Hur pornografi påverkar ungas livsvillkor och hälsa: En litteraturöversikt

Exa m en sa rbete

Hur pornografi påverkar ungas livsvillkor och hälsa: En

litteraturöversikt How pornography effects adolescent’s living conditions and health: A literature review

Examensarbete för kandidatexamen med huvudområdet folkhälsovetenskap

Grundnivå 15 högskolepoäng Vårtermin 2021

Student: Dageryd, Emma; Klemets, Linnea Handledare: Carlén, Kristina

Examinator: Larsson, Viveca

SAMMANFATTNING

Titel: Hur pornografi påverkar ungas livsvillkor och hälsa: En litteraturöversikt

Författare: Dageryd, Emma; Klemets, Linnea

Avdelning/Institution: Avdelningen för folkhälsovetenskap, Institutionen för hälsovetenskaper, Högskolan i Skövde

Program/kurs: Folkhälsovetenskapligt program, Examensarbete i folkhälsovetenskap G2E, 15 hp

Handledare: Carlén, Kristina Examinator: Larsson, Viveca

Nyckelord: Pornografi, Tonåringar, Unga, Hälsa, Livsvillkor

Introduktion: Pornografi har framställts och konsumerats långt tillbaka i historien.

Digital informationsteknik har medfört att pornografi idag är mycket tillgänglig, även för ungdomar i tidiga tonåren som är vana vid att navigera i digitala miljöer. Tidigare forskning har visat att pojkar i genomsnitt är omkring 12 år när de aktivt söker pornografi för första gången. Pornografi är ett omdebatterat ämne, och särskilt ungas konsumtion. Syfte: Studiens syfte var att undersöka, sammanställa och beskriva hur unga 10–24 år påverkas av pornografi. Syftet tydliggjordes med frågeställningen “Vilka effekter har pornografi för ungas hälsa?”. Metod: En systematisk litteraturöversikt, omfattande kvalitativa och kvantitativa studier. Vid analys sammanställdes, kodades och kategoriseras insamlade data i olika teman. Resultat: Sex olika teman

identifierades: Psykisk ohälsa, våldsamt beteende, sexuellt risktagande, genusnormativa maktförhållanden, kroppsideal samt inspirations- och kunskapskälla. Slutsats:

Konsumtion av pornografi kan medföra effekter för ungas livsvillkor och hälsa på ett flertal olika sätt. Det finns indikationer om att pornografi kan påverka den psykiska hälsan hos unga konsumenter. Unga upplever att kroppsideal och hur de har sex

influeras av pornografi. Pornografi kan ge upphov till ett våldsamt beteende och sexuellt

risktagande samt bidra till att förstärka genusnormativa maktförhållanden där kvinnan

underordnas mannen.

ABSTRACT

Title: How pornography effects adolescent’s living conditions and health:

A literature review

Author: Dageryd, Emma; Klemets, Linnea

Dept./School: Department of Public Health, School of Health Sciences, University of Skövde

Course: Bachelor Degree Project in Public Health Science G2E, 15 ECTS Supervisor: Carlén, Kristina

Examiner: Larsson, Viveca

Keywords: Pornography, Teenagers, Adolescents, Health, Living conditions

Introduction: Pornography has been produced and consumed since the prehistoric age.

With digital information technology, pornography today is more accessible than ever, even for early teenagers who are accustomed to navigating digital environments. Previous research has shown that on average boys seek out pornography for the first time at the age of 12 years. Pornography is a debated topic, and especially the use of it by adolescents.

Aim: The purpose of this literature review compile and describe how adolescents 10–24

years are affected by pornography. The aim was elucidated by the research question 'What effects does pornography have on adolescent’s health?' Method: A systematic literature review, comprehensive qualitative and quantitative studies. During analysis, collected data was compiled, coded and categorized into different themes. Results: Six themes were identified: Mental illness, Violent behavior, Sexual risk-taking, Gender normative power relationships, Body Ideals, and Source of inspiration and knowledge. Conclusion:

Pornography consumption can affect adolescents living conditions and health in different ways. There are indications that pornography can affect the mental health of young

consumers. Adolescent’s experience that body ideals and how they have sex are influenced

by pornography. Pornography may result in violent behavior and sexual risk-taking, as

well as contribute to strengthening gender-normative power relations in which the woman

is subordinated to the man.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 INTRODUKTION ... 1

1.1 Pornografi som företeelse ... 1

1.2 Pornografins effekter ... 2

1.3 Frekvens av pornografikonsumtion ... 3

1.4 Pornografi och unga ... 3

1.5 Folkhälsovetenskaplig relevans ... 4

1.6 Problemformulering ... 5

1.7 Teoretiskt perspektiv ... 6

2 SYFTE ... 6

3 METOD ... 7

3.1 Datainsamling ... 7

3.2 Urval ... 8

3.2.1 Kvalitetsgranskning... 9

3.3 Analys ... 9

3.4 Etiska överväganden... 10

4 RESULTAT ... 12

4.1 Psykisk ohälsa ... 14

4.1.1 Tvångsmässigt sexuellt beteende ... 15

4.2 Våldsamt beteende ... 15

4.3 Sexuellt risktagande ... 16

4.4 Inspirations- och kunskapskälla ... 17

4.4.1 Sexuella metoder ... 17

4.5 Genusnormativa maktförhållanden ... 17

4.6 Kroppsideal ... 18

5 DISKUSSION ... 19

5.1 Resultatdiskussion ... 19

5.2 Metoddiskussion ... 21

5.3 Slutsats ... 22

6 REFERENSER ... 24

Bilaga 1 - Caldwell, Henshaw och Taylors bedömningsmall för kvalitetsgranskning ... 30

Bilaga 2 - Artikelöversikt ... 32

1 INTRODUKTION

1.1 Pornografi som företeelse

Enligt Sveriges kvinnojourers riksförbund Unizon är pornografi ett ämne som väcker starka och motstridiga åsikter (Unizon & Waltman, 2016). Pornografi förknippas med ojämställdhet, sexuellt våld och exploatering samtidigt som en skärpt reglering kan inskränka yttrandefriheten och sexuell frihet. En modern definition av begreppet

pornografi enligt Peter och Valkenburg (2011); pornografi är material i form av bilder eller video innehållande sexuell aktivitet som distribueras främst via internet och som

producerats professionellt i syfte att upphetsa åskådaren. Folkhälsomyndigheten (2019) definierar pornografi vara en skriven eller bildmässig framställning i syfte att verka sexuellt upphetsande. Vidare beskriver Folkhälsomyndigheten (2019) svårigheter i en entydig definition av begreppet pornografi eftersom definitionen anses bred och svår att avgränsa, exempelvis vad gäller gränsen mellan konst och pornografi, vilken är beroende av kontext i form av sociala, kulturella och politiska omständigheter samt hur dessa förändras över tid.

Visuellt material med pornografiskt innehåll förekom redan under romarriket i form av bilder vars syfte var att upphetsa åskådaren sexuellt (Binnie & Reavey, 2020). Under renässansen och reformationen förekom visuellt material innehållande nakenhet eller erotiska anspelningar främst inom konsten som endast överklassen tog del av (Binnie &

Reavey, 2020). Genom tryckkonstens utveckling blev pornografin allmänt tillgänglig under 1800-talet vilket möjliggjorde en ökad distribution av visuellt material. Detta medförde att materialet blev mindre exklusivt och tillskrevs ett lägre pris (Binnie &

Reavey, 2020). Efter uppkomst och introduktion av film i slutet på 1800-talet började filmer med pornografisk karaktär produceras, visningar av dessa filmer hölls inte sällan diskret inom slutna sällskap (Binnie & Reavey, 2020). Ökad yttrandefrihet och liberalism under tidigt 1900-tal medförde acceptans för produktionen i många länder av vad Binnie och Reavey (2020) benämner som erotik. När VHS introducerades under 1970-talet växte pornografiindustrin drastiskt. En grövre typ av pornografiskt material utvecklades och konsumtionen ökade när konsumenterna själva kunde styra sitt tittande i hemmet (Binnie

& Reavey, 2020). Under 1990-talet fortsatte tekniken utvecklas i rasande fart och i samband med implementeringen av internet i många hem ökade konsumtionen ytterligare vilket även innebar anonymitet för konsumenterna (Binnie & Reavey, 2020). Uppkomsten av smartphones 2007 medförde att tillgängligheten till pornografi via internet blev ännu mer uttalad (Binnie & Reavey, 2020). Idag kan i princip vem som helst ta del av

pornografiskt material via internet, det krävs varken någon specifik teknisk kompetens eller några avancerade sökord för detta.

