Bostadens omätbara värden har successivt fasats ut till förmån av andra faktorer såsom funktion, form och praktiska egenskaper. Ensidigt fokus har resulterat i att många boende har svårt att känna trivsel i sina nyproducerade bostäder, trots att alla mätbara värden är uppfyllda till god standard. Avsaknaden av trivsel kan till viss del åtgärdas genom små förändringar. Lösningen behöver nödvändigtvis inte betyda att en planlösning helt måste göras om, utan snarare dess komponenter. Genom att byta placering på ett fönster eller ett rum kan stora förändringar av upplevelsen uppnås och därmed en ökning av bostadens omätbara värden.
Genom att informera husköparna kan de fatta andra beslut gällande utformningen vilket skulle kunna resultera i mer nöjda köpare som kan känna sig tillfreds med sina bostäder. Som rapportens undersökning visar tog husköparna till sig informationen om de omätbara värdena snabbt och tillämpade sina egna preferenser och kunde därför göra ett mer aktivt val för vad de faktiskt tyckte. Det var inte bristen på kunskap som styrde deras val efter dem blivit informerade och värdena. Det kan till och med kanske räcka med att förklara varför ett fönster eller ett rum är placerat på ett visst ställe för att få köparen att förstå dess syfte. Denna enkla förklaring, som också indirekt förklarar ett omätbart värde, kan vara nyckeln till att husköparen ska få en djupare förståelse för värdena i sin bostad. Rapportens resultat visar att informationen om de omätbara värdena påverkade respondenternas synsätt och i vissa fall deras val. Ofta använde husköparna den nya kunskapen om de omätbara värdena till att styrka deras egna val av planlösningar. Informationen gav dem möjligheten och verktygen att kunna förklara sina val bättre. Studenterna höll ofta fast vid sina val och hade i många fall redan tänkt på vilka värden planlösningarna kunde haft redan innan de blev presenterade för begreppen.
Undersökningen har gett tydliga resultat att både husköpare och distansstudenter finner axialitet, öppenhet/omslutenhet, rumsorganisation och rundgång relevanta vid
utformningen av bostäder och att de kommer använda den information som de fått via introduktionen i intervjun samt distanskursen i framtiden. Samtliga åtta respondenter som deltog i undersökningen uttryckte vid samtliga fyra värden att de fann dem högst
relevanta vid bostadsutformning. Många av husköparna och distansstudenterna uppgav att introduktionen och kursinnehållet förändrat deras sätt att se på planlösningar och
bostadsutformning.
För att förtydliga rapportens slutsatser:
• Upplevelsen i en bostad kan till stor grad förändras och förbättras genom små och enkla förändringar, till exempel placeringen av ett fönster eller ett helt rum. Därmed kan bostadens omätbara värden öka och förtydligas.
• Husköparna tenderade att ta till sig informationen om bostadens omätbara värden och skapar egna resonemang och kunde i mycket högre grad utförligt motivera sina val jämfört med innan de hade fått informationen om värdena.
• Nyckeln till att husköpare kan få en djupare förståelse för värdena i sin bostad skulle kunna vara att förse dem med kunskap om bostadens omätbara värden samt dess inverkan och effekt på bostaden.
• Informationen om bostadens omätbara värden påverkade respondenternas synsätt och i vissa fall även deras val.
• Majoriteten av respondenterna uppgav att introduktionen om bostadens omätbara värden kontra kursinnehållet från distanskursen hade förändrat deras synsätt angående planlösningar och bostadsutformning.
• Samtliga åtta respondenter fann samtliga fyra värden högst relevanta vid bostadsutformning.
För vidare forskning i ämnet som beskrevs i kapitel 7.2, skulle en betydligt större studie behöva utföras som undersöker alla åtta omätbara värden. I den undersökningen skulle även ett större antal och en större variation av respondenter behöva ingå för att få ett mer tillförlitligt och generaliserbart resultat. Det hade även varit intressant att intervjua
husdesignerna samt säljarna på Anebyhusgruppen för att få med deras syn på det hela, hur mycket kunskap de anser deras kunder har kring bostadens omätbara värden och om det finns ett behov eller eftersträvan av att tillgodose denna kunskap. Det hade varit en fördel för husköparna om de fick kunskapen om bostadens omätbara värden förmedlad till sig vid utformningen av deras bostäder och planlösningar. Att husdesignerna och säljarna kan förklara vilka kvaliteter en bostad kan ha till exempel att en bostad kan kännas öppen och social även om den inte ha en öppen planlösning. Att en viss grad av omslutenhet i vissa rum kan få andra rum i bostaden att kännas ännu mer öppna. Detta är kunskap som husköparna bör få förmedlad i samband med bostadsköpet.
