Företagsekonomiska Institutionen Kandidatuppsats
Handledare: Desirée Holm UPPSALA 2009-06-04
Sammanfattning
Den här studien integrerar tidigare litteratur om Internationella Joint Ventures (IJV) som belyst variablerna ägarskap/kontroll, trust och performance och undersöker deras samexisterande betydelse för ett bra presterande IJV. Uppsatsen är utformad som en metaanalys som kombinerar kvalitativa och kvantitativa studier och ämnar se huruvida ägarskap/kontroll har betydelse för ett IJVs performance. Detta genom att studera dess indirekta påverkan genom variabeln trust. Resultatet av studien visar att ägarskap/kontroll och trust influerar varandra i ett IJV samt att trust påverkar ett IJVs performance. Slutsatsen blir därmed att ägarskap/kontroll får en indirekt betydande roll för ett IJVs performance.
Nyckelord: Internationellt Joint Venture (IJV); ägarskap/kontroll; trust; performance
Ägarskap och
kontroll i ett Joint Venture
En metaanalys av Ägarskapets och Kontrollens betydelse för utfallet av ett Joint Venture- samarbete.
Daniel Carlsson
Carl Ludvigsson Alinder
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 3
2. Litteraturgenomgång ... 5
2.1. Ägarskap och kontroll i ett Joint Venture ... 5
2.1.1. Begreppet kontroll ... 5
2.1.2. Samspelet mellan ägarskap och kontroll ... 6
2.2. Innebörd och definition av trust i ett Joint Venture ... 6
2.2.1. Mått av trust i tidigare studier... 7
2.3. Performance – utfallet av ett Joint Venture-samarbete ... 8
2.4. Interaktionen mellan studerade variabler ... 10
2.4.1. Relationen mellan ägarskap/kontroll och trust i ett Joint Venture ... 10
2.4.2. Ägarskap/kontroll och dess relation till Joint Venture performance ... 10
2.4.3. Trust och dess relation till Joint Venture performance ... 11
2.4.4. Teoretisk modell ... 12
3. Metod ... 13
3.1. Val av studiemetod ... 13
3.2. Sökning efter studier ... 13
3.3. Urval och datainsamling ... 14
3.4. Mätning av variabler ... 15
3.4.1. Ägarskap/kontroll ... 15
3.4.2. Trust ... 16
3.4.3. Performance ... 17
3.5. Orsakssamband i teoretisk modell ... 18
3.6. Statistisk metod ... 18
4. Resultat... 20
5. Diskussion ... 23
5.1. Sambandet ägarskap/kontroll och trust ... 23
5.2. Sambandet trust och performance ... 24
5.3. Sambandet ägarskap/kontroll – trust – performance ... 25
6. Slutsats ... 27
7. Referenser ... 29
3
1. Inledning
Som ett alternativ till helägda dotterbolag så har det under de senaste decennierna utvecklats olika strategiska verktyg för att handskas med ökande konkurrens och teknologiska utmaningar. Ett ökat intresse har riktats mot Joint Ventures (JV) och resultatet av detta har medfört en ökad och bred forskning inom området. Ett Joint Venture är ett samägt bolag där två eller flera företag (parent companies) går ihop och bildar ett nytt gemensamt ägt bolag.
Den vanligaste typen av ett JV är ett Internationellt Joint Venture (IJV) där minst ett av de ursprungliga företagen opererar utanför sitt lands gränser. Joint Ventures kännetecknas generellt av en hög misslyckandegrad och andelen samarbeten som avslutas eller helt omförhandlas är väldigt hög (Killing, 1982). Detta har varit en starkt bidragande orsak till det stora intresset som forskningen riktat mot denna typ av strategisk allians.
Vid en genomgång av litteraturen för JVs har vanligt förekommande forskningsområden varit;
strategier för Joint Ventures (Harrigan, 1988; Killing, 1983; Lu & Beamish, 2006), kulturella skillnader (Barkema & Vermeulen, 1997; Hennart & Zeng, 2002) och konflikter (Fey &
Beamish, 2000; Habib, 1987). Andra forskare har undersökt ledarskapsaspekten i ett JV (Frayne & Geringer, 1992; Glaister et al., 2003). Ett forskningsområde som har fått stor uppmärksamhet och varit omdebatterat bland forskare är olika faktorers påverkan på hur ett JV presterar, så kallad performance. En av de faktorer som tidigare forskare intresserat sig för är ägarskapet och kontrollens betydelse (Beamish & Banks, 1987; Geringer & Hebert, 1989;
Killing, 1982). Dessa forskare har utgått från två olika typer av ägarskapssammansättningar av ett Joint Venture och empiriskt undersökt hur, och om, skillnader i dessa har betydelse för hur ett JV presterar. De två sammansättningarna som studerats är (1) ett delat ägarskap, det vill säga ett 50-50 ägande, (2) ett dominant ägande där den ena parten har en ledande roll och således enskilt sköter de flesta operationella besluten, likt ett helägt dotterbolag.
I senare studier har forskningen frångått huruvida ägarskap/kontroll spelar en viktig roll för hur ett JV presterar. Forskarna har istället undersökt hur andra faktorer påverkar resultatet av samarbetet. Detta beror främst på det faktum att ingen koncensus i undersökningarna har återfunnits och forskarna har haft svårt att förklara om, och i så fall hur, ägarskap/kontroll påverkat performance. En aspekt som i studier blivit alltmer uppmärksammad bland forskare är variabeln trust (förtroende mellan parterna). Åtskilliga studier har på senare tid belyst trust
4
och dess påverkan på JVs performance och lämnat ägarskap/kontroll och dess betydelse för performance (Madhok, 2006).
Studier inom ägarskap/kontroll respektive trust har i forskningen enbart framställt dessa båda variablers enskilda påverkan för utfallet av IJV-samarbetet. Interaktionen mellan dessa variabler och hur de tillsammans kan påverka ett IJVs prestation finner vi vara ett outforskat område. Vi ämnar därför med denna studie att metaanalytiskt undersöka huruvida ägarskap/kontroll faktiskt har betydelse för ett IJVs performance. Detta kommer vi att göra genom en sammanställning av tidigare studier inom forskningsområdet. Vi kommer att studera ägarskapets/kontrollens indirekta påverkan på performance genom variabeln trust och dess direkta samband med performance. Den fråga vi ämnar studera är alltså huruvida ägarskap/kontroll påverkar ett IJVs performance. Vårt syfte blir således att undersöka och beskriva detta samband i två steg; (1) studera huruvida ägarskap/kontroll och trust influerar varandra i ett IJV, (2) studera hur trust påverkar ett IJVs performance.
Vår uppsats är uppställd så att vi i sektion 2 har en litteraturgenomgång av variablerna som vi forskat kring. Vi beskriver dessa, hur tidigare forskare har belyst sambanden mellan dem och hur man mätt dessa variabler. Denna sektion avslutas sedan med en teoretisk modell som beskriver hur vi ämnar undersöka vår forskningsfråga. Sektion 3 består av vår forskningsmetod där vi presenterar vårt urval av studier för denna metaanalys, hur insamling av studier genomförts samt hur variablerna mäts i denna uppsats. I sektion 4 presenteras våra resultat och i sektion 5 analyserar och diskuterar vi dessa. Avslutningsvis så behandlar sektion 6 våra slutsatser och presenterar förslag på vidare forskning inom ämnesområdet.
