Detta är Volvo

(1)

(2)

Detta är Volvo

Volvo- Nordens största industrikoncern- bör- jade sin verksamhet som personbilstillverkare 1927.

Idag har Volvo en bred verksamhet inom transportmedelsindustrin. Den omfattar personbilar, lastbilar och bussar, marin-och industrimotorer samt flygmotorer.

Förutom produktion i Sverige har Volvo en väl etablerad tillverkning av personbilar, lastbilar och bussar inom EG, en komplett lastbils- rörelse i USA samt lastbils- och bussproduktion i Brasilien.

Volvokoncernen har en världsomspännande organisation för marknadsföring och service.

Över 85 procent av försäljningen sker på marknader utanför Sverige. De största marknaderna finns i Västeuropa och Nordamerika, men Volvos

Volvokoncernens struktur

Fordonsindustri

J

_" Personbilar

Lastbilar och bussar

~

^'valv~:~Persomagnar AB

(/';'Ktl

Volvo Lastvagnar AB

,.c,:.~.

produkter marknadsförs i alla världsdelar och i de flesta länder.

Volvo har ett starkt varumärke. Det står för kvalitet, säkerhet och lång livslängd, som bygger på omtanke om kunden och hänsyn till miljön.

Volvos allians med Renault är grundad på samverkan inom forskning och utveckling, konstruktion och inköp samt tillverkning av i först hand komponenter för personbilar, lastbilar och bussar. Samarbete har även i vissa fall etablerats för marknadsföring av personbilar. Samverkan leder till storskalefördelar och förstärkt konkurrenskraft. Alliansen förstärks genom minoritets innehav i varandras personbils- samt lastbils- och bussrörelser.

Volvos industriella verksamhet kompletteras av stora aktieinnehav i intressebolag i och utan- för Sverige.

Övrig industri

Marin-och industrimotorer

AB Vnlvo PentJi ''-ocl'i..t

Biinaratr.rnde llflrmtbl•h•IC

Flygmotorer m m Volvo Flvgmo1 or AB Jlr,n· •• ,

E} blirmolriade llllrnnbnl41g

(3)

Att notera

Ny struktur i redovisningen

Efter de organisationsändringar som genomförts i koncernen under 1990 och 1991 är den juridiska strukturen i det närmaste identisk med de tidigare redovisade rörelsegrenarna. Från och med 1992 sker redovisningen enligt den juridiska

~trukturen, d v s per bolagsgrupp istället för per

~lsegren. Värden för tidigare år har omräk- nats med undantag för räntabilitetstalen för 1988-90.

Åndrade redovisningsprinciper

,-.~.p. och med 1992 ändras redovisningen av

,_.:utakursdifferenser på lån i utländsk valuta.

Detsamma gäller redovisningen av sjukvårds- förmåner i amerikanska dotter- och intresse- bolag. Se vidare not l till koncernens bokslut.

Kommande redovisningsändring. Som en an- passning till internationell praxis ändrar Volvo fr o m 1993 redovisningen av typbundna verktyg.

Se vidare not l till koncernens bokslut.

Åndrade definitioner

Fr o m 1992 inräknas inte nettoskulden i Volvos säljfinansieringsbolag i koncernens nettoskuld.

Se definition på sidan 41.

Definitioner av nyckeltal ges på sidan 41.

1J..S.GAAP. På sidorna 50 och 51 finns en

1 pgörelse för väsentliga skillnader mellan de r<>uovisningsprinciper som Volvo tillämpar och de som gäller i USA.

Siffror inom parentes avser 1991. Miljoner

1'-'1nor skrivs Mkr. Belopp avser Mkr om inget lat anges.

Volvokoncernens verksamhet i sammandrag

Belopp i miljoner kronor (Mkr) där annat ej anges 1990 1991 1992

Försäljningsvärde 83.185 77.223 83.002

Rörelseresultat 567 -1.168 -2.2491

Omstruktureringskostnader -2.450 -L450

Resultat efter finansiella intäkter och kostnader -327 1.528 -4.749

Nettoresultat -1.020 682 -3.320

Resultat, kronor per aktie -13:102 8:803 -42:804

Utdelning, kronor per aktie 15:50 15:50 7:755

Avkastning på sysselsatt kapital, procent 4,4 6,8 0,7

Avkastning på eget kapital, procent neg 2,0 neg

Andel eget kapital och minoritetskapital, procent 34,9. 36,4 28,8

Likvida medel den 31 december 17.585

Nettoskuld 5.487

Investeringar i anläggningar 4.598

Produktutvecklingskostnader 7.061

Antal anställda den 31 december 68.797

1 Den negativa resultateffek- ten av förändringar i valutakurserna under sista kvartalet 1992 till följd av beslutet att låta den svenska kronan flyta har beräknats till650 Mkr.

2 Exklusive omstruktureringskostnader var resultatet per aktie kronor 8:80.

3 Exklusive extraordinära kostnader var resultatet per aktie kronor 18:1 o.

18.779 21.760 7.114 13.038 2.874 2.915 6.414 6.178 63.582 60.115

4 Exklusive omstruktureringskostnader var resultatet per aktie kronor -31 :60.

5 Enligt styrelsens förslag.

1

(4)

Innehåll

Till Volvos aktieägare

4 Koncernöversikt

6 Volvo Personvagnargruppen

lO

Volvo Lastvagnargruppen

16

2

Vår strategiska position är stark. Vi har ett konkurrenskraftigt produktprogram och ett utmärkt förhål- lande till vår partner Renault.

Resultatet i kärnrörelserna djupt otillfredsställande.

Omfattande rationaliseringsprogram. Ökad marknads- inriktning. In~ äningsförmågan förbättras.

Fortsatt låg försäljning och pressade priser. Personal- minskning med drygt 11.000 personer sedan mitten av 1990. Fortsatta program för att minska kostnad~r na och höja effektiviteten. Sören Gyll ny koncemch~.-_.

Fortsatt låg försäljningsvolym. Omfattande rationa- liseringsåtgärder med stor personalminskning. Beslut om nedläggning av monteringsfabrikerna i Uddevalla och Kalmar. Ökad effektivitet. Nya varianter av Volvo 850. Betydande förlust.

Minskade leveranser av lastbilar på en fortsatt krympande världsmarknad. Väl hävdad position i Nord-

ame~ika, Brasilien och på flertalet marknader i

E lllL

pa. Okade bussleveranser. Förlust.

Oförändrad försäljning på fortsatt svaga marknader.

Stärkt marknadsposition. Produktnyheter. struktur- förändringar. Minskad rörelseförlust.

(5)

Volvo Flygmotorgruppen

24 Volvo Group Finance

26 Renault

27 Procordia

29 Övriga intressebolag

30 Ekonomisk redovisning

33

Utökad verksamhet inom Civila översyner. Hård- nande konkurrens. Högre resultat.

Internationell oro och snabba kast på valuta- och finansmarknaderna gav goda affärsmöjligheter. Fort-

~att uppföljning, analys och kontroll av a:ffärsrisker.

Ökad vinst efter finansnetto.

Högre vinst. Ökad personbilsförsäljning i hård konkurrens. Förlust inom lastbilsdivisionen. Renault presenterade två nya personbilar, Safrane och 1\vingo.

