Inverkan av omätbara värden vid val av planlösning

Inverkan av omätbara värden vid

val av planlösning

Impact of unmeasurable values when choosing floor

plan

Författare: Anna Vesterlund och Emmie Wijk Handledare: Andreas Briggert och Åke Tyrberg Handledare företag: Charlotte Furö, Anebyhusgruppen Examinator: Min Hu

Sammanfattning

Arbetet hade sin utgångspunkt i den utbredda okunskapen om bostadens omätbara värden som finns bland husköpare, vilket har legat som grund för rapporten. Sedan

miljonprogrammets dominerande fokus på bostadens mätbara värden, till exempel funktionalitet med avseende på arbetsytor och hygien, har bostäderna förlorat många av dess omätbara värden, såsom axialitet, öppenhet/omslutenhet, rumsorganisation och rundgång. Ola Nylander och Kjell Forshed har tillsammans definierat åtta omätbara värden som kan förekomma i bostäder. Denna rapport avser att undersöka fyra av värdena:

• Axialitet – siktlinjer med en utgångspunkt och ett mål.

• Öppenhet/omslutenhet – upplevelsen av rummet utifrån dess utformning i fråga om takhöjd, kulör, möblering, storlek på rummet samt antal öppningar till rummet, såsom fönster- och dörröppningar.

• Rumsorganisation – uppdelningen mellan de privata och de offentliga delarna i bostaden och mötet däremellan.

• Rundgång – möjligheten att röra sig från rum till rum i bostaden där rörelsen skapar en sluten slinga, ofta i form av en ellips.

Rapportens syfte var att undersöka bostadens omätbara värden och dess inverkan vid utformning av bostäder. Studien riktade främst in sig på husköpare, dock användes även en referensgrupp bestående av distansstudenter, som läste distanskursen Bostadens utformning 1BY076 vid Linnéuniversitetet i Växjö, för att kunna göra jämförelser samt undersöka om deras resonemang gällande bostadens omätbara värdens betydelse skiljde sig åt mellan grupperna. Rapporten undersökte om husköparna och distansstudenterna fann värdena relevanta och betydelsefulla vid bostadsutformning.

Rapportens tre mål var att ge underlag till hustillverkare om kunskap om axialitet, öppenhet/omslutenhet, rumsorganisation samt rundgång förändrar husköparnas och distansstudenternas val och resonemang vid utformandet av bostäder, undersöka om värdena är relevanta faktorer i bostäder för husköparna och distansstudenterna samt att undersöka om kunskapen kring värdena gett upphov till förändring i husköparnas och distansstudenternas tankesätt gällande bostadutformning.

Rapportens tillvägagångssätt var genom strukturerade kvalitativa intervjuer med

husköpare och distansstudenter samt litteraturstudier. Två olika intervjuer utformades, en förenklad intervju för distansstudenterna och en mer omfattande intervju för husköparna. Båda intervjuerna bestod av totalt fem avsnitt där fyra av fem avsnitt behandlade ett omätbart värde och ett avsnitt behandlade allmänna personliga frågor. I varje avsnitt om värdena fick respondenterna göra ett val bestående av att de fick välja en av tre

planlösningar som författarna presenterade. Därefter blev de försedda med information om det aktuella värdet och blev ombedda att välja planlösning igen.

Abstract

I detta arbete undersöktes kunskapen om bostadens omätbara värden och dess inverkan på husköpare och distansstudenter som läste kursen Bostadens utformning 1BY076 på Linnéuniversitet i Växjö.

Bostadens omätbara värden är ett samlingsnamn för värden som beskriver arkitektoniska kvaliteter som kan återfinnas i bostäder. Denna rapport behandlade fyra av bostadens omätbara värden. Det finns en utbredd okunskap om värdena bland husköpare men genom att tillgodose dem med kunskap om bostadens omätbara värden möjliggörs det att de kan göra fler aktiva och välgrundade val och därmed känna större hemhörighet och trivsel i sina bostäder.

Intervjuer utfördes med två respondentgrupper, bestående av husköpare och

distansstudenter, som bads välja bland olika planlösningar. Därefter fick husköparna information om bostadens omätbara värden, vilket distansstudenterna inte fick, och fick återigen möjligheten att välja planlösning. Denna metod valdes för att undersöka om respondenternas val och synsätt på planlösningarna förändrades.

Syftet med arbetet var att undersöka om det fanns skillnad mellan husköparnas och distansstudenternas resonemang kring värdena och dess relevans vid utformning av bostäder. Resultatet visade att det totalt skedde fyra byten av planlösningar hos

husköparna och endast ett byte bland distansstudenterna. Alla respondenter var eniga om att bostadens omätbara värden har betydlig relevans vid utformning av bostäder.

Abstract

In this paper, the knowledge of the home's unmeasurable values and their impacts on homebuyers and distance students who studied the course Housing and Interior Design 1BY076 at Linnaeus University in Växjö, Sweden was examined.

The home's unmeasurable values are a collective name for values that describe architectural qualities that can be found in houses. This report dealt with four of the home's unmeasurable values. There is a widespread unawareness of the values among homebuyers, but by providing them with knowledge of the home's unmeasurable values, it is possible for them to make more active and well-founded choices and thus feel greater belonging and well being in their homes.

Interviews were performed with two groups of respondents, consisting of homebuyers and distance students, who were asked to choose from different floor plans. After that, the homebuyers received information about the unmeasurable values of the home, which the distance students did not receive, and again had the opportunity to choose a floor plan. This method was chosen to investigate whether the respondents' choices and views on the floor plans changed.

The purpose of the report was to investigate whether there was a difference between the homebuyers' and distance students' reasoning about the values and its relevance when designing houses. The results showed that there were a total of four changes of floor plans among the homebuyers and only one change among the distance students. All respondents agreed that the unmeasurable values of the home have significant relevance when designing houses.

Förord

Examensarbetet har skrivits under andra delen av vårterminen 2020 som en avslutande del av programmet Byggnadsutformning vid Linnéuniversitetet i Växjö.

I sin helhet har arbetet utförts av båda författarna där de gemensamt tagit samtliga beslut. Ämnet för arbetet kom till genom att Anebyhusgruppen lade fram ett förslag som

författarna samt deras examinator ansåg var för omfattande. Istället plockades en frågeformulering ur deras förslag ut och modifierades för att passa examensarbetets omfattning och ramar. Vår förhoppning är att arbetet kommer kunna bidra till att fler husköpare kan bli mer involverade och bli mer medvetna i sina val vid utformningen av deras bostäder genom att förse dem med information om bostadens omätbara värden. Vi vill tacka alla personer som har varit delaktiga och hjälpt oss under examenarbetets gång. Ett extra stort tack till de åtta respondenter som ställde upp och medverkade på intervjuerna och till er som hjälpt oss med bilder och planritningar:

Charlotte Furö - Husdesigner, Anebyhusgruppen Dana Ozollapa - Fotograf, Historiska hem Fredric Boukari - Fotograf, Historiska hem Johan Spinell - Fotograf, Historiska hem Lina Östling - Fotograf, Historiska hem

Markus Elias - VD & reg. Fastighetsmäklare, Historiska hem

Slutligen tillägnas ett speciellt tack till vår primära handledare Andreas Briggert (Lnu) som gett oss stöd och alltid funnits till hands vid frågor samt för att diskutera tankar och idéer under hela examensarbetets gång. Vi vill även tacka vår sekundära handledare Åke Tyrberg (Lnu) som funnits till hand i sakfrågor och vid utformningen av intervjuerna.

Innehållsförteckning

1

Introduktion ... 1

1.1 Bakgrund och problembeskrivning ... 1

1.2 Syfte och mål ... 2

1.3 Avgränsningar ... 2

2

Teori ... 3

2.1 Bostadens historia 1700 – 1900-talet ... 3

2.2 Bostadens omätbara värden ... 5

2.2.1 Axialitet ... 6 2.2.2 Öppenhet/Omslutenhet ... 7 2.2.3 Rumsorganisation ... 9 2.2.4 Rundgång ... 11

3

Metod ... 13

3.2 Primär- och sekundärdata... 13

3.3 Urval, validitet och reliabilitet ... 14

4

Genomförande ... 15

4.1 Planlösningarna från Anebyhusgruppen i intervjuerna ... 15

5.4.2 Studenter ... 35

5.5 Rundgång ... 36

5.5.1 Husköparna ... 36

5.5.2 Studenterna ... 38

6

Analys ... 41

6.1 För att besvara rapportens första mål ... 41

6.2 För att besvara rapportens andra mål ... 42

6.3 För att besvara rapportens tredje mål ... 44

1 Introduktion

1.1 Bakgrund och problembeskrivning

Bostadens omätbara värden är ett samlingsnamn för värden som beskriver arkitektoniska kvaliteter som kan återfinnas i bostäder. De benämns som omätbara eftersom de inte går att mäta utan baseras på upplevelser och erfarenheter (Nylander & Forshed 2003). Värdena har definierats av Ola Nylander och Kjell Forshed i boken Bostadens omätbara värden (2003). Detta examensarbete behandlar följande värden: axialitet,

öppenhet/omslutenhet, rumsorganisation och rundgång. Dessa värden förklaras närmare i avsnitt 2.2 och dess underkategorier.

