och på så sätt minimera behovet av bortledning. I andra hand skall dagvattnet utjämnas och fördröjas innan avledning till recipient. Eftersom Område 1 ligger i ett område som saknar ett egentligt rekreationsvärde, samt att en öppen dagvattenhantering i form av en dagvattendamm, dike eller våtmark kommer att uppta en relativt stor del av planområdets yta, föreslås att Område 1:s dagvatten fördröjs och renas med underjordiska
makadammagasin. För Område 2 har rening och fördröjning av dagvatten föreslagits ske i ett svackdike/gräsdike av Södertälje kommun.
För att skapa en fungerande dagvattenhantering med en oförändrad belastning både på befintligt dagvattensystem och på recipienten, efter planerade förändringar av Område 1, föreslås följande åtgärder:
• Dagvatten från Område 1:s vägar, tak- och allmänna ytor leds till makadammagasin i den södra delen av Område 1. Makadammagasinet fördröjer och renar merparten av områdets dagvatten och möjlighet ges för dagvattnet att infiltrera grundvattnet genom att ha ett vattengenomsläppligt material omkring magasinet.
• Makadammagasinet förses med bräddavlopp och ansluts till det kommunala dagvattensystemet via en dräneringsledning. Anslutningsmöjligheter till det kommunala dagvattensystemet finns i den södra alternativt den östra delen av planområdet, se Figur 5-1.
• För att motverka risken för dagvattenansamlingar inom planområdet, på
Hantverksvägen och i tunneln under motorvägen, bör planområdet höjdsättas så att dagvatten inte riskerar att ledas in mot lågområden.
• Dagvattnet inom planområdet bör i största möjliga mån samlas upp via dagvattenbrunnar som ansluter till makadammagasinet.
• För att förhindra sättningsrörelser inom planområdet, samt påverkan på motorvägen bör möjlighet för infiltration av dagvatten till grundvatten främjas.
• Kantsten bör undvikas då det förhindrar dagvatten från att tillrinna områden där dagvatten ges möjlighet att infiltrera. Kantsten bör endast användas för att förhindra dagvatten från att tillrinna lågpunkter där det finns risk för översvämningar.
• Område 2:s (framtida cykel- och gångbana) dagvatten renas och fördröjs i
svackdike/gräsdike enligt förslag från Södertälje kommun. Från diket planeras, enligt Södertälje kommun, dagvattnet ledas vidare till dagvattenledning via en brunn eller till en trumma under E20 via en förlängning av diket. De dimensioner som har angetts på diket bedöms vara tillräckliga för att hantera de dimensionerande dagvattenflöden som kan genereras av cykel- och gångbanan. Diket bedöms även kunna hantera flöden vid extremregn.
Fördröjning och rening inom Område 1 föreslås att lösas med makadammagasin. Det väsentliga är att erforderligt fördröjningsbehov uppfylls, vilket är 80 m3 effektiv
fördröjningsvolym för att fördröja dagvatten från planområdets vägar, tak- och allmänna ytor.
Med effektiv fördröjningsvolym menas den tomma volym som behövs för att fördröja
planområdets dagvatten efter exploatering. Den effektiva fördröjningsvolymen tar därför inte hänsyn till porositet samt den extra volym som behövs för att nå den reningsgrad som
eftersträvas. Detta medför därför att den faktiska magasinvolym som erfordras för fördröjning och rening av dagvatten blir större.
Placeringen av makadammagasinen inom kvartersmark bör vara i eller i närheten av lågpunkten inom Område 1 för att fördröja och rena allt dagvatten.
Figur 5-1 visar en principskiss med ungefärliga placeringar av föreslagen
dagvattenhantering. Den föreslagna ytan för makadammagasinen, streckade områden i Figur 5-1, är ungefärligt placerad och till ytan större än vad som är nödvändigt för den erforderliga magasinvolymen.
I Kapitel 5.2 – 5.3 följer rekommendationer och utformningsförslag för den föreslagna
dagvattenhanteringen, vilken medför en minskad belastning på recipienten, för alla jämförda ämnen, genom fördröjning och rening i makadammagasin. Recipientens status bedöms därför inte påverkas negativt om föreslagna åtgärder genomförs. Föreslagen
dagvattenhantering innebär en minskad belastning på befintligt dagvattensystem i förhållande till dagens förhållanden vid ett dimensionerande 10-årsregn.
Figur 5-1. Principskiss med ungefärliga placeringar av föreslagen dagvattenhantering. Blå pilar visar hur dagvatten leds från hårdgjorda ytor inom Område 1. Blåstreckade ytor symboliserar förslagen på ungefärlig placering av makadammagasin inom Område 1. Blått streck visar ungefärlig placering av dike i Område 2. Gröna pilar visar möjliga
anslutningspunkter för makadammagasinet till det kommunala dagvattensystemet.
