Nyanlända elevers möte med grundskolans ämne idrott och
hälsa
- En kvalitativ studie med nyanlända elever och lärare
The newcomers' meeting with the teaching of physical education
- A study with newcomer and teacher
Martina Wallberg
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Idrottsvetenskap/Lärarprogrammet
Avancerad nivå/15 Högskolepoäng Handledare: Peter Carlman
Sammanfattning
Syftet med denna studie är att undersöka nyanlända elevers möte med undervisningen i idrott och hälsa i den svenska skolan, samt lärares tankar och situation i undervisningen vid dessa möten. Genom kvalitativa intervjuer har respondenterna uttryckt sina upplevelser och känslor. Samtal har genomförts med lärare i svenska som andra språk och språkstödjare.
Undersökningen visar att den språkliga kommunikationen inte har den avgörande betydelsen för själva utförandet av aktiviteterna i ämnet, däremot för att den nyanlända eleven ska förstå kunskapskraven och syftet måste den språkliga kommunikationen infinna sig. Studien är gjord med koppling till skolverkets stödmaterial gällande nyanlända elever.
De teoretiska utgångspunkterna är KASAM- känsla av sammanhang samt systemteori.
Abstract
The purpose of this study is to investigate the newcomers' meeting with the teaching of physical education in Swedish schools, as well as teachers thoughts and situation of teaching at these meetings. Through qualitative interviews, respondents expressed their experiences and feelings. Talks have been conducted with teachers in Swedish as a second language and language supporters.
The survey shows that linguistic communication is not the decisive element for the actual execution of activities on the subject, however, to the newly arrived student should understand the knowledge and the aim must be the linguistic communication appear. The study is made relating to Education's supporting material regarding newly arrived pupils
The theoretical basis is KASAM- sense of connection and system theory.
Innehåll
1. Inledning ... 1
2. Litteraturgenomgång ... 2
2.1. Skolverket ... 2
2.2. Idrottsutövandes betydelse för kontakt och kommunikation ... 3
2.3. Teoretiska utgångspunkter ... 3 2.3.1. Salutogenetiskt synsätt ... 3 2.3.2. Systemteori ... 5 2.4. Tidigare forskning ... 6 3. Syfte ... 9 3.1. Frågeställningar... 9 4. Metod ... 10 4.1. Datainsamlingsmetod ... 10 4.2. Urval ... 10 4.3. Intervjuguide ... 11 4.4. Genomförande ... 11 4.5. Databearbetning ... 12
4.6. Reliabilitet och validitet ... 12
4.7. Etiskt förhållningssätt ... 13
5. Resultat ... 14
5.1. Förförståelse och information ... 14
5.2. Kommunikation ... 15
5.3. Kunskapskrav... 15
5.4. Hur idrottslärarna önskar möta nyanlända elever ... 16
5.5. Eleverna ... 17
5.6. Presentation av respondenterna och tidigare idrottserfarenheter ... 17
5.7. Första mötet med idrottsundervisningen i svensk skola ... 18
5.8. Simning och orientering ... 20
5.9. SVA-lärare och språkstödjare ... 22
6.1. Metoddiskussion ... 24 6.2. Resultatdiskussion ... 24 6.3. Fortsatt forskning ... 26
REFERENSER
Bilaga
Bilaga 1: Intervjuguide idrottslärare
Bilaga 2: Intervjuguide elev
1
1. Inledning
Nyanlända barn och ungdomar ska enligt skolförfattningarna tas emot i verksamheten så snart det är lämpligt med hänsyn till deras personliga förhållanden. Kommunerna bör sträva efter att erbjuda skolgång inom en månad (Skolverket, 2014). Första mötet med den svenska skolan för nyanlända elever är ofta i de praktiska ämnen så som idrott och hälsa. Detta kan bero på att det finns en uppfattning om att det inte är lika viktigt att kunna det svenska språket vid dessa lektioner. Praktiska ämnen har dock specifika facktermer och pedagogiska traditioner som inte alltid är lätta att förstå för nyanlända elever. Många gånger har dessa elever aldrig deltagit i organiserad idrottsundervisning. För att inkludera nyanlända elever behövs samarbete mellan lärargrupper och kartläggning av elevernas tidigare erfarenheter(Brink Pinto, 2015).
2
2. Litteraturgenomgång
2.1. Skolverket
Här nedan presenteras vad Skolverket rekommenderar vid undervisning av nyanlända elever.
Från den första januari 2016 är bedömning av en nyanländ elevs kunskaper obligatoriskt att genomföra. Denna kartläggning ger grunden för vilken årskurs och utbildningsgrupp eleven ska undervisas i. Den ger också grund för planeringen av elevens fortsatta undervisning och hur undervisningen ska fördelas mellan ämnena. Skolverket betonar att kartläggningen har ett pedagogiskt syfte och ska inte användas till det inskrivnings- eller introduktionssamtal som skolan ofta har och som tar upp frågor som rör till exempel personuppgifter, hälsa och kost.
Inom ämnet idrott och hälsa upplever många idrottslärare att det är problematiskt att sätta betyg på en nyanländ elev som börjar sent på terminen. De sätter hellre ett streck i betyg istället för F när det finns ett litet underlag för att bedöma elevens kunskaper. Det framkommer att om en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås i ämnet, ska eleven få extra anpassningar i undervisningen (Skolverket, 2016a).
Allt stödmaterial som finns på Skolverket att tillgå riktar sig främst till kärnämnena och inte till de praktiska som idrott och hälsa. Men en viktig aspekt i det hela som berör idrottsämnet är för att kunna ta tillvara den nyanlända elevens kunskaper och utveckla dem vidare är det viktigt att eleven får uttrycka sig på sitt modersmål. Det tar flera år att lära sig ett nytt språk och kunna använda det fullt ut inom skolämnena. Forskning visar att kunskapsutvecklingen gynnas om eleven får befästas med ämnesbegreppen både på elevens modersmål och på svenska. Det handlar om att skolan ska kunna möta de nyanlända eleverna och ge dem undervisning av hög kvalité och delaktighet i skolans gemenskap.
