Studenter

Hur kommer det sig att du valde just den här planlösningen?

Respondent 6 valde planlösning a, se Figur 15, och respondent 7 och 8 valde planlösning b, se Figur 16. Respondent 6 som valde planlösning a, se Figur 15, motiverade valet med att denne tyckte att det blev för omslutet i planlösning b, se Figur 16, med det privata badrummet tillhörande sovrum 1. Respondent 7 och 8 som valde planlösning b, se Figur 16, valde den för att det gick att separera allrummet för att kunna ha ett tv-rum där istället, samt att placeringen av toaletterna var bäst enligt dem. Ingen av de tre

respondenterna uppskattade toalettdörrens placering i vardagsrummet i planlösning c, se Figur 17.

Vad var det i planlösningarna som du lade märke till först?

Alla respondenter lade märke till badrummens placeringar först samt de angränsande rummen.

Del i avsnittet där studenterna får reda på att det var rumsorganisation som författarna valt att studera.

Hur kommer det sig att du valde just den här planlösningen?

Ingen av respondenterna valde att byta planlösning, dock hade respondent 6 som valde planlösning a velat byta till c, om det inte vore för att badrumsdörren vette ut mot vardagsrummet. Samma respondent uppskattade att planlösning a hade en toalett som gäster kan gå på utan att gå in i den del som känns mer privat. Respondent 7 och 8 som valde planlösning b uppskattade den privata delen bestående av sovrum och allrum.

Tog du hänsyn till begreppet rumsorganisation när du valde den här gången? Respondent 6 och 7 svarade att de redan tog hänsyn till det vid det första valet. Respondent 8 svarade ja.

Hur kommer det sig att du tog/inte tog hänsyn till rumsorganisation?

Respondent 6 svarade att denne hade kunskap om rumsorganisation sedan tidigare men fick i samband med kursen ett begrepp för det. Samma respondent sa även att denne tyckte att det var viktigt att man ska kunna vara privat och kunna gå undan för att gå till toaletten. Respondent 8 tycker att det begreppet är viktigt, dock inte lika viktigt som axialitet samt öppenhet/omslutenhet.

Har ditt synsätt att se på planlösningen förändrats nu när du vet vilken faktor som vi har fokuserat på?

Respondent 6 svarar nej. Respondent 8 svarar ja, att denne inte hade tänkt så mycket på principen av rumsorganisation innan.

Svar saknas från respondent 7.

Tycker du att rumsorganisation är en relevant faktor i bostäder? Alla respondenter tycker att rumsorganisation är en relevant faktor.

“...för mig är det väldigt bra att kunna dela in bostaden i där man bjuder in folk och det som är mitt” – Respondent 7.

Tittar du efter rumsorganisation i vardagslivet?

Alla respondenter svarade att de tittar efter rumsorganisation i vardagslivet. Respondent 8 svarade att denne kommer göra det mer efter att ha sett de bilder som författarna visade samt att denne inte har tänkt så mycket på rumsorganisation förut.

Känner du att du har lärt dig något nytt i kursen? Vad?

Respondent 6 och 8 svarar ja. Respondent 7 svarade att denne inte lärt sig jättemycket nytt om rumsorganisation.

5.5 Rundgång

5.5.1 Husköparna

Hur kommer det sig att du valde just den här planlösningen?

Respondent 1, 2 och 5 valde planlösning b, se Figur 19, respondent 4 valde planlösning a, se Figur 18, och respondent 3 valde planlösning c, se Figur 20.

Respondent 1, 2, 4 och 5 uppskattade inte att det fanns två dörrar till klädkammaren i planlösning c, se Figur 20, dock uppskattade respondent 3 det då denne tyckte att det ökade möjligheten till att använda klädkammaren till något annat ändamål. Respondent 1 och 3 uppskattade öppenheten mellan bibliotek och vardagsrum i planlösning b och c, se Figur 19 och 20, respondent 4 uppskattade inte denna öppenhet. Respondent 1 och 2 uttryckte att de tyckte om den öppna planlösningen i planlösning b och c, se Figur 19 och 20.

Vad var det i planlösningarna som du lade märke till först?

Det första respondent 1 lade märke till var öppenheten. Respondent 2 och 3 tyckte att planlösningarna hade många rum, dörrar och väggar vilket gjorde planlösningarna

plottriga. Respondent 3 och 5 lade först märke till väggen mellan vardagsrum och matrum i planlösning a, se Figur 18. Respondent 4 lade märke till att biblioteket upplevdes som för öppet i planlösning b och c, se Figur 19 och Figur 20.

Del i avsnittet där husköparna blir introducerade till begreppet rundgång.

Hur kommer det sig att du valde just den här planlösningen?

Respondent 3 och 4 bytte planlösning. Respondent 3 bytte från planlösning c till planlösning a, detta för att öka bibliotekets användbarhet. Respondent 4 bytte från planlösning a till planlösning b, denne uppskattade fler rundgångar och möjligheten att kunna röra sig åt olika håll. Denne bytte även åsikt om att biblioteket var för öppet och tyckte nu att biblioteket gärna får vara mer öppet och socialt.

