Verkstäder 1997
Sammanfattning
Miljökontoret har under hösten 1997 genomfört en tillsynskampanj av mekaniska verkstäder i Linköpings kommun. Totalt har 63 verkstäder berörts av genomgången och besök har genomförts vid 20 av dessa. De verksamheter som besökts har varit de som enligt miljöskyddsförordningen klassats som B- eller C-anläggningar. Övriga 43 företag har tillställts en enkät med krav på redovisning av ett antal uppgifter.
Svarsandelen bland de 43 enkätföretagen har varit glädjande hög och detta kan tyda på att intresset för miljöfrågorna har fått en mer framskjuten plats även bland de mindre
företagen.
Liknande tillsynskampanjer av verkstadsbranschen har genomförts 1986, 1991 samt 1994.
Kampanjen har ej omfattat Samhall Brahe AB och Ericsson Radio Systems.
Miljöpåverkan från dessa två företag regleras genom meddelade villkor i tillstånd från länsstyrelsen. Miljökontoret har ständiga kontakter med dessa företag.
Miljökontoret vill rikta ett speciellt tack till Fergas AB och Fillinge Verkstad AB som bistått med synpunkter vid framtagandet av enkäten.
Syftet med tillsynskampanjen var att klarlägga:
efterlevnaden av de råd som meddelades i samband med tillsynskampanjen 1994 (råd enligt 39 § miljöskyddslagen)
miljöbelastningen generellt från branschen
trender inom branschen vad avser emissioner till luft och vatten, kemikaliehantering / kemikalieanvändning, avfallsmängder
eventuella brister som innebär att råd / föreläggande måste meddelas företaget Resultatet kan sammanfattas i nedanstående rubriker och redovisas mer ingående längre fram i rapporten (klicka på någon länk eller bläddra ner i texten):
Minskade utsläpp av flyktiga organiska ämnen till luft Användningen av klorerade lösningsmedel har upphört Minskade mängder processavloppsvatten till spillvattennätet Ökad miljömedvetenhet växer fram
Positivt substitutionsarbete
Efterlevnaden av LKP släpar efter Förvaring av farligt avfall måste förbättras
Utsläpp från skurmaskiner - ett område att arbeta vidare med Ökad sortering av avfall
God efterlevnad av tidigare meddelade råd / förelägganden
Resultat
Minskade utsläpp av flyktiga organiska ämnen till luft
En beräkning gjord på de uppgifter som framkommit vid inventeringen visar att utsläppen av flyktiga organiska ämnen från verkstadsindustrin minskat från ca 12 ton till ca 3.5 ton under de senaste sex åren.
Den viktigaste miljöpåverkan från verkstädernas lackering är utsläpp till luft av organiska lösningsmedel. Dessa utsläpp bidrar till bildningen av ozon och andra fotokemiska oxidanter. Vid denna inventering har framkommit att antalet företag som utför någon form av lackering har minskat jämfört med 1992 års inventering, och det totala utsläppet av flyktiga organiska ämnen från verkstädernas lackeringsverksamhet har märkbart
reducerats. Enligt de beräkningar som gjorts uppgår i dagsläget utsläppet till 3 368 kg / år.
En betydande orsak till minskningen är att 3 företag med betydande lackeringsverksamhet har upphört eller etablerat sig på annan ort.
Användningen av klorerade lösningsmedel har upphört
Vid inventeringen har framkommit att samtliga företag upphört med användningen av klorerade lösningsmedel.
Vid verkstadsinventeringen 1992 använde sju stycken av de besökta företagen trikloretylen eller i något fall 1.1.1-trikloretan för avfettning. Den årliga mängden som emitterades till luft beräknades då till ca 8 500 kg. Att genomgångna företag vid 1997 års inventering visar nollutsläpp får anses som mycket positiv utveckling ur såväl arbetsmiljö- som yttre miljöskyddssynpunkt. Vad har man då ersatt trianvändningen med? Två företag har gått över till alkalisk tvätt och ett företag till kristallolja. Som ett gott exempel vill vi lyfta fram ett företag som gått över till ultraljudstvätt med tillsats av diskmedel.
Minskade mängder processavloppsvatten till spillvattennätet
Miljöledningssystem
Ett företags möjlighet att bedriva ett systematiskt effektivt miljöarbete underlättas högst väsentligt om det finns generellt accepterade rutiner och arbetssätt för olika moment i miljöarbetet. Miljöstandarder som ISO
14000-serien och förordningar som EMAS är hjälpmedel som gör det möjligt för företag att förbättra sitt miljöarbete och dessa standarder har under senare år fått en allt större genomslagskraft. Flertalet av de besökta företagen har infört produktkvalitetssäkring, ex vis ISO 9000 i sin verksamhet. Detta har inneburit positiva resultat och i många fall skapat positivt ekonomiskt utfall.
