AKADEMIN FÖR TEKNIK OCH MILJÖ
Avdelningen för industriell ekonomi, industridesign och maskinteknik
Analys av rapporteringssystem för säkerhet inom industriell produktion
(Risker, incidenter och åtgärder från ett hälsofrämjande perspektiv)
(Faktorer angående risker och olyckor)
Abdullahi Nur Mohamud
Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Industriell ekonomi
Industriell ekonomi - Industrial Management and Logistics
Kursnamn: Examensarbete inom Industriell ekonomi, IEG800 Handledare: Abid Muhammad
Examinator: Chris Dominic
2020
i
Förord
Denna studie gjordes på ett fallföretag inom tillverkningsindustrin som har
anonymiserats. Jag tackar min handledare på fallföretaget som har varit till stor hjälp för mig under studieprocessen. Vidare tackar jag alla medarbetare på fallföretaget som visade nyfiket intresse när de besvarade alla mina frågor. Tack för ett bra samarbete. Jag tackar slutligen min handledare Abid Muhammad samt min examinator Chris Dominic för vägledning och stöd under hela studietiden.
Gävle, juni 2020
Abdullahi Nur Mohamud
ii
Abstract
Work environment problems and their consequences regarding employee’s health have long been of interest to researchers and organizations. It has been shown that poor physical and psychosocial working conditions can lead to a deterioration of the individual's health and well-being. There has been a change of perspective from
explanations at the individual level of incidents and accidents to organizational level in recent years.
The purpose of this study is to study and analyze reported risks and incidents in production as well as related measures that have been taken. Then propose improvements in the manufacturing industry by introducing a conceptual model.
This study was conducted by analyzing risks and incidents in the case company
reporting system EHS 360. Data studied were incidents and dangers between 2017 and 2019. Subsequently, interviews were conducted with structured questions in which employees evaluated factors regarding risks and incidents. This was analyzed with the help of various scientific articles and literature from the study area.
The results identified six different affecting factors regarding incidents and hazards in production according to the reporting system: machine failure, working method, safety, human error, material, environment. The measures taken in connection with the factors have also been identified. In the interviews, additional factors emerged: stress,
motivation, participation, staff, education, working methods and instructions. Based on analysis and discussion of the factors identified in the reporting system and in the interviews, suggestions for a human conceptual model that considers human factors were given. Subsequently, implications and recommendations were introduced to the case company and manufacturing industry in the form of communication, feedback, teamwork, participatory culture, improvement of role definition and follow-up.
Conclusions that could be drawn were that success factor in eliminating or minimizing risks and incidents was seeing humans as a resource and adapting the workplace to human needs so that work was perceived as understandable, manageable, and meaningful. Furthermore, it was found that opening communication channels where participation is encouraged by the leader who motivates and understands the employees' needs contributes to health promoting work.
Keywords: Risks, incidents, accidents, hazards, human factor, reporting system, KASAM, Human lean, leadership, health promotion work.
iii
Sammanfattning
Arbetsmiljöproblem och dess konsekvenser när det gäller medarbetarnas ohälsa har länge varit av intresse för forskarna och organisationer. Det har bevisats att dåliga fysiska och psykosociala arbetsförhållanden kan leda till en försämring av individens hälsa och välbefinnande. Det har skett en perspektivförändring angående förklaringar av incidenter och olyckor från individuell nivå till organisatorisk nivå under de senaste åren.
Syftet med denna studie är att studera och analysera rapporterade risker och incidenter i produktionen, samt relaterade åtgärder som har vidtagits. Därefter ska förbättringar föreslås inom tillverkningsindustrin genom att ge förslag till en konceptuell modell.
Denna studie utfördes genom att analysera risker och incidenter i fallföretagets rapporteringssystem EHS 360. Data som studerades var incidenter och faror mellan 2017 och 2019. Därefter utfördes intervjuer med strukturerade frågor, där medarbetarna värderade faktorer angående risker och incidenter. Detta analyserades med hjälp av olika vetenskapliga artiklar och litteratur från studieområdet.
I resultaten identifierades sex olika inverkande faktorer när det gäller incidenter och faror i produktion enligt rapporteringssystemet: maskinfel, arbetsmetod, säkerhet, mänskligt fel, material och omgivning. Åtgärderna som har vidtagits i samband med faktorerna har också identifierats. I intervjuerna uppkom ytterligare faktorer: stress, motivation, delaktighet, bemanning, utbildning, arbetssätt och instruktioner. Utifrån analys och diskussion av faktorerna som identifierades i rapporteringssystemet och i intervjuerna gavs förslag på en konceptuell modell som tar hänsyn till mänskliga faktorer. Därefter infördes implikationer och rekommendationer till fallföretaget och tillverkningsindustrin i form av: kommunikation, feedback, teamarbete, deltagande kultur, förbättring av rolldefinition och uppföljning.
Slutsatser som kunde dras var att framgångsfaktorn för att eliminera eller minimera risker och incidenter är att se människan som en resurs, och anpassa arbetsplatsen efter mänskliga behov så att arbetet upplevs som begripligt, hanterbart och meningsfullt.
Vidare konstaterades att öppna kommunikationskanaler, där deltagande uppmuntras av ledaren som motiverar och förstår medarbetarnas behov, bidrar till hälsofrämjande arbete.
Nyckelord: Risker, incidenter, olyckor, faror, mänskliga faktor, rapporteringssystem, KASAM, Human lean, ledarskap, hälsofrämjande arbete.
iv
Innehåll
1. INLEDNING ... 1
1.1 Bakgrund... 1
1.2 Problemformulering ... 2
1.3 Syfte ... 3
1.4 Frågeställningar ... 3
1.5 Avgränsning ... 3
2. METODER ... 4
2.1 Forskningsansats ... 4
2.2 Fallstudie ... 4
2.2.1 Kvantitativa och kvalitativa metoder ... 4
2.3 Litteraturstudie... 5
2.4 Datainsamling ... 5
2.5 Intervjuer ... 6
2.6 Analysmetod ... 7
2.7 Metodkritik ... 9
2.7.1 Reliabilitet ... 9
2.7.2 Intern & extern validitet ... 10
2.7.3 Generaliserbarhet ... 10
2.8 Etikkrav ... 10
3. LITTERATURÖVERSIKT ... 11
3.1 Definitioner ... 11
3.1.1 Säkerhet ... 11
3.1.2 Risker ... 11
3.1.3 Hazard (Fara) ... 12
3.2 Systematiskt Arbetsmiljöarbete ... 12
3.3 Hälsofrämjande arbete ... 13
3.4 KASAM (Känslan av sammanhang) ... 14
3.5 Säkerhetskultur ... 15
v
3.6 Rapportering och ledningssystem för säkerhet ... 17
3.6.1 Delaktighet och motivation ... 17
3.6.2 Psykosociala aspekter ... 18
3.6.3 Kommunikation ... 19
3.7 Lean ... 19
3.7.1 Human Lean ... 19
3.7.2 Ledarskap... 20
3.8 Rotororsaksanalys ... 21
3.8.1 5 Varför... 22
3.9 Sammanfattning av litteraturöversikten ... 22
4.RESULTAT ... 24
4.1 Fakta om rapporteringssystemet EHS ... 24
4.2 Bearbetade kategorier enligt rapporteringssystemet ... 25
4.2.1 Skada ... 27
4.2.2 Åtgärder ... 28
4.3 Intervjuer ... 30
4.3.1 Flödeschefer ... 30
4.3.2 Skyddsombud 1 och 2 ... 31
4.3.3 Operatörer ... 32
5.ANALYS OCH DISKUSSION ... 35
5.1 Vilka faktorer angående risker och olyckor påverkar människor inom produktionen? ... 35
5.2 Vilka metoder är relevanta vid undersökning av risker och incidenter? ... 40
5.3 Utveckla en konceptuell modell avseende Human system ... 43
5.4 Rekommendationer och implikationer till företaget och liknande industri. ... 45
6. SLUTSATSER ... 46
6.1 Teoretiskt bidrag ... 46
6.2 Praktiskt bidrag ... 47
6.3 Begränsningar ... 47
6.4 Vidare studier ... 47
7.REFERENSER ... 48
vi BILAGOR: ... 54
1
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Reason (1997) menar att olyckor kan ha flera olika orsaker och kan involvera människor på olika nivåer i en organisation. Olyckor är resultatet av en komplex blandning mellan brister i teknik, mänskliga prestationer och organisatoriska faktorer (Hollnagel, 2004). Dessa brister eller dolda förhållanden kan vara svåra att identifiera och eliminera. Förhållanden i en organisation kan till exempel vara en dålig
arbetsplatsutformning, brister i tillsynen vid skyddsronder och omöjliga
arbetsprocedurer (Reason, 1997). Dolda förhållanden finns i attityder, uppfattningar och värderingar av anställda för säkerhetskulturen. Vidare finns osynliga förhållanden i miljön som påverkar medarbetarna, det vill säga arbetsmiljön och säkerhetsrutiner. Det är viktigt att identifiera dessa dolda förhållanden för att kunna förhindra framtida olyckor, eftersom bara de risker som kan identifieras slutligen kan hanteras (Khan, 2003). Sverige har arbetsmiljölagar som har tagits fram av riksdagen för att förebygga ohälsa och förekomsten av olyckor på arbetsplatsen. Lagen syftar till att det ska uppnås en allmän god hälsa på alla arbetsplatser. Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS2001:1) gäller för alla arbetsplatser där en anställd utför arbete för en arbetsgivare och får betalt för det (Arbetsmiljöverket, 2014). Arbetsmiljölagen är en ramlag där allmänna regler och ramar skrivs utförligt så att varje arbetsplats kan ta hänsyn till och följa dem (Fahlbeck, 2016).
