VOLVO FLYGMOTOR

Årsredovisning 1985

VOLVO FLYGMOTOR

Volvo Flygmotor

Arsredovisning 1985

INNEHÅLL

Volvo Flygmotorgruppen i !>CUDm;mdrag ... . ... ... ... . Verkställande Direktörens kommentarer . .. ... ... . Förvaltningsberättelse .. ... ... ... . .... ... . ... ... . Militära flygmotorprogram ... ... .. ... ... . Civila flyg- och rymdprogram ... ... . .. .. ... .... .... . Transmissioner, värmare och dieselmotorkomponenter ..

Volvo Hydraulik ... ... ... ... ..

Resultaträkning- Volvo Flygmotorkoncernen ... . Balansräkning- Volvo Flygmotorkoncernen ... . Finansieringsanalys- Volvo Flygmotorkoncernen ... ... . Noter och kommentarer till bokslut

-Volvo Flygmotorkoncernen .... ... .... ... ... ... . Resultaträkning- Volvo Flygmotor AB ... . ... . ... ... ... . Balansräkning- Volvo Flygmotor AB ... . Finansieringsanalys - Volvo Flygmotor AB .... ... ... ... ... . Noter och kommentarer till bokslut- Volvo Flygmotor AB ..

Förslag till vinstfördelning ... ... ... ... .... .... ... . Revisionsberättelse för Volvo Flygmotor AB ... ... . Volvo Flygmotorkoncernen 1981-85 ... . Volvo Flygmotors styrelse 1985 ... ... .... . Kort om Volvo ... ... ... ... .. ... ... ... ... .

Sid 3 4 6 8 10 12 14 16 17 18 19 24 25 26 27 30 31 32 33 34

ÅRETS TEMA

Spin-off från militär teknologi till civil produktion

I utvecklingen av flygmotorer är det den militära teknologin som är ledande. Också för Volvo Flygmotor finnsspjutspetstek- nologin inom de militära pro- grammen.

Med nya material, tekniker och metoder skapas ett kunnande som genom s k spin-off kan över- föras till helt andra produktom- råden.

Nästan all civil produktion inom Volvo Flygmotor bygger på militärt kunnande.

V i har därför valt att göra

spin-off till årets tema. Konkreta

exempel återkommer på olika

verksamhetsområden.

Volvo Flygmotorgruppen ⁱ sammandrag

1983 1984 1985 Försäljningsvärde, Mkr ... 1.105 1.345 1.608 Rörelseresultat efter planenliga avskrivningar, Mkr 39 82 140 Resultat före bokslutsdispositioner och skatter, Mkr 101 143 224 Resultat efter skatter, före intern konsolidering, Mkr 92 124 202

A v kastning på totalt kapital exklusive

rörelseskulder*, % ···•·•••···••••••••••···••• ^{11,5 14,4 18,5} Avkastning på egetriskbärande kapital*, % ... 15,7 19, 7 27,4 Andel eget riskbärande kapital*,% ... 32,6 32,0 33,9 Investeringar i anläggningar,Mkr •••••••... 89 103 119 Antal anställda den 31 december ... 3.125 3.326 3.463

•Definitioner se sid 23.

3

"Vårt hittills mest framgångsrika år."

4

Å r 1985 går till historien som Volvo Flygmotors hittills mest framgångsrika år. Resulta- tet ökade med 56% till rekord- nivån 224 Mkr och omsättningen steg med 19% tilll.608 Mkr.

Vi är på god väg att med bibe- hållen lönsamhet omstrukturera Volvo Flygmotor från militär dominans till ett företag med allt- mer civil verksamhet. Under 1985 svarade civil verksamhet för 59% av försäljningen.

De militära programmen hade ungefär oförändrad volym, men redan 1987 kommer nedgången i Viggen-programmet att bli känn,.

bar. Efter att vi 1988 har levererat den sista Viggen-motorn kom- mer Volvo Flygmotor att stå inför en generationsväxling. Leverans av den första Gripen-motorn kommer att dröja flera år och en avsevärd nedgång av leveranser- na till det svenska flygvapnet förutses.

Marknaden utanför Sverige för svenska militära produkter är begränsad, varför vi inte kan vänta oss något större exporttill- skott som kan kompensera ned- gången. Detta läge har varit känt sedan

l~nge

och vår strävan har därför varit att expandera den civila flygverksamheten.

Det förtjänar dock att än en gång upprepas att en militär bas är en förutsättning för att vi på lång sikt skall kunna vara en in- ternationellt konkurrenskraftig samarbetspartner i civila flyg- motorprogram.

Den militära teknologin har varit grundläggande för en så stor del av Volvo Flygmotors civi- la verksamhet att vi valt att göra denna s k spin-off till ett tema i årsredovisningen.

Den civila flygmarknaden uppvisar i stort en gynnsam bild.

Västvärldens internationella flygbolag kunde 1985 notera ännu ett vinstrikt år med en sam- manlagd vinst på 4,5 miljarder dollar och en ökning av antalet passagerare med 8%. Samtidigt upplever affärsflyget en svår kris och försäljningen av mindre flyg- plan är endast en bråkdel av vad den var under slutet av 70-talet.

För Volvo Flygmotors del kan vi konstatera att beslutet att spri- da våra engagemang mellan olika motorstorlekar har gett önskat resultat. Den minskade försälj- ningen av mindre motorer kom- penseras mer än väl av en ökad försäljning av stora och framför allt mellanstora motorer. I samtli- ga dessa tre motorsegment deltar vi med utvecklingsarbete och produktion. Under 1985 ökade Volvo Flygmotors försäljning av civila flygprodukter med 78% till 540 Mkr. Den kraftiga expansio- nen skapar problem i flygverk- städerna och stora ansträngning- ar görs för att klara våra leverans- åtaganden.

Volvo Flygmotors rymdverk- samhet har volymmässigt inte avgörande betydelse för företa- get. Den innefattar emellertid den mest avancerade teknik vi någonsin sysslat med och bidrar till att höja vår tekniska kompe- tens.

De civila verksamheterna utanför flygområdet expanderar och lönsamheten är tillfredsstäl- lande. Vårmarsektorn är värd ett särskilt omnämnande. En välpla- nerad och kraftfullt genomförd omstrukturering, med hjälp av engagerade medarbetare, har vänt fjolårets röda siffror till en mycket god lönsamhet under 1985.

Sammanfattningsvis kan kons-

tateras att alla våra verksamheter

är lönsamma och i gott skick. Det finns dock anledning att peka på några oroande tendenser inom Volvo Flygmotor och i vår

om~

värld.

Vårt kostnaqsläge jämfört med konkurrentländer som Västtysk- land och Frankrike har försäm- rats under året. Gentemot USA har dessutom den fallande dol- larn ytterligare minskat vår kon- kurrenskraft.

I Sverige såg vi för några år sedan början till en modell, där svensk flygindustri, inklusive Volvo Flygmotor, fick finansiellt riskdeltagande från statens sida på kommersiell bas. Härigenom kunde vi vara med i internatio- nella samarbetsprojekt, där de höga utvecklingskostnaderna annars hade hindrat oss . Det är viktigt för ett företag som Volvo Flygmotor att den svenska rege- ringens agerande inom strate- giskt viktiga teknikområden som flyg, rymd och transport över- ensstämmer med praxis i våra viktigaste konkurrentländer.

De senaste årens radikala om- ställning av Volvo Flygmotor har ställt stora krav på våra anställda.

För att möta de nya kraven har vi startat ett omfattande utbild- ningsprogram för vår personal.

Syftet är bl a att höja yrkeskom- petensen inom skilda områden

både på verkstäder och kontor.

Vi har också utbildat samtliga anställda till bättre kunskap och förståelse för de ekonomiska sambanden inom företaget. Jag tror att det är mycket viktigt för vår framtida konkurrenskraft att alla förstår den enskilda insat- sens betydelse för helheten.

Som ytterligare ett led i vår strävan att motivera och engage- ra alla anställda har vi de senaste två åren prövat ett bonussystem som ger de anställda en del av den vinst man själv direkt varit med att skapa. Vi har försökt bry- ta ned systemet på så små enhe- ter som möjligt, för att ge varje enskild individ en reell möjlighet att påverka utfallet:

Vi tror också att den pågående uppdelningen av Volvo Flyg- motor i sektorer med resultat- ansvar bidrar till att motivera de anställda. Den l aprill986 samlas all civil och militär flygverksam- het i en sektor under ledning av Per-Erik Mohlin.