Referenslista
Andersson, B. (1975). Idealbostad eller nödbostad?: Det moderna flerfamiljshusets arkitekturutveckling i Göteborg. Diss. Göteborg: Chalmers tekniska högskola, ss. 107. Anebyhusgruppen. (2020). Planlösningsskisser. https://anebyhusgruppen.se/vara-hus/ 2020-04-14
Asplund, G., Gahn, W., Markelius, S., Paulsson, G., Sundahl, E., Åhrén, U. (1931). Acceptera. Stockholm: Tiden.
Boukari, F. (2020). Fotografi. Mäklarbilder från historiska hem. https://historiskahem.se/ [2020-04-15]
Hesselgren, S. (1954). Arkitekturens uttrycksmedel. Diss. Stockholm: Kungliga tekniska högskolan.
Historiska hem. (2020). Planlösningsskisser. https://historiskahem.se/ 2020-04-15 Hurtig, E. (1995). Hemhörighet och stadsförnyelse: belyst i fyrtiotalsstadsdelen Sanna i Göteborg. Diss. Göteborg: Chalmers tekniska högskola.
Liedman, S.-E. (2004). Skapar människan världen? – Nutida föreställningar om design. Nordisk Arkitekturforskning, 17(3).
Malmberg, T. (1983). Räkna med revir. Stockholm: Liber. Nationalencyklopedin. (2020). Antiken.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/antiken [2020-10-01] Nationalencyklopedin. (2020). Enkelstuga.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/enkelstuga/ [2020-04-28] Nilsson, F. (2003). Bygga arkitekturtänkanden tolkande, demonterande, aktivt konstruerande. Nordisk Arkitekturforskning, 16(2).
Nylander, O. (1998). Bostaden som arkitektur. Diss. Göteborg: Chalmers tekniska högskola.
Nylander, O. (1999). Bostaden som arkitektur. Stockholm: AB Svensk Byggtjänst. Nylander, O & Forshed, K. (2003). Bostadens omätbara värden. Stockholm: HSB Riksförbund.
Ozollapa, D. (2020). Fotografi. Mäklarbilder från historiska hem. https://historiskahem.se/ [2020-04-15]
Spinell, J. (2020). Fotografi. Mäklarbilder från historiska hem. https://historiskahem.se/ [2020-04-15]
Stockholms läns museum. (2020). Traditionella hustyper och planlösningar. https://stockholmslansmuseum.se/byggwebben/byggnadens-delar/interioren-del-for-del/traditionella-hustyper-och-planlosningar/ [2020-05-11]
Wallinder, J. (1988) Bild och bostad. Arkitektur, 10.
Werne, F. (1997). Tolv hus: Byggnadsskick och tradition på den svenska landsbygden. Stockholm: Byggförlaget.
Östling, L. (2020). Fotografi. Mäklarbilder från historiska hem. https://historiskahem.se/ [2020-04-15]
Bilagor
Bilaga 1: Intervjumaterial husköpare Bilaga 2: Intervjumaterial distansstudenter
Bilaga 3: Transkribering av intervju med respondent 1 Bilaga 4: Transkribering av intervju med respondent 2 Bilaga 5: Transkribering av intervju med respondent 3 Bilaga 6: Transkribering av intervju med respondent 4 Bilaga 7: Transkribering av intervju med respondent 5 Bilaga 8: Transkribering av intervju med respondent 6 Bilaga 9: Transkribering av intervju med respondent 7 Bilaga 10: Transkribering av intervju med respondent 8
Bilaga 1:
Intervjumaterial husköpare
Slide 1Slide 3
Slide 4
Slide 5
Slide 7
Slide 8
Slide 9
Slide 10
Slide 11
Slide 12
Slide 13
Slide 15
Slide 16
Slide 17
Slide 19
Slide 21
Slide 23
Slide 25
Bilaga 2:
Intervjumaterial distansstudenter
Slide 1
Slide 3
Slide 5
Slide 7
Bilaga 3:
Transkribering av intervju med respondent 1.
