Detta är Volvo

Till läsaren

På de tre första sidorna i årsredovisningen samman- fattas Volvoåret De inleder den ena huvuddelen, en beskrivning av verksamheten i text och bild med siff- ror i marginalen.

Årsredovisningens andra huvuddel, den Ekono- miska redovisningen, börjar på sidan 37. I slutet av årsredovisningen finns särskilda avsnitt om Personal, Volvoaktien samt Styrelse och ledning.

Alliansen Volvo och Renault. En övergripande be- skrivning av Volvos samarbete med Renault presen- teras i koncernöversikten på sidorna 10-11. En redo- visning av de industriella samarbetsprojekten åter- finns i avsnitten om Personvagnar, Lastvagnar och Bussar.

Omstrukturering av Volvokoncemen. Under 1990 och 1991 genomfördes en omfattande omstrukturering av Volvokoncernen. Den innebär att koncernen får en juridisk struktur som i stort sett är identisk med rörelse- grensstrukturen. Som en följd av detta kommer Volvos redovisning från och med 1992 att uppdelas på juridiska enheter istället för som nu på rörelse- grenar.

Redovisning av obeskattade reserver och bokslutsdis- positioner. Fr o m årsredovisningen för 1990 redovi- sas inte längre obeskattade reserver som en separat post i koncernens balansräkning, utan uppdelas i en kapitaldel (ca 70 procent) respektive en latent skatte- skuld (ca 30 procent). I koncernens resultaträkning redovisas inga bokslutsdispositioner. Jämförelsevär- den för åren före 1990 har räknats om enligt den nya principen.

U.S. GAAP. På sidorna 54-55 återfinns en redogörel- se för väsentliga skillnader mellan de redovisnings- principer som Volvo tillämpar och de som gäller i CSA.

Definitioner av nyckeltal ges på sidan 46.

Siffror inom parentes avser 1990.

Beteckningen SEK används för svenska kronor. Mil- joner kronor skrivs vanligen Mkr och miljon förkor- tas M. Belopp avser Nlkr om inget annat anges.

Produktutveckling är ett genomgående tema för bilder och bildtexter i Volvos Arsredovisning 1991.

Detta är Volvo

Volvo-Nordens största industrikoncern- började sin verksamhet för 65 år sedan som personbilstill\·erkare.

Idag har Volvo en bred verksamhet inom transport·

medelsindustrin. Den omfattar Personvagnar, Last- vagnar och Bussar, Marin- och industrimotorer samt Flygmotorer.

Förutom produktionsresurser i Sverige har Volvo en väl etablerad tillverkning av personbilar, lastbilar och bussar inom EG, en komplett lastvagnsrörelse i USA samt lastbils-och bussproduktion i Brasilien.

Volvokoncernen har en världsomspännande orgard'l.

tion för marknadsföring och service. Över 80 procent av försäljningen sker på marknader utanför Sverige.

De största marknaderna finns i Västeuropa och Nord- amerika, men Volvos produkter marknadsförs i alla världsdelar och de flesta länder.

Volvo har ett starkt varumärke. Det står för kvalitet.

säkerhet och lång livslängd, för omtanke om kunden och hänsyn till miljön.

Volvos allians med Renault är ett partnerskap grun- dat på samverkan inom forskning och utveckling, konstruktion och inköp samt tillverkning av i första hand komponenter för personbilar, lastbilar och bussar. Detta leder till storskalefördelar och förstärkt konkurrenskraft. Samarbetet förstärks genom ömse- sidiga minoritetsinnehav i varandras personbils-samt lastbils-och bussrörelser.

Volvos industriella verksamhet kompletteras av stor Et

aktieinnehav i intressebolag i och utanför Sverige.

Kallelse till bolagsstämman

Volvos ordinarie bolagsstämma hålls i Göteborg, ons- dagen den 29 april 1992 kl16.30.

Fullständig kallelse återfinns på årsredovisningens sista omslagssida.

..

Volvo Årsredovisning 1991

Volvokoncernens verksamhet i sammandrag

Belopp i miljoner kronor (Mkr) där annat ej anges 1989 1990 1991

Försäljningsvärde ^{90.972 83.185 77.223}

Rörelseresultat 4.817 567 -1.168

o

Omstruktureringskostnader -2.450

Resultat efter finansiella intäkter och kostnader 6.654 -327 1.528

Nettoresultat 4.787 -1.020 682

Q

Resultat, kronor per aktie 61:70 -13:101 8:802

Utdelning, kronor per aktie ^15:50 15:50 15:503

Avkastning på sysselsatt kapital, procent 13,8 4,4 6,8

Avkastning på eget kapital, procent 13,3 neg 2,0

Andel eget kapital och minoritetskapital, procent 38,8 34,9 36,4

Likvida medel den 31 december 18.470 17.585 18.779

Investeringar i anläggningar 6.281 4.598 2.874

Produktutvecklingskostnader 6.176 7.061 6.414

Antal anställda den 31 december 78.690 68.797 63.582

Beräknade värden enligt amerikanska redovisningsprinciper (U.S. GAAP)

Nettoresultat ^{5.400 -23 816}

()

Resultat, kronor per aktie 69:60 -0:304 10:90

Avkastning på eget kapital, procent ^17,8 neg 2,7

1 Exklusive omstruktureringskostnader var resu~atet per aktie 3 Enligt styrelsens förslag.

kronor 8:80.

4 Exklusive omstruktureringskostnader var resu~atet per aktie 2 Exklusive extraordinära kostnader var resultatet per aktie :kronor 21:60.

kronor 18:10.

nnehåll

Till Volvos aktieägare

4

Koncernens struktur

6

Koncernöversikt

8

Personvagnar

14

Lastvagnar

20

Bussar

26

Vårt nära och förtroendefulla samarbete med Renault har utvecklats över förväntan. Tillsammans är parter- na ett av Europas största företag. Häri ligger en stor del av Volvos framtid och vinstpotential.

Fordonsindustrin har gått igenom ett par år av minskande volymer, ökande konkurrens och sjunkan- de vinster. Lågkonjunkturen har slagit hårt mot våra viktigaste marknader-Nordamerika, Storbritannien och Norden- vilket drabbat vår försäljningsvolym.

Volvos fordonsindustri präglas från och med 1991

r

den ömsesidiga ägarstruktur som är basen för sam- arbetet med Renault. Volvos övriga industrirörelser, Marin- och industrimotorer samt Flygmotorer m m, är helägda rörelser liksom Volvos [mans- och försäk- ringsverksamhet. Volvo har dessutom betydande - aktieinnehav i intressebolag verksamma inom livs- - medels-och läkemedelsindustrin (Procordia), entre- prenadmaskinsektorn (VME) samt i andra bolag.

Lägre försäljningsvolym. Omfattande åtgärder inom samtliga Volvobolag för att öka konkurrenskraften.

Investeringar i anläggningar minskade. Produktut- vecklingskostnader på fortsatt hög nivå. Utbyte av aktier mellan Volvo och Renault. Avyttring av börsnoterade aktier. Fortsatta miljösatsningar. Posi- tivt resultat efter finansnetto.

Vikande efterfrågan. Väsentligt lägre försäljnings- volym. Introduktion av Volvo 850 GLT. Ny motor- fabrik. Svaga marknader i Västeuropa med undantag av Tyskland. Hårdnande villkor i Nordamerika.

Oförändrad position i J apan. Rationaliseringar. S arbete med Renault. Avtal med Mitsubishi. Betyd&n·

de förlust.

Något lägre leveranser till följd av vikande total- marknader. Ökade andelar på viktiga marknader.