Den ökande digitala tillgängligheten till pornografiskt material är en alltmer

uppmärksammad fråga internationellt i folkhälsosammanhang (Kohut & Štulhofer, 2018).

Under senare år har ämnet aktualiserats i större utsträckning än tidigare inom forskningen, vilket tydliggörs bland annat genom det ökande antalet artiklar som publicerats under respektive årtal från senare delen av 1960-talet och fram till idag som behandlar unga och pornografi i databasen PubMed (2020).

1.2 Pornografins effekter

Forskning visar på både gynnsamma och negativa hälsoeffekter av pornografianvändning (Folkhälsomyndigheten, 2019). Det finns studier som visar att både män och kvinnor upplever positiva effekter på deras liv och att pornografi kan förhöja den sexuella upplevelsen samt fungera som inspirationskälla för att berika sexlivet

(Folkhälsomyndigheten, 2019). Trots att pornografi kan generera positiva hälsoeffekter på individnivå är negativa effekter på samhällsnivå mer uttalade. Flertalet delstater i USA har deklarerat pornografianvändandet som en folkhälsokris på grund av dess skadeverkningar.

Kohut och Štulhofer (2018) redogör för ett antal politiska reaktioner som pornografins skadeverkningar har resulterat i. Bland annat har Storbritannien skärpt regleringen av pornografi på internet samt infört åldersverifiering och Kanadas regering har begärt en studie för att undersöka folkhälsoeffekterna av förnedrande och våldsam pornografi. I Sverige har både myndigheter och ideella organisationer uppmärksammat pornografins skadeverkningar för unga. Folkhälsomyndigheten (2019) inkluderar konsumtion av pornografi som en faktor vilken kan påverka den sexuella och reproduktiva hälsan och rättigheter (SRHR). Unizon och Waltman (2016) beskriver att mäns våld mot kvinnor har en stark koppling till pornografi som ger upphov till att vidmakthålla mäns överordning över kvinnor. Kvinnor som söker stöd hos kvinnojourer uppger ofta att de tvingats att titta på pornografi av en partner och/eller att en partner filmat när de har sex samt att det är vanligt att pornografi på olika sätt ingår i våldsutövning mot kvinnor (Unizon & Waltman, 2016).

Konsumtion av pornografiskt material associeras ofta med attityder som berättigar mäns våld mot kvinnor (Carrotte, Davis & Lim, 2020). Folkhälsomyndighetens (2019)

befolkningsstudie utförd 2017 visar att det finns ett samband mellan hög frekvens av pornografianvändning och användning av pornografi med grövre våldsamma inslag.

Ytterligare studier visar också att frekvent pornografikonsumtion riskerar att resultera i

negativa beteenden som påverkar andra än konsumenten genom sexuella trakasserier och

sexuellt aggressiva beteenden till följd av den ojämlikhet som ofta porträtteras (Mattebo et

al., 2018). Enligt Mattebo et al. (2018) indikerar studier utifrån individers perspektiv även

att det finns ett potentiellt samband mellan den ökade förekomsten av psykisk ohälsa och

pornografikonsumtion.

1.3 Frekvens av pornografikonsumtion

En svensk befolkningsundersökning visar att det finns tydliga skillnader i frekvens av pornografianvändning mellan kön och åldersgrupper, vilken är högst bland unga män (Folkhälsomyndigheten, 2019). I undersökningen angav 72 % av männen att de

konsumerar pornografiskt material samtidigt som resultatet nästan var det omvända bland kvinnor varav 68 % av kvinnorna angav att de aldrig konsumerar denna typ av material (Folkhälsomyndigheten, 2019). Enligt samma undersökning konsumerade 16 % av männen i åldersgruppen 16–29 år pornografiskt material dagligen eller nästan varje dag. För

kvinnorna i samma åldersgrupp var motsvarande andel 1 % (Folkhälsomyndigheten, 2019).

En studie om 9–18 åringars medievanor och attityder kring medier utförd av Statens medieråd under 2018 inkluderade ett fåtal enkätfrågor om konsumtion av pornografi. På frågan “under det senaste året, har du sett porr på nätet?” angav 26 % av pojkarna respektive 3 % av flickorna i åldersgruppen 13–18 år att de konsumerar material med pornografiskt innehåll en eller fler gånger i veckan (Statens medieråd, 2019).

1.4 Pornografi och unga

Internationella studier visar att den genomsnittliga åldern när pojkar aktivt börjar söka pornografiskt material är 12 år (Mattebo, 2014a; Dawson et al., 2019; Kaviani & Nelson, 2020), vilket innebär att det även förekommer att barn under 12 år söker efter denna typ av material. Sveriges nationella folkhälsopolitiska mål för en god och jämlik hälsa i

befolkningen omfattar målområdet Det tidiga livets villkor för vilket centralt är alla barns rätt till en god början i livet med uppväxtvillkor som främjar den tidiga utvecklingen, inlärningen och hälsan (Folkhälsomyndigheten, 2020). De nationella folkhälsomålen inkluderar även målområdena kontroll, inflytande och delaktighet samt levnadsvanor vilka anknyter till sexuell och reproduktiv hälsa och rätten att bestämma över sin kropp och sexualitet, utan att utsättas för diskriminering, kränkningar eller våld.

Folkhälsomyndigheten (2020) betonar i relation till det aktuella ämnet främjandet av förutsättningar för barn och ungas utveckling av en ansvarsfull och positiv sexualsyn. Barn och unga ska också ges möjlighet till identitetsutveckling som inte begränsas av normer om sexualitet och kön.

Sexualiteten har signifikant betydelse i unga år; identitetsutvecklingen och den sociala utvecklingen påverkas på olika sätt av sexualiteten (Folkhälsomyndigheten, 2020).

Sexualiteten under ungdomsåren har därav stor betydelse för den sexuella hälsan under

hela livet. Vidare menar Folkhälsomyndigheten (2020) också att etablering av värderingar,

kunskaper och attityder inte sällan sker under unga år, varför det är viktigt att omgivningen

förhåller sig positiv till ungas SRHR. Samtycke som inkluderar frivillighet, ömsesidighet,

respekt samt egenmakt utgör ett gott exempel på en rättighet (Folkhälsomyndigheten,

2020). Forskning har visat att det är vanligt att unga människor upplever att pornografiskt

material normaliserar ett sexuellt beteende som omfattar våldsamma och kränkande inslag (Carrotte, Davis & Lim, 2020). Folkhälsomyndigheten (2020) beskriver vikten av att belysa existerande maktstrukturer och normer kring sexuell och reproduktiv hälsa, samt att stärka det arbete som utförs för att förändra dessa. Att arbeta normmedvetet innebär bland annat att synliggöra och ifrågasätta destruktiva och/eller begränsande köns- och

sexualitetsmönster, vilka bland annat kan speglas i pornografiskt material (Folkhälsomyndigheten, 2020).

Ashton et al. (2020) har genomfört en kvalitativ studie som undersöker erfarenheter av och tankar kring pornografi. Studien innefattar individuella djupintervjuer med kvinnor och av resultatet framträdde följande diskurser; prioritet av relationens behov, prioritet av männens behov, och idealisering av sexuell frihet. Ashton et al. (2020) tydliggör att prioritet av kvinnors behov inte utgjorde en framträdande diskurs. I relation till pornografi framgick tydligt männens behov och deras makt över intimiteten. För att kvinnor ska inkluderas i männens intimitet och därmed konkurrera med pornografin krävs att kvinnor objektifierar sig själva (Ashton, et al. 2020). Enligt Ashton et al. (2020) relaterar framträdande diskurser av intervjuerna till en diskurs konkretiserad av Holloway 1984 inom vilken mannens sexualdrift centreras och kvinnans roll är att tillfredsställa mannens behov. Ashton et al.