I dagens samhälle skapar den snabba tekniska utvecklingen och olika koncept som
”Lean produktion” nya och mer komplexa risker. Därför måste företag som syftar till att arbeta framgångsrikt på ett mer hållbart sätt, proaktivt sänka sin negativa inverkan på ekonomin, miljön och samhället till en accepterad nivå. Kvaliteten på en organisations säkerhetsarbete är en aspekt som kan påverka ekonomin, miljön och samhället
(Akselsson, 2015). Det finns en betydande koppling till hållbarhet enligt Björklund (2012) som beskriver hållbar utveckling där fenomen används i dagens industrier för att påvisa långsiktigt tänkande för de kommande generationerna, och producera på ett sätt som utgör framtida möjligheter till en bra levnadsstandard. Det innebär att
organisationer måste bidra till en god hälsa för arbetarna och samtligt bedriva verksamheter som ständigt utvecklas utan att påverka miljön på ett negativt sätt.
Fenomenet ”hållbar utveckling” har tre betydande begrepp som ska tas hänsyn till:
ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Dessa begrepp påverkar varandra då ett begrepp inte kan implementeras utan att hänsyn tas till övriga delar av en hållbar utveckling. Därför är det viktigt för organisationerna att bearbeta alla delar av hållbarhetsutvecklingen (Björklund, 2012). I denna studie har den sociala aspekten berörts och tagits hänsyn till.
2
1.2 Problemformulering
Arbetsmiljöproblem och dess konsekvenser när det gäller medarbetarnas ohälsa har länge varit av intresse för forskning. Det har bevisats att dåliga fysiska och psykosociala arbetsförhållanden kan leda till en försämring av individens hälsa och välbefinnande (Clarke & Cooper, 2004). Tidigare studier handlar om arbetsmiljöfrågor i relation till begreppet arbetsmiljöproblem som stressorsakande sjukdom. Ett område inom arbetsmiljöforskning som har fått mindre uppmärksamhet har varit effekterna som arbetsplatsförhållandena har på arbetstagarnas säkerhet. Enligt statistiken över svenska arbetsplatser minskade skador och olyckor stadigt under förra seklet, men tycktes nå en platå på 1990-talet. Så sent som 2010 började skador och olyckor öka igen vilket indikerar att arbetsplatsens säkerhet är en fråga som bör fokuseras på och prioriteras (Arbetsmiljöverket, 2014). Det växande problemet med arbetsplatsrisker togs fram i internationell statistik som visar att cirka två miljoner människor dör varje år av
arbetsrelaterade olyckor och sjukdomar runt om i världen. Även när man bara fokuserar på arbetsplatsolyckor beräknas upp till 270 miljoner dödsolyckor och icke-dödliga olyckor inträffa varje år (Internationella Arbetsorganisationen, 2014). Med tanke på de omfattande säkerhetsproblem som dagens organisationer fortfarande står inför är behovet av ytterligare forskning på detta område brådskande. Tidigare
säkerhetsforskning fokuserade huvudsakligen på felet och den individ som var
involverad i en felaktig process. Under senare år har en perspektivförändring skett från individuell nivå till organisatorisk nivå angående bakomliggande orsaker till incidenter och olyckor (Neal & Griffin, 2000). Detta beror på en ökad förståelse av komplexiteten kring orsaker till olyckor och att organisationer har förstått att orsaker inte bara kan kopplas till en specifik handling som har begåtts av en enskild person, utan snarare handlar resultatet om interaktionen mellan olika omständigheter inom organisationen.
Processerna som leder till olyckorna och de underliggande strukturella och systemiska faktorerna i organisationen som helhet har därmed blivit mer centrala. Områden som organisationskultur har fått ökad uppmärksamhet från både forskare och organisationer (Tomás, Meliá, & Oliver, 1999).
3
1.3 Syfte
Syftet med denna studie är att studera och analysera rapporterade risker och incidenter i produktionen samt relaterade åtgärder som har vidtagits. Därefter ska förbättringar föreslås genom att ge förslag på en konceptuell modell inom tillverkningsindustrin.
1.4 Frågeställningar
• Vilka faktorer angående risker och olyckor påverkar människor inom industriell produktion?
• Vilka metoder är relevanta vid undersökning av risker och incidenter?
1.5 Avgränsning
Arbetet innehåller data från fallföretagets affärssystem, specifikt programmet EHS360 och data från intervjuer. På grund av tidsbegränsning har denna studie fokuserat på att analysera data från 2017 till 2019 inom tre avdelningar hos fallföretaget. Denna data har använts för att ge en bild av säkerhetsarbetet hos fallföretaget just nu. Endast
produktionen i norra delen av landet har analyserats i arbetet eftersom den var stor nog för att bearbeta stora mängder av data för att föra statistik. I intervjuerna valdes tre specifika avdelningar som fallföretaget ansåg vara lämpliga för undersökningen.
4
2. Metoder
2.1 Forskningsansats
Enligt Patel & Davidson (2011) kan vetenskaplig forskning utföras genom en
kombination av induktivt och deduktivt tillvägagångssätt. Detta utgör då en ansats som kallas för abduktiv. Denna ansats bygger på att forskningen genomgår empiri och teori för att bibehålla en klar bild av det studerade området. Forskning som bibehåller en klar bild av det studerade området genom att växla mellan teori och resultat benämns som abduktiv ansats (Patel & Davidsson, 2011).
I denna studie har forskningen kombinerat både deduktiv och induktiv metod, därav valet abduktiv ansats. Det studerade problemet upprättades och klargjordes av fallföretaget. I denna studie har olika teorier samlats in. Vidare har resultatet
kategoriserats och sammanställts för att kunna upprätta grunden till intervjuerna. Detta anses som en deduktiv metod då olika teorier sammanställdes innan författaren utförde intervjuer. Därefter har olika litteratur som studerats i teorin kombinerats med
intervjuerna vilket anses som en induktiv ansats.
2.2 Fallstudie
Enligt Bryman (2011) menas med fallstudie att forskaren har ett specifikt intresse för själva fallet som ligger till grund för studien. Vid undersökning av den specifika fallstudien vill forskaren ta reda på mer om den specifika miljön samt den nuvarande situationen. I en fallstudie tillämpas vanligtvis både kvalitativa och kvantitativa metoder.
I denna studie har fallstudie använts som forskningsmetod då intresset fanns för både fallföretaget och författaren att analysera det bestämda forskningsområdet, det vill säga att analysera risker, incidenter samt vika åtgärder som har vidtagits i produktionen. Det var även intressant att undersöka resultatet med hjälp av mätbara metoder (strukturerade frågor med värdering) samt att samla in information via intervjuer och dialoger med de berörda deltagarna. En annan anledning till valet av forskningsmetod var att utföra djupare analyser om faktorerna bakom risker och incidenter. Vidare skulle denna studie påvisa relevant information till rapportering av incidenterna där mänskliga faktorer beaktas enligt Human Lean och dessa skulle jämföras med tidigare forskning.
2.2.1 Kvantitativa och kvalitativa metoder
Både kvalitativa och kvantitativa metoder har använts för denna fallstudie. Kvantitativa metoder har baserats på insamlade data från fallföretagets affärssystem och detta har kombinats med intervjuer som kvalitativ metod för att kunna dra slutsatser.