3
Skolan är skyldig att skapa ett förhållningssätt genom att ge de nyanlända eleverna likvärdig möjlighet att nå skolans mål, kunna utvecklas kunskapsmässigt och socialt (Skolverket, 2012).
2.2. Idrottsutövandes betydelse för kontakt och kommunikation
I artikeln som Herting och Karlefors (2012) har skrivit berör idrottsföreningar men är även relevant för ämnet idrott och hälsa i skolan. I studien används begreppen” bridging” och ”bonding” som beskriver idrottsutövandets betydelse för kontakt och kommunikation mellan idrottsdeltagare. ”Bridging innebär att lära känna människor som är annorlunda än en själv, till exempel människor med annan kultur och etnisk bakgrund. Bonding innebär att behålla relationen med kamrater med samma bakgrund som man själv” (Herting & Karlefors, 2012, s. 10). Vidare skriver Herting och Karlefors (2012) att nya relationer i en idrottsklubb har betydelse genom att lära känna regler, normer och lagkamraternas bakgrund. Men studien visade att det inte är lätt att komma in i idrottsgemenskapen om det förekommer mycket bonding, då denna grupp redan har en stark sammanhållning.
I artikeln (Herting & Karlefors, 2012) intervjuades sex barn mellan 10-13 år. Flertalet av dessa barn hade precis anlänt till Sverige. Intervjuerna visade olika orsaker till vad som påverkar om barnen utövat någon form av idrott i sitt hemland, däribland familjeförhållanden, kulturella skillnader och könsskillnader. Flickor kan påverkas av att de måste använda en viss klädsel eller att de inte kan vara på samma arena som pojkar. Pojkar hade i flera av fallen deltagit i mer fysisk aktivitet. Fotboll var tydligen en aktivitet som är världsomspännande.
2.3. Teoretiska utgångspunkter
De teoretiska utgångspunkterna för detta arbete är salutogenetiskt synsätt(Antonovsky, 2008) och systemteori( Öquist, 2003).
2.3.1. Salutogenetiskt synsätt
4
fokuserar på begreppet salutogenes, som betyder ungefär ”hälsans ursprung”. Enligt Antonovsky beror en människas hälsa på känslan av sammanhang, vilket förkortas KASAM. Denna teori är uppbyggd av tre delar, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. En människa med hög känsla av begriplighet förväntar sig att det hon möter oftast är förutsägbart, och om inte, går det att ordna eller förstå även om det är negativa händelser.
Hanterbarhet avser i vilken grad man upplever att det står resurser till ens förfogande för att möta de krav som ställs. Det kan vara egna resurser som man själv har kontroll över eller resurser som andra man litar på har. Har man hög känsla av hanterbarhet kommer man inte att känna sig som ett offer för det som händer i livet, utan när olyckliga saker sker kommer man att kunna klara av situationen och gå vidare.
Komponenten meningsfullhet är KASAM:s motivationskomponent eftersom den utgör drivkraften till att försöka förstå sin värld och finna tillgängliga resurser. Den syftar på i vilken grad man känner att livet har en känslomässig innebörd där utmaningar ses som möjligheter istället för hinder. Upplevelsen av delaktighet är viktig för att man ska uppleva att man har möjlighet att påverka sin vardag och sitt öde. Om andra bestämmer det mesta åt oss, och vi inte har mycket att säga till om, förlorar livet sin mening och vi tappar vår motivation.
5
2.3.2. Systemteori
Andersson (1999) skriver att inom det systemteoretiska perspektivet lägger man tonvikten på relationer, kommunikation och samspel mer än individuella egenskaper. Istället för att fokusera på skuld, anklagelser och försvar letar man vid problemlösning efter möjligheter till gemensamma och positiva krafter. En annan grundtanke är att alla system strävar efter balans som exempel skolan och familjen. I ett system intar människor olika roller som kompletterar varandra. När någon roll förändras i det ena systemet påverkas alla andra delar. Andersson ger ett exempel på när en lärare misstänker att en elev blir hårt bestraffad hemma blir läraren extra snäll mot eleven för att balansera dess tillvaro. Enligt systemteorin kan man inte ändra på historien utan det är bättre att börja här och nu och se möjligheterna framåt.
När Öquist (2003) beskriver systemteorin menar han bland annat att dagens tekniska samhälle har en negativ inverkan på möjligheten att uppleva sammanhang i tillvaron. Vi kan under en och samma dag ingå i ett kretslopp som familj, skola och fritid utan att dessa världar någon gång tangerar varandra. Om vi inom skolan strävar efter sammanhang under tiden eleverna vistas hos oss har vi bidragit till en positiv bit. Öquist menar vidare att man skulle komma mycket längre genom att stimulera och vidareutveckla runt eleverna när de är i skolan.
Andersson (1999) talar om det linjära och det cirkulära tänkandet. Det cirkulära tänkandet är format som en framåtsyftande spiral. Det linjära tänkandet går ut på att det finns en orsak och verkan. I ett cirkulärt tänkande riskerar man inte att låsa sig vid att försöka förändra en persons egenskaper, utan det är samspelet som var och en har en del i som ska undersökas. I det linjära tänkandet är det viktigt att utreda varför olika händelser sker och vad avsikten är, medans i den cirkulära går tankarna framåt för att göra det bästa av situationen från här nu. Avsikten med det cirkulära är att utforska andras verklighet och se positiva mönster.
6
tittar efter aspekter som inte finns i direkt anslutning till orsaken, och där med plocka in dem som lika viktiga vid problemlösningen.