Som en naturlig följd av detta har många av företagen därför avsikter, eller har i några fall redan påbörjat arbetet med att införa någon form av miljöledningssystem i verksamheten. Kraven har nästan uteslutande kommit från kunder. Grundtanken bakom miljöledningssystemet är att det ska ge organisatorisk förankring åt miljöarbetet. Man skall genom olika åtgärder ange färdriktningen och i förlängningen skapa en förbättringscykel mot en renare produktion och hållbar utveckling. Införandet av ett
miljöledningssystem ger således företagen möjlighet att arbeta mer
systematiskt med sina miljöfrågor. Detta torde med stor säkerhet innebära en
Positiv trend vad avser mängden utgående processavloppsvatten samt mängden utgående föroreningar.
Utgående mängd processavloppsvatten till spillvattennätet har minskat och därmed belastningen på reningsverket. Idag avtappas årligen ca 7.5 m3 jämfört med 10 m3 1992.
Minskningen beror huvudsakligen på att några av företagen har upphört med utsläpp till spillvattennätet. Några nya spillvattenutsläpp har ej tillkommit. Vattnet utgörs främst av skölj- och trumlingsvatten.
Ökad miljömedvetenhet växer fram
Kundkrav har medfört att alltfler av de större verkstadsföretagen har planer på att införa ISO 14000 eller EMAS.
Positivt substitutionsarbete
En stor del av företagen har ersatt exempelvis avfettnings- och rostskyddsmedlen med miljömässigt skonsammare produkter.
Vid besöken diskuterades företagens kemikaliearbete och frågor kring substitution. Det framkom att personal-, arbetsmiljö- och kundkrav har medfört att företagen i varierande utsträckning ersatt vissa avfettnings- och rostskyddsmedel med miljömässigt skonsammare produkter. En del av företagen har ett ytterst begränsat antal kemikalier och de årliga förbrukade mängderna är också av mycket blygsam omfattning.
Miljökontoret har även anmodat företagen att redovisa de kemiska produkter i sin verksamhet som innehåller ämnen från OBS- och begränsningslistan. Många av företagen kunde av förklarliga skäl ej lämna några utförligare redovisningar avseende detta vid besöket. Av de redovisningar som lämnats har dock framkommit att väldigt få kemikalier som nämns på de aktuella listorna förekommer inom verksamheterna. Trots det hittills framgångsrika substitutionsarbetet är det viktigt att utbyte av kemiska produkter fortgår och även förstärks hos verkstadsföretagen.
Som exempel på miljöförbättring kan nämnas att flertalet företag installerat
oljedimavskiljare i sina verksamheter och på så sätt påtagligt förbättrat arbetsmiljön och samtidigt minskat utsläppen till omgivande luft.
Substitutionsprincipen
Det innebär att var och en som hanterar eller importerar en kemisk produkt har att bedöma om han eller hon kan nå samma resultat till lägre risker med en annan produkt eller på ett annat sätt. Produktvalsregeln i 5§ lagen om kemiska produkter (LKP) är ett uttryck för substitutionsprincipen. Regeln syftar till att förebygga skador och som allmänt rättesnöre avser den att understryka vars och ens skyldighet att genom sitt produktval reducera miljö- och hälsoriskerna. Regeln anvisar ett förhållningssätt. Produktvalsregeln avser varje situation där inga andra mer preciserade regler gäller. Bland mer preciserade regler som styr produktval finns bl a förbuden vad gäller
hantering av kadmium, klorerade lösningsmedel, kvicksilver och PCB samt begränsningarna i användningen av arsenik- och krombehandlat virke.
Inom verkstadsindustrin används generellt sett ett stort antal kemikalier. Användningen och hanteringen av dessa varierar mycket. Naturvårdsverket har därför, tillsammans med branschen, genomfört en kartläggning och identifiering av miljöfarliga ämnen och avser att med detta som underlag formulera gemensamma reduktionsmål för användningen av de mest miljöstörande kemikalierna. Kemikaliearbetet är mycket dynamiskt, det kommer ständigt ny viktig kunskap som påverkar behov och möjligheter till utbyte, kunskap både om miljöeffekter av olika kemiska ämnen och om tekniska möjligheter att byta ut
miljöfarliga ämnen i olika processer.
Efterlevnaden av LKP släpar efter
Detta gäller framförallt kunskap om, och märkning av kemiska produkter.
