Mall för slutrapport förprojektering
Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige.
I slutrapporten för förprojektering ska ni redogöra för hur ni följde er tid- och aktivitetsplan samt beskriva era resultat (analys, kartläggning etc.). Slutrapporten ska göras i bifogad mall.
Vänligen bifoga också analyser, kartläggningar eller andra produkter som ni anser vara relevanta.
Slutrapporten bör omfatta minst 5 A4-sidor och högst 10 A4-sidor .
Mallens rubriker är blåfärgade. Under varje rubrik finns en kort text om vad avsnittet ska innehålla. Det är viktigt att slutrapporten bygger på en diskuterande redogörelse.
Om du har frågor eller om något är oklart hör av dig till din samordnare på ESF- rådet.
Projektnamn:Kanalnätet
Diarienummer (fylls i av ESF-rådet): 2008-3020460
Sammanfattning (max 2 A4-sidor)
Beskriv kortfattat projektidén och de framsteg som gjordes i förprojekteringen (från början till slut). Beskriv vilka som varit involverade (organisationer, företag
myndigheter etc.) och hur ni har arbetat, vilka metoder ni valt (till exempel intervjuer, studier etc.):
Projektidén bygger främst på att inventera och kartlägga kompetensutvecklings- behovet med målsättningen att genom kompetensutvecklande insatser ge kvinnor som driver företag ökade kunskaper att utveckla och driva långsiktigt hållbara företag. Projektet är ett steg i ett långsiktigt strategiskt utvecklingsarbete för att minska sårbarheten i kommunen. Vår definition för långsiktigt hållbara företag är verksamheter som kan skapa förutsättningar för ett långsiktigt ekonomiskt- socialt- och ekologiskt hållbart företag. Målgruppen i projektet har varit 37 kvinnliga småföretagare med personal. De kvinnliga småföretagarna är en sårbar, ofta lågutbildad och enligt vår hypotes en lågbetald yrkesgrupp. Vissa av de kvinnliga småföretagarna har ett begränsat antal anställda. Detta innebär att anställda kvinnor men även ett fåtal anställda män finns bland projektdeltagarna. Målgruppen är sårbar även ur perspektivet att många kvinnors verksamheter inte drivs ur ett ekonomiskt oberoendeperspektiv. Många av kvinnorna driver sina verksamheter som ett komplement till familjens försörjning, vilket innebär att kvinnan sätter sig i beroendeställning av mannens inkomst. Hallstahammar har drabbats hårt av lågkonjunktur och finanskris och risken att bli arbetslös i Hallstahammar är stor.
Med rätt kompetens hos projektdeltagarna reduceras risken för utslagning i en geografiskt sårbar ort som präglas av pågående strukturomvandlingar.
Projektdeltagarna representerar olika branscher. Vid ansökningstillfället för kartläggningen var antalet projektdeltagare 88 st. Under projektets gång har en reducering av antalet projektdeltagare skett, bland annat på grund av att sex deltagare flyttats över till annat HP projekt, En deltagare har avregistrerat sitt företag, en har på grund av sjukdom hoppat av projektet samt att anställda slutat i företagen, ofta som en följd av rådande konjunkturläge.
Det har för projektet varit viktigt att samverka med andra aktörer. En bred
sammansättning av samverkanspartners har engagerat sig i projektet, antingen som deltagande aktör, i arbetsutskottet eller i referensgruppen. Mervärden har skapats eftersom varje deltagare är specialist på sitt område och har kunnat bidra med sin specifika kompetens. Sårbarheten hos de kvinnliga företagarna som ofta driver sina verksamheter som ett komplement till familjens försörjning gör att upplägget med en gemensam projektägare blir mycket effektivt. Hallstahammar Promotion kan
samordna och finna synergieffekter både för lärande, ökad samverkan och
kostnadseffektivitet på ett helt annat sätt än det enskilda företaget. Vi har även stora
möjligheter att skapa spridning av projektets resultat och bidra till Public Debate.
Projektet kommer att ge många kvinnliga företagare möjligheter att lära nytt och lära om för att skapa långsiktigt hållbara företag.