5
2. Litteraturgenomgång
2.1. Ägarskap och kontroll i ett Joint Venture
Den vanligaste utformningen av ett JV är ett delat ägarskap, ett 50-50 JV, där chefer tillsätts från båda parent companies (de två ägarbolagen) och där bolagsstyrelsen består av medlemmar från varje parent (Killing, 1983). Denna typ av utformning har visat sig vara vanligt förekommande i tillverkande industrier där det ena företaget bidrar med högteknologiska lösningar medan det andra företaget förser verksamheten med kunskap om den lokala marknaden (ibid). En annan vanligt förekommande typ av utformning är när en av JVs parents har en dominant roll i bolaget och därmed tillsätter majoriteten av chefer i rörelsen. Cheferna från det dominerande företaget får på så vis kontroll över operationella och strategiska beslut (Killing, 1982). Det ägarskapet möjliggör är således kontroll över viktiga strategiska och operationella funktioner (Madhok, 2006). Ett majoritetsägande i ett JV behöver dock inte nödvändigtvis betyda att parten har den dominerande kontrollen. Detta kan även uppnås genom en variation av olika mekanismer för att influera kontrollen i ett JV (Schaan, 1983). Kontroll i ett JV hänför sig till förmågan att kunna utöva auktoritet och inflytande över strategiska och operationella beslut (Lu & Hébert, 2005). I jämförelse med helägda dotterbolag är utövande av kontroll mer komplicerat när det gäller JVs då de två ägarbolagen inte enbart kan förlita sig på deras ägarskapsposition för att erhålla kontroll.
Åtskilliga forskare menar därför att kontroll inte automatiskt behöver vara en konsekvens av majoritetsägande i ett JV (Friedman & Beguin, 1971) då det finns andra faktorer och mekanismer som innebär att företag kan utöva effektiv kontroll. Forskarna belyser sådana mekanismer som tillgång till viktig teknologi, vetorättigheter, ägarskapsmajoritet eller röstmajoritet i ledningsorganen för JV, som viktiga mekanismer för att utöva kontroll genom (Geringer & Hébert, 1989).
2.1.1. Begreppet kontroll
Tidigare litteratur har definierat och förklarat kontroll med olika begrepp och innebörd.
Geringer & Hébert (1989) var de första forskarna som enhetligt sammanställde och definierade begreppet utifrån tidigare forskning vilket gjordes genom en uppdelning i tre olika dimensioner. Den första av dessa dimensioner är som ovan nämnts, mekanismerna, vilket kontroll kan utövas igenom. Forskarna förklarar denna dimension av kontroll som ett verktyg vilket parterna använder för att erhålla och utöva kontroll. Den andra dimensionen som forskarna definierar är graden av kontroll det vill säga vilken part i JV-samarbetet som är
6
beslutsfattare avseende operationella beslut som produktdesignsbeslut, tillverkningsprocesser eller kvalitetskontroller. Killing (1983) menar att den beslutsfattande rollen kan utformas på sex olika sätt (1) enbart JV-chefen, (2) enbart av lokal parent, (3) enbart av utländsk parent, (4) JV-chefen med hjälp av lokal parent, (5) eller med hjälp av utländsk parent, (6) båda parents. Den tredje dimensionen av kontroll kallar forskarna för fokus av kontroll, vilket hänför sig till omfattningen av kontroll en part utövar. Detta förklaras genom parternas avsikt att erhålla kontroll över strategiskt viktiga aktiviteter, istället för att inneha kontroll över hela JV.
2.1.2. Samspelet mellan ägarskap och kontroll
Som tidigare nämnts behöver ägarskap och kontroll inte nödvändigtvis ha samma innebörd.
Beamish (1985) menar dock att ägarskap har en stark positiv korrelation med kontroll. Detta betyder att ett en hög grad av ägarskap (dominant utformat JV) även innebär en hög grad kontroll i ett JV. Detta är liktydigt med den dimensionen av kontroll som Geringer & Hébert (1989) kallar mekanismer. Där beskrivs ägarskap som en av de mekanismer som använts för att erhålla och utöva kontroll. I studien av Brouthers & Bamossy (2006) noterar forskarna att västeuropeiska parter i praktiken ofta använder sig av ägarskap som en mekanism för att förvärva kontroll. Utifrån ovanstående argument väljer vi därför att inte skilja mellan ägarskap och kontroll utan definiera dessa variabler som en gemensam variabel, ägarskap/kontroll. Vår studie kommer även att definiera ett dominant ägarskap likställt med dominant kontroll i ett IJV.
2.2. Innebörd och definition av trust i ett Joint Venture
Trust är en variabel som studerats utifrån många perspektiv och är ett svårdefinierat och komplext begrepp i litteraturen. Rotter (1971) definierar trust som ”an expectancy held by an individual or a group that the word, promise, verbal, or written statement of another individual or group can be relied on”. Denna definition bygger förenklat på att en individ eller grupp förväntar sig att en annan individ eller grupp är att lita på. En annan precisering av trust presenteras av Madhok (1995a) som definierar trust i ett JV som den upplevda sannolikheten att den andra parten i samarbetet inte agerar i självintresse, det vill säga att agera opportunistiskt.
Flera forskare har försökt förklara trust utifrån olika synvinklar och dimensioner (Boersma et al., 2003; Currall & Inkpen, 2002; Madhok, 1995a). Boersma et al (2003) förklarar och
7
definierar trust som en mekanism vilken reducerar transaktionskostnader som exempelvis förhandlingskostnader i avtalsprocessen. Trust anses även minska sannolikheten för opportunistiskt beteende under samarbetet (ibid). Boersma et al (2003) undersöker, genom fallstudier på fyra företag, hur trust utvecklas över tiden. Forskarna menar att trust börjar utvecklas redan innan parterna möts, på basis av tidigare samarbeten eller ett företags rykte på marknaden. Därefter följer en process i olika steg som innebär att parterna binds allt närmare varandra och utvecklar ett förtroende (ibid). Utifrån resultatet av studien menar forskarna att när parterna har utvecklat förtroende för varandra kan de använda sina kompetenser för att samarbeta på en nivå som inte först var överenskommet (ibid).
Madhok (1995a) ger en annan definition av trust då författaren delar in variabeln i en strukturell dimension och en social dimension. Den strukturella dimensionen är grunden i alla samarbeten och beskrivs som det ömsesidiga behovet av varandras kompletterande förmågor och speciella kunskaper. Den sociala dimensionen hänför sig till den dagliga interaktionen och kvalitén på relationen (ibid). Den strukturella dimensionen är vital för skapandet av samarbetet men inte tillräcklig för att hålla det vid liv. De potentiella synergieffekterna som kan uppstå när två företag samlar ihop sina resurser kan undermineras om det inte finns en social grund att stå på. Detta beror på att många företag blir mer försiktiga i bidragandet av sin kunskap till samarbetet om denna sociala grund inte existerar (ibid). Därför menar forskaren att båda dimensionerna är viktiga för att ett JV ska lyckas på lång sikt.