(2020) menar att diskursen som bygger på traditionella könsnormer fortfarande präglar den sexuella maktbalansen mellan kvinnor och män. Att kvinnor objektifierar sig själva

påverkar hälsan på många sätt, bland annat ökar risken för låg självkänsla, depression och ätstörningsproblematik (Ashton et al, 2020). När kvinnor prioriterar mannens sexuella behov alieneras de från sina egna vilket riskerar leda till att kvinnors sexualitet begränsas.

1.5 Folkhälsovetenskaplig relevans

Barn och ungas hälsa är betydelsefull för en hållbar utveckling. Några av Förenta

Nationernas (FN) globala hållbarhetsmål i Agenda 2030 är särskilt relevanta i relation till barn och ungas hälsa och pornografins effekter för denna. Ett av dessa är målområde 5 som behandlar jämställdhet. Utöver det lidande som könsbaserad diskriminering och våld medför för drabbade flickor och kvinnor, hämmar detta samhällsutvecklingen i flera dimensioner (UNDP, 2021). Social, ekonomisk och politisk jämlikhet mellan kvinnor och män bidrar till hållbar samhällsutveckling. Pornografi riskerar att förstärka den ojämlika maktbalansen som finns mellan kvinnor och män, genom att påverka attityder som normaliserar mäns våld mot kvinnor och objektifiering av kvinnor (Unizon & Waltman, 2016).

Ytterligare ett relevant hållbarhetsmål är delmål 3.7 Tillgängliggör reproduktiv hälsovård,

familjeplanering och utbildning för alla som tillhör det globala målområdet 3 som handlar

om att alla ska ha möjlighet att uppnå god hälsa och välbefinnande. Delmålet innefattar

bland annat att alla ska ha tillgång till reproduktiv och sexuell hälsovård som omfattar

information och utbildning (UNDP, 2021). Sex- och samlevnadsundervisning är betydelsefull i det förebyggande arbetet för en god sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter för barn och unga. Att främja en tidig inlärning kan lägga grunden för kunskaper och påverka förutsättningar genom hela livet och kan anses viktigt för en god och jämlik hälsa. I Sverige är begrepp som sexualitet, jämställdhet, kön och relationer inkluderade i ett flertal av grundskolans och gymnasieskolans kurs- och ämnesplaner

(Folkhälsomyndigheten, 2020; Skolverket, 2021). Internationellt erbjuds relativt få barn och unga denna typ av undervisning. Många länder har dock uppmärksammat vikten av att utbilda barn och unga i dessa frågor, särskilt i relation till barn och ungas ökade exponering för material av sexuell karaktär i samband med ökad internetanvändning (World Health Organization [WHO] & United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization [UNESCO], 2018). En viktig hälsofrämjande och förebyggande åtgärd för att motverka pornografins negativa effekter för barn och unga är att föra diskussioner tillsammans med pojkar om pornografins negativa konsekvenser, för vilket skolan utgör en viktig arena (Folkhälsomyndigheten, 2020).

1.6 Problemformulering

Pojkar och unga män konsumerar pornografi från en lägre ålder och i betydligt större utsträckning än flickor och unga kvinnor (Ashton et al, 2020; Folkhälsomyndigheten, 2019). Trots detta drabbas inte sällan flickor och kvinnor av pornografins negativa effekter.

Pornografi riskerar att påverka barn och ungas hälsa och levnadsvillkor bland annat genom normalisering av sexuellt våld. Vidare riskerar pornografi även att stärka befintliga

ojämställda maktstrukturer och bidra till avhumanisering, objektifiering och

självobjektifiering av flickor och kvinnor vilket ökar risken att för att drabbas av ohälsa, exempelvis i form av ätstörningar och depressioner (Ashton et al, 2020).

Eftersom barn och ungas tillgänglighet till pornografi globalt ökar genom en växande tillgång till smartphones och internet är det viktigt att förebygga att pornografin ges en utbildande roll. WHO och UNESCO (2018) nämner vikten av att globalt möta barn och ungas behov av kunskap om sexualitet och hälsa. I de länder som saknar adekvat sex- och samlevnadsundervisning kan digital informationssökning av sexualrelaterade frågor och pornografi utgöra en riskfaktor i egenskap av felaktigt utbildningsmaterial (WHO &

UNESCO, 2018).

De effekter pornografi har eller riskerar att få för barn och ungas hälsa aktualiserar

pornografi som en global jämställdhetsfråga. Ojämställda maktförhållanden och mäns våld mot kvinnor är ett omfattande folkhälso- och samhällsproblem som kräver tidig prevention.

De senaste åren har ämnet aktualiseras i större utsträckning än tidigare inom forskning och

i folkhälsopolitiska sammanhang, varför en litteraturöversikt har goda möjligheter att föra

fram en samlad bild av denna aktualisering. En samlad översikt av aktuell forskning kan användas av många skilda aktörer för att främja barn och ungas SRHR.

1.7 Teoretiskt perspektiv

Enligt Banduras (1971) sociala inlärningsteori är mänskligt beteende ett resultat av en dynamisk process av ömsesidig interaktion mellan miljöfaktorer, kognitiva faktorer och beteendemässiga faktorer (Bandura, 1977). En av de viktigaste faktorerna för

beteendeförändringar på individnivå är enligt Bandura (1977) self- efficacy. Self-efficacy beskrivs av National Cancer Institute (2005) som tilltron till den egna förmågan att agera och övervinna motgångar. Bandura (1971) menar att människors beteendemönster skapas genom direkt erfarenhet eller genom modellinlärning som omfattar observation av andras beteenden. Både intern och extern positiv eller negativ respons från andra har betydelse för om en individ tillämpar ett beteende som observerats. Utifrån denna teori är det möjligt att unga förvärvar sexuella kunskaper och beteenden från pornografi.

2 SYFTE

Studiens syfte var att undersöka, sammanställa och beskriva hur unga 10–24 år påverkas av

pornografi samt att besvara frågeställningen: Vilka effekter har pornografi för ungas hälsa?

3 METOD

Då den aktuella studiens syfte var att undersöka, sammanställa och beskriva hur unga påverkas av pornografi var en systematisk litteraturöversikt en lämplig metod för att ge en samlad översikt av forskning inom området. En litteraturöversikt möjliggjorde även svar på den preciserade forskningsfråga som utformats för att tydliggöra studiens syfte.

Litteraturöversikten behandlar vetenskapliga artiklar som publicerats under tidsperioden 2010–2021, då inkluderade artiklar bör vara så aktuella som möjligt. Processen för litteraturöversikten har utförts enligt Fribergs (2017) faser i arbetsgången vid en litteraturöversikt.

3.1 Datainsamling

Inledningsvis preciserades sökord utifrån det angivna syftet. En tesaurus användes för att upptäcka synonymer till sökorden inom ämnesområdet som sedan testades i olika

databaser. Kombinationerna av de sökord som användes var pornography AND

adolescents och (pornography OR sexually explicit internet material) AND (adolescent OR child OR young) AND (impact OR behaviour OR health) i databaserna Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature (CINAHL), PubMed samt SAGE Journals Online. Databaserna valdes eftersom dessa centrerar hälso- och vårdvetenskap. En sökmatris (tabell 1) användes för att sammanställa resultat av sökningar i databaser och antalet sökträffar för att precisera och effektivisera sökningar. Flera artiklar som

inkluderades i urvalet återfanns i efterföljande sökningar, varför antalet inkluderade artiklar i sökmatrisen överstiger det totala antalet inkluderade artiklar i urvalet.