Projektet har skapat många mervärden, framför allt medvetenheten om betydelsen av ständig utveckling för att minska sårbarheten hos framförallt kvinnorna i
företagen. Ett stort mervärde är att kompetensutvecklingsfrågor har erhållit mycket högre prioritet i företagen. Kompetensutveckling ses nu som viktigt verktyg för ökad framtida konkurrens, vikten att lära nytt som en förutsättning för framtiden där var och en har rätt kompetens för sina arbetsuppgifter och att kvinnors personliga förutsättningar och förmågor tas tillvara. Lågkonjunktur och finanskrisen har bidragit till att skapa den medvetenheten.
Ett stort mervärde är ökad medvetenhet om behovet av en lärande organisation som är lyhörd för förändringar i omvärlden. Den ökade medvetenheten kommer att ge projektet bra genomförandemöjligheter.
Många aktörer har varit involverade i projektet. Först och främst de 37 deltagande företagen men även Hallstahammar Promotion och Hallstahammars kommun.
Projektet har resulterat i mycket diskussioner på nätverksnivå om lärande och utveckling mellan företag och nätverk.
Projektet har använd sig av ett flertal metoder beroende på aktivitetsfas. Med tanke på syftet i kompetenskartläggningen har tyngdpunkten i arbetet legat på individnivå.
Inledningsvis användes intervjuer som metod för att få svar på vissa övergripande frågor hos de deltagande aktörerna. I kompetensutvecklingsanalysen har varje deltagare haft ett kompendium som fungerat som handledningsmaterial i gruppdiskussioner och vid individuella kompetensutvecklingssamtal. Vi har även använt oss av muntlig och skriftlig information. Seminarier under studiecirkelliknande former har genomförts i: Affärsidé och mål, Försäljning och marknad,
Omvärldsfrågor samt Lönsamhet/ekonomi. Seminarierna har genomförts vid tre tillfällen var förutom Försäljning och marknad som genomfördes vid två tillfällen. På så sätt gavs fler alternativ till deltagande i seminarierna. Seminarierna var
välbesökta och många intressanta diskussioner fördes som gav utrymme till reflektioner och förbättringar i det egna företaget.
Genom projektets aktiviteter har deltagarnas medvetenhet och intresse för utveckling av det egna företagandet ökat och nyttan av nätverkande förstärkts.
Förprojekteringens resultat
Redogör kortfattat för det arbete som förprojekteringen avsåg att fokusera kring.
Besvara frågan om och/eller hur ni bidragit till att förbättra möjligheterna för ett eventuellt genomförandeprojekt? Beskriv också vilka nya kunskaper ni bidragit med:
Projektets syfte har varit att kartlägga individuella behov av utbildning hos en sårbar målgrupp, kvinnor som ofta driver sina verksamheter som ett komplement till
familjens försörjning. Ambitionen är att i en genomförandefas tillföra lämplig
kompetensutveckling i syfte att stärka deltagarnas individuella förutsättningar för att skapa ökad konkurrenskraft och få fler långsiktigt hållbara företag. Detta innebär att valda kompetensutvecklingsinsatser ger deltagarna möjligheter att lära nytt för att kunna tillföra verksamheten ny kraft. Insatserna kommer att bidra till ökad kunskap och högre flexibilitet, vilket ökar företagets effektivitet och lönsamhet samt bidrar till kvinnors ekonomiska oberoende.
Kartläggningen har visat att de flesta i målgruppen har kompetensutvecklats sparsamt i sina organisationer. I vår kompetensanalys har vi fokuserat på hur omvärldsfaktorer/förändringar påverkar både medarbetare och företag och driver dem till ständig utveckling. Genom projektet har vi skapat en större medvetenhet om behoven av en organisation som är lyhörd för förändringar i omvärlden och benägen till anpassningar.
Angreppssättet har påverkat deltagarna att utifrån sina egna upplevda kompetensbehov föreslå adekvata utbildningsinsatser på individnivå. All vald kompetensutveckling är kopplat till förändringar som medför risk för uppsägning, neddragning eller avveckling av företag. Samverkansfördelar kan uppnås vid inköp av utbildningar eftersom deltagare från olika företag ibland valt samma utbildningar.