Anna: Jag vill börja med att tacka dig för att du tar dig tid att utföra denna intervju som alltså är metoden för vårt examensarbete med titel “Inverkan av bostadens omätbara värden vid val av planlösning”. Vi som skriver arbetet heter Anna Vesterlund och Emmie Wijk och vi studerar vårt tredje och sista år på programmet byggnadsutformning på Linnéuniversitetet i Växjö. Intervjun kommer som sagt behandla ett ämne som heter bostadens omätbara värden. De är omätbara för att det inte finns ett sätt att faktiskt mäta dem på, utan de baseras på känsla erfarenhet och upplevelse.
Jag ska börja fråga dig lite allmänna frågor innan vi går in på begreppen.
Anna: Vilket kön tillhör du? Respondent 1: Kvinna.
Anna: Hur gammal är du? Respondent 1: 28 år.
Anna: Vad har du för civilstatus? Respondent 1: Sambo.
Anna: Har du några barn som bor hemma? Respondent 1: Nej.
Anna: Har du någon form av utbildning inom arkitektur eller bygg? Respondent 1: Nej.
Anna: Arbetar du inom arkitektur eller bygg? Respondent 1: Nej.
Anna: Hur bor du nu?
Respondent 1: Just nu bor jag i lägenhet.
Anna: Hur länge har du bott i den bostaden? Respondent 1: Snart 1 år.
Anna: Är detta din första bostad?
Respondent 1: Jag har bott i en annan lägenhet innan, sen bodde vi i ett hus med det sålde vi för vi ville bygga eget nu då.
Anna: Utifrån den bostad som du bor i idag, vilka faktorer tog du hänsyn till när du valde boendet?
Respondent 1: Jag hade inte så mycket till val egentligen, det finns ju inte så mycket lediga lägenheter utan vi ville bara hitta tillfälligt så. Men den är ganska bra planlösning på den, det är ändå två sovrum, ganska stort vardagsrum och köket är ganska stort med.
Anna: Vanligtvis, om du hade haft fler valmöjligheter, vad är det du värderar högst i bostäder då?
Respondent 1: Mer öppet, nu är det lite dåligt planerat i köket, typ när man ska öppna luckor så funkar det inte alls idag haha.
Anna: Brukar du ha vänner och gäster hemma? Respondent 1: Ja, det brukar jag.
Anna: Hur ofta i sådana fall?
Respondent 1: En gång i veckan, kanske.
Slide 1. Intro
Anna: Det som kommer att hända nu är att jag kommer duplicera min skärm så att du ser intervjuunderlaget men det kommer vara jag som styr. Intervjun kommer att bestå av fyra delar där jag förklarar fyra begrepp. För varje begrepp kommer jag att visa dig tre olika planlösningar och lite olika exempelbilder. Du kan när som helst välja att avbryta intervjun och då kommer vi inte att använda dina svar. Om du väljer att genomföra hela intervjun så kommer den transkriberas och då kommer transkriberingen bli en del av vårt examensarbete.
Slide 2. Axialitet
Anna: Här visas tre planlösningar som liknar varandra men har en del olikheter. Nu vill jag att du tittar på alla tre planlösningar för att sedan välja den som faller dig mest i smaken. Du får ta all den tid du behöver, stressa inte men tänk gärna högt så jag kan följa din tankegång. Inget är rätt eller fel. Välj en och motivera ditt svar. Det som skiljer dessa åt är placeringen av dörrar och fönster.
Anna: Hur kommer det sig att du valde just den här planlösningen?
Respondent 1: Lite dörrarna hur de öppnar sig, där i sovrum 2. Jag ser inte så mycket mer skillnad i dem.
Anna: Vill du att jag ska peka ut olikheterna?
Respondent 1: Ja, gör det. Jag hade ändå valt a för jag hade inte velat ha dörren in till tvättstugan i köket, det känner jag är jobbigt, det är bättre att komma från entrén för att komma till tvättstugan där. Det känns mycket bättre för då blir köket liksom ETT rum, som enskilt och då ligger inte tvättstugan och stör när man vill vara i köket. Då måste du ju gå vägen via köket in till tvättstugan och gå med tvätten där.
Anna: Vad var det i planlösningarna som du lade märke till först?
Respondent 1: Jag tittade på öppenheten och så, just med köket där, det gillar jag ju med köket öppet så. Med vardagsrum och kök och allting.