Det är vanligt att arkitekter, och personer med motsvarande utbildning, har kunskap om bostadens omätbara värden. Däremot kan en markant skillnad upplevas gällande kunskapen om bostadens arkitektur samt bostadens estetiska kvaliteter i andra arbetsgrupper inom bygg som även de är delaktiga i utformningen av bostäderna

(Nylander 1998). Enligt Nylander (1998) måste besluten och grunden bakom utformning ibland förklaras och försvaras av arkitekter som ofta behöver ändra utformningen för att skapa ett mer lättbyggt och ekonomiskt byggande. Rationalisering, industrialisering och standardisering, som ligger till grund för lättbyggda och ekonomiska boenden, utgör ett hot mot trevnadskänslan och personligheten i boendet (Asplund et al. 1931). Det finns överlag en utbredd okunskap om bostadens arkitektur i dess helhet och om de omätbara värdenas betydelse gällande dess estetiska egenskaper (Nylander 1998).

Vidare påstår Nylander (1998) att arkitekturen under lång tid har dominerats av bostadens mätbara värden. De mätbara värdena är praktiska och funktionella värden som kan mätas och kvantifieras, såsom rumshöjd med mera. Denna dominans har skapat ett dilemma som uppmärksammades under slutet av byggskedet av miljonprogrammet, en period med stort fokus på funktionalitet. Nylander (1998) hävdar att trots att alla mätbara kvaliteter är uppfyllda i bostaden finns det ändå boende som har svårt att känna sig nöjda och tillfreds med sina bostäder. Vidare menar han att arkitektur består av samverkan mellan mätbara och omätbara värden i bostaden och att omätbara värden kan avgöra upplevelsen av bostaden (Nylander 1998). Därför borde värdena och resonemanget kring dem vara mer etablerat hos bostadsköpare eftersom ökad förståelse för bostadens utformning medför fler aktiva val utifrån vad de själva uppskattar och värdesätter i bostäder. Vid utformning av den egna bostaden bör bostadens omätbara värden beaktas utöver de egna

preferenserna för att få en bättre förståelse om vilka kvaliteter bostaden har att erbjuda. Kunskap om bostadens omätbara värden kan ge goda förutsättningar till att hitta en bostad som de boende kan trivas i och enligt Hurtig (1995) är trivseln en förutsättning för att den boende ska kunna knyta an till sin bostad och därmed kunna kalla det sitt hem. Idag finns möjligheten att betydligt friare utforma bostäder. Bostäderna är inte längre beroende av placeringen av värmekällan till husets mittpunkt, vilket har skapat fler utformningsmöjligheter och möjligheten att kombinera funktionalitet och estetik. Trots att byggnadstekniska begränsningar fortfarande existerar, som till exempel spännvidden för bjälklag, finns idag bredare kunskap om lösningar och tillvägagångssätt som tillåter friare utformning. Vid utformning av bostäder samt vid detaljval, såsom lister, kulörer och köksluckor mm, finns det många olika valmöjligheter som spelar stor roll för både den fysiska samt psykiska uppfattningen av bostaden. Dessa valmöjligheter finns i en avsevärd variation eftersom byggsektorn består av många olika aktörer med olika produkter och tillvägagångssätt. Vilka val byggföretagen tar tillsammans med byggherrarna beror helt på tidigare erfarenheter, åsikter och känslor, både från

som okända för många vid utformandet av bostaden, dock är det inte sällan som de faktiskt upplever dess påverkan undermedvetet. Nylander (1998) skriver att visuella och kroppsliga intryck och upplevelser lagras i minnet och blir en del av den samlade erfarenhet som människan bär med sig och refererar till. För att byggherren ska få full förståelse för alla aspekter vid utformningen av bostäder kan det vara fördelaktigt om denne är införstådd och har kunskap om bostadens omätbara värden, som vanligtvis endast arkitekter och utformare besitter.

1.2 Syfte och mål

Det kan anses att gemene husköpare har okunskap om bostadens omätbara värden, vilket har lagt grunden till rapporten. Syftet med rapporten är att undersöka vilken inverkan några av bostadens omätbara värden har vid utformningen av bostäder. Värdena som studeras är axialitet, öppenhet/omslutenhet, rumsorganisation och rundgång.

Rapporten avser även att undersöka vilken inverkan bostadens omätbara värden har på en referensgrupp som består av distansstudenter som läser distanskursen Bostadens

utformning 1BY076 på Linnéuniversitetet i Växjö.

Rapporten undersöker om husköparna och distansstudenterna finner värdena relevanta och betydelsefulla vid bostadsutformning. Syftet är även att undersöka om det finns någon skillnad mellan husköparnas och distansstudenternas resonemang kring bostadens omätbara värdens betydelse och relevans vid utformning av bostäder.

Målen för rapporten är att:

• Ge underlag till hustillverkare om kunskap om axialitet, öppenhet/omslutenhet, rumsorganisation samt rundgång förändrar husköparnas och distansstudenternas val och resonemang vid utformandet av bostäder.

• Undersöka om värdena är relevanta faktorer i bostäder för husköparna och distansstudenterna.

• Undersöka om kunskapen kring värdena gett upphov till förändring i husköparnas och distansstudenternas tankesätt gällande bostadutformning.

1.3 Avgränsningar

Studien avgränsas till att undersöka fyra av bostadens omätbara värden.

2 Teori

2.1 Bostadens historia 1700 – 1900-talet

Bostadens utformning är och har sedan länge varit betydelsefull för känslan av trivsel i bostaden. De bostäder som uppfördes under 1700-talet kan ses ha en stark koppling till dagens bostäder eftersom mycket bebyggelse från den tiden finns bevarat samt har fungerat som inspirationskälla fram till idag. Under slutet av 1700-talet var den så kallade enkelstugan vanligt förekommande i Sverige.Enkelstugan bestod av rum kallade

förstuga, kammare och stuga, se Figur 1a. Rummen placerades kring eldstaden, vars uppgift var att sprida värme till hela huset (Nationalencyklopedin 2020). Eldstaden var bostadens medelpunkt där familjen samlades för att tillsammans värma sig och ta del av ljuset under kalla och mörka kvällar (Wallinder 1988). Stugan i enkelstugan användes som sovplats och kök, men även som arbetsrum under kalla månader. Under denna tidsperiod förekom även den så kallade parstugan på den svenska landsbygden, se Figur 1b. I parstugan placerades förstugan i mitten på husets långsida med två större rum på vardera sidan och en mindre kammare placerades bakom förstugan, se Figur 1b (Stockholms läns museum 2020). Enkelstugan förekom på mindre gårdar, medan parstugan vanligtvis förekom på mellanstora och stora gårdar (Werne 1997).

Figur 1: Typisk planritning för a) en enkelstuga (Stockholms läns museum 2020) och b) en parstuga (Stockholms läns museum 2020). Publiceras med medgivande av upphovsrättsinnehavaren.

Under 1700-talet bodde majoriteten av Sveriges befolkning i enkelstugor eller parstugor. Under 1700-talets senare del flyttades matlagningen från stugan i enkelstugan och vardagsstugan i parstugan in i kammaren (Werne 1997). Under denna tidsperiod bodde adeln i sexdelade salsbyggnader, se Figur 2, belagda på herr- och prästgårdar

(Stockholms läns museum 2020). Samtidigt separerades funktioner som matlagning och umgänge i bostaden där tydliga gränser drogs mellan rummen som blev mer

funktionsanpassade efter dess användningsområden, detta ledde till en mer varierad bostadsutformning (Werne 1997).

Salsbyggnaderna hade vanligtvis en stark fasadsymmetri samt dubbla invändiga rumsrader som gav upphov till bredare gavlar (Stockholms läns museum 2020).

Salsbyggnaderna innehöll vanligtvis sex rum där varje rum hade minst två dörröppningar, vilket medförde att de boende kunde röra sig genom alla sex rum i en enda rörelseslinga.

Figur 2: Typisk planritning för en salsbyggnad (Stockholms läns museum 2020). Publiceras med medgivande av upphovsrättsinnehavaren.