Sökningarna utfördes under perioden april–maj 2021. Titel och abstrakt lästes för de artiklar sökningarna genererade som bedömdes vara relevanta för studiens syfte. Ett helikopterperspektiv tillämpades för att ge en överskådlig bild av forskningsläget innefattande ett kritiskt, reflexivt förhållningssätt. Totalt lästes 48 av artiklarna i sökresultaten i fulltext. 20 artiklar valdes ut varav två av artiklarna tillkom genom sekundärsökning. Dessa redogörs inte för i tabell 1. Totalt resulterade sökningarna i ett urval av 20 artiklar.

Tabell 1. Sökmatris över litteratursökningar

Databas Datum Sökord Antal

träffar Begränsningar (filter, limits, refine)

Antal lästa titlar

Antal lästa abstrakt

Antal lästa artiklar

Antal inkluderade artiklar CINAHL 2021-04-11 Pornography

AND adolescents

174 Publicerad år

2010–2021 174 150 22 11

PubMed 2021-04-25 Pornography AND adolescents

532 Publicerad år

2010–2021 70 51 9 4

SAGE Journals Online

2021-04-30 Pornography AND adolescents

1238 Publicerad år

2010-2021 40 26 5 2*

PubMed 2021-05-03 (pornography OR sexually explicit internet material) AND (adolescent OR child OR young) AND (impact OR behaviour OR health)

801 Publicerad år

2010–2021 40 12 2 1*

CINAHL 2021-05-05 (pornography OR sexually explicit internet material) AND (adolescent OR child OR young) AND (impact OR behaviour OR health)

374 Publicerad år

2010–2021 40 9 6 4*

Sage Journals Online

2021-05-05 (pornography OR sexually explicit internet material) AND (adolescent OR child OR young) AND (impact OR behaviour OR health)

3065 Publicerad år

2010–2021 40 15 4 2*

*Dubbletter förekom

3.2 Urval

Systematiska litteratursökningar genomfördes i syfte att identifiera alla studier som möter

inklusionskriterierna. Artiklarnas titlar i sökresultaten studerades och relevanta artiklar

valdes ut. Därefter lästes artiklarnas abstrakt. Om abstraktet var relevant i relation till

studiens syfte och frågeställningar lästes artikeln i fulltext. Ett systematiskt val av artiklar

inom ett avgränsat område utfördes. 20 artiklar med kvalitativ och/eller kvantitativ ansats

valdes ut för kvalitetsgranskning. Urvalet valdes ut för att representera en aktuell och bred

översikt av pornografins påverkan för unga. Inkluderade artiklar omfattade både ett

subjektivt perspektiv av ungas upplevelser och attityder relaterade till pornografi samt

vuxnas i yrkesgrupper som möter unga i frågor om sex. Inklusionskriterier var att

artiklarna behandlade ämnet och var relevanta för studiens syfte, att de publicerats under tidsperioden 2010–2021 samt att de var författade på svenska eller engelska. Inga

geografiska begränsningar gjordes för urvalet. Ytterligare ett inklusionskriterium var att artiklarna peer review granskats. Inkluderade artiklar innefattade unga personer 10–24 år enligt FN:s (2013) klassificering av åldersgruppen unga. Endast originalartiklar

inkluderades i urvalet. Översiktsartiklar och metaanalyser exkluderades samt artiklar som främst handlade om “sexting”, eller som enbart undersökte frekvens av

pornografikonsumtion. Sexting innebär att skicka eller ta emot digitala meddelanden av sexuell karaktär, ofta innehållande bilder eller videos (Gassó et al., 2019).

3.2.1 Kvalitetsgranskning

För kvalitetsgranskning av valda artiklar användes Caldwell, Henshaw och Taylors (2011) mall för kritisk bedömning av studier. Mallen är strukturerad enligt sju inledande frågor aktuella för samtliga artiklar, oberoende av ansats och studiedesign. Efter dessa sju frågor följer två inriktningar med frågor varav den ena omfattar sex frågor specifika för vardera ansats, frågorna möts sedan och ytterligare tre frågor relevanta för båda ansatserna följer.

Kvalitetsgranskningen av artiklarna genomfördes i samband med att dessa noggrant lästes och sedan sammanfattades. En blankett (bilaga 1) skapades med samtliga av

granskningsmallens frågeställningar och fylldes i för varje enskild artikel. De artiklar som gick igenom denna granskning bedömdes ha hög kvalitet.

3.3 Analys

Analysprocessen som genomförts i denna litteraturöversikt har följt de fyra grundläggande stegen för analysprocessen vid litteraturöversikter som beskrivs av Friberg (2017). En redogörelse för dessa steg och hur de tillämpas i den aktuella analysprocessen följer.

(1) Läs igenom de valda studierna för att förstå innehåll och sammanhang

Båda författarna läste noggrant samtliga som inkluderats i urvalet upprepade gånger i syfte

att skapa en djupare förståelse för respektive studies kontext och innehåll. Som stöd inför

analysarbetet sammanfattades varje artikel. Detta bidrar till reduktion av data, och kan

även ses i egenskap av validering då detta säkerställer att vad som är väsentligt i studierna

har uppfattats och finns dokumenterat (Friberg, 2017).

(2) Dokumentera i en översiktstabell

För den aktuella litteraturöversikten skapades en översiktstabell i samband med

litteratursökningen (bilaga 2). I översiktstabellen dokumenterades respektive artikels syfte, metod och resultat. Problemområde och forskningsfrågor styrde vilka områden som var relevanta att inkludera i denna tabell. Efter genomförd kvalitetsgranskning vid

analysprocessen kompletterades översiktstabellen även med kvalitetsbedömning av artiklarna.

(3) Sök likheter respektive skillnader

Studiernas likheter respektive skillnader undersöktes utifrån sammanfattningarna. Detta bidrog till att tydliggöra vad som karaktäriserar olika studier inom samma område. Viktiga aspekter att identifiera är skillnader och/eller likheter i teoretiska utgångslägen, skillnader och/eller likheter i syften samt skillnader och/eller likheter i metodologiska sätt att gå till väga. Slutligen jämfördes studiernas resultat avseende skillnader och/eller likheter.

Resultaten beskrivs enligt Friberg (2017) vara särskilt betydelsefulla vid analys.

Författarna sökte, identifierade och diskuterade skillnader och likheter i de utvalda artiklarna med huvudfokus på studiernas resultat. Relevanta aspekter i de olika studiernas resultat urskiljdes med hjälp av överstrykningsfärg och färgkoder för identifierade aspekter skapades löpande.

(4) Gör en sammanställning av det du analyserat fram

Artiklarnas likheter och skillnader sammanställdes. Aspekter av innehållet som relaterades till andra aspekter inom samma område sammanfogades. Dessa sammanfogningar kan benämnas som kategorier eller teman och utgör resultatet för litteraturöversikten (Friberg, 2017). I den aktuella litteraturöversikten innefattade detta steg att sammanfoga den information som kodats enligt olika färgkoder i teman.

3.4 Etiska överväganden

En aspekt som beaktats vid granskning av studier är huruvida författarna redogör för etiska överväganden. För inkludering i urvalet var godkännande av etikkommité och/eller,

beroende på studietyp, redogörelse för etiska överväganden framgå i studien. För att inkluderas i urvalet skulle de fyra övergripande forskningsetiska kraven som framgår av Helsingforsdeklarationen vara tillgodosedda; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (Milton, 2002). Litteraturöversiktens

huvudsakliga målgrupp är unga varför det är av särskild vikt att forskningsetiska principer

har beaktats samt att forskningsetiska krav har tillgodosetts. För att tonåringar ska kunna

lämna informerat samtycke krävs att information anpassas till deras utvecklingsnivå

(CODEX, u.å.). Mot bakgrund av detta är forskning som berör tonåringar inte sällan

problematisk ur ett etiskt perspektiv (CODEX, u.å.). Att bedriva forskning som förbättrar

levnadsvillkor för tonåringar är dock oerhört viktigt, trots att det krävs vidare etiska

reflektioner och åtaganden vid studier som omfattar minderåriga (CODEX, u.å.).

