Samrådshandling

(1)

STRÅKSTUDIE ÖVER TAXINGE,

FINKARBY, NYGÅRD OCH SVARTBRO

KS 2017:580

(2)

FÖRORD

Stråkstudie Taxinge omfattar områdena Taxinge-Näsby, Finkarby, Nygård och Svartbro, belägna i den västra delen av Nykvarns kommun. Det finns en vilja från både kommun och markägare att utveckla studieområdet, bland annat med ny bostadsbebyggelse. Det är även utpekat i Nykvarns kommuns översiktsplan från 2014 att Nykvarn ska växa i stråk, vilket ska främja en hållbar samhällsutveckling.

Syftet med denna stråkstudie är därför att visa vilka ambitioner kommunen har för området samt att redovisa kommunens tankar om hur området bör utvecklas. Stu- dien kan ses som ett underlag för eventuella detaljplaner i området.

Stråkstudien är framtagen av samhällsbyggnadsavdel- ningen på Nykvarns kommun. Omslaget visar Taxinge slott och badplatsen i Svartbro.

(3)

1. INLEDNING ...4

1.1 Bakgrund ... 4

1.2 Syfte ... 4

1.3 Avgränsning ... 4

1.4 Tidplan ... 4

1.5 Vision 2025 ... 5

1.6 Översiktsplan 2014 ... 5

1.7 Nationella miljömål ... 6

1.8 Vattenförekomster ... 7

1.9 Regionala program ... 7

2. OMRÅDESANALYS ...8

2.1 Taxinge-Näsby ... 8

2.2 Finkarby ...11

2.3 Nygård ... 14

2.4 Svartbro ... 16

3. UTVECKLING AV OMRÅDENA ...19

3.1 Taxinge-Näsby ... 19

3.2 Finkarby ... 22

3.3 Nygård ... 23

3.4 Svartbro ... 24

4. INVESTERINGAR I INFRASTRUKTUR ...25

4.1 Vatten och avlopp ... 25

4.2 Trafik ... 25

4.3 Verksamheter och näringsliv ... 28

4.4 Skola... 29

5. FORTSATTA FÖRDJUPNINGAR ...29

6. KARTBILAGOR ...30

7. REFERENSER ...34

(4)

1. INLEDNING

Nykvarns kommun har en ambition att utveckla kommunens nordvästra delar. Denna studie har som avsikt att titta på hur förutsättningarna för exploatering i om- rådena Taxinge-Näsby, Finkarby, Nygård och Svartbro ser ut, samt titta på vilka åtgärder och investeringar som krävs för att platserna ska bli lämpliga för utbyggnation.

Bedömningen grundar sig bland annat på tillgängliga karteringar från exempelvis länsstyrelsen och Sveriges geologiska undersökning, tidigare kommunala ställ- ningstaganden, regionala program och platsbesök i områdena. Dialog med fastighetsägare har endast förts med de som på eget initiativ har kontaktat kommunen.

1.1 Bakgrund

Nykvarns kommun har haft en positiv befolkningsut- veckling sedan kommunens bildande 1999. Länsstyrel- sen i Stockholms län bedömer att bostadsbyggandet i länet behöver öka till 16 000 bostäder per år.¹ Nykvarns kommun är en del av denna utveckling och behöver fortsatt planera för en befolkningsökning i kommunen.

I översiktsplan 2014, kapitel 5, belyses att fördjupade ar- beten för större exploateringsområden behövs innan de detaljplaneras för utbyggnation.² Den dispositionsplan över Taxinge-Näsby som antogs av kommunstyrelsen 2004 har bedömts vara inaktuell, bland annat eftersom den föreslår en mer begränsad exploatering än vad som bedöms rymmas i området. Kommunstyrelsen fattade 2015-09-01 det föreslagna beslutet och gav uppdraget att påbörja det fördjupade arbetet.

1 Länsstyrelsen, 2015

2 Nykvarns kommun, 2014

1.2 Syfte

Studiearbetet syftar till att skapa underlag för eventuella planarbeten i Svartbro, Nygård, Finkarby och Tax- inge-Näsby. Syftet är även att belysa kommunens inrikt- ning för respektive område, samt redovisa kommunens ambitioner om hur områdena bör utvecklas. Studien samråds med berörda markägare i syfte att skapa en samsyn och gemensamma utgångspunkter i det framtida detaljplanearbetet.

