Sexuell hälsa och cancer: ett utmanande samtal
En litteraturöversikt om sjuksköterskors erfarenheter
Fresker Emma Gyllenram Anna
Examensarbete
Huvudområde: Institutionen för omvårdnad Högskolepoäng: 15 hp
Termin/år: VT/2021 Handledare: Anette Björk Examinator: Helén Rönning
Kurskod/registreringsnummer: OM095G Utbildningsprogram: Sjuksköterskeprogrammet
Abstrakt
Bakgrund: År 2020 uppskattades det att 19,3 miljoner människor i världen insjuknade i cancer. Det har visat sig att cancersjukdomen kan påverka den sexuella hälsan negativt. Patienterna uttryckte att de upplevde sig nöjda med informationen angående deras vård, dock upplevdes den vara bristfällig kring den sexuella hälsan. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att samtala med patienter med cancer om den sexuella hälsan. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats som inkluderat 15 studier av kvantitativ och kvalitativ metod. Resultat: Sjuksköterskor upplevde både hinder och främjande faktorer i samtalet om den sexuella hälsan. Sjuksköterskornas upplevelser var att det var tabu och ett lågt prioriterat ämne som de hade bristande utbildning och kunskap inom, att vårdens miljö och organisation påverkade samt att patientens behov och förutsättningar hade betydelse.
Diskussion: Samtliga huvudfynd som genererades i litteraturöversikten kunde även återfinnas inom andra sjukdomstillstånd. Detta visar på att oavsett sjukdomstillstånd så är hindren lika betydande hos sjuksköterskorna. Sjuksköterskor uttryckte att de hade otillräcklig kunskap och utbildning vilket även sjuksköterskestudenter menade på. Slutsats: Sjuksköterskor kan komma att möta patienter med cancer vars sexuella hälsa blivit påverkad men att samtala om ämnet har visat sig kunna vara
utmanande. Litteraturöversikten redogjorde att det fanns olika hinder som motverkade samtalet, men ett tydligt hinder var kunskapsbristen. Genom att utbilda mer kan det resultera i att samtalet om den sexuella hälsan i större utsträckning kommer att genomföras.
Nyckelord: cancer, erfarenhet, kommunikation, litteraturöversikt, sexuell hälsa, sjuksköterska
Innehåll
Introduktion ... 1
Bakgrund ... 1
Sexuell hälsa ... 1
Sexuell hälsa och cancer ... 1
Kommunikation inom omvårdnad ... 2
Patienters erfarenheter av att samtala om den sexuella hälsan ... 3
Travelbees teori om kommunikation ... 4
Problemformulering ... 4
Syfte ... 5
Metod ... 5
Design ... 5
Inklusions- och exklusionskriterier ... 5
Litteratursökning ... 5
Urval, relevansbedömning och kvalitetsgranskning ... 6
Analys ... 6
Kvalitativ analys ... 6
Kvantitativ analys ... 7
Etiska överväganden ... 7
Resultat ... 8
Ett tabubelagt och lågt prioriterat ämne ... 8
Kunskap och trygghet rörande sexuell hälsa ... 10
Brister i vårdmiljö och organisation ... 10
Tidsbrist ... 10
Brist på privat utrymme... 11
Begränsade resurser ... 11
Påverkan utifrån patientens behov och förutsättningar ... 12
Kulturell påverkan ... 12
Civilstånd ... 12
Attityder till ålder och kön ... 12
Överlåter ansvaret till patienten ... 13
Diskussion ... 14
Metoddiskussion ... 14
Resultatdiskussion ... 15
Ett tabubelagt och lågt prioriterat ämne ... 16
Utbildning och kunskap ... 17
Tidsbrist ... 17
Kulturell påverkan ... 18
Attityder till ålder och kön ... 18
Överlåter ansvaret till patienten ... 19
Slutsats ... 19
Referenser ... 21 Bilagor ...
Bilaga 1 ...
Bilaga 2 ...
Bilaga 3 ...
Bilaga 4 ...
1
Introduktion
Den sexuella hälsan är en stor del av livet och kan anses ingå i den allmänna hälsan. En
cancersjukdom kan ha en negativ påverkan på den sexuella hälsan där det av vissa patienter uttrycks ett behov av att få samtala om följderna som blivit av sjukdomen. Behovet från patienters sida att samtala om den sexuella hälsan har dock visat sig inte alltid tillgodoses av sjuksköterskorna.
Bakgrund
Sexuell hälsa
För en god sexuell hälsa är det grundläggande att ha sexuella och reproduktiva rättigheter som baseras på bland annat fri vilja och respekt (WHO, 2017). Sexuell hälsa kan definieras utifrån olika aspekter däribland att finnas där för någon, visa kärlek och ömhet samt den fysiska akten av samlag (Josefsson & Gard, 2010). Den sexuella hälsan är genomgående hela livet då äldre patienter uttryckte att den sexuella hälsan var viktig för dem, trots deras ålder (Bauer m.fl., 2016). Den sexuella hälsan beskrivs som en bred term där det sociala, emotionella och fysiska inkluderas (Barton m.fl., 2004).
World health organization (WHO) har definierat sexuell hälsa som:
…a state of physical, emotional, mental and social well-being in relation to sexuality; it is not merely the absence of disease, dysfunction or infirmity. Sexual health requires a positive and respectful approach to sexuality and sexual relationships, as well as the possibility of having pleasurable and safe sexual experiences, free of coercion, discrimination and violence. For sexual health to be attained and maintained, the sexual rights of all persons must be respected, protected and fulfilled. (WHO, 2017, s.3)
Sexuell hälsa och cancer
Den sexuella hälsan kan påverkas negativt av diverse sjukdomar, där cancer är inkluderat (Valpey m.fl., 2019) och år 2020 uppskattades det att 19,3 miljoner människor i världen insjuknade i en cancersjukdom (Sung m.fl., 2021). Vid behandling av cancer kan biverkningarna negativt påverka de sexuella funktionerna och tillfredsställelsen där bland annat fatigue och illamående omfattas. Hos kvinnor kan biverkningarna bidra till samlagssmärtor på grund av förtunning av den vaginala slemhinnan och påföljande torrhet (Valpey m.fl., 2019). Hos män har det visat sig att erektil
dysfunktion är den allra vanligaste komplikationen relaterat till cancersjukdomen (Ball m.fl., 2013).
En negativ sexuell hälsa påverkar livskvaliteten och är bland den vanligaste biverkningen efter
2
canceroperationer och olika behandlingar (Sadovsky m.fl., 2010). Det har visat sig att följsamheten till behandlingen minskar om det blir en biverkning som genererar en försämring av den sexuella hälsan (Kirk och Hudis, 2008). Patienter kan hamna i en kris när de får sin cancerdiagnos. I en början uttrycker patienter en rädsla för att dö och blir känslomässigt frånvarande som vidare leder till en känsla av oro, irritation och ilska (Hellstadius m.fl., 2019). En annan påföljd som är vanlig bland patienter med cancer är depression (Nikbakhsh m.fl., 2014). Patienter med depression känner ett stort behov av intimitet och sexuell kontakt med sin partner. Trots behovet så upplevs svårigheter att närma sig sin partner och den sexuella hälsan blev sekundärt under den akuta fasen av depressionen (Östman, 2008).
Sexualitet och sexuell hälsa kan likställas (Barton m.fl., 2004). Oavsett vilket uttryck som används i studierna kommer det att benämnas som sexuell hälsa i denna litteraturöversikt.
Kommunikation inom omvårdnad
I denna litteraturöversikt kommer både begreppet samtal och kommunikation användas synonymt, detta för att få ett korrekt språkligt sammanhang.
Kommunikation kan ske genom både verbal och icke-verbal kommunikation. Verbal kommunikation innebär att objektivt uttrycka sig med ord. Icke-verbal kommunikation kan utryckas i form av
kroppsspråk och beröring och anses vara en typ av subjektiv kommunikation. Beröring har visat sig förbättra kvaliteten på den verbala kommunikationen. Generellt sett beskrivs den icke-verbala kommunikationen vara en möjlighet att starta och upprätthålla verbal kommunikation (Fleischer m.fl., 2009).