Efter åtta mycket stimulerande år på ett spännande företag åter- vänder jag den l augusti 1986 till AB Volvos koncernledning. Vid Volvo Flygmotors styrelsemöte den 26 februari 1986 utsågs före- tagets nuvarande vice VD, Bengt Eriksson till ny verkställande direktör i bolaget.

Gunnar L Johansson Verkställande direktör

5

stark tillväxt för civila flyg- och rymdprodukter.

Personalläge Medelantal anställda

SVERIGE Trollhättan

UTLANDET Västtyskland Storbritannien Frankrike Spanien

Utlandet totalt

Volvo Flygmotorkoncernen totalt

FÖRVALTNINGSBERÅTTELSE 1985

V olvo Flygmotor är ett helägt dotterbolag till AB Volvo.

Verksamheten omfattar utveck- ling och produktion av militära och civila jetmotorer, rymdkom- ponenter, dieselmotorkompo- nenter, värmare och trans- missionssystem. Volvo Flyg- motor AB äger ett dotterbolag för tillverkning av hydraulmaskiner:

Volvo Hydraulik AB i Trollhät- tan. Volvo Hydraulik AB har ett tillverkande dotterbolag i Väst- Berlin, samt försäljningsbolag i Västtyskland, England, Frank- rike och Spanien.

Volvo Flygmotorgruppens för- säljning uppgick 1985 till1.608 Mkr (1.345 Mkr), en ökning med drygt 19% i jämförelse med 1984.

Det var framför allt civilt flyg som uppvisade en stark tillväxt och

ökade med 78% till540 Mkr (304 Mkr). Den totala civila om- sättningen ökade med 41% till 953 Mkr (678 Mkr). Därmed var för första gången försäljnings- värdet för civila produkter större än för militära produkter. För 1985 redovisar Volvo Flygmotor- gruppen 59% civil omsättning och 41% militär.

Resultatet före bokslutsdispo- sitioner och skatter uppgick till 224 Mkr, en ökning med 56% i jämförelse med föregående år.

Resultatbonus till de anställda, baserat på Volvokoncernens resultat, belastade resultatet med 11,6 Mkr (12,5 Mkr). Under året investerades 113 Mkr (112 Mkr) i produktutveckling och nya pro- jekt. Anläggningsinvesteringar- na uppgick till119Mkr(103Mkr).

Löner och andra ersättningar (exkllönebikostnader), tkr

1985 1984 1985 1984

VOLVO FLYGMOTOR AB

3.175 2.984 Styrelse och verkställande ledning 2.596 2.136

Övriga anställda 344.585 303.144

DOTIERBOLAG l SVERIGE

78 77 Styrelse och verkställande ledning 561 563

16 14 Övriga anställda 25.383 24.451

16 16

11 11 DOTIERBOLAGIUTLANDET

Styrelse och verkställande ledning 1.503 1.415 övriga anställda i:

121 118 Västtysklan d 10.243 9.815

Storbritannien 1.378 1.202

3.296 3.102 Frankrike 1.849 1.596

Spanien 1.100 956

Medelantalet anställda har beräknats som ett genomsnitt av

TOTALT antalet anställda personer, baserat på mätningar vid slutet

av varje kvartal. Korrigering har gjorts för personal med Styrelse och verkställande ledning 4.660 4.114

deltidsanställning. Övriga anställda 384.538 341.164

Volvo Flygmotorkoncernen totalt 389.198 345.278

6

FÖRVALTNINGSBERÄ TTELSE 1985

Mod erb(lf agets fBrsäijn1ng

!Al 1.600 1.400

Export Sverige

rotiii t

1981 1982 1983 1984 1g85 143 147 201 314 584 527 864 772 8'53 824 670 1.011 973 1.167 1.408

Moderbolag ets

ex~tortfllrdeladp~

m arknadsområden

fl! hr 600 550

450 400 350

200 övriga marknader

150

övriga marknader Europa utanför Norden Norden

}g81 16 96 31 14.31

}g82 14 87 46 147

1983 1984 1g85 120 192 397 57 67 129

24 55 58

201 314 584

Volvo Flygmotorkoncernens ftsrsafjnlng-fiitdel acl p ä - prod u ktgru p per

Mkr 1.600

1.200

600 400

Militära flygprodukter

200 Civila flygprodukter

o Civila produkter

Militäraflygprodukter Jetmotorer i n kl reserv- delar

Civila flygprodukter Rymd

Flygkomponenter Civila motoröversyner Civila flygmotorprojekt C i vi la produkter

Dieselmotor- komponenter Hydraulik Värmare Övrigt Totalt

Produktutveckling

Mkr

Kundbetald

Egen produktutveckling och nya projekt Utvecklingsinsatser hos samarbetspartners Totalt

Ovriga upplysningar

1981 1g82 1983 1984 1985

378 710 606 667 655

35 34 27 30 63

29 26 27 38 37

26 20 36 46 77 2 112 190 363

89 114 117 148 149 103 105 130 177 200 26 27 39 40 55

14 14 11 g g

700 1.052 1.105 1.345 1.608

1981 1982 1983 1984 1985 120 187 178 303 228

48 117 98 112 113

9g 117 5 96 95 267 421 281 511 436

Av Volvo Flygmotor AB's totala inköp utgjorde inköp från bolag inom Volvokoncernen in kl Volvo Flygmotor AB's egna dotterbolag O, l %.

Av den totala försäljningen utgjorde försäljning till bolag inom Volvo- koncernen inkl Volvo Flygmotor AB's egna dotterbolag 13,6 %.

7

Gripenavtalet med General Electric ger civil spin-off.

8

FÖRVALTNINGSBERÅTTELSE 1985

D e militära motorerna utgör alltjämt en stabil bas för Volvo Flygmotors flygindustri- ella verksamhet.

Under året gjordes vissa fram- steg i arbetetatt finna nya kunder för militära produkter för att mot- verka den framtida nedgången i leveranserna till det svenska för- svaret.

100:e JAKT-VIGGEN LEVERERAD

Motor RM8B för Viggens jaktver- sion var 1985 Volvo Flygmotors största program, både vad gäller produktion och teknisk utveck- ling. Den 100:e Jakt-Viggen leve- rerades under året och den sista RM8-motorn kommer att levere- ras 1988. Det löpande arbetet för att höja driftsäkerhet och pre- standa gav fortsatt goda resultat.

1985 fick Volvo Flygmotor, lik- som de senaste åren, högsta bonus för RM8B-motorns drift- säkerhet i tjänst.

GRIPEN-MOTORER I TEST- KÖRNING

Utvecklingsarbetet med JAS 39 Gripens motor, RM12, fortsattte enligt planerna. Under 1985 på-

~ ~ J

_{. t}

~. · - " '

Under dret levererades den lOO:e Jakt- Viggen. Motorn, RMBB, är Volvo Flyg- motors största program vad gäller produktion och teknisk utveckling.

gick prov med experimentmoto- rer hos Volvo Flygmotor och General Electric.

Samarbetsavtalet med General Electric omfattar också sampro- duktion av motorkomponenter till såväl RM12 som andra versio- ner av grundmotorn F404. De första komponenterna från Volvo Flygmotor till General Electric levererades under 1985.

A VIAL OM INDUSTRIELL ' GASTURBIN

I december tecknade Volvo Flyg- motor ett avtal med General Electric om produktion av en industriell gasturbin, LM1600, som

är

direkt civil spin-off från Gripens grundmotor F404. För avtalet förutsätts statligt finan- siellt deltagande.

NYAMARKNADER

Den förväntade nedgången i leveranserna till det svenska för- svaret har lett till ökade ansträng- ningar att öppna nya marknader för Volvo Flygmotors militära produkter.

Draken finns nu i fyra länder sedan ytterligare ett land har införlivat den i sitt flygvapen.

Under 1985 provkördes den första RM12-motorn, som monterats i Troll- hättan. Flera provmo toret är nu i drift i

provriggar.

Österrike beställde under året 24 begagnade flygplan för leverans från Saab-Scania. Volvo Flyg- motor levererar den materiel som behövs för att anpassa RM6- motorerna till de österrikiska kra- ven. På sikt kommer det att bety- da en ökad efterfrågan på reserv- delar och tekniskt stöd från Volvo Flygmotor. Ä ven om deh- na affär inte är särskilt stor är den strategiskt viktig, då den ökar möjligheten för framtida flyg- plansexport.

Ett avtal tecknades med Dan- mark om översyn av regler- system till FlOO-motorn för flyg- planetF16.

Den första fullskalemodellen av JAS 39 Gripen visades i februari 1986 i Lin- köping under intensiv uppmärksamhet, inte minst från massmedia.