Med tiden utvecklades arkitekturen och därmed bostadens utformning, vilken gav upphov till en ny bostadstyp, korsplanen, se Figur 3. Korsplanen användes som tjänsteflygel till herrgårdarna och bestod av en våning med inredd vind. Planen hade en centralt placerad murstock som omgavs av fyra rum: förstuga, sal, kammare och kök. Korsplanen fick stor spridning under 1800-talet och uppfördes långt in på 1900-talet (Stockholms läns

museum 2020).

Figur 3: Typisk planritning för en korsplan (Stockholms läns museum 2020). Publiceras med medgivande av upphovsrättsinnehavaren.

Under bondesamhället, 1700 – 1800-talet, kunde utformningen av bostäderna variera mellan olika bygder i Sverige. Däremot var utformningen inom en bygd mycket konsekvent där stora likheter fanns mellan bygdens bostäder (Asplund et al. 1931). Förändringar i bostädernas utformning tog lång tid men de förändringar som skedde berodde på förändrade levnadsvillkor (Werne 1997). Byggteknikens utveckling gällande nya materials tekniska egenskaper samt utvecklingen av befintliga material, såsom stål med mera, möjliggjorde markanta förändringar i bostäderna, både gällande utformningen såväl som konstruktionen. De nya teknikerna möjliggjorde ändrade rumsformer,

borgarbostäder har haft andra egenskaper än de som finns idag och har präglats av bland annat status- och skönhetsvärden. Egenskapsbalansen i bostäderna har sedan 1800-talet genomgått en stor förändring och är i ständig utveckling.

2.2 Bostadens omätbara värden

Bostadens omätbara värden har beskrivits av Nylander & Forshed (2003) och utgörs av åtta omätbara värden som kan upplevas i en bostad: material och detaljer, omslutenhet - öppenhet, dagsljus, generalitet och flexibilitet, axialitet, rörelse, rumsorganisation samt hus och stadsrum. I denna rapport kommer endast axialitet, öppenhet/omslutenhet, rumsorganisation samt rundgång tas upp. För definition av övriga begrepp, se Bostadens omätbara värden (2003) av Nylander och Forshed. Bostadens omätbara värden avser att beskriva kvalitativa estetiska kvaliteter samt arkitektoniska kvaliteter som kan

förekomma i bostäder. De är benämnda som omätbara eftersom de är värden som inte kan mätas utan baseras på känsla, upplevelse och erfarenhet. Bostadens mätbara värden avser istället praktiska och funktionella egenskaper, såsom tak- och köksbänkshöjd, som fysiskt går att kvantifiera, avgränsa och mäta. Enligt Nylander (1998) består arkitektur av

samverkan mellan mätbara och omätbara värden.

Stort fokus har legat på arkitekturens betydelse, meningsskapande och vilken uppfattning som finns kring arkitektur. Upplevelsen av rummet och materialet har även varit ett stort fokus då det finns många som anser att arkitekturen spelar roll för människans kultur och tänkande (Nilsson 2003). När efterfrågan av bostäder blir större än tillgången riskerar bostadens kvaliteter att försämras. Bostaden är betydelsefull för människan i fråga om hälsa och välstånd och bör därför vara garanterad att uppfylla vissa kvalitativa

minimikrav (Asplund et al. 1931).

Kunskapen om bostadens omätbara värden varierar mycket inom olika arbetsgrupper inom byggsektorn där arkitekter eller personer med liknande utbildning har god

kännedom om bostadens omätbara värden till skillnad från övriga branschkollegor. Detta leder till ett dilemma där kunskapen kontra okunskapen om värdena splittrar

Den teoretiska bakgrunden till värdena har definierats av Nylander i Bostaden som arkitektur (1998), om inget annat anges i nedanstående text är det honom som texten är refererad till.

2.2.1 Axialitet

Axialitet är en siktlinje som går genom en bostad och har en utgångspunkt och ett mål, se Figur 4a och 4b. Utgångspunkten är avgörande för axelns uttryck, då placeringen av utgångspunkten avgör axelns kvalitet och dignitet. Målet bör vara en intressant punkt, såsom ett fönster eller ett vackert motiv, och kan vara avgörande för axelns karaktär eftersom det skapar förväntningar och lockelse till rörelse i den axiella riktningen. Syftet med en axialitet är att skapa en känsla av att följa en stig som drar en framåt, mot ljuset eller målbilden, som är mycket viktig för det axiella uttrycket och styrkan av axialiteten. Det går att förstärka andra arkitektoniska kvaliteter i bostäder genom att anlägga en axialitet. “De axiella riktningarna kan visuellt betona och framhäva viktiga delar av bostaden” (Nylander 1999, s. 49). Alla rum som axeln går igenom skapar en rumsfil där axeln blir extra tydlig om den går igenom rum som är representativa för bostaden. Förr definierades de representativa rummen i bostaden som rum som skulle visa vilket stånd och vilken samhällsklass personen tillhörde samt de rum där gäster underhölls. Dagens definition av de representativa rummen är inte helt olik den tidigare definitionen. De är fortfarande de rum som de boende visar upp och vistas med gäster i, vilket motsvarar vardagsrum, kök och eventuellt matrum idag.

Figur 4: a) Planlösning där den blåa pilen visar en axialitet (Historiska hem 2020) och b) Axialiteten sedd inifrån lägenheten (Ozollapa 2020). Publiceras med medgivande av upphovsrättsinnehavarna.

Det axiella uttrycket består av både fysiska och symboliska aspekter. Den fysiska

aspekten beskriver gestaltningen av den axiella riktningen och axelns beteende längs med rumsfilen. Den symboliska aspekten beskriver hur axeln upplevs och vad den har för betydelse. Wallinder (1988, s.33) beskriver att arkitekten kan styra över vad betraktaren i en bostad ska uppleva genom bostadens axialiteter. Han gör en jämförelse med att en målare kan styra sitt perspektiv och helt bestämma över målningens uttryck. ”Målaren

sätter i bilden betraktaren på plats och styr dennes blick. På samma sätt som arkitekten gör det genom planen. […] Kontrasterna genom rummets ljus och färg och deras anade storlek förstärker och förtätar intrycket. Allt blir inte utsagt, nyfikenheten väcks”. Wallinder fortsätter genom att beskriva att kontrasterna mellan rummen i rumsfilen kan förstärka och förtäta axelns uttryck och menar att axialiteter kan vara det värde som skapar en upplevelserik bostad.

Det finns två sorters axlar, huvudaxlar och sekundäraxlar. Huvudaxeln är längre än sekundäraxeln där rumsfilen består av representativa rum såsom kök och vardagsrum samt går igenom dubbeldörrar eller stora öppningar. Huvudaxeln kan förstärkas om rummen som ligger i rumsfilen har samma form, storlek, kulör eller material. En

sekundär axel är kortare än huvudaxeln där rumsfilen består av mindre representativa rum såsom sovrum, tvättstuga och hall samt går igenom enkeldörrar eller smalare öppningar. Även de sekundära axlarna kan förstärkas om rumsfilen går igenom rum som har samma form, storlek, kulör eller material. Utformningen på öppningarna i rumsfilen spelar roll för axelns dignitet där större öppningsstorlek och framträdande utsmyckning höjer digniteten. Desto fler rum som inkluderas i rumsfilen desto högre dignitet har axialiteten (Nylander & Forshed 2003). När två axialiteter korsar varandra förbinds rumsfilerna med varandra och det axiella uttrycket förstärks i den korsande punkten (Nylander & Forshed 2003). Direkta förbindelser mellan rummen som utgör rumsfilen skapar genomblickbara och ljusa rum med ökat intryck av rymlighet (Wallinder 1988). Axialiteter gör rummen mer överblickbara och har stor inverkan på uppfattningen om möjligheten till rörelse samt påverkar den fysiska rörelsen i bostaden (Nylander & Forshed 2003).

Begreppet axialitet kan spåras tillbaka till Egyptens ceremoniella anläggningar samt till det romerska imperiets stadsbebyggelse. Axialitet och symmetri har varit framträdande i anläggningarna där axialitet ofta riktades mot en kultbild eller liknande. Användandet av siktlinjer har sedan antiken, ca 800 f.kr – 500 e.kr (Nylander 1998; Nationalencyklopedin 2020), varit integrerat i arkitektur och bebyggelse runt om i världen, dock har begreppet axialitet först definierats på 1900-talet. Kryssvalven som började förekomma i den romanska arkitekturen och interiören på 1000-talet möjliggjorde att två axialiteter kunde korsas. Detta innebar att större rum kunde skapas med två likvärdiga riktningar åt

vinkelräta håll. Under renässansen, 1400 – 1600, utvecklades användningen av axialiteter. Här organiserades byggnaderna med hjälp av de axiella riktningarna för att den

arkitektoniska upplevelsen skulle framhävas och uppmana till rörelse i de axiella

riktningarna som låg i långa rumsfiler genom genomgångsrum. Under jugends storhetstid, 1890 – 1920, förändrades bostädernas utformning där rumsfilerna bestående av

genomgångsrum ersattes av rum som låg separerade från varandra och istället nåddes från en gemensam hall. Axialiteter blev allt mer ovanligt under tiden för funktionalismen, 1920 – 1970, och har efter det inte fått något uppsving i arkitekturen.