Fortsatt stora satsningar på produktutveckling. ÖVer- kapacitet i Nordamerika. Utveckling av samarbetet med Renault V.l. Lägre resultat.

Avsevärt minskad efterfrågan på flertalet europeiska marknader. Genomgripande strukturförändringar i Storbritannien. Produktfömyelse. Aktiemajoritet i Heuliez Bus tillsammans med Renault V.I. Ökad orderingång. Förlust.

l

()

Marin- och industrimotorer

28

Flygmotorer m m

30

Volvo Group Finance

32

Renault

33

Proeardia Övriga intressebolag

35

37

64

65 68 70

Svag marinmotormarknad i USA och Västeuropa.

Industrimotormarknaden påverkades negativt av allmänt lägre investeringsnivå i Västeuropa. Låg orderingång för rörelsegrenen. Flera produktnyheter.

Förlust.

Utökat underhåll av militära flygmotorer. Den civila rörelsen ökade i volym under hård konkurrens. Nytt avtal om utveckling av komponenter för Ariane- raketen. Verksamheten inom Volvo Hydraulik över- förs till nybildade Voac Hydraulics AB 1992. Högre resultat.

Aktiv handel och stora marknadsrörelser karakteri- serade 1991. Utveckling av system för analys och kontroll av affärsriskerna. Gott resultat.

Renault är ett aktiebolag (Societe Anonyme), i vilket franska staten äger huvuddelen av aktierna, 80 pro- cent. Inom ramen för samarbetsavtalet med Renault innehar Volvo resterande 20 procent av aktierna med option att köpa ytterligare 5 procent före utgången av 1993.

Proeardia är efter samgåendet med Provendar och

Pha~;macia en av de större koncernerna i Norden.

Volvo och svenska staten har samma röstande!, 42,7 procent. Volvos andel av aktiekapitalet i Proeardia uppgår till 39,5 procent.

Övriga intressebolag: NedCar, VME Group, AB Volvofinans, AB Catena.

Ekonomisk redovisning Vinstfördelning

Revisionsberättelse Personal

Volvoaktien

Styrelse och ledning

"iii Volvos aktieägare

V ^årt nära och förtroendefulla samarbete med Renault har utvecklats över förvän- an. Tillsammans är partema ett av Europas törsta företag. Häri ligger en stor del av Volvos ramtid och vinstpotentiaL

Volvo har nu två magra år bakom sig. Produktivitets- tillväxten har varit otillräcklig och konkurrenskraften har därmed urholkats. Volvos kostnadsnivå anpassas nu genom kraftfulla besparingsprogram som inleddes år1990.

Vår finansiella ställning är stark.

Övervärdet enbart i våra börsnoterade aktier mot- svarar Volvos nettoskuld.

1980-talet gav oss möjligheter att skapa vår finansi- ella styrka, att utveckla bra teknik och starka produkt- program. Våra medarbetare är kunniga, engagerade och lojala.

Varifrån kommer då Volvos förmögenhet?

Under åren 1981-90 inlevererade Volvos person- vagnsrörelse - efter omfattande investeringar - 12 miljarder till moderbolaget. Volvo Lastvagnars sam- manlagda vinst återinvesterades i verksamheten.

I moderbolaget skapade vi därutöver egna värden på ca 20 miljarder kronor, varav 7 miljarder realise- rats. Därav Volvos goda finansiella ställning idag.

Vår investeringsverksamhet och vår industriella utveckling utanför transportmedelsrörelsen har alltså varit mycket vinstgivande. Den enda förlustposten är drygt 200 miljoner kronor ~id uppl~~~gen a~ F er-.

menta-affären. Exempelv1s gav BetJennvest, mklustve STC, en vinst på över l miljard, investeringarna i Hamilton Oil och Saga Petroleum en vinst av sam- manlagt 3 miljarder och investeringarna i livsmedel och läkemedel en värdeökning på 11 miljarder kronor.

V åra intressebolag har de två senaste åren bidragit med vinstandelar på respektive 1.322 miljoner kronor och 1.218 miljoner kronor.

Volvo har inte vid någon tidpunkt spekulerat i fastigheter eller förlorat pengar på finansverksarnhet.

Lönsamheten på denna har tvärtom successivt ökat.

Volvos personvagnsverksamhet har ett kon~urr~ns­

kraftigt och nytt produktprogram som mottagtts väl på marknaden. Volvo 850 GLT är nu i volymproduk- tion.

Volvo Car BV i Holland har för Volvo som helhet varit en lönsam verksamhet och givit oss produkter i ett viktigt och kompletterande marknadssegment.

Volvo Car BV har också blivit språngbrädan i ett nytt samarbete med Mitsubishi. Spetsteknologi och avan- cerade produkter kommer fram för Volvo i detta pro- jekt.

Styrelseordförande Pehr G Gyllenhammar

Volvo Lastvagnar har ett komplett och konkurrens- kraftigt produktprogram som nu genomgår en intensiv utveckling. Vår marknadsposition är stark.

VIktigast för Volvo i transportmedelsrörelsen är alliansen med Renault. Vårt nära och förtroendefulla samarbete har utvecklats över förväntan. Besparingar över de närmaste tio åren beräknas bli avsevärda.

Alliansen är den största industrikombinationen i vår tid. Tillsammans är partema ett av Europas största företag. Häri ligger en stor del av Volvos framtid och vinstpotential.

Nya Proeardia har vi varit med om att skapa.

Bolaget har i vinst- och värdetillväxt övert_räffat . mångas förväntningar och Volvos avkastnmg har vant mycket god.

Transportmedelsverksamheten får genom alliansen sin klart avgränsade struktur. När svenska staten ska sälja sin minoritetsandel i Proeardia är det naturligt . att Volvo som enda storägare tar hela ansvaret och att ett samgående kommer till stånd. Två strukturer och två verksamhetsfält blir resultatet.

Båda verksamheterna ska utvecklas kraftfullt.

Volvo har klarat kapitalfö~örjningen till transportme- delsverksamheten även i svåra tider. Förutsättningar- na för att rörelsegrenarna i Proeardia ska få sina in- vesteringsbehov tillgodosedda är därför mycket goda.

Volvos struktur blir nu tydlig och stark. Den fortsat- ta utvecklingen är ägnad att tillfredsställa våra kunder, skapa framtidstro hos våra anställda och en attraktiv avkastning för våra aktieägare.

Göteborg den19mars 1992

Pehr G Gyllenhammar styrelsens ordförande

V: olvos industriella konkurrenskraft för- sämrades avsevärt under slutet av 80- talet. Fordonsindustrin har gått igenom ett par år av minskande volymer, ökande konkurrens och sjunkande vinster. Lågkonjunkturen har

"'.agit speciellt hårt mot Volvos viktigaste mark- nader- Nordamerika, Storbritannien och

Norden - vilket drabbat vår försäljningsvolym.

Detta har ej kunnat kompenseras av uppgång på andra marknader.

Volvo Personvagnar, som hade drygt två tredjedelar av sin försäljning i nämnda tre områden, visade för 1991 en förlust. Volvo Lastvagnar har också påverkats i hög grad, och fick se sin vinst halverad. Volvo Bussars redovisade förlust föranleder betydande omstruktureringar av verk- samheten i Storbritannien. Marknaderna för marinmo- torer såväl i USA som Europa krympte drastiskt, vilket medförde ett negativt resultat för Volvo Penta. Volvo Flygmotor kunde dock öka både försäljning och resultat.

För att vända koncernens ogynnsamma resultatutveck- ling genomförs kraftfulla åtgärder inom samtliga kon- cernföretag.