2.4. Tidigare forskning
Huitfeldt (2015) intervjuade sex ny anlända ungdomar mellan 17-19 år, som studerar på ett gymnasium där Huitfeldt själv arbetar som idrottslärare. Detta gör att man måste ta hänsyn till att respondenterna vet vem han är och att det kan påverka samtalen i olika riktningar.
Inledningsvis börjar avhandlingen med en manlig idrottslärare som beskriver sin syn och arbetssätt med nyanlända elever. Han berättar att begränsningen av information från den nyanlända elevens tidigare erfarenheter påverkar kvalitén. Elevens bakgrund och varför eleven har svårt för olika aktiviteter får idrottsläraren ta reda på efter hand. Han beskriver ett exempel med en nyanländ elev som inte ville ha simundervisning. Det visade det sig att eleven hade varit med om en dramatisk båtfärd under sin flykt från hemlandet och det resulterade i att eleven inte ville vara i vattnet. Många nyanlända ungdomar har upplevt hemska tråkigheter i sitt hemland eller vid flykt och detta kan ge konsekvenser för deras beteende och möte med den svenska skolan. Idrottsläraren tror att flera nyanlända elever är vana vid lärare som är mer autoritära i sin ledarroll från sitt hemland, och detta kan bli en kulturkrock. Eleverna tror att i svensk skola ”får man göra lite som man vill” resultatet blev att elever kunde komma försent, eller att de inte lyssnade och att de inte gjorde det som skulle göras.
7
Vidare visar Huitfeldts (2015) studie att själva idrottsundervisningen inte bara utgör en fysisk mening utan även en avkoppling rent psykiskt och socialt för de nyanlända. Allt hänger inte på att eleven kan eller förstår språket utan kroppsspråket har en större betydelse, det är världsomspännande. En vänlig blick eller en high-five tillsammans med positiva ord ger en bra känsla för eleven. Detta gör att nya ord lärs in under lättsamma sociala möten. De nyanlända ska förstå innebörden av fysisk aktivitet för sin hälsa samt att få betyg i ämnet. Det framgår att idrottslärarna på den undersökta skolan har förklarat de centrala innehållen och syftet både teoretiskt och praktiskt men att den bristande språkkunskapen var ett hinder för de nyanlända eleverna att förstå. Förutom att språket är av central betydelse för att förstå undervisningen och varför man utför vissa aktiviteter är språket också av vikt för att trivas i en social kontext ur ett transnationellt synsätt.
Huitfeldt (2015) skriver vidare om hur eleverna upplever situationen som nyanländ i Sverige och vilka utmaningar eleverna måste stå inför, speciellt om de är ensamkommande utan familj. Tryggheten infinner sig inte då osäkerheten kvarstår om ungdomarna får stanna i Sverige var ska de bo, Hur ska de få kontakt med sin familj, Var och hur ska de studera, och hur ska de skapa en trygg och positiv miljö med god ekonomi? Detta ger konsekvenser till ungdomarnas agerande i skolan och även i idrottsundervisningen.
Mehdi har problem med sömnen vilket påverkar hans möte med skolan och även
idrottsundervisningen på olika sätt. Forskning visar nämligen att unga som sover mindre än sju timmar per natt eller får sin nattsömn störd löper större risk att få försämrade resultat i skolan (Huitfeldt 2015, sid. 120).
8
idrottsundervisningen. Om eleverna ska klara minst godkänt i betyg måste undervisningen anpassas utifrån kunskapskrav och elevens förutsättningar..
9
3. Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka nyanlända elevers möte med undervisningen i idrott och hälsa.
3.1. Frågeställningar
· Hur upplever nyanlända ungdomar sitt första möte med svensk idrottsundervisning i skolan?
· Hur fungerar kommunikationen med nya anlända i idrottsundervisningen? · Vilka hinder finns för nyanlända elever för att nå kunskapskraven i ämnet?
10
4. Metod
4.1. Datainsamlingsmetod
För att få kunskap om nyanlända elevers möte med idrottsundervisningen i skolan genomfördes kvalitativa intervjuer med både elever och lärare. Kvalitativa intervjuer gjordes för att förstå vad respondenterna anser då de på ett mer synligt sätt visar sina egna tankar och känslor, vilket inte hade kommit fram om de fått svara på en enkät (Hassmén & Hassmén, 2008).
4.2. Urval
Respondenterna som deltog kom från två olika högstadieskolor i Mellansverige. Urvalsprocessen började med att en kontakt togs med rektor på respektive skola, där en kort beskrivning av studien gjordes och att det fanns önskemål om att få intervjua tre till fyra nyanlända elever per skola samt en idrottslärare på respektive skola. Vidare kontakt togs med läraren i svenska som andra språk, (SVA-lärare) på skolorna, som i sin tur valde tänkbara elever för studien. Önskemålet var här att eleverna skulle ha anlänt till Sverige så sent som möjligt för att de skulle ha ett tydligt minne av hur det var att möta idrott i svensk skola för första gången. Eleverna skulle inte ha vistas i Sverige i mer än två år. Ytterligare ett krav var att eleverna skulle vara minst 15 år, detta för att inte behöva ha målsmans godkännande för att delta i studien. Vissa utav eleverna var ensamkommande och har därmed socialen som målsman. Detta gjorde situationen komplicerad för att få ett godkännande om medverkan och där av gränsen på 15 år. På en av skolorna genomfördes ett spontant samtal med en lärare som undervisar i svenska som andraspråk och språkstödjare för att få en inblick
11
avidentifierades med det könsneutrala ordet hen i resultatet för att skydda deras könsidentitet.
4.3. Intervjuguide
En semistrukturerad kvalitativ intervjumetodik användes baserat på Ahrne och Svensson (2011). Metoden användes för att erhålla en struktur samtidigt som möjlighet till öppna följdfrågor fanns. Respondenten fick då möjlighet att ge en djupare belysning och insikt av vad den tyckte var betydelsefullt. Enligt Hassmén och Hassmén (2008) är det angeläget att ta hänsyn till att intervjuaren leder intervjun och inte styr svaren. Studien utgick från två intervjuguider beroende på om det var idrottsläraren eller eleven som intervjuades. Intervjuguiderna som användes finns i sin helhet som bilagor (bilaga 1 och bilaga 2).