2.2.2 Öppenhet/Omslutenhet

är mer omslutna i den nutida arkitekturen. Bostadens och rummens öppningar avser fönster- och dörröppningar och dessa spelar in hur bostaden och rummen upplevs. Ett större antal öppningar brukar leda till en känsla av öppenhet medan färre antal öppningar brukar leda till en känsla av omslutenhet. Detaljutförandet på öppningarna spelar också in i upplevelsen av rummet där komponenter som storlek, karm, spröjs, tröskel, kulör med mera skapar öppningens karaktär. Öppningarna får olika betydelser beroende på dess utformning där ett fönster kan agera ljuskälla eller vara en sammankopplande länk mellan inne- och utemiljö. En dörröppning kan vara en passage, ljuskälla eller förbinda två rum för att lösa upp gränserna mellan dem och sammanlänka dem till ett enda rum. Stark kontrast mellan öppenhet och omslutenhet förstärker värdena medan svag kontrast kan ge upphov till en svagare upplevelse av värdena.

Väggarnas tjocklek ger en indikation om öppningen och om det intilliggande rummet är öppet eller omslutet. En tjockare vägg kan upplevas som mer omslutande medan en tunnare vägg kan upplevas mer öppen. Öppningarna i väggen kan ge en känsla om tillträdet till rummet, beroende på dess utformning. Tjockare väggar som omsluter en öppning kan göra att öppningen upplevs som mer begränsad och otillgänglig. Tunnare väggar som omsluter en öppning kan istället göra att öppningen upplevs som tillgänglig och välkomnande. Ett stort väggparti som omger en mindre öppning förtydligar och lägger huvudfokus på väggens storlek och yta. En stor öppning som omges av ett mindre väggparti har öppningen i fokus och väggpartiet blir endast en tunn ram runt öppningen, se Figur 5a och 5b. Relationen och proportionerna mellan öppning och väggparti är avgörande för upplevelsen av öppen- och omslutenhet.

Det öppna rummet har sitt fokus i och förbi det aktuella rummet, uppmärksamheten leds ut ur rummet mot angränsande rum eller mot utsikten genom till exempel fönster- och dörröppningar. Det omslutna rummet har sitt fokus i det aktuella rummet,

uppmärksamheten leds in och stannar i rummet och fokuserar på dess fyra väggar samt föremålen som finns i rummet, se Figur 6a och 6b.

Figur 5: a) Planlösning där den blåa ringen visar en stor öppning samt en röd pil i den riktning som bilden är tagen i (Historiska hem 2020) och b) Bild av öppningen tagen i den röda pilens riktning (Boukari 2020). Publiceras med

medgivande av upphovsrättsinnehavarna.

Figur 6: a) Planlösning där den blåa ringen visar den del av vardagsrummen som bilden visar samt en röd pil i den riktning som bilden är tagen i (Historiska hem 2020) och b) Bild tagen i den röda pilens riktning (Spinell 2020). Publiceras

med medgivande av upphovsrättsinnehavarna.

Det finns en tydlig skiljelinje mellan öppen- och omslutenhet i den klassiska och den moderna samt nutida arkitekturen. Den klassiska arkitekturen och dess rum har en tydlig markering om vad som tillhör rummet och inte tillhör rummet, eller vad som är innemiljö och utemiljö. Folkhemmet som byggdes under efterkrigstiden karaktäriseras av de omslutna rummen som blev den tidens ideal. Modern och nutida arkitektur utmärks av öppenhet och samverkan mellan olika rum eller mellan inne- och utemiljö. Modernismen fokuserade mycket på det upplösta rummet, alltså ett rum som saknar tydliga gränser, integritet och individualitet, som förstärktes genom användandet av glasskikt och glasdörrar som förenande och avskiljande beståndsdelar i bostaden. Nylander (1998, s. 74) citerar följande från Asplund ”Det upplösta rummet “är vår tids signum” och att brukbarheten är en väsentlig egenskap för detta nya rum. Det gäller att öppna bostadens hitintills slutna rum mot solen och grönskan, men framförallt mot omvärlden. Det traditionella västerländska rummet, vilket karaktäriseras av gotikens och renässansens rumstyper, kommer att ersättas av det öppna rummet”.

2.2.3 Rumsorganisation

Begreppet rumsorganisation avser bostadens uppdelning i privata och offentliga delar samt förhållandet mellan dem (Nylander & Forshed 2003). Begreppet rumsorganisation existerar eftersom människan har behov att skapa revir, vilket är viktigt att kunna göra i bostaden, i övrig bebyggelse och i stadsrummet. Malmberg (1983) hävdar att

revirskapandet är något som alla undersökta ryggradsdjur samt många ryggradslösa djur uppvisar i sitt beteende. Det förekommer även hos människan i form av försvar av egendom, hemlängtan och ortstrohet bland annat. Reviret avser den egna platsen där den boende och dennes närmaste är välkomna. För att ett revir ska fungera måste tydliga gränser mellan de boende och utomstående finnas. Gränserna måste respekteras för att inte skada den egna självkänslan. Tröskeln i entrén kan liknas med en revirgräns där endast de som blir inbjudna får göra entré. Här skiljs de människor som tillhör reviret och de som inte gör det (Malmberg 1983). Det är väsentligt att de boende har kännedom om reviret och dess gränser samt att kunna markera området för att känna trygghet.

Malmberg (1983) skriver att människor visar och skyddar sitt revir med hjälp av staket, skyltar och flaggor när de själva inte kan vara där och övervaka reviret.

Malmberg (1983) definierar revir genom åtta nyckelord: kännedom, disposition, reservation, avgränsning, markering, konkurrens, försvar och identitet. Här menar Malmberg att genom att kunna identifiera sig med sitt revir skapas en känsla av trygghet och välbehag, som är mycket viktig för trivseln i den miljö människan lever i (Malmberg 1983). Nylander och Forshed (2003) skriver att arkitekturen i bostaden är viktigare än vad många inser, där revirskapandet i bostaden är vad som gör hemmet till ett hem. De beskriver även vikten av att kunna knyta an till sin bostad på ett personligt plan eftersom bostaden är en bidragande faktor till skapandet av den egna identiteten, vilket ligger till grund för att känna hemhörighet. En individ som bor i en bostad utan att kunna knyta an eller identifiera sig med bostaden kommer inte känna trivsel eller hemhörighet. Nylander (1999) beskriver hur viktigt mötet mellan den privata bostaden och det offentliga yttre rummet är för den boendes upplevelse av bostaden. Nylander (1999, s. 78) skriver bland annat följande: “Bostadens rumsorganisation omfattas av tolkningen av platsen, mötet mellan bostad, natur och boende och är av stor betydelse för upplevelsen av bostadens arkitektur”. Även Hurtig (1995) beskriver på hur viktig förmågan att kunna skapa en relation mellan individen och bostaden är, eftersom det är förhållandet mellan människan och bostaden som skapar hemmet. Vidare förklarar Hurtig (1995) att när reviret har skapats i hemmet är känslan av kontroll viktig. Ett boende ska erbjuda en fungerande social struktur som både innefattar möjligheten till umgänge med andra människor och få sociala kontakter samt möjligheten till avskildhet och distans från andra människor. För att få en fungerande relation till bostaden bör de boende kunna uppleva hela spektret av gemenskap och avskildhet och själv kunna bestämma när denne vill uppleva vad, se Figur 7.

Rummens tillgänglighet i form av öppningar och genomgångar påverkar rummets status i avseende på det privata och det offentliga. Ett rum med fler öppningar och genomgångar känns automatiskt mer offentligt, dock är mycket beroende av öppningarnas utformning där stora och luftiga öppningar bidrar till den offentliga känslan. Ett rum med färre öppningar och genomgångar känns mer privat, där mindre och trängre öppningar bidrar till den privata känslan. Nylander & Forshed (2003) skriver att en stor kontrast mellan det offentliga och privata ger en stark upplevelse i en bostad. Var för sig är de inte alltid märkbart tydliga men tillsammans skapar de en helhet med fina kontraster som gör att de båda utmärker sig.