2.2.1. Mått av trust i tidigare studier
Ett mått på graden av trust har i tidigare litteratur varit varierande. Inget enhetligt sätt att mäta variabeln existerar i forskningen men de flesta forskare baserar ändå mätningen av trust på vissa grundläggande indikatorer. De indikatorer som använts flitigt i litteraturen är exempelvis kompetens, moral, goodwill, förutsägbarhet och integritet (Bromiley &
Cummings, 1996; Nyhan & Marlowe, 1997; Ring & Van de Ven, 1982). Mohr (2007) mäter graden av trust utifrån tre dimensioner; integrity, benevolence och competence. Integrity hänför sig till matchningen mellan parternas uttalade intentioner och deras egentliga intentioner. En part anses benevolent om den parten är trolig att inte bete sig opportunistiskt medan dimensionen competence, betyder att parterna tillför speciella kunskaper som ökar sannolikheten att nå de uppsatta målen (Wicks et al., 1999). Detta synsätt bygger till stor del på psykologiska och sociologiska studier och var frekvent förekommande i Mohr´s (2007) intervjuer av chefer i IJV. Detta mått får anses vara väl förankrat i praktiken eftersom det
8
delvis är baserat på chefers upplevelser och uppfattningar om trust i IJVs. Ett annat sätt att mäta trust är att använda sig av McAllister´s (1995) skalor. McAllister (1995) beskriver olika typer av trust där en variant benämns som affect-based trust. Denna typ av trust minskar risken för opportunistiskt beteende i samarbetet genom att parterna litar på varandra och inte behöver övervakas i samma utsträckning (Fryxell et al., 2002).
Utifrån ovanstående borde det stå klart för läsaren att det inte finns någon klar konsensus över hur mätningen av trust har genomförts i tidigare studier. Vi väljer därför att mäta trust efter de enskilda studiernas sätt att mätt variabeln. Eftersom alla studier är unika i sitt sätt att mäta trust är det svårt att få ett grepp om variabeln och hur den mäts då skillnaderna i mått ibland kan vara stora.
2.3. Performance – utfallet av ett Joint Venture-samarbete
Att mäta utfallet av hur väl ett JV-samarbete fungerar, förhåller sig i tidigare litteratur sakna någon form av kontinuitet då inget vedertaget begrepp har använts. Forskare har använt begrepp som effectiveness (Newburry & Zeira, 1999), profitability (Lecraw, 1983) och satisfaction (Lin & Wang, 2008) för att mäta hur ett JV presterar. Den vanligaste termen som tidigare forskning använt för att beskriva utfallet av ett JV-samarbete är dock performance. Vi väljer att använda oss av performance för att mäta utfallet av IJV-samarbetet då den varit den mest frekvent förekommande mätvariabel.
Forskare har i studier visat att JV-samarbeten ofta lider av en hög misslyckandegrad och att andelen JVs som tvingas avslutas eller helt omförhandlas är väldigt hög. I forskningen om JVs som misslyckats har resultaten varierat kraftigt med en misslyckandegrad från 37 procent (Killing, 1982) ända upp till 61 procent (Beamish, 1984). Det kan tyckas vara häpnadsväckande med en så stor skillnad i resultaten men förklaringen har ofta beskrivits genom den tidiga forskningens tydliga skillnader vid operationaliseringen av variabeln performance. Då man även använt sig av olika metoder vid datainsamlingen har även detta varit en påverkande faktor (Geringer & Hebert, 1991).
Den tidiga forskningen använde sig ofta av objektiva mål för att mäta performance (Lecraw, 1983). De objektiva målen mättes genom att använda sig av olika finansiella mått där profitability var den vanligaste måttenheten. Detta synsätt har i senare forskning kritiserats för att inte ge en fullständig bild av ett JVs performance. Då de finansiella måtten bara mäter
9
några få av de fler kriterier som behöver uppfyllas för att ge en rättvis bild av hur ett JV presterar anses detta inte fullständigt (Anderson, 1990). Vidare så tar finansiella mått ingen hänsyn till ett JVs långsiktiga perspektiv på performance. Joint Ventures som exempelvis bildas för att skapa och utveckla ny och innovativ teknologi genererar sällan några intäkter under första åren, om de någonsin gör det (Geringer & Hebert, 1991). Kritiken mot de finansiella mätningarna gjorde att forskarna i senare studier började genomföra mer subjektiva mätningar (kvalitativa mätningar) av de objektiva målen. Dessa subjektiva mätningar tar upp flera viktiga aspekter av performance däribland ledningens uppfattning av måluppfyllelse.
Man har således flyttat fokus till att involvera chefernas egen uppfattning om performance genom att analysera till vilken grad JV-samarbetet uppfyller ett flertal uppsatta mål. Detta sker genom att cheferna får rangordna måluppfyllelse på en skala, given av den intervjuande parten (Killing, 1983).
Geringer & Hebert (1991) utförde studier som testade sambandet mellan objektiva och subjektiva mätningar av performance. Resultatet visade en stark korrelation mellan dessa variabler och slutsatsen var att en kombination av objektiva och subjektiva mätningar var fördelaktigt för mätning av performance (ibid). I senare studier hänvisas det ofta till resultaten från Geringer & Hebert (1991) för att ge stöd åt valt sätt att mäta performance. Vidare så fann Geringer & Hebert (1991) även stöd för många av sina andra hypoteser om faktorer som påverkar ett JVs performance. Bland dessa så visade det sig att båda parterna och JV-chefens bedömning av performance visade stark korrelation vilket innebär att de alla delade samma uppfattning om hur JV presterade. Detta tyder på att fler dimensioner än objektiva resultat av performance är nödvändigt att studera för att få ett tillförlitligt resultat vid mätning av performance. Det är därför viktigt att inkludera parternas och JV-chefernas uppfattning om ett JVs performance.
Vår metaanalys kommer att behandla IJV performance utifrån en sammanställning av subjektiva och objektiva mätningar. Vi väljer att ta stöd av (Anderson, 1990; Geringer &
Hebert, 1991) empiriska forskningsresultat och ta hänsyn till fler dimensioner av performance när vi mäter utfallet, allt för att få ett tillförlitligt resultat.
10
2.4. Interaktionen mellan studerade variabler
2.4.1. Relationen mellan ägarskap/kontroll och trust i ett Joint Venture
Interaktionen mellan ägarskap/kontroll och trust har varit ett relativt outforskat område då studier ofta har behandlat deras enskilda betydelse i ett JV-samarbete. Anledningen till att forskningen har belyst dessa variablers enskilda betydelse grundar sig i att de argument, för att beskriva relationen mellan variablerna, aldrig empiriskt bekräftats (Inkpen & Currall, 1997). Mohr (2007) testade detta empiriska samband och menade att man i princip kan se relationen utifrån tre olika perspektiv (1) att det inte finns något samband mellan kontroll och trust, (2) att det är en positiv relation mellan kontroll och trust vilket innebär att en hög grad av kontroll gynnar utvecklingen av trust och vice versa, (3) att det är en negativ relation mellan kontroll och trust där en hög grad av kontroll leder till en minskning av trust mellan parterna eller där utvecklandet av trust minskar graden av kontroll.
2.4.2. Ägarskap/kontroll och dess relation till Joint Venture performance
Många empiriska studier har utförts med fokus på kopplingen mellan ägarskap/kontroll och performance, dock med blandade resultat. Ett flertal forskare (Ding, 1997; Killing, 1983; Lee
& Beamish, 1995; Nyaw et al., 2001) fann en positiv korrelation mellan dominant kontroll och performance, en negativ korrelation (Beamish, 1984; Lu, 2000) samt inget klart samband mellan dessa variabler (Hill & Hellriegler, 1994; Janger, 1980).