Respondent 2 och 5 tyckte inte om möjligheten till rundgång i klädkammaren i

planlösning c. Respondent 1 nämnde dock att denne uppskattade rundgången i kök och vardagsrum samt entré, vardagsrum, bibliotek och hall.

Tog du hänsyn till begreppet rundgång när du valde den här gången?

Alla respondenter svarade att de tog hänsyn till begreppet när de valde denna gång. Respondent 2 svarade att denne såg rundgångar innan intervjun också. Respondent 5 hade aldrig tänkt på rundgångar innan. Respondent 3 och 4 tyckte att begreppet blev tydligt efter att de blivit tilldelade information om det.

Hur kommer det sig att du tog/inte tog hänsyn till rundgång?

“Det är bra att kunna nå vissa utrymmen och kunna röra sig på olika sätt till vissa rum. För till vissa rum finns det ingen anledning att det ska finnas en möjlighet att komma in från olika håll. Men som kök vardagsrum och så tycker jag att det är bra” – Respondent 2. “Det där med känslan lite att det är egentligen jättekonstigt att man kan gå två vägar så känns det lite friare på något sätt” – Respondent 4.

Respondent 1 och 3 uppger att de nu förstår syftet med rundgångar.

Tycker du att rundgång är en relevant faktor i bostäder? Varför?

Alla respondenter uppger att de tycker att rundgång är en relevant faktor i bostäder. “...man blir väldigt medveten om att det finns en poäng med att ha det så men också en poäng med att inte ha det så” – Respondent 3 om rundgångar genom olika rum, som skillnaden mellan rundgången i klädkammare och rundgången i kök och vardagsrum. “Det är en väldigt liten skillnad i mängden vägg det handlar om här och det ger ändå lite olika upplevelser av de rummen.” – Respondent 4.

Kommer du titta efter rundgång i vardagslivet?

Respondent 1, 2, 3 och 4 påstår att de kommer titta efter rundgångar i vardagslivet. Respondent 5 svarade tveksamt till det och att denne ser rundgång mer som öppenhet.

Känner du att du har lärt dig något nytt? Vad?

Alla respondenter säger att de har lärt sig något nytt efter introduktionen av begreppet rundgång. Återigen nämner en respondent, respondent 2, att denne har lärt sig att det finns ett begrepp för värdet.

5.5.2 Studenterna

Hur kommer det sig att du valde just den här planlösningen?

Respondenter 7 och 8 valde planlösning b, se Figur 19, respondent 6 valde planlösning c, se Figur 20. Respondent 7, som valde planlösning b, se Figur 19, gillade att biblioteket hade två dörröppningar, både från hallen och vardagsrummet. Respondent 8, som valde planlösning b, se Figur 19, tyckte att planlösningen hade bra rundgång vid entrén, samt bra öppenhet mellan vardagsrum och matsal. Denne svarade att denne hellre hade använt väggytan i klädkammaren till hyllor än att ha två dörröppningar. Respondent 6, som valde planlösning c, se Figur 20, motiverade sitt val med att det fanns flest rundgångar i

planlösningen.

Respondent 6 och 8 nämnde ordet rundgång i sina motiveringar.

Vad var det i planlösningarna som du lade märke till först?

Det första respondent 6 och 8 lade märke till att det var mycket väggar och rum i

planlösning a, se Figur 18. Det första respondent 7 lade märke till var skiljeväggen mellan vardagsrum och matsal i planlösning a, se Figur 18.

Del i avsnittet där studenterna får reda på att det var rundgång som författarna valt att studera.

Hur kommer det sig att du valde just den här planlösningen? Ingen av respondenterna bytte planlösning.

Tog du hänsyn till begreppet rundgång när du valde den här gången?

Alla respondenter tog hänsyn till begreppet rundgång. Respondent 8 svarade att denne tog hänsyn till det redan vid första valet.

Hur kommer det sig att du tog/inte tog hänsyn till rundgång?

Respondent 6 svarade att det är en spännande och intressant aspekt i en lägenhet. Respondent 8 sa att rundgångar påverkar lägenheter i fråga om storlek och rymd. Denne sa också att rundgång går hand i hand med andra kvaliteter, såsom axialitet.

Har ditt synsätt att se på planlösningen förändrats nu när du vet vilket begrepp som vi har fokuserat på?

Ingen av respondenternas synsätt hade påverkats. Respondent 6 och 8 svarar att de redan hade identifierat vilket begrepp som fokuserades på innan författarna nämnde det.

Tycker du att rundgång är en relevant faktor i bostäder? Alla respondenter anser att det är en relevant faktor.

Tittar du efter rundgång i vardagslivet?

Alla respondenter svarar att de tittar efter rundgång i vardagslivet.

Känner du att du har lärt dig något nytt i kursen? Vad?

Respondent 6 svarade att denne fått förståelse varför rundgångar kan vara viktiga och att kursen har gett förståelse till varför denne tyckt att det har varit viktigt och spännande tidigare. Respondent 8 svarade att denne hade reagerat på planlösning a och tyckte den var “korridorig”, men har tidigare inte haft verktygen att kunna förklara.