Fokusering på kärnområden. Sockerbolaget avytt-

rad~. Resultatet ökade ytterligare. Jan Ekberg ny koncernchef.

60 Vinstfördelning · Revisionsberättelse 61 Personal

64 Volvoaktien

66 styrelse och ledning

3

(6)

Till Volvos aktieägare

Vår strategiska position är stark. Vi har ett konkurrenskraftigt produktprogram och ett utmärkt förhållande till vår partner Renault.

4

"\. l lvo

ha~

^{haft ett}

p~

mycket svåra

~r. ~en V i~temationella

konJunkturen har forsämrats och Volvos viktigaste marknader, USA, Storbritan- nien och Skandinavien har vikit. Världsmarknaden för lastbilar har minskat. Samtidigt har den svenska konkurrenskraften försvagats avsevärt.

Under 1980-talet hade Volvo goda vinster och var ett av världens mest lönsamma bilföretag. Vi byggde upp en avsevärd finansiell st~ka och investerade kraftfullt för framtiden, både 1 produkter och fabriker.

För att minska vår sårbarhet investerade vi även utanför vår kämaffär. Investeringarna i livsmedel och läkemedel är i dag värda åtminstone 20 miljarder kronor. Övriga investeringar utanför fordons- affären har ett värde av 8 miljarder kronor. Mark- nadsvärdet av Volvos börsnoterade aktier över- stiger därmed bokvärdet med ett belopp som i stort sett motsvarar moderbolagets hela nettoskuld.

Vår allians med Renault är vårt enskilt viktigaste steg mot ökad styrka under senare år. V~r ~nveste

ring om 17 miljarder franska francs har g1v1t mycket god återbäring i vinster och vi ser stora bespanngar.

Den var också en fördelaktig valutasäkring av balansräkningen, eftersom vi flyttade kronor till franska franc i god tid innan den svenska kronan devalverades.

V år integration med Renault går snabbare än planerat med gemensam ledning på nyc~elområ~e~

inom personvagnar och genom samordmng av VIkti- ga komponenter inom lastvagnar. Alli~sens sam- manlagda försäljning är nu drygt 45 milJarder US-dollar.

Trots att vi haft ett svårt affärsläge har vi motstått frestelsen att minska investeringarna i nya produkter. Därför är vi väl rustade för framtiden.

Sedan 1990 har antalet anställda i Volvo minskat kraftigt och de årliga kostnaderna skurits ner med mer än 5 miljarder kronor. Kostnaderna för produktutveckling kommer att minska med 1 miljard

kronor under 1993 jämfört med 1992 samtidigt som den svenska kronan devalverats med ungefär 20 procent. Volvos intjäningsförmåga har sålunda ökat avsevärt.

Vi har nu ett mycket konkurrenskraftigt produktprogram på personbilssidan och gläder oss åt att vi kommit långt med stora produktsatsningar också på tunga lastbilar och bussar.

Vår strategiska position är stark och balanserad och vårt förhållande med vår partner Renault är ut- märkt. Jag anser därför att vi har förutsättningar att komma tillbaka till god lönsamhet.

Vår nye verkställande direktör och koncemche, Sören Gyll, arbetar kraftfullt tillsammans med mig för att utnyttja de möjligheter som står till buds.

Göteborg den 11 mars 1993

Pehr G Gyllenhammar Styrelsens ordförande

(7)

Resultatet i kärnrörelserna djupt otillfredsställande.

Omfattande rationaliserings- program. Ökad marknadsin- riktning. Intjäningsförmågan

_,rbättras.

R

esultatet för 1992 i Volvos kärnrörelser är djupt otillfredsställande. Rörelseförlusten i

1 JVO Personvagnar var betydande och Volvo Last- vagnar redovisade förlust. Koncernens rörelseför- lust på totalt 2.249 Mkr inkluderar en resultatbelast- ning på grund av nedskrivningen av den svenska kronan beräknad till 650 Mkr. Dessutom belastades resultatet med cirka 750 Mkr genom ogynnsamrna valutakurser jämfört med 1991. Låga försäljnings- volymer, stark prispress, lågt kapacitetsutnyttjande och höga investerings- och utvecklingskostnader har i kombination med en svag dollarkurs bidragit till det otillfredsställande resultatet under 1992.

Intressebolagen Renault och Procordia har fortsatt god lönsamhet, vilket tillför Volvo betydande resultatandelar.

Marknaden för personbilar i Europa är fortsatt svag. I Nordamerika finns dock tecken på återhämt- ning. För lastbilar är marknaderna i Europa kraftigt vikande. Europeisk och amerikansk bilindustri har

h~tydande överkapacitet. Prispressen kommer att

1 )sätta och hög kostnadseffektivitet i en produk- tlönsstruktur anpassad för rådande efterfrågenivå blir därmed avgörande för framgång.

Volvo inledde 1990 ett omfattande rationaliseringsprogram, framför allt inom Personvagnar.

l- rta utvidgades ytterligare 1992 med ökad tonvikt

·- Lastvagnar. Beslut har också fattats att stänga slutmonteringsfabrikerna i Uddevalla och Kalmar.

Kapaciteten i T orslanda och Gent bedöms vara fullt tillräcklig för överskådlig framtid. Kostnader om 1.450 Mkr för omstruktureringar belastar 1992 års resultat. Rationaliseringsprogrammen har inneburit att drygt 11.000 personer lämnat företaget. Kost- nadsnivån har på årsbasis sjunkit med drygt 5 miljarder kronor sedan 1990.

Flera faktorer kommer att bidra till att öka Volvos konkurrenskraft och intjäningsförrnåga:

• högre kostnadseffektivitet och kvalitet,

• koncentrationen till tre modellserier inom personbilar med nya 850-modelien som mot- tagits mycket väl,

• ett ambitiöst utvecklingsarbete inom Volvo Lastvagnar,

• en relativt sett gynnsammare valutakurs- situation och, inte minst,

• den strategiska alliansen mellan Volvo och Renault. Samarbetet de två företagen emellan fördjupas kontinuerligt genom produktplanering och konkreta samarbetsprojekt inom många viktiga områden. Det ömsesidiga utbytet växer sig allt starkare och avsevärda besparingar kommer att uppnås under andra hälften av nittiotalet.

Dessutom utvecklas samarbetet i Holland med Mitsubishi planenligt.

Åtgärderna för att återföra Volvo till god lönsam- het har högsta prioritet. Utöver rationaliseringsåt- gärder krävs också insatser på intäktssidan. Dessa omfattar genomgripande förändringar i organisation oeh marknadsbearbetning för större flexibilitet och bättre kundkontakt. Arbetet med detta präglar idag hela Volvo och involverar samtliga medarbetare.

Ytterst är det dockden positiva attityd till föränd- ring och beslutsamhet att samverka som finns hos våra medarbetare som kommer att fälla avgörandet.

Antalet nivåer minskar. Ledtider kortas. Kapital- bindningen minskar. S~marbetet med våra interna- tionella partners innebär en vitalisering. Mycket återstår att göra, men det finns idag en stark optimism i Volvo. Jag delar den.

:a~m=19~

Sören Gyll

Verkställande direktör och koncernchef

5

(8)

Förvaltningsberättelse

Koncernöversikt

Fortsatt låg försäljning och pressade priser.