FÖRVALTNINGSBERÄ TTELSE 1985

RM12-produktionen ger oss del i

industriell gasturbin

Den nya marina och industriella.

gasturbinen LM1600 är en direkt spin-off från General Electrics motor F404 - ur- sprunget till Gripens motor.

LM1600 utnyttjar meä små ändringar F404:s gasgenerator.

Det finns stora fördelar med att använda derivat av en flygmotor som industriell gasturbin. Med det når man underhållsvänlighet och låg bränsleförbrukning.

LM1600 kan komma att bidra- ga till att sänka kostnaderna i JAS-projektet, bland annat genom ökade tillverknings- volymer.

9

Kraftig ökning för de civila motor- programmen.

Här förbränns tolv ton bränsle ptl

^två

minuter. Varje raket har fem bränn- kammare från Volvo Flygmotor, till ett värde av 5 miljoner kronor.

lO

FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE 1985

V ärldsmarknaden för civila passagerarflygplan visade under 1985 en fortsatt god ut- veckling. Efterfrågan på affärs- flygplan var emellertid fortfaran- delåg.

Det är i dag så dyrt att utveckla en ny civil flygmotoratt också de allra största motortillverkarna söker internationellt samarbete.

Därigenom får man möjlighet att fördela riskerna och öka mark- nadsandelen. Volvo Flygmotors strategi är att deltaga med ande- lar i ett flertal olika samarbetspro- jekt, för att därigenom fördela kostnader och intäkter i tiden och samtidigt sprida riskerna.

Volvo Flygmotors civila flyg- verksamhet är i ett skede av till- växt. Omsättningen ökade med 78% till540 Mkr (304 Mkr) . ORDER P Å NY A CF6-80C En ökad efterfrågan på passage- rarflygplan med stora turbofläkt- motorer hade positiv inverkan på leveranserna till General Electric.

Under 1985 dominerades leve- ranserna volymmässigt av motortypen CF6-80A, till Boeing 767 och Airbus 310. Den senare motorversionen, CF6-80C, certi-

Framgången för McDonnell-Douglas nya flygplanserie MDBO ökade leveran- serna av motor ]TBD-200 från Volvo Flygmotor. Planet har bland annat be- ställts av SAS .

flerades och sattes .i kommersiell trafik. Under året noterades be- ställningar till ytterligare två flyg- planstyper, Airbus A310 och Boeing 747-300.

Utöver medverkan i produk- tionen av CF6-80-motorerna del- tar Volvo Flygmotor i utveck- lingsarbetet på främst struktu- rella och roterande komponen- ter.

ÖKADE JT8D-LEVERANSER Flygbolagen i Europa och USA satsar på tätare turer, vilket ökat behovet av medelstora trafikflyg- plan i klassen 150 passågerare.

Samtidigt har bl a sjunkande oljepriser gjort det mindre lön- samt att utveckla nya flygplans- typer och motorer. Detta har inneburit att vidareutvecklade motorer av nuvarande genera- tion haft en ökad efterfrågan.

Volvo Flygmotors leveranser av komponenter till Pratt & Whit- neys JT8D-motorer har därmed utvecklats positivt under 1985.

Leveransprogrammet ökade be-

tydligt och omsättningen steg till

98 Mkr (19 Mkr). Volvo Flyg-

motor utvecklar och tillverkar

komponenter till den nya motor-

serien JT8D-200 för McDonnell-

Douglas flygplanserie MD80, som beställts bl a av SAS.

SVAG MARKNAD FÖR AFFÅRSFLYGPLAN

Efterfrågan på världsmarknaden av affärsflygplan och s k "com- muters" var fortsatt låg under 1985. Marknaden för mindre affärsflygplan har minskat till en tiondel i jämförelse med situatio- nen i slutet av 70-talet. Det är främst exklusivare flygplans- typer som efterfrågas. För Volvo Flygmotors del innebar detta minskade leveranser av kompo- nenter till små turboprop- och turbofläktmotorer inom ramen för samarbetsavtalet med Garrett.

TILL V ÅXT FÖR ÖVERSYNER Volvo Flygmotors översynsverk- samhet på civila flygmotorer expanderade kraftigt under 1985, med en omsättningsökning på 67% till77 Mkr (46 Mkr).

Med leveranssäkerhet och kva- litet som främsta konkurrens- medel, och med hjälp av en gynnsam dollarkurs, ökade marknadsandelarna för samtliga tre översynsprogram och flera nya kunder tillkom under året.

Volvo Flygmotors översynsverksamhet på civila flygmotorer ökade markant. För motor JT15D har

vi

en marknadsandel på ca 90%.

FORVAL TNINGSBERÅ TTELSE 1985

V ÅXANDE RYMDVERK- sAMHET.

Volvo Flygmotors rymdverksam- het kan indelas i tre områden:

Produktion för nuvarande Ariane-program, utvecklings- program inom den europeiska rymdorganisationens (ESA) ram samt nationella och kommersi- ella program.

Tillverkningen av brännkam- mare till den europeiska Ariane- raketen fortsatte planenligt.

Under året genomfördes tre lyckade uppskjutningar, medan en raket havererade. Markna- dens förtroende påverkades inte av haveriet och ett 30-tal satelliter är inbokade för uppskjutning medAriane.

Det tyska företaget MBB har beställt utveckling och tillverk- ning av utloppsmunstycken till en ny raketmotor, Vulcain, som drivs med flytande väte och syre.

Det franska företaget SEP har hos Volvo Flygmotor beställt ut- veckling av en gasturbin för driv- ning av bränslepumparna till den framtida Ariane-motorn HM60.

Dessa är båda förberedande pro- gram, som senare avses överta- gas avESA.

Under 1985 tecknades utveck- lingsavtal med ESA, som ger Volvo Flygmotor ansvaret för inledningsfasen av två program.

Det ena gäller utveckling av en elektrisk bränslepump för drift i stora satelliter och rymdplatt- formar. Det andra gäller utveck- ling av energilagringssystem med svänghjul för satelliter. Ett fortsatt engagemang för Volvo Flygmotor, u tö v er inlednings- fasen, förutsätter statlig finansie- ring i likhet med vad som sker i övriga europeiska länder.

Viggens motor RMB gav kunnande för civila motoröversyner

Hela översynsverksamheten av civila flygmotorer bygger i grunden på militärt kunnande.

Genom utvecklingen av motor RMB vanns betydande erfaren- heter. Idag utnyttjas militära re- surser för civila översyner bland annat vid felsökning och felana- lys.

Dessa resurser är unika för en översynsverkstad av Volvo Flyg- motors storlek.

11

-.---~~----~~~~~~~---FÖRVALTNINGSBERATTELSE 1985

Genombrott för Cumulo på buss- marknaden.

12

V olvo Flygmotors civila pro- duktområden har samtliga genomgått betydelsefulla ut- vecklingsskeden under 1985.

Energilagringssystemet Cumulo har gjort sitt genombrott på den internationella markna- den för stadsbussar.

V ärmarsektorn har nått god lönsamhet genom rationalisering och produktutveckling.

Sektorn för dieselkomponen- ter har breddat sitt produktions- program.

CUMULO TILL ETT lO-TAL LÄNDER

Namnet Cumulo (latin: "jag lag- rar") etablerades under året som ett internationellt skyddat varu- märke för Volvo Flygmotors verksamhet med energilagrande transmissionssystem.

Cumulo-systemet, som an- vänds i stadsbussar, lagrar bromsenergi i en tryckackumula- tor. Den lagrade energin an- vänds när fordonet accelererar.

Bussar i trafik i Stockholm, Köpenhamn och London upp- visar en minskning av bränsleför- brukning och avgaser med 30%.

En ny serie värmare för person- och last- bilar introducerades under tlret.

Vännarsektorn ökade sin försäljning med38% .

Cumulos unika egenskaper i dessa avseenden ligger väl i tiden genom den pågående energi- och miljödebatten i industrilän- derna.

Cumulo nådde under året för första gången en internationell publik vid en stor kongress i Bryssel och fick ett mycket posi- tivt mottagande. Serietillverk- ning startade under 1985 och hela produktionen för 1986 är redan intecknad av kunder i ett 10-tal länder.

GOD LÖNSAMHET FÖR VÄRMARE

Volvo Flygmotors vårmarsektor är ett bra exempel på att det, med välplanerade strukturella föränd- ringar och ett helhjärtat engage- mang av de anställda, går att väsentligt förbättra en verksam- het.

Försäljningen av värmare öka- de under 1985 med 38% till 55 Mkr (40 Mkr), huvudsakligen beroende på leveranser av bilvär- mare till Volvos 700-serie.