Kemikaliekontrollen
Det övergripande målet för kemikaliekontrollen är att motverka skador på människor och miljö, för att uppnå detta mål är det nödvändigt att ex vis alla som hanterar kemiska produkter blir tillräckligt informerade om skaderisker och förebyggande åtgärder. Det är vidare viktigt att hantering, förvaring och märkning av produkterna ordnas så att skada på hälsa och miljö undviks.
Det kan noteras att många av företagen saknar önskvärd kunskap om kemikalier i
allmänhet och om det egna företagets kemikalier i synnerhet. Dessutom förekommer brister i märkning av kemisk produkt vid omtappning till mindre brukskärl. Det finns av förklarliga skäl skiftande orsaker till bristerna men detta innebär bland annat att många av företagen fortfarande är mer eller mindre utlämnade till den information som försäljarna av de kemiska produkterna har att erbjuda. Andra har valt att sköta kemikaliekontrollen med hjälp av extern tjänst. Sammanfattningsvis kan konstateras att en viss potential till
förbättring bör kunna finnas inom detta område. Förvaring av kemikalier måste trots detta, med några undantag, bedömas som tillfredsställande.
Miljökontorets bedömning är att övervägande antalet företag har godtagbar tillgänglighet på sina varuinformationsblad. Hos några av företagen förekom dock varuinformationsblad av äldre datum och företagen uppmanades i dessa fall att kontakta sina leverantörer för att erhålla blad som är utformade enligt de nya föreskrifterna.
Varuinformationsblad
Ett viktigt moment i det förebyggande kemikaliearbetet är tillgängligheten och kvaliteten på de varuinformationsblad som skall finnas tillgängliga i verksamheten. Sedan 1 januari 1995 gäller nya föreskrifter om utformning av dessa. När en tillverkare eller importör uppdaterar märkningen av en kemisk produkt ska ett nytt varuinformationsblad levereras till alla som har köpt produkten under de senaste tolv månaderna. Varuinformationsbladen innehåller numera 16 obligatoriska punkter.
Godkända transportörer anlitas men förvaringen bör förbättras hos vissa företag.
Vid besöken kunde noteras att förvaring av farligt avfall hos de flesta företag fungerade väl vilket är en förbättring mot 1994 års genomgång. Men det finns trots allt en del brister i förvaring och märkning av farligt avfall hos en del av företagen. I några fall förekom också samförvaring av farligt avfall och kemikalier. Företagen bör söka hitta lösningar för att åtgärda bristerna. Om möjligheter till att skapa separata utrymmen ej erbjuds anser miljökontoret att samförvaring kan accepteras under förutsättning av att förvaringen är strukturerad och avfall och kemikalier är märkta.
Samtliga av de besökta företagen sköter sin kvittblivning av farligt avfall med hjälp av godkänd transportör.
Utsläpp från skurmaskiner - ett område att arbeta vidare med
Den totala årliga mängden "skurvatten" från verkstadsföretagen beräknas uppgå till cirka 9000 liter.
En del av företagen använder s k skurmaskiner för rengöring av golven i
verkstadslokalerna. Städning genomförs mellan 1-4 gånger per månad och det förorenade skurvattnet påförs spillvattennätet. Några föroreningsanalyser har ej genomförts men den erfarenhet som Naturvårdsverket inhämtat visar att vattnet kan innehålla spår av alla de oljor och kemikalier som hanteras i verksamheten. Vattnet kan därför befaras innehålla miljöfarliga ämnen, trots att själva rengöringsmedlet är relativt miljömässigt ofarligt.
Då det trots allt får anses vara begränsade vattenmängder totalt och därmed begränsade mängder föroreningar till reningsverket kan denna fråga finnas med i en längre gående strategi. Miljökontoret avser att föra en diskussion med Tekniska Verken för att hitta en gemensam plan för hur denna fråga ska hanteras.
Ökad sortering av avfall
Vid besöken har framkommit att ett övervägande antal av de besökta företagen bedriver långtgående källsortering av sitt avfall.
Tendensen är att branschen börjar sortera den icke brännbara fraktionen. Som exempel kan nämnas sorteringen av olika typer av metallspån. Dessa förvaras i separata containrar vilka är placerade i svag lutning varvid oljan rinner av och samlas upp i ett separat kärl.
Oljan återanvänds och de avrunna metallspånen hämtas av Stena Metall.
God efterlevnad av tidigare meddelade råd och förelägganden
Vid besöken har kunnat konstateras att tidigare meddelade råd / förelägganden i stort sett har hörsammats.