Personalminskning med drygt 11.000 personer sedan mitten av 1990. Fortsatta program för att minska kostnaderna och höja effektiviteten.

Sören Gyll ny koncernchef.

V

onjunkturen. På Volvos viktigaste marknader

.&:

fortsatte den svaga konjunkturen. Nybilsför- säljningen var låg, vilket medförde ökad konkurrens och pressade priser. Efterfrågan i USA ökade något mot slutet av året, men problemen med lågt kapacitetsutnyttjande och priskonkurrens kvarstod.

Flera biltillverkare minskade sin produktion. Per- sonal permitterades eller avskedades i såväl USA som J apan och Europa.

Lågkonjunkturen i Sverige fördjupades. Produk- tionen krympte och arbetslösheten ökade. Inflatio- nen avtog markant. Konsumtionen och investeringarna minskade.

De flesta europeiska centralbankerna försökte hålla fasta växelkurser, vilket tvingade fram en an- passning till den tyska penningpolitiken med bl a ett högt ränteläge som följd. Oron i valutasystemet medförde att flera länder lämnade det europeiska valutasystemet, EMS. I november tvingades även Sverige att övergå till flytande växelkurs.

Volvokoncernens försäljning 1992 uppgick till 83.002 Mkr. Exklusive förvärvade och avyttrade verksamheter var försäljningen oförändrad.

Leveranserna till kund av Volvo personbilar minskade från 309.300 till303.800, bl a på grund av kraftig nedgång i den totala efterfrågan i Sverige.

Försäljningen i USA fick begränsad draghjälp av Volvo 850, eftersom den inte introducerades där förrän i slutet av oktober.

Leveranserna av Volvos medeltunga och tunga lastbilar minskade från 53.800 till 48.100 under 1992.

De minskade leveranserna i Europa kunde inte

uppvägas av en ökning i USA. Antalet sålda Volvo bussar och busschassier var 5.580. Det är en ökning med 20 procent jämfört med föregående år.

Volvo Pentas försäljning var i stort sett oförän- drad. Försäljningen i Volvo Flygmotor, exklusive förvärvade och avyttrade enheter, minskade 10 procent.

Resultat. Rörelseresultatet utgjorde en förlust om 2.249 Mkr (förlust 1.168). Resultatet belastades med valutakursförluster, beräknade till 650 Mkr, . följd av beslutet att låta den svenska kronan flyta.

I resultatet före skatter,- 3.312 Mkr, ingår 1.450 Mkr, som avsatts för beräknade kostnader för'om- strukturering, bl a till följd av att monteringsfabri-_.

kema för personbilar i Uddevalla och Kalmar sk stängas under 1993 och 1994.

Intressebolagens bidrag till resultatet före skatter var 96 Mkr (1.218).

Valutakänslighet. Volvokoncernen har hög känslig- het för variationer i valutakurser. Främst påverkas betalningsströmmar samt värdering av tillgångar och skulder i utländska valutor.

De viktigaste betalningsströmmarna till och från Sverige, beräknade netto under ett år, är ca+ 1.500 miljoner US dollar, +250 miljoner brittiska pund och -1.100 miljoner tyska mark. Under 1992 termins- säkrades betalningsströmmar i dollar och pund men inte sådana i D-mark.

Effekten av terminssäkringar beror på kontrak- tens förfallotider, belopp och kurser. Bortser man från alla dynamiska effekter och enbart beaktar betalningsströmmarna, skulle ett öres höjning av Volvos effektiva valutakurs över ett år medföra el resultatpåverkan om + 15 Mkr för dollar, + 3 Mkr för pund och -11 Mkr för mark.

Vid utgången av 1992 hade ungefär hälften av den beräknade nettoströmmen 1993 av US dollar till Sverige kurssäkrats till en genomsnittskurs oor ca 6:50. A ven en del av det beräknade inflödet av dollar efter 1993 var kurssäkrat.

Fortsatta åtgärder för att öka konkurrenskraften.

Som en följd av det åtgärdsprogram som igångsattes hösten 1990 har drygt 11.000 personer, inklusive lång-

Resultat per bolagsgrupp Rörelseresultat Rörelseresultat

1991 1992 justerat•, 1 992

Volvo Personvagnargruppen -1.776 -1.828 -1.174

Volvo lastvagnargruppen 664 -641 -527

Volvo Pentagruppen -124 -87 -81

Volvo Flygmotorgruppen 172 280 157

ÖVriga bolag och elimineringar -104 27 26 * Exklusive effekten av beslutet

Koncernen totalt -1.168 -2.249 -1.599 att låta dan svanska kronan flyta.

6

(9)

tidsengagerade konsulter, lämnat Volvokoncernen, varav 3.900 under 1992. Trots de genomförda bespa- ringarna redovisade Volvos transportmedelsrörelse stora förluster. Inom flertalet Volvoföretag fortsät- ter och intensifieras ansträngningarna att anpassa kapaciteten inom produktion och administration.

Detsamma gäller aktiviteterna för att ytterligare höja kvalitetsnivån. Som ett led i åtgärdsprogram- met minskas genomloppstiderna i produktutveck-

·-~,produktion, försäljning och administration.

1

__ • arailelit med ovanstående program genomförs

riktade åtgärder för att förbättra kontakten med marknaden. Genom organisationsändringar minskas antalet beslutsnivåer, vilket skall medföra snabbare

~h bättre reaktion på marknadens signaler.

l ~

'Yroduktiviteten inom koncernen förbättrades ytter- tigare. Inom Volvo Personvagnars monteringsfabrik i T orslanda ökade effektiviteten med drygt 30 procent under 1992, bland annat genom kortare ledtider, effektivare montering och lägre sjukfrånvaro.

Inom Volvo Lastvagnargruppen steg produktivite- ten i lastbilsproduktionen, trots minskade volymer.

Tillverkningen av Volvo personbilar ökade från 278.300 bilar 1991 till304.200. Kapacitetsutnyttjandet inom personbilsrörelsen var ca 70 procent. Beslut fattades att minska kapaciteten, bland annat genom att stänga fabrikerna i Uddevalla och Kalmar.

Antalet tillverkade medeltunga och tunga last- bilar minskade från 53.000 ti1146.500 under 1992.

Kapacitetsutnyttjandet var ca 70 procent. Volvos produktion av lastbilar i USA ökade till följd av l'lrad inhemsk efterfrågan. Beslut fattades att min-

l produktionen i Europa, där efterfrågan sjönk.

- Till följd av den goda försäljningen var kapacitetsutnyttjandet inom Volvos bussproduktion tillfreds- ställande. Under 1992 tillverkades 5.660 bussar.

~alet anställda var 60.115 vid årets slut (63.582).

_,Jdusive förvärvade och avyttrade enheter minskade antalet anställda med ca 3.800 personer under 1992. Övriga uppgifter om Volvokoncernens personal finns på sidorna 61-63.

Produktutvecklingskostnader på fortsatt hög nivå.

Kostnaderna för produktutveckling var 6.178 Mkr (6.414). De minskade för Personvagnargruppen med 549 Mkr och ökade för Lastvagnargruppen med383Mkr.

Investeringar i anläggningar oförändrade. Koncer- nens bruttoinvesteringar i anläggningar uppgick till 2.915 Mkr (2.874).