Huvuddelen av marknadsför- ingen flyttades u t på ett litet antal effektiva distributionskanaler

Under slutet av tlret pilbörjades

tillverkningen av en ny smörj-

oljepump för Volvo Komponen-

ters växellddor.

som bl a Volvo Reservdelar AB.

Varulagret reducerades genom övergång till tillverkning mot order. Kvaliteten förbättrades och produktsortimentet minska- des. Dessa åtgärder bidrog till att vända ett negativt rörelseresultat under 1984 till en mycket god lönsamhet 1985.

NY A DIESELMOTOR- KOMPONENTER

Inom sektorn för dieselmotor- komponenter var försäljningen under 1985 i stort sett oförändrad i förhållande till föregående år.

Ett antal nya motorkomponen- ter för Volvo Lastvagnars nya lastvagnsserie introducerades.

Tillverkningen av en ny smörj- oljepump för Volvo Komponen- ters växellådor påbörjades under slutet av året. I åtagandet ingår

Energilagringssystemet Cumulo har nått ut till en bred marknad. Bl a levere - rades nio bussar med Cumu/o-system

till

Stockholms Lokaltrafik under början av

1986.

FÖRVALTNINGSBERÅTTELSE 1985

också montering och provning av de färdiga pumparna.

För att möjliggöra ett breddat produktsortiment och öka flexi- biliteten installerades nya fler- operationsmaskiner.

Avancerat styrsystem till Cumula från

Gripens motor RM12

Cumulo är världsledande i ut- vecklingen av energilagrings- system för bussar. Mycket av framgångarna beror på det avan- cerade och unika elektroniska styrsystem s om styr samspelet mellan motor och lagrad energi.

Kunnandet här har bl a häm- tats från utvecklingen av regler- systemen till Gripens motor RM12 . Utan den militära forsk- ningen och tillämpninge n hade Cumula inte fått sitt teknolo- giska försprång.

13

~·---~---~~~~---FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 1985

Volvo Hydraulik ökade sina mark- nadsandelar.

14

V olvo Flygmotors dotter- bolag, Volvo Hydraulik AB med dotterbolag ökade försälj- ningen till200 Mkr (177Mkr) och resultatet ökade tilll8,4 Mkr (13,6 Mkr).

Totalmarknaden för hydraut- komponenter förbättrades trots att de stora förbrukarna- entre- prenad- och jordbruksmaskintill- verkarna - hade en fortsatt svag efterfrågeutveckling på många marknader.

Försäljningen genom den egna säljorganisationen, dotterbolag och distributörer ökade med 22%. Försäljningen via sam- arbetspartners var lägre än planerat.

De tre senaste åren har Volvo Hydraulik mer än fördubblat för- säljningsvolymen och ökat mark- nadsandelarna. Expansionen fortsatte i Västtyskland, som är

Volvo Hydrauliks produkter finns i den nya serie grävmaskiner som kommer från Europas största tillverkare på området.

Volvo Hydrauliks största mark- nad. Ä ven försäljningen i Stor- britannien utvecklades bra.

SAMARBETSA VTAL MED JAPANSKT FÖRETAG Volvo Hydraulik ingick sam- arbetsavtal med ytterligare ett japanskt företag. Detta innebär en förstärkning av marknads- föringen av hydraulikprodukter

till mobilsegmentet i Japan.

Under året ombildades till- verkningsenheten i Väst-Berlin till Volvo Hydraulikfabrik GmbH

& Co KG och ingår nu som helägt

dotterbolag i Volvo Hydraulik AB.

En omstrukturering av pro-

duktionen vid fabriken i Troll-

hättan genomfördes. Föränd-

ringen innebär ökad konkur-

renskraft, förbättrad leverans-

säkerhet och högre kapacitet.

--c---~~----~~~~~~~---FÖRVALTNINGSBERÄ TTELSE 1985

Serietillverkningen av flera nya variabla motorer startades under året. Detta innebär att Volvo Hydraulik i jämförelse med konkurrenterna har ett komplettprogram variablamoto- rer med större reglerområden vid bättre verkningsgrader. Pro- grammet med lastvagnshydrau- lik har också utökats och omfattar pumpar och tillbehör för de flesta lastvagnsfabrikat.

Ny variabel hydraulmotor

typ

Vll.

Volvos nya lastbil FL7 med sopaggregat har hydraulisk utrustning från Volvo Hydraulik.

Volvo Hydraulikgruppen i sammandrag

Verksamheten omfattar utveckling, tillverkning oon fJlfl.l1\f"'itdSffKfn~ av h;prpul·

maskiner och ärtiii största delen förlagd till Trollhättnn, En mrndn;tlllverl>ilf1de~l1~

finns i Västberlin. Dotterbolag för försäljning av fC,re~gls·pmdut(fer linr!S·i Vtlstl~

land, Frankrike, England och Spanien.

Försäljningsvärde, Mkr

Rörelseresultat efter planenliga avskrivningar, Mlw Resultatföre bokslutsdispositioneroch skatter, M~ r Avkastning på totalt kapital exkl rörelseskulder*, ., Investeringar i anläggningar, Mkr

Antal anställda den 31 december

Summa tillgångarenligt balansräkningen, Mkr

"11985 års värden ingår det under året övertagna Volvo Hydraulikfabrik Gm bH & Co KG.

*Definition, se sid 23.

Försäljning*

Mkr 200 180 160 140

100 80 60 40

20

o

Utanför Sverige Sverige Summa

Utanför Sverige

Sverige

1981 1982 75,6 79,8 27,4 25,0 103,0 104,8

1983 100,2 30,3 130,5

1983 1984 1985¹ 130,5

5,4 4,3 7,9 14,2 254 108,8

1984 145,3 31,5 176,8

176,8 16,7 13,6 19,8 13,5 302 122,2

199,5 21,2 18,4 21,3 16,2 337 165,1

1985 164,6 34,9 199,5

*Försäljning 1981-1982 avser Sektor Hydraulik inom Volvo Flygmotor AB.

15

- -

Resultaträkning - Volvo Flygmotorkoncernen

t kr 1985 1984

Försäljningsvärde ... . 1.607.787 1.345 . .053 Rörelsens kostnader (not 2) ... .. 1.310.442 1.114.924

Planenliga avskrivningar (not 3) ... .. 157.103 147.752

Rörelseresultat efter planenliga avskrivningar ... . 140.242 82.377 Finansiella intäkter och kostnader

Ränteintäkter (not4) ... .. 117.490 106.893 Räntekostnader (not 4) ... .. 33.276 25.161

Valutakursdifferenser på lån (not 5) ... .

+

10.745

+

94.959

-

8.508

+

73.224 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader .. .. 235.201 155.601 Resultatbonus till anställda (not 6) ... .. - 11.568 - 12.458

Resultat före bokslutsdispositioner och skatter ... . 223.633 143.143 Bokslutsdispositioner (not 7) ... .. -192.363 - 82.984

Resultat före skatter ..... . 31.270 60.159

Skatter (not 8) ... . 21.739 19.099

Minoritetsandel i resultat (not 9) ... .. 279 55

Arets nettovinst ..... .. 9.252 41.005

16

Balansräkning- Volvo Flygmotorkoncernen

t kr Tillgängar

Omsättningstillgångar

Bankräkningar och kassa (not 10) ... . Lån och placeringar (not 10) ... . Fordringar på övriga koncernbolag ... . Andra fordringar (not 11) ... . Varulager (not 12) ... ..

Spärrkonton hos Sveriges Riksbank (not 13) ... . Anläggningstillgångar

Fastigheter, maskiner och inventarier (not 14) ..

Aktier och andelar (not 15) ... . Långfristiga lån ... ..

Summa tillgängar ... .

S kulder och egetkapital Kortfristiga skulder (not 16)

Skulder tillleverantörer ... . Förskott från kunder ... . Skulder till moderbolag ... . Skuldertill övriga koncernbolag ... . Banklån ... . Övriga lån ... . övriga kortfristiga skulder samt avsättningar Lflngfristiga skulder

Skulder till moderbolag ... ..

Revers- och inteckningslån (not 17) ... ..

Avsatt till pensioner (not 18) ... ..

Obeskattade reserver (not 7) ... ..

Minoritetskapital (not 9) Eget kapital (not 19) Bundeteget kapital

Aktiekapital (1.100.000 aktier å nom 100 kr) .. . Bundna reserver ... .

Fritt eget kapital

Kvarstående vinst ... ..

Arets nettovinst ... .

Summa eget kapital ... . Summa skulder och eget kapital ... ..

ställda panter (not 20) ... ..

Ansvarsförbindelser (not 21) ... ..