Effektiviseringsprogrammet innebär att vi under 1991 och 1992 reducerar vår kostnadsmassa med 5,2 miljarder

k~onor. Drygt hälften har uppnåtts under 1991, men på- kar resultatet helt ut först under 1992.

Antalet anställda inom Volvo minskar under drygt två år med närmare 11.000 personer. Tyvärr har detta till viss del inneburit att vi tvingats varsla om uppsägningar. Där- :!!töver sker betydande neddragningar i nära associerade

1ustriföretag som VME och NedCar.

- Arbetsorganisationen utvecklas och förändras i syfte att understödja ett mer effektivt arbetssätt och öka kund- fokuseringen ytterligare. Erfarenheter från våra anlägg- ningar i Belgien, som räknas bland Europas mest effekti- va, kommer väl till pass.

Stor vikt läggs vid kvalitetsfrågor. Det räcker ej att slutprodukterna uppnår traditionellt hög Volvokvalitet Arbetet i alla delar av vår organisation måste präglas av felfrihet och precision för att en hög produktivitet skall kunna uppnås. Vi ser idag en klart positiv trend, speciellt i våra svenska fabriker, samtidigt som vi kan minska till- verkningskostnaderna.

En huvuduppgift för 1992 blir att återta förlorad för- säljningsvolym. Vi räknar inte med att få nämnvärd drag- hjälp av världskonjunkturen och planerad volymökning måste därför uppnås genom ökade marknadsandelar.

Volvo 850, som introducerades under 1991, spelar i det~~ sammanhang en viktig roll för Volvo Personvag- nar. Aven Volvo Penta och Volvo Bussar introducerade framgångsrikt nya produktfamiljer under året. Investe-

Volvos koncernchef Christer Zetterberg

ringar i produktutveckling uppgick 1991 sammanlagt till 6,4miljarder kronor och fortsätter under 1992 på samma höga nivå.

Samarbetet med Renault är vår viktigaste strategiska satsning. En avsevärd del av de stora synergieffekterna ligger i samordnade komponentprogram för lastbilar och bussar samt på personbilssidan även i en samordning av produktprogrammen. Vi skall gemensamt skapa slag- kraftiga och kompletta program, samtidigt som vi bibe- håller våra respektive varumärkens identitet. Arbetet med detta bedrivs med full kraft.

Den konkurrensnackdel vi upplevt genom vår starka industriella förankring till Sverige håller på att avhjälpas.

Nu ökar åter produktiviteten i Sverige snabbare än löne- kostnaderna. Sveriges närmande till det övriga Europa, lägre inflation, ett förbättrat skattesystem och lägre sjuk- frånvaro bidrar till att skapa bättre förutsättningar för in- dustriell verksamhet och

att

återställa vår konkurrens- kraft. ···

Dessa förändringar kommer att ha en betydande posi- tiv inverkan på Volvo de närm~ste åren. Den nya motor- fabriken i Skövde, en av de största industriella investe- ringarna i landets historia och beslutet att även producera Volvo 850 GLT i Sverige visar vår tilltro till framtida svensk konkurrenskraft.

Volvo genomgår alltså en spännande utveckling, och håller snabbt på att bli ett betydligt effektivare företag.

Samtidigt har vi ett mer slagkraftigt produktprogram än någonsin tidigare. Volvo skall stå väl rustat då markna- den åter vänder uppåt!

Göteborg den 19 mars 1992

~

Verkställande direktör och koncernchef

~.~~

Volvokoncernens struktur våren 1992

Fordonsindustri

Lastvsf1nar Personvagnar och Bussar

Dotterbolag

l f/ii.l i:ir ii.~ -~7 5~}

/ & .§iJlltiijiAS tJi

l

rJtressebolag

Volvos fordonsindustri präglas från och med 1991 av den ömsesidiga ägarstruktur som är basen för sam- arbetet med Renault. Sålunda äger Volvo 20 procent av Regie Nationale des Usines Renault SA (Renault- koncernen) och 45 procent av Renault Vehicules Industriels SA. På motsvarande sätt äger Renault minoritetsposter i Volvo Personvagnar AB (25 procent) och i Volvo Lastvagnar AB (45 procent).

Volvos övriga industrirörelser, Marin- och industri- motorer samt Flygmotorer mm, är helägda rörelser liksom Volvos finans- och försäkringsverksamhet.

6

Övrig industri Marin- och

industrimotorer Flygmotorer m m

Annan verksamhet , iÖvriga aktieinnehav Flnans/Försäkring m m

/

. ..:l~~"''~'>' >1trii-/ [YI.'1M1~Ai}

_fU-•·~":v _ _ j tl!~

_}

^~._...,,r-"'JI"="I

~~S.

..

'.!!-~~-.i

[~::>·18 ^l

UV$1Tledei/Ukemedel Entreprenadmaskiner

fr~

\t1lvo1lnBns __,/

/ :J96c;-- /

l

Procortlis AB

J l

tiMfE (in)up NV

l

L' ,, J ~ ,_.__(5096---')-~--'·

l ^AIJ Custos

l

Figuren ovan ger en bild av de större dotterbola- gens fördelning på rörel- segrenar samt Volvos mer betydande investe- ringar i intressebolag.

Procentsiffrorna anger Volvos ägande. Fr o m 1992 kommer den juri- diska strukturen att vara i stort sett identisk med rörelsegrensstrukturen.

l januari 1991 bekräfta·

des alliansen mellan Volvo och Renault genom ett ömsesidigt aktieutbyte.

i(24%!

/ = 71::· l

r =: (25%a

!~NS l

J ~==5W.J l

Volvo har dessutom betydande aktieinnehav i intressebolag verksamma inom livsmedels-och läke- medelsindustrin (Procordia), entreprenadmaskin- sektorn (VME) samt i andra bolag, där Volvos ägar- andel varierar mellan 20 och 50 procent.

Omstrukturering av Volvokoncemen. Under 1990 och 1991 genomfördes en omfattande omstrukture- ring av Volvokoncernen i syfte att under Volvo Per- sonvagnar AB och Volvo Lastvagnar AB samla i princip all verksamhet som berör personbilar respe tive lastbilar och bussar. Verksamheten inom Volvo Komponenter och Volvo Parts (reservdelsverksam- heten) har överförts till Volvo Personvagnar AB och Volvo Lastvagnar AB. Marknadsbolagen har i flertn let länder uppdelats i personvagns- och lastvagns bo lag och tillförts respektive rörelsegrens moderbolag.

Under 1992 beräknas omstruktureringen vara helt genomförd i samband med att Volvos personbils- och lastbilsverksamhet i Nordamerika överlåts till Volvo Personvagnar AB respektive Volvo Lastvagnar AB.

Volvo Bussar AB är från och med l januari 1991 dotterbolag till Volvo Lastvagnar AB. Verksamheter inom Marin-och industrimotorer har tillförts AB Volvo Penta.

Moderbolaget. De omstruktureringar som genom- förts innebär att den verksamhet som bedrivits i moderbolaget, AB Volvo, har minskat i omfattning genom överföringar till andra koncernbolag. Inom AB Volvo finns koncernens huvudkontor och vissa andra centrala enheter. Moderbolagets verksamhet, resultat och ställning beskrivs utförligare på sidorna 57-62.

En mustration till den ändrade strukturens betydelse för Volvo. Alliansen med Renault och investeringen i Proeardia har medfört betydande förändringar av Volvos struktur.

Vid sidan av de majoritetsägda bolagens intäkter är Volvos intjäningsförmåga också beroende av resul- tatandelar från Renault, Procordia och övriga intres- sebolag. För att åskådliggöra denna struktur visas i dP.t övre cirkeldiagrammet den andel av försäljningen

n

svarar mot Volvos ägarandel i respektive dotter- OO'iag och intressebolag. Den nedre cirkeln visar den redovisade försäljningen enligt koncernens resultat- räkning.