Att genomföra vissa utbildningar tillsammans ökar möjligheterna till lärande och erfarenhetsutbyte mellan de olika aktörerna.
Projektets ambition har även varit att söka svar på frågorna:
- Vad hindrar kvinnor från att starta företag idag?
- Vad behövs för att fler kvinnor ska starta långsiktigt hållbara företag?
- Hur kan vi skapa struktur för detta?
- Hur ska en nyföretagarrådgivning fungera praktiskt för att passa potentiella kvinnliga företagare?
- Hur kan vi dela erfarenheter och lära av varandra?
- Vilken kompetensutveckling behöver kvinnor för att skapa långsiktigt hållbara företag?
Följande svar har framkommit:
Vad hindrar kvinnor från att starta företag idag?
Dubbelarbete i hemmet. Ängslan för ekonomin att inte klara av det. Dålig
självkänsla. Kvinnor har svårt att ta för sig. Ekonomin – dålig pension. Kvinnor satsar mjukare/försiktigare. Svårare för kvinnor att få startkapital. Kvinnor blir inte
respekterade på banker och kreditinstitut. Men är oftast beslutsfattare. Vet ej var de skall söka rådgivning/hjälp. Ingen man eller gamla pengar att leva på den första tiden. Män har lättare för att nätverka. Ifrågasättande av affärsidé. Kvinnan tänker på familjen och försörjningen. Hånskrattad av banktjänsteman i Hallstahammar.
Typiska kvinnoverksamheter ses inte som seriösa företag. Brist på mod. Dålig självkänsla. Sociala skyddsnätet för dåligt för företagare. Kvinnor är mindre trovärdiga- måste vara mycket bättre för att bli accepterade som företagare.
Försäkringssystemet som missgynnar när du slutat en anställning för att starta eget.
Sociala arvet – svårare om du kommer från en icke företagarfamilj. Lokalfrågan kan vara ett hinder. Kvinnor fokuserar på många saker samtidigt. Män startar AB – kvinnor startar enskild firma och dubbelarbetar. För lite hjälp med företagarfrågor.
Mer hjälp från kommunen. Ålder spelar roll. För mycket byråkrati. Dålig IT kunskap.
Hårt skattetryck. Svårare om man är ensamstående med barn. Känner ej till EnVägIn. Företagsinformation i skolan – Ung företagsamhet.
Vad behövs för att fler kvinnor ska starta långsiktigt hållbara företag?
Ett bättre klimat för småföretagare, socialt och skattemässigt. Friår. Starta eget bidrag, så att steget ut blir lättare. Information. Stöd. Bättre socialt nätverk.
Marknadsanalys. Stenkoll på ekonomin. Bättre skattevillkor. Bättre A-kassa för företagare. Utbildning i ekonomi. Omvärldskunskap. Kontinuitet i mentorskap.
Stödfunktioner, stödstyrelser, nätverk. Okunskap äger man själv. Individuellt stöd.
Utbildning i företagande. Företagarrådgivning. Flexibilitet betr inbetalningar av moms och skatter. Bättre hjälp av kommunen och arbetsförmedlingen. 3-års garanti – fallskärm. Tre stegs raketen. Skapa nätverk. Se möjligheter. Hjälp med ekonomiska arbetet. Hjälp med barnpassning. Nyföretagarstöd. Starta eget kurser endast för kvinnor. SWOT-analyser. IT kunskap. Mildare företagsklimat för små företag.
Småföretagarrådgivning. Bättre stöd hemifrån. För många trendiga företag som poppar upp. Företagsinformation i skolan – Ung företagsamhet. Social
uppstartsperiod – behålla A-kassa. Se på sig själv som företagare. Ha bollplank. Mer konkret företagarstöd. Förebilder. Företagsutbildning likväl som PRAO.
Hur kan vi skapa strukturer för detta?
Företagande skolämne från grundskolan med inriktning entreprenörskap. Tänka företagsamhet. Starta eget skolor. Företagarrådgivning. Mentorer. Ändra A- kasseregler. Nätverk. Utbildning. Företagarservice. Företagsmentorskap.