4 RESULTAT

Utifrån analysen kunde sex teman och två subteman urskiljas; Psykisk ohälsa med

subtemat tvångsmässigt sexuellt beteende, våldsamt beteende, sexuellt risktagande,

genusnormativa maktförhållanden, kroppsideal, samt temat inspirations- och kunskapskälla med sexuella metoder (tabell 2 & 3).

Tabell 2. Temaöversikt

Tema Subtema

Psykisk ohälsa Tvångsmässigt sexuellt beteende

Våldsamt beteende

Sexuellt risktagande

Genusnormativa maktförhållanden Kroppsideal

Inspirations- och kunskapskälla Sexuella metoder

Tabell 3. Översikt av teman utvalda artiklar

Artikel Psykisk ohälsa Våldsamt beteende Sexuellt risktagande Genusnormativa maktförhållanden Kroppsideal Inspirations- och kunskapskälla Anderson et al. (2020). Young adults' sexual

health in the digital age: Perspectives of

care providers

X X X

Löfgren-Mårtenson, L. & Månsson, S-A.

(2010). Lust, Love, and Life: A Qualitative Study of Swedish Adolescents' Perceptions and Experiences with Pornography

X X X X

Maheux et al. (2021). Associations between adolescents' pornography consumption and self-objectification, body comparison, and body shame

X

Martellozzo et al. (2020). Researching the Affects That Online Pornography Has on

U.K. Adolescents Aged 11 to 16

X X

Mattebo et al. (2012). Hercules and Barbie?

Reflections on the influence of pornography and its spread in the media and society in groups of adolescents in Sweden

X X X

Mattebo et al. (2014b). Professionals’

Perceptions of the Effect of Pornography on

Swedish Adolescents

X X X

Mattebo et al. (2014c). Pornography and sexual experiences among high school

students in Sweden

X X X

Mattebo et al. (2016). Pornography consumption among adolescent girls in

Sweden

X

Nelson et al. (2019). Sexually Explicit Media Use Among 14–17-Year-Old Sexual Minority

Males in the U.S.

X

Nigussie et al. (2020). Magnitude of risky sexual behaviors, determinants, and consequences among high school and preparatory school students in Mizan Aman Town, Ethiopia

X

Rostad et al. (2019). The Association Between Exposure to Violent Pornography and Teen Dating Violence in Grade 10 High School Students

X

Rothman, E. F. & Adhia, A. (2015).

Adolescent Pornography Use and Dating Violence among a Sample of Primarily Black and Hispanic, Urban-Residing, Underage Youth

X X X

Rothman et al. (2015). ‘‘Without Porn ...I Wouldn’t Know Half the Things I Know Now’’: A Qualitative Study of Pornography Use Among a Sample of Urban, Low- Income, Black and Hispanic Youth.

X X X X

Siu-ming et al. (2012). Direct and mediating effects of accessing sexually explicit online materials on Hong Kong adolescents' attitude, knowledge, and behavior relating to sex

X X X X

Stanley et al. (2018). Pornography, Sexual Coercion and Abuse and Sexting in Young People’s Intimate Relationships: A European Study

X

Štulhofer et al. (2019). The dynamics of aolescent's pornography use and

psychological well-being: a six-wave latent growth and latent class modeling approach

X

Svedin et al. (2011). Frequent users of pornography. A population based epidemiological study of Swedish male adolescents

X

Tauhid Hossain & Raby. (2019).

From missing to misdirected: young men's

experiences of sex education in Bangladesh

X X X

Wright et al. (2019). Adolescent Condom Use, Parent-adolescent Sexual Health Communication, and Pornography: Findings from a U.S. Probability Sample

X

Ybarra et al. (2011). X-rated material and perpetration of sexually aggressive behavior among children and adolescents:

is there a link?

X

Totalt antal 7 5 5 9 6 10

4.1 Psykisk ohälsa

Aspekter direkt eller indirekt relaterade till psykisk ohälsa berörs som en möjlig effekt av frekvent pornografianvändning hos ungdomar i studier av Štulhofer et al., (2019); Maheux et al. (2021); Rothman et al. (2015). I en longitudinell studie av Štulhofer et al. (2019) som utfördes under en period om två år observerades ett signifikant samband mellan unga kvinnors nedsatta psykiska välbefinnande och ett mer frekvent pornografianvändande vid studiens inledande mätning vid baslinjen. Inget signifikant samband observerades hos de manliga deltagarna i samma studie. Uppföljande mätningar observerade inga signifikanta förändringar av varken kvinnornas eller männens självkänsla, ångest eller depressiva symtom när frekvensen av pornografianvändning ökade eller minskade. En annan aspekt berördes av Maheux et al. (2021) som studerat om det fanns associationer mellan

konsumtion av pornografi och upplevelser av skam kring den egna kroppen,

självobjektifiering och jämförelser av den egna kroppen med de ideal som porträtteras i pornografin. Maheux et al. (2021) redogör för ett signifikant samband mellan mer frekvent konsumtion av pornografi och självobjektifiering samt jämförelse av kroppen hos både unga kvinnor och män. Studien visade inget samband mellan konsumtion av pornografi och skam kring den egna kroppen. I Rothmans et al. (2015) intervjustudie beskriver de kvinnliga informanterna ytterligare en aspekt relaterad till psykisk hälsa; press från pojkvänner att ställa upp på sexuella aktiviteter som ursprungligen observerats i

pornografin. Vissa av de kvinnliga sexuellt oerfarna deltagarna i Löfgren Mårtenson och

Månssons (2010) studie upplevde en rädsla för att deras framtida partners skulle bli

besvikna om de sett pornografi och jämför den sexuella upplevelsen. Trots att deltagarna i

Löfgren Mårtenson och Månssons (2010) studie ansåg att många påverkas av pornografi på

något sätt vad gäller fysiskt utseende och sexuell prestation menade de flesta att detta inte

leder till psykisk skada.

4.1.1 Tvångsmässigt sexuellt beteende

Pornografi kan vara beroendeframkallande, och leda till ett ohälsosamt, okontrollerat sexuellt beteende genom överdriven konsumtion (Rothman et al., 2015; Tauhid Hossain &

Raby, 2019; Siu-ming et al., 2012; Mattebo et al., 2014c). En konsekvens av detta kan vara negativ påverkan på relationer (Rotman et al., 2015).

4.2 Våldsamt beteende

I flera av de inkluderade studierna framgår att konsumtion av pornografiskt material associeras med aggressivt beteende hos ungdomar (Rostad et al., 2019; Rothman & Adhia, 2015; Ybarra et al., 2011; Siu-ming et al., 2012; Rothman et al., 2015).

Pornografikonsumption förknippades både med högre benägenhet att bruka våld och med ökad sannolikhet att själv utsättas för våld. Ett sammanhang i vilket unga brukar och utsätts för våld är när de dejtar (Rostad et al., 2019; Siu-ming et al., 2012; Rothman &

Adhia, 2015).

Våldsutövning

Av inkluderade studier framgår att det finns ett samband mellan pornografi och aggressivt beteende bland unga (Rostad et al., 2019; Ybarra et al., 2011; Rothman et al., 2015). En enkätstudie av Rostad et al. (2019) visar att ungdomar som exponerats för pornografi med våldsamt innehåll var signifikant mer benägna att bruka våld i dejting relationer. Bland männen ökade sannolikheten för att ha utövat sexuellt våld ökade med 3 gånger och motsvarigheten för kvinnor ökade med 1,5 gång. Utsatthet för sexuellt eller annat fysiskt våld ökade enligt denna studie endast marginellt för kvinnorna och med 2 gånger för männen (Rostad et al., 2019). Ybarra et al. (2011) beskriver också en longitudinell enkätstudie som undersöker associationer mellan frivillig exponering för pornografiskt material och sexuellt aggressivt beteende. Enligt Ybarra et al. (2011) hade de ungdomar som exponerats för pornografi med våldsamma inslag 6 gånger högre odds för sexuellt aggressivt beteende, dock upptäcktes inget signifikant samband mellan konsumtion av icke-våldsam pornografi och aggressivt beteende. I en kvalitativ studie av Rothman et al.