Förklaringarna till de inkonsekventa resultaten i forskningen mellan ägarskap/kontroll och performance har i litteraturen varit många. En förklaring har varit skillnader mellan utvecklade länder och utvecklingsländer, där liknande ägarskapspositioner och styrning kan ge olika resultat (Beamish, 1985). Beamish (1985) menar att JVs som var utformade med en dominant part i utvecklingsländer varit mer instabila och mer troliga att misslyckas än JVs med ett delat ägarskap. Detta står i kontrast med resultaten av Killing (1982) som dock studerade utvecklade länder. Killing (1982) visade att dominant utformade JVs presterade bättre än JVs med delad kontroll. Detta förklarade Killing (1982) genom att dominant utformade JVs kan styras likt ett helägt dotterbolag där alla strategiska och operationella beslut tas av den dominanta parten. Detta skulle innebära att det uppstår färre konflikter mellan parterna då man alltid vet vilken part som har den beslutsfattande rollen. Ytterligare en förklaring till de skilda resultaten har varit att ingen koncensus av definitionen och mätningen av variabeln kontroll har påvisats bland tidiga forskare (Geringer & Hebert, 1989).
11
2.4.3. Trust och dess relation till Joint Venture performance
En anledning till att problem uppstår i ett JV är faktumet att det delade ledarskapet innebär stora risker för att konfliktsituationer kan uppstå (Madhok, 1995a). Intressekonflikter uppstår då parterna har olika mål med samarbetet vilket kan ha en negativ inverkan på ett företags flexibilitet i beslutsfattandet (Berg & Friedman, 1980; Harrigan, 1985; Porter & Fuller, 1986).
Därför menar forskare att fokus på ägarskap och kontroll misslyckas med att förklara viktiga aspekter i JV-samarbetet (Madhok, 1995a). En aspekt som har blivit alltmer intressant i forskningen på senare tid är konceptet trust och dess inverkan på performance (ibid). Genom att belysa ägarskap/kontroll ur en förtroendeansats (trust) kan man förklara observationer och resultat som tidigare inte har kunnat förklaras utifrån ägarskap/kontrollperspektivet (ibid).
Madhok (1995a) påstår att fastän ägarskap/kontrollperspektivet och förtroendeansatsen har olika fokus så har det samma mål, vilket är flexibilitet och effektivitet i den operationella verksamheten (ibid). Många forskare menar att trust även är en viktig faktor som kan minska skadligt opportunistiskt beteende, vilket kan reducera kostnader för övervakning och kontrollerande av den andra parten i JV-samarbetet (Williamson, 1993). Detta leder till föreställningen att parterna bryr sig om relationen dem emellan och är uppmärksam på den andra partens behov (Lewicki & Bunker, 1996; Lewis & Weigert, 1985). I sin tur leder detta till en högre grad av målöverensstämmelse mellan parterna (ibid). Trust anses således fungera som ett verktyg för att öka målöverensstämmelsen genom att parterna upplever sig som jämlikar och därför agerar i linje med vad som är bäst för samarbetet (Madhok, 1995a). När det råder målöverensstämmelse mellan parterna litar de på varandra och behöver därför inte kontrollera den andre i samma utsträckning (ibid). Glaister et al (2003) menar att när parterna inte har ett gemensamt mål och strategi för samarbetet så finns det en rädsla att detta kan påverka ett JVs performance negativt. Trust ses även som en mekanism som framkallar önskvärt beteende som kunskapsöverföring mellan parter samt ökar samarbetet både mellan individer och parter (Koza & Levin, 1998). Trust ses därför som en viktig aspekt i ett JV- samarbete eftersom det ökar chanserna för önskvärt beteende och minskar riskerna för skadligt beteende. Fryxell et al (2002) sammanfattar trust och dess påverkan på samarbetets performance som ”Generally, the existence of trust can reduce the costs of opportunism and improve venture performance”.
12 2.4.4. Teoretisk modell
Den tidigare forskningens varierade resultat om huruvida ägarskap/kontroll påverkar ett JVs performance har förklarats på olika sätt, vilket tidigare har presenterats i denna uppsats.
Förklaringarna till detta har varit många men forskare har ofta visat på att mätfaktorn av variablerna varit en bidragande orsak till de skilda resultaten. Vår uppsats vill dock belysa att mellanliggande variabler kan vara en försummad förklaringsgrund till detta.
Enligt vår uppfattning så har ingen forskning gjorts för att beskriva ägarskap/kontroll och trusts samexisterande betydelse för ett IJVs performance. Genom en metaanalytisk studie ämnar vi undersöka om graden av trust mellan parterna influeras av ägarskap/kontroll eller vice versa, samt där vi testar huruvida performance påverkas av variabeln trust. Vid signifikanta resultat för dessa samband kan vi argumentera för att ägarskap/kontroll indirekt har betydelse för ett IJVs performance. Figur 1. beskriver hur dessa variabler med utgångspunkt från ägarskap/kontroll, tänkbart, skulle kunna vara en påverkande variabel för ett IJVs performance.
Figur 1.
Ägarskap/kontroll Trust Performance
Ägarskap/kontroll indirekta påverkan på performance
13
3. Metod
3.1. Val av studiemetod
Vi kommer i denna uppsats att behandla IJV-samarbetet som består av tre element, de två parterna (parent companies) samt det samägda bolaget. Vår forskningsfråga kommer att undersökas genom en metaanalys där sekundärdata används. Eftersom forskningen inom området redan är utbredd anser vi att en sammanställning av tidigare studier ger oss nödvändigt empiriskt material. Då en sammanställning av tidigare forskning saknas är en metaanalys inom området även användbart för kommande forskning. Konsekvensen av att använda sig av en metaanalys i vår uppsats är att studierna i vårt urval inte är utformade exakt för vårt syfte. Därför måste urvalet av studierna vara anpassat till vårt sätt att mäta variablerna för att vi sedan i analysen ska kunna dra relevanta slutsatser baserade på vårt empiriska material. Om inte studierna undersöker det vi ämnar undersöka blir analysen inte tillämplig på vår forskningsfråga. Däremot ger detta tillvägagångssätt oss ett större urval än vad vi kunnat åstadkomma genom en egen studie för detta ändamål. En intressant aspekt med vår undersökning är att vi har tagit med både kvalitativa och kvantitativa studier i vår metaanalys.
Detta görs normalt inte vid metaanalyser men det ger oss både en djupare inblick i ett fåtal studier via de kvalitativa studierna samt en överblick av en större population genom de kvantitativa studierna. Fryxell et al (2002) påpekar att kvalitativa studier inom detta område krävs för att komplettera de kvantitativa resultaten med kvalitativa resultat för att få en helhetsbild över detta komplicerade samband. Denna insikt stöds även av Ng et al (2007) som menar att de kvantitativa studiernas resultat behöver utökas med kvalitativa observationer. På detta sätt kan vi uppnå triangulation genom att de kvantitativa studierna styrker eller bekräftar de kvalitativa studiernas resultat eller vice versa (Hammersley, 1996)
3.2. Sökning efter studier
Insamlingen av studier för genomförande av denna uppsats har skett på följande sätt. Som ett första steg i vår sökning genomförde vi en elektronisk databassökning på referensdatabasen Business Source Premier. Sökningen gjordes efter två typer av artiklar. Den första typen av artiklar innefattade nyckelbegrepp som ägarskap/kontroll samt trust i Joint Ventures. Den andra sökningen omfattade begreppen trust och performance i Joint Ventures. Det andra steget i processen var att göra en manuell genomsökning av de elektroniskt funna artiklarna där artiklar som inte ansågs relevanta för vårt syfte valdes bort. Som ett tredje steg fann vi
14
ytterligare artiklar genom att använda oss av referenser som citerades i de utvalda artiklarna.