Beslutade investeringar i anläggningar ... ..

31 december 1985

114.226 678.582 8.743 281.307

1.090.624 2.173.482

352.870 13.213

40.205

715 366.798 - - -

2.580.485

133.463 627.438 54.046 1.611 21.384 9.415

340.182 1.187.539

16.234 359.707

141.079 517.020 724.640 1.778

110.000 19.804 129.804

10.452 9.252 19.704

149.508 2.580.485

755.077 96.355 209.230

31 december 1984

109.294 839.708 17.994 198.604

852.674 2.018.274

328.863 10.839

578 340.280

__

....:...._

2.358.554

125.673 624.978 2.846 5.432 24.410 7.204

243.878 1.034.421

18.723 424.345

126.892 569.960 596.773 1.445

90.000 19.370 109.370

5.580 41.005 46.585

155.955 2.358.554

839.586 76.512 277.815

17

Finansieringsanalys - Volvo Flygmotorkoncernen

tkr 1985

1984

Arets verksamhet

Resultat före bokslutsdispositioner och skatter +223.633

+143.143

Avskrivningar som belastat detta resultat ... . Minoritetens andel i dotterbolags resultat ... . Skatter ... .

+157.103

+147.752

279

55

- 21.739

- 19.099

Uttagfrån/insättning på spärrkonton hos

Sveriges Riksbank ... . - 40.205

Medel tillförda fr~ n årets verksamhet +318.513

+271.741

Medel bundna i verksamheten

Okning(-), minskning(+) av omsättningstillgångar:

Kortfristiga fordringar ... . Varulager ... . Ökning(+), minskning(-) av kortfristiga skulder:

Skulder till leverantörer ... .

73.452

1.279

-237.950 - 17.434

+

7.790

+ 20789

Förskott från kunder ... .

+

^{2.460 l} 2.220 Banklån och övriga lån ... .

övriga kortfristiga skulder ... ..

815 .J- 1.911

+

143.683 -158.284

t-102 033

t J 10.798

Nettofinansiering frAn Arets verksamhet +160.229 t 382.539

Investeringar (ökning-)

Förändringar av aktier och andelar ... . Investeringar i immateriella tillgångar ... .

-

2.374

+ 29

- 91.125

-126.313

F~_$tigheter, maskineroch inventarier

Investeringar ... . -118.550

- 102.912

Restvärden på sålda och utrangerade

anläggningstillgångar ... . Långfristiga fordringar- netto ... ..

+

15.043

+ 6.876

137 -197.143

24 -222.344

Aterstä r efter nettoinvesteringar ... .. - 36.914

+160.195

Extern finansiering, utdelning m m ·

Ökning(+), minskning(-) av långfristiga skulder ..

Förän~ri~g av minoritetskapital ... . Nyem1ss1on ... .

52.940

+ 30.935

+

333

+ 1.267

+

20.000 Koncernbidrag ... . 50.000 Förändringar i koncernens sammansättning,

omräkningsdifferenser m m ... ..

Utdelningtill aktieägaren ... ..

173

+ 30

36.500 -119.280 -

13.500 + 18.732

-156.194

+1 78.927

Förändring av likvida medel

Bankräkningar, kassa, lån och placeringar

18

' ^t

Noter och kommentarer till bokslut - Volvo Flygmotorkoncernen

Belopp i tusen kronor (tkr) där ej annat anges. Belopp inom parentes anger föregående års värde.

--- --- --

1 REDOVISNINGSPRINCIPER KONCERN REDOVISN l NG

Koncernens bokslut omfattar boksluten för moderbolaget och samtliga dotter- bolag, varmed avses de bolag i vilka Volvo Flygmotor AB äger mer än 50 procent av aktiernas röstvärde.

Koncernens balansräkning upprättas enligt förvärvsmetoden. Denna i_nne- bär bl a att vinstmedel hos dotterbolag ej inräknas bland koncernens dispo- nibla vinstmedel om de skapats före den tidpunkt då dotterbolaget införlivades i koncernen.

Internvinster har eliminerats i samband med upprättandet av koncernens bokslut.

JMRAKNING AV UTL.ÅNDSKA VALUTOR

Samtliga poster i de utländska dotterbolagens resultaträkningar, om raknas till svenska kronor efter de genomsnittliga valutakurserna under räkenskapsåret (medelkurs).

1 koncernens balansrakning omräknas samtliga poster i de utländska dotter- -'xllagens balansräkningar till svenska kronor efter valutakurserna vid respek- ve årsskiften (balansdagens kurser). Oe förandringar av koncernens eget kapital som uppstår genom variationer i ba!ansdagskurserna jämfört ~ed

kurserna vid föregående årsskifte påverkar direkt Eget kapital och redov1sas där bland Bundna reserver och Kvarstående vinst. Den differens som uppkom- mer i koncernens balansräkning genom att nettovinster i utländska dotterbolag omräknas till svenska kronor efter medelkurs påverkar i sin helhet koncernens Kvarstående vinst.

Kursvinster och kursförluster påverkar resultatet det år de uppkommer.

Använda valutakurser (Bankernas köpkurser)

Land USA Västtyskland Storbritan n i en Frankrike Spanien

Valuta l USD 100DEM 1GBP 100FRF lOOESB

Medelkurs jan-dec 1985 1984 8:5443

293:60 11:089 96:04

5:04

8:2811 290:76

11:009 94:58

5:13

Kurs 31dec

1985 1984

7:6075 308:50

10:975 100:55

4:92

8:9825 285:25

10:450 93:05

5:16 BOKSLUTSDISPOSITIONER OCH OBESKATIADE RESERVER

llmänt

skattelagstiftningen i Sverige och i vissa andra länder ger företag möjlighet till konsolidering genom avsättningar till obeskattade reserver. Företagen kan så- lunda i viss utsträckning disponera redovisade vinster så att de stannar kvar i rörelsen utan att omedelbart beskattas.

. Under rubriken "Bokslutsdispositioner" redovisas i resultaträkningen de av-

·.lttningar av årets vinst som gjorts i konsolideringssyfte. l balansräknmgen , edavisas det ackumulerade värdet av sådana avsättningar som "Obeskattade reserver". Oe obeskattade reserverna samt avsättningarna till dessa specifice- ras i not 7 till koncernens bokslut.

Av de obeskattade reserverna kan en del sägas utgöra latentskatteskuld och en del eget kapital. Den latenta skatteskulden kan beskrivas som en räntefri skuld med en ej fastställd löptid. Om obeskattade reserver upplöses blir det återförda beloppet föremål för inkomstbeskattning.

VId e n soliditetsbedöm n i ng kan det tota la värd et av de obeskattade reserver- na anses vara riskkapital, eftersom eventuella förluster i stor utsträckning kan täckas genom upplösning av obeskattade reserver utan att skatt utgår.

Allmän varulagerreserv

l Sverige och i vissa andra länder äger företag rätt att göra avsättningar till all- män varulagerreserv. Fr o m 1984 kan, enligt den svenska skattelagstiftning- ens huvudregel, den allmänna varulagerreserven uppgå till maximalt 50 pro- cent, mot tidigare 60 procent, av varulagrets värde enligt företagets balansräk- ning vid årets slut.

Extra avskrivningar

Extra avskrivningar utgörs av skillnaden mellan skattemässigt gjorda avskriv- ningar och avskrivningar enligt plan.

För maskiner och inventarier tillåter den svenska skattelagstiftningen full- ständig avskrivning under en femårsperiod, dvs med i genomsnitt 20 procent per år.

Nedskrivningar mot investeringsfond redovisas som extra avskrivningar.

Större delen av posten "Ackumulerade extraavskrivningar" ingående i "Obe-

skattade reserver" i koncernbalansräkningen utgörs av sådana nedskrivning- ar. Beroende på att avskrivningar enligt plan görs även på anläggningar som nedskrivits mot investeringsfond, kan en upplösning av tidigare ackumulerade extraavskrivningar bli aktuell. En sådan upplösning redovisas som en åter- föring av extra avskrivningar i koncernens resultatrakning och ökar därmed den beskattningsbara inkomsten.

lnvesterinpfond

Investeringsfond enligt svensk lagstiftning har tillkommit för att stimulera in- vesteringar i lågkonjunkturer men har även använts som ett led i arbetsmark- nads- och lokaliseringspolitiken.

Svenska aktiebolag får till allmän investeringsfond avsätta maximalt 50 pro- cent av årets vinstföre skatter m m. En förutsättning är att 75 procent av avsätt- ningen inbetalas till ett räntelöst konto- konto för investering- hos Sveriges Riksbank. Se not 13 till koncernens bokslut.