(2015) beskriver ungdomar hur pornografi gett upphov till aggressivt beteende och sexuella trakasserier.

Våldsutsatthet

Ett samband mellan mer frekvent konsumtion av pornografi och utsatthet för våld vid dejtingrelationer tydliggörs av flera inkluderade studier (Rothman & Adhia, 2015; Siu- ming et al., 2012). Siu-ming et al. (2012) har utfört en enkätstudie som undersökte

effekterna av ungdomars tillgång till pornografi på internet. Resultatet visade att unga som

blivit utsatta för våld i dejtingrelationer konsumerade pornografi mer frekvent, i snitt 2,4 gånger i veckan, i relation till de som inte varit utsatta för denna typ av våld som

konsumerade pornografi, 1,1 gång i veckan.

4.3 Sexuellt risktagande

En aspekt av sexuellt risktagande bland unga som relateras till konsumtion av pornografi är att ha sex utan kondom (Nelson et al., 2019; Wright et al., 2019). Nelson et al. (2019) har i en tvärsnittsstudie undersökt pornografianvändande och samband med engagemang i sex utan kondom hos unga män som tillhör sexuella minoriteter. 46 % av deltagarna uppgav att analsex utan kondom i pornografiska scener fått dem att tro att andra män inte vill använda kondom vid analsex. Nelson et al. (2019) beskriver även att det fanns ett samband mellan att konsumera pornografi där över 50 % av scenerna visade analsex som utfördes utan kondom och att själv ha analsex utan kondom. Oddsen för detta var 2,4 gånger högre. En studie av Wright et al. (2019) som undersökte konsumtion av pornografi bland unga och associationer till sex utan kondom, samt föräldrarnas kommunikation om sexuell hälsa som en skyddande faktor fann en association mellan högre pornografikonsumtion och högre sannolikhet att utöva sex utan kondom. Den association som Wright et al. (2019) fann var dock inte tillräcklig för att författarnas ställda nollhypotes om ingen association skulle avvisas.

En tvärsnittsstudie utförd av Nigussie et al. (2019) inkluderande studenter identifierades konsumtion av pornografi som en signifikant variabel associerad till sexuellt riskbeteende med ökad risk för sexuellt överförbara infektioner och oönskade graviditeter som följd. De deltagare som rapporterade att de konsumerade pornografi hade två gånger högre

sannolikhet att utveckla sexuellt riskbeteende, vid jämförelse med deltagare som inte konsumerade pornografi (Nigussie et al., 2019).

I en studie av Anderson et al. (2020) omfattande djupintervjuer med yrkespersoner som möter unga i frågor kring sexuell hälsa diskuteras medias och pornografins påverkan på ungas sexuella hälsa. I relation till risktagande nämns avsaknaden av kommunikation kring sexuell hälsa i media, vilket anges kunna påverka normer kring sexuella beteenden bland unga. Ett exempel som omskrivs i studien är att karaktärer i media inte kommunicerar kring sexuell hälsa, vilket beskrivs kunna öka risken för sexuellt överförbara infektioner.

Kvinnliga deltagare i en studie av Rothman et al. (2015) beskriver hur användande av

pornografi gett upphov till sexuellt risktagande i form av analsex som resulterade i fysiska

trauman och de hade känt sig tvungna att ha sex i obekväma positioner.

4.4 Inspirations- och kunskapskälla

Pornografi är en vanligt förekommande källa för inspiration och kunskap om sex bland unga (Tauhid Hossain & Raby, 2019; Mattebo et al., 2014b; Rothman och Adhia, 2015;

Siu-ming et al., 2012; Mattebo et al., 2014c; Löfgren Mårtenson & Månsson, 2010). I Mattebos et al. (2014b) intervjustudie med personer som möter unga i sin yrkesroll uttrycktes en oro kring ungas användande av pornografi som informationskälla eftersom informationen kan vara missvisande och ge en felaktig bild av sex. Siu-ming et al. (2012) har undersökt om det fanns ett samband mellan pornografi som informationskälla och ökad kunskap om sex, dock påfanns inget signifikant samband mellan dessa.

4.4.1 Sexuella metoder

Pornografin utgör en inspirationskälla för hur unga väljer att ha sex (Mattebo et al., 2016;

Siu-ming, Engai & Iu Kan, 2012; Mattebo et al., 2012; Svedin et al., 2011). Pornografi kan bidra till inspiration i sexlivet och inspirera personer med olika typer av sexuella

preferenser (Mattebo et al., 2012). Det förekommer att unga försökt att återskapa pornografiska scener eller utföra sexuella aktiviteter som observerats i pornografin

(Mattebo et al., 2016; Siu-ming et al., 2012; Svedin et al., 2011). Mattebo et al., (2016) har i en studie undersökt unga kvinnors mönster i konsumtion av pornografi, 43 % av

kvinnorna uppgav att de fantiserade om att själva utföra sexuella aktiviteter de observerat i pornografi. Av dessa hade 39 % också försökt att utföra sexuella aktiviteter de observerat i pornografin (Mattebo et al., 2016). I Svedins et al. (2011) studie som undersökte unga män som frekvent använde pornografi, och jämförde dessa med en kontrollgrupp av icke- användare, uppgav 70 % av de frekventa användarna att de ville prova vad de observerat i pornografin. Av de frekventa användarna hade 52 % provat att utföra sexuella aktiviteter de beskådat jämfört med 28,8 % i kontrollgruppen. Ytterligare en studie, genomförd av Siu-ming et al. (2012) om pornografins effekter för unga visade att 56 % av flickor och pojkar provat att utföra en sexuell aktivitet ursprungligen de observerat i pornografi.

4.5 Genusnormativa maktförhållanden

Pornografi beskrivs spegla könsnormer som innefattar att kvinnan är underordnad mannen (Mattebo et al., 2014b; Anderson et al., 2020; Mattebo et al., 2012; Löfgren Mårtenson &

Månsson, 2010). Pornografi beskrivs som bidragande till reproduktion och bekräftelse av en traditionell könsmaktsordning (Mattebo et al., 2014b; Mattebo et al., 2014c). I en studie av Mattebo et al. (2014c) höll 60 % av deltagarna med om påståendet att pornografi förstärker traditionella könsroller för respektive kön. I en studie av Martzellozzo et al.

(2020) som omfattade fokusgruppsintervjuer och diskussioner i onlineforum uttryckte

deltagarna oro kring hur konsumtion av pornografi kan påverka ungdomars uppfattningar om vad som är accepterat när det gäller kvinnan respektive mannens roll under sex.

Kvinnliga informanter i Löfgren Mårtensons och Månssons (2010) kvalitativa studie omfattande individuella djupintervjuer och fokusgrupper ifrågasatte att pornografi speglade mannens njutning och sexuella tillfredsställelse och sällan kvinnans. Även deltagare i studien av Mattebo et al. (2014b) problematiserar att det sex som speglas i pornografi ständigt är på män och killars villkor. Ett uttryck för detta var också enligt deltagarna att det är mäns orgasmer som är i fokus. I samma studie av Mattebo et al. (2014b) beskrivs i relation till pornografi olika villkor för sexualitet som är till mannens fördel och att det finns en social norm som tillåter att män har många sexpartners samtidigt som många sexpartner för en kvinna inte är tillåtet enligt dessa normer. I en studie omfattande unga i fem europeiska länder av Stanley et al. (2018) framgick att unga män i betydligt större utsträckning än unga kvinnor tenderar att ha negativa könsattityder, och att de unga män som konsumerade pornografi var signifikant mer benägna att ha negativa könsattityder.