5 Kvantitativa metoder inriktar sig på datainsamling i form av siffror och tal där olika mätmetoder fastställs och sedan mäts i statiska former. I kvalitativa metoder däremot vill forskaren ta reda på saker genom strukturerade sätt. Grunden till studien är det som berättas och skrivs med ord. Det som uppfattas som viktigt och betydelsefullt från de specifika respondenterna tas med som grund till studien. Undersökningen i kvalitativ studie sker vanligtvis tillsammans med de involverade personerna som har valts ut för studien. Detta för att redogöra en klar och rättvis bild över hela studien på bästa möjliga sätt (Bryman, 2011).
2.3 Litteraturstudie
Murray & Hughes (2008) påstår att litteraturinsamling är en viktigt grund för att bygga ramverken och strukturen för den studie som genomförs. Den insamlade litteraturen möjliggör att information som förekommer i studien kan summeras och kritiskt granskas.
Under studiens gång har olika litteratur analyserats och jämförts för att förstå ämnet som studerats, och för att få en bra tolkning kring den (Ejvegård, 2009).
Den litteratur som har använts under denna studie är vetenskapliga artiklar och böcker.
Dessa har valts ut för studien för att kunna svara på syftet och frågeställningar där ämnet handlar om risker, tillbud, säkerhetskultur, ledningssystem, psykosociala
aspekter, delaktighet och motivation. Olika vetenskapliga artiklar har hämtats från HIG bibliotekets sökfunktion och Google Scholar där nyckelord som säkerhetskultur, risker, tillbud, riskanalys, psykosociala aspekter i produktionen, motivation och delaktighet för riskarbete utvaldes för deras relevans till att svara på syftet i studien. Författaren har också använt litteraturstudien för att tillämpa en strategi som svarar på forskningsfrågor om hur fallföretaget kan hitta olika inverkande faktorer vid rapportering av risker och incidenter. Vidare ska litteraturstudien besvara frågan om vilka metoder som är relevanta vid undersökning av risker och olyckor i produktionen.
2.4 Datainsamling
Primärdata karakteriseras av all data som kommer från ett originaldokument eller från en direkt källa som studien nämner (Murray & Hughes, 2008). Den förklaras ytterligare av Walliman (2011) som data som samlas in via observationer, mätningar, frågor som ställs under intervjuer eller insamlad data från deltagande respondenter. Om primära data saknas blir det svårt att lita på den fakta som framkommer, vilket leder till svårigheter att förmedla information utifrån pålitliga fakta.
Enligt Murray & Hughes (2008) förklaras sekundära data oftast som data som baseras på en primärkälla, då sekundära data oftast uppstår av information som har citerats eller
6 översatts från en primär källa. Den data som har sitt ursprung i en sekundär källa
kommer från till exempel uppslagsböcker, historieböcker eller vetenskapliga artiklar.
Informationen är vanligtvis en sammanställning av tidigare material från en studie eller forskare (Murray och Hughes, 2008).
Denna studie innehåller information från både primära och sekundära källor. Data från primära källor har baserats på intervjuer och analyser av fallföretaget. Information och data från fallföretagets affärssystem har analyserats och studerats. Data från sekundära källor består av insamling av material från vetenskapliga artiklar och kurslitteratur som anses vara relevanta för denna studie. Mycket av datan från sekundära källor har kopplats samman för att användas som grund till inledning och teori för det valda ämnet. I intervjun har data samlats in där respondenterna värderade nämnda/inverkande faktorer i skala (1=dåligt 5=bra) angående risker och incidenter vid
rapporteringssystemet inom produktionen. Faktorerna och frågorna redovisas i bilaga 3.
2.5 Intervjuer
Intervjuer är en bra metod att tillämpa när man vill få ut information och uppfattning från olika individer samt deras värderingar och åsikter. Olika intervjutyper och
strukturer skiljer sig åt drastiskt och det finns hundratals intervjumodeller att välja bland beroende på forskningstyp. Vid en kvalitativ studie tillämpar man den intervjumodell som anses vara relevant för omstrukturerande och semistrukturerande intervjuer (Bryman, 2011).
Bryman & Bell (2017) menar att ostrukturerade intervjuer innehåller ett visst ämne som ska bekantas med, men det finns inga tydliga intervjufrågor som ska ställas. Däremot ska öppna frågor ställas under intervjun där besvararen fritt kan svara på frågorna kring ämnet. Semistrukturerande intervjuer har å andra sidan en fast agenda där forskaren håller sig till en strukturerad mall där vissa specifika ämnen tas upp. Men
intervjupersoner kan svara på sitt eget sätt och därefter ställa följdfrågor som kan kopplas till intervjuämnet (Bryman och Bell 2017).
Intervjuer utfördes över telefon med fyra operatörer som arbetar operativt i
produktionsenheterna som studien utgår från. I bilaga 2 redovisas frågorna som ställdes till operatörerna individuellt, därefter ställdes sju frågor i bilaga 3 där operatörerna värderade alla frågor i skala 1 till 5. Ytterligare har intervjuer genomförts över telefonsamtal med två skyddsombud, i bilaga 2 redovisas tio frågor till
skyddsombud/operatörer med värdering i skala 1 till 5. Vidare ställdes sju frågor där varje skyddsombud värderade frågorna. Till slut utfördes intervjuer över telefonen med tre flödeschefer där tio frågor redovisas i bilaga 1. Flödescheferna besvarade även
7 individuellt sju frågor med värdering. Frågorna i bilaga 3 har värderats individuellt av varje respondent om hur bra eller dåligt organisationen bearbetade faktorer (stress, utbildning, motivation, delaktighet, arbetssätt, personalomsättning, instruktioner) som påverkade alla i produktionen (tabell 2). Intervjutiden per deltagare var ca 30 min där frågorna var strukturerande (tabell 1). Detta gjordes för att få med sig alla som är involverade i säkerhetsarbetet och få en överblick på hur fallföretaget gick tillväga systematiskt.
Tabell 1: Utförda intervjuer hos fallföretaget
Respondent Antal Intervjutid
Flödeschef 3 Ca 30 min/intervju
Skyddsombud 2 Ca 30 min/intervju
Operatör 4 Ca 30 min/intervju
Tabell 2: Intervjuprocessen där (X) förklarar vilka frågor som ställdes till respektive roll hos fallföretaget. Frågor med (*) i bilaga 3 besvarades av alla.
Frågor Flödeschefer Skyddsombud Operatörer
Bilaga 1 (10st) X
Bilaga 2 (10st) X X
Bilaga 3 (7st) * X X X
2.6 Analysmetod
Studien utgick från data insamlades från fallföretagets affärssystem, specifikt programmet EHS 360 och data från intervjuer. Data kategoriserades i sex olika kategorier enligt informationen som kunde utläsas i systemet EHS 360. Enligt
rapporteringssystemet EHS 360 kunde alla risker som har gemensamma utgångspunkter samlas under två grupper, inblandade objekt eller skaderisk. Under inblandade objekt samlades in alla situationer där risken uppstod för sedan kunna kategorisera
informationen. Vidare samlades alla handlingar som ledde till en personskada under skaderisk. Därefter kategoriserade författaren dessa risker i sex olika kategorier för att sedan visa antalet skador i respektive avledning samt vilka åtgärder som har vidtagits.
8
• Inblandade objekt - situationer där risken uppstod till exempel vid maskin, truckkörning, arbetssätt.
• Skaderisk - handlingar som kunde leda till en personskada till exempel halkrisk, tappa material, truckkörning.
• Kategorisering - baserades på en översättning av ”Root cause analysis” (Man, Method, Machine, Material, Millieu, Measurement).
• Skada- händelser där en människa har skadat sig till exempel skärt/klämt en kroppsdel.
• Åtgärder - handlingar som har vidtagits efter en incident, till exempel informera/kontrollera.
Figur 1: Rapporterade incidenter och faror delades in i två grupper: inblandade objekt och skaderisk, därefter sex kategorier. Sedan togs statisk fram över antalet skador och relaterade åtgärder som har vidtagits.