I koncernredovisningen ingår dotterbolagen (de

•-lag där AB Volvo äger mer än 50 procent) med

•1a sitt försäljningsvärde och resultat. Eventuella minoritetsandelar i dotterbolagens resultat och kapi- tal avskiljs därefter i särskilda poster. Intressebolagen (de bolag där AB Volvo äger mellan 20 och 50 pro- cent) ingår inte i Volvokoncernens redovisade försälj- ning. Däremot ingår i koncernens resultaträkning den andel av intressebolagens resultat som svarar mot Volvos ägarandel. I koncernbalansräkningen upptas inte Volvos andel av intressebolagens tillgångar och skulder utan enbart värdet av de aktier som Volvo äger i intressebolagen.

För att illustrera dotterbolagens och intressebolagens relativa betydelse i Volvos struktur visas här intill den andel av bolagens försäljning och antal anställda som

)far mot Volvos ägande i respektive bolag. Här in-

0~C exempelvis 75 procent av Personvagnargruppens och 20 procent av Renaultkoncernens totala försälj- ning och antal anställda, med beaktande av Volvos innehav i Renault V.I.

Moderbolagets försälj- ning och de delar av dotterbolagens och in·

tressebolagens försälj- ning som svarar mot Volvos andel. Cirkeln är en summering av det övre stapeldiagrammet längre ned på denna sida.

Som jämförelse visas Volvokoncernens redo·

visade försäljning enligt resultaträkningen. Cirk- larnas ytor är proportio- nella.

Försäljning i relation till Volvos ägarandel1991, totalt 136.1 00 M kr

Volvokoncernen·s redovisade försäljning 1991, totalt 77.223 Mkr

Försäljning l relation till Volvos ägarandel1991, totalt 136.1 00 Mkr

Volvos ägafandel % Mkr 10.000 20.000 30000

Dotterbolag

l

j27.LO Personvagnargruppen 75

Lastvagnargruppen 55 ^~··

:

^117.500

ÖVriga Volvobolag 50-100

,-

_{l e.300}

Intressebolag

'

^\

l

Renaultkoncernen 20 -·

1 32.900 ,.,

~

Renault V.!. 45 13.200

--

_{Proeardia 39}

]15.600

" -

övriga intressebolag 20-50 i 20.800

40000

- ..

Procordta och flertalet ovnga Intressebolag redovtSaS av praktiska skal med en V1SS tidsförskjutning, normalt ett kvartal.

Antal anställda i relation till Volvos ägarandei 1991, totalt 121.600

Volvos ägarendel% 10.000 20.000 30.000 40 000

Dotterbolag

Personvagnargruppen 75 ! l ^22.200

Lastvagnargruppen 55

E=-· ^-~~

^12.800

ÖVriga Volvobolag 50-100 ^: _,,_110.700 Intressebolag

· -.J

Renaultkoncernen 20 126.900

Renault V.!. 45 -,_j 12.800

f - -·- -

Proeardia 39 ^~~15.400

ÖVriga intressebolag 20-50

f--"- - · ---- - ^=]21.000

Förvaltningsberättelse

Koncernöversikt

L ägre försäljningsvolym. Omfattande åtgärder för att öka konkurrenskraften.

Investeringar i anläggningar minskade. Produkt- utvecklingskostnader på fortsatt hög nivå.

Utbyte av aktier mellan Volvo och Renault.

Avyttring av börsnoterade aktier. Fortsatta miljösatsningar.

8

Det kärva försäljningsläget för personbilar, lastbilar och bussar under 1991, innebar skärpt priskonkurrens på flera marknader. Genom omfattande rabatter till återförsäljare och slutkunder pressades marginalerna inom industrin. Efterfrågeminskningen var, liksom föregående år, mest påtaglig på Volvos huvudmark- nader USA, Storbritannien och Sverige.

Nedgången i Västeuropa begränsades av utveck- lingen i Tyskland, där efterfrågan på såväl personbilar som lastbilar ökade kraftigt under året.

Exklusive Tyskland, sjönk personbilsförsäljningen i Västeuropa med drygt 8 procent och i Nordamerika med ca 12 procent. För tunga lastbilar beräknas total- marknaden, exklusive de tidigare Comecon-länderna och Kina, ha minskat med 9 procent under 1991.

Lägre försäljningsvolymer för Volvo. Leveranserna av Volvo personbilar minskade från 359.600 till 309.300 bilar. Främst var det den djupa lågkonjunktu- ren i USA, Storbritannien och Sverige som orsakade nedgången. Försäljningen av Volvo personbilar mins- kade med sammanlagt 50.800 bilar i dessa länder och marknadsandelen sjönk. Andelen i Västeuropa som helhet minskade marginellt medan Volvos posi- tion i J apan var oförändrad.

Volvo Lastvagnar levererade 53.800 medeltunga och tunga lastbilar (55.700} under 1991. Leveranserna till USA, Storbritannien och Norden minskade. Detta kompenserades till viss del av väsentligt högre försälj- ning i JYskland, Mellanöstern och även i Östeuropa.

Volvos andel av världsmarknaden för tunga lastbilar, exklusive de tidigare Comecon-länderna och Kina, steg tillll procent (10).

Den negativa utvecklingen på Volvo Bussars hu- vudmarknader, Storbritannien och Sverige, uppväg- des i stor utsträckning av ökade leveranser i länder utanför Europa. Totalt levererades 4.650 Volvo, Ley- land och Steyr bussar ( 4.830).

Försäljningen inom Marin-och industrimotorer påverkades av väsentligt lägre efterfrågan på fritids- båtar i USA och Västeuropa samt av dämpad order- ingång från tillverkare av skogs- och entreprenad- maskiner.

Faktureringen inom Volvo Flygmotor steg, främsC på grund av ökat underhåll av militära flygmotorer.

Rörelseförlust. Volvokoncernens försäljning 1991 uppgick till 77,2 miljarder kronor. Exklusive Livsm delsrörelsen, som avyttrades under 1990, sjönk för- säljningen med 2 procent.

Rörelseresultatet för 1991 utgjorde en förlust om 1.168 Mkr (vinst 567}. Resultatnedgången beror främst på låga försäljningsvolymer, lägre marginaler och höga kostnader för outnyttjad kapacitet. Samtliga industrirörelser utom Flygmotorer redovisade lägre resultat än under 1990. Förlusten i personvagnsrörel- sen uppgick till1.710 Mkr.

Årets resultat före skatter, 1.113 Mkr ( -287), på- verkades positivt med 2.026 Mkr genom vinster på aktieförsäljningar och negativt med 725 Mkr genom extraordinära kostnader. Motsvarande resultat för 1990 belastades med omstruktureringskostnader om 2.450Mkr.

I kronor per aktie motsvarade resultatet en vinst om 8:80 (förlust 13:10). Exklusive extraordinära kost- nader var vinsten 199118:10 kronor per aktie. Exklu- sive omstruktureringskostnader motsvarade result- · tet per aktie för 1990 en vinst om 8:80 kronor.

En detaljerad kommentar till årets resultat samt en beskrivning av koncernens finansiering och ekonomis- ka ställning vid årsskiftet återfinns i Volvokoncernens ekonomiska redovisning, som börjar på sidan 37.

Tillverkningen av Volvo personbilar minskade från 376.100 bilar 1990 till278.300 bilar 1991. Orsaken var den låga försäljningsvolymen samt en planerad redu- cering av antalet bilar i lager. Kapacitetsutnyttjandet inom personbilsrörelsen var därför lågt.