Möjlig anslutning till kommunalt dagvattensystem
Möjlig anslutning till kommunalt dagvattensystem
5.2 Makadammagasin
Dagvatten fördröjs och renas i makadammagasin innan bortledning till det kommunala dagvattensystemet, se Figur 5-2. Makadammagasin byggs upp av makadam av grov och välsorterad fraktion och kan anläggas under andra ytor, till exempel asfaltsytor. Dagvattnet kan tillrinna makadammagasin genom exempelvis ledningar, växtbäddar, makadamdiken, gräsarmering eller permeabel asfalt. Det är viktigt att makadammagasin avskiljs från omgivande material med en geotextil för att inte riskera att magasinets funktion försämras över tid genom att porerna sätts igen av finmaterial. För att ytterligare säkerställa magasinets funktion samt främja viss infiltration av dagvatten till grundvatten bör makadammagasinet konstrueras och anläggas med god marginal ovan Område 1:s grundvattenyta.
Olika typer av skelettjordsmaterial har olika porositet, och därmed olika förmåga att magasinera dagvatten. Magasinsvolymen utgörs i ett makadammagasin av porvolymen i makadamen, vanligtvis cirka 30 %. Makadammagasin har en bra rening gällande metaller och suspenderad substans, och en god flödesutjämnande förmåga (Nilsson 2013). För suspenderad substans är den genomsnittliga reningsgraden över 80 %, för kväve ca 50 % och för samtliga tungmetaller över 50 %:
Zink, bly, koppar, krom cirka 70 – 80 % Kadmium, nickel cirka 60 – 60 %
Om ett makadammagasin med 1 meters mäktighet anläggs på en yta av 400 m2, erhålls en effektiv magasinvolym på cirka 80 m3, antaget 30 % porositet och att 2/3 av magasinet kan användas till fördröjning. Eftersom en del av magasinet kommer att vara vattenfyllt vid regn är det brukligt att ange en effektiv fördröjningsvolym till 2/3 av den totala magasinvolymen.
För att fördröja och rena dagvattnet från Område 1 behövs en magasinvolym på makadammagasinet på 360 m3.
Figur 5-2. Illustration av ett underjordiskt makadammagasin (StormTac, 2016).
5.3 Extremregn
För att planområdet skall klara av att hantera extremregn, exempelvis ett 100-årsregn, bör ett bräddavlopp konstrueras från makadammagasinet, så att eventuellt överskottsvatten rinner mot diket sydöst om planområdet för vidare transport till recipienten. Höjdsättningen av planområdet skall utföras så att instängda lågpunkter undviks. Det bör säkerställas att dagvatten inte riskerar att tillrinna lågpunkten i söder. Diket som planeras att anläggas jämte cykel- och gångbanan bedöms vara av tillräckliga dimensioner för att även kunna hantera extremregn. Lutningen på cykelbanan bör vara sådan att dagvatten avrinner mot diket och inte in mot fastigheten Tillverkaren 1. Diket har också den fördelen att det skyddar
Tillverkaren 1 mot eventuellt ytavrinnande vatten från skogspartiet norr om fastigheten.
5.4 Investeringskostnader för föreslagen dagvattenhantering
Investeringskostnaden för ett makadammagasin är cirka 2 500 kr/m3,vilket medför en total investeringskostnad på cirka 900 000 kr.
5.5 Förslag till detaljplanekrav
I detaljplanen bör det ställas krav på att fördröjning av dagvatten ska ske med
fördröjningsmagasin inom fastigheten. Fördröjningsmagasinet ska rymma 80 m3 vatten.
5.6 Ansvarsförhållanden för dagvattenlösningen
Inom fastigheten (Område 1) ansvarar verksamhetsutövaren för skötsel och underhåll av dagvattenhanteringen. Makadammagasin behöver underhållas vid behov (ungefär någon gång per år) där det ingår rensning av in- och utlopp till magasinen, samt rensning av eventuella brunnar och ledningar till makadammagasinen.
För skötsel av diket jämte cykel- och gångbanan (Område 2) ansvarar Södertälje kommun.
6 Referenser
Larm T. 2000. Utformning och dimensionering av dagvattenreningsanläggningar. VA- FORSK-rapport 2000-10.
Nilsson E. 2013. Föroreningsreduktion och flödesutjämning i makadammagasin – En studie av ett makadammagasin i Kungsbacka. VATTEN – Journal of Water Management and Research 69:101–107. Lund 2013
Regionplane- och trafikkontoret, 2009. Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp.
VAV, 1983. P46 Lokalt omhändertagande av dagvatten – LOD. Svenska Vatten- och Avloppsföreningen
Svenskt Vatten, 2016. P110 Avledning av dag-, drän- och spillvatten. Funktionskrav, hydraulisk dimensionering och utformning av allmänna avloppssystem.
Svenskt Vatten, 2011. P104 Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem.
Svenskt Vatten, 2011. P105 Hållbar dag- och dränvattenhantering - råd vid planering och utförande.