4.4. Genomförande
12
Varje intervju spelades in på mobiltelefon och korta anteckningar skrevs ner. Intervjuarens önskemål var att det vid alla intervjuer med de nyanlända eleverna skulle finnas en språkstödjare till hands, det gick dock inte att ordna. Detta påverkade respondenternas möjlighet att förstå frågorna och ge utförliga svar. Även om frågorna ytterligare förtydligades kvarstod svårigheterna.
4.5. Databearbetning
Materialet bearbetades genom transkribering i anslutning till de avslutade semistrukturerade intervjuerna.”Oavsett hur mycket som finns med och framträder när transkriberingen är klar, betraktas detta material som undersökningens empiriska datamaterial. En transkribering är därmed nödvändig”(Hassmén & Hassmén, 2008, s.260f ). Materialet som inkom vid intervjuerna transkriberades vilket innebär att hela intervjun skrevs ned ordagrant för att sedan bearbetas och analyseras (Hassmén & Hassmén 2008) sid 107.
4.6. Reliabilitet och validitet
Reliabilitet och validitet kan vara svårt att definiera genom kvalitativ forskning. En felsägning eller missuppfattning kan ge intervjun en helt annan infallsvinkel än vad respondenten menar. Det är viktigt att intervjuaren inte lägger egna värderingar i svaren, utan ”nollställer” sin egen uppfattning och är lyhörd för den intervjuades tonfall, ansiktsuttryck, kroppshållning och rörelser. Intervjuerna ska i så hög grad som möjligt vara trovärdiga, adekvata och relevanta (Trots, 2010). Som det har skrivits ovan fanns det en språkstödjare med vid tre utav sju intervjutillfällen, språkstödjaren översatte svaren från elevens modersmål till svenska, vilket rent språkligt kan påverka ordets betydelse.
13
Validitet innebär sanning, trohet, giltighet och styrka (Hassmén & Hassmén, 2008). Uppnår forskningens resultat syftet med undersökningen? Hur trovärdig är tolkningen av data? Enligt Skolverket (2016) är det vid användning av språkstödjare/tolk vid intervju viktigt att språkstödjaren förstår syftet med intervjun, annars kan resultatet bli missvisande. Det finns en risk att elevens svar blir missförstådda, felaktigt översatta eller inte översatta alls. Till exempel kan språkstödjaren vrida om svaren som den tycker är korrekt oavsett vad eleven svarat på frågan. Det har en positiv effekt om språkstödjaren är verksam i skolan och redan har en trygg relation med eleven. I denna studie är språkstödjaren verksam i båda skolorna och har en nära relation till respondenterna. Språkstödjaren blev även informerad i syftet med studien innan den första intervjun började.
4.7. Etiskt förhållningssätt
14
5. Resultat
Här nedan presenteras resultatet av intervjuerna med de två idrottslärarna.
Idrottslärare 1 har arbetat med idrottsundervisning under sju år. Idrottsläraren 2 har arbetat med idrottsundervisning under fyrtio år.
5.1. Förförståelse och information
Idrottslärare 1 beskrev att hen inte har fått någon information eller verktyg för hur man ska bemöta en nyanländ elev i idrottsundervisningen. På den skolan hen arbetar på ska en nyanländ elev börja på idrott och hälsa lektionerna efter att eleven har varit hos en SVA-lärare i cirka två veckor.
Det är mer lämna över sen får vi ta det ansvaret. Dom första lektionerna har jag försökt prata med dom och sagt att dom får sitta med på läktaren och titta lite hur det fungerar, just för att dom ska försöka få en liten förförståelse hur en idrottslektion kan fungera. Om det är bra eller dåligt är svårt att avgöra, för en del fungerar det för en del fungerar det inte alls. (Idrottslärare 1)
Hen förklara vidare att SVA-läraren ger den informationen den har fått/vet om eleven. Sedan får hen studera/lära känna eleven under idrottslektionen. En del elever bär med sig en historia från ett annat land där det kan ha varit krig. Kommer det en hastig rörelse emot dem kan de känna sig hotade. Idrottslärare 1 sa: ”Jag har en elev i den mentorsklassen jag har, hen är extremt rädd för hastiga rörelser, hen blir nästan lite skvätträdd.”
Idrottslärare 2 berättar att hen inte har fått några instruktioner hur en nyanländ elev ska bemötas utan det är hens eget ansvar. Hen får oftast ett mail under veckan att på måndag kommer det en ny elev till klassen som ska vara med på idrott och hälsa lektionerna. På den skolan som hen arbetar på ska en nyanländ elev vara med på idrottslektionerna från dag ett.
15
5.2. Kommunikation
Idrottslärare 1 tycker att språket är ett stort problem. Oftast kan eleven ingen svenska eller engelska. Har hen tur finns det någon annan elev i klassen som kan elevens språk och som kan hjälpa till som tolk eller att eleven kan lite engelska att kommunicera med. Annars får hen använda sig av kroppsspråk, gestikulera med rörelser och försöka visa övningarna genom det. Vid orientering har idrottslärare 1 två teoritillfällen i årskurs sju, åtta och nio. I årskurs sju är teorin mycket grundligare. Detta för att repetera och förbereda innan de ska ge sig ut i skogen. Idrottslärare 1 upplever att de nyanlända eleverna har det väldigt svårt att förstå det svenska språket under teorilektionerna. Det finns en språkstödjare som kan översätta teorimaterialet till elevens modersmål och därmed har eleven lättare att ta del av teoridelen. Hen berättar vidare att detta är ett samarbete som är relativt nytt och har bara funnits till hands en kortare period.