Viktiga delar av god kommunikation var känslan av att någon lyssnade, skapade tillfredsställelse, en lättnad på bördan och att patienten kände sig uppmärksammad (Jonas-Simpson m.fl., 2006). Samtalet kan påverkas av olika faktorer där klarhet, lyhördhet och komfort är tre delar som påverkar
kvaliteten av samtalet positivt (Liu m.fl., 2010). Informationen ska bland annat anpassas utifrån kognitiv förmåga och den som förmedlar informationen ska försäkra sig om att mottagaren har förstått den korrekt (Fleischer m.fl., 2009). I sjuksköterskans ansvar inom kommunikation är det viktigt att lyssna. Det kräver koncentration, uppmärksamhet och användning av samtliga sinnen för att kunna uppfatta både de verbala och icke-verbala signaler som patienten uttrycker. Det är viktigt
3
att sjuksköterskan försöker skapa en god relation mellan sig själv och patienten för att kunna ställa frågor med vänlighet, förmedla information på ett sätt som inte är skrämmande och samtidigt visa intresse, acceptans och tillit. Det gäller även att sjuksköterskan inkluderar patienten i samtalet och ger denne utrymme att uttrycka sina bekymmer, för att minska risken för missförstånd. Sjuksköterskan ska se till att patienten, oavsett hur mycket tid som är avsatt för samtal, ska känna att tiden verkligen är deras (Kourkouta & Papathanasiou, 2014). Omvårdnad vid cancer består av flera delar. En viktig del är kontinuiteten, där samma sjuksköterskor vårdar patienten samt att sjuksköterskorna behandlar patienten med omtanke och respekt. I mötet med sjuksköterskan påpekades vikten av att ha en god kommunikation och därmed inkludera patienterna i omvårdnaden (Browall m.fl., 2013).
Patienters erfarenheter av att samtala om den sexuella hälsan
När patienter tillfrågades om hur nöjda de var med informationen de erhöll kring deras planerade vård upplevde 95% (N=17809) sig nöjda (Coronado m.fl., 2017). Dock så uttryckte 96,9 % (N=66) av patienterna med cancer att vården sällan samtalat om problem relaterat till den sexuella hälsan (Sporn m.fl., 2015). Patienterna själva uttrycker att om vårdpersonal inte nämner sexuell hälsa så är det inget viktigt bekymmer, vilket resulterar i att patienten själva väljer att inte ta upp det. Det visar således att om samtalet inte initieras av vårdpersonal så kommer samtalet sannolikt inte att tas alls (Park m.fl., 2009).
Patienter uttryckte en vilja att bli frågad om sin sexuella hälsa och emotionella förändringar som de upplevt under behandlingen av sin cancer. Frågor som berörde fertilitetsproblem, sexlust,
kroppsuppfattning och deras fysiska och mentala välmående var områden där patienter hade förväntningar att sjuksköterskor skulle ha kompetens, för att korrekt kunna vägleda dem. Dessutom visade det sig att hos patienter i åldern 50–83, som ansåg att sexuell hälsa var synonymt med den fysiska akten av samlag, var den sexuella hälsan inte något att samtala om (Southard och Keller, 2009).
Många patienter önskade att få samtala om den sexuella hälsan och uttryckte att det var viktigt att få samtala om detta. Trots att det var viktigt för de flesta patienter att få information hur cancern eller behandlingen kunde påverka deras sexuella hälsa, så hade mindre än hälften fått det. Patienter förklarade att det var problematiskt att inte få information, då de berövades möjligheten att förbereda sig för sexuella biverkningar (Flynn m.fl., 2012). Patienterna uppgav ett behov av att få information
4
om den sexuella hälsan, där det uttrycktes finnas ett större behov bland patienter som var yngre än 61 år, jämfört med de som var äldre (Albers m.fl., 2020).
Travelbees teori om kommunikation
Omvårdnad beskrivs av omvårdnadsforskaren Joyce Travelbee som en mellanmänsklig dynamisk process. Varje vårdsituation beskrivs som unik och genom mötet mellan sjuksköterskan och patienten utvecklas interaktionen. Sjuksköterskan ska sträva efter att förhindra men också hitta strategier för hantering för lidandet som patienten eller dennes anhöriga har upplevt (Travelbee, 1971, s.1-8).
En stor del i Travelbees teori handlar om kommunikation och det är något sjuksköterskan ställs inför med alla patienter. Det är viktigt att sjuksköterskan har ett samspel med patienterna och försöker förstå deras berättelser och använder denna information för att på ett adekvat sätt kunna planera omvårdnaden. Att kommunicera anses vara en process som kan göra det möjligt för en sjuksköterska att skapa en god relation (Travelbee, 1971, s.93-95). Teorin beskrivs som att sjuksköterskan och patienten är människor som relaterar till varandra. Omvårdnad ska generera en interpersonell relation där sjuksköterskan underlättar patientens framsteg genom att hjälpa denne att hantera sin sjukdom som kan leda till att patienten finner en mening i sjukdomen (Shelton, 2016). Vidare beskriver Travelbee att patienter inte kommer att dela med sig av det betydelsefulla med
sjuksköterskan förrän de känner sig säkra på att det kommer att mottas på ett gott sätt. Att samtala beskrivs ytterligare som en upplevelse och beroende på vad som förmedlas i interaktionen leder det till en antingen ömsesidig, meningslös eller frustrerande upplevelse (Travelbee, 1971, s.93-95).
Problemformulering
Sjuksköterskor kan komma att möta patienter som har en cancersjukdom vars sexuella hälsa blivit påverkad av sjukdomen och dess behandling. Studier visar att patienter uttrycker ett behov att samtala om den sexuella hälsan men upplever att samtalet ofta inte initieras, vilket kan leda till att den sexuella hälsan blir lidande och därmed påverka välbefinnandet negativt. Genom att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att samtala om den sexuella hälsan med patienter med cancer, kan det framkomma vad det finns för faktorer som kan påverka samtalet.
5
Syfte
Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att samtala om den sexuella hälsan med patienter med cancer.
Metod
Design
Denna studie är en litteraturöversikt vilket har till syfte att utforma en sammanställning över den befintliga kunskapen inom ett visst omvårdnadsområde, vilket i denna litteraturöversikt handlar om samtalet om den sexuella hälsan. Den information som inhämtats från studierna har på ett
strukturerat sätt bearbetas, kritiskt granskats, analyserats samt sammanställts till en beskrivande översikt av området (jfr. Friberg, 2017, s.141–143). Litteraturöversikten har en induktiv ansats vilket innebär att observera vissa mönster och teman kopplat till fenomenet för att sedan dra slutsatser om dem baserat på observationerna (Polit & Beck, 2017, s. 81).
Inklusions- och exklusionskriterier
I denna litteraturöversikt är studierna som inkluderats till resultatet originalartiklar som är skrivna på engelska och högst tio år gamla. Sjuksköterskorna i studierna arbetar inom slutenvården och antingen studien eller tidskriften har ett etiskt beskrivet resonemang. Litteraturöversikten inkluderar patienter med alla typer av cancerdiagnoser, oberoende av kön och ålder samt under hela cancerstadiet. De inkluderade studierna är av hög eller medelhög kvalitet med stöd av Fribergs (2017, s.187–188) kvalitetsgranskningsmall. Exkluderades gjorde studier som hade ett annat perspektiv än sjuksköterskans samt där andra sjukdomar än cancer var i fokus.
Litteratursökning
Nyckelorden identifierades utifrån litteraturöversiktens syfte som sedan översattes med lexikon (Nationalencyklopedin, 2018) samt med hjälp av Svenska Mesh. Litteratursökning gjordes i januari 2021 med tre sökningar i Pubmed och två sökningar i Cinahl. I Pubmed använde MeSH-termer och fritextord och de sökorden som användes var Nurse's Role/psychology; oncology nurses; sexu*;
Sexual Health; Sexuality; Communication; Attitude; Oncology Nursing; Neoplasms; Nurs*. I Cinahl användes Cinahl SubHeadings och fritextord vilket resulterade i sökorden Nurse Attitudes; Sexual Health; oncol*; Sexuality; Cancer Patients. De booleska termerna AND och OR har använts, vilket
6
syftade till att beteckna på vilket sätt de valda söktermerna ska kombineras. Östlundh (2017, s.72–73) beskriver att AND kopplar samman två söktermer och används när båda söktermerna ska inkluderas i sökningen. Syftet till att använda OR mellan två söktermer är att träffarna antingen ska innehålla någon eller båda söktermerna. För översikt av sökningar, se bilaga 1.
Urval, relevansbedömning och kvalitetsgranskning
Studierna har relevansbedömts med fyra urval där studier som inte betraktades överensstämma med litteraturöversiktens syfte exkluderades. I första urvalet lästes studiernas titel och de studier som passade mot litteraturöversiktens syfte gick vidare till urval två där studiernas abstrakt lästes. I urval tre lästes hela studien för att få en djupare förståelse om dess innehåll. I det fjärde och sista urvalet kvalitetsgranskades studierna där en studie exkluderades och slutligen inkluderades 15 studier.
Studierna kvalitetsgranskades med stöd av granskningsfrågor ur Friberg (2017, s.187–188) för kvantitativa och kvalitativa studier. För att studierna skulle bli inkluderade i litteraturöversiktens resultat var det ett krav att granskningsfrågorna kring metod, undersökningspersoner, dataanalys, resultat och etiska resonemang skulle vara besvarade. Totalt var det 14 granskningsfrågor för kvalitativa studier och 13 granskningsfrågor för kvantitativa studier. För att samtliga studier skulle uppnå en hög kvalitet behövde tio granskningsfrågor besvaras med ‘Ja’ och för medelhög kvalitet sex.
