Högteknologiska förvärv, värdeskapande eller inte? -

Högteknologiska förvärv,

värdeskapande eller inte? -

En eventstudie på svenska bolag

Kandidatuppsats 15 hp

Företagsekonomiska institutionen

Uppsala universitet

HT 2020

Datum för inlämning: 2021-01-15

Marcus Bergman

Filip Larsson

Sammandrag

Den här uppsatsen undersöker ifall högteknologiska förvärv är värdeskapande eller inte i Sverige. I tidigare forskning råder det skiljaktiga meningar huruvida företagsförvärv är värdeskapande överhuvudtaget. I högteknologiska bolag är innovation och kunskap centralt vilket kan påverka framgången för förvärv. Sverige har även en särskild kollektivistisk kultur vilken ytterligare tros påverka. En eventstudie med urvalet 73 förvärv under perioden 2003 till 2020 genomförs där resultatet visar en signifikant positiv kumulativ onormal avkastning (CAR). Det här indikerar värdeskapande enligt den effektiva marknadshypotesen. Vidare efter en uppdelning av resultatet i två grupper av relativ storlek på förvärven påträffas att de större förvärven har en högre CAR och starkare statistisk signifikans, medan de mindre förvärven inte påvisar någon signifikant CAR. Resultatet sammanfaller med en rad tidigare studier i andra länder.

Nyckelord

:

Innehållsförteckning

1. Inledning 3

1.2 Syfte och frågeställning 6

1.3 Disposition av studie 6

2. Teoretisk referensram & empirisk litteratur 7

2.1 Effektiva marknadshypotesen (EMH) 7

2.2 Kunskapsbaserad och resursbaserad teori 8

2.3 Marknadskraftsteori 9

2.4 Hybristeori 9

2.6 Synergi 9

2.7 Hypotesformulering 10

2.8 Tabell över tidigare studier 12

3. Metod 14

3.1 Insamling av data 14

3.2 Urval och Bortfall 14

3.3 Eventstudie 16

3.4 Metodologiska och teoretiska begränsningar 19

4. Resultat 21

5. Diskussion 24

6. Slutsats 26

6.1 Förslag på fortsatt forskning 27

7. Referenser 29

8. Bilagor 35

1. Inledning

Inledningen är det första avsnittet och behandlar en introduktion till det valda ämnet där en överblick presenteras. Därefter ges en redogörelse för syftet och avslutas sedan med en disposition av studien där uppsatsens följdordning presenteras.

1.1 Introduktion

På den moderna marknaden har samgåenden och förvärv (hädanefter endast förvärv) blivit en strategi för att styra bolag framåt. Bolag kombinerar sina resurser och förmågor med andra bolag i hopp om att förbättra företagets prestation. Att förvärva eller att utföra ett

företagsuppköp betyder att ett bolag (förvärvare) köper upp allt, eller en del av ett annat bolags (målbolag) kapital. Detta ger köparen mer kontroll över den uppköpta verksamheten (Finkelstein & Cooper, 2012:2). Ur en aspekt kan förvärv även vara ett samgående mellan två bolag (Hovenkamp, 2012).

Den allmänna uppfattningen till varför förvärv utförs är för att de anses vara värdeskapande, öka resultatet och aktieägarvärdet (Risberg, 2006:2). Trots att förvärv blivit mer och mer förekommande råder det skiljaktiga meningar angående om det verkligen är värdeskapande.

Det uppstår en konflikt då förvärven ökar men resultaten efter ett förvärv ofta är sämre än först förutspått (Weber, 2011). Studier har visat att förvärv i allmänhet är värdeförstörande och leder till en negativ onormal avkastning (Agrawal m.fl. 1992; Gregory, 1997). Andra studier visar en värdeökning genom att påvisa en positiv onormal avkastning efter förvärv (Dutta & Jog, 2009). Onormal avkastning är differensen mellan förväntad avkastning och faktisk avkastning under en viss period. (Mackinlay, 1997).

Den högteknologiska sektorn är karakteriserad av att affärsmodellerna kräver hög kompetens, utveckling och innovation. Industrier som faller under denna benämning är exempelvis bolag som tillverkar flygplan, datorer och läkemedel (Zakrzewska, 2013). Tidigare studier visar att bolag som förvärvar lägger mindre pengar på Forskning och Utveckling (FoU). Det framstår som att förvärv är en strategi vilken i viss mån är menad att ersätta FoU (Blonigen & Taylor, 2000). Eftersom det är centralt i affärsmodellen med avancerad kompetens, blir det särskilt intressant att studera förvärv inom den högteknologiska sektorn.

Uppfattningen om varför förvärv utförs i den högteknologiska sektorn är för att den

förvärvande firman begär nyttjanderätt till humankapital, en viss teknologi eller en specifik produkt som målbolaget besitter. Trots att många förvärv misslyckas med att skapa värde motiveras ändå bolag till att fortsätta med dessa. Detta eftersom högteknologiska förvärv tenderar att förbättra marknadsstyrkan, uppnå strategisk förnyelse och möjligheten att lägga till värdefulla resurser till bolaget. Dessa motivationsfaktorer kan leda till positiva

konsekvenser i form av tillgång till en nyskapande kraft hos de mindre bolag som förvärvas, tillgång till komplex kunskap, utöka marknadsandelar till nya geografiska regioner, nya kundgrupper och eliminerandet av rivaler (Graebner m.fl. 2010). Cloodt m.fl. (2006) visar i sin studie att relativt stora högteknologiska förvärv leder till en ökad innovation. Dessa fördelar sammanfaller med flertalet studier som finner en positiv onormal avkastning vid tillkännagivandet av ett högteknologiskt förvärv (Kohers & Kohers, 2000; Lusyana & Sherif, 2016; Benou m.fl. 2007).

Forskning presenterad av Rossi m.fl. (2013) påvisar att förvärv skapar mervärde i form av extern tillväxt, men att det också finns en komplexitet när bolag går samman. Inom den högteknologiska branschen kan förvärv bidra till en problematik, det på grund av hög osäkerhet och stor tillväxt vilket skapar svårigheter med att förutse framtida resultat.

Eftersom bolagen är drivna av att förvärva ny teknologi och kunskap finns det risker med att det förvärvande bolaget inte besitter den kunskap som krävs för att kontrollera den nya teknologin. Trots detta betalas en särskilt hög premie vid högteknologiska förvärv (Rossi m.fl. 2013). Ernst och Vitt (2000) undersöker hur nyckelpersoner inom uppfinnandet av patent presterar efter att bolaget har blivit uppköpt. Med nyckelpersoner menas de personer som utvecklat särskilt många patent för bolaget och är en nyckel till målbolagets framgång.

De finner att integreringen kan misslyckas och nyckelpersonerna ofta lämnar, eller presterar sämre än innan. Större förvärv kan enligt Hitt m.fl. (1996) också göra att integreringen vid högteknologiska förvärv försvåras.

Chaudhuri och Tabrizi (1999) hävdar att förvärv tenderar att leda till en ökad

personalomsättning på grund av stora förändringar i arbetsmiljön vilket leder till mediokra resultat. I den högteknologiska sektorn har anställda många karriärmöjligheter på grund av deras expertis vilket resulterar i att bibehållandet av anställda vid förvärvstillfället är en viktig

huvudanledningarna med förvärvet är att få tillgång till en viss kompetens men de anställda med denna kompetens lämnar företaget till följd av förvärvet.

Porrini (2004) påvisar en negativ onormal avkastning vid högteknologiska förvärv och menar att de är värdeförstörande. Den högteknologiska industrin karaktäriseras av att ha andra behov vid förvärvstillfället, jämfört med andra industrier. Det följer av att de är beroende av att komma upp med nyskapande idéer, samla information och diversifiera sina olika

innovationer. Ett snabbt åldrande för en innovation, tillsammans med en kortare

produktlivscykel resulterar i att integreringsprocessen behöver gå snabbt för att uppnå ett tillfredsställande resultat. Kunskapsbaserade resurser behöver förvaltas effektivt och snabbt, annars riskerar bolaget att skapa ett fönster för andra konkurrenter att ta fram liknande

innovationer. Därmed förlorar bolaget sin konkurrensfördel om integrationsprocessen blir för långdragen (Porrini, 2004).