Vid tillsynskampanjen 1994 meddelade miljökontoret råd och förelägganden.
Föreläggandena omfattade främst provtagning och analys av utgående
processavloppsvatten. Miljökontoret har i samband med 1997 års genomgång följt upp i vilken utsträckning dessa råd respektive förelägganden har hörsammats av berörda företag.
Det är med glädje vi har kunna konstaterat att i stort sett alla meddelade råd / förelägganden har efterlevts.
Slutsatser
Miljökontorets bedömning är att den totala miljöbelastningen, innefattande utsläpp till luft och vatten samt avfall från denna bransch har minskat under senare år. Vid en jämförelse med genomgången 1992 kan detta styrkas i reala siffror.
Vad gäller utsläppen av organiska lösningsmedel till luft, främst relaterade till
lackeringsverksamhet, har de årliga mängderna genomgått en reell minskning. Orsakerna är naturligtvis flera men det övervägande skälet är att 3 företag med i sammanhanget
betydande lackeringsverksamhet har upphört eller etablerat sig på annan ort.Av de utsläpp av organiska lösningsmedel som sker i dag står 2 företag för ca 60 % av dessa.
När det gäller användningen av klorerade lösningsmedel, vilka framförallt används vid avfettning och rengöring, är det glädjande att konstatera att samtliga företag i projektet har upphört med användningen av dessa produkter. Några har ersatt trianvändningen med alkalisk tvätt, andra har helt tagit bort avfettningsmomentet eller lagt ut det på andra företag.
Som tidigare nämnts måste detta ses som mycket positivt och de företag som lyckats finna godtagbara ersättningar till de klorerade produkterna har på ett förtjänstfullt sätt bidragit till en icke obetydlig förbättring av situationen i arbets- och omgivningsmiljön.
För emissioner till spill- och dagvattennätet kan även här tydliga förbättringar noteras. Tre av företagen har upphört med utsläpp till spillvattennätet och något nytt har ej tillkommit.
En översiktlig beräkning visar att mängden utgående processavloppsvatten som påförs spillvattennätet från de aktuella verkstäderna är ca 33 m3 per år. Vattnet utgörs främst av skölj- och trumlingsvatten.
Den totala årliga mängden "skurvatten" från verkstadsföretagens skurmaskiner beräknas uppgå till ca 9000 liter. Mot bakgrund av den relativt begränsade vattenmängden och därmed en begränsad mängd föroreningar till reningsverket är detta en fråga som sannolikt är relevant att arbeta med på längre sikt. Miljökontoret avser därför att, i samråd med Tekniska Verken, försöka utforma en handlingsstrategi för hur denna fråga kan lösas.
Beträffande frågor kring hantering, förvaring, kunskap och bedömning av olika kemiska produkter har framkommit att vissa brister finns hos ett antal av de besökta företagen.
Vissa av innehavarna till de mindre företagen är fortfarande utlämnade till den information som försäljaren har att erbjuda. Detta är följaktligen en brist i substitutionsarbetet och bör förbättras. Det övervägande antalet företag har god tillgänglighet på varuinformationsblad och kemikalielistor men varuinformationsbladen bör i vissa fall uppdateras.
Ingår något av dessa ämnen?
Nonylfenol eller nonylfenoletoxilater Bly och blyföreningar
Butylhydroxitoluen (BHT) Cyanider
Klorerade ämnen (t ex klorparaffiner) Koppar och kopparföreningar
Ftalater (DBP; BBP eller DEHP) Kobolt
Krom och kromföreningar
Vad gäller de s k U-anläggningarna kan tilläggas att svarsfrekvensen på enkäten var hög och miljökontorets adressregister kommer att uppdateras. Vi hade i enkäten listat upp tio kemiska ämnen tagna från OBS- och begränsningslistorna. Företagen skulle redovisa om några av dessa ämnen ingick i deras kemiska produkter.
Även här var svarsfrekvensen hög och vi kan utläsa att ett fåtal företag använder produkter där koppar (vid mässingsarbete), zink, bly (för balansering) och krom (kromade
kolvstänger) ingår. Miljökontorets bedömning är att miljöbelastningen från denna grupp som helhet kan anses som ringa.
En del av C-anläggningarna kommer att omklassas till U-anläggning på grund av minskad produktionsyta eller att de upphört med den del i verksamheten som gjort att de klassats som C-anläggning, t ex slutat med avfettning.