Beroende på hur den avgörande bedömningen kring studiernas kvalitet framkommit, har det avgjort om studierna inkluderades eller exkluderades i litteraturöversiktens resultat. Slutligen kontrollerades samtliga studier i Ulrischweb för att säkerställa att de var peer reviewed. För översikt av inkluderade artiklar, se bilaga 2.
Analys
Den mixade studien som inkluderas i litteraturöversikten analyserades enligt Elo och Kyngäs (2008) på den kvalitativa delen och enligt Friberg (2017) på den kvantitativa delen.
Kvalitativ analys
Den kvalitativa analysen har genomförts med stöd av Elo och Kyngäs (2008) som beskrev analysen genom tre faser vilka är förberedelsefasen, organiseringsfasen och rapporteringsfasen.
Förberedelsefasen började med att välja ut ord, meningar eller teman som kallas för meningsenheter som var representativt för studierna i resultatet. När de kvalitativa studierna lästes ströks de
väsentliga delarna som svarade på syftet under med färgpennor. Nästa del i analysen var organiseringsfasen där det försökte utvecklas en förståelse för vad de valda studierna hade för innehåll och få en helhet. För att utveckla förståelse lästes de valda studierna igenom ett flertal
7
gånger. De understrukna delarna och meningsenheterna överfördes till ett separat dokument, där färgkodades varje rubrik med andra liknande rubriker för att kunna para ihop dem korrekt. Sista fasen var rapporteringsfasen där litteraturöversiktens åtta kvalitativa studier analyserades med en induktiv ansats. Utifrån den öppna kodningen, som innefattade att rubriker skrevs i marginalen under tiden som texten lästs, utformades kategorier vilket primärt resulterade i subkategorier. När subkategorierna var sammanställda så parades de som hade liknande mönster ihop med varandra vilket bildade de generiska kategorierna. Slutligen så jämfördes de generiska kategorierna med varandra för att se de gemensamma mönstren i dem, vilket i sin tur resulterade i denna
litteraturöversikts huvudkategorier. De huvudkategorier som utmynnades var ett tabubelagt och lågt prioriterat ämne där underkategorierna kunskap och trygghet rörande sexuell hälsa ingick; brist i vårdmiljö och organisation där underkategorierna tidsbrist, brist på privat utrymme, begränsade resurser ingick;
påverkan utifrån patientens behov och förutsättningar där underkategorierna kulturell påverkan, civilstånd, attityder till ålder och kön samt överlåter ansvaret till patienten ingick. För exempel på kvalitativ analys, se bilaga 3.
Kvantitativ analys
De sex kvantitativa studierna har analyserats med beskrivning av integrativ översikt enligt Friberg (2017, s.150). I första steget lästes studierna igenom flera gånger och det relevanta från studiernas resultat ströks under med färgpennor. I andra steget skrevs det som stämde överens med denna litteraturöversikts syfte ner och sammanställdes i en översiktstabell (bilaga 2) tillsammans med de kvalitativa studierna för att kunna få en översikt och göra jämförelser. I tredje steget
sammanställandes likheter och skillnader i de kvantitativa studierna i en datareduktionstabell, se bilaga 4. I det fjärde steget kunde slutsatser dras genom översiktstabellen och datareduktionstabellen vilket bildade resultatet. Utifrån litteraturöversiktens syfte och studiernas resultat framkom det vilka de primära hindren var som påverkade upplevelsen att samtala gällande den sexuella hälsan, vilka sorterades under samma kategorier som den kvalitativa analysen.
Etiska överväganden
Forskningspersoner har rätt att vara väl informerade om bland annat en beskrivning av studien, att deltagandet är frivilligt samt rätten att avbryta sin medverkan när som helst (Polit & Beck, 2017, s.140). Studierna som inkluderades i litteraturöversikten hade ett etiskt övervägande, där det
antingen fanns information som visade på att deltagarna fått vara med på fri vilja och kunde avbryta när som helst, eller var godkänd av en etisk kommitté. När det förekom meningsskiljaktigheter i
8
hantering av studiernas texter i resultatet användes ett lexikon (Nationalencyklopedin, 2018) för att resultatet inte skulle förvrängas. Hanteringen av data från studierna har i största möjliga mån analyserats objektivt genom att åsidosätta egen förförståelse och värderingar.
Resultat
Studierna som inkluderades i litteraturöversikten var 15 originalartiklar, varav 9 kvantitativa, 5 kvalitativa och 1 med mixad metod. Studierna genomfördes i Australien, Brasilien, Nederländerna, Irland, Korea, Kina, Sverige, Turkiet och USA, som totalt inkluderade 1597 deltagare. Resultatet presenteras med kvalitativ och kvantitativt resultat var för sig. Huvudkategorierna som arbetas fram i resultatet blev: ett tabubelagt och lågt prioriterat ämne; brister i vårdmiljö och organisation; påverkan utifrån patientens behov och förutsättningar. För översikt över resultatets huvud- och underkategorier, se tabell 1.
Tabell 1
Översikt över resultatets huvudkategorier respektive underkategorier
Ett tabubelagt och lågt prioriterat ämne
Brister i vårdmiljö och organisation
Påverkan utifrån patientens behov och förutsättningar -Kunskap och trygghet rörande
sexuell hälsa
-Tidsbrist
-Brist på privat utrymme -Begränsade resurser
-Kulturell påverkan -Civilstånd
-Attityder till ålder och kön -Överlåter ansvaret till patienten
Ett tabubelagt och lågt prioriterat ämne
I det kvalitativa resultatet upplevde sjuksköterskorna att ämnet sexuella hälsa var tabubelagt vilket utgjorde ett hinder i kommunikationen (Olsson m.fl., 2012; Williams m.fl., 2017). Sjuksköterskor blev påverkade av samhällets syn på sex och eftersom sex ansågs vara tabu i samhället medförde det att sjuksköterskor inte tog upp det i samtalet eftersom sexuell hälsa likställdes med sex (Williams m.fl., 2017).
9
Att den sexuella hälsan var ett för privat ämne att samtala om ansåg 76,4% (N=199) av sjuksköterskorna i det kvantitativa resultatet (Zeng m.fl., 2011). En motsvarande upplevelse
uttrycktes bland 77,7% (N=202) av sjuksköterskorna då de också ansåg sexuell hälsa var för privat att samtala om (Zeng m.fl., 2012). Vidare uttryckte 41,2% (N=199) sjuksköterskor sig vara obekväma i samtalet gällande den sexuella hälsan (Zeng m.fl., 2011). Även 57,81% (N=128) sjuksköterskor uttryckte sig vara obekväma i samtalet, men sjuksköterskorna med tio eller fler års erfarenhet ansågs sig vara bekväma i samtalet (Huang m.fl., 2013). De erfarna sjuksköterskorna samtalade om ämnet mer frekvent än mindre erfarna (Krouwel m.fl., 2015). Av de erfarna sjuksköterskorna uppgav 30,77%
(N=128), jämförelsevis med 12,36% av de oerfarna, att de inte höll med om påståendet att det var obekväma i samtalet. Även sjuksköterskans ålder påverkade attityderna, då de kände sig obekväma att prata om sexuella hälsan med patienter som var yngre än de själva. Sjuksköterskor som var äldre än 30 år höll inte med om påståendet i 31,11% av fallen jämfört med 10,84% av de yngre
sjuksköterskorna (Huang m.fl., 2013).
Andra hinder som utmynnades i det kvalitativa resultatet var att olika prioriteringar relaterat till cancersjukdomen var viktigare att åtgärda än att samtala om den sexuella hälsan. Det var de fysiska symtomen som kan vara fara för liv och välmående som prioriterades. Till följd av att problem relaterade till den sexuella hälsan inte var en direkt fara ansågs det därmed inte vara något som behövde samtalas om, ifall inte patienterna själva ville det (Annerstedt & Glasdam, 2019). Att prata om sexuell hälsa ansåg sjuksköterskorna inte vara en del av deras vardagliga yrke och ingick inte i rutinerna, därmed kände sig sjuksköterskorna osäkra hur utförandet skulle gå till (Olsson m.fl., 2012;
Winterling m.fl., 2020). För att överkomma hinder i samtalet om den sexuella hälsan använde sig sjuksköterskorna av strategier, vilka var att använda sig utav checklistor och färdigskrivet material som stöd i samtalet (Winterling m.fl., 2020).
I det kvantitativa resultatet uttrycktes ytterligare ett hinder till att samtala om den sexuella hälsan, där sjuksköterskor hade erfarenhet av att patienter ofta blev besvärade, vilket resulterade i att sjuksköterskorna undvek samtalet (Depke & Onitilo, 2015). Det uttrycktes dock finnas faktorer som främjade samtalet, då 87,6% (N=202) av sjuksköterskorna upplevde att om de hade en god relation med patienterna, underlättade det att inkludera samtalet om den sexuella hälsan i omvårdnaden (Zeng m.fl., 2012).