I Sverige har det utförts 341 inhemska förvärv under 2019 med ett totalt värde på 22,4 miljarder euro (Baker McKenzie, 2019). Vidare har huvudstaden Stockholm även benämnts vara den andra mest innovativa regionen för ny teknologi efter Silicon Valley (Bergquist m.fl., 2019). Sverige har en del egenskaper i sin kultur vilket medför att högteknologiska förvärv blir särskilt intressanta att undersöka i landet. Larsson och Lubatkin (2001) finner i sin studie att social kontroll i förvärv är positivt korrelerat med att de inblandade företagen lyckas integrera sina organisationer efter ett förvärv vilket vidare leder till ett större

värdeskapande. Social kontroll i förvärv innebär informell kommunikation med fokus på samarbete, laganda och synen på målbolaget som en partner. I kontrast till social kontroll finns det traditionella hierarkiska tillvägagångssättet där förvärv kör över och invaliderar det uppköpta bolagets kultur, vilket ofta medför motstånd hos anställda. I närmare 80 år har Sverige styrts av en politik vilken manar kollektivt ansvarstagande, lika värde och samarbete.

Larsson och Lubatkin (2001) menar att social kontroll är mer förekommande i Sverige och dess kultur, och att skulle detta kunna skapa en gynnsam effekt för förvärv inom landet.

Sammanfattningsvis går det att säga att flertalet faktorer inverkar på om ett högteknologiskt förvärv är framgångsrikt eller inte i Sverige. Alla faktorer tros dock ha en inverkan på förvärv i landet och resultatet av studien kan indikera ifall de positiva faktorerna väger mer än de negativa och vice versa.

1.2 Syfte och frågeställning

Syftet är att undersöka om högteknologiska förvärv är en värdeskapande strategi för börsnoterade bolag i Sverige. Vidare ämnas effekten av förvärvarens relativa storlek gentemot målbolaget vid dessa förvärv att undersökas. Frågeställningen är därmed: Är högteknologiska förvärv i Sverige värdeskapande eller inte?

1.3 Disposition av studie

Efter avsnitt ett som utgörs av introduktion och syfte fortsätter studien med en

litteraturöversikt i avsnitt två. Där sammanställs relevanta texter angående den effektiva marknadshypotesen och andra teorier. I avsnitt tre förklaras metoddelen och hur vi har gått till väga för att utföra studien. Därefter i avsnitt fyra presenteras resultatet från vår studie vilket sammanhänger med en diskussion i avsnitt fem. Avslutningsvis, i avsnitt sex och sju presenteras en slutsats som ger svar på den problematisering vi presenterade i början samt förslag på framtida forskning.

2. Teoretisk referensram & empirisk litteratur

I det andra avsnittet ges en redogörelse om den teoretisk referensram som appliceras i uppsatsen. Referensramen omfattar relevanta teorier, hypotesformulering och den tidigare forskningens upplysningar.

2.1 Effektiva marknadshypotesen (EMH)

Fama (1998) menar att enligt teorin om marknadens effektivitet, bör marknaden vid offentliggörandet av ny information snabbt integrera händelsen i aktiepriset och korrekt prissätta alla nya händelser. Teorin kritiseras av flertalet forskare inom olika fält vilka menar att EMH kan diskuteras (Yen & Lee, 2008; Jensen, 1978). Fama (1998) motsätter sig dock till vanliga argument som att marknaden ofta överreagerar. Han anser att alla överreaktioner balanseras med lika viktade underreaktioner som innebär att rationalitet alltid är slutresultatet.

Genom att konstruera en modell som beräknar den förväntade avkastningen för företaget innan eventet, och sedan mäta det verkliga utfallet, erhålls en eventuell onormal avkastning.

Enligt EMH innebär denna potentiellt onormala avkastning att händelsen orsakar en värdeförändring för företaget (Fama, 1998).

EMH kategoriseras in i tre olika former för hur pass effektiv marknaden anses. Dessa är svag, semi-stark och stark form. Svag form omfattar historisk data, närmare bestämt tidigare

prisutveckling. Semi-stark form inkluderar historisk data och publik information. Publik information är information bolagen publicerar i sina finansiella rapporter vilket är tillgängligt för alla intressenter. Stark form består av både publik och privat information, där privat information innebär upplysningar som enbart är åtkomlig internt inom bolaget. Den semi- starka formen motiverar en eventstudie då den nya publika informationen genast prisas in efter händelsen (Fama, 1970). För denna studie antas att den semi-starka formen gäller vilket baseras på antaganden av Fama (1998).

Yen och Lee (2008) menar att marknaden består av rationella individer där de avvikande fallen är så pass slumpmässiga att de balanserar ut varandra, vilket är i linje med Fama (1998). Shleifer (2000:10) menar dock att det beteendevetenskapliga fältet förklarar att avvikandet från rationalitet är systematiskt och inte slumpmässigt, vilket talar emot teorierna om att marknaden är effektiv.

2.2 Kunskapsbaserad och resursbaserad teori

Ett av de studerade bolagen i urvalet, Knowit (2019), säger i sin årsredovisning: “Under de senaste åren har vi valt att komplettera den organiska tillväxten med förvärv av bolag med för oss ny specialistkompetens på geografier där vi ser en god marknadspotential.” De

högteknologiska förvärven är karaktäriserande i att kompetensen är ett huvudsakligt mål (Ranft & Lord, 2002) Dessa skillnader inom sektorn, gentemot övriga sektorer kan studeras med hjälp av resurs- och kunskapsbaserad teori. Kunskapsbaserad teori fokuserar på hur effektivt kunskap utbyts och bearbetas, samt ett bolags kapacitet att förvandla besittande kompetens till en värdefull prestation (Nickerson & Zenger, 2004).

Kunskap är en viktig beståndsdel i nästintill alla verksamheter och kunskapsteorin syftar på att det är kunskapen bolaget besitter som den bör analyseras efter. Enligt teorin är det effektiva användandet av kunskap en förklaring till varför bolag är lönsamma. Teorin beskriver hur bolag använder sig av information och kunskap för att i sin tur uppnå

konkurrensfördelar. Däremot är inte all kunskap värdefull vilket medför att det är viktigt för bolaget att kunna skilja på värdefull och mindre värdefull sådan (Blome m.fl. 2014). En anledning till misslyckad integrering vid förvärv är dock att anställda gör motstånd till kunskapsöverföringen på grund av upplevelser att förvärvaren är för olik det uppköpta företaget (Empson, 2001).

Resursbaserad teori förklarar hur ett bolag använder sina resurser för att uppnå

konkurrensfördelar (Madhani, 2010). Teorin förklarar resurser genom en kategorisering i tre olikaled. Det första är fysiska kapitalresurser, vilket omfattar anläggningar, utrustning och teknologiska resurser. Den andra är humankapital som omfattar utbildning, erfarenheter och insikter. Den sista är organisationella kapitalresurser vilket kan jämföras hur bolaget är uppdelat (Barney, 1991). Uhlenbruck m.fl. (2006) menar att det kostar tid och innebär svårigheter att utveckla resurser internt och förvärv kan då vara ett alternativ. Författarna menar också att en stor del av värdeskapandet för teknologiska bolag finns i form av

specifika kompetenser och resurser. Deras studie visar på en positiv onormal avkastning vid tillkännagivandet av teknologiska förvärv och menar att värdeökningen beror på de nya resurser och kunskaper som överförs till förvärvaren.

2.3 Marknadskraftsteori

Om bolag har tillgång till en produkt som är svår att ta fram, får bolaget marknadskraft eftersom de ensamt besitter denna resurs. Marknadskraften innebär en styrka gentemot konkurrenter vilken fortsätter att skapa nytt värde. Detta är en anledning till att

högteknologiska bolag anses vara värdeskapande. Marknadskraft hos bolag inom den högteknologiska branschen kan även skapa ett övertag i förhandlingar med eventuella samarbetsbolag (Gans & Stern, 2003). Eftersom teknologiska bolag drivs av

innovationsskapande medför det att industrin är speciell då det råder en hög konkurrens (Pleatsikas & Teece, 2001). Fördelen av en stark marknadskraft ligger i att den minskar konkurrensen (Liu & Lin, 2005). Bolag som har möjlighet att erhålla en marknadskraft i den högteknologiska sektorn får inflytande över flera bestämmelser, till exempel prisutvecklingen (Villar & Rudnick, 2003).

2.4 Hybristeori

En förklaring som givits till varför vissa studier visar på att förvärv inte är värdeskapande är den så kallade hybristeorin, vilken menar att förvärv utförs på grund av andra anledningar (Mulherin & Boone, 2000). Teorin förklarar att vissa bolags anledning med förvärv är att bygga sig ett världsherravälde med bolag för att gynna ledningens välmående istället för att skapa värde för bolaget. Den här företeelsen kan sammankopplas med en negativ onormal avkastning vid publiceringen av ett nytt förvärv (Becher, 2000). Även Raj och Forsyth (2003) finner i sin studie att i förvärvande bolag där det finns identifierad hybris i ledningen uppstår en signifikant negativ onormal avkastning vid offentliggörandet om nytt förvärv. Hybris i ledningen är även sammankopplat med en hög premie vid förvärv, då ledningen anser att målbolaget är dåligt skött och är mer värt med dem som nya ledare.

