Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2019 Region Mitt

(1)

1 Yta för bild

RAPPORT

Analys av

trafiksäkerhetsutvecklingen 2019 Region Mitt

Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen 2020

(2)

Trafikverket

E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921

Dokumenttitel: Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2019, Region Mitt. Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen 2020.

Författare: Karin Hassner WSP, Anna Persson WSP, Miriam Brill WSP, Gabriella Gulliksson TRV Dokumentdatum: 2020-11-20

Version: 1.0

Kontaktperson: Gabriella Gulliksson, Trafikverket Region Mitt

Publikationsnummer: 2020:237 ISBN: 978-91-7725-767-7

(3)

Innehåll

FÖRORD ... 3

SAMMANFATTNING ... 5

1. INLEDNING ... 9

1.1. Syfte ... 10

1.2. Läsanvisning ... 10

2. TRAFIKSÄKERHET PÅ VÄG... 11

2.1. Omkomna ... 12

Trafikantkategori ... 16

Olyckstyper ... 17

Väghållare ... 19

Tung lastbil i dödsolyckor ... 20

2.2. Allvarligt skadade ... 22

2.3. Indikatorer ... 25

Hastighetsefterlevnad – statligt vägnät ... 27

Hastighetsefterlevnad - kommunalt vägnät ... 30

Nykter trafik ... 30

Bältesanvändning ... 33

Hjälmanvändning cykel ... 35

Säkra statliga vägar... 37

Säkra gång-, cykel- och mopedpassager... 44

Underhåll av gång- och cykelvägar i tätort ... 47

3. TRAFIKSÄKERHET PÅ JÄRNVÄG ... 48

3.1. Omkomna ... 49

4. PÅVERKANDE FAKTORER ... 56

4.1. Rapportering vägtrafik ... 56

4.2. Omvärldsfaktorer ... 57

Trafikarbete på väg ... 57

Trafikarbete på järnväg ... 58

Befolkning ... 59

Ekonomisk utveckling ... 61

Väderlek ... 61

5. SLUTSATS ... 62

5.1. Nationellt ... 62

5.2. Region Mitt ... 62

6. REFERENSER... 64

7. BILAGA ... 65

7.1. Bältesanvändning ... 65

7.2. Cykelhjälmsanvändning ... 66

(4)

2

(5)

3

Förord

Denna rapport syftar till att redovisa och analysera trafiksäkerhetsutvecklingen under 2019 för Trafikverkets område Region Mitt, som omfattar Dalarnas län, Jämtlands län, Gävleborgs län och Västernorrlands län. För vägtrafiken analyseras utfallet för antalet omkomna och skadade samt för ett antal utpekade indikatorer. För järnväg analyseras i huvudsak utfallet av antal omkomna – där finns i nuläget inget mål för allvarligt skadade och inte heller några utpekade indikatorer.

Denna rapport är ett underlag för den fortsatta planeringen av trafiksäkerhetsåtgärder i regionen. I stora drag följer den regionala rapporten upplägget från den nationella uppföljningsrapporten (för vägtrafik) och en del av underlaget är hämtat från den. Se Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2019 – Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen 2020 (publ. 2020:120) för ytterligare information.

(6)

4

(7)

5

Sammanfattning

Det svenska trafiksäkerhetsarbetet utgår från Nollvisionen och etappmålen på vägen dit.

Det nuvarande etappmålet för vägtrafiken innebär att antalet omkomna ska halveras mellan åren 2007 och 2020. Det innebär att år 2020 får antalet omkomna högst uppgå till 220 personer på nationellnivå varav 33 personer i Region mitt. Etappmålet innebär också att antalet allvarligt skadade i vägtrafiken ska reduceras med en fjärdedel. I denna rapport redovisas och analyseras trafiksäkerhetsutvecklingen i vägtrafiken för Region Mitt jämfört med utvecklingen nationellt. Detta görs dels utifrån antalet omkomna och skadade, dels utifrån utpekade indikatorer. Rapporten är ett underlag för det arbete som ska leda fram till måluppfyllelse år 2020.

På nationell nivå har 2019 uppvisat den lägsta nivån av antalet omkomna sedan 2930- talet med totalt sett 221 omkomna inom vägtrafiken. Utfallet för 2019 ligger 5 procent under den nivå som krävs för att följa den nödvändiga utvecklingen (max 232 omkomna år 2019) för att nå etappmålet 2020. Även målet av antalet allvarligt skadade personer uppnås på nationell nivå.

Under 2019 har 42 personer omkommit i Region Mitt vilket innebär att den regionala utvecklingen inte följer den nödvändiga utvecklingen för att nå målet för 2020. Antalet omkomna per 100 000 invånare har i Region Mitt minskat från cirka 7 till 4,3 personer under tidsperioden 2007 till 2019 (genomsnitt av tre års utfall). Antalet allvarligt

skadade följs inte upp på regional nivå. Uppdelat per län påvisas en stor variation mellan olika år.

Tabell 1 Sammanfattande tabell över bedömd utveckling mot målet för antal omkomna och skadade i vägtrafiken.

Utgångsläge 2019 Mål år 2020 Bedömd utveckling mot mål Antal omkomna i trafiken

Nationellt 440 221 220 I linje

Region Mitt 65 42 33 Inte i linje

Antal allvarligt skadade i trafiken

Nationellt 5 400 3 850 4 100 I linje

Region Mitt 570 - 428 Kan inte mätas

I Tabell 2 redovisas statistiken för 2019 och indikatorerna samt en bedömning av om de förändrats i tillräcklig takt för att nå målet som finns för 2020. Fyra av indikatorerna kan brytas ned på regional nivå och två indikatorer kan bedömas med hjälp av alternativ metodik.