Slide 3. Axialitet
Anna: Det första begreppet som jag ska berätta om heter Axialitet. Axialitet är linjer som man kan dra genom ett eller flera rum i en bostad. Man kan säga att det är siktlinjer som går mellan två olika punkter i bostaden, t.ex. vardagsrummet och köket, och avslutas i en punkt som man kan fästa blicken på, t.ex. ett fönster, en dörr eller en tavla. Axialiteter kan framhäva viktiga rum i bostaden och långa axialiteter blir ofta tydligare än korta och de blir särskilt tydliga om de avslutas i en ljuspunkt, man blir då dragen mot ljuset. Axialiteterna kan förstärkas om de går igenom viktiga rum såsom vardagsrum och kök och kan bli väldigt tydliga om man har samma material, färg och form som de andra rummen som den går igenom.
Slide 4. Axialitet
Anna: Jag kommer nu visa dig ett antal olika exempelbilder för att du ska få en tydlig uppfattning hur axialiteter kan se ut i olika planlösningar. Här ser vi tre olika
planlösningar med lite olika axialiteter. I den vänstra finns det fem tydliga axialiteter. Tre av dem har samma utgångspunkt i hallen, då kan man stå på samma ställe och se tre axlar, vilket är väldigt effektfullt. I den mittersta planlösningen finns det tre tydliga axialiteter. I den högra planlösningen finns det fem tydliga axialiteter. De tre sista samlas i samma utgångspunkt i hallen, då kan man stå på samma ställe och se tre axlar, vilket är väldigt effektfullt.
Slide 5. Axialitet
Anna: Här kommer jag visa dig några bilder som visar hur axialitet kan upplevas när man står i en lägenhet. Planlösningen visar en axialitet som går genom vardagsrum-kök. Bilden visar hur tydlig axeln är eftersom den går genom en stor öppning med dubbeldörr,
rummen har liknande kulörer och material. Dock hade den blivit ännu tydligare om den hade avslutats med ett fönster i köket.
Slide 6. Axialitet
Anna: Planlösningen visar en väldigt tydlig axialitet som går genom ett smalt utrymme vilket nästan drar en i den riktningen, det är liknande kulörer och material samt att axeln avslutas i ett fönster. Axialiteten får en väldig förstärkning i och med att hallen är lite mörkare och fönstret har ett väldigt ljusinsläpp. Om det hade varit fönster i hallväggarna där dörrarna sitter hade axialiteten inte alls varit lika dragande.
Slide 7. Axialitet
Anna: Nu vill jag att du återigen väljer en av dessa tre planlösningar. Jag vill fortfarande att du tar med dig vad du uppskattade när du valde första gången men att du nu även tar in aspekten att det finns och att du känner till begreppet axialitet. Välj en och motivera ditt svar.
Anna: Hur kommer det sig att du valde just den här planlösningen?
Respondent 1: Asså a har ju flest sånna där, där du kan se fler. I b kan du ju inte se genom sovrummet (sovrum 2) och inte heller i c. Så jag hade ändå valt a, där kan du ändå bli draget åt alla rum.
Anna: Tog du hänsyn till begreppet axialitet när du valde den här gången?
Respondent 1: Ja, jag tror det. Nu får jag en upplevelse av hela planlösningen än att bara få en liten del av de andra, så får jag inte helheten utav de andra.
Anna: Hur kommer det sig att du tog hänsyn till axialitet?
Respondent 1: Man vill ju se fram emot någonting i planlösningen, man vill ju se fram emot någonting i varje rum. Att personen som kommer också ska se och bli dragna dit med.
Anna: Tycker du att axialitet är en relevant faktor i bostäder?
Respondent 1: Jo men det tycker jag ju, det är viktigt. Annars hade man ju inte trivts liksom om man bara haft vissa rum som man ser sen har man ett rum som man ser och “det är inget att ha där liksom”.
Anna: Kommer du titta efter axialiteter i vardagslivet? Respondent 1: Ja det kommer jag ju göra.
Anna: Känner du att du har lärt dig något nytt? Vad?
Respondent 1: Ja men det tycker jag, det var väldigt intressant. Nu när man får se hur ni ritat och allting, först fattade jag inte riktigt men nu när man får se det så får man större förståelse.
Slide 9. Öppenhet/Omslutenhet
Anna: Nu kommer vi behandla begrepp nummer två. Du ska göra precis likadant som vi gjorde innan. Titta på planlösningarna och välj en. Det är i grund och botten samma planlösning, det som skiljer dem åt är att köket i b ser lite annorlunda ut, annars vill jag mer att du ska fokusera på väggarna. Rummen är inte flyttade på, men vi har mixtrat lite med väggarna.