Författaren valde att dela upp rapporterade data, dvs incidenter och faror i nedanstående sex kategorier baserat på informationen i EHS 360:
Åtgärder Skada Kategorisering Incidenter & faror
Iblandade objekt Skaderisk
9 1. Maskinfel
2. Arbetsmetod, 3. Säkerhet, 4. Material, 5. Mänskligt fel 6. Omgivning
Vidare har data som har gemensamma bidragande faktorer lagts in i samma kategorier för att underlätta analysprocessen. Dessa kategorier är baserade på studiens bedömning av data från affärssystemet. En liknande process utfördes för åtgärderna som vidtogs från 2017 till 2019 för att lättare kunna bearbeta data. Då kunde förhållanden mellan rapporterade risker och kvaliteten på åtgärder som har implementerats analyseras. Åtgärderna resulterade i sex olika kategorier:
1. Reparera/återställ 2. Information/kontroll 3. Utbildning
4. Ny rutin/instruktion:
5. Individuell tillsägelse.
6. Strukturändring
Dessa kategorier ska behandla de varierande typer av olyckor och incidenter som förekommer hos fallföretaget. Därmed blir resultaten subjektiva eftersom vissa typer av de rapporterade farorna kunde läggas in i många olika kategorier. Vissa kategorier var svåra att skilja åt eftersom incidenterna förekommer i samma arbetsmoment, tex en operatör som klämmer handen med handhållet verktyg vid en maskin. I det här fallet kan incidenten klassas som beteenderelaterat, maskinfel eller fel arbetsmetod. Det finns en fin gräns mellan olyckor som är mänskligt relaterade och hur arbetsmomentet är uppbyggt i rapporten. Skillnaden blir att om arbetsmomentet bidrar till en skada så klassas det som metodfel, men om det inte gör det klassas det istället som
beteenderelaterat.
2.7 Metodkritik 2.7.1 Reliabilitet
Enligt Biggam (2015) förklarar reliabiliteten tillförlitligheten och sanningsvärdet i en rapport. Det kan finnas en risk att intervjuade personer kan vara partiska och svara på frågorna på ett sätt som gynnar organisationen samt skiljer sig från verkligheten. En annan risk att ha i åtanke är att respondenten svarar på ett sätt som den antar att intervjuaren vill att den ska svara på och därför kan vissa viktiga punkter missas.
10 Således blir reliabiliteten svagare när forskaren använder intervjun som primärdata utan att styrka den med information om hur det ägde rum, samt med vem och när, under processen.
För att öka studiens reliabilitet har intervjuer genomförts med fyra operatörer, två skyddsombud samt tre flödeschefer. De strukturerade intervjufrågorna har kompletterats med strukturerade intervjuer där det skapades mallar för att hålla intervjuerna inom det ämnet som framgår i denna studie. Mallarna redovisas i bilaga 1, 2 och 3 för att styrka reliabiliteten.
2.7.2 Intern & extern validitet
Giltighet eller trovärdighet innebär verifiering om de rätta metoderna användes för att samla in rätt data, till exempel om frågorna som ställdes under intervjun var de rätta frågorna att ställa och om svaret på nämnda frågor bidrar till syftet med studien (Bryman & Bell, 2017).
För att kunna uppnå hög validitet har denna studie tillämpat data från fallföretagets affärssystem. Intervjufrågorna har varit relevanta till rapportens syfte och hjälpt till med att dra slutsatser. Studiens validitet har ökats ytterligare genom att författaren
redovisade slutsatser till fallföretaget en dag innan den slutliga presentationen av arbetet och har därmed fått tillbaka positiv feedback. Fallföretaget var nöjd med resultatet.
2.7.3 Generaliserbarhet
Enligt Bryman & Bell (2017) så utgör begreppet generaliserbarhet att resultatet i studien kan generaliseras. Det menas med andra ord utföras av andra som kommer att dra likadana slutsatser som den specifika studie. Det finns även kritik riktat mot användning av fallstudie som forskningsdesign då fokuset ligger på fallstudiens generaliserbarhet och extern validitet (Bryman och Bell, 2017).
För denna studie bestod resultatet av en lägre nivå av generaliserbarhet då
undersökningen gjordes på ett globalt företag som har olika funktioner i andra länder.
Analysprocessen kunde göras på flera avdelningar och funktioner i organisationen då detta skulle öka generaliserbarheten för studien. Då studien avser ett specifikt fallföretag och dess säkerhetsprocesser kan en del av studien inte generaliseras.
2.8 Etikkrav
Fallstudien har under processen följt de fyra huvudkraven: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet, som är de forskningsetiska principerna (Vetenskapsrådet, 2002).
Det etiska kravet för denna studie har uppfyllts genom att först ha ett möte med
företaget i och med att uppdraget var annonserat och författaren valdes som utförare för denna studie. Fallföretaget gav ut en kort presentation om vad de gör samt vilket resultat företaget vill uppnå (informationskravet). Vidare togs eventuella sekretesspolicyer upp
11 där det skrevs på ett antal avtal gällande bland annat tystnadsplikt samt ansökan om olika tillstånd för att kunna röra sig på arbetsplatsen. Under studiens gång har nio intervjuer gjorts med olika medarbetare där det klargjordes att intervjuerna var frivilliga (samtyckeskravet). Det skedde en löpande dialog mellan handledaren på fallföretaget och författaren om olika berörda områden ifall studien kommer att presenteras vidare.
Medarbetare som har intervjuats har inte nämnts med sina riktiga namn utan bara med rollen som de har i fallföretaget. Detta för att bibehålla integriteten hos deltagarna samt för att informationen betraktades som konfidentiell (konfidentialitetskrav). Data som har samlats in under studiens gång från deltagarna har endast tillämpats för studiens
ändamål, vilket betyder att informationen inte har tillämpats för kommersiellt bruk (nyttjandekravet). Fallföretagets namn har anonymiserats och medarbetarna som har intervjuats nämns endast med en titel.
3. Litteraturöversikt
3.1 Definitioner 3.1.1 Säkerhet
Enligt Reason (1997) förklaras idén om säkerhet med extremt motstånd och extrem sårbarhet som två motsatta sidor av säkerheten. En organisations placering inom säkerhetsområdet beror på hur väl organisationen hanterar olyckor. Förbättringar av säkerheten i en organisation kan öka dess motstånd eller robusthet mot att minska risken av olyckor. Å andra sidan kan dåliga säkerhetsprestationer öka organisationens
sårbarhet och därmed öka risken för olyckor. Det finns ingen vanlig definition av säkerhet. Exempelvis kan säkerhet inkludera; säkerhetsorganisation, hantering av säkerhetsutrustning och åtgärder, olycksstatistik, utvärdering, utredningar av olyckor och säkerhetsutbildning (Wu et al., 2008).
3.1.2 Risker
Davidsson (2003) förklarar risker som en förklaring till dessa två aspekter, rädsla och fara. En risk utgår alltid ifrån hur en oväntad händelse bemöts utifrån de ovannämnda fenomenen. Industrialisering av samhället samt den snabba tekniska utvecklingen har bidragit till nya typer av risker. Detta har lett till att ett riskmedvetande har skapats och att det konstant förändras, därför är det lämpligt att applicera begreppet fara i
definitionen. Begreppet risk kan definieras på fyra olika sätt men vanligtvis tolkas det som sannolikheten att det uppstår en skadlig eller dödlig händelse. Det kan även ses som ett resultat av sannolikheten samt allvarligheten av skadan. Risk definieras som förändringen i angreppssättet om vissa åtgärder har vidtagits. Beroende på variationens storlek kan fler risker uppstå. Ett annat sätt att tolka begreppet är hur man individuellt uppfattar det som anses vara risker (Grimvall, 2003).
12
3.1.3 Hazard (Fara)
Enligt Leveson (1995) förklaras begreppet som en samling av olika krav i ett system som gemensamt bidrar med andra krav omkring systemet som orsakar en olycka. Detta beskrivs ytterligare av Storey (1996) som ett tillstånd där det existerar fara eller
sannolikheten är stor för att människor och dess omgivning hamnar i fara. Leveson (1995) förklarar att begreppet hazard tillämpas för att tydliggöra när en fara kan uppstå i samband med händelser. En risk anses vara en bedömd fara (hazard) som har med sig sannolikheten och konsekvensen att faror kan uppstå.