Regeringen eller Statens Industriverk beslutar om allmän investeringsfond skall eller får tas i anspråk. Till ansökan om att få ta investeringsfond i anspråk skall fogas yttrande från berörda arbetstagarorganisationer. Investeringsfon- den kan bl a utnyttjas för nedskrivning av anläggningar, varvid mot tillståndet svarande medel på kontot för investering kan lyftas. Sedan en anläggning nedskrivits mot investeringsfond får i beskattningshänseende avskrivningar peräknas endast på det restvärde som återstår efter nedskrivningen. Tillstånd kan även erhållas för att utnyttja franitida avsättningar till investeringsfond i enlighet med av företaget uppgjorda investeringsplaner.

Investeringsfonden, som ingår bland obeskattade reserver i koncernens balansräkning, representerar avsättningar som ännu ej tagits i anspråk medan för nedskrivningar utnyttjade belopp redovisas bland ackumulerade extra- avskrivningar i den mån de ej tagits i anspråk för planenliga avskrivningar. Se not 7 till koncernens bokslut.

Förnyelsefond

Svenska bolag har för inkomståret 1985 skyldighet att sätta in 10 proce~t av vinsten före skatter m m på ett räntelöst konto-förnyelsekonto-hos Svenges Riksbank. Mot insättningen svarande avsättning är avdragsgill vid inkomst- taxeringen. Förnyelsefonden får användas för att finansiera forskning och ut- vecklingsarbete samt utbildning av anställda hos företaget. l övrigt gäller i hu- vudsak samma principer som ovan nämnts för investeringsfond. Se not 7 till koncernens bokslut.

Särskild invltSteringsfond

Svenska bolag hade för inkomståren 1983 och 1984 skyldighet att sätta in 20 procent av vinsten före skatter m m på ett räntelöst konto- särskilt investe- ringskonto- hos Sveriges Riksbank. Mot insättningen svarande avsättn_ing_ var avdragsgill vid inkomsttaxeringen. l övrigt gäller i huvudsak samma pnnc1per som ovan nämnts för investeringsfond. Se not 7 till koncernens bokslut.

Vinstfond

Svenska bolag hade skyldighet att för inkomståret 1980 avsätta 25 procent_av vinsten före skatter m m till s k vinstfon d. Hela det avsatta beloppet måste •n- betalas på rantelöst konto-vinstkonto- hos Sveriges Riksbank. l övrigt gäller i huvudsak samma principer

som

ovan nämnts för investeringsfond. Se not 7 till koncernens bokslut

Valutakursreserv

Som framgått tidigare under rubriken "Omräkning av utländska valutor" om- räknas i koncernens bokslut tillgångar och skulder i de utländska dotter- bolagens balansräkningar efter balansdagens kurser. . .

Tillgångar och skulder i de enskilda koncernbolagen omräknas t111 landets valuta med kurser som för tillgångarna utgör den lägre av kursen vid anskaff- ningstillfället respektive balansdagens kurs och för skulderna de~ h~e av kursen vid skuldsättningstillfället respektive balansdagens kurs. Vardenngen till balansdagens kurs medför således i vissa fall en högre värdering av tillgång- ar respektive en lägre värdering av skulder i utländsk valuta i koncernens bok- slut än i de enskilda bolagens bokslut. Skillnaden redovisas i koncernens bok- slut som en obeskattad reserv, "Valutakursreserv" och årets förändring av denna bland "Bokslutsdispositioner"

Koncernbidrag

Koncernbidrag i form av vinstöverföring kan under vissa förutsättningar lämnas mellan svenska bolag inom samma koncern. Lämnade bidrag är normalt av- dragsgill kostnad för givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren. Se not 7 till koncernens bokslut

19

VARULAGER

Varulagret är i koncernens balansräkning upptaget till den lägsta av anskaff- ningskostnaden enligt den s k först in - först ut principen respektive åter- anskaffningskostnaden. För inkuransrisker har avsatts betryggande reserver.

Lagrets värde överstiger ej varornas försäljningsvärde efter avdrag för försälj- ningskostnader.

AVSKRIVNINGAR PÅ MATERIELLA OCH IMMATERIELLA AN LÄGG N l NGSTILLGÅ NGAR

Koncernen skiljer i sin redovisning mellan tre avskrivningsbegrepp, nämligen kalkylmässiga avskrivningar, avskrivningarenligt plan och extra avskrivningar.

Kalkylmässiga avskrivningar används av produktionsföretagen i kostnads- redovisningen och bestäms med ledning av anläggningarnas nuanskaffnings- kostnader och uppskattade ekonomiska livslängder.

l affärsredovisningen ersätts de kalkylmässiga avskrivningarna av avskriv- ningar enligt plan med i huvudsak samma avskrivningssatser men beräknade på anläggningarnas anskaffningsvärden. Avskrivningar enligt plan bestäms med ledning av tillgångarnas anskaffningsvärden och beräknade ekonomiska livslängder. Byggnader skrivs i allmänhet av med 2-4 procent per år medan huvudparten av maskinerna skrivs av med 10-20 procent perår-i båda fallen utan hänsyn till eventuella nedskrivningar av anläggningarna mot investerings- fond. Immateriella tillgångar avskrivs med 10-20 procent per år.

Vad gäller försäljningsbolag har kalkylmässiga avskrivningar och avskriv- ningar enligt plan fastställts uppgå till samma bel o p p som skattemässigt gjorda avskrivningar.

Skillnaden mellan skattemässigt gjorda avskrivningar och avskrivningar enligt plan benämns extra avskrivningar.

PRODUKTUTVECKLINGSKOSTNADER OCH GARANTIKOsTNADER Produktutvecklingskostnader belasta r rörelsens kostnader nä r de uppstår. Av- sättning för beräknade kostnader för produktgaranti görs i samband med att produkterna säljs.

2 RIRELSENS KOSTNADER

Rörelsens kostnader reducerades med 45.000 (-} avseende bidrag från Industrifonden för utveckling av hydrostatiska transmissionssystem och be- lastades med 42.000 ( -40.061} avseende återbetalning tillindustrifonden av tidigare år erhållna bidrag till civiltflygmotorprojekt

Produktutvecklingskostnaderna uppgick til1112.636 ( 111.895).

För resultatbonus till anställda enligt Volvo Flygmotors bonussystem, som in- fördes på prov under år 1984, belastades rörelsens kostnader med 8.136 (4.890).

7 IOKSWTSDISPOSITIONER OCH OBESKATTADE RESERVER

Förändringarna i de obeskattade reserverna visas nedan. Se vidare not l till koncernens bokslut. Under rubriken "Bokslutsdispositioner" redovisas de av- sättningar som gjorts i resultaträkningen.

Allmänna varulager- reserver

Obeskattade reserver vid slutet av 1983 470.314

Bokslutsdispositioner-1984 -55.455

Nedskrivning mot investeringsfonder 1984

Obeskattade reserver vid slutet av 1984 414.859

Bokslutsälspositioner 1985 100.450

N ed skrivning mot i nvesteri ngsfon_der 1985

Obeskattade reserver vid slutet av 1985 515.309

20

3 AVSKRIVNIN&AR Planenliga avskrivningar:

Maskineroch inventarier Byggnader

Markanläggningar

1985 75.063 5.079 332

1984 74.937 4.636 296

Summa 80.474 79.869

Härtill kommer avskrivningar på immateriella tillgångar med 76.629 (67.883(

vilka belastats rörelsen. De immateriella tillgångarna har i tidigare bokslut genom extraavskrivningar avskrivits i sin helhet, varför återföring av planenliga avskrivningar sker under bokslutsdispositioner.

Koncernens kalkylmässiga avskrivningar på anläggningar uppgick till 138.483 (124.566).

4 RÄNTOR

1985 1984

R ä n teintäkter

från koncernbolag 6.091 3.233

från övriga 111.399 103.660

Summa 117.490 106.893

Räntekostnader

till moderbolag 2.579 2.891

till övriga 30.697 22.270

Summa 33.276 25.161

Räntenettot blev således +84.214 +81.732

5 VALUTAKURSDIFFERENSER

Tillgångar och skulder i utländsk valuta värderas vid utgången av året till balansdagens kurs. Kursdifferenser på upptagna och lämnade långfristiga lån uppgående till + 10.745 ( -8.508) redovisas som en finansiell intäkteller kos nad. Övriga kursförluster och kursvinster ingår i rörelsens kostnader. -

6 RESULTATBONUS TILL ANSTALLDA

Under 1982 infördes hos AB Volvo och dess helägda dotterbolag i Sverige ett_

resultatberoende bonussystem som skall tillämpas på prov till och med

ä{

1985. Avsättningen för resultatbonus uppgick till11.568 (12.458).

Resultatbonus till anställda en~igt Volvo Flygmotors bonussystem belastade rörelsens kostnader (se not 2}.