2.6 Synergi

Synergi är en form av positiv effekt som uppstår efter ett lyckat förvärv. Genom att två bolag går samman öppnas möjligheten till positiva bolagseffekter genom nya insikter och att bolagen kompletterar varandra (Ostrom, 1996). Synergi uppnås när bolagen har en tydlig kommunikation och integration mellan verksamheterna (Tarba m.fl. 2019). Många bolag har kunskap om synergieffekter och tenderar därför att ha en plan angående genomförandet vid förvärvet för att uppnå dessa eftersom det kan leda till ett värdeskapande. Däremot är det

svårt att utföra detta i verkligheten då dessa genomföranden ofta leder till mindre

tillfredsställande resultat (Damodaran, 2005). Uteblivande synergi är en uttalad svårighet med förvärv hos ett svenskt högteknologiskt bolag i studiens urval. Enea säger i sin årsredovisning att “I analysen läggs också stor vikt på möjligheterna att framgångsrikt integrera förvärvet i Enea-koncernen. Risker finns trots detta i form av oönskad personalomsättning, misslyckade produktintegrationer och uteblivna synergieffekter” (Enea, 2008).

2.7 Hypotesformulering

Enligt tidigare litteratur finns det anledningar att högteknologiska förvärv kan skapa värde för svenska bolag. Ranft och Lord (2002) och Zakrzewska (2013) beskriver hur ökad kompetens kan vara en av dessa värdeskapande faktorer, medan Blonigen och Taylor (2000) antyder att förvärv minskar FoU kostnader. Rossi m.fl. (2013) beskriver hur förvärv kan bidra med en ökad extern tillväxt för bolaget, någonting som sammanfaller med Graebner m.fl. (2010) som pekar på ökad marknadsstyrka, förnyelse och resurser. När det förvärvande bolaget ska integrera målbolaget till sin verksamhet tenderar bolag med social kontroll lyckas med detta bättre. Svenska förvärvare har kopplats samman med högre social kontroll och förväntas därav i större utsträckning uppnå positiva värdeskapande synergieffekter (Larsson &

Lubatkin, 2001).

H1: Förvärv inom den högteknologiska sektorn i Sverige har en kortsiktigt positiv onormal avkastning

Negativ onormal avkastning för svenska högteknologiska bolag vid förvärv och att dessa är värdeförstörande argumenteras av Agrawal m.fl. (1992) och Gregory (1997). Chaudhuri &

Tabrizi (1999) förklarar att värdeförstörandet beror på en hög personalomsättning i det förvärvande bolaget efter ett förvärv. Fler argument till att sektorn drabbas av en negativ onormal avkastning är svårigheter med synergier (Damodaran, 2005) och problem att bruka den nya teknologi som erhålls av förvärvaren (Ernst & Vitt 2000). Ernst och Vitt (2000) menar även att det råder en hög osäkerhet inom den högteknologiska sektorn då bolag tenderar att ha en snabb tillväxt. Enligt Porrini (2004) är det en krävande bransch som kräver snabb integration, någonting som riskerar att hämma synergieffekterna.

H2: Förvärv inom den högteknologiska sektorn i Sverige har en kortsiktigt negativ onormal avkastning

Ernst och Vitt (2000) förklarar att majoriteten av många högteknologiska bolags prestation kan härledas till ett fåtal nyckelpersoner. Om dessa personer lämnar vid ett förvärv kan prestationen avsevärt försämras. Dutta och Jog (2009) menar att det kan vara lättare att integrera små förvärv, vilket kan innebära att dessa nyckelpersoner är troligare att stanna och prestera. Då kompetens är det mest centrala vid högteknologiska förvärv är en utav våra hypoteser att små förvärv har potential att leda till ett stort värdeskapande trots sin storlek då kompetensen kan utnyttjas mer effektivt. Rossi m.fl. (2013) förklarar även att vid

högteknologiska förvärv betalas ofta en hög premie vid överlåtelsen. Detta tyder på att ledningar ser potentiella värdeökningar av förvärvet som överstiger målbolagets värde.

H3: Mindre förvärv inom den högteknologiska sektorn i Sverige har en kortsiktigt positiv onormal avkastning

Hitt m.fl. (1996) menar att det finns en problematik vid relativt stora högteknologiska förvärv i och med att målbolaget redan har ett tydligt och etablerat sätt att göra saker på. Därmed behövs mycket resurser läggas på att integrera förvärvet, vilket leder till att innovationen blir lidande och därmed också värdeskapandet. Vijh och Loughran (1997) studie visar att större affärer ger negativ onormal avkastning medan om målbolaget är en mindre firma blir resultatet det motsatta. Dutta och Jog (2009) säger också att det kan vara dyrare och svårare att styra över större målbolag.

H4: Större förvärv inom den högteknologiska sektorn i Sverige har en kortsiktigt negativ onormal avkastning.

Cloodt m.fl. (2006) visar däremot i sin studie att relativt stora förvärv leder till ett större värdeskapande och en ökad innovation. Eckbo m.fl. (1990) får fram ett resultat där man ser en större effekt på den onormala avkastningen om målbolagets storlek representerar en betydande del av det förvärvande bolagets storlek. Om förvärvet är för litet riskerar det att inte avspeglas i avkastningen. Resursbaserade teorin talar även att större förvärv har mer

resurser att tillgå, vilket rimligtvis bör leda till en värdeökning (Uhlenbruck m.fl., 2006;

Madhani, 2010).

H5: Större förvärv inom den högteknologiska sektorn i Sverige har en kortsiktigt positiv onormal avkastning

2.8 Tabell över tidigare studier

Tabell 1 visar tidigare forskning inom högteknologiska förvärv i syfte att ge läsaren en överblick över den forskning som existerar.

Tabell 1: Tidigare forskning

Studie Data Metod Kortsiktigt

eventfönster

Resultat (AR/CAR) Kohers och Kohers

(2000)

1643

högteknologiska förvärv, mellan 1987 och 1996 i

USA.

Kortsiktig AR* 2 dagar CAR** 0,+1

Positiv onormal avkastning i eventfönstret för förvärvaren om målbolaget är högteknologiskt. Den kumulativa onormala avkastningen i eventfönstret är 1,26%.

Lusyana och Sherif (2016)

1078

högteknologiska förvärv, både inhemska och gränsöverskridande mellan 1996 och 2002, och 2007 till 2014 i USA.

Kortsiktig AR BHAR***

11 dagar CAR-5,+5

Positiv onormal avkastning för förvärvaren både om den är inhemsk eller gränsöverskridande.

Inhemsk kumulativ onormal avkastning är 0,12%, medan gränsöverskridande är 0,26% i eventfönstret.

Porrini (2004) 309 förvärv där förvärvaren är noterad och inom den högteknologiska industrin. Av målbolaget finner sig 76% inom industrin.

Studien omfattar åren mellan 1988–1998 i USA.

Kortsiktig AR 11 dagar CAR-5,+5

Negativ kumulativ onormal avkastning för den

högteknologiska förvärvaren med - 1,91% i eventfönstret.

Dranev m.fl. (2019) 178

finansteknologiska (en avgränsning inom den högteknologiska sektorn) förvärv mellan 2010 och 2018 i hela Europa, Kina, Kanada, Indien och USA.

Kortsiktig AR BHAR

7 dagar CAR-3,+3 3 dagar CAR-1,+1 2 dagar CAR 0,+1

Bolag som klassas inom finansteknologi visar på kortsiktig positiv onormal avkastning. Resultatet för följande

eventperioder visade på CAR-

3,+3(0,87%), CAR-1,+1(0,84%) och

CAR 0,+1(1,02%).

Benou och Madura (2005)

3816

högteknologiska förvärv mellan 1980 till 2001 i USA.

Målbolagen är uppdelade i noterade och icke noterade.

Kortsiktig AR 3 dagar CAR-1,+1

När målbolaget är noterat finner CAR- 1,+1 en negativ kumulativ onormal avkastning på 2,75%.

AD**** visar negativt på 1,96%.

För icke noterade målbolag visar CAR- 1,+1 positiv kumulativ onormal avkastning på 1,6%.

Vid AD positivt på 0,88%.

Benou m.fl. (2007) 503

gränsöverskridande högteknologiska förvärv mellan 1985 och 2001.

Förvärvarna är bolag i USA medan målbolagen är alla länder förutom USA.