Av investeringarna inom Volvo Personvagnar- gruppen avsåg en väsentlig del utrustning för tillverkning av nya produkter.

Investeringarna inom Volvo Lastvagnargruppen avsåg till största delen koncentration och effektivisering av produktionen.

Tillverkning, antal 1991 1992 Personbilar

Vow940/960 92.000 97.500 Volvo 850 7.400 57.000 Volvo 740 47.800 7.700 Vow240 46.600 48.000 Volvo 300/400 84.500 94.000 Summa

Personbilar 278.300 304.200

Lastbilar 53.000 46.500 Bussar och

busschassier 4.700 5.660

Koncernens försäljning

1988 1989 1990 1991 1992

Volvo Person-

vagnargruppen 38.392 41.356 39.569 37.022 44.598 Volvo Lastvagnar-

gruppen 29.409 32.681 31.419 31.887 30.443 Volvo Penta-

gruppen 2.593 2.735 2.927 2.585 2.542 Volvo Flygmotor-

gruppen 2.495 2.635 2.591 3.700 3.418 Övriga bolag 33.829 23.394 18.885 13.587 12.257 Elimineringar -10.079-11.829 -12.206 -11.558-10.256 Koncernen totalt 96.639 90.972 83.185 77.223 83.002

Förändring av försäljningen mellan 1991 och 1992*

Volvo Personvagnargruppen 5%

Volvo Lastvagnargruppen -5%

Volvo Pentagruppen -2%

Volvo Flygmotorgruppen -10%

ÖVriga bolag -12%

• Exklusive förvärvade och avyttrade enheter.

Koncernens försäljning per marknadsområde

Mkr 1988 1989 1990 1991 1992

Norden' ÖVriga Europa Nordamerika ÖVriga marknader Summa,

25.170 25.613 20.671 16.095 16.151

30.215 28.908 30.199 30.537 35.434 23.329 26.451 21.463 18.284 19.822

8.353 10.000 10.852 12.307 11.595

exkl oljahandel 87.067 90.972 83.185 77.223 83.002 Oljahandel 9.572

Koncernen totalt 96.639 90.972 83.185 77.223 83.002 varavSverige 18.453 18.724 14.303 10.994 11.010

7

(10)

Koncernöversikt

Produktutvecklingskostnader och investeringar i anläggningar

. . ..

. .

•

• • •

- - ·;

... l

. ...

I I I

l

: ... : 0:

1988 1989

l

1990 Produktutvecklingskostnader

1988 1989 1990 Volvo Person-

vagnargruppen 3.478 4.329 4.851 Volvo Lastvagnar-

gruppen 1.215 1.426 1.738 övriga bolag 446 421 472 Koncernen totalt 5.139 6.176 7.061

Investeringar i anläggningar

1988 1989 1990 Volvo Person-

vagnargruppen 2.140 3.594 3.051 Volvo Lastvagnar-

gruppen 1.024 1.026 1.189 Volvo Penta-

gruppen 77 ¹⁰⁴ ⁴³

Volvo Flygmotor-

gruppen 240 490 156

ÖVriga bolag och gemensamma

investeringar 467 1.067 159 Koncernen totalt 3.948 6.281 4.598

per geografiskt område

Sverige 2.914 4.812 2.943 Europa

utanför Sverige 604 ^1.¹³¹ ^1.320 Nordamerika 334 228 191 ÖVriga länder 96 110 144 Koncernen totalt 3.948 6.281 4.598

8

l

1991 1992

1991 1992 3.895 3.346

2.126 2.509 393 323 6.414 6.178

1991 1992 1.413 1.562

900 1.013

36 24

257 198

268 118 2.874 2.915

2.046 2.046

583 502 125 83 120 284 2.874 2.915

i$f81tffi ),,;!Qfjifllj ;zr;:qpt Wi!ijjbO{Ojj,- S ijpagswg. D3:W::

Beslutade, men vid utgången av 1992 ännu ej genomförda investeringar fördelar sig enligt följan- de. Häri Ingår investeringar som

väntas bli slutförda under 1993 med ca 3 miljarder kronor.

Volvo Personvagnar-

gruppen 2.600

Volvo Lastvagnar-

gruppen 1.300

Vorvo Pentagruppen 50 VQt.Jo Flygmotor-

gruppen 500

övriga bolag och gemenSM'lma

investeringar 150

Summa 4.600

Volvokoncernens rating för kortfristiga krediter.

I december 1992 fastställdes Volvokoncernens rating för kortfristiga krediter av Moody's Investors Service till P-2, vilket är en sänkning från P-1 (hög- sta klassen). Sänkningen medför marginellt höjd räntesats för nya kortfristiga lån. Ratingen enligt Standard & Poor's ligger kvar i A-1.

Förändringar i koncernens sammansättning. I an- slutning till avtalet 1991 med Mitsubishi koncentt · -- rades all försäljning av Volvo 400-serien till Volv~

Personvagnar.

Från och med 1992 övertog Volvo Personvagnar importen av bilar och reservdelar till storbritaomen och Irland från den tidigare fristående importö~71J;r·

Volvo Flygmotor ökade sin ägarandel i Scan<li1: .¹~

vian Aero Engine Services AB till drygt 90 procenr,•

vilket innebär att detta bolag ingår i Volvokoncer- nen fr o m tredje kvartalet 1992. Hydraulikverksam- heten inom Volvo Flygmotor överfördes under 1992 till det nybildade VOAC Hydraulics AB, som ägs tilllika delar av Volvo Flygmotor och Atlas Copco.

Alliansen mellan Volvo och Renault. Samarbetet mellan Volvo Personvagnar och Renault utökades under året genom att gemensamma bolag bildades för inköp och kvalitetsutveckling. Volvo Person- vagnar skallleverera bensinmotorer och tillverkar plåtdetaljer till Renault, som i sin tur kommer att leverera dieselmotorer till Volvo. Volvo köper motorerna och växellådoroa till Volvo 400-serien från Renault.

Volvo Lastvagnar samarbetar med Renault Vebi- cules Industriels. Syftet är att åstadkomma samorc!~

ningsvinster inom utveckling, inköp och tillverk av komponenter. Betydande besparingar har redan· säkerställts.

Samarbete med andra bolag. Samarbetet mellan Volvo Personvagnar och Mitsubishi avseende utveckling och produktion av två separata bilmodet ~

fortgår planenligt. Bilarna skall tillverkas i den gemensamma fabriken inom NedCar (Netherlands Car BV) i Holland.

Volvo Penta inledde 1992 samarbete med Out- board Marine Corporation (OMC) i USA och med Perkins Engines Group i Storbritannien.

Avyttring av aktier. Under 1992 avyttrades aktier och konvertibla förlagsbevis i norska Saga Petro- leum a.s., vilket medförde en vinst om 105 Mkr.

Förslag till samgående mellan Volvo ocll Procordia.

Den 25 januari 1992 tillkännagav styrelserna för Volvo och Proeardia planerna på ett samgående.

Detta skulle ske genom att Proeardia lämnade ett offentligt erbjudande att förvärva samtliga aktier i Volvo. Den svenska staten, som vid sidan av Volvo

(11)

är huvudägare i Procordia, ställde sig emellertid inte bakom budet. Proeardia avstod därför från att fullfölja planerna på ett bud på Volvoaktiema.