Kön beskrivs vidare också av Stanley et al. (2018) inneha en nyckelroll i förmedlingen av pornografin som inte sällan skildrar sexistiska attityder. Pornografin omskrivs även som negligerande, brutal, diskriminerande och nedvärderande mot kvinnor i flertalet studier (Tauhid Hossain & Raby, 2019; Mattebo et al., 2012; Mattebo et al. 2014c; Rothman et al., 2015).

4.6 Kroppsideal

Ett flertal av de studier som inkluderats i denna litteraturöversikt beskriver att pornografi påverkar ungas kropps- och skönhetsideal (Mattebo et al., 2014b; Anderson et al., 2020;

Mattebo et al., 2012; Martellozzo et al., 2020; Löfgren Mårtenson & Månsson, 2010). I studier av Andersson et al. (2020) och Mattebo (2014b) omfattande intervjuer med yrkespersoner som möter unga i frågor kring sexuell hälsa beskrivs att pornografi kan påverka unga kvinnor genom normativa föreställningar kring hur det kvinnliga

könsorganet bör se ut. I Andersons et al. (2020) studie beskrivs dessa normer innefatta ett

rakat kön och kosmetiska underlivsoperationer, dessa beskrivningar återkommer i studien

av Mattebo et al. (2014b). I Löfgren Mårtensons och Månssons (2010) kvalitativa studie

omfattande individuella djupintervjuer och fokusgrupper beskrevs två ledande diskurser

som framgick av intervjuerna. Den första diskursen tydliggjorde att deltagarna förhöll sig

kritiska till kroppsideal de relaterade till pornografi, den andra diskursen centrerade den

påverkan deltagarna upplevde att dessa ideal har hos ungdomar. Ett exempel på denna

påverkan som beskrevs var idealet av ett rakat kön (Löfgren Mårtenson och Månsson,

2010). Att kroppsbehåring inte är vanligt förekommande i pornografin diskuterades även

av deltagarna i Mattebos et al. (2012) studie som omfattade fokusgruppsintervjuer, vars

syfte var att undersöka hur ungdomar diskuterar och reflekterar kring pornografi och dess

effekter för relationer och sexuella beteenden. Att kroppar porträtteras enligt stereotypa

ideal i pornografin beskrevs i flera studier (Mattebo et al., 2012; Löfgren Mårtenson &

Månsson, 2010). I ovan nämnd studie av Mattebo et al. (2012) beskrev deltagarna att pornografin skapar orealistiska kroppsideal som bygger på stereotypiska utseenden där mannen porträtteras som Herkules och kvinnan som Barbie. Både kvinnor och män som deltog i Löfgren Mårtenson och Månssons (2010) ifrågasatte särskilt att kvinnokroppen porträtterades utifrån stereotypa ideal i pornografin. De beskrev vidare att pornografin och de kroppsideal denna förmedlar påverkar alla i ett eller annat avseende. Kvinnor uppgav i högre utsträckning än män att de påverkades av de kroppsideal som porträtteras i

pornografi.

5 DISKUSSION

5.1 Resultatdiskussion

Utifrån analysen kunde sex teman och två subteman urskiljas; psykisk ohälsa med subtemat tvångsmässigt sexuellt beteende, våldsamt beteende, sexuellt risktagande, genusnormativa maktförhållanden, kroppsideal och inspirations- och kunskapskälla med subtemat sexuella metoder.

Temat psykisk ohälsa indikerar att självobjektifiering, jämförelser av kroppen och pressande krav om att leva upp till sexuella förväntningar förekommer som effekter av pornografi, främst bland unga kvinnor. I linje med detta lyfter Guy et al. (2012)

problematiken att den psykiska hälsan kan påverkas genom de orealistiska kroppsideal som ofta speglas i pornografi samt att det kan skapa press för konsumenten att delta i olika typer av sexuella aktiviteter. Det är möjligt att detta kan påverka ungas sexuella integritet genom upplevd press att tänja på sina egna gränser. Self-efficacy som är en komponent i Banduras (1977) sociala inlärningsteori innefattar tilltro till den egna förmågan vid specifika

situationer, är en faktor som skulle kunna stärka ungas förmåga att stå emot den press som unga upplever förmedlas kring sex genom pornografi. I relation till temat pornografi som kunskapskälla nämner Fritz et al. (2020) social inlärningsteori och sexuell socialisation; det finns en risk att unga omedvetet eller medvetet hämtar kunskap om sex från pornografin.

Fritz et al. (2020) menar att det är viktigt att främja alternativa källor till kunskap.

Folkhälsomyndigheten (2020) beskriver att vuxna i mötet med barn och unga har en viktig roll för att stödja unga och bjuda in till samtal om sexualitet ur barn och ungas perspektiv, utan att ge upphov till skam eller skuldbelägga.

Utbildning om sex är en viktig del i främjandet av ungdomars hälsa. WHO och UNESCO

(2018) menar att en omfattande utbildning om sex som uppfyller ungas krav i en modern

tid är en förutsättning för att de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 ska uppnås. WHO

och UNESCO (2018) arbetar bland annat med att stötta och inkludera yrkesgrupper som

möter unga i frågor om sex, exempelvis hälsopedagoger, lärare och ungdomsutvecklare.

Ashton (2020) beskriver att kvinnor riskerar att distanseras från sin egen sexualitet och anta en subordinerad roll när de centrerar mannens behov som ofta framhävs i pornografi.

Utifrån det teoretiska perspektivet social inlärningsteori kan pornografikonsumenter adaptera sitt eget sexuella beteende genom observation av beteendet i pornografi. Social inlärningsteori och modellinlärning kan emellertid relateras till flera av de teman som framgick i resultatet. Beteendemönster som sexuellt risktagande och våldsamt beteende kan härledas till konsumtion av pornografi, vilket tyder på att unga observerar och internaliserar beteenden och attityder som speglas i pornografi. De positiva eller negativa externa och interna responser som följer dessa beteenden är sedan enligt Bandura (1977) avgörande för huruvida individer fortsätter att följa dessa beteendemönster eller inte. Bandura (1977) menar att om beteendet resulterar i negativa responser leder det till att individen försöker ändra sitt beteende. Detta tydliggör vikten av att vuxna tillsammans med unga diskuterar pornografins påverkan vilket kan utgöra en negativ respons av oönskade beteenden för att i förlängningen förhindra dessa.

I den aktuella översikten behandlar flera studier våldsamt beteende bland unga och pornografi. Av resultatet framgår att det finns ett positivt samband mellan konsumtion av pornografi och våldsamt beteende bland unga. Övervägande visar resultatet att detta gäller benägenheten att bruka våld men även för att utsättas för våld. Pornografi innehåller inte sällan våldsamma inslag. Fritz et al. (2020) som studerat frekvensen av aggressivt beteende i pornografiskt material beskriver att 45 % av scenerna i videofilmer uppladdade på

Pornhub som granskades i studien innehöll minst en akt av aggressivt beteende. Några av de vanligt förekommande typerna av våldsinslag innefattade strypning, slag, hårdragning och smisk, vilka i 97 % av scenerna riktades mot kvinnor (Fritz et al., 2020). Även verbala aggressioner och kränkningar är vanligt förekommande (Fritz et al., 2020). Pornhub som är en av de största webbsidorna att distribuera kostnadsfri pornografi hade under 2019 42 miljarder sidvisningar (Fritz et al., 2020). Enligt Unizon och Waltman (2016) drivs pornografiindustrin av ett ekonomiskt vinstintresse och är utformad för att locka

användaren att ständigt efterfråga och konsumera mer. Konsumenten kräver successivt ett allt mer grovt och våldsamt material för att uppnå sexuell tillfredsställelse, vilket styr utbudet av sådant material (Unizon & Waltman, 2016).