Idrottslärare 2 upplever inte kommunikationen som något hinder utan använder sig också av andra elever i klassen om det finns någon som pratar samma språk. Vid teorigenomgång av orientering tar hen hjälp av SVA-läraren som finns på skolan. Idrottsläraren menar att en karta är internationell och ser likadan ut oavsett vilket land du är i, därför är det väldigt logiskt att läsa av en karta för eleverna.
5.3. Kunskapskrav
16
Idrottslärare 1 berättar att det många gånger inte handlar om att den nyanlända eleven ska klara av kunskapskraven utan det viktigaste är att eleven mår bra. Därefter kan fokus övergå till att introducera eleven i den dagliga idrottsundervisningen.
Idrottsläraren 2 berättar också att det är i simning som nyanlända elever har svårt att uppnå kunskapskraven. Hen har jobbat hårt för att dessa elever ska få extra simundervisning i skolan.
Idrottslärare 2 betonar att en svårighet är när den nyanlända eleven kommer mitt i en termin och ska bedömas i ämnet idrott och hälsa. Eleven har inga betyg i ämnet sedan tidigare och har bara några veckor på sig att uppnå alla mål för att bli godkänd.
5.4. Hur idrottslärarna önskar möta nyanlända elever
Idrottslärare 1 önskemål är att de nyanlända eleverna ska gå i någon slags förberedelseklass och sakta slussas in i den svenska skolan och inte bara ”kastas in i systemet”, för att eleverna ska vara mer förberedda och ha mer kunskap både i det svenska språket och hur den svenska skolan fungerar. Inför första mötet önskar hen möjlighet till att träffa den nyanlända eleven innan idrottslektionen.
Jag skulle vilja ha någon form av information av själva hur man skulle kunna bemöta dom på ett annat sätt, alltså vid första mötet, för det blir ju väldigt hastigt och lustigt när dom sitter där på läktaren, om man skulle få träffa dom innan åå prata igenom alltså, nu har jag en i min klass som är gravt synskadad hon är en svensk tjej, men henne har vi haft förberedelsetid för å förbereda inför idrottslektionerna just för att hon ska få en bättre förförståelse, det är egentligen samma med dom nyanlända att dom skulle väl också kunna få en förförståelse och det skulle underlätta. Det skulle man vilja ändra på om tiden fanns, för det är den som oftast inte räcker till. (Idrottslärare 1)
17
lektionen utan planeringen och aktiviteterna som ska utföras på lektionen ska genomföras.
5.5. Eleverna
Här nedan redovisas elevernas svar på intervjun.
5.6. Presentation av respondenterna och tidigare idrottserfarenheter
Elev 1 är 16 år och har bott i Sverige i ett år och åtta månader. Hen började skolan efter att ha vistats två månader i Sverige. Hen gick i skolan i sitt hemland men det fanns ingen idrottsundervisning. Elev 1 berättar att i sitt hemland var hen fysisk aktiv sen barnsben genom att spela fotboll och vara ute och springa på fritiden.
Elev 2 är 17 år och har bott i Sverige under ett år och började skolan efter att ha vistas Sverige i cirka fyra månader. Hen var inte fysisk aktiv i sitt hemland och hade ingen idrottsundervisning . Det var först när elev 2 kom till Sverige som hen började med boxning.
Elev 3 är 16 år och har bott i Sverige under nio månader och började skolan efter att ha vistas tre månader i Sverige. Elev 3 har inte gått i skolan överhuvudtaget i sitt hemland men gillade att spela fotboll på fritiden.
Elev 4 är 15 år och har bott i Sverige under ett år och började skolan efter fyra månaders vistelse i Sverige. Elev 4 gillade att spela fotboll i sitt hemland men hade ingen idrottsundervisning i skolan.
Elev 5 är 15 år och har bott i Sverige under elva månader och började skolan efter en månads vistelse i Sverige. Elev 5 hade ingen idrottsundervisning i skolan i sitt hemland med spelade fotboll på rasterna ibland, men gillade för övrigt inte att utöva fysisk aktivitet.
18
idrottshall utan undervisningen sker utomhus. Elev 6 berättar vidare att eleverna får betyg i idrott som i Sverige.
5.7. Första mötet med idrottsundervisningen i svensk skola
Elev 1 berättar att SVA-läraren gav viss information om ämnet idrott och hälsa i skolan. Elev 1 var inte och tittade på någon lektion innan hen skulle börja utan idrottsläraren och idrottshallen fick hen träffa först i samband sin första idrottslektion. Eleven tyckte det var jobbigt med det svenska språket och gick inte på idrottslektionerna i början för att hen inte förstod någonting. Elev 1 betonar extra att det var just språkproblematiken som gjorde att hen inte ville gå på idrottslektionerna i början av terminen. Hen upplevde det som fruktansvärt att alla andra elever i klassen kunde prata med varandra och att hen satt helt ensam på läktaren och inte förstod någonting av vad som sades. De svenska klasskamraterna försökte skaffa kontakt med eleven i början men eftersom hen inte kunde svara på svenska trodde klasskamraterna att det var hen som inte ville ha kontakt och prata. Detta resulterade i att elev 1 blev utanför i klassen. Istället bildas det grupper med nyanlända elever som talar samma språk. Det blir som en gängbildning detta var både positivt och negativt. De nyanlända eleverna har friheten att kunna prata och förstå varandra medans det blir ännu svårare för dem att komma in i det svenska språket och miljön i skolan. Eleven betonar ytterligare att hen inte kände sig mobbad av sina klasskamrater utan kände sig utanför på grund av språkproblematiken. Själva idrottsaktiviteterna som skulle utföras på lektionen tyckte elev 1 var bra, men oftast förstod hen inte vad som skulle göras eller vad som förväntades av elev 1.