Hastighetsefterlevnad – statligt vägnät: 2019 ligger hastighetsefterlevnaden i Region Mitt på 46 procent vilket är en liten förbättring jämfört med 2018. Över tid ser vi dock små förändringar och målet som är satt för 2020 bedöms inte uppnås.

Nykter trafik: Efter några års minskning ökade andelen nyktra förare under 2019 och landade i Region Mitt på 99,80 procent vilket är något högre än på nationell nivå.

(8)

6 Uppgången föregicks av flera års nergång, och resultatet för 2019 ligger under kurvan för nödvändig utveckling. Det bedöms därför att målet för 2020 inte kommer att nås.

Antalet utandningsprov har minskat betydligt sedan 2011 i Region Mitt, en utveckling som syns i samtliga regioner. 2019 genomförde polisen cirka 94 000 utandningsprov i Region Mitt vilket motsvarar cirka 9 procent av det totala antalet utandningsprov i riket.

Andelen omkomna i alkohol- och narkotikarelaterade olyckor (av samtliga omkomna i vägtrafiken i Region Mitt) har varierat kraftigt mellan åren och ligger år 2019 på 26 procent.

Bältesanvändning: Att bryta ned mätresultaten på regional nivå är inte möjlig.

Däremot är det möjligt att studera resultat från NTF:s mätningar och den visar att Region Mitt generellt ligger lägre än den nationella nivån för bältesanvändningen, vilket resulterar i bedömningen att målet för 2020 inte kommer att uppnås. Medan Dalarnas län, Gävleborgs län och Västernorrlands län ligger ungefär på samma nivå så ligger bältesanvändningen i Jämtlands län några procentenheter lägre.

Hjälmanvändning cykel: Att bryta ned mätresultaten på regional nivå är inte möjligt, resultaten från NTF:s mätningar av cykelhjälmsanvändning kan däremot studeras. NTF:s mätningar påvisar en något högre användning av cykelhjälm i Region Mitt än nationellt och utvecklingen visar på en uppåtgående trend. Dock inte i

nödvändig takt för att nå det fastställda målet för 2020. På länsnivå så är

cykelhjälmsanvändningen i Gävleborgs län cirka 15 procentpunkter lägre jämfört med de andra länen. Variationen mellan kommunerna i Region Mitt är stor och mätresultaten varierar mellan 27 och 91 procent.

Säkra statliga vägar: I Region Mitt ligger andelen trafikarbete på säkra statliga vägar på 57 procent vilket är betydligt lägre än nationellt. År 2019 omkom totalt 35 personer på statliga vägar i Region Mitt, varav 28 på vägar som inte är mötesseparerade och 7 på mötesseparerade vägar. Inom Region Mitt är det stora skillnader mellan länen.

Gävleborgs län följer ungefär den nationella utvecklingen medan Dalarnas län och Jämtlands län ligger betydligt lägre än snittet för Region Mitt. I Region Mitt sker fler dödsolyckor på det regionala vägnätet än på det nationella vägnätet och oftast på vägar med hastighetsbegränsningen 80 och 90 km/tim.

Säkra gång-, cykel- och mopedpassager: Vid årsskiftet 2019/20 var andelen GCM- passager med god standard 28 procent i Region Mitt och ligger därmed på samma nivå som i hela Sverige. Utvecklingen bedöms inte ligga i linje med vad som krävs för att nå målet till 2020. Andelen rödklassade GCM-passager i Region Mitt är högre på det regionala vägnätet än på det nationella vägnätet och fanns oftast på vägar med hastighet 40–60 km/tim. På länsnivå är andelen GCM-passager med låg kvalitet störst i

Jämtlands län.

(9)

7

Tabell 2 Sammanfattande tabell över bedömd utveckling mot målet för indikatorerna.

Utgångsläge 2019 Mål år 2020 Bedömd utveckling mot mål Hastighethetsefterlevnad – statligt vägnät

Nationellt 43 % (2004) 47 % 80 % Inte i linje

Region Mitt 48 % (2004) 46 % 80 % Inte i linje

Hastighethetsefterlevnad – kommunalt vägnät

Region Mitt - - - Kan inte mätas

Nykter trafik

Nationellt 99,71 %

(2007) 99,75 % 99,90 % Inte i linje

Region Mitt 99,76 %

(2007) 99,80 % 99,90 % Inte i linje Bältesanvändning

Nationellt 96 % (2007) 98 % 99 % I linje

Region Mitt - - 99 % Mäts med annan

metod Hjälmanvändning cykel

metod Hjälmanvändning moped

Säkra personbilar

Regelefterlevnad bland motorcyklister

Nationellt - - - Mäts inte

Region Mitt - - - Mäts inte

Säkra statliga vägar

Säkra gång-, cykel- och mopedpassager

Region Mitt - 28 % 35 % Inte i linje

Underhåll av gång- och cykelvägar i tätort

Nationellt 18 %

(2013/14) 19 % 70 % Inte i linje

Systematiskt trafiksäkerhetsarbete enligt ISO 39001

(10)

8 Trafikverkets halveringsmål för det statliga järnvägstransportsystemet innebär att antalet omkomna ska halveras till 2020 från nivån år 2010. Nationellt innebär det en minskning från 110 omkomna år 2010 till maximalt 55 omkomna år 2020. För Region Mitt innebär målet att antalet omkomna ska minska från 12 personer 2010 till 6 personer 2020. I uppföljningen för järnväg ingår – i motsats till väg – även suicid.