Guy et al. (2012) beskriver att unga som besökt sexuellt explicita webbplatser i högre utsträckning rapporterar sexuellt risktagande samt tidig sexuell debut. Av

litteraturöversikten framgår att konsumtion av pornografi kan leda till ett ökat sexuellt risktagande, bland annat genom kondomfritt sex vilket kan öka risken för sexuellt överförbara infektioner och oönskade graviditeter. Sexuellt överförbara infektioner och oönskade graviditeter påverkar den sexuella och reproduktiva hälsan och kan enligt Guy et al. (2012) även förknippas med en sämre psykisk hälsa. Kondomer används sällan i

pornografiska scener (Carrotte, Davis & Lim, 2020). Resultatet visar även att

pornografianvändning kan leda till att användaren vill pröva de sexuella metoder som

återfinns i pornografi. Bland annat kan detta öka risken för analsex.

Ett annat tema som framgår i resultatet är inspirations- och kunskapskälla. Under

uppväxten läggs grunden för ungas framtida sexuella och reproduktiva hälsa, varför det är viktigt att värna om deras rätt till kunskap och kompetens som möjliggör att de kan ta väl övervägda och medvetna beslut i anknytning till sexualitet och relationer

(Folkhälsomyndigheten, 2020). Temat genusnormativa maktförhållanden som var ett framträdande tema i resultatet visar att pornografin kan bidra till att vidmakthålla en traditionell könsmaktsordning där kvinnans behov underordnas mannens. Resultatet som omfattades av temat var entydiga. En studie av Stanley et al. (2018) att unga visade att unga män som konsumerar pornografi i större utsträckning hade negativa könsattityder, vilket tyder på att pornografianvändning kan påverka unga genom att leda till negativa

könsattityder. En förklaring till detta kan möjligen vara att kvinnor ofta utsätts för våld och kränkningar i pornografiskt material samt att det ofta porträtterar könsstereotypa ideal där kvinnan anses mindre värd.

Det finns en risk att unga utvecklar ett tvångsmässigt sexuellt beteende vid konsumtion av pornografi. Få artiklar i den aktuella litteraturöversikten behandlar dock detta ämne. De Alarcón et al. (2019) beskriver att konsumtion av internetpornografi kan ingå i ett

hypersexuellt beteende, vilket innefattar en okontrollerad och överdriven sexualdrift som kan medföra ett högriskbeteende. Tvångsmässigt sexuellt beteende inkluderas sedan 2019 i ICD-11 som en impulskontrollstörning benämnd hypersexuell störning. Enligt ICD-11 kännetecknas detta av att sakna kontroll över sexuella impulser vilket riskerar att medföra konsekvenser för individen genom att sexuella aktiviteter blir ett så centralt fokus att hälsa och sociala relationer försummas (WHO, 2020). Folkhälsomyndigheten (2019) uppger att förändringar i hjärnan har uppmärksammats hos frekventa pornografianvändare vilka liknar de förändringar som ses vid ett drogberoende.

5.2 Metoddiskussion

Malterud (2009) beskriver att förförståelse omfattar erfarenheter och teoretisk referensram hos forskare som påverkar hela forskningsprocessen. Förförståelsen påverkar hur data insamlas och i viss mån även hur denna tolkas. Förförståelsen kan bidra till en motivation att frambringa ny kunskap kring ett avgränsat tema (Malterud, 2009). Den riskerar dock även att begränsa forskningspersonen om bearbetning av materialet vinklas efter

förförståelsen i brist på reflexivitet, vilket vidare kan påverka resultatets reliabilitet

(Malterud, 2009). Trots att författarna beaktar den egna förförståelsen har denna sannolikt

betydelse för projektet och kanske främst för den analys som bygger på kategoriseringar i

teman. Vad som kan vara till fördel för studien är att studien utfördes av två författare,

vilket innebär att samtliga artiklar har granskats och analyserats av två personer, och

därigenom ur olika perspektiv. Thurén (2007) beskriver hur revidering av förförståelsen

sker kontinuerligt vid nya erfarenheter vilket även är fallet under processen av denna

studie. Vidare är reflexiviteten, som innebär kritisk reflektion kring den egna forskningen,

viktig för studien. Reflexiviteten bör vara ett aktivt förhållningssätt, som forskare arbetar aktivt med att upprätthålla (Malterud, 2009). Författarna anammade ett kritiskt

förhållningssätt vid litteratursökningar och genomläsning av artiklar.

De artiklar som inkluderades i litteraturöversikten var peer review granskade och hade erhållit godkännande av etikommitté eller motsvarande. För kvalitetsgranskning av artiklar användes Caldwell, Henshaw och Taylors (2011) bedömningsmall. En fördel med

bedömningsmallen är att denna kan tillämpas för artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats (Caldwell, Henshaw & Taylor, 2011). Mallen innefattade frågor för att utvärdera studiernas reliabilitet och validitet. Ett kriterium för godkännande av

kvalitetsgranskningen var att etiska överväganden identifierats och behandlats. Caldwell, Henshaw och Taylor (2011) beskriver bedömningsmallen är under utveckling, varför det är möjligt att överväga om en annan granskningsmall varit mer lämplig.

En nackdel som kan finnas i litteraturöversikten kan vara att en övervägande andel av de studier som inkluderades i litteraturöversikten baserades på självrapporterade data. Enligt Bowling (2014) kan självrapporterade data kan påverkas av att respondenter tenderar att svara enligt socialt önskvärda beteenden. Det kan ifrågasättas hur den aktuella studiens resultat kan ha påverkats, då den behandlar känsliga och stigmatiserande ämnen som sex och våld.

Av artiklarna i urvalet inkluderades två artiklar genom sekundärsökning. Sekundärsökning beskrivs av Friberg (2017) som en effektiv metod att använda vid informationssökning.

För den aktuella studien är det dock möjligt att reflektera över varför de artiklar som inkluderades i urvalet genom sekundärsökning inte hittades i de primära sökningarna.

Många av de träffar i den inledande sökningen med kombinationen av sökorden pornography AND adolescents i databasen CINAHL återkom också i efterföljande sökningar. Även vid sökningar med kombinationen (pornography OR sexually explicit internet material) AND (adolescent OR child OR young) AND (impact OR behaviour OR health) återfanns ett flertal av de artiklar som påträffats i tidigare sökningar. Ytterligare en möjlig aspekt att reflektera över är om avvändande av trunkering kunnat ge fler resultat inom ämnesområdet.

5.3 Slutsats

Pornografi påverkar unga i flera avseenden. I förlängningen riskerar pornografi att få konsekvenser för ungas livsvillkor och hälsa. Pornografi kan ge upphov till könsstereotypa kropps- och skönhetsideal. Vidare visade litteraturöversikten ett samband mellan

konsumtion av våldsam pornografi och aggressivt beteende, varför det är viktigt att arbeta

med detta i tidig ålder som en del i det förebyggande arbetet av mäns våld mot kvinnor och

våld i nära relationer. Pornografi förmedlar ofta en ojämställd syn på sex där kvinnans

behov och maktpositioner är underordnade mannens. Sex och samlevnadsundervisningen

är ett område där det finns goda möjligheter att främja en jämlik sexualsyn.

Litteraturöversikten styrker tidigare forskning om att pornografi förmedlar genusnormativa

maktförhållanden samt evidensen för att det finns ett samband mellan konsumtion av

pornografi och vissa sexuellt riskfyllda beteenden och metoder, så som att avstå

kondomanvändning och att ha analsex. Det framgick av studien att pornografin var en

vanlig informationskälla för sexualkunskap bland unga, en sammanfattande slutsats av

studien är att det behövs alternativa kunskapskällor för sexualkunskap som också omfattar

kritiska diskussioner kring pornografi. Riskbeteenden som visas i pornografin behöver

diskuteras, det är viktigt att unga förstår att pornografi inte ger en riktig bild av hur sex ska

gå till. Litteraturöversikten indikerar att den psykiska hälsan bland unga som konsumerar

pornografi kan påverkas genom självobjektifiering, jämförelser av kroppen och pressande

krav om att leva upp till sexuella förväntningar. Denna litteraturöversikt ger en bred och

överskådlig bild av hur pornografin påverkar unga. Vidare forskning är nödvändig för att

undersöka detta på djupet.