7.1 Metoddiskussion
Metoden som användes i examensarbetet var strukturerade intervjuer, en intervju avsedd för Anebyhusgruppens husköpare och en annan intervju avsedd för studenterna i
referensgruppen. Metoden anses vara passande till examensarbetets syfte och mål, där huvudsyftet var att undersöka om och hur bostadens omätbara värden har inverkan på respondenternas val vid utformning av bostäder.
En fördel med strukturerade intervjuer är att det på ett enkelt och tydligt sätt går att jämföra svaren eftersom samma frågor ställs till samtliga respondenter i respektive respondentgrupp i samma följdordning. Att jämföra svaren om val av planlösning före och efter att respondenterna blivit introducerade till värdena var ett bra tillvägagångssätt för att kunna kartlägga hur mycket värdena inverkat på respondenternas val och synsätt. De strukturerade frågorna gjorde att respondenternas fokus hela tiden hölls på ämnet. Hade en mer ostrukturerad intervjuform genomförts, där lämpliga följdfrågor ställts allteftersom beroende på respondentens svar, hade risken funnits att svaren inte skulle gå att jämföra på ett bra sätt samt att missa viktiga frågor som var relevanta för rapportens mål och syfte. En annan fördel med strukturerade intervjuer är att frågorna redan innan intervjun är skrivna och formulerade på ett korrekt sätt vilket innebär att den som intervjuar inte riskerar att påverka respondenten med ledande frågor. Nackdelen med strukturerade intervjuer är att frågorna är förutbestämda och att det ibland hade behövts ställas fördjupande frågor för att verkligen förstå och kunna analysera respondenternas svar. En del frågor hade kunnat finjusteras eftersom vissa av dem upplevdes som
upprepande. Respondenterna upplevde ibland att de redan svarat indirekt på några frågor och blev lite ställda när de blev frågade igen och visste då inte riktigt hur de skulle svara. När frågorna var smått upprepande blev författarna ibland benägna att hoppa över frågor som de ansåg hade besvarats i tidigare fråga, vilket ibland inte var fallet. Någon enstaka fråga missades att ställas på grund av detta. Något som hade kunnat förbättras av
författarna var att alla frågor skulle bli ställda. Det var svårt i stunden att både fokusera på att ställa frågorna och samtidigt lyssna så att hela frågan besvarades. Intervjuerna krävde mycket förarbete och stor vikt lades i att utforma intervjuerna med minimal inverkan från författarna. Problematiken med bostadens omätbara värden och dess inverkan är att det är ett subjektivt ämne med fokus på individens tidigare erfarenheter och upplevelser. Det är svårt att göra intervjuerna helt objektiva, dock lades stor vikt på att få med olika
synvinklar och minimal påverkan från författarna. Dock kan egna åsikter och preferenser från författarna förekommit under och i intervjuerna då de delar som författarna själva upplever som viktigast kan ha lyfts omedvetet.
De modifierade planlösningarna från Anebyhusgruppen som användes i
intervjuunderlaget modifierades där stor vikt lades på att ändringarna inte skulle påverka respondenterna i avseende att det var tydligt att de var ändrade. Konceptet kring
planlösningarna var att skapa tre olika nivåer av de omätbara värdena. En där värdet fanns utritat till liten grad, en där värdet fanns utritat till medelgrad och där en där värdet fanns utritat till stor grad. Värdena förstärktes och försvagades för att få variationer i
planlösningarna där författarna försökte skapa planlösningar som kunde antas komma från Anebyhusgruppens katalog där ändringarna inte skulle vara uppenbara för respondenterna. På grund av att planlösningarna var så likartade i utformningen, trots ändringarna, uttryckte några av respondenterna att det var svårt för dem att se skillnad på de olika utformningarna planlösningarna i början. För otränade ögon kan det upplevas som svårt att se sådana skillnader så pass fort. Av den anledningen gav författarna lite
vägledning genom att peka ut skillnaderna mellan planlösningarna, men försökte trots det vara noggranna med att inte lägga någon värdering i utpekandet.