År 2019 omkom nationellt 100 personer i olyckor (inklusive suicid) på det statliga järnvägsnätet, varav 85 klassats som suicid och 15 som olycka. I Region Mitt omkom totalt 7 personer, varav samtliga klassats som suicid. Det är första året under

mätperioden som ingen person omkommit i en olycka. I Region Mitt är utfallet för 2019 betydligt lägre än för 2018 och nästan i linje med den bedömda nödvändiga

utvecklingen. Sett på hela utvecklingskurvan bedöms dock inte att målet för 2020 kommer uppnås.

Tabell 3 Sammanfattande tabell över bedömd utveckling mot målet för antal omkomna och skadade i järnvägstrafik.

2010 2019 Mål år 2020 Bedömd utveckling mot mål Omkomna

Nationellt 110 100 55 Inte i linje

Region Mitt 12 7 6 Inte i linje

(11)

9

1. Inledning

Etappmålet för det svenska trafiksäkerhetsarbetet för vägtrafiken beslutades av riksdagen 2009. Målet är att halvera antalet omkomna i vägtrafiken mellan 2007 och 2020 (prop. 2008/09:93). Beslutet innebär även att antalet allvarligt skadade i

vägtrafiken under samma period ska reduceras med en fjärdedel. Utöver det nationella etappmålet för utvecklingen av antalet omkomna finns ett etappmål på EU-nivå om en halvering av antalet omkomna i vägtrafiken mellan 2010 och 2020.

År 2012 beslutade Trafikverket om ett halveringsmål för antalet omkomna på det statliga järnvägsnätet; senast år 2020 ska antalet omkomna halveras från nivån år 2010.

I uppföljningen av omkomna på järnväg ingår, i motsats till väg, suicid. För järnväg finns ingen uttalad målnivå för allvarligt skadade mer än att antalet kontinuerligt ska minska.

Det systematiska trafiksäkerhetsarbetet för vägtrafiken målstyrs med hjälp av ett antal indikatorer. Varje indikator har ett målvärde för 2020, och tillsammans motsvarar de det samlade målet för trafiksäkerhetsutvecklingen. Indikatorerna togs fram av dåvarande Vägverket i samverkan med en rad nationella organisationer, se rapporten Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet (Vägverket, 2008).

För vägtrafiken följs i dagsläget följande indikatorer upp på nationell nivå:

• Hastighetsefterlevnad, statligt vägnät

• Hastighetsefterlevnad, kommunalt vägnät

• Nykter trafik

• Bältesanvändning

• Hjälmanvändning – cykelhjälm – mopedhjälm

• Säkra personbilar

• Ökad regelefterlevnad bland motorcyklister

• Säkra statliga vägar

• Säkra gång-, cykel- och mopedpassager i tätort

• Underhåll av gång-, cykel- och mopedvägar

• Systematiskt trafiksäkerhetsarbete (ISO 39001).

Trafikverket genomförde under åren 2012 och 2016 en översyn av målen och indikatorerna. Vid senaste översynen (publikationen 2016:109) identifierades att ytterligare åtgärder behövdes för att minska antalet allvarligt skadade och omkomna.

Två indikatorer – Rätt användning av motorcykel och Systematiskt

trafiksäkerhetsarbete enligt ISO 39001 – tillkom 2016. Målnivå och mätmetod är dock inte framtagna.

På järnvägssidan finns i dagsläget inte några utpekade indikatorer. Förslag till indikatorer har tagits fram under 2019 och kommer att börja mätas under 2020. De kommer dels täcka in fysiska åtgärder i anläggningen såsom säkra stationer, stängsling,

(12)

10 pyramidplattor med mera, dels andra indikatorer som exempelvis övervakning i

anläggningen (kameraövervakning).

1.1. Syfte

Syftet med denna analysrapport är att beskriva och analysera skillnaden mellan den önskade/nödvändiga och faktiska trafiksäkerhetsutvecklingen i Region Mitt, som omfattar Dalarnas län, Gävlebors län, Jämtlands län och Västernorrlands län samt att jämföra den regionala utvecklingen med utvecklingen nationellt. Utvecklingen beskrivs utifrån antalet omkomna (väg- och järnväg), skadade (väg) och indikatorer (väg) – och hur dessa förändrats med hänsyn till de fastställda målen för 2020.

Sammantaget visar rapporten vilka områden och indikatorer som är viktigast att förändra och arbeta med i regionen för att etappmålet 2020 ska nås. Rapporten är därmed ett viktigt stöd för den fortsatta planeringen av trafiksäkerhetsåtgärder i regionen.

1.2. Läsanvisning

Det finns en motsvarande rapport för Region Väst (publ. 2020:133) samt en

motsvarande nationell rapport (publ. 2020:20) för väg. I vissa avsnitt har textstycken tagits direkt ifrån dessa rapporter. Vissa av indikatorerna är inte möjliga att bryta ned på en regional nivå och för dessa har rapporten endast ett kortfattat resonemang, medan en mer detaljerad beskrivning finns i den nationella rapporten.