Elev 1 beskriver att den hjälpen som gavs vid idrottsundervisningen var när en annan utländsk elev i klassen som kunde lite svenska försökte att hjälpa till som tolk. Detta gjorde det något lättare att förstå idrottslärarens instruktioner. Respondenten upplever att det skulle vara bättre om idrottsläraren visade kroppsligt hur en aktivitet ska utföras istället för att förklara genom att prata.
19
idrottslektionerna. Elev 2 kunde lite engelska och hade även lärt sig några ord svenska under de fyra månaders vistelse i Sverige innan hen började skolan. Detta underlättade när idrottsläraren instruerade aktiviteter och hade teori. De första lektionerna hade klassen dans på schemat och det gillade inte eleven att vara aktiv på. Elev 2 tycker inte om att dansa i grupp och detta resulterade i att hen inte var med på dessa lektioner.
Elev 2 beskriver sig själv som en väldigt självständig person som tar för sig och ofta utför aktiviteter själv på fritiden . Hen känner inte att idrottsläraren kunde ha gjort på något annat sätt vid det första mötet med idrottsundervisningen.
Elev 3 fick lite information av sin SVA-lärare innan sin första idrottslektion för att ha en viss förförståelse. Hen fick se idrottshallen, omklädningsrummen och vart man duschar. Elev 3 fick sitta på läktaren och titta på klassen under den första idrottslektionen. Hen kunde några ord svenska och lite engelska. Eleven berättar vidare att om hen inte förstod aktiviteten tittade hen på sina klasskamrater vad de gjorde och härmade dem. Elev 3 upplevde inte detta som någon jobbig situation angående språket utan försökte vara aktiv utifrån det hen förstod.
Elev 4 tycker att hen har fått ett bra bemötande vid de första idrottslektionerna. Elev 4 fick vara med på aktiviteten direkt på lektionen. Elev 4 berättar att det svenska språket var svårt att förstå och att det fortfarande är det. Detta är ett hinder för att förstå de olika aktiviteterna som ska utövas under idrottslektionen. I sitt hemland spelade hen fotboll ute på gatan och menar att det är en stor kontrast mot att ha idrottsundervisning i Sverige.
20
Elev 6 tycker att bemötandet under de första idrottslektionerna var bra men att idrott var svårt. Hen kunde ingen svenska men talade engelska med klasskamrater och idrottslärare. Elev 6 fick förklarat att hen skulle vara ombytt till kläder som det gick att vara fysisk aktiv i och att närvaron på lektionerna var viktigt. Elev 6 berättar vidare att med svårt var det många aktiviteter hen inte hade utövat förut i sitt liv och inte behärskade att göra och att idrottskulturen i hens hemland är helt annorlunda än i Sverige. Vid ankomsten till Sverige tyckte hen det var konstigt med friluftsdagar och att eleverna skulle springa tillexempel 400 meter. Elev 6 sa: ”Här är eleverna jätte duktiga på idrott. Eller alltså alla som bor i Sverige är duktiga på idrott.”
Elev 6 belyser att det hade varit bättre om det fanns resurser för extra undervisning inom ämnet idrott och hälsa. Det är många aktiviteter i idrottsundervisningen som svenska ungdomar är uppväxta med och som är helt naturligt för dem. Eleven menar att för hen är aktiviteterna helt okända och något som hen aldrig tidigare har utfört.
Ha extra lektioner kanske för att träna på dom svåra saker eleven inte kan göra, för det blir liksom alltså för mig blir jag lite blyg om jag vill försöka göra någonting som jag inte klarar om dom andra skrattar till exempel eller någonting. Det blir lite pinsamt. Därför tycker jag att man kan få extra lektioner eller någonting. (Elev 6)
5.8. Simning och orientering
Här presenteras elevernas uppfattning om simning och orientering, två av ämnet idrott och hälsas centrala innehåll.
Elev 1 berättar att när hen skulle utföra orientering för första gången förstod hen absolut ingenting. Elev 1 betonar att till och med de utländska eleverna som hade varit i Sverige länge inte förstod sig på orientering och hur det fungerar. Efter några lektioner och med hjälp av idrottsläraren och egen vilja att lära sig, började elev 6 förstå hur en karta fungerade och vad de olika tecknen betydde.
21
Elev 2 tyckte att orientering var lätt att utöva och förstå. De första gångerna sprang hen med några klasskamrater och till slut kunde hen springa en bana själv och hitta alla kontroller. Eleven berättar att hen gillar att cykla i skogen och att hen kände sig bekant med den platsen orienteringen utfördes. Eleven berättar att hen har vattenvana sen barnsben och kan simma. Hen beskriver sig som en person som inte brukar fråga om hjälp utan testar gärna och experimenterar själv.
Elev 3 hade ingen erfarenhet av orientering innan men kände sig trygg att utöva och förstå sig på aktiviteten. Samma gällde för simning, hen hade inte lärt sig att simma ordentligt i sitt hemland utan fick lära sig det först i Sverige under idrottsundervisningen. Eleven betonar att hen inte har fått någon information om kunskapskraven för ämnet hälsa och idrott och saknar många gånger förklaringen med syftet av aktiviteten som ska utföras under idrottslektionen.
Elev 4 och 5 har ingen erfarenhet av simning eller orientering från sitt hemland. De beskriver att de kan simma lite grann men att det är svårt. Även orientering upplevs vara en svår aktivitet. De skulle gärna se att idrottsläraren hade mer tid enskilt med eleven för att kunna förklara och visa aktiviteten i lugn och ro. Det saknas även tid att gå igenom kunskapskraven på ett tillfredsställande sätt. Att få förklarat grundligt vad idrottsläraren förväntar sig och vad eleven ska uppnå. De betonar att begränsningen i det svenska språket för en nyanländ elev gör att de behöver mer tid för att förstå aktiviteten och dess syfte. Detta är tid som oftast inte finns under en idrottslektion.