Anna: Hur kommer det sig att du valde just den här planlösningen?
Respondent 1: Jag hade nog valt b. För det är mer öppen planlösning på den, för de andra har ju väggar. Det är lite vägg som sticker ut eller vägg där vid köket. Och i c är det ju mycket mer väggar, jag gillar ju mer att det är öppet hela vägen så.
Anna: Vad var det i planlösningarna som du lade märke till först?
Respondent 1: B var väldigt öppen. Där kan man umgås och se helheten på hela rummet liksom. Det blir mer trivsam miljö.
Slide 10. Öppenhet/Omslutenhet
Anna: Det andra begreppet som jag ska berätta om heter öppenhet/omslutenhet. Ett rum kan kännas mer öppet eller omslutet beroende på rummets färg, takhöjd, rymd och utformningen på fönster- och dörröppningar. Antal och storleken på öppningar spelar stor roll och kan göra ett rum mer öppet eller omslutet. Ett öppet rum kan upplevas som luftigare och mer socialt medan ett omslutet rum kan upplevas som mysigt och tryggt. Kök och vardagsrum brukar ofta vara mer öppna medan sovrum brukar vara mer omslutna. Om man har både öppna och omslutna rum i samma hus så kommer det bli tydligt eftersom att det är kontrasten mellan dem som gör dem tydliga. Hus som byggs idag brukar ofta vara ganska öppna medan äldre hus kan vara mer omslutna.
Slide 11. Öppenhet/Omslutenhet
Anna: Nu kommer jag visa dig lite olika exempelbilder som ska visa hur ett rum kan upplevas som mer öppet eller omslutet. Här ser vi ett ganska öppet rum.
Slide 12. Öppenhet/Omslutenhet
Slide 13. Öppenhet/Omslutenhet
Anna: Fönster- och dörröppningarna kan också bidra till om rummet känns öppet eller omslutet. Öppningen till sovrummet är en vanlig enkeldörr. I och med att det är en hög takhöjd så blir öppningen väldigt omsluten av väggen. Öppningen blir ganska liten i förhållande till väggen. Det här bidrar till en omsluten känsla.
Slide 14. Öppenhet/Omslutenhet
Anna: Den här bilden visar två rum med en stor öppning som sammankopplar rummen med varandra. Öppningen i sig är så pass stor att köket och vardagsrummet blir integrerade med varandra som bidrar till öppenheten.
Slide 15. Öppenhet/Omslutenhet
Anna: Nu vill jag att du återigen väljer en av dessa tre planlösningar, det är samma planlösningar som du såg innan. Jag vill fortfarande att du tar med dig vad du uppskattade när du valde innan men att du nu även tar in aspekten av att det finns och att du känner till öppen- och omslutenhet.
Respondent 1: A har ju ändå stora öppningar mellan vardagsrum och kök och i hallen, det är ju inte sånna små öppningar. Medan b är ju öppet helt mellan hall kök och vardagsrum, sen är det ju stängt vid sovrummen så. Äh, svårt! Jag gillar ju även a med när jag tänker efter nu då, det är ändå öppet också om man säger så. Sen är det mer fönster i köket så kommer mer ljus också. Jag hade valt a eller b, det är väldigt svårt. Nä jag hade nog valt a nu.
Anna: Tog du hänsyn till begreppet öppenhet/omslutenhet när du valde den här gången? Respondent 1: Aa jag förstod ju lite mer för det blir ju ändå öppenhet i a som i b fast i b är mer öppet hela vägen. I a är det ändå öppet med, fast det är mer öppningar då.
Anna: Hur kommer det sig att du tog hänsyn till öppenhet/omslutenhet?
Respondent 1: Jag har ju inte tänkt på det innan, på samma sätt. Nu när man ändå får se begreppet och ni visat att det ändå är samma sak där med öppenhet, bara att det finns mer väggar så.
Anna: Tycker du att öppenhet/omslutenhet är en relevant faktor i bostäder? Varför? Respondent 1: Ja men det tycker jag. Det är för att man kan få olika känslor i olika rum. Känner man i sovrummen att där vill man ju ha det mysigt och tryggt för att kunna känna att man kan sova. Medan i kök och vardagsrum mer öppet för socialisering och så.
Anna: Kommer du titta efter öppenhet/omslutenhet i vardagslivet? Respondent 1: Aa, det kommer jag ju göra.
Anna: Känner du att du har lärt dig något nytt? Vad?