Kortsiktig AR 2 dagar CAR-1,0 3 dagar CAR-1,+1

För

gränsöverskridande bolag där förvärvaren är från USA finns det en positiv onormal avkastning. Vid AD är onormal avkastning 0,39%.

Eventperioderna visar resultatet

CAR-1,0(0,40%) CAR-1,+1(0,29%) Kinateder m.fl.

(2017)

50 förvärv där förvärvaren är ett högteknologiskt bolag. Förvärven utförs mellan 2006 och 2015 i Sydafrika, Ryssland, Indien, Kina och Brasilien.

Kortsiktig AR 3 dagar CAR-1,+1

Positiv CAR på 0,39% för det förvärvande bolaget under eventperioden.

Däremot har AD en negativ onormal avkastning på -0,12%

*AR, onormal avkastning,** CAR, den dagliga onormala avkastningen ackumulerad över perioden i det studerade eventfönstret,*** BHAR , Buy and Hold Abnormal Returns, är en metod för att mäta långsiktig onormal avkastning, ****

AD, Annonseringsdag, är dagen då informationen om förvärvet offentliggörs för marknaden.

3. Metod

Tredje avsnittet omfattar val av metod där en genomgång av arbetsprocessen presenteras.

Centrala metoddelar där datainsamlingen, urvalet, bortfallet och eventstudie förklaras.

Därefter bearbetas event- och estimeringsfönstret.

3.1 Insamling av data

Datamaterialet har hämtats från Thomas Reuters databas Eikon. Kriterium för insamlad data:

(i) slutförd transaktion (ii) över 50% av målbolagets aktier köps upp (iii) förvärvande bolaget är noterat på svenska börsen (iv) målbolag är ett svenskt bolag enligt Eikon Thomson Reuters databas (v) förvärvet sker mellan 1 januari 2003 och 1 januari 2020 (vi) endast ett förvärv per bolag (vii) både målbolaget och det förvärvande bolaget ska vara inom den högteknologiska sektorn och därmed överensstämma med de SIC-koder som nämns nedanför.

3.2 Urval och Bortfall

SIC-systemet är ett kodsystem för att dela in bolag i olika branscher (EHSO, 2020). Vi definierar den högteknologiska sektorn enligt Coad och Rao (2008), nämligen genom SIC- koderna som börjar med 35,36,37 och 38. Dessa har valts eftersom de här kategorierna präglas av högt innovationstänkande, hög kompetens och utveckling som är karaktäriserande för högteknologin (Zakrzewska, 2013). Vi lägger även till resterande SIC-koder som Kile och Phillips (2009) föreslår, motiverade med att det är koderna som matchar de flesta

företagsekonomiska studiernas definition av högteknologi (se Bilaga 1). SIC-koderna är följande 283,481,482,489, 432, 873 och 737. Däremot fanns inte SIC 432 tillgänglig.

Urvalet för studien är 73 inhemska högteknologiska förvärv (se Bilaga 2). Tidsperioden är mellan 1 januari 2003 och 1 januari 2020. Perioden har valts för att få så många år av data som möjligt, då över och underreaktioner över tid balanseras (Fama, 1998). Perioden

eliminerar också marknadsstörningar i resultatet från It-bubblan (2001) och Corona-kraschen (2020). Det på grund av de svårigheter som uppstår med värdering av bolag under kriser på grund av den särskilt oförutsägbara framtiden (BDO, 2020).

Urvalet har begränsats till att endast ett förvärv för varje företag studeras. Detta för att urvalet bedöms tillräckligt stort och för att undvika alltför hög vikt i undersökningen för

då det förekom att en stor del av urvalet var samma företag som utförde flertalet förvärv (Papadakis & Thanos 2010). Om det finns fler än ett förvärv för det bolaget, väljs det senaste förvärvet då det anses mest relevant. Det här eftersom den högteknologiska industrin befinner sig i konstant snabb förändring (Porrini, 2004). En del observationer utgick på grund av att data saknades på förvärvande bolaget eller målbolaget i Thomson Reuters Refinitiv Eikon Datastream. Det slutgiltiga urvalet är 73 svenska högteknologiska förvärv.

Studien innefattar även ett fokus på den relativa storleken av transaktionens värde gentemot förvärvarens marknadsvärde. En del studier menar att relativt stora förvärv ger större

värdeskapande medan andra hävdar att små bolag är lättare att integrera och därför påverkar mer (Dutta & Jog, 2009). Eckbo m.fl. (1990) hävdar att relativt små förvärv är för minimala för att kunna ha någon påverkan på aktiekursen överhuvudtaget. Inom högteknologiska sektorn menar dock Benou och Madura (2005) att fördelen med förvärvet är personalen och kompetensen, och att den värdeskapande effekten inte går att mäta med måttstocken relativ storlek.

För att studera påverkan av relativ storlek hämtas börsvärde från Thomson Reuters Datastream, samt överförda summor för förvärvet. För de förvärv där informationen inte finns i Datastream, används företagens finansiella rapporter. Där beräknas börsvärde som antalet utestående aktier vid slutet av perioden i årsredovisningen där förvärvet omnämns.

Detta antal aktier multipliceras med aktiekursen tre handelsdagar innan förvärvet (för att undvika eventfönstret) som hämtas från Yahoo Finance. För tre observationer saknas data för köpeskilling eller börsvärde. Urvalet för denna resultatdel minskar därför från 73 till 70 förvärv.

Relativ storlek beräknas med överförda summor för förvärvet dividerat på börsvärdet (Dutta

& Jog, 2009). För att dela upp förvärven i grupperna större och mindre förvärv har urvalet på 70 förvärv delats upp i två grupper (median 3,87%), där den övre gruppen klassas som större förvärv och den undre gruppen klassas som mindre förvärv. Grupperna har valts för att efterlikna Dutta och Jog (2009) men med två grupper istället för tre. Vid tre grupper skulle urvalet bli för litet och undersökningen skulle riskera att ha svårigheter att påvisa statistisk signifikans. Nedan följer tabell 2 för den relativa storleken.

Tabell 2: Urval uppdelat efter relativ storlek

Relativ storlek Större förvärv (>3,87%)

Mindre förvärv (<3,87%)

Total

Antal 35 35 70

Medelvärde 33,99% 1,07% 17,53%

Median 20,92% 0,52% 3,87%

Minimum 3,92% 0,01% 0,01%

Max 221,90% 3,82% 221,90%

Gränsöverskridande förvärv karaktäriseras av utmaningar och problem. Bland annat för att länder har olika ekonomiska klimat, kulturella strukturer och institutionella regleringar (Shimizu, 2004). Dessa effekter önskas exkluderas från studien och därför undersöks endast högteknologiska förvärv med både förvärvare och målbolag inom Sverige.

3.3 Eventstudie

Ett mer långsiktigt perspektiv skulle kunna anses vara mer användbart för att studera hur värdeskapande en ekonomisk händelse är. Buy and Hold Abnormal Returns (BHAR) är en metod med ett långsiktigt perspektiv som är utbredd i dessa typer av studier (Lusyana &

Sherif, 2016; Dutta & Jog, 2009; Dranev m.fl., 2019). Fama (1998) kritiserar dock BHAR för att vara en otillförlitlig metod. Det anses problematiskt att den förväntade avkastningen som tas fram med exempelvis marknadsmodellen inte är helt perfekt. Denna felmarginal

mångdubblas över längre tid vilket resulterar i att metoden blir missvisande. Samma

författare menar dessutom att marknaden är så pass effektiv att företagets framtida prestation skall prissättas korrekt och omedelbart när information om nya händelser släpps till

marknaden. En kortsiktig metod för onormal avkastning rekommenderas därför för en eventstudie.

En eventstudie mäter hur en särskild händelse påverkar värderingen på ett företag och en effektiv marknad inkorporerar direkt in händelsen i aktiepriset. Särskilda ekonomiska händelser såsom förvärv kan isoleras i eventstudien och undersökas med erhållen finansiell data (Mackinlay, 1997).

Ett eventfönster är perioden runt händelsen man avser undersöka. De undersökta dagarna

det kan ta tid för marknaden att inkorporera den nya informationen (Mackinlay, 1997). Vi har valt att studera flera olika eventfönster på 5,3, och 2 dagar. Detta för att de används i flera liknande studier (Kohers & Kohers, 2000; Lusyana & Sherif, 2016; Kinateder m.fl., 2017) och för att öka möjligheten att något eventfönster är statistiskt signifikant. Ett litet

eventfönster passar också för att minimera antalet störningar i resultatet från andra potentiellt ekonomiskt relevanta händelser (Mackinlay, 1997).