Intervjuerna kan dock inte anses vara helt opåverkade, speciellt inte husköparnas
intervjuer där introduktionen kan ha blivit påverkad av författarna. Även om en hög grad av objektivitet försökte uppnås med flera olika synvinklar blev intervjuerna ändå
påverkade av författarna då fokusen låg på det som författarna tyckte var viktigast och av störst vikt att studera. Respondenterna kan ha känt att de borde svara “rätt”, till exempel ta den planlösning med flest axialiteter i avsnittet om axialitet. När bostadens kvalitativa estetiska kvaliteter tas upp kan det vara svårt att inte påverka ens i minsta grad eftersom de baseras på känslor, upplevelser och erfarenheter från den egna personen.
Utifrån examensarbetets omfattning valdes fem husköpare och tre studenter som lämpligt antal respondenter. Då endast fem intervjuer genomfördes med husköparna och endast tre intervjuer med studenterna kan inte resultatet påstås vara representativt för varken husköpare eller studenter. Hade fler intervjuer genomförts hade ett mer representativt resultat kunnat ges. Om intervjuer hade genomförts med husköpare från andra
hustillverkare, inte bara Anebyhusgruppen, hade ett mer generellt resultat kunnat ges. Studenterna från distanskursen Bostadens utformning 1BY076 på Linnéuniversitetet valdes som referensgrupp för att få tillgång till en grupp med personer som har kunskap om bostadens omätbara värden. Författarnas intresse låg på att undersöka hur deras kunskap påverkar valet av planlösningar vid det första valet av planlösning, hur deras motivering ändras när de blivit presenterade för det värde som behandlas i avsnitten samt om de faktiskt använder kunskapen från distanskursen och tittar efter omätbara värden i planlösningarna. Det var även intressant att använda studenterna som referensgrupp och därmed kunna jämföra svaren med husköparnas för att undersöka om det är någon
skillnad i resonemangen. Anebyhusgruppens husköpare valdes eftersom författarna ingick ett samarbete med Anebyhusgruppen. De passade bra då husköparna precis varit insatta i utformning och planlösningar i och med att de bygger eller precis har byggt hus, men att de saknar ingående kunskap om arkitektur och framförallt kunskap om bostadens omätbara värden. Urvalet av respondenter sköttes av säljare på Anebyhusgruppen, som kontaktade kunder som de trodde skulle ställa upp på en intervju. De respondenter som valde att ställa upp på intervjun utgjorde en god variation av människor. De var jämnt fördelade mellan könen i blandade åldrar mellan 25-60. Alla respondenter hade varsin partner. En respondent hade barn som bodde hemma, en respondents barn hade flyttat hemifrån och en annan respondent hade inga barn.
Intervjuerna genomfördes via Zoom på grund av rådande pandemi Covid-19 vilket fungerade mycket bra. Även om tanken från början var att intervjuerna skulle ske genom ett fysiskt möte så att både författarna och respondenterna skulle kunna peka, rita och visa på papper var ändå alla flexibla och hade överseende för situationen. Författarna fick bevisat för sig att respondenterna inte behövde peka, rita eller visa för att få fram vad de ville säga då det visade sig att respondenternas muntliga förklaringar var tillräckligt beskrivande. Författarna försökte förutspå vilka värden som behövdes ritas ut på planlösningarna med blåa pilar och slutna slingor för att tydligt förmedla informationen om de omätbara värdena. Alla rum namngavs även i alla planlösningar för att underlätta för författarna att transkribera respondenternas svar.