De utvalda studierna som använts som empiriskt material i denna uppsats är hämtade från följande tidskrifter: International Business Review, Journal of Asian Business &
Management, Journal of International Management, Journal of Management Studies och Journal of World Business. För att kontrollera kvalitén hos dessa tidskrifter har vi använt oss av Association of Business Schools Academic Journal Quality Guide March 2009, publicerad av Bristol Business School sedan 2004. Rankingen av tidskrifter sker i denna kvalitetsguide genom en femgradig skala (0-4) där (0) betyder; ”A non-recognised journal”, (1) ”A recognised journal”, (2) ”A well regarded journal”, (3) ”A highly regarded journal” och (4)
”A top journal”. Av artiklarna som används som empiriskt material i denna studie klassificeras två som ”A top journal”, en som ” A highly regarded journal” och två som ”A well regarded journal”. En av artiklarna saknar klassificering i denna kvalitetsguide, vilken är, Journal of Asian Business & Management.
3.3. Urval och datainsamling
De studier som är empiriskt underlag för denna uppsats har uteslutande undersökt Internationella Joint Ventures (IJV). Eftersom ett IJV är sammansatt mellan parter från olika länder och kulturer så borde detta val påverka utfallet av denna studie. Detta faktum kan komma att påverka de variabler vi valt att undersöka, framförallt innebörden och betydelsen av trust vars värde skiljer sig åt mellan länder och kulturer (Lin & Wang, 2008). Urvalet av studier har i denna forskning främst riktats mot IJVs inom tillverkningsindustrin. Denna bransch har visat sig vara vanligast för IJV-samarbeten (Kogut, 1988). De kvantitativa studierna som vi har använt oss av är främst utformade mellan en kinesisk part och en part från ett västerländskt- eller annat asiatiskt land medan de kvalitativa studierna varit utformade mellan europeiska länder. Det totala urvalet i vår metaanalys består av sju empiriska studier, (fem kvantitativa och två kvalitativa). Den totala populationen består av 1074 IJVs med ett varierat urval från åtta till 500 IJV i studierna. Den stora skillnaden i urvalet av IJVs beror på att kvalitativt genomförda studier behandlar ett mycket mindre antal IJVs då man på ett mer djupgående sätt analyserar dessa.
De utvalda studierna har främst varit riktade mot IJV-samarbeten mellan två parter. Denna typ av utformning är den vanligaste vilket ger en mer generell bild över IJV-samarbeten.
Studierna som vi valt ut har studerat IJV som generellt sett funnits längre än tre år. Att studera
15
IJV-samarbeten som pågått längre än tre år är nödvändigt för att få en så legitim bedömning som möjligt av samarbetet mellan parent companies och performance (Ng et al., 2007).
Datainsamlingen har i de utvalda artiklarna skett genom intervjuer, enkäter och frågeformulär.
Intervjuer har i studierna genomförts för att samla in kvalitativ data medan kvantitativ data insamlats genom enkäter och frågeformulär. Respondenterna har i fem av de utvalda studierna varit chefer från IJV samt från båda parent companies. En av studierna har enbart intervjuat chefer från IJV medan en annan studie intervjuat chefer från IJV samt chefer från en av parent companies. Forskarna har argumenterat att cheferna besitter kunskapen för att bedöma hur IJV-samarbetet har utvecklats samt har kunskap om vilka faktorer som påverkat utfallet av dessa samarbeten.
Vårt urval av studier finns sammanfattat i tabell 1,2 och 3 på sidan 19. Dessa tabeller ger en bild över vilka länder de utvalda studierna är utformade mellan, antalet undersökta IJVs, industri, antalet parter, ålder på samarbetet samt vilka respondenter som intervjuats. För att vara en metaanalys inser vi att urvalet av studier inte är särskilt omfattande, speciellt för de studier som undersöker sambandet mellan ägarskap/kontroll och trust. Detta beror på den knapphet av studier som undersöker detta samband empiriskt. Artiklarna som belyser sambandet ägarskap/kontroll och trust är båda kvantitativa studier. Genom att utelämna kvalitativa studier mellan ägarskap/kontroll och trust kommer vi inte kunna få samma förståelse som djupgående kvalitativa studier ger.
3.4. Mätning av variabler
3.4.1. Ägarskap/kontroll
Vi har i vår litteraturgenomgång diskuterat begreppen ägarskap och kontroll och belyst det faktum att forskare hävdat att dominant ägarskap inte behöver betyda dominant kontroll. I vår uppsats kommer vi dock att likställa ägarskap med kontroll i IJV. Detta baseras på tidigare forsknings positivt funna korrelation mellan dessa variabler. Vi fann även vid vår genomgång av studier att chefer i IJV i praktiken ofta använder dominant ägarskap för att erhålla kontroll över ett IJV. Vi är medvetna om att detta är en förenkling av verkligheten och kan vara en svaghet i vår uppsats, då det bevisligen kan finnas skillnader mellan de båda begreppen.
Konsekvensen av detta är att våra slutsatser eventuellt blivit annorlunda om vi särskiljt dessa begrepp. Det kan därför bli svårt att jämföra och generalisera våra resultat och slutsatser
16
gentemot forskningsresultat som har skiljt på dessa. Våra resultat i denna studie kommer därför att kunna bli missvisande i de fall där en IJVs minoritetspart kan utöva lika stor kontroll som den dominanta parten. Eftersom vår studie uteslutande definierar majoritetsägande som dominant kontroll måste detta faktum tas i beaktande av de slutsatser som dras i denna studie.
En av de empiriska studier som vi använder som underlag för denna uppsats är Mohr (2007).
Denna studie delar in ägarskap/kontroll i strategic control och operative control och hänvisar till Geringer & Hébert, (1989). Detta gör Mohr (2007) genom att definiera kontroll utifrån graden av kontroll vilket är en av de tre dimensionerna (Geringer & Hébert, 1989). Strategic control mättes genom att forskaren använde chefernas egen uppfattning om till vilken utsträckning deras part ansågs utöva kontroll i IJV. Detta gjordes genom att cheferna fick uppskatta utsträckningen av kontroll över fyra strategiska områden inom IJV, exempelvis återinvesteringsbeslut. Operative control mättes på liknande sätt som strategic control men belyste till vilken grad en part utövade kontroll inom tio operationella områden, däribland produktion och prissättning. Fryxell et al (2002) definierar två typer av kontroll; social control och formal control. Innebörden av social control hänför sig till sociala faktorer som normer och värderingar. Denna variant av kontroll är svår att koppla till ägarskapsdefinitionen av kontroll och vi väljer därför att inte använda denna variabel i vår studie. Formal control fokuserar däremot på ägarskap för att utöva kontroll, vilket gör den till en mer passande variabel för vårt syfte. Formal control kan likställas med dimensionen mekanismer av kontroll som presenterades av Geringer & Hebert (1989), där ägarskap är en av de mekanismer som används för att utöva kontroll. Dessa två studier har därmed mätt ägarskap/kontroll på olika sätt, vilket gör att en direkt jämförelse mellan dessa studier måste göras med försiktighet.
3.4.2. Trust
De studier som vi har valt att använda som empiriskt material i denna uppsats har uteslutande använt differentierade beskrivningar och mått av trust. Detta beror på att de enskilda forskarna utgår från tidigare forskares definition av trust och utvecklar därefter ett eget specifikt mått, anpassat för sin studie. Den gemensamma nämnare som vi dock finner är att de kvalitativa studierna använder respondenternas egen uppfattning om trust när man definierar variabeln. De intervjuade chefernas förståelse av begreppet trust har i de kvalitativa studierna visat sig varit likartade, vilket Glaister et al (2002) åskådliggör. Där definierade
17
respondenterna konceptet trust på ett liknande sätt och med samma innebörd. Denna definition påminner mycket om Child & Faulkner (1998), vilka definierar trust som: ”it refers to the willingness of one party to relate with another in the belief that other’s actions will be beneficial rather than detrimental to the first party, even though this cannot be guaranteed”.