För att estimera den förväntade avkastningen för varje givet företag används ett

estimeringsfönster som sträcker sig från 31 (t-31) handelsdagar innan dagen för händelsen (AD) till 120 handelsdagar innan dagen för händelsen (t-120). Det förhållandevis korta estimeringsfönstret (t-2 till t+2) motiveras med att det minskar risken för att det innehåller andra viktiga affärshändelser, som exempelvis andra förvärv (Dutta & Jog, 2009).

Företagets och marknadens faktiska avkastning för dag t räknas ut genom

R

= log(P

) - log(P

)

R

= log(P

) - log(P

)

Där Ri är det enskilda företagets avkastning och Rm är marknadens avkastning. Pt är

aktiepriset för den undersökta dagen och P1-t är aktiepriset dagen innan den undersökta dagen.

För marknadens avkastning används i linje med Lusyana & Sherif (2016) ett värdeviktat jämförelseindex som inkluderar utdelningar, i detta fall OMXSBGI. Indexet OMXSBGI innefattar Stockholmsbörsens 70-100 mest omsatta bolag, det är värdeviktat och inkluderar utdelningar. Värdeviktat innebär att vikten i indexet är lika med vikten bolagets börsvärde har

t-31 t-2 t+2

t-120

Estimeringsfönster T = Eventfönster

t = AD

AR

= R

- (

+

R

)

Den onormala avkastningen för en dag (ARit) räknas sedan ut genom differensen mellan den faktiska avkastningen (Rit) och den förväntade avkastningen utifrån marknadsmodellen som är den mest utbredda modellen i dessa typer av studier (Mackinlay, 1997). Där beta för företaget (𝛽i), erhålls genom den linjära regressionen för företagets avkastning mot

marknadsavkastningen inom estimeringsfönstret. 𝛼i är företagets intercept som också utvinns ur regressionen.

Den genomsnittliga onormala avkastningen för alla företag (AAR) tas sedan fram för given dag.

AAR

𝑁

∑

𝐴𝑅

Till sist beräknas kumulativ onormal avkastning (CAR) genom den kumulerade AR under eventfönstrets period T. Denna nettoeffekt av händelsen är effektiv för att studera händelsens inverkan på bolagets värde (Mackinlay, 1997).

𝐶𝐴𝑅

= ∑

𝐴𝑅

Slutligen utförs ett dubbelsidigt t-test på ett stickprov (One sample two-tailed t-test). Detta utförs på AR i eventfönstret (se bilaga 3), CAR för de olika eventfönstrena (se bilaga 5), och för de två grupperna av relativ storlek (se bilaga 6). Detta test avser att undersöka om

medelvärdet är signifikant skilt från noll. Signifikansnivån, alpha, bestäms till 10 %.

Anledningen till detta är att öka kraften och urskilja skillnader i signifikansen eftersom urvalet är begränsat (Cascio & Zedeck, 1983). Ifall t-värdet överstiger nivån för 10%-ig signifikans utifrån det urvalets frihetsgrader (se bilaga 4) accepteras nollhypotesen.

Medelvärdet (

𝑥̅

𝑥̅

∑ x

Standardavvikelsen (s) beräknas för att kunna utföra t-testet

s = √

𝑛−1

∑ (𝑥

− 𝑥̄)

T-värdet förklarar sedan ifall det studerade värdet är signifikant skilt från jämförelsevärdet

(𝜇)

T-värde = 𝑥̄−𝜇 𝑠/√𝑛

3.4 Metodologiska och teoretiska begränsningar

Enligt Fama (1998) finns det oundvikliga problem med alla modeller för förväntad avkastning vilket han hävdar även gäller för marknadsmodellen. Även om ett kortsiktigt eventfönster förmildrar negativa effekter från imperfekta modeller så kvarstår de ändå.

Denna kvantitativa metodologi med kortsiktig AR och CAR kan inte användas för att dra slutsatser för orsaker (som innovation eller personalomsättning) utan endast svara på om det är värdeskapande eller inte. En multivariat regressionsanalys hade kunnat indikera varifrån värdeskapandet kommer (Mackinlay, 1997). Eftersom studiens resultat kan bero på andra variabler än de som ämnas undersökas, är det vanligt inom eventstudier att kontrollera för kontrollvariabler. Vanliga kontrollvariabler inom förvärvslitteraturen är om betalningen sker med aktier eller kontant, om uppköpen är fientliga eller vänliga samt om företagen är lika eller olika (Kohli & Mann, 2012). Den här studien kontrollerar inte för dessa med en regressionsanalys och det är därmed möjligt att resultatet beror på andra faktorer än de svenska och de högteknologiska komponenterna. En kvalitativ studie hade också kunnat användas för att identifiera orsaker som tillägg till den kvantitativa datan (Kaczynski m.fl.

2014).

En eventstudie som studerar kortsiktig onormal avkastning kräver intradagskurser och att förvärvaren är börsnoterad. Detta resulterar i att vårt slutgiltiga urval blir förhållandevis litet eftersom svenska börsnoterade bolag som förvärvar högteknologiska bolag är tämligen få.

Andra mått, för att svara på ifall förvärven är värdeskapande hade kunnat resultera i ett större urval, då förvärvaren inte behöver vara börsnoterad, vilket hade givit högre statistisk

Dessutom krävs ett starkt grundläggande antagande att EMH är korrekt, för att kunna likställa positiv onormal avkastning som bevis för ett värdeskapande. Om det finns systematisk

irrationalitet på aktiemarknaden vilket Shleifer (2000:10) menar, blir denna typ av studie missvisande. Fler prestationsmått som inte är beroende av marknaden hade kunnat vara en fördel då det bidrar till en helhetsbild och minskar risken för en snäv undersökning (Meglio, 2009).

4. Resultat

Det fjärde avsnittet bearbetar resultatet och därmed utfallet av studien. Resultatet

presenteras med diverse tabeller för att avgöra om hypoteserna accepteras, förkastas eller inte kan accepteras. Resultatet visar hur onormal avkastningen rör sig emellan

eventdagarna.

Tabell 3 och tabell 4 ger en indikation ifall högteknologiska förvärv är värdeskapande eller inte i Sverige. Resultatet från tabell 3 visar genomsnittlig onormal avkastning mellan

eventdagarna -2, AD och +2. I tabell 4 presenteras den kumulativa onormala avkastningen för flertalet olika eventfönster.

Tabell 3: Genomsnittlig onormal avkastning

Dag AAR T-värde

-2 0,0011 0,782

-1 0,0015 0,888

AD 0,0042* 1,757

1 0,0021 0,910

2 -0,0032* -1,753

*, ** och *** indikerar statistisk signifikans på 10%-ig, 5%-ig och 1%-ig nivå.

I urvalet finns 73 observationer (n=73) vilket ger 72 frihetsgrader. T-tabellen (se Bilaga 4) visar att resultatet är säkerställt på 10%-ig nivå om t-värdet är över 1,671. Ett t-värde över 2,000 indikerar statistiskt signifikans på 5%-ig nivå. Ifall t-värdet dessutom överstiger 2,660 kan statistisk signifikans på 1%-ig nivå säkerställas. Enligt t-testet är resultatet signifikant på en 10%-ig nivå på AD och två dagar efter AD. AAR på detta urval är på AD 0,42% och 2 dagar efter AD är AAR -0,32%.

Tabell 4: Genomsnittlig kumulativ onormal avkastning

Period CAR T-värde

(-2,+2) 0,0057 1,450

(-1,+1) 0,0078** 2,163

(0,+2) 0,0031 0,862

(0,+1) 0,0063** 2,030

*, ** och *** indikerar statistisk signifikans på 10%-ig, 5%-ig och 1%-ig nivå

CAR under eventperioden (-1,+1) är 0,78% och statistiskt signifikant. Även eventperioden (0,+1) är signifikant men har en lägre CAR på 0,63%. Båda perioderna visar en signifikans på en 5%-ig nivå. CAR innebär nettoeffekten på marknadens reaktion efter information om nytt förvärv för dagarna i eventfönstret. Under eventperioden är alltså företagens avkastning signifikant högre än den förväntade avkastningen för företagen i denna period. Därför accepteras H1 medan H2 förkastas. Resultatet av studien visar alltså att högteknologiska förvärv i Sverige är värdeskapande.

Tabell 5: Genomsnittlig kumulativ onormal avkastning uppdelat efter

relativ storlek

Period Större förvärv CAR

T-värde Mindre

förvärv CAR

T-värde

(-2,+2)

0,0144** 2,200 -0,0021

-0,550

(-1,+1)

0,0158*** 2,915 0,0034

1,067

(0,+2)

0,0092 1,480 -0,0025

-0,652

(0,+1)

0,0123***

2,881 0,0029 0,939

*, ** och *** indikerar statistisk signifikans på 10%-ig, 5%-ig och 1%-ig nivå.