Antalet tillverkade lastbilar minskade något. Lägre försäljning i Nordamerika medförde att kapaciteten vid monteringsanläggningarna i USA utnyttjades i väsentligt mindre omfattning under 1991 än under 1990.

Inklusive bussverksamheten inom Steyr, vilken Volvo förvärvade 1990, ökade antalet tillverkade bussar.

Produktivitetsutvecklingen inom koncernen var posi- tiv under 1991, men varierade mellan rörelsegrenar- na. Inom Lastvagnar var produktivitetsökningen till- fredsställande medan ökningen inom Personvagnar begränsades av svårigheter att tillräckligt snabbt anpassa produktionskostnaderna tilllägre volymer.

Genom en successiv anpassning tilllägre tillverk- ningsvolymer under 1991 finns förutsättning för en otJd produktivitetsförbättring under 1992.

tgärder för att öka konkurrenskraften. De åtgär- der som beslutades hösten 1990, för att förbättra den industriella och kommersiella effektiviteten inom Volvo, genomfördes planenligt under 1991

- 'f!.

fortsätter under 1992.

_ Omfattande rationaliseringsprogram pågår inom samtliga Volvobolag. Merparten

av

rationaliseringar- na syftar till att återställa konkurrenskraften i Volvo- koncernens svenska del.

Målet är att vid utgången av 1992 ha uppnått effek- ter som motsvarar en sänkning av den totala kost- nadsnivån med cirka 5,2 miljarder kronor, fördelat per rörelsegren enligt följande:

Kostnadsreduktioner

beräknade varav genomförda

Mkr tom1992 tom 1991

Personvagnar 3.350 1.970

Lastvagnar 1.500 900

övrigt 350 150

Totalt 5.200 3.020

Cirka 800 Mkr av dessa 5,2 miljarder kronor be- ros vara volymberoende.

Besparingarna uppnås både genom löpande åtgär- der och genom strukturella förändringar inom de oli- ka bolagen i koncernen. Merparten hänför sig till de aftiga personalminskningar som genomförs både

~nd arbetare och tjänstemän. Besparingsprogram- -men inriktas inte enbart på personalkostnader utan även på övriga kostnader inom produktutveckling, produktion och marknadsföring.

Vid utgången av december månad 1991 hade be- sparingsåtgärder genomförts som innebär att kost- nadsnivån sänkts med ca 3 miljarder kronor.

Antalet anställda var 63.600 vid årets slut. Exklusive förvärvade och avyttrade enheter minskade antalet anställda med 5.800 personer under 1991.

Övriga uppgifter om Volvokoncernens personal finns på sidorna 65-67.

Tillverkning 1990 1991 Personbilar

940/960 49.400 92.000 serierna

850GLT 7.400

740 serien 132.400 47.800 240 serien 73.000 46.600 300/400 121.300 84.500 serierna

Lastbilar 54.900 53.000 Bussaroch 4.660 4.700 busschassier

Koncernens försäljning

Rörelsegren 1997 1998 1999 1990 1991

Personvagnar 38.523 39.462 42.944 39.433 36.079

Lastvagnar 17.938 22.762 24.862 24.098 24.001 Bussar 2.006 3.384 3.682 3.927 3.894 Marin- och

industrimotorer 2.361 2.567 2.713 2.910 2.496 Rygmotorer m m 1.990 2.287 2.403 2.378 3.479 Uvsmedel 9.527 10.458 9.298 4.522.

Handel 15.613 11.161 Annan

verksamhet 4.562 4.558 5.070 5.917 7.274

Koncernen totalt 92.520 96.639 90.972 83.185 77.223

• Avser endast första halvåret.

Förändring av försäljningen mellan 1990 och 1991 Personvagnar

Lastvagnar Bussar Marin-och industrimotorer

- 9%

0%

- 1%

- 14%

Flygmotorer m m + 46%*

Annan verksamhet + 23%

Totalt, exklusive

Livsmedel - 2%

• El(kJusive det nya dotterbolaget Volvo Aero Support AB ökade försäljningen med 28 procent.

Koncernens försäljning per marknadsområde

Marknadscmråde 1987 1988 1989 1990 1991

Sverige 16.136 18.453 18.724 14.303 10.994

Norden

utanför Sverige 7.092 6. 717 6.889 6.368 5.101 Europa

utanförNorden 26.713 30.215 28.908 30.199 30.537 Nordamerika

ÖVriga marknader Summa, exkl oljahandel Oljahandel

22.267 23.329 26.451 21.463 18.284 6.312 8.353 10.000 10.852 12.307

78.520 87.067 90.972 83.185 77.223 14.000 9.572

Koncernen totalt 92.520 96.639 90.972 83.185 77.223

Koncernöversikt

Investeringar i anläggningar

Rörelsegren 1987 1988 Personvagnar 2.455 2.146

Lastvagnar 628 734

Bussar 37 92

Marin- och

industrimotorer 73 81 Flygmotorer m m 146 228

Livsmedel 260 407

Övriga rörelsegrenar

!JCh aer]lensamma

265 260 rnves enngar

Koncernen totalt 3.864 3.948

Geografiskt område 1987 1988 Sverige 2.976 2.914 Norden

utanför Sverige 32 39 Europa

utanför Norden 501 565 Nordamerika 256 334 Övriga länder 99 96

Summa 3.864 3.948

Produktutvecklingskostnader

4000

2000

Rörelsegren 1987 1988

Personvagnar 2.925 3.478 Lastvagnar och

Bussar 1.247 1.218

ÖVriga 449 443

Koncernen totalt 4.621 5.139

10

1989 1990 3.633 3.048 781 990 206 116

106 87 483 145 459

613 212 6.281 4.598

1989 1990 4.812 2.943

119 38

1.012 1.282 228 191 11

o

144 6.281 4.598

1989 1990 4.329 4.851

1.429 1.740 418 470 6.176 7.061

1991 1.414

692 116

91 257

304 2.874

1991 2.046

46

537 125 120 2.874

1991 3.895

2.127 392 6.414

De beslutade investeringarna fördelar sig på rörelsegrenarna på följande sätt i Mkr:

Personvagnar 3.000

Lastvagnar

1.800 och Bussar

Flygmotorer m m 500 Marin- och

industrimotorer 200

Övriga rörelsagrenar

och gemensamma 400

investeringar

Summa 5.900

Beslutade, men vid ut- gången av 1991 ännu ej genomförda investering- ar uppgick till cirka 5,9 miljarder kronor. Häri ingår investeringar som väntas bli slutförda un- der 1992 med cirka 3 miljarder kronor. Huvud- delen av dessa är knut- na till nya produktpro- gram, lagkrav och insat- ser för bättre miljö.

Investeringar i anläggningar minskade. Produkt- utvecklingskostnader på fortsatt hög nivå. Koncer- nens investeringar i anläggningar uppgick till 2,9 mil- jarder kronor 1991 (4,6). Investeringar relaterade till nya produktprogram fortsatte som planerat, medan vissa andra beslutade investeringar senarelades till följd av resultatnedgången och den vikande konjunk- turen. Merparten av de stora investeringarna för Per- sonvagnars nya personbil, Volvo 850, slutfördes un-

~er året, vilket medförde en lägre investeringsnivå.

A ven produktutvecklingskostnadema, 6,4 miljarder kronor, sjönk något i jämförelse med 1990 (7,1).

I juni 1991 presenterades den nya personbilen Volvo 850 GLT. Detta är Volvos största industriprojekt nå- gonsin. Förutom direkta kostnader för produktut- veckling om 4,5 miljarder kronor. ingår omfattande investeringar, ca 11,5 miljarder kronor, i ny industri- struktur; nya anläggningar, flexibla och miljövänliga produktionssystem samt avancerad produktionstek- nik.