Av detta kan vi dra slutsatsen att det finns en form av vedertagen förståelse för detta begrepp.
Fastän trust ofta definieras och mäts annorlunda, har begreppet ofta en gemensam grund.
Detta leder till att vi finner det nödvändigt att mäta och definiera trust som de enskilda studierna gör. Detta kan vara en svaghet då vissa samband kan bli påverkade av att trust är mätt på olika sätt i vårt urval av studier. Eftersom det inte finns någon enhetlig bedömning av vad som kännetecknar hög respektive låg grad av trust, kan olika studier tolka nivåer av trust på olika sätt beroende på vilka element mätningen baseras på. Detta skulle kunna innebära situationer där lika hög grad av trust mellan två parter erhålls men på grund av skillnader i mätmetod mellan två studier kan de uppfattas olika i respektive studie.
3.4.3. Performance
En viktig aspekt i hur våra studier valts ut har varit hur man mätt performance. För att få en så rättvisande bild som möjligt över hur framgångsrikt ett IJV-samarbete har varit väljer vi att kombinera objektiva och subjektiva mätningar av performance. På detta sätt får vi en måttenhet som kombinerar ett långsiktigt och kortsiktigt synsätt på performance. Tidigare studier inom området, som är baserade på sekundära datakällor, har generellt använt sig av objektiva mätningar av performance (Geringer & Hebert, 1991). Detta för att sammanställningen av dessa data anses mycket mer lättutförlig då konkreta siffror är mer lättolkade än subjektiva resultat från undersökningar. Vår studie kommer att bortse från det faktum att tidigare mätningar endast belyst en dimension av performance och vara ett mått som behandlar både finansiella mål samt chefers uppfattade måluppfyllelse. Att mäta fler än en dimension av performance får därför anses vara viktigt för att kunna analysera och dra relevanta slutsatser.
En av studierna i vårt empiriska material definierar utfallet av ett IJV-samarbete som satisfaction. Denna studie av Lin & Wang (2008) använder i sin hypotes denna variabel som prestationsmått, vilket i studien är definierat och mätt på samma sätt som andra forskare i vår sammanställning definierat och mätt performance. Därför kan vi argumentera för att den studien är applicerbar för vårt syfte. Denna mätproblematik är viktig att belysa med anledning av att resultat från studier där forskare mätt performance på olika sätt inte är jämförbara.
18
3.5. Orsakssamband i teoretisk modell
För att undersöka styrkan på sambanden mellan studerade variabler så har forskarna använt sig av regressionsanalyser eller av enklare korrelation. Vi kan dock inte statistiskt fastställa orsakssambandet, eller kausaliteten mellan variablerna vilket gör att vår studie inte kommer att kunna säkerställa riktningen på orsakssambandet. Kausaliteten kan dock genom djupgående intervjuer på ett grundligare sätt argumenteras för och beskrivas. De forskare som utfört djupgående intervjuer (Brouthers & Bamossy, 2006; Fryxell et al., 2002) menar att det är trust som påverkar performance och inte vice versa. Däremot har vi inga studier som på ett mer djupgående vis studerat sambandet mellan ägarskap/kontroll och trust vilket gör orsakssambandet svårt att argumentera för. Det finns inte heller någon enhällighet mellan forskarna om hur detta orsakssamband ter sig vilket innebär ytterligare svårigheter att beskriva kausaliteten. Utifrån ovanstående kan vi därför, i vår teoretiska modell, inte beskriva riktningen på sambandet mellan ägarskap/kontroll och trust. Vår teoretiska modell visar därför på att variablerna tänkbart kan påverka varandra, dock sägs det inget om riktningen på orakssambandet. Vi menar dock att det är trust som påverkar performance och inte vice versa vilket vi kan göra genom att ta stöd av de forskare som undersökt detta på ett mer grundligt vis.
3.6. Statistisk metod
Vid studerande av sambanden i den här studien har korrelation och regression legat till grund för mått på styrka och samband mellan variablerna. I tabellerna 5 och 6 så illustreras korrelationerna mellan variablerna av den enkla anledningen att regressionsanalyser inte presenteras i alla studier. För att underlätta för läsaren så har vi därför valt att på ett konsekvent sätt presentera korrelationsmåtten hämtade från studiernas korrelationsmatriser.
Dessa mått stöds i de flesta fallen av regressionsanalyser, vilka vi använder för att styrka sambanden mellan variablerna. Lin & Wang (2008) väljer att inte presentera någon korrelationsmatris utan konverterar istället oberoende variabler till kategorisk data, vilken analyseras med ANCOVA, med satisfaction som beroendevariabel. Forskarna presenterar resultaten av sina hypoteser med ett F-värde, vilket beskriver sambandet mellan studerade variabler.
19
Tabell 1. Vårt urval av kvantitativa studier som belyser sambandet ägarskap/kontroll – trust
Författare Studerade länder (n) % av (N) Industri Antal parter IJV ålder Respondenter
Mohr. (2007) IJV mellan en part från Tyskland och en part
från Kina.
110 46,0 % Saknas Saknas Saknas Chefer från IJV.
Fryxell, Dooley & Vryza. (2002) IJV mellan en part från USA samt en part från Japan, Tyskland, Kanada, Storbritannien eller Frankrike.
129 54,0 % Tillverkningsindustrin 2 st µ 7,29 år Chefer från IJV samt
chefer från båda parterna.
Summa: 239
Tabell 2. Vårt urval av kvantitativa studier som belyser sambandet trust – performance Ng, Lau & Nyaw. (2003) IJV mellan en kinesisk part samt en part från
USA, Japan, Hong Kong eller Taiwan.
178 22,1 % Tillverkningsindustrin µ 2,23 st >3 år Chefer från IJV samt chefer från kinesiska parten.
Lin & Wang. (2008) IJV mellan en kinesisk part samt en part från ett västerländskt land eller ett annat asiatiskt land. (Storbritannien 40 % av västerländska;
Hong Kong 44 % av asiatiska).
500 62,0 % Tillverkningsindustrin, servicesektorn och detaljhandel
Saknas µ 6,84 år Chefer från IJV samt chefer från båda parterna.
Fryxell, Dooley & Vryza. (2002) IJV mellan en part från USA samt en part från Japan, Tyskland, Kanada, Storbritannien eller Frankrike.
129 16,0 % Tillverkningsindustrin 2 st µ 7,29 år Chefer från IJV samt
chefer från båda parterna.
Summa: 807
Tabell 3. Vårt urval av kvalitativa studier som belyser sambandet trust – performance Brouthers & Bamossy. (2006) IJV mellan en part från västerländska länder
samt en part från Ungern eller Rumänien.
8 28,6 % Tillverkningsindustrin och servicesektorn
2 st µ 5,13 år Chefer från IJV samt
chefer från båda parterna.
Glaister, Husan & Buckley. (2003) IJV mellan en part från Storbritannien och en part Frankrike, Tyskland, Holland, Italien, Norge, Spanien eller Sverige.
20 71,4 % 20 olika industrier Saknas µ 3,92 år Chefer från IJV samt
chefer från båda parterna.