Rumsorganisation har sedan länge funnits i bostäder samt i stadsrummet och kan spåras tillbaka många århundraden i tiden. De borgerliga bostäderna under 1890-talet var uppbyggda kring paradrummen: förmaket, salongen och matsalen. Dessa rum kan klassas som representativa. Separerade från dessa låg de privata rummen som var avsedda för arbete och vila. Dessa rum är inte representativa för bostaden och utomstående vistades aldrig där. 1890-talets imponerande arkitektoniska bostäder som spelade en stor roll i sällskapslivet byttes under 1920-talet ut mot ett hem som skulle vara privat och bekvämt. De representativa storslagna rummen blev ersatta av mer intima rum. 1980 började gränserna mellan vardagsrum och kök lösas upp för att skapa ett stort gemensamt rum, detta är en trend som har hållit i sig till dagens dato. Trenden tros komma från när nya hus skulle inordnas i den befintliga stadsbilden. För att kunna gå med god ekonomi behövde lägenhetsytorna minskas, därför sammanlänkades vardagsrum och kök till en öppen lösning. Det är denna sammanlänkning som ligger till grund för dagens välkända begrepp “öppen planlösning”. 1890-talets uppdelning av privat och offentligt i bostaden är inte helt olik den som används eller i alla fall kanske försöks eftersträvas idag. De privata rummen är ofta separerade från de offentliga rummen eller så ligger de långt in i bostaden eller på ovanvåningen. De representativa rummen är kök, vardagsrum och eventuella matsalar, ibland kan en uteplats eller altan ingå i de representativa rummen då gränsen mellan inne och ute har suddats ut i den nutida arkitekturen, på grund av större öppningar mot utemiljön (Asplund et al. 1931). De representativa rummen är inte lika statuspräglade idag som de tidigare har varit under historien. Idag visas inte familjens välstånd upp med hjälp av utsmyckningar och symbolvärden utan det finns ett mer avslappnat

förhållningssätt till rummen. De kan trots detta fortfarande klassas som representativa för hemmet eftersom det är i dessa rum som gäster och utomstående vistas och även de rum som är bostadens ansikte utåt (Asplund et al. 1931). Separationen mellan representativt och icke-representativt visar tydligt var gränsen mellan det offentliga och det privata går, till skillnad om rummen hade blandats upp mer och placerats ut på måfå. Idag är bostäder överlag mer privata då arbete och affärer har flyttats ut ur hemmet och in på arbetsplatser samt att gemensamma måltider oftare förtärs på restauranger (Asplund et al. 1931).

2.2.4 Rundgång

Begreppet rundgång baseras på rörelse mellan rum som sluter sig till en sluten

rörelseslinga, ofta i formen av en ellips. Att flera olika vägar kan leda till samma mål ökar friheten och möjligheten att kunna röra sig fritt i bostaden. Rummen kan upplevas som mer öppna om det går en rundgång genom dem, vilket kan förankras till att det

tillkommer en öppning i rummet (Nylander & Forshed 2003). Antalet rundgångar i bostaden är inte det väsentliga, det väsentliga är istället att rundgångarna är placerade på lämpliga ställen samt att de tillför bostaden något. Desto fler representativa rum

anser att det inkräktar på det egna reviret och att det blir för intimt medan andra anser att det skapar en större rörelsemöjlighet och mer rymd i hela bostaden, se Figur 8b. Detta kan återkopplas till revirskapandet i rumsorganisation.

Figur 8: a) Planlösning där den blå slutna slingan visar en rundgång genom de representativa rummen (Historiska hem 2020) och b) Planlösning där den blå slutna slingan visar en rundgång genom de representativa rummen samt sovrummet

(Historiska hem 2020). Publiceras med medgivande av upphovsrättsinnehavaren.

Det finns två typer av rum, statiska och dynamiska. De statiska rummen är så kallade återvändsrum, rum som är återvändsgränder, de har endast en väg ut och in. De

dynamiska rummen är rum som har två eller fler öppningar, de har två eller fler vägar ut och in. Eftersom de dynamiska rummen har fler öppningar kan de upplevas som mer öppna och luftiga än de statiska rummen. De dynamiska rummen öppnar upp mot intilliggande rum och lockar betraktaren att röra sig igenom det. De dynamiska rummen hör enligt Hesselgren (1954) ihop med axialitet. Axeln främjar åskådarens nyfikenhet, en nyfikenhet som uppstår när betraktaren inte helt kan överblicka eller läsa av rummet samt vad det angränsar till. Ljus framhäver och skapar ännu mer nyfikenhet och vilja att upptäcka och komma fram till ljuset. Axeln lockar till rörelse vilket gör rummet dynamiskt. De statiska rummen är de rum som bjuder in till samling istället för rörelse. Betraktaren uppmuntras till att stanna kvar i rummet (Hesselgren 1954).

När det finns en rundgång som går genom flera rum kan rummen både upplevas som enskilda och som en samverkande helhet. När samma rum kan nås från flera olika håll får bostaden en ökad upplevelserikedom samt en grad av flexibilitet, vilket i sin tur kan leda till en större användbarhet. Att en rundgång kan stängas för med hjälp av en bokhylla eller liknande ses som en av rundgångens många kvaliteter då det bidrar till högre

flexibilitet av rummet. Rundgångar minskar möblerbarheten eftersom rummen då har fler dörröppningar och mindre väggyta att ställa möbler mot. Antal rundgångar samt

placeringen av dem måste vara noggrant planerat och uppnå en god balans för att ha en berikande verkan på bostaden.

3 Metod

I detta avsnitt förklaras de metoder som använts för datainsamling i studien. Med utgångspunkt att undersöka hur stor inverkan bostadens omätbara värden har vid bostadsutformning har studien genomförts med strukturerade intervjuer, vilket är en kvalitativ metod, samt med litteraturstudier för att ta del av tidigare forskning.

3.1 Intervjuer

Intervjuerna som utfördes var strukturerade, vilket innebar att de var ordnade och hade en fast uppbyggnad med fem avsnitt som alltid presenterades i samma ordning vid

intervjutillfällena samt att intervjufrågorna var nedskriva och bestämda innan

intervjutillfällena där samtliga frågor ställdes i samma ordning vid varje intervjutillfälle, vilket medförde att det på ett enkelt sätt gick att jämföra svaren med varandra. Frågornas svar var ostrukturerade för att tillåta respondenterna att svara öppet och beskrivande. Den strukturerade intervjuformen valdes för att kunna öka jämförbarheten mellan svaren och de olika respondenterna, för att kunna fokusera på det viktiga i sammanhanget, ställa relevanta frågor och få en högre träffsäkerhet i bedömningen, vilket togs i högsta aktsamhet för att öka reliabiliteten samt jämförbarheten i svaren mellan respondenterna inom samma grupp samt sinsemellan grupperna. Resultatet är inriktat på att beskriva och analysera skillnaderna i de olika respondenternas svar genom jämförelser. Metoden prövar tidigare forskning som har gjorts inom ämnet, se kapitel 1.1.

Referensgruppen bestod av studenter som under vårterminen 2020 studerat distanskursen Bostadens utformning 1BY076 vid Linnéuniversitetet i Växjö. Syftet med att ha med referensgruppen i rapporten var för att kunna jämföra svaren från de två olika

respondentgrupperna i avseende på bostadens omätbara värdens inverkan vid utformning av bostäder. Distansstudenterna som var yrkesverksamma inom byggsektorn har genom distanskursen blivit försedda med kunskap om bostadens omätbara värden medan husköparna, som inte var yrkesverksamma inom arkitektur, saknade samma kunskap. Av denna anledning undersöktes även om tidigare kunskap och intresse påverkar

respondenternas synsätt om bostadens omätbara värdens relevans.

3.2 Primär- och sekundärdata

Empirin bestod av både primär- och sekundärdata. Primärdata som har tagits fram kom från de utförda intervjuerna och sekundärdata som har tagits fram kom från

litteraturstudier.

Primärdata avser de strukturerade intervjuerna med husköparna samt distansstudenterna. Resultatet har delats upp mellan grupperna men kommer att jämföras med varandra. Denna struktur valdes för att tydliggöra skillnaderna i svaren och för att göra jämförelsen enkel och tydlig.

3.3 Urval, validitet och reliabilitet

Respondenterna som valdes ut att delta i intervjuerna var husköpare från

Anebyhusgruppen samt studenter som under vårterminen 2020 läste distanskursen Bostadens utformning 1BY076 som gavs av Linnéuniversitet i Växjö.