All olycksstatistik från vägsidan är hämtad från STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition) – vilket är en databas där polis och sjukvård rapporterar in vägtrafikolyckor med omkomna och personskadade. Olycksstatistik för järnväg kommer från

Trafikverkets avvikelsehanteringssystem (Synergi). Övriga data i rapporten kommer bland annat från Trafikverket, VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut), SCB (Statistiska centralbyrån), Trafikanalys, NTF (Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande) och arbetsförmedlingen.

För att jämna ut årsvariationer och fokusera på den långsiktiga trenden används i vissa fall trendberäkningar. Det innebär att innevarande år skapas utifrån tre eller fem års utfall: innevarande år (x) samt närmast föregående år (x-1 och x-2). I de fall detta används så förtydligas det.

(13)

11

2. Trafiksäkerhet på väg

Riksdagen fastställde i maj 2009 ett etappmål för trafiksäkerhetsutvecklingen – att antalet omkomna ska halveras från 440 personer i genomsnitt under åren 2006–2008 till maximalt 220 personer år 2020. Utöver det nationella målet finns ett etappmål på EU-nivå om att halvera antalet omkomna i vägtrafiken mellan 2010 och 2020. Det skulle motsvara ett skärpt etappmål om högst 133 omkomna. EU-målet baseras på basår 2010, vilket var ett år med relativt få omkomna i Sverige, vilket innebär att ett halveringsmål är svårt att nå. I uppföljningsrapporten läggs fokus på hur arbetet ligger till utifrån den nationella målsättningen.

För Region Mitt innebär det nationella etappmålet att antalet omkomna ska minska från 65 omkomna under tidsperioden 2006-2008 till 33 omkomna för 2020. EU-målet innebär en halvering mellan 2010 och 2020 – vilket motsvarar 23 omkomna till målåret 2020.

Under 2009 fastställdes även att antalet allvarligt skadade, från 2008-2008 till 220, ska minska från 5 400 till 4 100 nationellt och från 570 till 428 i Region Mitt. I dagsläget går det inte att bryta ned detta mål regionalt.

Regeringen beslutade i februari 2020 om ett nytt etappmål för trafiksäkerhet, som innebär att antalet omkomna till följd av trafikolyckor inom vägtrafiken ska halveras och antalet allvarligt skadade ska minska med minst 25 procent till år 2030, jämfört med ett snitt (ev. 2017-2019, referensår ej beslutat). Indikatorer och deras målvärden kommer att ses över. Mer information finns i den nationella analysrapporten. Trafikverket har även fått i uppdrag att på något sätt involvera fotgängares fallolyckor i

målstyrningsarbetet.

En vägtrafikolycka definieras som ”en olycka som inträffat i trafik på en väg som allmänt används för trafik med motorfordon, vari det deltagit minst ett fordon i rörelse och som medfört personskada”. Gående som omkommit eller skadats till följd av fallolyckor i vägtrafik finns därför inte med i statistiken över trafikolyckor med personskador.

Som omkommen vid vägtrafikolycka räknas en person som avlidit inom 30 dagar till följd av olyckan. Självmord har tidigare definitionsmässigt ingått i Sveriges officiella statistik över omkomna i vägtrafiken. I Trafikanalys uppdrag ligger dock att från och med 2010 särredovisa antalet självmord. Under 2010–2012 utvecklades metoden när det gäller att fastställa självmord och den visar att självmord står för cirka 10 procent av alla omkomna i vägtrafikolyckor.

Med allvarligt skadad i en vägtrafikolycka menas att en person i samband med en trafikolycka skadas så pass allvarligt att hen får bestående men i form av medicinsk invaliditet på 1 procent eller mer.

Nollvisionens målsättning och den uppföljande statistiken baseras på personskadade i vägtrafikolyckor, vilket avser en olycka som inträffat på ett område avsett för allmän trafik.

(14)

12 2.1. Omkomna

I hela landet omkom 221 personer under 2019 vilket sannolikt är den lägsta nivån någonsin, åtminstone det lägsta antal som rapporterats sedan mitten av 1930-talet.

Jämfört med 2018, då antalet olyckor var ovanligt högt för decenniet, är det en minskning med 32 procent eller 101 personer. Utfallet för 2019 ligger under den nivå, max 232 omkomna, som krävs för att följa den nödvändiga utvecklingen mot etappmålet 2020.

För Region Mitt har antalet omkomna minskat i jämförelse med 2018 men ökat jämfört med åren dessförinnan och ligger inte i linje med målet. Utfallet blev 42 omkomna under 2019, varav 8 i Dalarnas län, 12 i Gävleborgs län, 10 i Jämtlands län och 12 i Västernorrlands län. För att antalet omkomna 2019 skulle ha följt den nödvändiga utvecklingen för att nå målet skulle det ha varit maximalt 34 omkomna i hela regionen.

Tabell 4 Sammanfattande tabell över bedömd utveckling mot målet för antal omkomna i vägtrafiken.

Medelvärde

2006–2008 2019 Mål år 2020 Bedömd utveckling mot mål Antal omkomna

Nationellt 440 221* 220 I linje

Region Mitt 65 42* 33 Inte i linje

*Från 2010 exkl. suicid

En del av minskningen efter 2009 är att suicid har exkluderats. Sedan 2010 har mellan 1 och 5 personer per år omkommit till följd av suicid i vägtrafiken i Region Mitt. Totalt innebär det 30 personer sedan 2010, varav 4 under 2019. Suicid särredovisas i diagrammet nedan (2010 och framåt) för att synliggöra omfattningen av dem.