10
Att inneliggande patienter var för sjuka för att vara intresserade av sin sexuella hälsa höll 63%
(N=199) av sjuksköterskorna med om i det kvantitativa resultatet. Detta var ett vanligt hinder till sjuksköterskornas attityder om den sexuella hälsan inom cancervården (Zeng m.fl., 2011).
Kunskap och trygghet rörande sexuell hälsa
Sjuksköterskorna belyste i det kvalitativa resultatet att de hade bristande kunskap inom ämnet sexuell hälsa (Olsson m.fl., 2012; Winterling m.fl., 2020). Sjuksköterskor beskrev att bristen på kunskap i hur de skulle ge råd och stötta patienternas behov gällande deras sexuella hälsa resulterade i att de undvek samtalet (Olsson m.fl., 2012). Med mer kunskap skulle sjuksköterskor känna sig mer säkra i att ta samtalet (Winterling m.fl., 2020). Sjuksköterskor förklarade att en frånvaro av adekvat
utbildning var den primära förklaringen till varför den sexuella hälsan inte samtalades om, trots att det uttrycktes vara viktigt (Ussher m.fl., 2013).
I det kvantitativa resultatet redogjorde 70% (n=88) av sjuksköterskorna att de hade kunskapsbrist gällande att samtala om den sexuella hälsan. Vidare uttryckte 56,8% bristfällande kunskap kring cancer och hur behandlingen påverkade den sexuella hälsan (Moore m.fl., 2013). Att brist på kunskap och utbildning var ett hinder för att samtala om den sexuella hälsan upplevde 91,67% (N=39)
sjuksköterskor och skulle känna sig mer bekväma i samtalet med kompletterande utbildning (Depke
& Onitilo 2015). Ytterligare ansåg 42% (N=477) av sjuksköterskorna att brist på utbildning var det största hindret i att samtala om den sexuella hälsan (Krouwel m.fl., 2015). Det fanns en uppfattning bland 63% (N=87) av sjuksköterskorna att de hade en bristfällig utbildning och kunskap gällande sexuell rådgivning (Oskay m.fl., 2014). Att adekvat utbildning hade en positiv påverkan upplevde sjuksköterskorna, då de efter ytterligare utbildning kände sig mer bekväma att samtala om den sexuella hälsan med patienterna. Med ökad omvårdnadsdokumentation minskade de tidigare hindren, som att patienten var av det motsatta könet, vilket medförde att sjuksköterskorna kände sig mer säkra och uttryckte att de fick en djupare förståelse (Jung & Kim, 2016).
Brister i vårdmiljö och organisation
Tidsbrist
Sjuksköterskorna beskrev i det kvalitativa resultatet att tidsbrist var ett hinder för samtalet (Ferreira m.fl., 2015; Olsson m.fl., 2012; Ussher m.fl., 2013; Winterling m.fl., 2020). Tidsbristen var ett hinder av
11
anledningen att det krävs tid att bygga en relation med patienten, och därmed känna sig bekväm med att beröra ämnet gällande deras sexuella hälsa (Ussher m.fl., 2013).
Liknande beskrevs i det kvantitativa resultatet, då sjuksköterskor ansåg att tidsbrist var ett hinder för att diskutera den sexuella hälsan med patienten (Depke & Onitilo, 2015; Moore m.fl.,2013). Orsaken till tidsbristen förklarades genom hög arbetsbelastning vilket 48,9% (N=88) av sjuksköterskorna höll med om (Moore m.fl., 2013).
Det kvalitativa resultatet visade att en annan del som påverkade samtalet negativt var bristande kontinuitet med patienterna (Olsson m.fl., 2012; Winterling m.fl., 2020). För att prata om den sexuella hälsan behövde sjuksköterskan och patienten ha träffats mer än en gång, för att ha kunnat etablera en god relation, som därmed utgjorde en god grund för samtalet (Olsson m.fl., 2012).
Brist på privat utrymme
I det kvalitativa resultatet beskrev sjuksköterskorna att brist på privat utrymme var ett hinder i att samtala om den sexuella hälsan (Olsson m.fl., 2012; Ussher m.fl., 2013; Winterling m.fl., 2020), till exempel att möjligheterna till att samtala i enkelrum var få (Winterling m.fl., 2020). Sjuksköterskorna önskade hålla samtalet i ett privat rum för att ha möjligheten att stänga ute störande moment, varav en sjuksköterska menade att:
The way it is here in the unit, there is no natural place to sit down and talk with the patient, you can’t stand here in the corridor and talk about it either. If you are lucky you might have some time after the treatment, but you can’t count on it. (Olsson m.fl., 2012, s.429)
I det kvantitativa resultatet ansåg 68,3% (N=202) av sjuksköterskorna att brist på privat utrymme var ett hinder i kommunikationen kring den sexuella hälsan (Zeng m.fl., 2012). Motsvarande hinder uttryckte 63,3% (N=89) av sjuksköterskorna, där de inte samtalade med patienten gällande deras sexuella hälsa, om det inte fanns ett privat utrymme att göra det i (Moore m.fl., 2013).
Begränsade resurser
Sjuksköterskor uttryckte i det kvantitativa resultatet att det fanns hinder som var relaterade till organisationen som påverkade om samtalet gällande den sexuella hälsan genomfördes, där 74,8%
(N=202) ansåg att personalbrist och 72,8% begränsade resurser var avgörande faktorer (Zeng m.fl., 2012). Om det var brist på professionellt stöd att hänvisa patienterna till, uttryckte 58% (N=89) av
12
sjuksköterskorna att de inte samtalade med patienterna om deras sexuella hälsa. Fanns det inte ett stöd från kollegor och chefer valde 18,2% att inte genomföra samtalet (Moore m.fl., 2013).
Påverkan utifrån patientens behov och förutsättningar
Kulturell påverkan
Sjuksköterskorna ansåg det vara utmanande när patienten hade en annan kultur eller talade ett annat språk än de själva i det kvalitativa resultatet (Ussher m.fl., 2013; Williams m.fl., 2017).
Sjuksköterskorna uttryckte att de inte kände sig lika bekväma att föra ämnet gällande den sexuella hälsan på tal då de inte hade samma förståelse av andra kulturer än de i västvärlden. Vidare uttryckte sjuksköterskor hinder i kommunikationen om en tolk behövde vara närvarande (Williams m.fl., 2017).
Sjuksköterskorna i det kvantitativa resultatet uttryckte sig dock inte ha samma uppfattning, då endast 29,2% (N=89) tvekade att ta samtalet om den sexuella hälsan om patienten kom från en annan kultur och 26,9% om patienten tillhörde en annan religion än sjuksköterskorna själva (Moore m.fl., 2013).
Civilstånd
I det kvalitativa resultatet uppfattade sjuksköterskorna patienternas behov olika beroende på deras civilstånd (Annerstedt & Glasdam 2019; Olsson m.fl., 2012). Detta om patienten hade en partner, hade sjuksköterskan ofta uppfattningen att patienten kunde ta hand om sin sexuella hälsa själv och
behövde därför inte samtala om det (Olsson m.fl., 2012). Samtidigt framkom det att patienter med en partner fick information kring den sexuella hälsan, medan de som var singel blev utan då
sjuksköterskor antog de inte vara sexuellt aktiva och såg därmed informationen som oväsentlig (Annerstedt & Glasdam, 2019).
Attityder till ålder och kön
Sjuksköterskorna i det kvalitativa resultatet uttryckte att ålder var en betydande faktor i hur väl de samtalade om den sexuella hälsan (Annerstedt & Glasdam, 2019; Olsson m.fl., 2012; Williams m.fl., 2017). Sjuksköterskor uttryckte att de mer frekvent samtalade om den sexuella hälsan med yngre patienter. Det fanns en fördom att yngre var mer sexuellt aktiva än äldre och hade därmed ett större behov av att få samtala och få information gällande hur den sexuella hälsan kunde påverkas under behandling (Annerstedt & Glasdam, 2019). Även ålder hos sjuksköterskorna var en faktor som
13
påverkade samtalet då en yngre sjuksköterska upplevde det svårt att samtala med äldre patienter då det kändes som att diskutera den sexuella hälsan med sin mamma eller morförälder. En annan sjuksköterska i studien upplevde dock sin unga ålder som något positivt eftersom sjuksköterskan då ansåg att det var mer accepterat att prata om den sexuella hälsan (Williams m.fl., 2017).
Patientens kön hade en betydande del i vilken mån samtalet togs upp i det kvalitativa resultatet (Olsson m.fl., 2012; Ussher m.fl., 2013). Sjuksköterskorna uttryckte att det var svårt att prata med kvinnliga patienter då de var tillbakadragna och ovilliga att prata om den sexuella hälsan (Ferreira m.fl., 2015).