Summa: 28
n = antal studerade IJV; N = totala antalet IJV; µ = medelålder IJV
20
4. Resultat
Tabell 4 nedan visar en sammanställning av de kvantitativa studierna vi använder för att undersöka sambandet mellan ägarskap/kontroll och trust. Fryxell et al (2002) finner en positiv korrelation (p<0,05) mellan ägarskap/kontroll och trust. Detta betyder att en högre grad av ägarskap/kontroll (dominant utformat JV) i ett IJV även innebär en högre grad av trust. Mohr (2007) finner till skillnad från Fryxell et al (2002) en negativ korrelation mellan variablerna. Detta innebär att en låg grad av ägarskap/kontroll (50-50 utformat JV) ökar graden av trust i ett IJV.
Mohr (2007) testade korrelationen mellan strategic control och trust samt operative control och trust. Korrelationen mellan strategic control och trust samt operative control och trust var negativt signifikant (p<0,01).
Tabell 4. Empirisk sammanställning av kvantitativa studier som belyser sambandet ägarskap/kontroll - trust
**p<0,05; *** p<0.01
Författare Trust Ägarskap/Kontroll Hypotes Resultat/Signifikans
Fryxell, Dooley & Vryza. (2002) Affect-based trust .279 **
Saknas Kontroll visar en positiv korrelation med trust på signifikansnivån p<0,05.
Mohr. (2007) Trust
Strategic control Operative control
Saknas Kontroll visar en negativ korrelation med trust på signifikansnivån p<0,01.
-0.40*** -0.27***
21
Tabell 5 och 6 nedan visar en sammanställning av de tre kvantitativa och de två kvalitativa studierna som vi använder för att belysa sambandet mellan trust och performance.
Tabell 5. Empirisk sammanställning av kvantitativa studier som belyser sambandet trust – performance
Författare Performance Trust Hypotes Resultat/Signifikans
Ng, Lau & Nyaw. (2007)
Non-financial goals ◊ .400 *** Hypotes: The level of trust between
IJV´s parents is positively related to IJV performance.
Både finacial goals och non-financial goals har en stark korrelation med trust.
Hypotesen stöds därför på signifikansnivån p<0,01.
Financial goals ◊ .296 ***
Fryxell, Dooley & Vryza. (2002)
US-parent performance .358 ***
Saknas
Trust har en stark korrelation med performance för US-parent performance (p<0,01) medan styrkan försvagas för foreign-parent performance (p<0.10).
Foreign-parent performance .187 *
Lin & Wang. (2008)
Western-partner performance 26.76 *** (F-värde) Hypotes: Trust will be positively associated with IJV satisfaction (performance) for Western, Asian and IJV partners.
Alla tre urval visar att det finns ett samband mellan trust och performance.
Styrkan varierar dock mellan nivåerna p<0,01 och p<0,05 i de olika urvalen men hypotesen stöds.
Asian-partner performance 6.72 ** (F-värde) Chinese-partner performance 6,46 ** (F-värde)
*p<0,10; **p<0,05; *** p<0.01
◊ = I studien så definieras dessa två mål tillsammans som performance Beroende variabel = Performance Oberoende variabel = Trust
22
Tabell 6. Empirisk sammanställning av kvalitativa studier som belyser sambandet trust – performance
Författare Undersökt samband Argument 1* Argument 2* Argument 3* Resultat/Proposition
Glaister, Husan & Buckley. (2003)
Trust - Performance
"The key lesson learned with respect to trust stems from the familiar worry that the partner is acting, or will act,
opportunistically. If this happens it is a sure sign that the JV's future is in jeopardy, hence, trust between parents helps the IJV"
Av 60 utförda intervjuer med chefer från IJV samt chefer från båda parterna så belystes 40 viktiga aspekter, för att ett IJV skall fungera. Variabeln trust rankades av de tillfrågade som en av de fem viktigaste variablerna av de totalt 40.
"In turn the partner interactions are likely to be characterised by integrity and trust, which serves to reinforce the positive nature of the personal relationship, commitment, and understanding.
The generation of this positive process of interaction will in general improve the boundary relationship and enhance the success of the IJV"
Forskarna tolkar resultaten av sin undersökning som att när interaktionerna mellan parterna karaktiseras av hög grad av trust kommer detta att förbättra IJV performance. Detta förklaras genom att trust minskar risken för opportunistiskt beteende på ett betydande sätt.
Brouthers & Bamossy. (2006)
Trust - Performance
"Trust evolved over time, and was expressed as both an ends and a means to good results"
Citat från intervju med chef i JV: "I have to say this is a perfect relationship, because it is based on trust." …"Of course, good results always create trust and enforce trust"
"Estalishing and building trust appears to have played and continues to play an important role in the development and operations of the IJVs examined in this study"
Proposition: Greater inter-firm trust will lead to higher IJV performance perception
*Studiernas primära argument för att trust positivt påverkar performance i ett JV Beroende variabel = Performance
Oberoende variabel = Trust
Resultatet från de kvantitativa studierna i tabell 5 är hämtade från korrelationsmatriser (Ng et al., 2007; Fryxell et al., 2002) samt regressionsanalys (Lin & Wang, 2008). Studien av Fryxell et al (2002) visar att trust har en positiv korrelation med US-parent performance (p<0,01) samt en svagare positiv korrelation med foreign-parent performance (p<0,10). Regressionsanalysen i Fryxell et al (2002) visar även att sambandet trust och performance är signifikant (p<0,01) för US-parent. Däremot visar regressionsanalysen att sambandet för foreign-parent inte är statistiskt signifikant. Att Fryxell et al (2002) inte finner stöd för det undersökta sambandet i regressionsanalysen innebär att korrelation får anses sakna relevans.
23
Ng et al (2007) finner en positiv korrelation mellan trust och non-financial samt financial goals (p<0,0,1). Regressionsanalysen är uppdelad i fyra delar; senior executives firm level, senior executives country level, chinese parent firm level samt chinese parent country level.
Resultatet av regressionerna visar genomgående på ett positivt signifikant (p<0,01) samband mellan trust och non-financial och financial goals. Performance utgörs i denna studie av en vägd sammanslagning av non-financial och financial goals som sedan används för att testa hypotesen: ”The level of trust between IJV´s parents is positively related to IJV performance.”, vilken är positivt signifikant (p<0,01). Lin & Wang (2008) finner i regressionsanalysen att sambandet trust – performance är positivt signifikant (p<0,01) för Western-partner. Relationen mellan variablerna visar en något svagare samband för Asian- partner samt Chinese-partner (p<0,05). Forskarna finner således att hypotesen: ”Trust will be positively associated with IJV satisfaction for Western, Asian and IJV partners”, stöds. Det kan dock inte sägas på vilken nivå som hypotesen stöds då signifikansnivån varierar för de olika parterna i studien.
Glaister et al (2003) menar att trust har en positiv inverkan på performance genom att en hög grad av trust minskade risken för opportunistiskt beteende i samarbetet. Brouthers & Bamossy (2006) ger, baserat på intervjuresultatet, en proposition för framtida forskning i vilken trust anses ha en positiv påverkan på performance.
5. Diskussion
5.1. Sambandet ägarskap/kontroll och trust
Relationen mellan ägarskap/kontroll och trust beskrivs i forskningen sakna något klart samband. Ett flertal forskare menar att ägarskap/kontroll och trust bör ses som substitut där den ena variabeln i stort sätt utesluter den andra. I Brouthers & Bamossy (2006) såg åtskilliga respondenter dessa variabler som varandras motpoler vilket avspeglades i deras ”control vs trust” mentalitet. Det respondenterna antydde var således att de var tvungna att göra ett val mellan en hög grad av antingen ägarskap/kontroll eller trust. Ett sätt att se på dessa variablers samverkan är även att se trust som ett verktyg för att minska ägarskap/kontroll i ett IJV (Child
& Mollering, 2003). Möjligheten att utöva kontroll genom majoritetsägande behöver inte vara nödvändigt i en relation baserat på trust då parterna anser att de kan uppnå de uppsatta målen utan att behöva utöva en hög grad av kontroll. Argumenten för att ägarskap/kontroll och trust
24
bör ses som substitut får även stöd av Mohr (2007), som med en empirisk undersökning fann en negativ korrelation mellan variablerna.