Figur 1 Antal omkomna i vägtrafikolyckor, Region Mitt 2006-2019 samt målsättning till 2020.

73 69 54 49 46 34 57 33 39 43 36 32 49 42

0 10 20 30 40 50 60 70 80

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Omkomna

Faktisk utveckling Suicid

Nödvändig utveckling EU-mål om halvering från 2010

(15)

13

Nedbrutet på regional nivå och länsnivå är det en stor variation mellan åren. Till exempel var antalet omkomna i Jämtlands län 3-5 personer per år under åren 2014 – 2016 medan antalet omkomna de senaste åren (2017 – 2019) har varit 10-11 omkomna per år. Förändringen mellan 2018 och 2019 är marginell förutom i Västernorrlands län där en minskning med 5 personer eller nästan 30 % kan ses, vilket innebär samma antal omkomna som 2017. Det är vanskligt att bryta ned statistik på den här nivån, men Dalarnas län var det enda län som låg i paritet med eller under etappmålet för 2019, Jämtlands län är det län som ligger mest över med dubbelt så många dödade jämfört med nödvändig utveckling.

Figur 2 Antal omkomna i vägtrafikolyckor, Region Mitt uppdelat per län 2006-2019 samt målsättning till 2020.

0 5 10 15 20 25 30

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Omkomna Västernorrlands län

0 5 10 15 20 25 30

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Omkomna Jämtlands län

0 5 10 15 20 25 30

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Omkomna Dalarnas län

0 5 10 15 20 25 30

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Omkomna Gävleborgs län

(16)

14

Figur 3 Antal omkomna i vägtrafikolyckor, Region Mitt uppdelat per län, 2006-2019 exkl. suicid.

Nollvisionen är beskriven på så sätt att en reduktion ska ske oaktat hur andra omvärldsfaktorer såsom befolkning, resmönster eller trafikarbete förändras.

Befolkningsutvecklingen har dock en relativt stor inverkan på utvecklingen och är därmed intressant att relatera till i trafiksäkerhetsutvecklingen.

Befolkningen i Region Mitt har sedan 2006 växt med 3,1 procent. Befolkningen i Dalarnas län och Gävleborgs län utgör vardera cirka 30 procent av hela befolkningen i Region Mitt. I båda län skedde en tillväxt på drygt 4 procent sedan 2006. Befolkningen i Västernorrlands län som utgör cirka 26 procent, har den lägsta tillväxten i regionen med 0,5 procent. Jämtlands län har lägst befolkning, cirka 14 procent av befolkningen i Region Mitt. Tillväxten i Jämtlands län följer den genomsnittliga tillväxten för regionen på cirka 3 procent.

Figur 4 Folkmängd per län i Region Mitt mellan 2007 och 2019. Källa: SCB.

23 18 16 14 15

10 24

9 14 15 14

7 10 8

21 23

15 15 14

10 16

8 6

19 13

3

11 12

18 19

17

13 8

8 10

10 14

6 5

12

17 12

11 9

6 7

9

6 7

6 5

3 4

10 11

10

0 10 20 30 40 50 60 70 80

Omkomna

Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län

275618 275867 276454 277047 276565 276555 277349 278903 281028 284531 286165 287191 287966

275556 275908 276220 276508 276130 276637 277970 279991 281815 284586 285637 286547 287382

243449 243372 243042 242625 242155 241981 242156 243061 243897 245572 245968 245453 245347

126937 126897 126666 126691 126299 126201 126461 126765 127376 128673 129806 130280 130810

0 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 600 000 700 000 800 000 900 000 1 000 000

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Befolkning

Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län

(17)

15

Från 2007 till 2019 har antalet omkomna reducerats i Region Mitt samtidigt som befolkningen har ökat. Under 2006-2008 omkom 7 personer per 100 000 invånare och år, de senaste åren har denna siffra sjunkit till 4,3 omkomna (snitt 2017-2019). I figuren nedan illustreras trendlinjen (innevarande år skapas utifrån tre års utfall) av antal omkomna per 100 000 invånare i Region Mitt totalt och uppdelat per län. Som kan ses i figuren har trenden vänt, antalet omkomna per 100 000 invånare i Region mitt har ökat något sedan 2017.

Som framgår av figuren nedan har Jämtlands län haft det högsta värdet under de senaste åren med en ökande trend. En ökande trend kan de senaste åren också ses i Västernorrlands län. Dalarnas län och Gävleborgs län visar på en nedåtgående trend.

Jämfört med riket har antalet omkomna per 100 000 invånare i Region Mitt varit högre samtliga år sedan 2006.

Figur 5 Utveckling av antal omkomna (trendlinje) per 100 000 invånare, Region Mitt och län, 2006- 2019. Källa: STRADA, SCB.

0 2 4 6 8 10 12

Omkomna per 100 000 invånare

Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län

Jämtlands län Region Mitt Riket

(18)

16 Trafikantkategori

Trafikantkategori bilister är den vanligaste typen av omkomna, både i Region Mitt och nationellt. Bilister är ett samlingsbegrepp som omfattar personer som färdas i personbil, buss samt lätt och tung lastbil. I kategorin övriga ingår bland annat terränghjuling, snöskoter och traktor.