Ackumule- lnveste- Särskild rörnyelse- Valuta- Summa

radeextra- rings- investe- fonder kurs-

avskriv- fonder rings- reserv

ningar fond

81.650 6.750 7.500 6.005 572.219

1.500 50.200 26.835 1.474 24.554

14.250. - 6.750 -7.500

97.400 50.200 26.835 7.479 596.773

10.418 15.415 4.415 -2.831 127.867

24.484 - 5.632 - 18.852

132.302 59.983 7.983 4.415 4.648 724.640

Bokslutsdispositioner innehåller även koncernbidrag till AB Volvo med 50.000 (-) och extraavskrivningar på immateriella tillgångar med netto 14.496 (58.430). se not 3 till koncernens bokslut.

De ackumulerade extraavskrivningarna inklusive nedskrivningar mot in- vesterings-, vinst-och särskilda investeringsfonder kan uppdelas enligt följan- de:

Maskineroch inventarier Byggnader

tv'larkanläggningar Summa

1985 73.967 55.819 2.516 132.302

1984 55.622 39.242 2.536 97.400

Minoritetens andel av obeskattade reserver utgjorde 1.084 (720). Planennga __ avskrivningar understeg 1985 och 1984 skattemässigt tillåtet belopp. De extra

~vskrivningarna, vilka redovisas som bokslutsdisposition, fördelar sig enligt följande:

1985 1984

Maskineroch inventarier 13.126 3.923

Byggnader - 2.559 2.277

Markanläggningar 149 146

Summa 10.418 1.500

Med utnyttjande av investeringsfonder och särskild investeringsfond skrevs anläggningsvärden ned med 24.484 (14.250). Därav skrevs maskiner och inventarier ned med 5.219 (2.100), byggnader med 19.136 (11.100) och markanläggningar med 129 (1.050). Dessa nedskrivningar har ökat de ackumulerade extraavskrivningarna.

8 SKAmR

Som omnämnts i not l till koncernens bokslut medger skattelagstiftningen i Sverige och vissa andra länder företag att reducera sin beskattningsbara inkomst genom avsättningar till obeskattade reserver. Beskattning av obeskat- tade reserver sker då dessa upplöses, utom i de fall då upplösning avser att ,.äcka förluster eller avräkning sker mot förlustavdrag.

Resultat före bokslutsdispositioner och skatter fördelas geografiskt enligt följande:

3verige Utanför Sverige Summa

skattekostnaden fördelas geografiskt enligt följande:

Sverige Utanför Sverige Summa

1985 1984

215.063 8.570 223.633

140.671 2.472 143.143

1985 1984

20.071 1.668 21.739

18.049 1.050 19.099

Från räkenskapsåret 1984 utgår för svenska aktiebolag vinstdelningsskatt uppgående till 20 procent av en på visst sätt beräknad vinst. r koncernens skattekostnad ingår sådan skatt med 10.052 (-).

9 MINORITETSANDEL l RESULTAT OCH KAPITAL

Av minoritetsandel i resultat samt beskattat eget kapital i koncernbolag avser merparten minoritetens andel hos Volvo Hydraulik AB.

10 BANKRAKNINGAR OCH KASSA, LAN OCH PLACERINGAR

Bankräkningar inkluderar inlåning via AB Volvo med 102.773 (27.630>.

Lån och placeringar som sträcker sig över en längre tidsperiod än ett år kan vid behov omvandlas till likvida medel. Lån och placeringar inkluderar medel på likviditetskonto hos Sveriges Riksbank med 15.871 (7.509).

11 FORDRIHUR

Andra fordringar kan uppdelas enligt följande:

Växelfordringar Kundfordringar

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förskott tillleverantörer övriga fordringar Summa efter avdragför reserver för osäkra fordringarom2.993 (1.589)

12 VARULAGER

Efter avdrag för inkuransrisker var lagret vid årets slut:

Försäljningsprodukter Produkter i arbete Produktionsmaterial

1985 1984

1.815 1.166 207.946 142.844 18.347 27.051 2.425 1.137 50.774 26.406

281.307 198.604

1985 1984

74.555 408.172 607.897

65.450 326.048 461.176

Summa 1.090.624 852.674

13 SPÄRRKONTON HOS SVERIGES RIKSBANK

För allman investeringsfond För särskild investeringsfond Summa

1985 32.970 7.235 40.205

1984

Under år 1986 kommer 15.976 att inbetalas till Sveriges Riksbank vilket utgör 75 procent av 1985 års avsättningar till allmanna investeringfonder och 100 procent av 1985 års avsättningar till förnyelsefonder.

21

14 FASTIGHETER, MASKINER OCH INVENTARIER Följa n de värden redovisas för koncernens anläggningar:

Anskaffnings- kostnad

1985 1984

Maskineroch inventarier 765.723 708.748

Byggn~der 163.400 142.533

Markanlilggningar 9.092 8.284

Mark 5.527 5.317

Anläggningar under uppförande 11.344 11.139

Summa 955.086 876.021

15 AKTIEROCHANDELAR

Procen- tuellt innehav

Nominellt Bokfört Specifikation av

innehav:

värde värde

Sauer Getriebe AG, NeumOnster Arianespace SA, Paris

l ndustrigruppen JAS Aktiebolag, Stockhol m Scandinavian Energylechnology AB, Trollhättan Malmfältens Finans AB, Kiruna

Summa

16 KORTFRISTIGA SKULDER

3 1,6 20 10 7,6

1()()0-tal

DEM 900

FRF 2.520 SEK 1.000

SEK 350

SEK 1.000

Av koncernens kortfristiga sk u l der utgjorde 1.156.863 eller 97 procent ej räntebärande skulder.

Banklån för vilka säkerheter har ställts uppgick vid årets utgång till O. Mot- svarande belopp för andra kortfristiga skulder utgjorde 520.652.

Banklån och övriga lån innefattar kortfristig del av långfristiga skulder med 18.393 (20.922). Vid årets slutuppgick beviljade men ej utnyttjade kreditertill ca 7.400.

Balansräkningens belopp för övriga kortfristiga skulder samt avsättningar omfattade:

Växelskulder Skatteskulder Löner och källskatter Övriga skulder

1985 4.182 13.297 86.482 9.691

1985 8.329 2.534 1.000 350 1.000 13.213

Upplupna kostnader och förutbeta Ida intäkter Flygmotorprojekt, samarbetspartner Lönebikostnader

153.589 17.255

64.573 14.747

1984

7.702 1.787 1.000 350

10.839

1984 1.092 11.222 88.821 9.416

Avsättningar 55.687 226.531 54.007 133.327

Summa 340.183 243.878

22

Ackumulerade Värde enligt avskrivningar balansräkning

enligtplan

1985 1984 1985 1984

521.335 471.608 244.388 237.140 78.473 73.477 84.927 69.056

2.408 2.073 6.684 6.211

5.527 5.317 11.344 11.139 602.216 547.158 352.870 328.863

.fl

17 LANGFRISTIGA LAN

Långfristiga revers-och inteckningslån uppgick vid årets slut sammanlagt till359. 707. Säkerheter är stillida för 10.917 av dessa lån, vilka fördelar sig på följande valutaslag:

1985 1984

ATP-lån 8.722 12.479

STP-Iån 27.574 24.221

statliga lån med villkorlig återbetalningsskyldighet 252.900 297.971

Övrigt 5.266 6.518

l .

Lån i svensk valuta 294.462 341.189

Banklån i andra valutor

USD US-dollar 44.124 65.123

DEM Västtyska mark 14.107 9.207

'='lygmotorprojekt, samarbetspartner

~.JSD US-dollar 25.407 49.409

Summa 378.100 464.928

Avgår amorteringar 1986 resp 1985 18.393 40.583 Långfristiga lån enligt balansräkning 359.707 424.345 De långfristiga lånen förfallertill betalningenligt

följande:

1987 22.801

1988 51.675

1989 14.918

1990 2.711

1991 ellersenare 267.602

Summa 359.707

18 AVSATT TILL PENSIDNER

De svenska koncernföretagen gör löpande inbetalningar för vissa pensions- kostnader, t ex ATP och STP. Företagen försäkrar sin ansvarsskyldighet för pensionsskulder hos tredje part. Avsättningen till pensioner motsvarar det för-

-:äkringstekniskt beräknade värdet av lagstadgade och frivilliga pensionsför-

,nåner. Koncernföretag utanför Sverige fonderar i allmänhet de avsatta pen-

sionskostnaderna. Koncernens pensionskostnader uppgick under året till 103.649 (93.659).