3.2 Systematiskt Arbetsmiljöarbete
Arbetsgivaren har ansvar för det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) där organisationen möjliggör att en god arbetsmiljö med välmående medarbetare
upprätthålls. AFS 2001:1 2§ förklarar det systematiska arbetsmiljöarbetet på följande sätt ” arbetsgivarens arbete med att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås” (Arbetsmiljöverket, 2018). AFS 2001:1 definierar och förklarar hur det systematiska arbetsmiljöarbetet tas hänsyn till, där riktlinjerna ska inkluderas i det vardagliga arbeten. Arbetsgivaren ska dessutom involvera medarbetarna vid utformning av rutiner och olika policyer. Det första steget i det systematiska
arbetsmiljöarbetet för arbetsgivaren är alltid att börja med en undersökning där riskerna i organisationen kartläggs (Ledarna, 2020). Med hjälp av skyddsronder,
medarbetarenkäter och gemensamma arbetsplatsträffar möjliggörs
kartläggningsprocessen. Därefter bedömer arbetsgivaren utifrån resultatet befintliga risker i organisationen och om riskerna är allvarliga. Vid bedömningen ska det avgöras om riskerna bidrar till ohälsa eller olycksfall för medarbetarna i organisationen. Efter riskbedömningen vidtar arbetsgivaren olika åtgärder för att förhindra riskerna. Det arbetet underlättas genom att tillämpa handlingsplaner där det står vilka risker som ska åtgärdas, vem som ansvarar för det, samt när de ska vara åtgärdade. Arbetsgivaren har ansvaret att kontrollera eller följa upp att handlingsplanen följs och att åtgärderna som vidtas faktiskt bidrar till en förbättrad arbetsmiljö (Ledarna, 2020).
13 Figur 2: (Ledarna,2020)
3.3 Hälsofrämjande arbete
Enligt Menckel & Österblom (2000) finns det ett samband mellan människan och dess omgivning som kan kopplas till hälsa, vilket är en avgörande faktor för individens livssituation. En hälsofrämjande organisation är mest bidragande till individens
välmående utifrån de förutsättningar som är tillgängliga. Menckel & Österblom (2000, s.26) definierar hälsofrämjande arbetsplatser på följande sätt: Hälsofrämjande på arbetsplatser syftar till att möjliggöra för arbetande människor att utveckla en god hälsa och goda hälsorelaterade beteenden”. Det är viktigt för organisationer att skapa möjligheten för trivsel och att ha tillgång till de faktorer som bidrar till en god hälsa för deras anställda på arbetsplatsen. Menckel & Österblom (2000) tar upp några bidragande faktorer till god hälsa i organisationer, såsom: arbetsplatsutformningen och
omgivningen ska anpassas till operatören, ergonomin ska beaktas, en bra balans av arbetsbelastning, gemenskap och delaktighet på arbetsplatsen, arbetet ska vara stimulerande, medarbetaren ska kunna fatta egna beslut, kompetensutveckling, arbetsglädje, uppmuntrande ledarskap, balans mellan betalning och utfört arbete. En hälsofrämjande arbetsplats är ett utvecklingsområde vars största prioritet framför allt är att centralisera goda arbetsförhållanden, funktionell arbetsmarknad, erforderligt växande samt att alltid försöka uppnå god hälsa. Det uppstår olika behov i organisationer då individuella krav för att kunna utföra sitt arbete samt uppnå sina mål förutom
arbetsavtalet och olika lagar varierar. Dessa behov delas in i sex olika kategorier enligt Menckel & Österblom (2000): variation i arbetet, lära sig något nytt eller kunskap, mänskligt stöd samt respekt, behovet att kunna fatta egna beslut inom sitt arbetsområde, samband mellan arbetet och dess värde/bidrag till samhället samt behovet att se framtida mål uppnås utöver den individuella karriären.
Hälsofrämjande arbete kan förklaras som en bidragande faktor till att hjälpa människor att uppnå en god hälsa, dels på deras arbetsplatser men även i livet utanför jobbet.
Möjligheten till delaktighet och förmågan att kunna utvecklas är nödvändigt för alla medarbetare. Därför måste alla organisationer ständigt sträva efter en god hälsa på arbetsplatsen samt konstant leta efter grundorsaker till ohälsa genom att upptäcka potentiella risker (Menckel & Österblom, 2000). Medarbetarna ska ha möjlighet att kunna uppleva en balans mellan kravet som ställs av arbetsgivaren och ett arbetssätt som bidrar till hälsofrämjande i organisationen. De ska kunna ha kontroll över sin arbetssituation och få möjlighet till stöd från ledningen för att uppnå en god hälsa, vilket bidrar till att motivation i arbetet ökar (Torp, Eklund & Thorpenberg, 2011).
Enligt Halling (2013) ska organisationsstrukturer bygga på mänskliga och ergonomiska delar när arbetsvillkoren bestäms. Detta för att uppfylla de individuella målen som är anpassade efter människors kapacitet. Därför är det viktigt för verksamheter att tänka på
14 mänskliga faktorer samt ergonomi för att kunna producera effektivt, samtidigt som de tar hänsyn till medarbetarnas välmående, vilket leder till innovation och ökad kvalité.
Brundtland (2005) påstår att om organisationer fokuserar och investerar i att skapa en god hälsa för sina medarbetare ökar deras möjlighet till utveckling, vilket bidrar till ekonomiska vinster.
3.4 KASAM (Känslan av sammanhang)
Enligt Antonovsky (1996) bör hälsofrämjande arbete baseras på det salutogena
perspektivet av hälsa, det vill säga fokusera på hälsoförstärkande faktorer snarare än det patogena perspektivet som fokuserar på sjukdomsframkallande faktorer.
Brundtland (2005) anser att ett hälsofrämjande arbetssätt bidrar till att individer och samhället kan få grepp om faktorer som påverkar och förbättrar hälsan på arbetsplatsen.
Ett fenomen som har bearbetats för att förbättra hälsan kallas för KASAM (Känslan av sammanhang) och bygger på beteendekomponenter som delas in i olika kategorier:
begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet. Antonovsky (1991) förklarar begriplighet som känslan av inre stimuli samt yttre uppmuntran, som kan vara
strukturerad information som är fortlöpande med tydlighet. Med hanterbarheten menas de resurser som är närvarande och kan förbrukas för att leva upp till arbetskravet.
Meningsfullhet syftar på att medarbetarna kan känna sig involverade, motiverade och kompetenta för att kunna utföra sina arbeten. Fokus måste sättas på människor - att de har kunskap och resurser för att göra sitt bästa, samtidigt som de mår bra psykiskt och fysiskt på arbetsplatsen (Hanson, 2004).
Figur3: Balansen mellan olika delar i KASAM (Antonovsky,1991).
15 När Antonovsky (1991) talade om begriplighet menade han att allt som en person
konfronteras med i livet kan förstås. Även i olika svåra situationer och misslyckade händelser kan individen alltid uppnå förståelse. På det sättet upplevs det som händer inte som slumpmässigt. Idén om hanterbarhet handlar om hur en person kan hantera sina problem och vilka resurser som finns tillgängliga för detta. Resurserna kan vara självkontrollerande eller i kontroll av någon i omgivningen som en chef, organisation eller arbetskollegor. Meningsfullhet är enligt Antonovsky (1991) den viktigaste idén och han kallar den för motivationsidén. Genom meningsfullhet kan en person se en mening i händelserna som händer i livet även om de är tuffa. Meningsfullheten får personen att se händelsen som har hänt som en utmaning som är värt besväret att investera energi och engagemang i.
3.5 Säkerhetskultur
Att bygga en säker och hälsosam arbetsplats är någonting som är komplext och en rad olika aspekter måste beaktas. Säkerheten påverkas av många olika aspekter, där
mänskligt beteende, organisation och samspelet mellan människan och teknik måste tas hänsyn till när man diskuterar hur man kan förebygga arbetsrelaterade olyckor och faror (Akselsson, 2015). Människa, teknik och organisation (Human-Technology-
Organization) konceptet är användbart i olika arbetssystem med tanke på flera fördelar som till exempel att skapa samverkan mellan människorna och tekniken, skapa
färdigheter som behövs av medarbetarna samt tydliggöra brister i systemet (Karltun, 2016).
Vid undersökning efter orsaken till olyckor upptäcks oftast att människors handlingar, teknisk design och organisation är sammankopplade. Om organisationer anger att en olycka orsakats av den mänskliga faktorn så förloras viktig information om
grundorsakerna. Människor agerar sällan felaktigt och skapar problem med avsikt. De gör fel saker för att lösa olika problem eftersom de är stressade. Instruktionerna är inte praktiskt genomförbara och ledningen har alltid bråttom (Wennersten, 2003).