Custos. Volvo och Skanska aviserade i slutet av ok..:

tober ett bud på utestående aktier och konvertibler i Custos. Nedgången på fastighets-och aktiemarknaden under hösten 1992 hade minskat värdet av tillgångarna i bolaget. Detta i kombination med hög belåning och högt ränteläge gjorde någon form av stöd från aktieägarna nödvändigt. Budet fullföljdes emellertid inte, eftersom aktiemarknaden återhäm- tade sig till följd av beslutet att låta den svenska kronan flyta.

Volvo ECC är en experimentbil, som utvecklats för att ge så låg miljöbe- lastning som möjligt fmn produktion till skrotning.

Bilen är framhjulsdriven och har en elmotar med en maxeffekt av 70 kW.

Protorp. Volvo och Skanska lade ett bud på Pro- torp Föl'V'altnings AB. Prospekt tillställdes aktie- ägarna i december 1992. Motivet till budet var att det ringa antalet utestående aktier medförde be- gränsad handel, vilket innebar att aktien hade en svag likviditet. Volvo och Skanska innehar nu tillsammans med Euroc mer än 99 procent av aktierna och kommer att fullfölja erbjudandet.

Miljö. I september presenterade Volvo Personvag- nar en fullt körbar experimentbil, Volvo Environ- mental Concept Car (Volvo ECC). Bilen är en

s

^k

hybridbil som drivs elektriskt, dels via batterier och dels genom ström från en gasturbin med höghastig- hetsgenerator. Volvo ECC har fått stor uppmärk- samhet från press och allmänhet, särskilt för teknik, miljöegenskaper och design.

Produktionen i det nya måleriet vid Volvo Person- vagnars Tarslandafabrik har startats. Genom avan- cerad process- och reningsteknik har utsläppen min- skats med 80-85 procent jämfört med den tidigare anläggningen.

Volvo Lastvagnar kan fr o m 1992leverera ett komplett motorprogram, som uppfyller de nya miljökrav vilka träder i kraft 1993 inom EG. Volvo Bussar påbörjade leverans av miljövänliga naturgas- bussar till Göteborgs Stad.

Miljörevision genomfördes under året vid sju Volvoanläggningar på följande orter: Kalmar, Umeå, Skövde, Trollhättan, Curitiba (Brasilien), Lima (Peru) och Halifax (Canada). Revisionen visar att situationen är tillfredsställande och att de ansvariga i bolagen målmedvetet sträv!U" efter att följa Volvos miljöriktlinjer.

På förslag av den internationellajuryn för Volvos miljöpris utsågs doktor Norman Myers och profes- sor Peter H Raven till mottagare av 1992 års pris.

Volvoaktien. Som en följd av en ändring av den svenska aktiebolagslagen får alla svenska aktier för- värvas av såväl svenska som utländska fysiska och juridiska personer fr o m l januari 1993. Skillnaden mellan Volvos bundna och fria aktier upphörde därmed.

Ändringar i Volvos styrelse och ledning. Den 13 maj 1992 tillträdde Sören Gyll som verkställande direktör och koncernchef efter Christer Zetterberg.

Sören Gyll invaldes i AB Volvos styrelse vid bolags- stämman den 29 april1992, då Christer Zetterberg, ledamot sedan 1990, och Bengt Haak, ledamot sedan 1985, lämnade styrelsen.

Förslag till utdelning. Styrelsen föreslår bolags- stämman en utdelning för 1992 med 7:75 kronor per aktie (15:50) eller sammanlagt 601 Mkr (1.203).

9

(12)

Volvo Personvagnargruppen

Fortsatt låg försäljningsvolym. Omfattande rationalise- ringsåtgärder med stor personalminskning. Beslut om nedläggning av monteringsfabrikerna i Uddevalla och Kalmar. Ökad effektivitet. Nya varianter av Volvo 850.

Betydande förlust.

Volvo 850 GL T herrgårdsvagn som presenterades i februarl1993.

Volvo Personvagnargruppen omfattar all verksamhet som hör samman med Volvos personbilar, t ex utveckling och konstruktion, kom- ponenttillverkning, sammansättning, marknadsföring och reservdels- hantering.

Produktprogrammet koncentreras till tre vagnfamiljer, Volvo 940/960, Volvo 850 och Volvo 400-serien. Tillverkningen av Volvo 240 upphör 1993.

Volvo Personvagnars produkter marknadsförs i mer än 100 länder.

Volvos andel av världsmarknaden för personbilar utgör drygt en procent.

Sammansättning av personbilar sker i Sverige, Belgien, Holland, Canada och Sydostasien.

Volvo Personvagnar AB ägs till 75 procent av AB Volvo och till 25 procent av Regie Nationale des Usines Renault SA. Holländska staten, Mitsubishi Motors Corporation och Volvo Personvagnar äger vardera en tredjedel av Nedear i Holland.

lO

Ledning

Lennart Jeansson

född 1941 , VD och tf chef för Affärsområde Volvo 400 Per-Erik Mohlin

född 1946, WD Peter Augustsson

född 1955, Affärsområde VdNo800

Jan-Olof Nilsson

född 1944, Affärsområde Volvo 900

Arneöwrin

född 1948, Affärsområde Attersales

Mats Ola Palm

född 1941 ' Marknads- områdeUSA

Fred Andersson

född 1946, Marknads- område Sverige

Charles Hunter-Pease

född 1946, Marknadsområde Storbritannien

Thomas Malm

född 1938, Marknadsområde Europa

Helge Alten

född 1943, Marknadsområde Volvo Cars lntercontinental Ö~an Rebeling

född 1948, Ledningsstab

Lars Christer Jonson

född 1943, Utvecklingsstab

Ralph Johansson

född 1932, Affärs-och Marknadsstab

Hans E:son Eklund

född 1944, Renaultalliansen och komponenter

Martin Rybeck

född 1948, Produkt- och processutveckling

Andel av koncernena totala f&ralljning

64 '!6

Förslljnlng. Mkr

Rörelseresultat. Mkr 2f!llll

88 89 00 91

O 819kten av beslutet att lAta den swnska kronan flyta

Rlntabllltet, procent

92

>2S 1 1 neg neg neg

88 89 90 91 92

Antal anställda 31 december

S4 284 3<1 6tl⁷ 33 629

(13)

r B

otabnarknad. Lågkonjunkturen medförde min- - skad köpkraft på Volvos viktigaste marknader.

Detta innebar en fortsatt svag efterfrågan på personbilar. Många biltillverkare anpassade kapaciteten, stängde fabriker och minskade sin personal. Under 1992 tillverkades totalt 34,4 miljoner bilar i världen (34,3).

I Nordamerika registrerades oförändrat 9 miljoner bilar under 1992. I Europa registrerades 13,5 miljo- - --r. Den totala nybilsförsäljningen i Sverige blev

. llast 154.200 enheter (188.300), vilket är mer än en halvering järnfört med toppåret 1988. Den svenska marknaden är därmed nere på en nivå motsvarande försäljningen 1957. I Storbritannien, Volvos vikti- ASte europeiska marknad utanför Sverige, var

1almarknaden i stort sett oförändrad, 1,6 miljoner nya bilar.