Huvuddelen av Lastvagnars investeringar under 1991 var knutna till rationaliseringar inom produktio- nen samt till utveckling av nya produkter.

Volvokoncernens kortfristiga rating. I augusti 1991 bekräftade ratinginstitutet Moody's Investors Service Volvokoncernens kortfristiga rating i högsta katego- rin P-L Detta efter en kreditanalys som institutet gjorde sommaren 1991, där Volvos framtidsutsikter, åtgärdsprogram och finansiella strategi och ställning bedömdes. Ratinginstitutet Standard & Poor's be- kräftade under hösten Volvos kortfristiga A-l rating.

Alliansen mellan Volvo och Renault. Bakgrunden f'~

alliansen är den allt hårdare konkurrensen inom for donsindustrin. Genom samverkan inom forskning och utveckling, konstruktion och inköp samt tillverk- ning av i första hand komponenter för personbilar, lastbilar och bussar skapas förutsättningar för ökad konkurrenskraft och långsiktig lönsamhet för såväl Volvo som Renault.

Under 1991 utvecklades alliansen i en takt och om- fattning som överstiger de ursprungliga förväntning- arna. Inom forskning och utveckling definierades flera gemensamma projekt. Därmed kan större resurser koncentreras till specifika projekt. Som exempel kan nämnas utveckling av motorer för alternativa bräns- len, katalytisk avgasrening mm.

Genom den inköpssamverkan som införts, inom såväl personbils- som lastbils- och bussrörelsen, be- räknas lägre styckkostnader uppnås samtidigt som förutsättningar skapas för en mer enhetlig kompo- nentstruktur inom Volvo och Renault.

Under 1991 fastställde Volvo och Renault, till- sammans, sina respektive produktstrategier för

1990-talet. Dessa ska utgöra basen för framtida inves- teringar och komponentsamordning. Flera viktiga be- slut fattades redan 1991 inom komponentområdet Ett exempel är att Volvos motorfabrik i Skövde ska leverera bensinmotorer till vissa av Renaults kom- mande personbilsmodeller och att Renault ska leve- rera dieselmotorer till vissa av Volvos personbils- modeller. Därmed kan såväl Volvos som Renaults / -nläggningar utnyttjas mer effektivt samtidigt som

\. _ r;paringar görs genom att dubblering av utvecklings-

!frbete och investeringar undviks.

Samordningsvinstema, såväl för Volvo som för Renault, bedöms vara betydande i ett längre perspek- tiv. I informationen till aktieägarna i april1991,

' lliansen Volvo och Renault- Bokslut 1990 profor-

. 1',,

beräknades besparingspotentialen väsentligt överstiga 800 Mkr per år på 2 till 5 års sikt och till minst 2.000 Mkr därefter. Nya beräkningar har gjorts som väl bekräftar dessa tidigare uppskattningar.

Utförligare beskrivning av det industriella sam- arbetet mellan Volvo och Renault återfinns i avsnit- ten för rörelsegrenarna Personvagnar, Lastvagnar och Bussar.

Utbyte av aktier mellan Volvo och Renault. Samar- betsavtalet mellan Volvo och Renault fullföljdes i januari 1991 genom det ömsesidiga utbytet av aktier i personbils- samt lastbils-och bussrörelsema.

Baserat på de värden som fastställdes i det ur- sprungliga avtalet innebar utbytet av aktier att Renault erlade 12,4 miljarder kronor till Volvo för 25 procent av aktiekapitalet i Volvo Personvagnar AB och 45 procent av aktiekapitalet i Volvo Last-

1gnar AB.

Volvo i sin tur erlade 18,9 miljarder kronor till Renault för 20 procent av aktiekapitalet i Regie Nationale des Usines Renault SA och 45 procent av aktiekapitalet i Renault Vehicules Industriels SA.

För Volvos del innebar aktieutbytet en kontant

?ttoutbetalning om 6,45 miljarder kronor i början av 1991.

Utöver ovanstående minoritetsinnehav i Volvo Personvagnar och Volvo Lastvagnar har Renault för avsikt att på öppna marknaden förvärva 10 procent av aktiekapital och röster i AB Volvo. I slutet av februari 1992 hade Renault köpt aktier i AB Volvo motsvarande 8,1 procent av röstvärdet och 8,2 pro- cent av kapitalet.

Avtal angående Volvo Car B V. Samarbete med Mitsubishi. Vid slutet av 1990 uppgick Volvos inne- hav i Volvo Car BV til130 procent, medan holländska staten ägde 70 procent. I december 1991 sålde den holländska staten delar av sitt aktieinnehav i Volvo

Bilderna visar vevaxeltill- ve!'i(ning och slutmonte- ring i Personvagnars nya motorfabrik i Skövde, en av vär1dens modernaste.

Grundmonteringen är helt automatisk och pro- duktionsutrustningen flexibel för att klara olika motorvarianter. Produk- tionen av de första mo- torerna i Volvos senaste motorfamilj, den raka sexcylindriga motorn för Volvo 960, inleddes under1990.Denraka femcylindriga motorn introducerades 1991 i samband med lansering- en av Volvo 850 GLT.

Med början 1993 kom- mer fabriken även att le- verera bensinmotorer till olika Renaultbilar.

Koncernöversikt

Car BV till Mitsubishi Motors Corporation och Volvo Personvagnar. Därefter äger parterna en tredjedel var av aktierna i bolaget, som per den 1 december 1991 ändrade namn till NedCar (Netherlands Car BV). Enligt avtalet ska bolaget fortsätta att tillverka Volvobilar i 400-serien samtidigt som en_ ny produk- tionslinje kommer att inrättas för tillverkning av nya såväl Volvo- som Mitsubishibilar.

Avyttring av börsnoterade aktier. Volvo sålde 10 mil- joner B-aktier i Procordia i januari 1991. Därmed har Volvo och svenska staten samma röstandel i Procor- dia, 42,7 procent. Volvos andel av Proeardias kapital uppgår till39,5 procent.

Sammanlagt 16,7 miljoner aktier i norska Saga Petroleum a.s avyttrades. Volvos innehav i Saga mins- kade därmed från 19,9 procent till2,3 procent av röst- värdet och 6,7 procent av kapitalet. Dessutom sålde Volvo innehavet i Stockholms Optionsmarknad OM Fondkommission AB liksom konvertibla vinstandels- bevis i AB Industrivärden.

Procordia lämnar offentligt erbjudande till Volvos aktieägare. Den 25 januari 1992 tillkännagav styrel- seroa i AB Volvo och Procordia AB ett förslag till samgående av de båda företagen genom ett offentligt erbjudande till aktieägarna att överlåta sina aktier

12

Volvos miljöpolitik byg- ger sedan början av 70- talet på att all utveckling av Volvoprodukter ska ta hänsyn tiD den inverkan de kommer att få på mil- jön.

Inom Volvo Lastvag- nar pågår ett intensivt arbete för utveckling av motorer med renare av- gaser och lägre ljudnivå.

Under 1991 introducera- des en ny generation lågemissionsmotorer.

Vidstående spräng- skiss visar den nya mo- torn TD63E, som an- vänds i både lastbilar och bussar.

och konvertibla förlagsbevis i Volvo i utbyte mot aktier och konvertibla förlagsbevis i Procordia. Sedan svenska staten, som en av huvudaktieägarna i Procor- dia, ställt sig avvisande till förslaget, pågår, vid tid- punkten för denna årsredovisnings undertecknande, förhandlingar mellan staten och Volvo i frågan;

Miljöpolitik för Volvokoncemen. I enlighet med kon- cernens miljöpolitik har handlingsprogram fastställts för tre till fem år och minimistandard er införts ino så gott som samtliga företag. Prioriterade områden inom produktion är utsläpp i luften av bl a lösnings- medel samt hantering av avfall. Inom ramen för en helhetssyn på produktemas inverkan på miljön be- handlas bl a katalysatorteknik, olika bränslen och användningen av freoner.