Respondenterna från Anebyhusgruppen är mellan 25 – 60 år och är bosatta i Sverige. De är både män och kvinnor som bor tillsammans med en partner och har varken utbildning i eller är yrkesverksamma inom arkitektur. Anebyhusgruppens husköpare valdes därför att de nyligen varit delaktiga i utformningen av den villa som de köpt av Anebyhusgruppen. Husköparna som deltog i intervjun blev tillfrågade av Anebyhusgruppens säljare där de första fem som anmälde sig blev intervjuade och utgör respondentgruppen för husköparna i rapporten.

Respondenterna från universitetskursen är mellan 30 – 50 år och är bosatta i Sverige. De är både män och kvinnor som bor tillsammans med en partner och har pågående studier i distanskursen Bostadens utformning 1BY076 som ges av Linnéuniversitetet i Växjö under tiden för intervjuerna. Denna grupp kommer ibland refereras till som

referensgruppen. Distansstudenterna valdes för att de kan anses ha god kunskap om bostadens omätbara värden samt för att undersöka om kunskapen de fått från

4 Genomförande

I detta kapitel presenteras hur intervjuerna genomfördes för de två respondentgrupperna, Anebyhusgruppens husköpare och distansstudenterna vid Linnéuniversitet.

Eftersom husköparna och distansstudenterna delades in i två olika respondentgrupper utformades två olika intervjuer, en förenklad intervju för distansstudenterna och en mer omfattande intervju för husköparna. Båda intervjuerna bestod av totalt fem avsnitt. I det första avsnittet behandlades allmänna personliga frågor. De resterande fyra avsnitten i intervjun bestod av ett enskilt avsnitt för varje omätbart värde som studeras i rapporten. För att kunna beskriva och visa respondenterna hur värdena kan upplevas på olika sätt och vilken effekt de kan ha i en bostad visades tre planlösningar i varje avsnitt. I samtliga avsnitt utformades och identifierades intervjufrågor genom litteraturstudier och

diskussioner med handledarna från Linnéuniversitetet. I intervjuerna som utfördes med husköparna fanns även en informativ del om varje värde i varje avsnitt för att förse respondenterna med den kunskap som behövdes för kommande delar i intervjun. I dessa presenterades även exempelbilder om hur de olika värdena kunde upplevas. I intervjuerna som utfördes med distansstudenterna fanns inte denna informativa del, dock förväntades distansstudenterna ha tillgodosett sig informationen genom sitt kursdeltagande. Totalt hölls tre förenklade intervjuer och fem mer omfattande intervjuer. I den här rapporten redovisas respondenternas svar anonymt. Intervjufrågorna kan ses i transkriberingarna i bilagorna 3–10.

Avsikten med intervjuerna var att jämföra om kunskapen om axialitet,

öppenhet/omslutenhet, rumsorganisation samt rundgång ändrade respondenternas synsätt gällande bostadsutformning.

Intervjuerna utfördes genom ett digitalt möte via videokonferensprogrammet Zoom utvecklat av Zoom Video Communications, Inc., under vårterminen 2020 eftersom universitetsundervisningen skedde på distans på grund av rådande pandemi av Covid-19. Folkhälsomyndigheten avrådde från personliga möten, därav valet att utföra intervjuerna digitalt.

4.1 Planlösningarna från Anebyhusgruppen i intervjuerna

Nedan presenteras de planlösningar som hämtats från Anebyhusgruppen som sedan användes i intervjuerna. Vissa av planlösningarna är original ritade av Anebyhusgruppen medan vissa av dem är modifierade av författarna för att framhäva eller försvaga de undersökta omätbara värdena.

4.1.1 Axialitet

Figur 9: Visar en modifierad planlösning med flest antal axialiteter. Publiceras med medgivande av upphovsrättsinnehavaren.

Planlösningen i Figur 10 är den planlösning med minst antal axialiteter. Tvättstugedörren är placerad i köket vilket ger en axialitet genom kök och tvätt. Det stora fönsterpartiet i vardagsrummet togs bort för att försvaga målbilden för axialiteten som går från

kök/matplats till vardagsrum. Fönstret i sovrum 1 är borttaget i slutet av axialiteten som går genom entré, matplats och sovrum 1, detta för att även här försvaga målbilden. Placeringen av dörren till sovrum 2 är placerad så en axialitet inte är möjlig genom sovrum 2 och matplats.

Planlösningen i Figur 11 är den planlösning med ett antal axialiteter som är mittemellan planlösningarna som visas i Figur 9 och Figur 10. Axialiteten genom tvätt, entré och WC/D saknas, men axialiteten genom entré, kök/matplats och sovrum 1 finns med. Det stora fönsterpartiet i vardagsrummet har sin placering för att axialiteten mellan

kök/matplats och vardagsrum ska få en stark målbild.

Figur 11: Visar originalplanlösningen från Anebyhusgruppen med ett antal axialiteter som är mittemellan Figur 9 och Figur 10. Publiceras med medgivande av upphovsrättsinnehavaren.

4.1.2 Öppenhet/omslutenhet

Planlösningen i Figur 12 är den planlösning som har både omslutenhet och öppenhet. Till allrummet finns det en mindre öppning och till vardagsrummet finns det en större

öppning. Innan modifieringen var öppningen till vardagsrummet ännu större än vad den är i Figur 12. Väggen förlängdes av författarna för att få vardagsrummet mer omslutet och bryta av mot köket. I denna planlösning har sovrum 1 en privat WC/D.

Planlösningen i Figur 13 är den planlösning som har högst grad av öppenhet. Entrén, som är delvis interagerad med köket, öppnar upp mot köket. Köket är i direkt anslutning till vardagsrummet utan någon vägg som skiljer dem åt. Allrummet har en större öppning mot köket vilket interagerar dem. WC/bad vid sovrum 1 har sin dörr ut mot

vardagsrummet istället för in till sovrum 1.

Figur 13: Visar originalplanlösningen från Anebyhusgruppen med en öppen planlösning. Publiceras med medgivande av upphovsrättsinnehavaren.

Planlösningen i Figur 14 är den planlösning som har högst grad av omslutenhet. Matrummet lades till för att skapa en mer omslutande öppning till vardagsrummet samt ett mer omslutet kök. Allrummets öppning minskades för att skilja rummet från entrén.

4.1.3 Rumsorganisation

Planlösningen i Figur 15 är den planlösning som är mest offentlig. Här är

vardagsrum/matplats interagerat med allrummet. För att öka offentligheten placerades sovrum 2 i angränsning till vardagsrummet.

Figur 15: Visar en modifierad planlösning med högst grad av offentlighet. Publiceras med medgivande av upphovsrättsinnehavaren.

Planlösningen i Figur 16 är den planlösning som är mest privat. Här är alla sovrum samlade i samma del av huset där ingången till allrummet är smal och omsluten för att markera att detta är en privat del av bostaden.

Planlösningen i Figur 17 är den planlösning som är mittemellan planlösningarna i Figur 15 och Figur 16. Här är ingången till allrummet mer öppen än i planlösningen i Figur 16 samt att en WC/D har placerats i vardagsrummet, detta för att tillföra en gästtoalett långt ifrån de samlade sovrummen, som fortfarande kan klassas som privata.

Figur 17: Visar en modifierad planlösning som är mittemellan planlösningarna i Figur 15 och Figur 16 i avseende på offentlig- och privathet. Publiceras med medgivande av upphovsrättsinnehavaren.

4.1.4 Rundgång

Figur 18: Visar en modifierad planlösning som saknar rundgång. Publiceras med medgivande av upphovsrättsinnehavaren.

Planlösningen i Figur 19 är den planlösning som har två rundgångar som går genom bibliotek, vardagsrum, entré och hall 1 samt genom matplats, kök och vardagsrum.

Planlösningen i Figur 20 är den planlösning som har tre rundgångar. Den har samma rundgångar som planlösningen i Figur 19 men ytterligare en som går genom hall 2, klädkammare, bibliotek och vardagsrum.

Figur 20: Visar en modifierad planlösning som har tre rundgångar. Publiceras med medgivande av upphovsrättsinnehavaren.

4.2 Anebyhusgruppens husköpare

De allmänna frågorna i intervjuns första avsnitt ställdes för att kunna kategorisera respondenterna och dra slutsatser samt göra tolkningar kopplade till respektive

respondent. Frågor såsom ålder, civilstatus, om de har hemmaboende barn samt hur ofta de brukar ha gäster hemma ställdes.

Figur 4a och 4b. Efter att axialitet introducerats för respondenten fick denne återigen se samma planlösningar som visades innan introduktionen, denna gång med axialiteter utritade med blå pilar, till exempel linjer där det går tydliga axialiteter, se Figur 21a-c. Respondenten blev tillfrågad att välja en planlösning igen, men att inte förbise sina åsikter som denne hade vid första valet men att ändå tänka på att det finns ett värde, axialitet, som kan tillämpas på planlösningen. Det framgick tydligt från författarna att det inte fanns något rätt eller fel svar. Respondenten fick välja samma planlösning om den ville, eller byta om den tyckte att kunskapen om axialitet förändrat dennes synsätt på planlösningen och dess utformning.