Det kvantitativa resultatet visade att patientens kön var en viktig faktor i vilken utsträckning
sjuksköterskorna diskuterade den sexuella hälsan. Det visade sig att sjuksköterskor som var yngre än 35 år och jobbat mindre än 15 år påverkades mer av patientens kön vilket påverkade samtalet (Oskay m.fl., 2014). Liknande sågs bland yngre kvinnliga sjuksköterskor då de i större utsträckning blev påverkade av könet, då samtalet togs upp mer frekvent med manliga patienter (Ahn & Kim, 2020).
Det visade sig även finnas tydliga skillnader mellan kön då manliga patienter mer frekvent fick samtala om sin sexuella hälsa än kvinnliga patienter. Sjuksköterskorna frågade kvinnor om problem relaterat till den sexuella hälsan i 28,5% (N=477) av fallen, medan männen tillfrågades 51,7%
(Krouwel m.fl., 2015).
Överlåter ansvaret till patienten
En ytterligare faktor i det kvantitativa resultatet som enligt 97,8% (N=89) av sjuksköterskorna hade kunnat underlättat samtalet om den sexuella hälsan var om patienterna själva var de som ställde frågorna (Moore m.fl., 2013). Bland sjuksköterskorna uttryckte 62,8% (N=199) att den sexuella hälsan enbart skulle samtalas om, ifall patienterna själv initierade samtalet (Zeng m.fl., 2011). Om det fanns något problem relaterat till den sexuella hälsan höll 44,53% (N=128) sjuksköterskor med om
påståendet att patienterna själva kommer att ta upp det (Huang m.fl., 2013).
Motsvarande visade det kvalitativa resultatet, där i de fall initiativet själv kom från patienten så var fler sjuksköterskor villiga att samtala om patientens sexuella hälsa (Olsson m.fl., 2012).
14
Diskussion
Metoddiskussion
I denna litteraturöversikt har en undersökning på det befintliga forskningsområdet gällande sjuksköterskors erfarenheter av att samtala om den sexuella hälsan med patienter med cancer sammanställts. Det resulterade i en litteraturöversikt med 15 vetenskapliga studier som var av kvalitativ, kvantitativ och mixad metod. Till följd av att samtliga metoder har använts i
litteraturöversikten kan det enligt Polit och Beck (2017, s.578) ha stärkt validiteten av resultatet.
Genom att litteraturöversikten har använts sig utav en mixad metod ger det möjlighet att få olika tolkningar av data som insamlats. Tolkningar ger möjlighet att undersöka hur väl det finns ett samband mellan metoderna vilket formar resultatet och kan därmed anses stärka och berika innehållet.
Då litteraturöversikten har inkluderat ett stort antal sjuksköterskor i kombination med ett flertal olika länder, kan resultatet i större utsträckning appliceras till flera länder och onkologiska
vårdinstitutioner vilket kan påverka överförbarheten positivt (jfr. Polit & Beck, 2017, s.747).
Litteratursökningen gjordes i två databaser, Pubmed och Cinahl. Det som kunde anses stärka trovärdigheten var att sökningarna utfördes i två databaser, detta för att säkerställa att så många relevanta studier som möjligt kunde finnas. Polit och Beck (2017, s.60) beskriver trovärdighet som att bekräfta att resultaten korrekt återspeglar deltagarnas erfarenhet och synpunkter och delar
tolkningen med dem, så att de kan utvärdera om forskarens analys överensstämmer med deras erfarenhet. För att ytterligare stärka trovärdigheten kontrollerades det att de valda studierna var peer reviewed i tjänsten Ulrischweb.
I litteraturöversiktens syfte fanns flera meningsbärande begrepp vilket identifierades vara:
sjuksköterska, samtal, sexuella hälsa och cancer. Sökorden som användes i litteraturöversikten ansågs vara relevanta, det som dock kan anses vara en nackdel är att det användes få sökord i
litteratursökningen. Anledningen till de breda sökningarna var att när sökningar med fler sökord utfördes, upptäcktes det att relevanta sökningar försvann. För att därmed kunna inkludera så många relevanta träffar som möjligt gjordes valet att ha få sökord. Vidare användes fritextord för att få relevanta träffar och öka specificiteten (jfr. Polit & Beck, 2017, s. 92). Då litteraturöversiktens syfte var att undersöka erfarenheter så genomfördes sökningar för att kontrollera det mest relevanta sökordet.
15
Sökningar gjordes med samma sökord, utöver att attitudes och experience skiljde sig åt. Det visade att ordet attitudes svarade bättre mot syftet än vad experience gjorde, därmed valdes attitudes som sökord för erfarenheter.
I urval, relevansbedömning och kvalitetsgranskning är det av vikt att vara objektiv och inte förvränga studiernas resultat utifrån egna åsikter eller fördomar (jfr. Polit & Beck 2017, s.559–560). För att försöka förhindra att resultatet inte förvrängs så har studierna analyserats flera gånger både enskilt och tillsammans. Att litteraturöversiktens metod är väl beskriven är av betydelse för att möjliggöra att resultatet ska bli likadant om undersökningen utförs igen, vilket ingår i begreppet reliabilitet (jfr. Polit
& Beck, 2017, s.742). Denna litteraturöversikt har på ett noggrant och utförligt sätt utformat metoden för att öka replikerbarheten i största möjliga mån. För att ytterligare stärka reliabiliteten och samtidigt motverka subjektiviteten som kan uppstå vid kvalitetsgranskningen fastställdes en gräns att minst sex granskningsfrågor skulle vara besvarade. Gränsen möjliggör att bedömningen av kvaliteten på studierna i så stor mån som möjligt blir likvärdig oavsett vem det är som utför kvalitetsgranskningen.
I kvalitetsgranskningen bedömdes tio studier vara av hög kvalitet, sex av medelhög kvalitet och de som bedömdes ha låg kvalitet exkluderades.
Analysen av de inkluderade studierna har skett med en induktiv ansats, vilket innebär att mönster observeras som är kopplat till fenomenet utan att en teori ligger till grund (Polit & Beck, 2017, s.81).
Det som kan anses vara en fördel med en induktiv ansats är att observationerna görs utan förutfattade meningar, där resultatet inte påverkas av eventuella fördomar som kan finnas inom ämnet. För att i största möjliga mån uppnå att analysen inte har förvrängts har observationerna fått tala för sig själv och bildat resultatet. Detta har stärkts genom att använt citat samt valt ett ämne där det inte funnits en personlig anknytning som kan ha påverkat känslomässigt. Analysen har skett individuellt, där arbetet har delats upp för att sedan ha sammanställts och diskuterats tillsammans.
Detta ses som en styrka då fynden ses över från olika perspektiv vilket kan stärka trovärdigheten för denna litteraturöversikt.
Resultatdiskussion
Denna litteraturöversikts resultat belyste sjuksköterskors erfarenheter av att samtala om den sexuella hälsan med patienter med cancer. I resultatet framkom det att sjuksköterskornas erfarenheter att samtala om den sexuella hälsan var tabu och obekvämt. Dessutom upplevde sjuksköterskorna att de
16
hade bristande kunskaper i att samtal om detta med patienterna. Det uttrycktes ytterligare att hinder var relaterade till hur organisationen var utformad, som att det inte fanns nog med tid att genomföra samtalet och att det var brist på privat utrymme att ha samtalen i. Patientens egenskaper så som dennes ålder, kön och kultur uttrycktes också ha betydelse i samtalet.
Ett liknande resultat bland kardiovaskulära sjukdomar belystes av Wang m.fl. (2019) som undersökte upplevelsen hos 268 sjuksköterskor kring att samtala om den sexuella hälsan. Där uttrycktes hinder i kommunikationen bero på att det var brist på privat utrymme, kunskap och tid. Ålder hade även betydelse då sjuksköterskorna ansåg det var ett hinder om patienterna var äldre. Ytterligare uttryckte sjuksköterskorna att sexuell hälsa var ett för privat ämne att samtala med patienter om. Detta visar på att oavsett sjukdomstillstånd så är hindren lika betydande hos sjuksköterskorna, samt att oavsett vårdavdelning så kvarstå de organisatoriska problemen.
Ett tabubelagt och lågt prioriterat ämne
Ett huvudfynd i litteraturöversiktens resultat var att sjuksköterskor kände sig obekväma i samtalet, dels på grund av att det var för privat ämne och ansågs som tabu. Sjuksköterskorna i Saunamäki och Engström (2014) upplevde också att de var obekväma i samtalet, ofta på grund av osäkerhet. Ett ytterligare hinder i samtalet var att sjuksköterskorna upplevde att ämnet sexuell hälsa var tabu. I Saunamäki m.fl. (2010) beskrev en majoritet av de 87 sjuksköterskorna att de inte litade på sin förmåga att uttrycka sig gällande sexuell hälsa. Sjuksköterskorna i Klaeson m.fl. (2016) studie upplevde att negativa erfarenheter att samtala om den sexuella hälsan hade utvecklat sig till att de blev obekväma i samtalet. Varför ämnet kring den sexuella hälsan inte samtalas om kan bero på samhällets syn där sjuksköterskan arbetar eller lever. Trots att sjuksköterskan som person kanske inte är obekväm i sig att föra samtalet på tal så kan synen i samhället göra att det inte sker.