Regelbundna möten med någon som ger input. Utbildning/fortbildning. Inriktning i skolan på entreprenörskap. Skapa förståelse för de som har eget företag. Praktik.
Myndighet som har samlat grepp på företagarfrågor. Att tidigt i livet möta företagande. Kanalnätet bra. Kommunal stöttning. Almi. Starta eget. Nätverkens aktiviteter. Möten. Träffar. Skolundervisning. Stötta och hjälpa varandra.
Företagarcentrum. Attitydsförändringar. Bli modigare. Information om bidrag. Bli bättre lotsad. Kluster. Glapp i företagarrådgivning – många åker direkt till Västerås.
Påverka flickor att utbilda sig till tekniska yrkesområden. Påverka politiker genom starka nätverk.
Hur ska en nyföretagarrådgivning fungera praktiskt för att passa potentiella kvinnliga företagare?
Möjlighet att boka tid för rådgivning eller att bolla idéer. Kontinuerliga seminarier.
Bokslutshjälp vid årsskifte. Synlig, tillgänglig med kunnig personal. Information eller hänvisning. Mentor under första tiden. Hänvisning från kommunens hemsida till Kanalnätets. Bollplank. Serviceinriktad. Mångfald flera olika aktörer samlas under ett paraply – smörgåsbord. Företagarhus med olika kompetenser. Dynamik. Få hjälp med deklarationer. Hemsida tydligt strukturerad. Företagarrådgivning tillgänglig även
kvällstid. Få hjälp med olika ansökningar. Skall inspirera så man inte stagnerar.
Susanne och Kent. Söka upp nyföretagare – hit kan du vända dig! Samverkan med myndigheter. Samarbeta med miljökontoret. Kunniga och uppdaterade tjänstemän.
Individanpassat. Hålla eller hänvisa till utbildning/kurser. Respektfullt bemötande.
Företagarklimatet ej bra Hallsta – Kolbäck. Ett näringslivskontor som fungerar. En instans, kommunal eller regional mer ute på fältet. Vill ej känna mig som en skurk som företagare. Uppsökande i skolor. Lyssna in sig på behovet. Starta eget kurser i Hallstahammar. Frågekvällar. Ej som en vårdcentral. Informationskvällar med olika teman: PA, skatter mm. Träffa nya företagare. Rådgivning om pengar/lån.
Hur kan vi dela erfarenheter och lära av varandra?
Nätverk. Möten, Kurser. Informationskvällar. Seminarier. Samtal. Återträffar. Möten med folk ur samma yrkesgrupp. Mentor/adept. After work gamla teatern med mat.
Ha förtroende, våga berätta om sina misstag. Mässor. Möten med invandrare.
Förebilder. Kontinuitet på Näringslivskontoret. Företagsbesök en gång i månaden.
Lista på andra nyföretager som nyss startat. Nätverket varit jättebra. Aktivt deltagande i föreningslivet. Vid möten reflektion och uppsamling ca 10 min.
Strukturer kring ett tema. Samarbete och samverkan. Olika former av mingel. Bygga ut lokala nätverkets presentationssida. Studiecirklar. Utbyte av erfarenheter. Skönt vara med i Kanalnätet – bra verksamhet. Erfarenhetsdagar, workshops. En hand som ger blir aldrig tom.
Vilken kompetensutveckling behöver kvinnor för att skapa långsiktigt hållbara företag?
Detta redovisas i de skriftliga handlingsplanerna med individuella kompetensplaner för samtliga företag som deltagit i projektet. Projektet är mycket intressant ur aspekten kvinnors företagande. Tyvärr stämmer svårigheten för Hallstahammars kvinnors etablering och drivande av företag väl överens med den statistik som finns att tillgå för övriga landet om ex kvinnors dubbelarbete, mindre respektfullt
bemötande av etablissemang, osäkerhet och rädsla för att inte klara av det mm.
"Attityder" är något som ofta kommit fram i intervjuerna. Hallstahammar är en bruksort i förvandling, men tyvärr är det många gamla föreställningar som är mer eller mindre cementerade i befolkningens "tänk". Kvinnor har av tradition haft en underordnad roll i samhället där jobben huvudsakligen funnits inom industrin. För att ändra på detta krävs att alla aktörer på banan samarbetar om detta tex skolan, kommunen och övriga nätverken.