7.2 Resultatdiskussion
Resultatet visar tydligt att en snabb och enkel introduktion bestående av förklarande text och exempelbilder förändrar respondenternas tankesätt samt åsikter angående utformning av bostäder. Många av husköparna uppgav att de har upplevt värdena undermedvetet tidigare men har då inte vetat om exakt vad det är som de egentligen upplevt eller
uppskattat, eller att det ens funnits begrepp och beskrivningar om värdena. De har känt att de uppskattar vissa kvaliteter i bostaden utan att kunnat identifiera exakt vad de baseras på, vilket de uttryckte att introduktionen åtgärdade och att de nu kan förstå sina
upplevelser. Förklaringarna av värdena var en bekräftelse av deras upplevelser och känslor vilket märktes då de själva pratade vidare om tidigare upplevelser i bostäder. Detta tyder på en initial förståelse för värdena men också på bristande teoretiska kunskaper som kan stärka deras upplevelse och känsla. Studenterna visade en större initial kunskap för värdena, vilket inte är förvånande då alla tre är verksamma inom byggsektorn och har möjligtvis kommit i kontakt med utformning av bostäder vilket ofta behandlar värdena i hög grad. Samtliga respondenter visade förståelse och intresse för värdena när de började leta efter tidigare behandlade värden i andra planlösningar. Några av respondenterna letade efter föregående avsnitts värden i det sista avsnittet som behandlade rundgång, vilket var intressant då författarna kunde notera att de verkligen tagit till sig värdena och förklaringarna samt att de självständigt kan hitta axialitet, öppenhet/omslutenhet, rumsorganisation och rundgång utan att författarna behövde peka ut dem. Efter att den officiella intervjun avslutas satt många respondenter kvar och pratade fritt kring ämnet, hur de uppfattade värdena och delade med sig om lite egna tankar. Detta spelades inte in eftersom intervjun var avslutad. Författarna fick under de samtalen ta del av många intressanta synpunkter, tolkningar och tankar. Respondenterna nämnde att de efter introduktionen fått ett annat synsätt och kommer ta med sig
informationen, vilket var mycket intressant. Kanske borde någon slags information finnas tillgänglig så att husköpare känner att de gör välgrundade och aktiva val när de utformar sina bostäder?
Intervjuresultatet för de olika grupperna kan anses ha olika reliabilitet. Det finns en större risk att de intervjuade husköparna blev mer påverkade av författarna än studenterna eftersom den tilldelade informationen är en sammanställning gjord av författarna som baserats på tidigare. Det finns risk att författarnas egna erfarenheter har färgat
sammanställningen till ringa grad men som trots allt påverkat husköparna. Hos en av husköparna var det märkbart att denne försökte ”svara rätt” och ”välja rätt planlösning”. Studenternas resultat kan haft en högre reliabilitet då de inte erhöll någon introduktion, vilket innebär att de inte fått ta del av sammanställningen och har då inte påverkats av den. Kunskapen som studenterna besitter har de tillgodosett sig från distanskursen samt genom egna tolkningar av kursen, vilket betyder att deras val baseras på deras egna upplevelser och uppfattningar kring värdena. Eftersom antalet respondenter begränsas till åtta personer kan inte resultatet anses vara generaliserbart. För att få ett mer tillförlitligt och generellt resultat skulle en mer omfattande studie med betydligt fler respondenter behöva utföras. Vid en sådan studie skulle även samtliga åtta av Nylander och Forsheds omätbara värden behöva undersökas för att få en större helhetsbild då många av värdena samarbetar eller framhäver varandra. Nylander har tidigare utfört en studie (1998) där han kommer fram till att utifrån de fyra fallstudier han utfört, samt med bidrag från tidigare forskning, spelar bostadens omätbara värden stor roll i bostäder och att de skapar stora känsloförbindelser mellan människor och deras bostäder. Han kom fram till att bostäder ofta har en outnyttjad potential. Detta tyder på att bostadens omätbara värden är viktigare för människor än vad byggsektorn tar hänsyn till vid utformningen av bostäder idag.
Denna rapport riktar sig till hustillverkare som även har ansvaret för utformningen. Genom att informera husköparna om bostadens omätbara värden bör de få mer aktiva och tillfredsställda köpare.