I litteraturöversiktens resultat påvisades det att sjuksköterskans egenskaper kunde påverka samtalet, som att sjuksköterskans ålder och arbetslivserfarenhet spelade roll i hur samtalet om den sexuella hälsan togs, både på ett negativt och positivt sätt. Sjuksköterskor som har egenskapen att kunna vara känsliga har även förmågan att kunna diskutera andra känsliga ämnen med andra, som med
patienter (Travelbee, 1971, s.104). Att arbetslivserfarenhet hade en påverkan uttrycktes i en studie utav Nakopoulo m.fl. (2009) där en sjuksköterska uttalade sig:
17
I doubt. . . if I was now a student, I don’t know if I would be mature enough to attend, to focus on this subject . . . I think that . . . after some years of work I would face it in a different way. . . I think that students face it more superficially. (Nakopoulo m.fl., 2009, s.2129)
Det skulle kunna bero på att sjuksköterskan kan ha blivit tryggare i sin roll och därmed mer villig att samtala om den sexuella hälsan, trots kunskapsbristen. Så genom att ta samtalet behöver
sjuksköterskan inte vara högutbildad inom området, då patienten troligen kommer bli tillfredsställd enbart av att sjuksköterskan har initierat samtalet.
Utbildning och kunskap
Sjuksköterskorna i denna litteraturöversikt upplevde att bristande utbildning var ett hinder i samtalet med patienten. Dattilo och Brewer (2005) undersökte sjuksköterskestudenters upplevelser där
studenterna uttryckte att deras avdelning på universitetet aldrig tog upp ämnet gällande sexuell hälsa i deras grundutbildning. Detta medförde dels bristande utbildning inom ämnet, men gav även budskapet att den sexuella hälsan inte var särskilt viktig att belysa.
Bristande utbildning medför att sjuksköterskorna har otillräcklig kunskap inom området och
Kotronoulas m.fl. (2009) visar att kunskapsbristen var ett hinder i samtalet. Det uttrycktes att i varken grundutbildningen eller i kurser som sjuksköterskorna fick inom onkologi fick de lära sig hur den sexuella hälsan skulle samtalas om med patienter. Travelbee (1971, s.153-154) menar att
sjuksköterskor som har tidigare privata erfarenheter kombinerat med utbildning håller högre nivå med patienten än andra sjuksköterskor. Det kan visa på att sjuksköterskor inte får nog med utbildning och kan därmed medföra att de inte har verktygen och får tryggheten till att hålla i samtalet om den sexuella hälsan.
Tidsbrist
Litteraturöversiktens resultat redovisade att tidsbrist var ett hinder i samtalet och liknande erfarenheter uttryckte sjuksköterskorna i Wang m.fl. (2019). Det krävs tid för att bygga en relation mellan patienten och sjuksköterskan då en mellanmänsklig relation inte bara uppstår (Travelbee, 1971, s.119) och det kan visa på att tid är en betydande faktor i samtalet. Följden av de dåliga
18
förutsättningarna sjuksköterskor får gällande tid, kan minimera möjligheten till att ta samtalet om den sexuella hälsan.
Kulturell påverkan
I litteraturöversiktens resultat uttrycktes ett hinder för samtalet vara om patienten hade en annan kultur än sjuksköterskan eller pratade ett språk som sjuksköterskan inte behärskade. Detta beskrevs på ett liknande sätt i Hoekstra m.fl. (2012) studie då majoriteten av de 146 sjuksköterskorna upplevde hinder i samtalet som var relaterade till patientens kultur, religion, språk och etnicitet. Att kulturen hade en påverkan hos sjuksköterskan menade även Goossens m.fl. (2011), som visade att kulturella skillnader mellan de olika länderna influerade utövandet, ansvaret och tilliten när det kommer till rådgivning kring den sexuella hälsan. Travelbee (1971, s.50–52) menar att all vårdpersonal påverkas av ens kultur och detta kan avspegla vårdpersonalen syn på den sjuke patienten, men även patientens syn på vad som är sjukt avspeglas mot kulturen. Kulturen kan därmed påverka och skapa attityder till sjukdomsrelaterade problem. Det skulle kunna bero på fördomar som grundar sig i sin okunskap kring olika kulturer. En ytterligare faktor som kan bidra är att sjuksköterskan har haft negativa erfarenheter av andra kulturer och således bildar en ny sanning baserat på de tidigare erfarenheterna, vilket kan påverka framtida möten med andra kulturer.
Attityder till ålder och kön
Enligt litteraturöversiktens resultat hade ålder och kön hos patienten en väsentlig betydelse för om sjuksköterskor skulle ta samtalet om den sexuella hälsan. Sjuksköterskorna i Klaeson m.fl. (2017) studie upplevde att patientens ålder påverkade hur bekväm de kände sig att samtala om den sexuella hälsan. Det uttrycktes vara lättare att samtala med patienter som var yngre än sjuksköterskorna själva då de kunde sätta sig i en föräldraroll. Ytterligare upplevdes det att yngre patienter var mer
frispråkiga gällande deras sexuella hälsa. Sjuksköterskorna upplevde det svårt att samtala med patienter som var i deras egen ålder, men att det var ännu svårare om patienten var över 80 år. En majoritet ställde inte frågor relaterade till den sexuella hälsan alls till äldre patienter, då det fanns en förutfattad mening att de inte hade sex. Detta skulle kunna bero på att sjuksköterskor har förutfattade meningar om att den sexuella hälsan enbart handlar om den fysiska akten i samlag och inte de andra delarna som kan ingå. Det kan bero på att unga patienter är i en fertil ålder, där sexuell hälsa ofta ses som viktig ur en reproduktiv synvinkel.
Sjuksköterskorna uttryckte i litteraturöversiktens resultat att det var de fysiska symtomen som
19
prioriterades. Travelbee beskriver att när sjuksköterskor fokuserar på tecken och symtom så blir det svårt att lära känna patienten. Det leder till att sjuksköterskan och patienten inte kan utveckla en mellanmänsklig relation, vilket är centralt i teorin (Travelbee, 1971, s.98). Att lära känna en patient kan ses vara lika viktigt som att genomföra olika procedurer eller annan fysisk omvårdnad (Shelton, 2016; Travelbee, 1971, s.98). Sjuksköterskorna förklarade att den sexuella hälsan för män behandlades som strikt fysiskt och att de hade en medicinsk åtgärd som underlättade att prata om sexuell hälsa.
Sjuksköterskorna hävdade därmed att det var lättare att samtala om den sexuella hälsan med män (Klaeson m.fl., 2017). Föregående visar tydligt att sjuksköterskor är mer benägna att prata om ämnen där det finns en känd medicinsk åtgärd, så som ett läkemedel, jämfört med där det inte finns en.
Sjuksköterskor har troligen oftast en grundläggande kunskap gällande den fysiska delen om den sexuella hälsan, till exempel behandling vid erektil dysfunktion och vaginal torrhet. Där det inte finns en konkret medicinsk behandling kan kunskapen vara bristfällig, som att kunna bemöta en patient med emotionella bekymmer.
Överlåter ansvaret till patienten
Litteraturöversiktens resultat tyder på att sjuksköterskorna överlåter ansvaret till patienterna att ta initiativ för att samtala om den sexuella hälsan. Samtidigt beskriver Park m.fl. (2009) att patienterna själva uttrycker att om vårdpersonal inte nämner sexuell hälsa så är de inget viktigt bekymmer, vilket resulterar i att patienterna själva inte väljer att ta upp det. Detta tyder på att både sjuksköterskor och patienter hesiterar att initiera samtalet om den sexuella hälsan, vilket i sin tur kan leda till att samtalet helt uteblir.
Slutsats
Sjuksköterskor kan möta patienter med cancer vars sexuella hälsa blivit påverkad men att samtala kring ämnet har visat sig kunna vara utmanande. Litteraturöversiktens resultat redogjorde att det fanns hinder som försvårade samtalet. Hinder till att ta samtalet var relaterade till att den sexuella hälsan ansågs vara ett tabubelagt och lågt prioriterat ämne, att det var brister i vårdmiljö och organisation samt att patientens behov och förutsättningar påverkade. Ett tydligt hinder som uttrycktes i resultatet var att kunskapsbristen medförde att samtalet inte togs och oavsett
arbetslivserfarenhet uttrycktes ett behov från sjuksköterskorna av fortsatt utbildning inom ämnet.
Genom att utbilda mer redan i grundutbildningen men även inom varje vårdavdelning kopplat till ett visst sjukdomstillstånd kan det resultera i att samtalet om den sexuella hälsan i större utsträckning kommer att genomföras.