Tabell 5 utgör 70 observationer uppdelat i två grupper om 35. Observationerna blir därför (n=35) vilket ger 34 frihetsgrader. T-tabellen (se Bilaga 4) visar att resultatet är säkerställt på

på 5%-ig nivå. Ifall t-värdet dessutom överstiger 2,750 kan statistisk signifikans på 1%-ig nivå säkerställas.

CAR för större förvärv är positiv under alla eventperioder. Större förvärv under period (-2, 2) visar en CAR på 1,44% med statistisk signifikans på 5%-ig nivå. Resultatet för perioden (-1, 1) är en CAR på 1,58% och indikerar statistisk signifikans på 1%-ig nivå. Samtidigt resulterar perioden (0,1) i en CAR på 1,23% som också är signifikant på 1%-ig nivå. Period (0,2) är inte statistiskt signifikant. För de mindre förvärven visar inget av resultaten i respektive eventperiod på signifikans. Resultatet leder till att H3 inte kan accepteras, H4 kan förkastas och H5 accepteras.

5. Diskussion

Det femte avsnittet behandlar en diskussion av resultatet med inslag från det nämnda teoretiska ramverket och tidigare empirisk litteratur.

Den här studien har ämnat att besvara huruvida högteknologiska förvärv är värdeskapande eller inte. Resultatet visar en statistiskt signifikant kumulativ onormal avkastning på 0,76% i det tre dagar långa eventfönstret runt AD. Enligt den effektiva marknadshypotesen kan vi likställa detta med att högteknologiska förvärv i Sverige är värdeskapande. Detta ger även stöd för den semi-starka formen av EMH snarare än den starka formen. Eftersom vi studerar effekten av offentliggörandet av information om förvärv och finner signifikant onormal avkastning tyder det på att själva offentliggörandet påverkar priset på företagens aktier.

För dagarna -1 och +1 (tabell 4) erhåller vi en CAR på 0,78% vilket kan jämföras med eventfönstret från Benou m.fl. (2007) på dag -1 och +1 som resulterade i en CAR på 0,26%.

Det kan diskuteras om anledningen till att CAR är högre i vår studie är på grund av den höga graden av social kontroll vid förvärv i Sverige som Larsson och Lubatkin (2001) redogör för.

Eftersom vi antar att marknaden korrekt prissätter den nya informationen om förvärvet, antar vi också att de studerade förvärven i vårt urval är mer värdeskapande än urvalet i studien från Benou m.fl. (2007) i USA. Larsson & Lubatkin (2001) menar att USA:s hierarkiska

tillvägagångssätt vid förvärv är negativt för integrationen vid förvärv. Däremot kan en annan förklaring vara att det finns skillnader i en del av SIC-koderna, eftersom Benou m.fl. (2007) har en något smalare definition av vad som är högteknologi.

Ifall den onormala avkastningen hade varit negativ som i studien av Raj och Forsyth (2003) hade det funnits anledning att enligt hybristeorin tro att det finns företagsledare vars

huvudsakliga motiv till förvärv är att de vill skapa ett imperium (Becher, 2000). I och med att vår studie resulterar i statistiskt signifikant positiv CAR kan vi inte acceptera teorierna om att förvärvarens huvudsakliga motiv i detta urval är kopplade till ledningens välmående. Ifall denna effekt existerar som det argumenteras för (Raj & Forsyth, 2003; Mulherin & Boone, 2000) överskuggas effekten av andra mer positiva effekter. Höga premier finns enligt Rossi m.fl (2013) bland förvärv i högteknologin. Den höga premien skulle enligt Raj och Forsyth (2003) kunna bero på att det finns hybris i ledningen som sedermera leder till att förvärven

dock på att den höga premien Rossi m.fl. (2013) pekar på inom högteknologin inte beror på hybris i ledningen.

Resultaten i tabell 5 visar att i det två dagar långa eventfönstret (0,1) för den större gruppen erhålls en CAR på 1,23% med statistisk signifikans på 1%-ig nivå. Detta kan jämföras med hela urvalets CAR i samma eventfönster på 0,63% med 5%-ig signifikansnivå.

En högre onormal avkastning i gruppen med relativt stora förvärv påvisar att problematiken med att integrera större förvärv enligt Hitt m.fl. (1996) inte kan bekräftas. Snarare pekar våra resultat i samma riktning av vad Cloodt m.fl. (2006) presenterar. Det indikeras att större synergier kan uppnås när målbolagets resurser är förhållandevis stora i jämförelse med det förvärvande bolaget. Resultaten i tabell 5 ger också stöd för att förvärv behöver vara relativt stora för att få en märkbar effekt i det förvärvande bolaget, eftersom den mindre

urvalsgruppen uppnår endast minimal onormal avkastning och ingen statistisk signifikans.

Detta är i linje med teorierna presenterade utav Eckbo m.fl. (1990). Större förvärv inom branschen signalerar en indikation på större värdeskapande effekt och den relativa storleken av förvärvet mot börsvärdet verkar vara av betydelse enligt vårt resultat. Att den onormala avkastningen är högre för relativt stora förvärv skulle kunna bero på att förvärven ger tillgång till fysiska kapitalresurser som teknologiska resurser och även tillgång till utbildning,

erfarenheter och insikter som blir till humankapital (Barney, 1991). Ett relativt stort förvärv kan då rimligen diskuteras ge tillgång till mer resurser vilket skapar mer värde. Cloodt m.fl.

(2006) menar också att relativt stora förvärv ger tillgång till mer humankapital vilket skapar högteknologiska värdeskapande innovationer. Kontrollvariablerna hade dock behövts för att på något sätt kunna dra slutsatser angående detta (MacKinlay, 1997). Andra faktorer kan ha spelat in på varför detta resultat pekar på att större förvärv är mer värdeskapande.

Ernst och Vitt (2000) förklarar att ett fåtal nyckelpersoner ofta producerar huvuddelen av ett företags patent. Om ett företag lyckas utveckla produkter som är svåra för andra att ta fram så erhåller de marknadskraft genom att minska konkurrensen via den produkten (Gans & Sterns, 2003). Dessa nyckelpersoner har enligt Ernst och Vitt (2000) en förmåga att lämna företagen efter förvärv, eller prestera avsevärt sämre. Om svenska företag lyckas behålla personal genom en god arbetsmiljö (Chaudhuri & Tabrizi, 1999) är det möjligt att bolaget behåller nyckelpersonerna som i sin tur kan se till att företaget utvecklar produkter för ökad marknadskraft. Denna marknadskraft är fortsatt värdeskapande enligt Gnas och Sterns

andra orsaker då den här kvantitativa eventstudien inte behandlar orsaker till den indikerade värdeökningen (MacKinlay, 1997). En kvalitativ studie hade kunnat belysa bakgrunden till resultatet. I detta fall hade svaret på hur personalomsättningen ter sig angående

nyckelpersoner kunnat utvecklas och besvaras istället för att endast vara en diskussion (Kaczynski m.fl. 2014).

Resultatet från studien som presenteras i tabell 4 stämmer överens med liknande studier utförda i andra länder. Positiv CAR vid offentliggörandet av ett högteknologiskt förvärv ligger i linje med studierna från (Kohers & Kohers, 2000; Lusyana och Sherif, 2016; Benou m.fl. 2007), vilka också finner positiv onormal avkastning på kort sikt. Den här studien har fokuserat på att besvara om förvärven i denna sektor överhuvudtaget är värdeskapande. Exakt vilka komponenter som påverkar värdeskapandet hos de svenska högteknologiska förvärven är inte undersökt. En av många möjliga anledningar till resultatet kan vara på grund av den kompetens och innovation som genomsyrar den högteknologiska branschen (Zakrzewska, 2013). Det kan bero på de synergiska effekterna från den kompetens och teknologi

förvärvaren erhåller efter förvärvet vilket Graebner m.fl. (2010) hävdar som skapar värde enligt den resursbaserade teorin (Uhlenbruck m.fl. 2006). Ett av bolagen i urvalet, Knowit (2019) menar även att värdeskapandet från kunskapen är en av huvudanledningarna till varför de gör förvärv.