19 EGET KAPITAL

· ··O et egna kapitalet förändrades enligt följande:

Bundet eget kapital Fritt

Aktie- Bundna eget

kapital reserver kapital

Vid slutet av 1983 90.000 17.653 21.189

Avsättningtill bundna reserver

från fritt eget kapital

+

^{2.0Q0 - 2.000}

Utdelning - 13.500

Omräkningsdifferenser¹¹ 283 109

Nettovinst 1984

+

41.005

Vid slutet av 1984 90.000 19.370 46.585

Utdelning 36.500

Nyemission

+

20.000

Omräkningsdifferenser n

+

⁴³⁴

+

367

Nettovinst 1985

+

^9.252

Vid slutet av 1985 110.000 19.804 19.704

1'Kursdifferenser på eget kapital kommenteras under "Redovisnings-

principer".

20 STALLDA PANTER

1985

Fastighetsinteckningar 43.678

Företagsinteckningar 346.000

Lånereverser utomstående 362.000

Spärrade banktillgodohavanden 3.399

Summa 755.077

Skulder för vilka ovanstående panter stillits som säkerhet upp- gick vid 1985 års utgång till531.569.

21 ANSVARSFORBINDELSER

1984 47.948 346.000 444.200 1.438 839.586

1985 1984

Diskonterade växlar

Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser

5.642 90.713

Summa 96.355

•Definitioner:

Andel eget riskbärande kapital

är beräk- nad som sununan av eget kapital, minoritetskapi- tal och totala obeskattade reserver dividerat med summa tillgångar.

Avkastning på totalt kapital exklusive rörelseskulder

är beräknad som rörelseresultat efter planenliga avskrivningar ökat med räntein- täkter dividerat med genomsnittlig balansomslut- ning med avdrag för ej räntebärande kortfristiga skulder.

Avkastning på eget riskbärande kapital

är beräknad som resultat före bokslutsdispositio- ner och skatter dividerat med summan av genom- snittligt eget kapital, minoritetskapital och obe- skattade reserver.

Avkastning på eget kapital

är beräknad som resultat före bokslutsdispositioner och skatter minskat med en schablonmässig skattebelastning av 50 procent. Detta resultat har dividerats med summan av genomsnittligt eget kapital, minori- tetskapital och 50 procent av obeskattade reserver.

Räntetäckningsgraden

är beräknad som rö- relseresultatet efter planenliga avskrivningar ökat med ränteintäkter dividerat med räntekostnader.

Balanslikviditeten

är beräknad som omsätt- ningstillgångar dividerade med kortfristiga skul- der inklusive förskott.

3.920

72.592 76.512

23

24

Resultaträkning- Volvo Flygmotor AB

t kr

Försäljningsvärde ... . Rörelsens kostnader (not l) ... ..

Planenliga avskrivningar (not 2) ... ..

Rörelseresultat efter planenliga avskrivningar Finansiella intäkter och kostnader

Ränteintäkter (not 3) ... . Räntekostnader (not 3) ... . Valutakursdifferenser på lån (not 4) ... .

Resultat efter finansiella intäkter och kostnader .. ..

Resultatbonus till anställda (not 5) ... ..

Resultat före bokslutsdispositioner och skatter ... . Bokslutsdispositioner (not 6) ... ..

Resultat före skatter ... . Skatter (not 7) ... ..

Arets nettovinst ... .

1985 1.408.424 1.142.453 146.997 118.974

117.884 31.640

+

13.373

+

99.617 218.591 - 10.878

207.713 -191.728

15.985 15.766 219

1984 1.167.186 967.046 136.209

63.931

107.628 23.664

-

7.924

+

76.040 139.971

- 11.305 128.666 - 71.530 57.136 17.508 39.628

Ba lansräkning - Volvo Flygmotor AB

t kr Tillgängar

Omsättningstillgånga r

Bankräkningar och kassa (not 8) ... . Lån och placeringar (not 8) ... . Fordringar på dotterbolag (not 9) ... . Fordringar på övriga koncernbolag (not 9) ... ..

Andra fordringar (not 9) ... . Varulager (not 10) ... . Spärrkonton hos Sveriges Riksbank (not 11) ... . Anläggningstillgångar

Fastigheter, maskiner och inventarier (not 12) ..

Aktier och andelar (not 13) ... ..

Långfristiga lån till dotterbolag ... . övriga långfristiga lån ... . Summa tillgängar ... .

Skulder och eget kapital Kortfristiga skulder (not 14)

Skulder tillleverantörer ... . Förskott frän kunder ... . Skulder till moderbolag ... . Skulder till dotterbolag ... . Skulder till övriga koncernbolag ... . Banklän ... . Övriga län ... . övriga kortfristiga skulder samt avsättningar Långfristiga skulder

Skulder till moderbolag ... . skuldertill dotterbolag ... . Revers-och inteckningslän (not 15) ... ..

Avsatt till pensioner (not 16) ... . Obeskattade reserver (not 17)

Eget kapital (not 18) Bu n det eget kapital

Aktiekapital (1.100.000 aktier å nom 100 kr) Reservfond ... .

Frittegetkapital

Kvarstäende vinst ... ..

Årets nettovinst ... .

Summa eget kapital ... ..

Summa skulder och eget kapital

Ställda panter (not 19) ... . Ansvarsförbindelser (not 20) ... . Beslutade investeringar i anläggningar (not 12) .. .

31 december 1985

111.561 678.582 4.785 238.365

1.033. 708 2.067.001

311.032 47.865 8.200

40.205

650 367.747

- - -

2.474.953

122.768 629.872 54.046 16.796 1.655 11.031

7.239

309.680 1.153.087

16.234 136 354.053

130.883 501.306 684.356

110.000 18.000 128.000

7.985 219 8.204

136.204 2.474.953

745.194 92.951 191.138

31 december 1984

108.846 839.708 1.245 12.555 152.252

794.380 1.908.986

292.970 47.115 13.371

400 353.856

--~

2.262.842

114.148 622.858 2.846 2.151 4.977 13.025 7.164

216.761 983.930

18.723 136 423.889

117.555 560.303 566.124

90.000 18.000 108.000

4.857 39.628 44.485

152.485 2.262.842

830.523 77.782 248.609

25

26

Finansieringsanalys - Volvo Flygmotor AB

---~

t kr

Arets verksamhet

Resultat före bokslutsdispositioner och skatter Avskrivningar som belastat detta resultat ... ..

Skatter ... . Uttagfrån/insättning på spärrkonton hos

Sveriges Riksbank ... ..

Medel tillförda från årets verksamhet ... .

Medel bundna i verksamheten

Ökning(-), minskning(+) av omsättningstillgångar:

Varulager ... . Kortfristiga fordringar ... . Ökning(+), minskning(-) av kortfristiga skulder:

Skulder tillleverantörer ... . Förskott från kunder ... ..

Skulder till koncern bolag ... . Banklån och övriga lån ... ..

Övriga kortfristiga sk u l der ... ..

Nettofinansiering från ärets verksamhet ... ..

Investeringar (ökning - )

Förändring av aktier och andelar ... ..

Investeringar i immateriella tillgångar ... . Fastigheter, maskiner och inventarier:

Investeringar ... . Restvärden på sålda och utrangerade

anläggningstillgångar ... ..

Långfristiga fordringar- netto ... ..

Aterstår efter nettoinvesteringar ... .

Extern finansiering, utdelnlni m m

Öknin~ (

7-),

minskning (-)av långfristiga skulder ..

Nyem1ss1on ... . Koncernbidrag ... : ... . Utdelning till aktieägaren ... .

Förändring av likvida medel

Bankräkningar, kassa, lån och placeringar

-239.328 - 77.098

+

8.620

+

7.014

+

62.523 - 1.919

1985

+207.713 +146.997 - 15.766 - 40.205 +298.739

+

92.919 -147.269

750 - 91.125 -102.368

+

13.938

+151.470

+

4.921 -175.384

- 58.997

+

20.000 - 59.000

- 23.914

- 36.500 -134.497

158.411

8.631 + 11.793 + 16.311 + 862 + 1.894 + 1.792

1984

+1 28.666 +136.209 - 17.508

+ 247.367

+ 93.724 +117.745

+ 830 -126.31 3

- 88.120 + 2.168

+365.112

+ 861 -210.574

+ 31.087 + 9.000

+ 1 54.538

- 13.500 + 26.587

+181.125