22
5.9. SVA-lärare och språkstödjare
Här beskrivs ett samtal med en SVA-lärare och en språkstödjare på en av skolorna som några av de nyanlända eleverna i studien går.
Läraren arbetar själv med alla nyanlända elever som kommer till skolan. Hen berättar att alla kommuner har olika system hur de tar emot nyanlända ungdomar och hur de ska slussas ut i skolorna. En del kommuner har förberedelseklass där de nyanlända ungdomarna går i för att lära sig det svenska språket och bli förberedda att komma ut i den kommunala skolan. Eleven slussas sedan ut till skolan när den bedöms att kunna förstå vad som händer i klassrummet och kan göra sig själv förstådd. I denna kommun som SVA-läraren är verksam har kommunen valt att inte ha detta system med förberedelseklass, utan de nyanlända ungdomarna ska ut i de kommunala skolorna direkt. Hen beskriver detta som barnmisshandel. Hen har jobbat med nyanlända ungdomarna i 12 år och har hela tiden upplyst om att det behövs ett system med förberedelseklass. Även språkstödjaren som medverkade vid tre av intervjuerna uttrycker sig att detta är barnmisshandel. Hen arbetar nära dessa ungdomar och får vara verksam på flera skolor under veckan i kommunen för att det inte finns några andra språkstödjare att tillgå. SVA-läraren skulle hellre se att det fanns en förberedelseplats att samla alla resurser på för att kunna få en bättre arbetssituation och att de nyanlända eleverna skulle kunna få tillgång till de bästa resurserna varje dag. Hen poängterar dock att det har blivit bättre under hösten 2015. Kommunen har startat en mottagningsenhet där det görs vissa utredningar under fyra veckor innan de nyanlända ungdomarna slussas ut i skolan. Tidigare har SVA-läraren gjort detta jobb själv på skolan. Hen tycker att detta är ett tänk åt rätt håll. Nu kan de nyanlända eleverna iallafall säga hej på svenska när de kommer till första skoldagen. Det kunde de inte innan denna mottagningsenhet startade.
SVA-läraren har en nyanländ elev hos sig i cirka två veckor innan den börjar vara med på idrottsundervisningen. Hen tror att ämnet idrott och hälsa är ett av de enklaste ämnena en nyanländ elev kan börja med. Eleverna är vana att använda sin kropp
23
sättet är idrotten enklare för dom än många andra ämnen är som innebär mer materiell undervisning. Men fortfarande väldigt frustrerande och annorlunda. (SVA-läraren)
Med frustrerande och annorlunda menar SVA-läraren att för en nyanländ elev som har fått fly från sitt hemland och kastas direkt in i skolans miljö får uppleva en stor påfrestning. Det är problematiskt att inte kunna kommunicera med sitt modersmål och göra sig förstådd. Flera av de nyanlända eleverna är ensamkommande och har ingen familj eller närstående som kan ge trygghet. Detta gör att SVA-läraren blir en viktig trygghet för eleven. Därför är det ännu viktigare att de nyanlända eleverna får den tid och de resurser de behöver. SVA-läraren pratar om att hen skulle kunna följa med till idrottshallen och presentera eleven för kommande idrottslärare och visa runt i miljön för idrottsundervisningen för att eleven ska känna sig trygg och få en samhörighet till ämnet idrott och hälsa inför första lektionen.
24
6. DISKUSSION
6.1. Metoddiskussion
Valet av kvalitativa intervjuer ger respondenterna möjlighet att beskriva sina känslor och utveckla svaren, vilket var bra för denna studie. Båda skolorna där undersökningen ägde rum var positiva till studien och inga svårigheter uppstod att få respondenter att ställa upp på intervju. Vid användning av språkstödjare var det viktigt att språkstödjaren förstod syftet med studien och att hen översatte respondentens svar ordagrant. Att språkstödjaren översatte respondentens svar ordagrant är något jag inte kunde kontrollera utan fick helt enkelt lita på de svar som gavs. Om det hade varit möjligt hade det varit bra att haft tillgång till språkstödjare vid alla intervjuer utom en för att kunna ge respondenterna ytterligare möjlighet att uttrycka sig när språket inte räckte till. En av respondenterna talade flytande svenska, därför behövdes ingen språkstödjare vid denna intervju.
6.2. Resultatdiskussion
25
nyanländ elev. Skolverket har stödmaterial att tillgå, innehållet i detta material är riktat i största delen till de teoretiska ämnena och inte till idrott och hälsa.
Om man ser till ”bridging” och ”bonding” kan det vara svårt för den nyanlända eleven att känna sammanhang om klassen har stark ”bonding” och redan har relationer med varandra. Den nyanlända eleven ska försöka komma in klassen och vände detta till ”bridging” istället för att kamraterna ska vilja lära känna människor som är annorlunda än sig själv, till exempel annan kultur och etniska bakgrund(Herting & Karlefors, 2012). Detta kan vara en stor utmaning för den nyanlända eleven att utföra.
I det stora hela visar resultatet att alla elever som intervjuades tyckte aktiviteterna på idrottsundervisningen var okej men att det stora hindret var kommunikationen. Speciellt elev 1 betonade att språkproblematiken gjorde att hen inte ville gå på idrottslektionerna i början. Det var fruktansvärt att alla andra i klassen kunde prata med varandra och respondenten satt själv på läktaren. Detta resulterade i att hen blev utanför klassen. Detta beskriver även SVA-läraren, att som elev inte kunna kommunicera med sitt modersmål och göra sig förstådd måste vara frustrerande. Här skulle det behövas mer resurser till ämnet idrott och hälsa. De nyanlända eleverna har språkstödjare att tillgå i de teoretiska ämnena men detta behov finns även under idrottsundervisningen. Inte bara vid teorigenomgångar utan även vid de praktiska momenten. I Skolverkets (2012) stödmaterial står det tydligt att om den nyanlända elevens kunskaper ska kunna tas till vara och utvecklas är det viktigt att eleven får uttrycka sig på sitt modersmål. Det står även att forskning visar att kunskapsutvecklingen gynnas om eleven får befästas med ämnesbegreppen både på elevens modersmål och på svenska.