Reason (2000) menar att orsaken till olyckor kan sökas från två olika perspektiv. Den personliga metoden och den systematiska metoden. Den personliga metoden har sitt fokus på individuella fel och skyller på individen för att den inte är uppmärksam, glömmer bort eller har en svag arbetsmoral. Den systematiska metoden har sitt fokus på de dolda eller potentiella förhållandena på arbetsplatsen som den enskilda personen arbetar under och försöker förebygga för att förhindra de enskilda felen eller minimera effekterna av dem. Reason (2000) lyfter fram de osynliga eller potentiella förhållandena som att identifiera och hantera en olycka innan den inträffar. En förståelse av detta kan leda till proaktiva snarare än reaktiva åtgärder. "Vi kan inte ändra de mänskliga
förhållandena, men vi kan ändra förhållandena under vilka människor arbetar."
(Reason, 2000, s.769).
16 Säkerhetshantering i dagens samhälle fokuserar oftast mer på hur man påverkar
medarbetarnas beteende än på miljön där arbetet genomförs. Det handlar om hur ledningen kan få människor att följa säkerhetsrutiner och policy. Säkerheten påverkas av hur motiverade de anställda är för att göra sitt arbete och ledningen måste då få en god förståelse för mänskligt beteende och hur man motiverar sina anställda (Petersen, 2001).
Rollenhagen (2009) förklarar att fokus på säkerhetskultur kan skapa för mycket fokus på beteenden, attityder och värderingar. Risken finns att man glömmer bort att utveckla säkrare tekniska delar av organisationen. Fokus på säkerhetskulturen kan leda till att organisationen hanterar befintliga misslyckanden snarare än att försöka fixa dem.
Säkerhetskultur bör aldrig användas som en ursäkt för en dålig arbetsplatsutformning.
Ytterligare ska säkerhetskulturen ses som en potential för att kunna öka motivationen för innovation samt utveckla säkra tekniska konstruktioner. Säkerhetskulturkonceptet har också fördelar när det används på ett klokt sätt, till exempel i samband med systematiska säkerhetsmodeller.
Reason (1998) berättar att en säkerhetskultur bygger på en ”informerad kultur” som är en grundläggande aspekt som måste finnas på plats för att bygga en säkerhetskultur. I en informerad kultur förstår alla individer i organisationen farorna (hazards) på
arbetsplatsen och är medvetna om olika sätt att förhindra eller kringgå systemets begränsningar. Människor på alla nivåer i organisationen känner till och respekterar farorna (hazards). En informerad kultur består av lärande, rapporterande och en rättvis och flexibel kultur (Akselsson, 2015). I en lärande kultur söker organisationen kunskap, analyserar olyckor och incidenter för att lära sig och ständigt förbättras. För att skapa en lärandekultur måste en rapporteringskultur vara på plats, där alla är öppna om att
rapportera incidenterna vilket i sin tur bara kan göras effektivt om organisationen har en rättvis kultur. En rättvis kultur är fri från beskyllande där misslyckande och individens fel inte straffas. En flexibel organisation har mindre hierarki när det gäller
krissituationer och individer som är lämpligast kan ta ledningen oavsett organisationsrankningen. Ett verktyg för att skapa och upprätthålla en stark
säkerhetskultur kallas för Management Safety Observations (MSO). Verktyget består kortfattat av en informell diskussion mellan ledningen och de anställda gällande deras arbete, vilka risker de stöter på och säkerhetssituationen på arbetsplatsen. Verktyget har flera positiva resultat, till exempel möjligheten att lära sig något nytt för både chefen och de anställda. Därmed skapar verktyget en mer öppen arbetsrelation. Det stärker också medarbetarnas uppfattning om att ledningen verkligen är bekymrad över deras säkerhet (Akselsson, 2015).
17
3.6 Rapportering och ledningssystem för säkerhet
Akselsson (2015) beskriver att ett säkerhetshanteringssystem innehåller strukturer, planeringar, ansvar, procedurer, processer och mer för att hjälpa organisationen att identifiera och hantera risker på ett effektivt sätt. Det är viktigt att ha ett väl fungerande ledningssystem med rutiner för riskhantering och en ansvarsfull hantering som
prioriterar säkerhet före produktion (Wennersten, 2003). Hanteringssystemet måste vara grunden i organisationen och måste anpassas till medarbetarna som jobbar där, annars kommer rutinerna inte att följas. Även om det finns ett system och rutiner för att hantera faror så kommer vi inte att kunna skapa skydd som tar bort alla risker på arbetsplatsen.
Att lära ut och skapa medvetenhet genom att involvera nyckelpersoner i
riskanalysprocessen kommer att vara till nytta för organisationen. Den individuella attityden till säkerhetsarbete återspeglar ledningens inställning till säkerhet. Olyckor orsakas nästan alltid av brister i organisationen eller på grund av signaler från ledningen till de anställda om vad som bör prioriteras (Wennersten, 2003).
Enligt Reason (1997) kommer en dålig säkerhetskultur bidra till avvikelser från säkerhetsrutinerna hos de anställda. Dessa avvikelser är vanligare i organisationer där det finns underliggande attityder till att produktionen och målen prioriteras före säkerheten. Effekten av säkerhet och hälsohanteringssystem studerades av Pecillo (2015) som fann att implementeringen av denna typ av system inte hade tillräcklig effekt på att förbättra säkerheten och hälsan i en organisation i sig själv, istället ansågs det som kompletterande. Tekniska samt organisatoriska lösningar med sociala faktorer bidrar till effektivitet av säkerhetssystemet. Ledningen har en mycket viktig roll för att skapa säkra och hälsosamma arbetsplatser.
3.6.1 Delaktighet och motivation
Enligt Törner et al. (2018) uppmuntrar en deltagande ledarskapsstil till samarbete och ger medarbetarna förmågan att tala med myndigheterna när de identifierar något problem och föreslå bättre lösningar men inkluderar också långsiktig planering och en efterlevnad av regler. Det finns ett positivt samband mellan en regelorienterad och deltagande ledarskapsstil vilket tyder på att om medarbetarna är involverade i att fastställa arbetsplatsens säkerhetsrutiner så kommer deras motivation att vara högre när det gäller att följa reglerna. De kommer att delta mer aktivt i säkerhetsinsatserna.
Säkerhetsrutiner på arbetsplatser brukar oftast ha höga nivåer av byråkrati vilket enligt Dekker (2014) är en negativ sida av organisationer. Han betonar vikten av att anställda ska vara kompetenta inom riskområden. För mycket säkerhetsregler och byråkrati kan
18 ha en negativ inverkan på säkerheten där medarbetarnas praktiska expertis och
kreativitet begränsas. Det leder enligt Dekker (2014) till begränsad förmåga att kunna förutsäga oväntade händelser och hålla sig till säkerhetsmålet på arbetsplatsen.
En central aspekt av att skapa deltagande är att lyssna på medarbetarna, detta har lyfts fram av Alvesson & Sveningsson (2003) som menar att lyssnandet mycket sällan nämns i ledningslitteraturen. Det påpekades att chefer som går runt, lyssnar och informellt pratar med sina anställda verkar ha en positiv effekt, eftersom medarbetarna känner sig mer respekterade, synliga och inkluderade i teamwork. Dessa mindre handlingar verkar ha en större betydelse på grund av att det är en chef som gör dem. Detta kan ge
medarbetarna känslan av deltagande, intresse och respekt.
Deltagande och engagemang är också viktiga fenomen i upplevt organisatoriskt stöd (Perceived Organizational Support) som har visat sig gynna säkerheten. Törner et al.
(2017) klargör att upplevt organisatoriskt stöd kännetecknas av den gemensamma tron att organisationen värderar och tar hand om sina anställda. Detta skapar ett klimat som är tillförlitligt och stödjande vilket främjar säkerhet och hälsa. Detta har enligt Törner et al. (2017) också en positiv effekt på medarbetarnas innovation och hur effektivt de arbetar i produktionen. För att utveckla ett sådant klimat bör cheferna uppmuntra sina medarbetare samt involvera dem i beslut och lita på deras bedömningar. Detta bör göras för att informera dem om att deras ansträngningar uppskattas och att deras
välbefinnande är prioriterat. Ett annat koncept för engagemang är klimatet på
arbetsplatsen som innebär att den individuella medarbetaren har ansvar och ägarskap av sitt arbete. Det har bevisats finnas en stor koppling mellan hög säkerhet och ansvarsfulla arbetare på arbetsplatsen (Dov, 2008).