I vår studie kan dock definitionen av ägarskap/kontroll vara en kritisk faktor för hur relationen mellan ägarskap/kontroll och trust kommer att te sig. En negativ relation mellan variablerna hittades då man definierade kontroll, som den dimension Geringer & Hébert (1989) beskriver som graden av kontroll. Då man istället definierade ägarskap/kontroll som mekanismerna av kontroll så påvisades istället en positiv korrelation mellan variablerna (Fryxell et al., 2002).
En positiv korrelation mellan ägarskap/kontroll och trust stöds även av andra forskare. Sitkin (1995) menar att upprättandet av formella kontrollfunktioner och därigenom ökande grad av ägarskap/kontroll underlättar för skapandet av trust i organisationer. Vidare så menar även andra forskare att införandet av kontrollmekanismer som medför att parterna kan övervaka varandra leder till högre grad av trust (Bhattacharya et al., 1998). Detta utförs genom att parterna inför rapporteringssystem som möjliggör parterna att se om de förväntade fördelarna av samarbetat verkligen har införlivats (ibid). Ur denna synvinkel kan vi säga att ägarskap/kontroll inte ses som ett substitut till trust utan mer som ett medel för att skapa trust mellan parterna.
De skilda resultaten i vår uppsats kring relationen mellan ägarskap/kontroll och trust ska dock sägas vara av mindre betydelse för syftet i vår uppsats. Resultatet av den empiriska samanställningen får anses ge oss starkt stöd för att dessa variabler influerar varandra i ett IJV. Då den enda relationen som inte kunde påvisas mellan variablerna, var att de inte påverkade varandra finns det bevisligen ett samband mellan variablerna.
5.2. Sambandet trust och performance
Vårt resultat visar att IJVs i stor utsträckning bör fokusera på att skapa en hög grad av trust mellan parterna. Detta stödjer därmed teorierna om sambandet trust – performance som enhälligt argumenterar för att trust leder till bättre performance.
Då trust har olika betydelse i asiatiska och västerländska kulturer (Lin & Wang, 2007) förväntade vi oss skillnader i resultaten för vilken betydelse trust skulle ha för utfallet av samarbetet. Våra föraningar visade sig till en mindre grad stämma, då sambandet mellan trust och performance inte visade lika stark signifikans för IJVs som var utformade mellan två asiatiska parter som IJVs där någon eller båda parterna var västerländska. I många asiatiska
25
länder ses trust som en självklarhet då affärsuppgörelser bygger på en hög grad av trust mellan parterna (Lin & Wang, 2008). Företag i västerländska kulturer använder däremot trust för att minska den risk som uppstår vid affärsförbindelser (ibid). Att korrelationen mellan trust och performance i västerländska IJV visade ett starkare samband än korrelationen mellan asiatiska parter grundar sig troligtvis på resonemanget ovan. Det är troligt att de tillfrågade respondenterna från asiatiska IJVs inte uppfattar graden av trust, mellan parterna, lika hög som västerländska IJVs. Detta beroende på att en högre grad av trust vardagligen figurerar mer frekvent i asiatiska affärsuppgörelser.
Skillnader för sambandet visade sig även förkomma mellan US-parent och foreign-parent i Fryxell et al (2002). Då de kulturella skillnaderna inte får anses vara betydande för IJVs med en amerikansk part och en part från ett västerländskt land verkade detta svårare att förklara vid en första anblick. I studien var dock den mest frekvent förekommande sammansättningen ett IJV med en part från USA och en part Japan, då 54 av de 129 IJVs (42 %) var utformade på detta sätt. Då regressionsanalysen inte visade något samband mellan trust och foreign- parent performance styrker detta vårt resonemang om att de kulturella skillnaderna mellan asiatiska och västerländska parterna kan påverka styrkan på sambandet.
De sammanställda resultaten i denna studie bekräftar att det finns en stark koppling mellan variablerna trust och performance i ett IJV. De studierna som undersökte sambandet fann en positiv korrelation mellan dessa variabler vilket bevisligen ger stöd för ett positivt samband.
Styrkan i sambandet stärks av det faktum att vår metaanalys kombinerar både kvantitativa och kvalitativa studier för att säkerställa resultatens tillförlitlighet, vilket efterfrågats av tidigare forskare (Fryxell et al., 2002; Ng et al., 2007). Skillnader i mätningar av trust i studierna samt skillnader i betydelse av begreppet har i vår uppsats visat sig vara av mindre vikt för kopplingen till performance. Kulturella skillnader visade sig kunna påverka styrkan av dessa variablers samband, vilket dock inte frångår faktumet att trust spelar en viktig roll för ett IJVs performance.
5.3. Sambandet ägarskap/kontroll – trust – performance
Det faktum att tidigare forskare ännu inte har undersökt denna sambandskedja gör att våra resultat får anses som viktiga för framtida forskning. Hur påverkandemönstret exakt ser ut är, utifrån vår studie, svårt att med säkerhet bestämma då resultaten skiljer sig åt. Det vi kan säga är att ägarskap/kontroll påverkar performance genom variabeln trust i ett IJV. I vår studie har
26
ägarskap/kontroll och dess indirekta påverkan på performance visat sig kunna ske på två olika sätt. Det som styr det indirekta sambandet är relationen mellan ägarskap/kontroll och trust.
Om sambandet är negativt innebär det att en hög grad av ägarskap/kontroll (dominant utformat JV) medför en låg grad av trust vilket i sin tur leder till sämre performance (se figur 2.). Detta skulle då vara i linje med Beamish (1984) och Lu (2000) som visade att 50-50 utformade JVs (låg grad av ägarskap/kontroll) presterade bättre än ett dominant utformat JV.
En positiv relation mellan ägarskap/kontroll och trust betyder att det indirekta sambandet mellan ägarskap/kontroll och performance blir positivt genom att en hög grad av ägarskap/kontroll innebär en hög grad av trust (se figur 3.). Killing (1982) stödjer denna koppling då han menar att en hög grad av ägarskap/kontroll var gynnsamt för ett IJVs performance då ett dominant IJV kan styras som ett helägt dotterbolag. Enligt Killing (1982) så leder detta till färre konflikter då det genom en tydlig rollfördelning i IJV underlättar styrningen och det dagliga arbetet.
Fryxell et al (2002) påvisade även ett direkt negativt samband mellan ägarskap/kontroll och performance vilket står i kontrast med Killing (1982). En intressant aspekt är att detta direkta samband visat sig vara motsägelsefullt med det positiva indirekta sambandet i Fryxell et al (2002). Eftersom ägarskap/kontroll och trust influerar varandra på ett positivt sätt och att en hög grad av trust innebär ett bättre presterande IJV så är det indirekta sambandet även positivt. En förklaring till det motsägelsefulla resultatet kan vara att ett IJVs ålder påverkar sambandet. Fryxell et al (2002) argumenterar för att ägarskap/kontroll uppfattas som positivt relaterat till performance för nystartade IJVs men menar dock att kort efter formerandet av ett IJV försvinner fördelarna med ägarskap/kontroll som därefter uppfattas som negativt