Studien av Porrini (2004) som visar en negativ onormal avkastning vid offentliggörandet av ett nytt förvärv skiljer sig från resultatet i vår studie. Ett av bolagen i urvalet, Enea (2008) menar att oönskad personalomsättning kan leda till uteblivna synergieffekter och andra negativa effekter som misslyckade produktintegrationer (Enea, 2008). Hög

personalomsättning är starkt sammankopplat med att den anställda inte trivs på arbetsplatsen (Chaudhuri & Tabrizi, 1999). Social kontroll ökar kommunikationen och nöjdhet på

arbetsplatsen vid ett förvärv. Den här parametern kan vara förklaringen till skillnaden mellan studierna då förekomsten av social kontroll kan skilja beroende på kultur och land. Eftersom Sverige har en hög sådan skulle det kunna vara en av orsakerna till det positiva

värdeskapande och de synergieffekter som tillkommer (Larsson & Lubatkin, 2001). Andra orsaker kan även de förklara skillnaderna mellan studierna i form av att hög

personalomsättning (Chaudhuri & Tabrizi, 1999) och de snabba integrationerna som hämmar synergieffekterna (Porrini, 2004) inte är lika effektfulla i Sverige.

6. Slutsats

Det avslutande avsnittet innehåller en slutsats angående studiens resultat. Därefter

presenteras förslag på fortsatt forskning som är grundad i upptäckter under arbetsprocessens gång.

Den här uppsatsen har ämnat att undersöka om högteknologiska förvärv är värdeskapande i Sverige. Relevanta teorier och litteratur inom ämnet presenterades vilka sedan grundade hypoteser där relativ storlek ansågs motiverat att undersöka. Sedan utfördes en eventstudie där resultatet i form av kortsiktig onormala avkastning presenterades. Slutsatsen är att för urvalet med de 73 högteknologiska förvärven i Sverige så återfinns en statistiskt signifikant positiv onormal avkastning vid offentliggörandet av nyheten. Den onormala avkastningen indikerar att högteknologiska förvärv i Sverige är värdeskapande. Det här kan bero på att förvärv inom denna sektor ger åtkomst till flera saker som exempelvis teknologisk

marknadskraft, ökad innovation, viktig kunskap, rätt personal, specifika resurser som ett visst patent, vilket leder till synergier. Allt detta möjliggörs av en lyckad integrering. Exakt vilka komponenter som förklarar anledningen till svenska högteknologiska förvärvs värdeskapande är bortom denna uppsats. Sammanfattningsvis pekar resultatet av den här studien på att högteknologiska förvärv är värdeskapande och inte värdeförstörande samt att större förvärv är värdeskapande.

6.1 Förslag på fortsatt forskning

Studien kommer fram till att förvärv inom högteknologiska bolag i Sverige är värdeskapande.

Under arbetsprocessens gång har det kommit upp en del områden som vore intressanta att undersöka djupare. Specifikt vilka orsaker och karaktärsdrag som ligger bakom den positiva onormala avkastningen är av intresse. En undersökning skulle kunna göras på flertalet relevanta variabler, både fördelaktiga och mindre fördelaktiga för den här typen av förvärv.

En synvinkel vi anser bör undersökas extra noggrant är personalomsättning i Sverige

eftersom ökad personalomsättning är särskilt skadligt vid just högteknologiska förvärv (Ernst

& Vitt, 2000). I en studie om ingenjörer så tyder resultaten på att lojaliteten till arbetet är högre ifall de anställda upplever balansen mellan familj och yrkesliv som god (Kim, 2012).

Sverige var först ut och har en utvecklad modell för betald föräldraledighet och förmåner för

kommunicerar väl och upplevs stödjande är viljan att byta arbete lägre. Detta anser vi direkt kan kopplas till social kontroll som har påvisats i Sverige (Larsson & Lubatkin, 2001).

Utifrån undersökningens resultat som indikerar att högteknologiska förvärv i Sverige är värdeskapande hade det också varit intressant att se hur detta skulle kunna tillämpas som en investeringsstrategi. Detta för att undersöka om vinst skulle kunna erhållas av den

individuella investeraren genom att utnyttja kursrörelserna efter, före och på AD.

7. Referenser

Agrawal, A., Jaffe, J.F. & Mandelker, G.N. 1992, "The Post-Merger Performance of Acquiring Firms: A Re-Examination of an Anomaly", The Journal of finance (New York), vol. 47, no. 4, pp. 1605-1621.

Baker McKenzie, 2019. Tillgänglig via: https://www.bakermckenzie.com/-

/media/files/insight/publications/2019/gtf-2020/gtf2019_factsheet_sweden.ashx?la=sv (Hämtad 2021-01-12)

Barney, J. 1991, "Firm Resources and Sustained Competitive Advantage", Journal of management, vol. 17, no. 1, pp. 99-120.

BDO, 2020. Tillgänglig via:

https://www.bdo.global/en-gb/blogs/valuations-blog/may-en/the-impact-of-the-covid-19- crisis-on-business-valuation (Hämtad 2021-01-03).

Becher, D.A. 2000, "The valuation effects of bank mergers", Journal of corporate finance (Amsterdam, Netherlands), vol. 6, no. 2, pp. 189-214.

Benou, G., Gleason, K.C. & Madura, J. 2007, "Impact of Visibility and Investment Advisor Credibility on the Valuation Effects of High-Tech Cross-Border Acquisitions", Financial management, vol. 36, no. 1, pp. 69-89.

Benou, G. & Madura, J. 2005, "High-tech acquisitions, firm specific characteristics and the role of investment bank advisors", Journal of high technology management research, vol. 16, no. 1, pp. 101-120.

Bergquist, J., Dautaj, A., Madzarova, K. 2019, “GLI – Mergers & Acquisitions 2019, Eighth Edition”. Tillgänglig via:

https://www.magnussonlaw.com/app/uploads/2019/10/da37bf8efe6644ab03406cf4a71cd305 ba575cbf8239e1e7.pdf (Hämtad 2021-01-12)

Blome, C., Schoenherr, T. & Eckstein, D. 2014, "The impact of knowledge transfer and complexity on supply chain flexibility: A knowledge-based view", International journal of production economics, vol. 147, pp. 307-316.

Blonigen, B.A. & Taylor, C.T. 2000, "R&D Intensity and Acquisitions in High-Technology Industries: Evidence from the US Electronic and Electrical Equipment Industries", The Journal of industrial economics, vol. 48, no. 1, pp. 47-70.

Cascio, W.F. & Zedeck, S. 1983, "Open a new window in rational research planning: Adjust alpha to maximize statistical power", Personnel psychology, vol. 36, no. 3, pp. 517-526.

Chatterjee, S. 2009, "The Keys to Successful Acquisition Programmes", Long range planning, vol. 42, no. 2, pp. 137-163.

Chaudhuri, S. & Tabrizi, B. 1999, "Capturing the real value in high-tech acquisitions", Harvard business review, vol. 77, no. 5, pp. 123-185.

Cloodt, M., Hagedoorn, J. & Van Kranenburg, H. 2006, "Mergers and acquisitions: Their effect on the innovative performance of companies in high-tech industries", Research policy, vol. 35, no. 5, pp. 642-654.

Coad, A. & Rao, R. 2008. “Innovation and firm growth in high-tech sectors: A quantile regression approach”. Research policy, vol. 37 no. 4, pp. 633-648.

Damodaran, A. 2005, “The Value of Synergy” Journal of Applied Corporate Finance, Vol.

21, no. 4, pp. 115-124.

Dranev, Y., Frolova, K. & Ochirova, E. 2019, "The impact of fintech M&A on stock returns", Research in international business and finance, vol. 48, pp. 353-364.

Dutta, S. & Jog, V. 2009, "The long-term performance of acquiring firms: A re-examination of an anomaly", Journal of banking & finance, vol. 33, no. 8, pp. 1400-1412.

Eckbo, B.E., Giammarino, R.M. & Heinkel, R.L. 1990, "Asymmetric Information and the Medium of Exchange in Takeovers: Theory and Tests", The Review of financial studies, vol.

3, no. 4, pp. 651-675.

EHSO, 2020, “The entire SIC-code list”. Tillgänglig via: http://www.ehso.com/siccodes.php, (Hämtad 2020-12-30)

Enea, Årsredovisning 2008. Tillgänglig via: http://www.enea.se/globalassets/investor- relations/investor-relations-downloads/annual-general-meeting/se/2009/2008annual.pdf (Hämtad 2021-01-07) pp. 6.

Empson, L. 2001, "Fear of Exploitation and Fear of Contamination: Impediments to

Knowledge Transfer in Mergers between Professional Service Firms", Human relations (New York), vol. 54, no. 7, pp. 839-862.

Ernst, H. & Vitt, J. 2000, "The influence of corporate acquisitions on the behaviour of key inventors", R & D management, vol. 30, no. 2, pp. 105-120.

Fama, E.F. 1970, "Efficient Capital Markets: A Review of Theory and Empirical Work", The Journal of finance (New York), vol. 25, no. 2, pp. 383.

Fama, E.F. 1998, "Market efficiency, long-term returns, and behavioral finance", Journal of financial economics, vol. 49, no. 3, pp. 283-306.