För att göra kvinnors företagande möjligt och synligt och försörjningsbart krävs utbildning, fortbildning samt inte minst stöd från samhället i bl a rådgivning, mentorskap mm. Det är alltså viktigt att vi genom projektet kan bidra till kvinnors långsiktiga välfärd och tillväxt. Kvinnor har historiskt sett i högre grad än männen varit tvungna att anpassa sig och vara föränderliga. Därför är önskan om utbildning och utveckling stor hos projektdeltagarna. Det har framkommit mycket bra
synpunkter och förslag vid våra möten och mycket "osynlig kompetens" har kommit upp till ytan.
Jämställdhetsintegrering
Hur genomförde ni er jämställdhets-SWOT eller liknande kartläggning? Har ni viktiga slutsatser inför genomförandeprojektet? Har ni genomfört utbildningar i
jämställdhetsintegrering?
I vår förprojektering har vi till deltagarna ställt frågor om hur projektet kan påverka jämställdheten. SWOT-analysen har genomförts efter diskussioner med
projektdeltagarna. SWOT-analysen har därefter legat till grund för den analys, upplägg av strategier och förslag till projektets jämställdhetsintegrering som gjorts i samarbete med projektdeltagarna och projektets arbetsutskott.(Se rapport
Jämställdhetsanalys)
För att jämställdhetsintegrera projektet ska vi fortsätta att vårda den positiva attityd som finns till ökad jämställdhet. En arbetsplats med positiv attityd till jämställdhet och en blandning av både män och kvinnor i varierande åldrar bidrar till en bättre arbetsmiljö och ett hållbarare arbetsliv. Vi ska vara öppna och intresserade när personer av det underrepresenterade könet söker anställning inom våra
verksamheter.
Tillgänglighet för personer med funktionshinder
Vilka åtgärder har ni vidtagit för att säkra tillgänglighetsarbetet i ett eventuellt genomförandeprojekt?
Alla deltagande aktörer ska garanteras fysisk tillgänglighet i projektets
verksamheter. Detta skall ske genom att samtliga möteslokaler som används av projektet ska vara tillgängliga för personer med funktionshinder.
- Mötes- och utbildningslokaler ska helst ligga i markplan. Om lokal som ska användas för mötes- eller utbildningsaktiviteter ligger ovan markplan eller i källarvåning skall hiss finnas i nära anslutning till lokalen.’
- Det skall vara lätt att manövrera en rullstol både i lokal och utanför lokal och i anslutning till parkeringsplatser.
- Det skall finnas lättillgängliga toaletter och andra bekvämlighetsinrättningar såsom café och lunchrum.
Projektets verksamhet ska vara tillgängligt för alla personer oavsett funktionshinder.
Vi har definierat funktionshinder inom följande områden: fysiskt funktionshindrade, psykiskt funktionshindrade och intellektuellt funktionshindrade. Under varje område finns en mängd olika funktionshinder vilket innebär att begreppet funktionshinder är vidare än vi anat. Nästan varje deltagare har kännedom om något funktionshindrad person i näromgivningen. Vi har bestämt att:
- All projektverksamhet ska vara tillgänglig oavsett olika personers funktionshinder.
- Vi ska tillsammans vara lyhörda för fördomar och oförstående attityder.
- Om vi upplever oförstående attityder eller andra fördomar hos
projektdeltagarna som berör funktionshindrade ska utbildningen genomföras.
- Alla personer ska kunna ta till sig projektets information oavsett personens personliga funktionshinder. Det ska vi säkra genom att tänka på att vara tydliga i vår kommunikation och informationshantering. Vi ska eftersträva att:
- Använda ett enkelt språk i våra eventuella publikationer.
- Utforma lättlästa texter i våra publikationer.
- Ta personlig kontakt med personer med funktionshinder som visar sig intresserade av projektet.
- Informera om projektet via en webbplats.
- Webbplatsen ska ha alternativa format på texten.
Programkriterier (samverkan, strategisk påverkan, lärande miljöer och innovation)
Hur har ni arbetat med relevanta programkriterier för ert projekt? Hur har det hjälpt er att förbereda er inför ett eventuellt genomförandeprojekt?