Miljörevision genomfördes under året vid sju an- läggningar på följande orter: Göteborg, Köping, Arboga och Tanum samt Gent (Belgien) och lrvine (Storbritannien). Granskningen omfattade hur lag- stiftningens krav efterlevs och hur koncernens miljö- politik genomförs. Även om situationen i de flesta fall är mycket god resulterade revisionen i åtgärds- planer för att ytterligare förbättra miljöarbetet

För att bedöma produktens miljöpåverkan från rå- varuutvinning till skrotning och återvinning utarbeta- de Volvo Personvagnar AB tillsammans med Sveriges Industriförbund och Institutet för Vatten-och Luft- vårdsforskning under 1991 en metod för sådana be- räkningar, Vidare inleddes ett samarbete med Gott- bard Nilsson AB (ledande företag inom skrotning och återvinning) och ett antal underleverantörer för att utreda möjligheten till miljövänligare skrotning och återvinning av bilens olika beståndsdelar.

En betydande miljöförbättring är att ozonförstö- rande freoner inte längre används, vare sig vid till- verkning av den nya modellen Volvo 850 GLT eller Volvo 240- och 940/960-serien. Med Volvo 850 GLT har ett icke ozonförstörande köldmedium införts i luftkonditioneringsanläggningen. Detta nya köld- medium kommer under 1992 att introduceras även i Volvo 240-och 940/960-serien. Plastkomponenterna är vidare märkta för att underlätta miljöanpassad skrotning.

Den internationella juryn för Volvos Miljöpris ut- såg professor Paul Crutzen till mottagare av 1991 års pris om 1,5 Mkr. Professor Crutzen är forskningschef vid Max Planck-institutet för kemi i Mainz, Tyskland.

Han fick priset för sin forskning inom atmosfärkemin.

Volvoaktien avregistrerad från Helsingfors Fondbörs.

Den 30 september 1991 avregistrerade AB Volvo den fria B-aktien från Helsingfors Fondbörs.

Åndringar i Volvos styrelse. Vid AB Volvos bolags- stämma den 24 april1991 valdes Baroness Lydia Dunn, Hongkong, till ny ordinarie ledamot i styrel- sen. Doktor Lennart Johansson hade tidigare avböjt återval till styrelsen. Vid det konstituerande styrelse- mötet utsågs direktör Ulf G Linden till vice ordföran-

p i styrelsen. Direktör Bo Rydin är sedan tidigare -.tce ordförande i styrelsen.

Per-Olof Davidsson, utsedd av PTK-klubbama inom Volvokoncemen, och ledamot av Volvos styrel- se sedan 1988, avgick ur styrelsen och ersattes av --\ndrej Krugly.

l

-Förslag till utdelning. Styrelsen föreslår bolagsstäm- man en utdelning för 1991 med 15:50 kronor per ak- tie eller sammanlagt 1.203 Mkr (1.203).

Betydande Investeringar i Volvo lastvagnars hytt- fabrik i Umeå innebär större flexibilitet, bättre kvalitet, ökad effektivitet och en dramatisk redu·

cering av utsläppen.

Fr o m 1991 använder hyttmåleriet i Umeå till stor del vattenbaserade färger vid målning av lastbilshytter.

Personvagnar

V ·kande efterfrågan.

Väsentligt lägre försälj- ningsvolym. Introduktion av Volvo 850 GLT. Ny motorfabrik.

Betydande förlust.

Efterfrågan på personbilar sjönk på de flesta markna- jer under 1991. I kombination med den överkapaci- :et som råder inom personbilsindustrin skärptes pris- tonkurrensen. Marknadsandelar togs eller behölls i

>tor utsträckning med hjälp av rabatter, främst i

~ordamerika. Detta reducerade marginalerna inom Jilindustrin.

Världens bilindustri tillverkade 33,7 miljoner bilar under 1991 mot 35,4 miljoner 1990.

Den fortsatta nedgången i efterfrågan på Volvos huvudmarknader USA, Storbritannien och Sverige medförde väsentligt lägre försäljningsvolym för Volvo. Totalt såldes 309.300 Volvo personbilar under 1991 (359.600). Av de större Volvobilarna var ca 40 procent herrgårdsvagnar.

Mottagandet av Volvo 850 GLT, som introducera- des i mitten av 1991, blev mycket positivt och efter- frågan överträffade förväntningarna med bred margi- nal. Antalet sålda 850 GLT uppgick till sammanlagt

!t200 bilar.

Svag marknad i Storbritannien, uppgång i Tyskland.

Volvos försäljning i Västeuropa utanför Norden upp- gick till152.000 bilar (170.300). Minskningen hänför sig främst till Storbritannien, där 46.700 Volvo per- sonbilar registrerades mot 66.000 under 1990. Den största försäljningsökningen noterades i TYskland, där antalet sålda Volvobilar steg från 17.300 till 21.900 bilar.

Marknadsutvecklingen för personbilar i Västeuropa, Nordamerika och Japan

A.ntal nyregistrerade personbilar, miljoner

såldabilar Volvo 940/960 Volvo BSOGLT Volvo 7401760 Vd:va 240 Vd:va 3001400 Totat

1990 1991 25.100 88.500 8.200

145.900 60.900 69.800 54.600

118.800 97.100 359.600 309.300

l Nordamerika och Japan sjönk antalet registrera- de bilar under 1991. Till

14 Västeurolli!_^{1 --~}_13,2 ^~ _13,5

följd av en betydande efterfrågeökning i~­

land steg reglstreringama i Västeuropa t11113,5 mil- joner bilar. l övriga euro-

12

-

""""

..--

_~

Nordaliierika

....

v

10 B 6

4 Japan2

2

82 83 84 85 86 87 88

1 Inklusive f d östtyskland 1991 , 730.000 bilar.

2 Exklusive minibilar (<660 oc).

14

... kl

10,2~-

9, 0 peiska länder noterades stora fall. l Storbritannien och Sverige sjönk ny-

4t

89 90

o registreringarna med 20 respektive 18 procent.

4]

91

Volvo svarade för 1,2 procent (1,3) av det totala an- talet registreringar i Västeuropa utanför N orden och behöll sin ställning som en av de största tillverkarna av herrgårdsvagnar i Europa.

Volvos andel av segmentet större familjebilar var i stort sett oförändrad, 5,1 procent (5,0). Volvo behöll sin segmentsandel på samtliga västeurop~.iska mark- nader utanför Norden med undantag av Osterrike.

Minskad fOrsäljDing i Sverige. Sverige var jämte Fin- land och Storbritannien det land i Västeuropa där ef- · terfrågan på personbilar sjönk mest under det gån året. Utvecklingen har varit kännbar sedan 1988 och marknaden har i det närmaste halverats sedan dess.

Liksom tidigare år placerade sig Volvo i täten bland de mest sålda bilarna i Sverige. Volvo 940/960 belade en första plats och Volvo 740 en tredjeplats. Volvos marknadsandel minskade till20,2 procent (20,7).

Hårdnande villkor i Nordamerika. Den nordameri- kanska marknaden minskade med 12 procent under 1991 och konkurrensen skärptes väsentligt på grund av överutbud och förmånliga rabatter. till kunder och återförsäljare. Volvo valde att inte delta fullt ut i det rådande priskriget. I slutet av 1991 introducerades Volvo 960 i USA och Canada.