20
Förslag på vidare forskning kan därmed vara att fokusera på vad det finns för brister både i grundutbildningen och inom interna utbildningar på olika vårdavdelningar gällande den sexuella hälsan. Forskningen kan ge en uppfattning av vad det finns för förutsättningar, förbättringspunkter och på vilket sätt kunskapen ska kunna implementeras i diverse utbildningar. Fortsatt forskning är viktig för att stödja sjuksköterskan att känna sig trygg i att ha det viktiga samtalet om den sexuella hälsan så att patienterna kan få ett ökat välbefinnande.
21
Referenser
*= resultatartiklar
*Ahn, S.-H., & Kim, J.-H. (2020). Healthcare Professionals' Attitudes and Practice of Sexual Health Care: Preliminary Study for Developing Training Program. Frontiers in Public Health, 8, 559851. https://doi.org/10.3389/fpubh.2020.559851
Albers, L. F., van Belzen, M. A., van Batenburg, C., Engelen, V., Putter, H., Pelger, R. C. M., &
Elzevier, H. W. (2020). Discussing sexuality in cancer care: towards personalized
information for cancer patients and survivors. Supportive Care in Cancer : Official Journal of the Multinational Association of Supportive Care in Cancer, 28(9), 4227–4233.
https://doi.org/10.1007/s00520-019-05257-3
*Annerstedt, C. F., & Glasdam, S. (2019). Nurses' attitudes towards support for and communication about sexual health—A qualitative study from the perspectives of oncological nurses.
Journal of Clinical Nursing, 28(19-20), 3556–3566. https://doi.org/10.1111/jocn.14949
Ball, M., Nelson, C., Shuk, J., Starr, E., Temple, T., Jandorf, D., Schover, L., Mulhall, L., Woo, L., Jennings, J., & DuHamel, P. (2013). Men’s Experience with Sexual Dysfunction Post-rectal Cancer Treatment: A Qualitative Study. Journal of Cancer Education, 28(3), 494–502.
https://doi.org/10.1007/s13187-013-0492-y
Barton, D., Wilwerding, M., Carpenter, L., & Loprinzi, C. (2004). Libido as part of sexuality in female cancer survivors. Oncology Nursing Forum, 31(3), 599–607.
https://doi.org/10.1188/04.ONF.599-610
Bauer, M., Haesler, E., & Fetherstonhaugh, D. (2016). Let's talk about sex: older people's views on the recognition of sexuality and sexual health in the health‐care setting. Health Expectations, 19(6), 1237–1250. https://doi.org/10.1111/hex.12418
Browall, M., Koinberg, I., Falk, H., & Wijk, H. (2013). Patients' experience of important factors in the healthcare environment in oncology care. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-Being, 8(1), 20870. https://doi.org/10.3402/qhw.v8i0.20870
Coronado, Tran, Chadder, Niu, Fung, Louzado, & Rahal. (2017). The experience of patients with cancer during diagnosis and treatment planning: a descriptive study of Canadian survey results. Current Oncology (Toronto, Ont.), 24(5), 332–337. https://doi.org/10.3747/co.24.3782
22
Dattilo, J., & Brewer, M. K. (2005). Assessing Clients’ Sexual Health as a Component of Holistic Nursing Practice: Senior Nursing Students Share Their Experiences. Journal of Holistic Nursing, 23(2), 208–219. https://doi.org/10.1177/0898010105275839
*Depke, J. L., & Onitilo, A. A. (2015). Sexual health assessment and counseling: oncology nurses' perceptions, practices, and perceived barriers. The Journal of Community and Supportive Oncology, 13(12), 442–443. https://doi.org/10.12788/jcso.0174
Elo, S., & Kyngäs, H. (2008). The qualitative content analysis process. Journal of Advanced Nursing, 62(1), 107–115. https://doi.org/10.1111/j.1365-2648.2007.04569.x
*Ferreira, S. M. de A., Gozzo, T. de O., Panobianco, M. S., Santos, M. A. D., & Almeida, A. M. de.
(2015). Barriers for the inclusion of sexuality in nursing care for women with gynecological and breast cancer: perspective of professionals. Revista Latino-Americana de Enfermagem, 23(1), 82–89. https://doi.org/10.1590/0104-1169.3602.2528
Fleischer, S., Berg, A., Zimmermann, M., Wüste, K., & Behrens, J. (2009). Nurse-patient interaction and communication: A systematic literature review. Journal of Public Health, 17(5), 339-353.
https://doi.org/10.1007/s10389-008-0238-1
Flynn, K. E., Reese, J. B., Jeffery, D. D., Abernethy, A. P., Lin, L., Shelby, R. A., Porter, L. S., Dombeck, C. B., & Weinfurt, K. P. (2012). Patient experiences with communication about sex during and after treatment for cancer. Psycho‐Oncology, 21(6), 594–601.
https://doi.org/10.1002/pon.1947
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3. uppl., s. 141–152). Studentlitteratur.
Friberg, F. (2017). Bilaga 3 Granskningsfrågor för kvalitativa respektive kvantitativa studier. I F.
Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3. uppl., s.
187–188). Studentlitteratur.
Goossens, E., Norekvål, T. M., Faerch, J., Hody, L., Olsen, S. S., Darmer, M. R., Jaarsma, T., & Moons, P. (2011). Sexual counselling of cardiac patients in Europe: culture matters. International Journal of Clinical Practice, 65(10), 1092–1099. https://doi.org/10.1111/j.1742-1241.2011.02756.x
Hellstadius, Y., Malmström, M., Lagergren, P., Sundbom, M., & Wikman, A. (2019). Reflecting a crisis reaction: Narratives from patients with oesophageal cancer about the first 6 months after diagnosis and surgery. Nursing Open, 6(4), 1471–1480. https://doi.org/10.1002/nop2.348
23
Hoekstra, T., Lesman-Leegte, I., Couperus, M. F., Sanderman, R., & Jaarsma, T. (2012). What keeps nurses from the sexual counseling of patients with heart failure? Heart & Lung, 41(5), 492–
499.https://doi.org/10.1016/j.hrtlng.2012.04.009
*Huang, L.-L., Pu, J., Liu, L.-H., Du, X.-B., Wang, J., Li, J.-Y., Yao, W.-X., Zhu, X.-Q., Zhang, R., Zhao, Y., & He, M. (2013). Cancer department nurses' attitudes and practices in response to the sexual issues of pelvic radiation patients: A survey in Sichuan, China. Contemporary Nurse : a Journal for the Australian Nursing Profession, 43(2), 146–151.
https://doi.org/10.5172/conu.2013.43.2.146
Jonas-Simpson, Christine, Mitchell, Gail J., Fisher, Anne, Jones, Grazia, & Linscott, Jan. (2006). The experience of being listened to: a qualitative study of older adults in long-term care settings.
Journal of Gerontological Nursing, 32(1), 46–53. https://doi.org/10.3928/0098-9134-20060101-15
Josefsson, K. A., & Gard, G. (2010). Women's experiences of sexual health when living with Rheumatoid Arthritis - an explorative qualitative study. BMC Musculoskeletal Disorders, 11(1), 240. https://doi.org/10.1186/1471-2474-11-240
*Jung, D., & Kim, J.-H. (2016). Effects of a sexual health care nursing record on the attitudes and practice of oncology nurses. Sexual & Reproductive Healthcare: Official Journal of the Swedish Association of Midwives, 9, 21–26. https://doi.org/10.1016/j.srhc.2016.06.001
Kirk, M. C., & Hudis, C. A. (2008). Insight into barriers against optimal adherence to oral hormonal therapy in women with breast cancer. Clinical breast cancer, 8(2), 155-161.
https://doi.org/10.3816/CBC.2008.n.016
Klaeson, K., Hovlin, L., Guvå, H., & Kjellsdotter, A. (2017). Sexual health in primary health care – a qualitative study of nurses’ experiences. Journal of Clinical Nursing, 26(11-12), 1545–1554.
https://doi.org/10.1111/jocn.13454
Kourkouta, L., & Papathanasiou, I. V. (2014). Communication in nursing practice. Materia Socio- Medica, 26(1), 65–67. https://doi.org/10.5455/msm.2014.26.65-67
Kotronoulas, G., Papadopoulou, C., & Patiraki, E. (2009). Nurses’ knowledge, attitudes, and practices regarding provision of sexual health care in patients with cancer: critical review of the evidence. Supportive Care in Cancer, 17(5), 479–501. https://doi.org/10.1007/s00520-008-0563-5
*Krouwel, E., Nicolai, M. P., van Steijn-van Tol, A. Q. M., Putter, H., Osanto, S., Pelger, R. C., &
Elzevier, H. (2015). Addressing changed sexual functioning in cancer patients: A cross- sectional survey among Dutch oncology nurses. European Journal of Oncology Nursing: The
24
Official Journal of European Oncology Nursing Society, 19(6), 707–715.
https://doi.org/10.1016/j.ejon.2015.05.005
Liu, L. A., Chua, C. H., & Stahl, G. K. (2010). Quality of Communication Experience: Definition, Measurement, and Implications for Intercultural Negotiations. Journal of Applied Psychology, 95(3), 469–487. https://doi.org/10.1037/a0019094
*Moore, A., Higgins, A., & Sharek, D. (2013). Barriers and facilitators for oncology nurses discussing sexual issues with men diagnosed with testicular cancer. European Journal of Oncology Nursing, 17(4), 416–422. https://doi.org/10.1016/j.ejon.2012.11.008
Nakopoulou, E., Papaharitou, S., & Hatzichristou, D. (2009). Patients' Sexual Health: A Qualitative Research Approach on Greek Nurses' Perceptions. Journal of Sexual Medicine, 6(8), 2124–2132.
https://doi.org/10.1111/j.1743-6109.2009.01334.x
Nationalencyklopedin. (2018). NE:s stora engelska ordbok: engelsk-svensk, svensk-engelsk (1. uppl.). NE nationalencyklopedin
Nikbakhsh, N., Moudi, S., Abbasian, S., & Khafri, S. (2014). Prevalence of depression and anxiety among cancer patients. Caspian journal of internal medicine, 5(3), 167-170.