Efter det andra planlösningsvalet ställdes ytterligare följdfrågor. När avsnitt två var avklarat gick intervjun vidare till avsnitt tre som behandlade öppenhet/omslutenhet med samma upplägg som föregående avsnitt.

Figur 21: a) Visar en modifierad planlösning med flest antal axialiteter utritade med blåa pilar och b) Visar en modifierad planlösning med minst antal axialiteter utritade med blåa pilar och c) Visar originalplanlösningen från Anebyhusgruppen

med ett antal axialiteter utritade med blåa pilar som är mittemellan Figur 9a och 9b. Publiceras med medgivande av upphovsrättsinnehavaren.

a) b)

4.3 Distansstudenterna

Intervjuerna med distansstudenterna inleddes med samma allmänna frågor som ställdes till husköparna.

Intervjuerna bestod av fyra avsnitt, ett för varje värde. Alla avsnitt hade samma upplägg, ordning samt frågor som intervjun med husköparna. Samma tillvägagångssätt användes i dessa intervjuer som för husköparna där varje avsnitt påbörjades med att respondenten fick se tre likartade planlösningar som hade samma grundförutsättningar men där några modifieringar har gjorts i två av dem för att förstärka samt försvaga det värde som behandlades i avsnittet. Respondenten blev tillfrågad att välja en av planlösningarna, utan någon inverkan eller vägledning från författarna om vilket värde som behandlades i avsnittet. Om respondenten hade svårt att se skillnaderna mellan planlösningarna pekade författarna ut de skillnader som fanns. Respondenten valde en planlösning och

motiverade sitt val fritt, sedan ställdes frågor om varför respondenten valde just den planlösningen samt vad det första de lade märke till när denne såg planlösningarna. När respondenten svarat på följdfrågorna fick denne veta vilket värde författarna valt att fokusera på i avsnittet, utan någon ytterligare förklaring. Här blev alltså inte studenterna introducerade till värdena såsom husköparna blev, studenterna förväntades använda den kunskap som de försett sig med under distanskursens gång. Samma planlösningar presenterades igen, med värdena utritade, till exempel blåa ringar där det fanns rundgångar, se Figur 22a-c. Respondenten blev tillfrågad att återigen välja en planlösning, men att inte förbise sina åsikter som denne hade vid första valet men att tänka på att det finns ett värde som kan tillämpas på planlösningen. Det framgick tydligt från författarna att det inte fanns något rätt eller fel svar. Respondenten fick välja samma planlösning om denne ville, eller byta om denne tyckte att kunskapen om värdet förändrat dennes synsätt på planlösningen.

Figur 22: a) Visar en modifierad planlösning som saknar rundgång och b) Visar originalplanlösningen från Anebyhusgruppen som har två rundgångar utritade i blått och c) Visar en modifierad planlösning som har tre rundgångar

utritade i blått. Publiceras med medgivande av upphovsrättsinnehavaren.

a) b)

5 Resultat

För fullständiga svar för varje respondent, se bilaga 3–10.

5.1 Allmänna frågor

5.1.1 Husköparna

Husköparna som ställde upp var i åldrarna 28, 29, 32, 49 och 57. Det var tre kvinnor och två män. Alla hade varsin partner. Tre av dem hade barn som bodde hemma i åldrarna två år till tonår. En av dem hade barn som flyttat hemifrån och en av dem hade inga barn. Alla brukar ha gäster hemma.

5.1.2 Studenterna

Studenterna som ställde upp var i åldrarna 30, 43 och 48. Det var två kvinnor och en man. Alla hade varsin partner. En av dem hade barn som bodde hemma som var i tonårsåldern. Två av dem hade inga barn. Alla brukar ha gäster hemma.

5.2 Axialitet

5.2.1 Husköparna

Hur kommer det sig att du valde just den här planlösningen?

Respondent 1, 3 och 5 valde planlösning a, se Figur 9, med motiveringen att de hellre hade dörren till tvättstugan i entrén än i köket. Respondent 1 uppskattade dörrplaceringen i sovrum 2. Respondent 3 uppskattade det stora fönsterpartiet i vardagsrummet.

Respondent 2 och 4 valde planlösning c, se Figur 11, med motiveringen att de uppskattade det stora fönsterpartiet i vardagsrummet. Respondent 2 uppskattade att tvättstugedörren är placerad i entrén istället för i köket.

Vad var det i planlösningarna som du lade märke till först?

Det som respondent 1 och 2 lade märke till först var öppenheten i planlösningarna. Det första respondent 3, 4 och 5 lade märke till var fönsterpartiet i vardagsrummet i

planlösning a och c, se Figur 9 och 11. Ingen respondent lade märke till axialiteterna.

Del i avsnittet där husköparna blir introducerade till begreppet axialitet.

Hur kommer det sig att du valde just den här planlösningen?

mellan WC/D och tvätt i planlösning a var onödig. Denna gång lade samtliga respondenter märke till axialiteterna.

Tog du hänsyn till begreppet axialitet när du valde den här gången? Samtliga respondenter svarade att de tog hänsyn till begreppet axialitet.

Hur kommer det sig att du tog/inte tog hänsyn till axialitet?

Några av anledningarna till att respondent 1, 2, 3 och 4 tog hänsyn till begreppet var för att de nu ansåg sig förstå vilken effekt axialitet kunde ha på bostaden och det upplevda rummet. Respondent 1 och 2 förstod även hur viktigt det var med ljusinsläppet, att det kan skapa en dragning i den axiella riktningen. Respondent 5 upplevde att en öppen planlösning kan bidra till fler siktlinjer.

“När ni visade bilderna blev det väldigt tydligt vilken effekt det faktiskt hade som jag inte tänkte på … jag tänkte mer praktiskt vad jag uppskattade i planlösningen. Men när man såg bilderna (exempelbilder som visades i intervjuerna för varje värde) ni hade så blev det så himla effektfullt och då kändes det som att, bara det att man får en sån till mellan sovrum 2 och det fönstret vid matplatsen, då blev det ännu mer givet” – Respondent 3.

Tycker du att axialitet är en relevant faktor i bostäder? Varför?

Samtliga respondenter var överens om att axialitet är en relevant faktor i bostäder. Respondenterna beskrev enhetligt att det var efter att de hade introducerats till begreppet axialitet som de förstod innebörden samt betydelsen av att ha axialiteter i bostaden. “Just att man kan sätta dörrar på samma sätt nästan och få en helt annan effekt och då betyder det att det inte behöver kosta något annat utan då kan man få ut mer för samma pengar eller samma boyta” – Respondent 4.

Kommer du titta efter axialiteter i vardagslivet?

Samtliga respondenter kommer kolla efter axialiteter i sina och andras bostäder.

Känner du att du har lärt dig något nytt? Vad?

Alla respondenter var överens om att de, efter att ha blivit introducerade till begreppet axialitet, hade lärt sig något nytt som de även kommer ta med sig och använda i

vardagslivet. Respondent 5 uttryckte att denne hade tänkt i dessa banor men inte haft ord eller riktigt vetat varför denne hade tänkt på det sättet.

5.2.2 Studenterna

Hur kommer det sig att du valde just den här planlösningen?

“Man får genomblickbarheten om den sovrumsdörren (sovrum 1) är öppen genom hela lägenheten med fönstret där”– Respondent 8.

Respondent 8 svarade även att man får genomblickbarhet åt flera olika håll om man står vid entrén och blickar ut mot vardagsrummet. Respondent 7 valde planlösning b med motiveringen att sovrum 1 hade störst möblerbarhet.

Vad var det i planlösningarna som du lade märke till först?

Det första respondent 6 lade märke till var det stora fönsterpartiet i vardagsrummet. Det första respondent 7 lade märke till var disponeringen av bostadens mittparti. Det första respondent 8 lade märke till var tvättstugedörrens olika placeringar.

Del i avsnittet där studenterna får reda på att det var axialitet som författarna valt att studera.

Hur kommer det sig att du valde just den här planlösningen?

Alla tre respondenter valde planlösning a, se Figur 9, efter det att författarna berättat vilket värde de studerade i avsnittet. Respondent 7 bytte från planlösning b till a och gav motiveringen att dörren till tvättstugan var placerad på ett mer tilltalande sätt i a då ljus kan komma in i hallen när tvättstugedörren står öppen. Respondent 6 och 8 tyckte att planlösning a hade flest och bäst axialiteter.