Totalt såldes 67:200 Volvobilar (89.000} i USA och 4.200 (5.600) i Canada. Marknadsandelen sjönk något i båda länderna.

stagnation i Japan och Sydostasien. Bilförsäljningen i Japan 1991 minskade för första gången på tio år.

Marknaden gick tillbaka med nära sju procent. Kon- kurrensen från inhemska tillverkare ökade påtagligt och antalet importerade personbilar var 11 procent lägre. Volvo sålde 10.100 personbilar (10.900} och

'"Uehöll sin segmentsandel, 10 procent av antalet im- porterade personbilar.

På övriga marknader i Sydostasien märktes en stagnation. Sammanlagt såldes 9.400 Volvobilar (10.500) i bl a Hongkong, Taiwan, Thailand, Malay- sia, Sydkorea och Singapore. I Thailand var Volvo det mest sålda europeiska bilmärket.

Tillverkning. Antalet tillverkade Volvo personbilar minskade till278.300 (376.100). Av dessa var 47.800 (132.400) i Volvo 740-serien, 46.600 (73.000) i Volvo 240-serien samt 92.000 (49.400) i Volvo 940/960-serien.

Sammanlagt 84.000 bilar (106.500) var herrgårdsvag- nar. Vid Nedear (f d Volvo Car BV) i Holland tillver- kades 84.500 bilar i Volvo 300/400-serien (121.300).

Under våren 1991 upphörde produktionen av Volvo 300-serien. Sammanlagt 1.140.000 Volvo 340 och 360 har tillverkats sedan 1976.

Volvo 850 GLT innehåller en rad unika tekniska lösningar. Den står sam- tidigt för alla traditionella och viktiga Volvovärden.

Den femcylindriga motorn är monterad på tvären. Det har gjorts möjligt tack vare en av Volvo utvecklad och pa- tenterad manuell växel- låda som är mycket kompakt. Den automa- tiska växellådan som ta- gits fram av Volvo och japanska Aisin-AW, är lika kompakt. Mot<?rn, som ger 170 hk hat.en bensinförbrukning på 0,89 liter/mil.

Personvagnar

Rörelsegrenen Personvagnar innefattar utveckling, kon- struktion, tillverkning och marknadsföring av Volvos per- sonbilar. Produktprogrammet omfattar fem vagnfamiljer:

Volvo 240-, 740-och Volvo 940/960-serierna,Volvo 850 samt Volvo 400-serien.

De största enskilda marknaderna för Volvo Personvag- nar är USA, Storbritannien och Sverige. Volvos andel av världsmarknaden för personbilar utgör knappt en procent.

l januari 1991 förvärvade AB Volvo 20 procent i Regie Nationale des Usines Renault SA, där bl a Renaults person- vagnsrörelse ingår. Renault förvärvade samtidigt 25 procent av Volvo Personvagnar AB.

Ledning:

Lennart Jeansson, VD Dan Werbin, vVD Mats Ola Palm, vVD

Hans E:son Eklund, vVD, komponentförsörjning Örjan Rebeling, ekonomi och finans

Lennart Svantesson, produktplanering och design Martin Rybeck, produkt-och processutveckling Ralph Johansson, marknadsföring

1990

Försäljning, Mkr 39.433

Operativt resultat, Mkr -855

Räntabilitet, procent neg

Investeringar, Mkr 3.048

Antal anställda 31 december 33.550

Försäljning av personbilar

1987 1988 1989 1990 Sverige 6.434 7.610 7.305 5.813 Norden

utanför Sverige 3.193 2.515 2.699 2.920 Europa

utanför Norden 11.806 12.167 12.186 13.923 Nordamerika 15.090 13.762 16.568 12.679 Övriga

marknader 2.000 3.408 4.186 4.098 1991 36.079 - 1.710 neg 1.414 30.400

1991 5.589

2.376

13.350 10.199

4.565 Summa 38.523 39.462 42.944 39.433 36.079

Personvagnar

Antal tillverkade personbilar Volvo 240-, 740-, 850 GLT Volvo 850 GLT är kon- och 940/960-serierna struerad för att möta ex- 1990 1991 tremt höga krav på såväl

frontal- som sidokolli-

Göteborg 121.000 73.900 sion. Den helpressade

Kalmar 18.800 18.100 karossidan och taket fo-

Uddevalla 16.100 19.100 gas samman genom la-

Sammanlagt i Sverige 155.900 111.100 sersvetsning. Denna ny- utvecklade svetsmetod

Gent, Belgien 83.400 69.500 ger en homogen jämn

Halifax, Canada 8.100 7.700 fog, som är lika tät och

Övriga länder 7.400 5.500 stark som stålet självl

Sammanlagt utanför Sverige 98.900 82.700

Totalt 254.800 193.800

Volvo 3001400-serierna

Barn, Holland 121.300 84.500

Försäljning av Volvo På vikande marknader i I mitten av 1991 startade produktionen av Volvo

Antal nyregistrerade Marknadsandel

personbilar på Volvos Volvo personbilar procent bl a USA, Storbritannien 850 GLT i Gent, Belgien. Fram till årets s.lut hade

största marknader1 1990 1991 1990 1991 och Sverige minskade 7.400 Volvo 850 GLT tillverkats. Under 1992 beräk-

USA2 89.000 67.200 1 ,O 0,8 Volvos andel. l Spanien, nas produktionen uppgå till ca 60.000 bilar och vid

Schweiz, Thailand och slutet av 1992 planeras en årlig produktionstakt om

Storbritannien 66.000 46.700 3,3 2,9 Österrike ökade regis- ca 80.000 bilar.

Sverige 47.600 37.900 20,7 20,2 treringarna av Volvobil ar,

Tysklands 17.300 21.900 0,6 0,6 liksom marknadsande- Rationaliseringar. De rationaliseringar som för när-

Holland 24.200 21.000 4,8 4,3 ^len. varande genomförs inom Personvagnar beräknas ha

ltalien2 23.000 20.600 1 ,O 0,9 sänkt kostnadsnivån med ca 3.350 Mkr vid slutet av

1992. En viktig del i rationaliseringsprogrammet är

Japan 10.900 10.100 0,2 0,2 arbetet med övertalig personal. Under 1991 minskade

Frankrike 12.400 8.900 0,5 0,4 antalet anställda med 3.150 personer, främst genom

Spanien 6.100 8.700 0,6 1 ,O avtalspensioneringar, omskolning och naturlig avgån

Belgien 9.300 8.400 2,0 1,8 En omfattande omställning av det industriella

Schweiz 4.600 5.400 1,4 1,7 systemet genomfördes under 1991, vad avser såväl

arbetssätt som produktionsprocess. Genom organisa-

Canada2 5.600 4.200 0,6 0,5 tiansförändringar skapades förutsättningar för större

Finland 7.100 4.200 5,1 4,8 samordning mellan produktutveckling och produk-

Thailand2 2.800 3.800 4,3 5,5 tionsprocess, tillsammans med ett ökat kund-och

f

Österrike 3.000 3.300 1 ,O 1 '1 leverantörsansvar i alla led. Produktionsprocessen ·

Norge 3.900 3.200 6,3 5,9

Totalt 16 marknader 332.800 275.500 1,2 1 '1

Volvo har, som ett av de

1 Enligt officiell registreringsstatistik. mest aktiva företagen i

2 Leveranser till kund. forskningsprogrammet

3 Avser f d Västtyskland. Prometheus, fokuserat

insatserna på innehåll och presentation av väg- information till föraren.

16