3.6.2 Psykosociala aspekter
Det är viktigt för ledningen att ha kunskap om psykologiska faktorer som påverkar medarbetarna och teamet. Törner (2011) förklarar att det är viktigt för ledningen att förstå organisationspsykologi och sociala processer för att öka säkerheten. När ledningen vill skapa förändring i organisationen tas det inte emot passivt av
medarbetarna utan att påverkas av sociala processer. Säkerhetsprestationer verkar vara relaterade till sociala interaktioner som kan skapa olika reaktioner. En säkerhetskampanj med ledningen som anger vikten av noll vision för skador och att säkerheten kommer vara första prioritet kan till exempel ge medarbetarna en uppfattning om att de är värdefulla och uppskattade i organisationen. Kampanjen kan ha en initial positiv effekt där medarbetarna tar säkerheten på större allvar, med ökad rapportering av risker och tillbud som följd. Om ledningen inte svarar positivt och inte visar att de lever upp till sina säkerhetsrutiner eller inte vidtar åtgärder för att minska de rapporterade riskerna, kan de anställda få en känsla av vilseledande eller utnyttjade på arbetsplatsen. Detta kan leda till brist på framtida förtroende och i sin tur få negativa konsekvenser för
säkerhetsprestationer.
19 De sociala processerna i arbetsgrupper har stor inverkan på säkerhetsklimatet. Törner (2011) förklarar även vikten av ledningens attityd och beteende i utvecklingen av organisationskulturen, om de är sociala och interagerar med arbetsgruppen är det lika viktigt för kulturutvecklingen. Clarke (2006) diskuterar i sin metaanalys av 19
säkerhetsklimatstudier att individer känner ett stort engagemang för arbetsgruppen och att uppfattningen om säkerhetskulturen i arbetsgruppen kan påverkas av gruppens säkerhetsklimat.
3.6.3 Kommunikation
Kommunikation handlar om att uttrycka information och idéer. Att dela ett gemensamt mål räcker inte för att lyckas i ett företag. En effektiv kommunikation krävs för att undvika missförstånd och konflikter. Organisationer behöver ha en bra kommunikation för att utvecklas. Kommunikation är viktig i den moderna företagsledningen eftersom chefer måste bygga en relation med medarbetarna genom att tillämpa en god
kommunikation. Kommunikation är ett utbyte av meddelanden mellan en avsändare och en mottagare. Kommunikation är bra för ett strategiskt ledarskap med utmärkta
prestationer. Den ökar motivationen genom att ge medarbetarna en känsla av
meningsfullhet när de utför sina dagliga arbetsrutiner. Detta underlättar anslutning till organisationens strategi genom att skapa ett gemensamt språk. Det är också processen som gör att informationen kan föras genom organisationen (Blundel, 2004).
3.7 Lean
Lean presenteras som en uppsättning av filosofier, principer och metoder som används för att omformulera organisationer med avsikten att maximera deras värde och
minimera allt genererat avfall, genom att uppnå en förbättring av deras slutliga
prestationer. Genom en systematisk eliminering av avfall, anpassning av produktion till efterfrågan och nödvändigt engagemang av arbetskraften kan Lean öka
konkurrenskrafter för alla organisationer (Garcia & Bonavia, 2015).
3.7.1 Human Lean
Begreppet Human Lean bygger på att människorna på arbetsplatserna ska må bra samt att de har tillgång till olika resurser som underlättar arbetsuppgifterna där mer
kompetens krävs. Detta bidrar till att den individuella förmågan att producera effektivt ökar och då förbättras kvalitén vilket resulterar i innovation på arbetsplatsen. När ny teknik framställs i organisationerna måste mänskliga faktorer tas hänsyn till av respekt till personen som bidrar med ständiga förbättringar. Organisationer som lägger fokus på människan upplever en konstant utveckling där drivet hos medarbetena skapar
20 förbättringar (Halling, 2013). I Human Lean är teamtänkande kärnan för att kunna fördela resurser och ansvar där arbetet organiseras effektivt. Processen drivs och styrs av en ledare i teamet som motiverar och engagerar sig i att bibehålla kommunikationen mellan gruppen och ledningen. Effektiveten inom arbetet påverkas starkt av hur väl kommunikationskanaler genom organisationen är uppbyggda, där avdelningarna och olika team kan dela med sig av sina erfarenheter och kompetenser. Detta leder till en förbindelse mellan människorna och organisationen som tillsammans med
implementering av Lean ökar möjligheten till framgång (Rothstein, 2015). Enligt Halling (2013) utgörs nyckeln till ständiga förbättringar av respekten för människan, men många befintliga organisationer i dagens samhälle tar inte med sig denna del av Leans arbete. Toyota som organisation sätter människan i centrum i utveckling av deras produktion. Människan värderas högt och anses som ett bidragande nyckeltal hos företagsledningen. Organisationen har ett eget system som tar hänsyn till förhållandet mellan människan och produktvärdet. Toyota Human System möjliggör resurser och bidrar till utvecklingen för människan som i sin tur kan eliminera problem i deras produktionssystem. Det här fenomenet brukar definieras som hårda och mjuka delar i Lean, där den mjuka delen utgör Human Lean (Halling, 2013).
3.7.2 Ledarskap
Enligt Dubrin (2010) definieras ledarskap som färdigheten att inspirera förtroende och stöd bland människor och detta behövs för att uppnå organisatoriska mål. Effektivt ledarskap handlar om förändring, inspiration, motivation och inflytande inom en organisation. Vidare förklarar Northouse (2007) att ledarskap är en process genom vilket en ledare påverkar andra för att uppnå ett mål och leder organisationen på ett sätt som gör den mer sammanhängande och framgångsrikt. Ledarskap är en process där en individ påverkar och riktar en grupp till att uppnå ett gemensamt mål. Enligt Turner &
Muller (2005) ska en bra ledare ha många roller och funktioner. Ledaren ska vara en god följare såväl som en bra lyssnare. Ledarna har gemensamma egenskaper men de uppträder inte nödvändigtvis på samma sätt. Ledare formas av sina erfarenheter, kunskap och bakgrund. Det finns en mängd olika ledarskapsstilar och varje stil är effektiv i sin egen arbetsmiljö. Varje ledarskapsstil avgörs beroende på
ledningssituationens fördelaktigheter. Ledarens roll och inflytande påverkas av följande:
• Relationer mellan ledare och medarbetarna: graden som ledaren litar på och gillas av medarbetarna.
• Uppgiftsstruktur: graden av en uppgift och dess instruktioner,
• Positionsmakt: ledarmakt i kraft av organisatorisk position (Dubrin, 2010).
En annan viktig faktor för ledarskap är emotionell intelligens. En ledare som saknar denna kritiska egenskap kan misslyckas med att uppnå sin potential trots hög kognitiv intelligens (Dubrin, 2010).
21
3.8 Rotororsaksanalys
Processen för rotorsakanalys (RCA) har använts i många områden och handlar
vanligtvis om att hitta grundorsakerna till händelser med säkerhet, hälsa, miljö, kvalitet, tillförlitlighet, produktion och påverkan på prestationer. RCA är ett verktyg som är till för att hjälpa användaren att avgöra vad och hur något inträffade men också varför något gick fel. Efter att man har bestämt dessa tre saker kan en effektiv rekommendation sedan ges ut på hur man kan stoppa händelsen och se till att den inte inträffar igen (Rooney & Heuvel, 2004).
RCA-processen är vanligtvis uppdelade i fyra olika steg:
1. Datainsamling
Det första steget i RCA är alltid att samla in nödvändiga data för att kunna lokalisera ett fel. Detta kan sträcka sig från att fråga varje anställd som var involverad i arbetsplatsolyckan att beskriva sin erfarenhet, till att övervaka data i ett affärssystem.
2. Tillfällig faktordiagram/förutsägelse
Ett enkelt sekvensdiagram som visar handlingarna som ledde till en händelse eller olycka.
3. Rotorsaksidentifiering
När händelseförloppet som leder till en händelse har fastställts kan det i sin tur användas för att bestämma den faktiska grundorsaken till händelsen.
4. Rekommendation av generering och implementering
När grundorsaken till en händelse har fastställts kan rekommendationerna om hur man kan minimera eller helt ta bort orsaken till händelsen göras.
Rekommendationer och metoder varierar mellan olika systemet som har analyserats.
(Rooney & Heuvel, 2004).
Fiskbensdiagrammet är ett annat sätt att visualisera förhållandet mellan olika orsaker och ett problem. En grafisk illustration av ett fiskben används för att illustrera detta förhållande. Fiskens huvud representerar problemet eller effekten av problemet.