Tog du hänsyn till begreppet axialitet när du valde den här gången?

Samtliga respondenter svarade att de tog hänsyn till axialiteter när de valde denna gång.

Hur kommer det sig att du tog/inte tog hänsyn till axialitet?

Respondent 8 ansåg att utsikten från bostaden har stor betydelse och att axialiteter bidrar till känslan av rymd. Respondent 7, som bytte planlösning, funderade på om det vore bättre att placera tvättstugans dörr i entrén för att få ett bättre ljusinsläpp. Respondent 6 tyckte att denne tog hänsyn till axialitet men att det även finns många andra parametrar som ska tas hänsyn till samt som upptar ens fokus.

Har ditt synsätt att se på planlösningen förändrats nu när du vet vilket värde som vi har fokuserat på?

Respondent 6 svarade ja med motiveringen att pilarna föreställande axialiteter gjorde det enklare att tolka och se axialiteterna. Respondent 7 och 8 tyckte inte att deras synsätt hade förändrats märkbart.

Tittar du efter axialiteter i vardagslivet?

Alla respondenter svarar att de tittar efter axialiteter i vardagslivet. Respondent 7

reflekterar över om denne tycker att axialiteter tillför något eller inte, vilket förutsätter att alla dörrar står öppna. Denne tycker däremot att axialiteter tillför ljus vilket denne anser viktigt.

Känner du att du har lärt dig något nytt i kursen? Vad?

Alla respondenter svarar att de lärt sig något nytt, de kan nu sätta ord på upplevelser som de tidigare inte kunnat uttrycka eller förstått.

5.3 Öppenhet/Omslutenhet

5.3.1 Husköparna

Hur kommer det sig att du valde just den här planlösningen?

Samtliga respondenter valde planlösning b, se Figur 13. Motiveringarna bakom detta var att samtliga respondenter gillade öppenheten i planlösningen. Respondent 2 och 4 gillade även att det var många fönster i samtliga kök. De uppskattade dock inte väggen i entrén i planlösning a och c, se Figur 12 och Figur 14. De upplevde att de möttes av en mörk badrumsvägg, de hade hellre sett att rummet som möter entrén öppnar upp sig och släpper in ljus. Respondent 3 uppskattade inte att matrummet i planlösning c, se Figur 14, var ett eget slutet rum. Respondenten uppskattade inte heller att ett badrum var bundet till sovrum 1 i planlösning c, se Figur 14.

Vad var det i planlösningarna som du lade märke till först?

Det första samtliga respondenter lade märke till var öppenheten kontra omslutenheten i samtliga planlösningar. Här var gruppen väldigt enhetlig där alla respondenter snabbt nämnde planlösningarnas öppenhet. Respondent 3 lade utöver detta även märke till att ett av sovrummen i planlösning a, se Figur 12, och c, se Figur 14, hade ett privat badrum.

Del i avsnittet där husköparna blir introducerade till begreppet öppenhet/omslutenhet.

Hur kommer det sig att du valde just den här planlösningen?

Respondent 2, 3, 4 och 5 valde att ha kvar samma planlösning med motiveringen att de fortfarande uppskattade öppenheten. Respondent 1 bytte från planlösning b till

planlösning a. Dennes motivering var att planlösning b var aningen för öppen och att planlösning a passade bättre då respondenten förstod att den planlösningen även var öppen och att öppenhet inte endast beror av andel väggar, utan även fönster, dörrar mm.

hänsyn till begreppet. Respondent 2, 3 och 5 uttryckte att de redan tänkt på öppenhet/omslutenhet innan de introducerades för begreppet.

Hur kommer det sig att du tog/inte tog hänsyn till öppenhet/omslutenhet? Respondent 3 tyckte att det var viktig information. Respondent 1 och 4 upplevde

begreppet som ännu tydligare och viktigare efter det att författarna introducerat begreppet för dem. Respondent 2 och 5 tyckte sig inte ta hänsyn till begreppet.

Tycker du att öppenhet/omslutenhet är en relevant faktor i bostäder? Varför? Alla respondenter svarade att de tyckte att det var en relevant faktor. Respondent 2 tyckte att det var särskilt viktigt beroende på vad rummet ska användas till, då olika

utformningar skapar olika funktioner och olika grad av användbarhet. Respondent 4 tyckte att det var relevant då man har möjligheten att känna in vad det är man själv uppskattar i en planlösning och inte bara gå på vad som är trendigt eller att det är nybyggt och fräscht. Med kunskap om begreppet kan man då skapa bra förutsättningar för sig själv. Respondent 1 och 5 uttryckte att det var relevant då denne vill kunna känna en trygghet i sovrummen men uppleva socialitet i vardagsrummet och köket. Respondent 3 svarade likvärdigt med respondent 1 och 5 men att denne även vill ha mycket ljusinsläpp.

Kommer du titta efter öppenhet/omslutenhet i vardagslivet?

Alla respondenter svarar ja, respondent 2, 3 och 5 tittade efter värdet redan innan intervjun.

Känner du att du har lärt dig något nytt? Vad?

Respondent 2 och 3 upplevde att de redan kände igen begreppet, dock svarade alla respondenter att de breddat den kunskap som de redan hade innan intervjun. De beskrev att de efter introduktionen av begreppet förstod det mer konkret vad värdet innebär.

5.3.2 Studenterna

Hur kommer det sig att du valde just den här planlösningen?

Alla respondenter valde planlösning a, se Figur 12. Samtliga respondenter tyckte att disponeringen av kök, matplats och vardagsrum var bra. Något de inte uppskattade var badrumsdörrens placering i vardagsrummet i planlösning b, se Figur 13. Respondent 7 svarade även att när man går på toaletten vill man gärna gå undan lite.

Vad var det i planlösningarna som du lade märke till först?

Del i avsnittet där studenterna får reda på att det var öppenhet/omslutenhet som författarna valt att studera.

Hur kommer det sig att du valde just den här planlösningen?

Ingen av respondenterna bytte planlösning. Respondent 6 motiverade sitt svar med att planlösning a var tillräckligt omsluten, denne tyckte att matrummet i planlösning c var för litet. Respondent 8 tyckte att det var trevligt med en blandning mellan öppet och omslutet i planlösning a. Respondent 7 uppskattade inte allrummet som denne upplevde som svåranvändbart.

Tog du hänsyn till begreppet öppenhet/omslutenhet när du valde den här gången? Respondent 6 svarade både ja och nej. Denne valde bort planlösning b för att köket var för öppet. Denne uttryckte att det var lättare att ta hänsyn till öppenhet/omslutenhet när denne nu visste vilket begrepp som behandlades. Respondent 7 svarade att denne redan tagit hänsyn till begreppet från början och respondent 8 hade inte tänkt så mycket på det tidigare, men att denne denna gång tittade mer på väggarna, främst i mittenpartiet.

Hur kommer det sig att du tog/inte tog hänsyn till öppenhet/omslutenhet?

Respondent 6 tyckte att öppenhet/omslutenhet är en av flera viktiga faktorer i en bostad, särskilt omslutenheten.

“Det är en av viktiga faktorer, tänker jag, i en bostad. Att det ska kännas i vissa fall då omslutet. Det är viktigt för att man ska känna att man är, i en lägenhet eller boende, att man är hemma på något sätt. Jag tänker att det är viktigt, att man annars kan känna sig vilsen i en hemmamiljö där allt bara är öppet, att det behöver finnas rum där jag bara kan vara och känna att det finns en omtanke, en omslutenhet i… Jag men det tycker jag är viktigt, och det är därför jag valde att ta hänsyn till det… svårt att uttrycka!” – Respondent 6.

Respondent 7 svarade att denne gillar när bostäder delas in i offentlig och privat och tycker själv att denne alltid har gjort detta. Respondent 8 tog hänsyn till begreppet eftersom att denne upplevde att det påverkar bostaden i hög grad.

Har ditt synsätt att se på planlösningen förändrats nu när du vet vilken faktor som vi har fokuserat på?

Respondent 6 och 7 tycker inte att deras synsätt har förändrats något. Respondent 8 tycker att det har gjort det.

“Ja det tycker jag absolut, jag skulle nästan säga att det som ni har tagit upp hittills axialitet och den här är nog dem två som jag tycker är viktigast dels för att jag tycker att dem påverkar väldigt mycket men sen även för att dem min bild är att dem är enkla att realisera om man sitter som arkitekt och ritar husen att få igenom att man ska ha fina detaljer och bra och fina material, det är svårare och motivera det för att det är en väldigt stor kostnad. Och då ska man övertyga någon om att det här är värt i längden och byggbranschen är inte så än tyvärr. Det går i vissa projekt, men att se över