Konkurrensen varierar från marknad till marknad.

Finns inhemska tillverkare är dessa som regel Volvos huvudkonkurrenter. De flesta biltillverkare har bilmodeller i Volvos storleks- och prissegment men inga av dessa kan utpekas som Volvos huvudkonkurrenter.

Försäljningsvärdet var 44.598 Mkr (37.022). Faktu- reringen, exklusive förvärvade verksamheter, ökade med 5 procent.

I Europa ökade Volvos försäljning med mindre än 2 procent till197.000 bilar. Marknadsandelen var knappt 2 procent.

På de nordiska totalmarknaderna såldes 12 procent färre bilar. Volvo kunde emellertid notera en .,marginell ökning från 46.900 till 47.100 bilar genom

l ökad försäljning i Norge, Danmark och Finland . ._. På den mycket svaga svenska marknaden minskade Volvos försäljning med 6 procent till35.800 bilar.

Andelen av totalmarknaden ökade dock från 20 till 23 procent. Volvo 940/960 blev den mest sålda bil-

pdellen i Sverige 1992, medan Volvo 850 intog __ edje och Volvo 740 femte plats.

På de viktiga marknaderna i Storbritannien och Tyskland sjönk försäljning och marknadsandelar.

Volvo förbättrade dock sin försäljning i flera andra europeiska länder, främst Holland, Frankrike, Spanien, Italien och Belgien.

I Nordamerika vände den nedåtgående trenden mot slutet av året. Volvo 850 GLT introducerades, vilket var Volvos största marknadssatsning hittills.

Mottagandet av den nya bilen blev mycket positivt och under årets två sistamånader såldes 5200 Volvo 850 GLT. Även övriga Volvomodeller påverkades positivt av introduktionskampanjen. Under 1992 såldes 71.400 Volvobilar i Nordamerika, vilket är samma antal som 1991.

På övriga marknader minskade Volvos försäljning något. I Japan minskade antalet sålda bilar med 15 procent till 8.600. I Sydostasien ökade försäljningen till10.700 bilar (9.400).

Volvos mest exklusiva bil, Volvo 980-utrust- ad med 24-ventilers sexcylindrig motor och elektroniskt styrd auto- matisk växellåda.

11

(14)

Volvo Personvagnargruppen

Antal sålda bilar

1988 1989 1990

Volvo 940/960 25.100

Volvo 850

Volvo 7 40/760 191.400 191.100 145.900

Volvo 240 89.400 87.300 69.800

Totalt, stora bilar 280.800 278.400 240.800 Volvo 300/400 120.100 127.200 118.800

Totalt 400.900 405.600 359.600

Antal sålda bilar per marknad

1988 1989 1990 1991 1992

FörsäUning av Antal sålda nya Marknadsandel personbilar på Volvos Volvo personbilar procent största marknader1 1991 1992 1991 1992

USA2 67.200 67.900 0,8 0,8

Storbritann ien 46.700 43.100 2,9 2,7

Sverige 37.900 35.800 20,2 23,2

Holland 21.000 23.200 4,3 4,7

ltalien2 20.600 22.100 0,9 0,9

Tyskland3 21.900 21.200 0,6 0,5

Frankrike 8.900 12.100 0,4 0,6

Spanien 8.700 10.800 1 ,O 1 '1

Belgien 8.400 9.600 1,8 2,1

Japan 10.100 8.600 0,2 0,2

Ryssland2 1.700 4.900

Schweiz 5.400 4.800 1,7 1,6

Finland 4.200 4.300 4,8 6,2

Norge 3.200 4.200 5,9 7,1

Thailand2 3.600 3.600 5,3 2,9

Canada2 4.200 3.500 0,5 0,4

Österrike 3.300 3.000 1 '1 0,9

Totalt 17 marknader 277.000 282.700 1 '1 1 '1

1 Enligt officiell registreringsstatistik. 2 Leveranser till kund.

3 Avser f d Västtysklan d.

12

1991 1992 88.500 100.500 8.200 37.100 60.900 22.600 54.600 48.900 212.200 209.100 97.100 94.700 309.300 303.800

Volvo befäste sin ställning som största import- märke i Ryssland och sålde 4.900 bilar (1.700). Volvo 850 GLT introducerades under sommaren 1992. En komplett service- och försäljningsanläggning kommer att byggas i Moskva för att möta framtida behov.

Resultat. Volvo Personvagnargruppen redovisade en rörelseförlust om 1.828 Mkr (förlust 1.776). Bort- räknas den omedelbara effekten, beräknad till -654 Mkr, av beslutet att låta den svenska kronan flyta. ~··

var rörelseförlusten 1.174 Mkr, vilket är 602 Mkr lägre än 1991. De effektiva valutakurserna under 1992 var ogynnsammare än under 1991, vilket be- döms ha påverkat resultatet negativt med ytterligare ca 800 Mkr. Sänkta kostnader inom produktion _, och marknadsföring samt lägre produktutveckling \ kostnader var de viktigaste orsakerna till att rörelse:

förlusten kunde begränsas.

Resultatet före skatter var en förlust om 4.208 Mkr (förlust 2.324). Resultatet belastades med avsättning för beräknade kostnader för omstruk- turering, främst nedläggning av fabriker. Beloppet har beräknats till807 Mkr. På grund av ökad upp- låning var de finansiella kostnaderna högre än 1991.

Räntabiliteten var liksom föregående år negativ.

Resultat- och balansräkningar i sammandrag finns på sidan 40.

Rationalisering och effektivisering. Det omfattande rationaliseringsarbete som inleddes 1990 pågick även under hela 1992. Målet är att uppnå kostnadseffek- tiv produktion med kortare ledtider, högre kvalitet och bättre leveranssäkerhet. Som exempel kan nämnas att tiden för justering och kontroll kunde - minskas genom höjd monteringskvalitet I mante- ringsfabriken i Tarslanda har effektiviteten förbätt- rats med drygt 30 procent under 1992. Vid utgången av 1992 var den årliga kostnadsnivån drygt 3 miljarder kronor lägre än vid mitten av 1990.

Monteringsfabrikerna i Uddevalla och Kalmar läggs ner under våren 1993 respektive vid halvårs- skiftet 1994. Montering av personbilar koncentreras därmed i huvudsak till T orslanda och Gent, vilket beräknas innebära långsiktiga besparingar om drygt 300 Mkr per år.

Personalminskning. Sedan mitten av 1990 har antalet anställda, exklusive förvärvade och avyttrade verksamheter, minskat med ca 6.500 personer, varav ca 1.800 under 1992. Beslut om ytterligare per- sonalneddragningar togs i november 1992.

Produktutvecklingskostnaderna uppgick till 3.346 Mkr (3.895).

(15)

Investeringar. Bruttoinvesteringar i anläggningar uppgick tilll.562 Mkr (1.413). I enlighet med tidigare tagna beslut fullföljdes vissa investeringar i motor- fabriken i Skövde, i komponenttillverkningen i Flo- by och i Olofström. I huvudsak gällde det investeringar i nya maskiner för tillverkning av motorer och växellådor samt ny press-och sammansättnings- utrustning.