I Region mitt har antalet omkomna i trafikantkategorin bilist minskat mellan 2018 och 2019 men båda årtalen sticker ut negativt i jämförelse med trenden sedan 2006. I övriga trafikantkategorier kan ingen tydlig uppåt- eller nedåtgående trend ses, antalet

omkomna cyklister och mopedister var detsamma 2018 och 2019, antalet omkomna motorcyklister ökade något medan antalet omkomna gående minskade något från 2018 till 2019.

Figur 6 Antal omkomna per trafikantkategori 2006-2019, Region Mitt. Från 2010 exklusive suicid.

Källa: Strada.

Om hänsyn tas till befolkningsmängden är det ganska stor skillnad på antal omkomna i länen som ingår i Region Mitt. I Figur 7 nedan redovisas antal omkomna per 100 000 invånare den senaste femårsperioden (2015-2019) för Region Mitt, riket och per län. På grund av den stora årsvariationen på länsnivå valdes en femårsperiod för redovisningen.

Framför allt ses en skillnad för bilister – med högst utfall i Jämtlands län med cirka 4,5 omkomna bilister per 100 000 invånare jämfört med Dalarnas län med 2,3 och

Gävleborgs län med 2,1. Dalarnas län och Gävleborgs län ligger ungefär på samma nivå som genomsnittet för riket I Gävleborgs län är det fler som omkommer på MC jämfört med regionen och riket.

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55

Bilist Motorcyklist Mopedist Cyklist Gående Övriga

Antal omkomna

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

(19)

17

Figur 7 Antal omkomna per 100 000 invånare, per trafikantkategori, Region Mitt och per Län, genomsnitt 2015-2019. Källa: Strada, SCB.

Olyckstyper

De olyckstyperna med flest omkomna under tidsperioden 2006–2018 är singelolyckor och mötes-/omkörningsolyckor, se Figur 8. Singelolyckorna har haft en något skakig men nedåtgående trend. Även mötes-/omkörningsolyckor visar på en långsiktig positiv förändring. För olyckstyper avslängande/korsande/upphinnande, motorfordon- cykel/moped, motorfordon-gående är antalet omkomna per olyckstyp lågt och det är därmed svårt att göra en bedömning av hur dessa utvecklats. I kategorin Övrigt ingår bland annat vilt och singelolyckor på cykel. För flera av olyckstyperna är det inte någon skillnad mellan 2018 och 2019. För singelolyckor – där flest omkommit – och

möte/omkörning så är det en minskning med 20 (15 till 12) respektive 25 (12 till 9) procent från 2018 till 2019, men eftersom det handlar om låga tal och antalet varierar mellan åren är det vanskligt att uttala sig om utvecklingen på senare år. Det är dock en minskning av singelolyckorna och en kraftig minskning av omkörnings-/mötesolyckorna sedan 2006. För övriga olyckstyper är skillnaderna mot 2006 liten eller ingen alls.

2,3 2,1

3,3

4,5

2,8

1,5

0,3 1,1

0,5

0,4

0,5 0,4 0,5

0,6

0,5

0,3

0,3 0,3

0,3

0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0

Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands

län Jämtlands län Region Mitt Riket

(20)

18

Figur 8 Antal omkomna per olyckstyp 2006-2019, Region Mitt. Mf=Motorfordon. Källa: Strada.

I Figur 9 redovisas antalet omkomna uppdelat i olyckstyper per 100 000 invånare den senaste femårsperioden för riket, Region Mitt och per län. Jämtlands län hade ett relativt stort antal omkomna inom trafikantkategori bilister vilket huvudsakligen utgjordes av olyckstypen singel. Västernorrlands län hade näst högst utfall inom trafikantkategorin bilist, dessa utgjordes dock huvudsakligen av olyckstypen möte/omkörning. Gävleborgs län har något högre utfall avseende omkomna i avsvängande-/korsnings-/upphinnandesolyckor.

Figur 9 Antal omkomna per 100 000 invånare, per olyckstyp, Region Mitt och per län, genomsnitt 2015-2019. Mf=Motorfordon. Källa: Strada, SCB.

0 5 10 15 20 25 30

Singel Möte/omkörning Avsv/Kors/Upph Mf-cykel/moped Mf-gående Övriga

Antal omkomna

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

1,6 1,1 1,3

3,1

1,6

0,9

0,4 0,8

1,5

0,9

0,5

0,4 0,9

0,7

0,3

0,6

0,4 0,4

0,5 0,3

0,5

0,6

0,4

0,3

0,5 0,8

0,9

0,6

0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0

Singel Möte/omkörning Avsv/Kors/Upph Mf-cykel/moped Mf-gående Övriga

(21)

19

Väghållare

Uppdelning per väghållare visar att de senaste fem åren så har en stor andel, 52 procent, omkommit på det statliga regionala vägnätet. Andelen omkomna på det statliga

nationella vägnätet utgör 29 procent, på kommunala vägar drygt 10 procent och på enskilda vägar drygt 8 procent. På det kommunala vägnätet ses en positiv trend med en tydlig minskning av antalet omkomna sedan 2009. På det statliga regionala vägnätet har en viss ökning skett sedan 2016. Antalet omkomna på det nationella vägnätet har visserligen minskat från 18 omkomna 2018 till 13 omkomna 2019, men har samtidigt mer än fördubblats sedan 2016.

Figur 10 Antal omkomna per väghållare 2009-2019, Region Mitt. Källa: Strada.