Projektet har arbetat och främjat lärande miljöer dels genom att uppmuntra
projektdeltagarna att utifrån en omvärldsanalys kritiskt diskutera möjliga effekter av omvärldsförändringar utifrån både ett individ- och företagsperspektiv. Finanskris och lågkonjunkturen med dess omedelbara effekter på företagens verksamhet har inneburit att diskussionerna blivit mycket relevanta och tagits på stort allvar, nästan alla har drabbats på något sätt. Medvetenheten om vikten att lära nytt i företagen är stor. Projektet har även främjat lärande miljöer genom att uppmuntra deltagarna att ta stort eget ansvar för sin egen kompetensutveckling. Projektet har även skapat ett ökande lärande på aggregerad nivå då främst i Hallstahammar Promotions styrelse och arbetsutskott som träffats regelbundet för att stämma av projektets status och utveckling.
Samverkan är viktigt för projektet som har en bred sammansättning av
samverkanspartner. Både enskilda företag som drivs av kvinnor, representanter från lokala kooperativ, ideella föreningar och offentlig sektor har engagerat sig i
projektet, antingen som deltagande aktör, i arbetsutskottet eller i referensgruppen.
Mervärden har skapas då varje aktör som specialist på sitt område har bidragit med sin specifika kompetens vid behov. Alla samverkanspartner är väl förtrogna med det övergripande målet att få igång ett uthålligt förändringsarbete som leder till minskad sårbarhet, individuellt lärande och tillväxt i ett brukssamhälle som präglas av stor sårbarhet. Vi arbetar ständigt för att fördjupa samverkan och utveckla
Hallstahammar Promotion.
Projektets innovativa verksamhet är att vi för första gången (näringsliv, lokalt
kooperativ och offentlig sektor) samverkar för att ta ett gemensamt helhetsgrepp om kompetensutveckling och tillväxtfrågor i kommunen. Ambitionen att via
Hallstahammar Promotion skapa en plattform för samordning av
kompetenskartläggning och kompetensutveckling i syfte att ge de kvinnliga småföretagarna och dess personal möjlighet att lära nytt och lära om för att stå
bättre rustade inför förändringar i sina respektive branschområden. Projektet kommer långsiktigt att ha en strategisk påverkan. Vid intervjuerna framkom att mycket finns att göra för att utveckla förståelsen för varandras verksamheter och därigenom utveckling av näringslivsklimatet i kommunen. Ofta handlar det om okunskap om de andras verksamhetsområden (gäller både offentlig- och privat sektor).
Uppföljning under förprojekteringen
Beskriv kortfattat hur ni arbetade med uppföljning under förprojekteringen:
Arbetsutskottet har kontinuerligt gjord avstämningar mot den tids- och aktivitetsplan som fastställts i beslutet. Varje månad har lägesrapporter upprättats och skickats in till handläggare på ESF-rådet, förprojekteringen avslutas med denna slutrapport.
Andra erfarenheter som ni vill dela med er av
Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför? Vilka tips skulle ni vilja ge till framtida projekt?
På grund av en missuppfattning så redovisas tid endast för 47 personer, 46 kvinnor och en man. Ytterligare 28 personer har deltagit i förprojekteringen. Vi gör en uppskattning att dessa personer har lagt ungefär fem timmar var i projektet.
Projektet Kanalnätet har fungerat bra trots att projektet tappat närmare 12 procent av projektdeltagarna under projektets gång. Vi tror att det beror på bra samverkan, god planering och mycket informations- och kommunikationsinsatser.
Kontaktpersoner
Vem ska man kontakta om man är intresserad av mer information?
Barbara K Hallström, ordförande Kanalnätet, 070-947 61 20;
barbara@k-h.se
Håkan Freijd, ordförande Hallstahammar Promotion, 070-696 72 76 hakan@mtnab.com
Kent Sjöström, näringslivschef Hallstahammars kommun, 0220-246 60 kent.sjostrom@hallstahammar.se
Susanne Sedvall, Sedvalls Affärsutveckling AB, 070-471 50 60, susanne@sedvalls.se