-~'olvo 850. I augusti presenterades Volvo 850 GLE,

l mer familjeorienterad variant av Volvo 850 GLT, -men med samma grundkonstruktion. I februari

1993 introducerades Volvo 850 herrgårdsvagn med samma avancerade teknik som Volvo 850 GLT/

GLE. Den nya herrgårdsvagnen har dessutom ett - itt baksäte, som ger ökad säkerhet och komfort.

Volvo 400-serien kompletterades bl a med en variant med 2-liters motor.

Volvo 240-en avslutad epok. Produktionen av Volvo 240 läggs ner under våren 1993. Totalt har närmare 2,8 miljoner bilar tillverkats.

Volvo 240, som utvecklades ur Volvo 140-serien, var vid introduktionen 1974 en föregångare i många avseenden, inte minst vad gäller säkerhet. Volvo 240 valdes 1976 som normbil för fortsatt säkerhetsarbete av NHTSA, trafiksäkerhetsverket i USA. Detta kom att spela en avgörande roll för trafiksäkerhets- kraven på världens bilindustri.

Volvo 850 GL T är framhjulsdriven och har en femcylindrig motor på 2,5 liter med 20 ventiler.

Antal tillverkade bilar

1988 1989 1990 1991 Antal tillverkade personbilar per fabrik Volvo 240, 740, 850, 940 och 960 1991

Göteborg 73.900

Kalmar 18.100

Uddevalla 19.100

Sammanlagt i Sverige 111.100

Gent, Belgien 69.500

Halifax, Canada 7.700

ÖVriga länder 5.500

Sammanlagt utanför Sverige 82.700 Totalt, stora bilar 193.800 Volvo 440, 460 och 480

Born, Holland 84.500

Totalt, medelstora bilar 84.500

1992 850 940/960

740!760 240

300/400

1992 82.100 17.500 21.800 121.400 77.300 6.300 5.200 88.800 210.200

94.000 94.000 13

(16)

Volvo Personvagnargruppen

Ä ven i miljöhänseende var Volvo 240 en före- gångare och introducerades med lambdasond och katalytisk avgasrening i USA 1975. Volvo 240 har under åren förmodligen fått fler utmärke~ser än någon annan bil i världen, korad till bl a Arets bil, Årets familjebil, Årets säkraste bil.

Volvo ECC. På bilsalongen i Paris visade Volvo konceptbilen Volvo ECC (Environmental Concept Car). Det är en hybridbil med en gasturbin som al- strar ström till batterier eller, under vissa förhållan- den, direkt till den elmotorsom driver bilen. Volvo ECC är ett resultat av flera inom Volvo pågående forsknings- och utvecklingsprojekt. Inriktningen har varit att utveckla en bil som ger så liten miljöbelast- ning som möjligt under hela sin livscykel, inklude- rande tillverkning, drift och till slut skrotning.

Produktion. Under 1992 tillverkades 304.200 personbilar (278.300), varav 74.800 herrgårdsvagnar (84.000). Vid fabriken i Gent upphörde produktionen av Volvo 740 och Volvo 940 för att lämna plats för Volvo 850.

I juni monterades den sista bilen i Volvo 740-serien. Då hade totalt drygt 1,4 miljoner Volvo 740/760 tillverkats sedan starten 1982. Genom att även tillverkningen av Volvo 240 upphör kommer kapacitet att finnas för Volvo 850 med planerad produktions- start i Göteborg 1994.

14

Volvo 480 är en fram·

hjulsdriven sportcoupe, som finns med en 2·1iters motor på 11 O hk eller med turbomotor på 120 hk.

Organisation. Fr o m l januari 1993 förändrades organisationen inom Volvo Personvagnar AB så att det nu är färre informations- och beslutsnivåer mellan marknaden och företagsledningen. Syftet är att, med fokusering på produkt och marknad, till- varata kundens intressen bättre. Verksamheten in- delas i fyra produktbaserade affärsområden, fem marknadsområden, en organisation för bilkompo- nenter och en för produkt- och processutveckling samt staber och samordningsfunktioner.

StruktureUa förändringar. Under våren 1992 över- tog Volvo Personvagnar den direkta kontrollen över marknadsföring och distribution i Storbritan- nien. Därigenom upphörde det exklusiva importö~

avtalet med Lex Service PLC om import av Volvo l bilar och reservdelar till Storbritannien och Irland.~

Distributionen av reservdelar skall i större ut- sträckning ske direkt till återförsäljare. I samband med ombildaodet till NedCar bildades nya företag för distribution av bilar och reservdelar till Volvo 400-serien samt för kund- och återförsäljarfinansie- ring.

Finansbolag i Nordamerika. Under 1992 ingick Volvo Cars of North America, Inc (VCNA) och General Electric Capital Auto Lease, Inc (GECAL) ett joint venture. Innebörden är att ett nytt bolag, Volvo Car Finance, Inc, övertar verksamheten med finansiering och leasing av Volvobilar samt finansiering av Volvoåterförsäljare från Volvo Finance North America (VFNA). Det nya bolaget ägs till 80 procent av GECAL och 20 procent av VCNA Det tar över personal och utrustning från VFNA samt ad- ministrerar kvarvarande kontrakt tills de löper ut.

Alliansen med Renault. Samarbetet med Renault fortsatte att utvecklas. Nya gemensamma organisa- tioner skapades för såväl kvalitetsfrågor som inköp.

Beslut fattades att utveckla en ny bottenplatta fi · personbilar. Denna skall göra det möjligt att anvär.

da gemensamma komponenter, främst motorer och växellådor. Samtidigt skall den medge att Volvos och Renaults bilar ges skilda egenskaper och utseende.

Under 1992 förvärvade Renault 20 procent av det Volvodominerade Thai Swedish Assembly Com- pany (TSA).

Samarbete. Det samarbete med Mitsubishi Motors Corporation avseende NedCar (Netherlands Car BV) i Holland, som inleddes 1991, fortskred planenligt.

Volvo och Mitsubishi påbörjade tillsammans två nybilsprojekt i övre mellanbilsklassen. Även om kunskapsöverföring sker främst beträffande japansk tillverkningsfilosofi, utvecklas de båda bilmodeller- na helt separat. NedCar fortsatte utveckling och tillverkning av Volvos 400-serie.

(17)

Helhetssyn på miljön. Ett målmedvetet arbete på- går sedan många år inom Volvo Personvagnar för att minska belastningarna på miljön. Det gäller såväl den inre som den yttre miljön, både i tillverkningen och användningen av den färdiga produkten.

Ett nytt miljöprogram med inriktning på helheten antogs under året. Målen är bl a minimerad använd- ning av lösningsmedel, avveckling av samtliga ozon- nedbrytande ämnen, effektivare avgasrening, lägre

-6 .. änsleförbrukning, borttagande av farliga kemika-

r

samt utveckling av effektiva och ekonomiska former för skrotning och återvinning.

Personbilsbranschen. Konkurrensen är för närvaran- de hårdare än någonsin. Marknaden har krympt i åt- -- illiga länder till följd av den svaga tillväxttakten i

~ECD-området.

Totalt minskade bilförsäljningen i världen med 2,7 procent under 1991 och föll med ytterligare nästan 1 procent 1992. Under 1993 väntas en fortsatt svag totalmarknad.

Det avtal mellan EG och Japan som begränsar andelen japanska bilar i Europa gäller fram ti111999.