*Olsson, C., Berglund, A.-L., Larsson, M., & Athlin, E. (2012). Patient’s sexuality – A neglected area of cancer nursing? European Journal of Oncology Nursing : the Official Journal of European
Oncology Nursing Society, 16(4), 426–431. https://doi.org/10.1016/j.ejon.2011.10.003
*Oskay, U., Can, G., & Basgol, S. (2014). Discussing sexuality with cancer patients: oncology nurses attitudes and views. Asian Pacific Journal of Cancer Prevention : APJCP, 15(17), 7321–7326.
https://doi.org/10.7314/APJCP.2014.15.17.7321
Park, E. R., Norris, R. L., & Bober, S. L. (2009). Sexual health communication during cancer care:
barriers and recommendations. The Cancer Journal, 15(1), 74-77.
https://doi.org/10.1097/PPO.0b013e31819587dc
Polit, D. F., & Beck, C.T. (2017). Nursing research – Generating and assessing evidence for nursing practice (10rd uppl.). Wolters Kluwer.
Sadovsky, R., Basson, R., Krychman, M., Morales, A. M., Schover, L., Wang, R., & Incrocci, L. (2010).
Cancer and Sexual Problems. Journal of Sexual Medicine, 7(1), 349–373.
https://doi.org/10.1111/j.1743-6109.2009.01620.x
25
Saunamäki, N., Andersson, M., & Engström, M. (2010). Discussing sexuality with patients: nurses’
attitudes and beliefs. Journal of Advanced Nursing, 66(6), 1308–1316.
https://doi.org/10.1111/j.1365-2648.2010.05260.x
Saunamäki, N., & Engström, M. (2014). Registered nurses' reflections on discussing sexuality with patients: responsibilities, doubts and fears. Journal of Clinical Nursing, 23(3-4), 531–540.
https://doi.org/10.1111/jocn.12155
Shelton, G. (2016). Appraising Travelbee’s human-to-human relationship model. Journal of the advanced practitioner in oncology, 7(6), 657. https://doi.org/10.6004/jadpro.2016.7.6.7
Southard, N. Z., & Keller, J. (2009). The importance of assessing sexuality: a patient perspective.
Clinical Journal of Oncology Nursing, 13(2), 213–217. https://doi.org/10.1188/09.CJON.213-217
Sporn, N. J., Smith, K. B., Pirl, W. F., Lennes, I. T., Hyland, K. A., & Park, E. R. (2015). Sexual health communication between cancer survivors and providers: how frequently does it occur and which providers are preferred? Psycho‐Oncology, 24(9), 1167–1173.
https://doi.org/10.1002/pon.3736
Sung, H., Ferlay, J., Siegel, R. L., Laversanne, M., Soerjomataram, I., Jemal, A., & Bray, F. (2021).
Global cancer statistics 2020: GLOBOCAN estimates of incidence and mortality worldwide for 36 cancers in 185 countries. CA: A Cancer Journal for Clinicians. 0(0), 1-41.
https://doi.org/10.3322/caac.21660
Travelbee, J. (1971). Interpersonal aspects of nursing. (2. Uppl.). Davis.
*Ussher, J. M., Perz, J., Gilbert, E., Wong, W. K. T., Mason, C., Hobbs, K., & Kirsten, L. (2013). Talking about sex after cancer: A discourse analytic study of health care professional accounts of sexual communication with patients. Psychology & Health, 28(12), 1370–1390.
https://doi.org/10.1080/08870446.2013.811242
Valpey, R., Kucherer, S., & Nguyen, J. (2019). Sexual dysfunction in female cancer survivors: A narrative review. General Hospital Psychiatry, 60, 141–147.
https://doi.org/10.1016/j.genhosppsych.2019.04.003
Wang, P., Ai, J., Davidson, P. M., Slater, T., Du, R., & Chen, C. (2019). Nurses’ attitudes, beliefs and practices on sexuality for cardiovascular care: A cross‐sectional study. Journal of Clinical Nursing, 28(5-6), 980–986. https://doi.org/10.1111/jocn.14692
26
*Williams, N. F., Hauck, Y. L., & Bosco, A. M. (2017). Nurses' perceptions of providing psychosexual care for women experiencing gynaecological cancer. European Journal of Oncology Nursing, 30, 35–42. https://doi.org/10.1016/j.ejon.2017.07.006
*Winterling, J., Lampic, C., & Wettergren, L. (2020). Fex-Talk: a Short Educational Intervention Intended to Enhance Nurses' Readiness to Discuss Fertility and Sexuality with Cancer Patients. Journal of Cancer Education: the Official Journal of the American Association for Cancer Education, 35(3), 538–544. https://doi.org/10.1007/s13187-019-01493-7
World Health Organization. (2017). Sexual health and its linkages to reproductive health: an operational approach. https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/258738/9789241512886-eng.pdf
*Zeng, Y.-C. S. Y., Li, Q. Y., Wang, N., Ching, S., & Loke, A. (2011). Chinese Nurses' Attitudes and Beliefs Toward Sexuality Care in Cancer Patients. Cancer Nursing, 34(2), E14–E20.
https://doi.org/10.1097/NCC.0b013e3181f04b02
*Zeng, Y. C., Liu, X., & Loke, A. Y. (2012). Addressing sexuality issues of women with gynaecological cancer: Chinese nurses’ attitudes and practice. Journal of Advanced Nursing, 68(2), 280–292.
https://doi.org/10.1111/j.1365-2648.2011.05732.x
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3. uppl., s. 71–73). Studentlitteratur.
Östman, M. (2008). Severe depression and relationships: the effect of mental illness on sexuality.
Sexual and Relationship Therapy, 23(4), 355–363. https://doi.org/10.1080/14681990802419266
1 (1)
Bilagor
Bilaga 1
Översikt av sökningar
Databas Datum
Sökord Avgr. Antal relevanta
träffar
Urval*1 Urval*2 Urval*3 Urval*4 Antal valda Artikel
Cinahl 210125
(MH “Nurse Attitudes” AND (MH “Sexual Health”) AND
“oncol*”
Engelska 10 år
6 2 2 2 2 1 Annerstedt & Glasdam (2018)
Cinahl 210118
MH (“Sexuality”) AND MH (“Cancer Patients”)
Engelska 10 år
162 18 12 12 6 6 Huang m.fl. (2013);
Moore m.fl. (2013);
Olsson m.fl. (2012);
Ussher m.fl (2013);
Zeng m.fl. (2012);
Zeng m.fl. (2011)
Pubmed 210128
("Nurse's Role/psychology"[Mesh]
OR "oncology nurses") AND
"sexu*"
Engelska 10 år
65 13 9 4 4 4 Ahn & Kim (2020);
Depke & Onitilo(2015);
Jung & Kim (2016);
Krouwel m.fl. (2015) Pubmed
210122
((((("Sexual Health"[Mesh])) OR
"Sexuality"[Mesh]) AND
"Communication"[Mesh]) AND
"Attitude"[Mesh]) AND
"Oncology Nursing"[Mesh]
Engelska 10 år
2 2 2 2 2 2 Oskay m.fl. (2014);
Winterling m.fl.
(2020)
PubMed 210121
("Sexuality"[Mesh]) AND
"Neoplasms"[Mesh] AND "Nurs*"
Engelska 10 år
163 2 2 2 2 2 Ferreira m.fl. (2015);
Williams m.fl (2017)
*Urval 1: Antal valda artiklar efter att titel lästs, Urval 2: Antal valda artiklar efter att abstrakt lästs, Urval 3: Antal valda artiklar efter att hela artikeln lästs, Urval 4: Antal valda artiklar som kvalitetsgranskades.