26
understryker ytterligare vikten av att elever ska få förklarat på sitt modersmål vad som gäller för att uppnå de olika betygskriterierna.
I Huitfeldt (2015) beskriver idrottsläraren att kvalitén påverkas av en begränsad information om den nyanlända elevens tidigare erfarenheter. Elevens bakgrund och varför eleven har svårt för olika aktiviteter får idrottsläraren känna av efter hand när hen har bekantat sig med den nyanlände eleven. Detta betonar även idrottslärare 1 och 2 i sina intervjuer. Gosselin och Shahmoorad (2012) betonar vikten av att anpassa undervisningen utifrån den nyanlände elevens levnadssätt, om detta görs får eleven större möjligheter att uppnå kunskapskraven. Svårigheter för att göra anpassningar finns eftersom det inte finns tid för någon djupare information om den nyanlända elevens bakgrund och kunskaper. Det gör det svårt att anpassa från första lektion utan det kommer att vara möjlig allteftersom läraren lär känna eleven. Ytterligare svårigheter uppstår om eleven kommer mitt i en termin och tiden är knapp för eleven att uppnå kunskapskraven, och detta visade sig även i resultatet.
En slutsats av denna studie är att språket har betydelse men för utförandet av de olika aktiviteterna som ingår i idrott och hälsa är det inte avgörande. Språksvårigheterna går att kringgå genom att visa med kroppsspråket och bildstöd. Däremot för att den nyanlända eleven ska förstå kunskapskraven och syftet med aktiviteterna behöver informationen komma språkligt.
6.3. Fortsatt forskning
Vid fortsatt forskning skulle det vara intressant att studera flera kommuner, då varje kommun arbetar olika med nyanlända elever. Samt göra jämförelser med en kommun som arbetar med att låta nyanlända elever starta sin skolgång i förberedelseklass. Efter att den nya lagen om kartläggning varit verksam under en tid och studien åter görs kommer då resultat vara det samma? Skolinspektionens utredning visar att ingen av de tio besökta skolorna genomförde noggrann kartläggning för att undervisningen skulle anpassas till elevernas behov(Brink Pinto, 2015).
27
REFERENSER
Andersson, I. (1999). Samverkan för barn som behöver. Stockholm: Folksam förlag
Ahrne, G. & Svensson, P. (red.) (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Egypten: Liber AB
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur
Brink Pinto, A. (2015). Svår utmaning i praktiken. Hämtad 2015-01-11, från http://www.lararnasnyheter.se/mivida/2015/11/24/svar-utmaning-praktiken
Gosselin, S. & Shahmoorad, A. (2012). Integration i ämnet idrott och hälsa. En
kvalitativ undersökning via observationer och intervjuer av lärare som arbetar i skolor där majoriteten av eleverna hat utländsk bakgrund. Uppsala universitet
Hassmén, N. & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Stockholm:
SISU idrottsböcker.
Hertting, K. & Karlefors, I. (2011). Upptäck idrottens mångkulturella bilder. Svensk idrottsforskning , (ss. 21-25).
Hertting, K. & Karlefors, I. (2012) Idrott för alla – Ur nyanlända barns perspektiv. Hämtad 2015-12-15 från
http://www.idrottsforskning.se/wp-content/uploads/2014/04/Idrott-nyanlanda-barn.pdf
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket. (2012). Att främja nyanländas elever kunskapsutveckling - med fokus på
samverkan, organisation samt undervisningens underhåll och innehåll. Stockholm:
skolverket/publikationer/visa-enskild-28
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskol bok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2746.pdf%3Fk%3D2746
Skolverket. (2014). Nyanlända elever och betyg. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2016-01-06, från http://www.skolverket.se/bedomning/betyg/nyanlanda/nyanlanda-elever-och-betyg-1.220324
Skolverket. (2016) Kartläggningsmaterial för nyanlända elever –information om
tolkning och tolkar. Stockholm: Skolverket
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.244273!/Menu/article/attachment/Information%20om %20tolkning.pdf
Skolverket. (2016a). Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2016-01-06, från
http://www.skolverket.se/bedomning/bedomning/kartlaggningsmaterial/kartlaggning-av-nyanlanda-elevers-kunskaper-1.244232
Öquist, O. (2003) Systemteori i praktiken. Systemteorins tillämpningar inom skola,
Bilaga 1
Intervjuguide idrottslärare
-Hur länge har du arbetet som idrottslärare?
-Har du fått något hjälpmedel för att kunna bemöta en nyanländ elev på ett
bra sätt i idrottsundervisningen? (skolverket, läroplanen mm)
-Har skolan några ”rekommendationer” hur en nyanländ elev ska bemötas?
-
Upplever du som idrottslärare några svårigheter när du undervisar nyanlända
elever?
-
Hur fungerar kommunikationen med en nyanländ elev? (språket)
-Får du någon information om elevens tidigare erfarenheter inom idrott och
hälsa?
-
Skulle det behövas mer lektions tid i idrott och hälsa för en nyanländ elev
ska kunna vara med på idrottsundervisningen fullt ut?
-
Hur tänker du kring betyg, hur bedömer du en nyanländ elev?
-
Tycker du att systemet fungerar bra när en nyanländ elev ska börja med
idrott och hälsa eller finns det något att förändra?
-
Skiljer det sig mellan olika moment/aktiviteter? Som simning, och
orientering?
Bilaga 2
Intervjuguide elev
- Hur gammal är du?
- Hur länge har du bott i Sverige?
- Hur länge har du gått i skolan i Sverige?
- Vad har du för tidigare erfarenheter av idrott?
-Hur du haft idrottsundervisning i ditt hemland?
-