Finkelstein, S., Cooper, C.L. 2012, Advances in Mergers and Acquisitions, Emerald Group Publishing Limited, Bingley, pp. 2

Gans, J.S. & Stern, S. 2003, "The product market and the market for “ideas”:

commercialization strategies for technology entrepreneurs", Research policy, vol. 32, no. 2, pp. 333-350.

Graebner, M.E., Eisenhardt, K.M. & Roundy, P.T. 2010, "Success and Failure in Technology Acquisitions: Lessons for Buyers and Sellers", Academy of Management perspectives, vol.

24, no. 3, pp. 73-92.

Gregory, A. 1997, "An Examination of the Long Run Performance of UK Acquiring Firms", Journal of business finance & accounting, vol. 24, no. 7‐8, pp. 971-1002.

Hitt, M.A., Hoskisson, R.E., Johnson, R.A. & Moesel, D.D. 1996, "The Market for Corporate Control and Firm Innovation", Academy of Management journal, vol. 39, no. 5, pp. 1084- 1119.

Hovenkamp, H. 2012, "Markets in Merger Analysis", Antitrust bulletin, vol. 57, no. 4, pp.

887-914.

Jensen, M.C. 1978, "Some anomalous evidence regarding market efficiency", Journal of financial economics, vol. 6, no. 2, pp. 95-101.

Kaczynski, D., Salmona M., Smith T. 2014, “Qualitative research in finance”, Australian Journal of Management, vol. 39, no. 1, pp. 127-135.

Kile, C.O. & Phillips, M.E. 2009. “Using industry classification codes to sample high- technology firms: Analysis and recommendations”, Journal of Accounting, Auditing &

Finance, vol. 24, no.1, pp. 35-58.

Kim, S. 2012, "The Impact of Human Resource Management on State Government IT Employee Turnover Intentions", Public personnel management, vol. 41, no. 2, pp. 257-279.

Kinateder, H., Fabich, M. & Wagner, N. 2017, "Domestic mergers and acquisitions in BRICS countries: Acquirers and targets", Emerging markets review, vol. 32, pp. 190-199.

Knowit, Årsredovisning 2019. Tillgänglig via: https://www.knowit.se/globalassets/om- knowit2/finansrapporter/ar-och-delarsrapporter_svenska/2019/arsredovisning-2019- knowit.pdf (Hämtad 2021-01-04), pp. 10.

Kohers, N. & Kohers, T. 2000, "The Value Creation Potential of High-Tech Mergers", Financial analysts journal, vol. 56, no. 3, pp. 40-50.

Kohli, R. & Mann, B.J.S. 2012, "Analyzing determinants of value creation in domestic and cross border acquisitions in India", International business review, vol. 21, no. 6, pp. 998- 1016.

Larsson, R. & Lubatkin, M. 2001, "Achieving acculturation in mergers and acquisitions: An international case study", Human relations (New York), vol. 54, no. 12, pp. 1573.

Liu, W. & Lin, Y. 2005, "Foreign patent rights and high-tech exports: evidence from Taiwan", Applied economics, vol. 37, no. 13, pp. 1543-1555.

Lusyana, D. & Sherif, M. 2016, "Do mergers create value for high-tech firms? The hounds of dotcom bubble", Journal of high technology management research, vol. 27, no. 2, pp. 196- 213.

MacKinlay, A.C. 1997, "Event Studies in Economics and Finance", Journal of economic literature, vol. 35, no. 1, pp. 13-39.

Madhani, P. 2010 “Resource based view: Concepts and practices”, Icfai University Press, Hyderabad, India, pp. 3-22.

Mahon, R., Bergqvist, C. & Brennan, D. 2016, "Social Policy Change: Work–family Tensions in Sweden, Australia and Canada", Social policy & administration, vol. 50, no. 2, pp. 165-182.

Meglio, O. 2009, "Measuring performance in technology-driven M&AS: Insights from a literature review" in Emerald Group Publishing Limited, pp. 103-118.

Mulherin, J.H. & Boone, A.L. 2000, "Comparing acquisitions and divestitures", Journal of corporate finance (Amsterdam, Netherlands), vol. 6, no. 2, pp. 117-139.

Nasdaq, 2020, “OMXSBGI - Index Methodology”. Tillgänglig via:

https://indexes.nasdaqomx.com/docs/Methodology_OMXSB.pdf (Hämtat 2020-12-12) Nickerson, J.A. & Zenger, T.R. 2004, "A Knowledge-Based Theory of the Firm--The Problem-Solving Perspective", Organization science (Providence, R.I.), vol. 15, no. 6, pp.

617-632.

Ostrom, E. 1996, "Crossing the great divide: Coproduction, synergy, and development", World development, vol. 24, no. 6, pp. 1073-1087.

Papadakis, V.M. & Thanos, I.C. 2010, "Measuring the Performance of Acquisitions: An Empirical Investigation Using Multiple Criteria: Measuring the Performance of

Pleatsikas, C. & Teece, D. 2001, "The analysis of market definition and market power in the context of rapid innovation", International journal of industrial organization, vol. 19, no. 5, pp. 665-693.

Porrini, P. 2004, "Can a Previous Alliance Between an Acquirer and a Target Affect Acquisition Performance?", Journal of management, vol. 30, no. 4, pp. 545-562.

Raj, M., Forsyth, M. 2003, “Hubris Amongst U.K. Bidders and Losses to Shareholders”, International journal of business, vol. 8, no. 1, pp. 1-15

Ranft, A.L. & Lord, M.D. 2002, "Acquiring New Technologies and Capabilities: A Grounded Model of Acquisition Implementation", Organization science (Providence, R.I.), vol. 13, no.

4, pp. 420-441.

Risberg, A. 2013, “Mergers & acquisitions: A critical Reader”, Routledge, New York. pp. 2.

Rossi, M., Yedidia Tarba, S. & Raviv, A. 2013, "Mergers and acquisitions in the hightech industry: a literature review", International journal of organizational analysis (2005), vol. 21, no. 1, pp. 66-82

Shimizu, K., Hitt, M.A., Vaidyanath, D. & Pisano, V. 2004, "Theoretical foundations of cross-border mergers and acquisitions: A review of current research and recommendations for the future", Journal of international management, vol. 10, no. 3, pp. 307-353.

Shleifer, A. 2000, “Inefficient markets: an introduction to behavioral finance”, Oxford University Press, Oxford. pp. 10

Uhlenbruck, K., Hitt, M.A. & Semadeni, M. 2006, "Market Value Effects of Acquisitions Involving Internet Firms: A Resource-Based Analysis", Strategic management journal, vol.

27, no. 10, pp. 899-913.

Uppsala Universitet, 2020, “Tabell och Formelsamling - A4 Grundläggande Statistik A8 Statistik för ekonomer”, Tillgänglig via:

https://studentportalen.uu.se/portal/authsec/portal/uusp/student/filearea/filearea-

window;jsessionid=B85FBAFE08D5F4ECCA3A7A020A93C37C?mode=view&webwork.p ortlet.portletNamespace=%2Ffilearea%2Fview&webwork.portlet.action=%2Ffilearea%2Fvie w%2Fopen&action=d&entityId=128050&toolAttachmentId=343810&windowstate=normal

&nodeId=1650038&webwork.portlet.mode=view (Hämtad 2020-12-26)

Tarba, S.Y., Ahammad, M.F., Junni, P., Stokes, P. & Morag, O. 2019, "The Impact of Organizational Culture Differences, Synergy Potential, and Autonomy Granted to the

Acquired High-Tech Firms on the M&A Performance", Group & organization management, vol. 44, no. 3, pp. 483-520.

Vijh, A. & Loughran, T. 1997, “Do Long-Term Shareholders Benefit from Corporate Acquisitions?”. Journal of Finance, vol. 52, no. 2, pp. 1765-1790.

Villar, J. & Rudnick, H. 2003, "Hydrothermal market simulator using game theory:

assessment of market power", IEEE transactions on power systems, vol. 18, no. 1, pp. 91-98.

Weber, Y. 2011, "Guest Editor's Introduction: Managing Mergers and Acquisitions

Implementation and Integration", International studies of management & organization, vol.

41, no. 3, pp. 3-8.

Yen, G. & Lee, C. 2008, "Efficient Market Hypothesis (EMH): Past, Present and Future", Review of Pacific basin financial markets and policies, vol. 11, no. 2, pp. 305-329.

Zakrzewska-Bielawska, A. 2013, “High Technology Company – Concept , Nature ,

Characteristics.”, Proceedings of the 8th WSEAS International Conference on Education and Educational Technology, Department of Management Technical University of Lodz, pp. 93- 98.