I Figur 11 nedan redovisas antalet omkomna för Region Mitt uppdelat per väghållare, län och 100 000 invånare den senaste femårsperioden (2015-2019). För Region Mitt som helhet har flest omkommit på det statliga regionala vägnätet. Mellan länen finns dock vissa skillnader. Det finns en stor variation på det statliga regionala vägnätet där utfallet är betydligt högre i Jämtlands län jämfört med Dalarnas län.

0 5 10 15 20 25 30 35 40

Statlig nationell Statlig regional Kommunal Enskild

Antal omkomna

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

(22)

20

Figur 11 Antal omkomna per 100 000 invånare uppdelat per väghållare i Region Mitt och per län, genomsnitt 2015-2019. Källa: Strada, SCB.

Tung lastbil i dödsolyckor

Det går även att studera omkomna baserat på hur ofta tung lastbil varit involverad i olyckor. I Figur 12 visas utvecklingen av antalet omkomna personer i Region Mitt fördelat utifrån om tung lastbil varit inblandad i olyckan eller inte mellan 2010 och 2019. Under 2019 omkom 10 personer, vilket motsvarar 24 procent, i olyckor där tung lastbil var inblandad. Djupstudier av dödsolyckor visar dock att de tunga lastbilarna oftast inte är de som orsakar olyckorna.

Figur 12 Antal omkomna fördelat efter om tung lastbil varit involverad eller ej i olyckan, 2010- 2019, Region Mitt. Observera att flera personer kan ha dött i samma olycka, sifforna är alltså inte desamma som antalet dödsolyckor. Källa: Strada.

1,3 1,1 1,4 1,1 1,2

0,6

1,5 2,1 2,2

4,0

2,2

1,4 0,5

0,4

0,5

0,4

0,5

0,5 0,4 0,4

0,5

0,4

0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0

Statlig nationell Statlig regional Kommunal Enskild

10

5

7

6

9

5

6 3

12

10

0 10 20 30 40 50 60

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Antal omkomna

Ingen tung lastbil involverad Tung lastbil involverad

(23)

21

För den senaste femårsperioden var tung lastbil involverad i genomsnitt 18 procent av antalet omkomna i Region Mitt och i riket, men skillnader kan ses mellan länen i Region Mitt. Tunga lastbilar är oftast involverade i dödolyckor i Västernorrlands län med 25 procent. I Dalarnas län är andelen lägst med 7 procent. Statistiken avser inblandning av tung lastbil – skulle även lätt lastbil inkluderas skulle det öka andelen.

Figur 13 Andel omkomna i procent där tung lastbil har varit involverad, medelvärde 2015-2019, för Region Mitt, riket och per län. Källa: Strada.

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

Andel omkomna

(24)

22 2.2. Allvarligt skadade

På nationell nivå har mål satts att antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent, från cirka 5 400 år 2007 till 4 100 år 2020. På regional nivå motsvarar en minskning med 25 procent att antalet skadade ska minska till totalt 428 personer år 2020.

För 2019 beräknas antalet allvarligt skadade nationellt till drygt 3 850 personer. Det innebär en genomsnittlig årlig minskning på 2,8 procent från 2006–2008 till 2018.

Nationellt bedöms utvecklingen gå tillräcklig bra för att målet 2020 ska kunna nås. På regional nivå kan vi i dagsläget inte följa utvecklingen av allvarligt skadade då det sedan 2015 inte finns statistik nedbruten på regional nivå på grund av nya rutiner och bortfall kring registreringar av skador i Strada.

Tabell 5 Sammanfattande tabell över bedömd utveckling mot målet för antal allvarligt skadade i vägtrafik.

2007 2019 Mål år 2020 Bedömd utveckling mot mål Prognosticerat antal

allvarligt skadade

Nationellt 5 400 3 850 4 100 I linje

Region Mitt 570 - 428 Kan inte mätas

Fallolyckor med gående räknas idag inte som trafikolyckor men står för en stor andel av de allvarligt skadade i vägtrafikmiljön, cirka 3000 per år. En stor del av fallolyckorna bland gående sker under vinterperioden. En diskussion pågår kring ett mål även för gåendes fallolyckor. Figur 14 visar utvecklingen av allvarligt skadade nationellt samt nödvändig utveckling till 2020.

Figur 14 Allvarligt skadade nationellt, 2006–2019 samt nödvändig utveckling fram till 2020. *På grund av rutinförändring har utfallet för åren 2015–2019 justerats för internt bortfall.

0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 9 000 10 000

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015* 2016* 2017* 2018* 2019* 2020

Antal allvarligt skadade

Allvarligt skadade (fallolyckor gående) Allvarligt skadade (exkl fallolyckor gående) Nödvändig utveckling

(25)

23

I Figur 15 visas utvecklingen av antalet allvarligt skadade på nationell nivå fördelat per trafikantkategori. Det är tydligt att minskningen av allvarligt skadade de senaste åren inte ser likadan ut för alla trafikantkategorier. Antal allvarligt skadade bilister har kontinuerligt minskat och under 2019 påvisas det lägsta antalet sedan mätningar påbörjades. Även trafikantkategorierna motorcyklist, mopedist och gående har

kontinuerligt minskat och uppvisar för 2019 den lägsta nivån under hela mätperioden.