Orsakerna till problemet visualiseras som rygg. Mindre ben kan läggas till ryggraden om varje orsak förklaras mer detaljerat (Barsalou, 2014).
22 Figur 4: Fiskbensdiagrammet används för att illustrera orsaken till problem. Dessa sex faktorer används som utgångspunkter vid felsökning av problem: (man) mänskligt fel, (Measurements)säkerhet, (Material) material, (Millieu) omgivning, (Method)
arbetsmetod, (Machine) maskinfel (Barsalou, 2014).
3.8.1 5 Varför
Fem varför är en metod som används för att hitta orsakerna till problemen. Genom att upprepa samma fråga ett antal gånger ― Varför hände detta? kommer grundorsaken till slut att identifieras. Metoden kräver inte att analytikern ställer denna fråga exakt fem gånger. Syftet med metoden är att hitta grundorsaken och frågan bör ställas tills inget annat svar kommer upp. Metoden förlitar sig på att det sista svaret är kopplat till en lösning av problemet. Grundorsaken kommer sedan att identifieras med inte åtgärdas då fem varför bara används till att identifiera rotorsaken till problem (Latino 2004).
3.9 Sammanfattning av litteraturöversikten
Litteraturöversikten syftar till att öka kunskapen om det studerade forskningsområdet.
Strukturen på litteraturöversikten är anpassad efter analyserade data hos fallföretaget och utförda intervjuer. I litteraturen togs olika faktorer upp utifrån det studien
uppfattade som bidragande faktorer och metoder baserade på tidigare forskning.
Därefter har litteraturöversikten tillämpats för att svara på frågeställningar i denna studie.
23
Vilka faktorer angående risker och olyckor påverkar människor inom
industriell produktion?
Säkerhetskuturen
•Ledning och rapporteringssytem för säkerhet
•Delaktighet och motivation
•pyskosocial aspekter
•kommunikation
Källa: Akelsson (2015), Karltun(2016), Wennersten(2003), Reason(1998)(2000), Petersen(2001), Rollenhagen(2009), Törner el al.(2018), Dekker(2004),
Alvesson&Sveningson(2003), Dov(2008), Törner(2011), Clarke(2006), Blundel(2004).
Vilka metoder är relevanta vid undersökning av risker och incidenter?
Rotorsaksanalys
•fiskbensdiagram
•5varför
Källa: Rooney&Heuvel(2004), Barsalou(2014),Latino(2004).
Figur 5: Litteraturöversiktens uppbyggnad och hur detta besvarar frågeställningar i denna studie
24
4.Resultat
Fallföretaget är en högteknologisk och global ingenjörskoncern med cirka 40 000 anställda med ett starkt engagemang för att förbättra produktivitet, lönsamhet och hållbarhet. Verksamheten bygger på unik expertis inom materialteknik, omfattande kunskap om industriella processer och nära kundsamarbete. Denna studie berör tre olika avdelningar.
I avdelning 1 arbetar ca 35 operatörer med en ansvarig flödeschef. Under samma byggnad, men i en separat funktion, befinner sig avdelning 2 där cirka 35 operatörer arbetar med en ansvarig flödeschef. Det dagliga arbetet i avdelning 1 och 2 utgörs av maskinhantering där operatörerna riktar rör, svarvar, samt mäter olika gränssnitt. Stora delar av arbetet är automatiserat men det förekommer en del manuell hantering av verktyg och maskiner.
Avdelning 3 befinner sig i en separat byggnad och där arbetar cirka 28 operatörer med en ansvarig flödeschef. Operatörerna i avdelning 3 riktar rör med händerna där det förekommer tunga lyft, manuell hantering av olika material och handhållna verktyg.
Mer information om vilka risker och incidenter som uppstår i varje avdelning presenteras i figur 7.
4.1 Fakta om rapporteringssystemet EHS
Företaget använder sig av ett rapporteringssystem som heter EHS 360. Dataprogrammet har många olika funktioner för att kunna rapportera incidenter, faror och tillbud. Miljö, hälsa och säkerhet (Environment, Health & Safety) 360 behandlar de olika begreppen som det står för och fallförtaget är involverat för att kunna förbättra arbetsmiljön, hälsan och säkerheten på arbetsplatsen. I EHS 360 lagras stora mängder av data men i den här analysen låg fokus på två olika intressanta fenomen. Dessa begrepp är kategorier i EHS 360 som medarbetarna använder sig av för att kunna rapportera olika faror, incidenter och olyckor. Fallföretaget har valt att dela upp dem som faror och incidenter. Under fliken ”Faror” rapporteras och lagras alla tillbud, faror och risker. Om det rör sig om allvarliga händelser så rapporteras och lagras de under fliken ”Incidenter”, vilken innehåller alla olyckor, skador och faror som kunde ha lett till en olycka. I figur 6 visas de olika kategorierna hos fallföretaget.
25 Figur 6: Rapporteringssystemets uppbyggnad enligt fallföretaget
När fallförtaget har fått in allvarliga incidenter och olyckor används en riskmatris för att avgöra och kategorisera nivån på skadan samt överväga konsekvenser. Utifrån nivån och siffran på riskmatrisen bedöms sedan om RCA analys ska utföras.
Rotorsaksanalysen (RCA) används för att hitta orsaker till incidenter med hjälp av andra kompletterande verktyg såsom fiskbensdiagam och 5varför, mer om dessa begrepp förklaras tydligt i teorin. När orsaken har hittats bearbetar fallföretaget informationen och därefter implementeras relevanta åtgärder för att förhindra och eliminera problemet.
4.2 Bearbetade kategorier enligt rapporteringssystemet
Som nämndes tidigare innehåller fallföretagets rapporteringssystem två kategorier och i de kategorierna ligger det ytterligare fyra subkategorier som går djupare in i detaljerad nivå av rapporterade data. Av den anledningen filtrerades informationen och granskades alla incidenter och faror från år 2017 till 2019 med avsikten att anpassa kategorierna till studien enligt beskrivningen i rapporteringssystemet EHS 360. Kategorierna har
bearbetats i denna studie under arbetets gång för att fånga upp viktiga aspekter av incidenter och faror i rapporten. Detta resulterade i sex olika kategorier:
➢ Maskinfel: här inkluderas alla incidenter som uppkommer i samband med maskinfel: trasiga maskiner/ maskindelar, handhållna verktyg.
➢ Arbetsmetod: under denna kategori tas fel upp som uppstår på grund av arbetsmetoden, såsom fel sätt att arbeta, 5s, manuellt arbete, ergonomiska fel och fel verktyg.
Incidenter
Skador,olyckor
Nära olyckor
Faror
Tillbud,fara
Risker
26
23
81
29 35 45
27 10
95
35 40
9 16
134
209
69
117
6
46
0 50 100 150 200 250
Maskinfel Arbetsmetod Säkerhet Material Mäniskligt fel Omgivning
Kategorisering av rapporterade data 2017-2019
Avd1 Avd2 Avd3
➢ Säkerhet: består av brister i säkerhetsrutiner: blockering av säkerhetsutrustning, brand, blockering av nödutgångar eller att säkerhetsrustning saknas.
➢ Material: inkluderar alla rapporterade händelser där brister avseende
material utgör orsaken, t. ex pallar i vägen, felsorterat material, material som saknas, brister i gods och emballage samt brister i hanteringen av kemiska ämnen.
➢ Mänskliga fel: alla fel och olyckor som orsakas av människor på arbetet, till exempel fortkörning av truck, travers, medarbetare som saknar
skyddsutrustning, beteenderelaterade.
➢ Omgivning: här kategoriseras alla fel som är relaterade till byggnaden, till exempel trasiga rutor, felplacerade arbetsstationer, halkrisk på golvet, hål i golvet, att skylt saknas, inne- och utemiljö.
Resultatet av inrapporterade faror och incidenter kan utläsas i figur 7 nedan. Här visas rapporterade data från tre olika avdelningar som var och en har olika utmaningar. I avdelningen Avd1 är största problemet arbetsmetoden med 81 rapporterade tillbud och 45 olika fall där mänskligt fel uppkom. I Avd2 blev resultatet 95 arbetsmetodrelaterade incidenter och 40 fall materialrelaterade. Sista avdelningen Avd3 har störst antal rapporterade olyckor med 209 arbetsmetodrelaterade fall och 117 materialrelaterade fall.
Figur 7: Visar kategorier av inrapporterade faror och incidenter mellan 2017–2019.