Förslag på förändrad tillsyn
Vår bedömning är att den ringa miljöbelastning som de s k U-anläggningarna bidrar med, förordar en lägre tillsynsfrekvens. Vårt förslag är att dessa anläggningar besöks vart femte år, vilket väl harmoniserar med den tillsynsfrekvens som finns angiven i miljökontorets tillsynsplan.
Beträffande de s k B- och C-anläggningarna kan det fortfarande anses motiverat att dessa besöks vart tredje år. Som tidigare nämnts har flera av de besökta företagen mer eller mindre långt framskridna planer på att införa någon typ av miljöledningssystem i sin verksamhet. Även om inte detta skall ses som en patentlösning på de miljöproblem som branschen genererar så bör det verksamt kunna bidra till en högre miljömedvetenhet hos såväl arbetsledning som personal hos de berörda företagen.
Miljönämndens tillsyn enligt LKP omfattar all hantering av kemiska produkter och den lokala kemikalietillsynen kan lämpligen integreras med annan miljö- och hälsoskyddstillsyn.
Framtidsfrågor
De renodlade kemikaliefrågorna har kommit att få, och kommer fortsättningsvis i ökad utsträckning att få, en mer framskjuten roll i samband med tillsynen av olika branscher.
I takt med att de renodlade punktutsläppen till ex vis luft och vatten reduceras kommer fokuseringen istället att allt mer beröra vad som "följer med" de färdiga produkterna ut på marknaden och de processer och kemikalier som krävs vid tillskapandet av produkterna. Det är vidare angeläget att avfallsfrågorna kommer in mycket tidigt i produktionen och att ett "från vaggan till graven" perspektiv finns med. Det finns även en trend att företag som tillverkar på legobasis är med redan i
produktutvecklingsfasen.
För att minska på utsläpp av växthusgaser och kväve till luft kommer transport- och energifrågor att få en mer betydande roll inom de närmaste åren. Strategier för miljöförbättrande åtgärder kommer att krävas av såväl verkstadsbranschens kunder som myndigheter. Även kommunens handlingsplan för Agenda 21 ställer "krav" på näringslivet att vidta miljöförbättrande åtgärder som leder till en hållbar utveckling.
Enligt miljökontorets bedömning kommer med stor sannolikhet den positiva trenden vad avser emissionerna av organiska lösningsmedel till luft att fortsätta. Detta bland annat till följd av ett allt aktivare kemikaliearbete och inte minst med tanke på införandet av miljöledningssystem. Kraven i de olika miljöledningssystemen kan i många fall vara hårdare än vad ex vis kraven i nuvarande
miljöskyddslagstiftning är.
En ytterligare dimension till följd av införandet av miljöledningssystem är att det i förlängningen även kan innebära ett förändrat tillsynsbehov samt ett förändrat arbetssätt hos tillsynsmyndigheterna. Det är nu viktigt att miljönämnden skapar diskussion kring dessa nya frågeställningar för att så snart som möjligt kunna anpassa sig till de delvis nya förutsättningarna.
Införandet av miljöledningssystem bör kunna bidra till en högre miljömedvetenhet hos såväl
arbetsledning som personal hos de berörda företagen. Miljömedvetenheten omfattar till exempel allmän miljökunskap men även insikt i de miljöproblem som den egna verksamheten ev bidrar till. Den ökade kunskapen gör att man ställer krav på underleverantörer - frågar efter miljöpolicy. De företag som inte aktivt arbetar med miljöförbättringar och ökar sin kunskap om miljöstörande fällor i verksamheten kan komma att få svårigheter att hävda sig i en upphandling och riskerar att slås ut.
Att införa miljöledningssystem är dock ett resurskrävande arbete och frågan är om de mindre företagen kommer att orka med att genomföra det. Som ett alternativ till att genomföra ISO 14000 erbjuds små och medelstora företag ett 4 månaders utbildningspaket bestående av valda delar ur ISO 14000. Det är ett projekt som miljökontoret ingår i tillsammans med näringslivskontoret och ALMI. Det leder till att företaget tar fram en miljöpolicy för sin verksamhet. Paketet kallas Miljö 4:an-Miljödeklaration.
Företagen kan även välja att komplettera paketet för att certifieras enligt ISO 14000. Glädjande är att en del av de verkstäder som besökts valt att genomgå utbildningen. Förhoppningsvis kommer ännu fler av de minsta företagen att delta vid nästa uppstart av projektet, hösten 1998.
Tillbaka till Miljökontorets förstasida Tillbaka
till
Anslagstavlan
© Miljökontoret Linköping 1999
Allmänna frågor: miljokontoret@mk.linkoping.se
Ansvarig utgivare: Reidar Danielsson Senast uppdaterad: 2001-01-29