Kategorin cyklister visar på en motsatt trend. Antalet cyklister som skadats allvarligt har minskat från 2018 till 2019 men från 2007 ses en ökning. Under 2019 ses en ökning av skador i gruppen ”övriga”, vilket till stor del beror på en ökning av allvarligt skadade personer i olyckor med elsparkcyklar. Under 2019 beräknas omkring 150 personer ha skadats allvarligt i olyckor med elsparkcyklar. Se Figur 15 för uppdelning i olika trafikantkategorier.

Figur 15 Antal allvarligt skadade nationellt per trafikantkategori (exklusive fallolyckor gående), 2006-2019. *På grund av rutinförändring har utfallet för åren 2015-2019 justerats för internt bortfall.

För att följa utvecklingen avseende allvarligt skadade regionalt kan vi titta på måttligt och allvarligt skadade rapporterade av polis och sjukvård i STRADA. I Region Mitt skadas Ca 200 cyklister måttligt eller allvarligt årligen och lika många skadas måttligt eller allvarligt i personbil. Dessa två trafikantgrupper utgör 37 respektive 38 procent av de måttligt/allvarligt skadade. Se Figur 16.

Förändringar inom trafikantgrupper över en längre tid går att visa med statistik för antalet trafikanter som skadats så svårt att de blivit inskrivna på sjukhus i mer än 24 timmar. Det man kan se över tid är att svårt skadade i bil har minskat kraftigt men att vi inte ser samma minskning för cyklister. Från år 2010 till 2014 har vi fler svårt skadade på cykel som lagts in på sjukhus jämfört med i bil. Tyvärr har vi inte tillgång till statistik från 2015 och framåt.

0 500 1000 1500 2000 2500 3000

Antal allvarligt skadade

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015*

2016*

2017*

2018*

2019*

(26)

24

Figur 16 Skadade personer i Region Mitt per år (genomsnitt mellan 2017 och 2019) fördelat på skadegrad (ISS) och trafikantkategori. Källa: Strada polis- och sjukvårdsrapporterad statistik.

Oskadade, okänd samt osäker skadegrad har filtrerats bort.

Skillnaden i polisens och sjukvårdens rapportering av trafikolyckor visas i Figur 17. Det som blir tydligt i jämförelsen är att skadade fotgängare och cyklister underskattas i analyser utifrån enbart polisrapporterade olyckor vilket dels beror på att polisen normalt inte registrerar gåendes fallolyckor (eftersom de inte definieras som vägtrafikolyckor), dels att polisen ofta inte kallas till olyckor där en cyklist har skadats utan inblandning av annan trafikant.

Figur 17 Allvarligt, måttligt och lindrigt skadade i Region Mitt per år (genomsnitt mellan år 2017 och 2019) fördelat på trafikantkategori. Källa: Strada polis- och sjukvårdsrapporterad statistik.

Oskadade, okänd samt osäker skadegrad har filtrerats bort Fotgäng

(singel) Fotgäng Cykel Moped Motor- cykel

Person-

bil Lastbil Buss Lindrigt skadad (ISS 1-3) 575 100 356 133 58 1445 113 29

Måttligt skadad (ISS 4-8) 681 25 188 37 37 176 18 9

Allvarligt skadad (ISS 9-) 58 5 23 3 3 36 2 2

0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800

Antal skadade

0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800

Antal skadade

Polis Sammanvägd (polis+sjukvård)

(27)

25

2.3. Indikatorer

Inom trafiksäkerhetsarbetet i Sverige finns det sammanlagt 12 indikatorer som är utpekade som viktiga i målstyrningsarbetet mot färre omkomna och allvarligt skadade i vägtrafiken. För de indikatorer som i dagsläget går att mäta, vilket på nationell nivå är tio stycken, utvecklas två i linje med nödvändig utveckling.

Fyra av indikatorerna kan brytas ned på regional nivå och ytterligare två kan bedömas med hjälp av alternativ metodik:

• Hastighetsefterlevnad – statligt vägnät

• Nykter trafik

• Bältesanvändning (alternativ metodik)

• Hjälmanvändning cykel (alternativ metodik)

• Säkra statliga vägar

• Säkra gång-, cykel- och mopedpassager

I denna rapport ligger fokus på dessa sex indikatorer och de övriga indikatorerna belyses endast kortfattat– för mer detaljer kring dessa hänvisas till den nationella rapporten.

Nedan preciseras indikatorerna och hur utvecklingen ligger till relativt de mål som är uppsatta fram till 2020.

(28)

26

Tabell 6 Sammanfattande tabell över bedömd utveckling mot målet för indikatorerna.

Utgångsläge 2019 Mål år 2020 Bedömd utveckling mot mål Hastighethetsefterlevnad – statligt vägnät

Hastighethetsefterlevnad – kommunalt vägnät

Nykter trafik

Nationellt 99,71 %

(2007) 99,75 % 99,90 % Inte i linje

Region Mitt 99,76 %

(2007) 99,80 % 99,90 % Inte i linje Bältesanvändning

metod Hjälmanvändning cykel

metod Hjälmanvändning moped

Säkra personbilar

Regelefterlevnad bland motorcyklister

Säkra statliga vägar

Nationellt 50 % 80 % 90 % Inte i linje

Region Mitt 29 % 57 % 90 % Inte i linje

Säkra gång-, cykel- och mopedpassager

Region Mitt - 28 % 35 % Inte i linje

Underhåll av gång- och cykelvägar i tätort

Nationellt 18 %

(2013/14) 19 % 70 % Inte i linje

Systematiskt trafiksäkerhetsarbete enligt ISO 39001