Därefter råder fri konkurrens. Utvecklingen visar att japanska företag bygger egna fabriker i Europa, liksom i USA under 1980-talet.

Kraven på bilarna avseende låg bränsleförbruk- ning, renare avgaser samt höjd säkerhet och kvalitet kommer att öka. Detta ökar utvecklings- och inves- teringskostnaderna, vilket är en av anledningarna till att bilföretag samarbetar eller slås samman.

Utmärkelser. Under året tilldelades Volvo ECC 1992 års "Autocar & Motor Award" för bästa miljö-

Volvo 940 Turbo. Motor- alternativen är Volvos fyr- cylindriga motorer på 2,0 eller 2,3 liter.

Marknadsutvecklingen för personbilar l Västeuropa, Nordamerika och Japan

Antal nyregistrerade personbilar, miljoner

14

- J

VästeuroJ~~} ^...,;,.-- ^13,5 ^13,5

_v

i"'""~ika

--

12

).

),

9,0~9, o

10

B 6

4 Japan2

l l :-

2

1 Inklusive f d Östtyskland fr o m 1 991 . 2 Exklusive minibilar (<660 cc).

l

_.,.,,.._

' ----,, 4,10 3, 7

bidrag. Motiveringen var att hybridbilen Volvo '"

ECC kombinerar ny teknologi och miljöåtgärder i en familjebilsprototyp, som är mycket tilltalande och praktisk.

Australiens första stora säkerhetsutmärkelse

"Windscreens O'Brien Achievement in Automotive Safety Award" tilldelades Volvos integrerade barn- kudde för dess både innovativa och säkerhetshöjan- de egenskaper.

15

(18)

Volvo Lastvagnargruppen

Minskade leveranser av lastbilar på en fortsatt krympan- de världsmarknad. Väl hävdad position i Nordamerika, Brasilien och på flertalet marknader i Europa. Ökade bussleveranser. Förlust.

WHITEGMC Autocar ingår i produktprogrammet för Nordamerika.

Volvo Lastvagnargruppen svarar för utveckling, konstruktion, tillverkning samt marknadsföring av lastbilar, busschassier och kompletta bussar.

Under varumärkena Volvo och WHITEGMC säljs frambyggda och normalbyggda tunga lastbilar samt medeltunga lastbilar. De tunga lastbilarna (över 16 tons totalvikt) svarar för närmare 90 procent av antalet sålda Volvo lastbilar. Bussar säljs under varumärkena Volvo, Leyland och Steyr.

Volvo är den näst största tillverkaren av tunga lastbilar och tunga bussar i världen, exklusive Kina, Indien och f d Comecon-länderna.

Volvos andel av världsmarknaden för lastbilar beräknas uppgå ti\1

10 procent. ·

Montering sker huvudsakligen i egna fabriker i Sverige, Belgien, Storbritannien, USA, Brasilien, Peru och Australien.

Volvo Lastvagnar AB ägs till 55 procent av AB Volvo och 45 procent av Regie Nationale des Usines Renault SA, Frankrike. Volvo GM Heavy Truck Corporation ägs till 87 procent av Volvo Lastvagnar och 13 procent av General Motors. Vid slutet av 1991 var motsvarande procenttal 76 och 24.

16

Ledning Sten Langenius född 1934, VD Tommy Rangman född 1945, vVD och Europachef Stieg Westin född 1938, Industri Staffan Rydin född 1946, Ekonomi och finans Hans Josefsson född 1945, Affärsutveckling och internationell verksamhet VD för Volvo Bussar AB:

Björn Larsson, född 1943

Andel av koncernena totala förslljnlng

F6rslljning, Mkt

88 89 90 91 92

Rörelsereeultat, Mkr 3,C:?2

88 89 90 91

o

^El!oilden^fribesUat ltt låta dan

~ l>.rorwl1tj!a

Räntabilitet, precoot

>25 >25

, ,

2

88 89 00 9\

92

1eg

92

Produktutvecklingskostneder och investeringar, M<r

Antal anstillda 31 december

88 89 00 91 92

(19)

T .talmarknad. Viiridsmarknaden för tunga last-

.. 1

bilar fortsatte att minska under 1992. Den negativa utvecklingen i Europa och Japan bidrog främst till detta, medan totalmarknaden i Nordamerika vände uppåt. Även på flertalet av Volvo Bussars viktigaste marknader var efterfrågan fortsatt svag.

I Europa medförde den ekonomiska osäkerheten under 1992 en fortsatt krympande totalmarknad för lastbilar. Den svaga efterfrågan var särskilt påtaglig '·"f orden och Sydeuropa. I Sverige var efterfrågan _.-t lastbilar markant svag med endast 1.800 registre-

rade fordon i den tunga klassen jämfört med 6.100 toppåret 1989. Marknaden i Tyskland, som ökade 1991, minskade med 7 procent 1992. I Storbritan- flieo återhämtades efterfrågan något och marknaden

,ade med 2 procent. Den europeiska lastbilsindu-

"'strin präglades av en tilltagaode överkapacitet.

Trots den ökade totalmarknaden i Nordamerika kvarstod lastbilsindustrins lönsamhetsproblem på grund av låg prisnivå till följd av hård konkurrens och överkapacitet i produktionsledet.

P& övriga marknader sammantaget sjönk efter-

frågan på lastbilar i den tunga klassen.

Konkurrenter. Volvo är, näst efter Daimler-Benz, världens största tillverkare av tunga lastbilar. På den nordamerikanska marknaden är Volvo den tredje största tillverkaren efter Freightliner,'som ägs av Daimler-Benz, och Navistar.

Också när det gäller bussar är Volvo den näst största tillverkaren efter Daimler-Benz.

Försäljningsvärdet för lastbilar var 23.228 Mkr _(?.4.001), en minskning med 3 procent jämfört med

)91. Försäljningsvärdet för bussar var 4.451 Mkr

·-(3.894), en ökning med 14 procentjämfört med föregående år.

Volvo levererade totalt 48.100 lastbilar under 1992 (53.800), varav 5.100 medeltunga (6200) och -1.000 tunga (47.600). Leveranserna av bussar steg

__ .ed 20 procent till totalt 5.580 fordon.

Orderstocken för lastbilar var vid årsskiftet oför- ändrad jämfört med föregående årsskifte, medan orderstocken för bussar var 28 procent större.

I Europa minskade antalet sålda tunga Volvo lastbilar med 21 procent till18.400. Som en följd av att Volvos andel minskade på den stora tyska marknaden, krympte andelen något i Europa som helhet till12 procent. Ökade marknadsandelar på flertalet övriga europeiska marknader kunde inte uppväga nedgången i Tyskland. I Sverige var Volvo största lastbilsmärke i den tunga klassen med drygt 50 procent av lastbilsmarknaden, men antalet sålda bilar var på grund av den svaga marknaden endast 900 fordon (1.250).

Under 1992levererade Volvo totalt 2.360 bussar i Europa (2.430). Marknadsandelen var knappt 12 procent (14).

l Nordamerika följde försäljningen i Volvo GM Heavy Truck Corporation marknadsuppgången och

Volvos starkaste last- bilsmodell med 500 hk motor är mycket lämp- lig bl a för krävande fjärrtransporter i kupe- rat landskap.

17