1.3 Avgränsning

Studien är avgränsad till kommunens nordvästra delar och omfattar områdena Taxinge-Näsby, Finkarby, Ny- gård och Svartbro. Dessa områden börjar från Ryssjön strax nordväst om Nykvarns tätort och sträcker sig längs med den äldre banvallen till Finkarby och införlivar Ny- gård, samt fortsätter längs med banvallen och väg 526 upp till Taxinge-Näsby. Stråket omfattar en areal om ca 20 kvadratkilometer.

1.4 Tidplan

Studiearbetet utgör ett förarbete för framtida detaljplaner och beräknas att bli klart under 2018. Tidplanen för kommande detaljplaner beror på kommande utbygg- nadstakt av kommunalt VA samt enskilda detaljplaners förutsättningar såsom exempelvis geotekniska förhål- landen och tidpunkt för påbörjande av detaljplan. Den betydande exploatering som föreslås i studien är lång- siktig, och det kan ta decennier att färdigställa samtliga etapper.

Figur 1. Avgränsning av studieområdet

(5)

Figur 1. Avgränsning av studieområdet

1.5 Vision 2025

2010 antog Nykvarns kommun en vision, Vision 2025, som anger att Nykvarns kommun ska erbjuda attraktiva boenden för människor i alla åldrar. Det ska vara möj- ligt att göra hela boenderesan i kommunen och det ska finnas möjlighet att välja mellan olika boendeformer.

Kommunen ska präglas av spännande arkitektur och miljömässig hållbarhet med ett brett utbud av kultur- och fritidsaktiviteter.³

1.6 Översiktsplan 2014

Översiktsplan 2014 utgår från att befolkningen i kommunen ska öka. Nykvarn ska byggas ut genom ekologisk, social och ekonomisk hållbar samhällsutveckling.

Utbyggnaden av bebyggelsen ska samlas i stråk som kan försörjas med infrastruktur. Bebyggelseutvecklingen ska i första hand ske i och kring tätorten men även ut på landsbygden i stråk mot Mälaren. Detta för att utveckla kommunens identitet som en Mälarkommun.⁴

Attraktivt placerade och utformade bostäder i varieran- de upplåtelseformer och olika hustyper för människor i alla åldrar ska eftersträvas i hela kommunen. Detta ska

3 Nykvarns kommun, 2014 4 Nykvarns kommun, 2014

såväl i tätorten som på landsbygden långsiktigt skapa förutsättningar för en högre kvalitet på arkitektonisk karaktär anpassad till Nykvarns natur- och kulturvär- den. Dessutom ska fler sociala mötesplatser eftersträvas på landsbygden.⁵

Ny bebyggelse ska placeras i attraktiva lägen i förhållan- de till vattnet, landskapet eller andra utmärkande drag i området så som åkerholmar, stråk, mötesplatser, stora träd, fornlämningar och så vidare. Nykvarns läge vid Mälaren ska utnyttjas bättre för att utveckla kommunens identitet med passande markanvändning vid Mä- laren.⁶

För att ge goda möjligheter för areella näringar och deras ekosystemtjänster ska inte landsbygden delas upp av ny bebyggelse. Den nya bebyggelsen ska istället i för- sta hand placeras i de stråk som översiktsplanen pekar ut. Dessa stråk ska förses med infrastruktur i form av exempelvis kommunalt vatten och avlopp, bredband, kollektivtrafik och gång- och cykelvägar. Ett sådant utvecklingsstråk går ut mot Taxinge-Näsby, Finkarby, Nygård och Svartbro. Med sammanhållen bebyggelse menas bebyggelse på tomter som gränsar till varandra

Figur 2. Utsnitt ur Översiktsplan 2014:s karta över föreslagen mark- och vattenanvändning i studieområdet.

(6)

eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark.⁷ Hur många byggnader som krävs för att betraktas som sam- manhållen bebyggelse definieras inte i lagtexten, men enligt praxis bör det handla om ca 20-30 bostäder. I större projekt med ny bebyggelse på landsbygden ska kommunen vara med och ta ansvar för att planerna medger användning för offentlig och kommersiell service i form av exempelvis förskolor och äldreboende där så är lämpligt.⁸

Kommunen ska vara restriktiv till bygglov och detaljplaneuppdrag där det kommunala avloppsnätet inte är utbyggt eller avses byggas ut i samband med nybyggnation. Permanentbebodda fritidshusområden, som inte är byggda för annat än fritidsboende och ofta från mit- ten av 1900-talet, är särskilt problematiska när det kommer till VA, i synnerhet ur avloppshanteringssynpunkt.⁹ 1.7 Nationella miljömål

Både plan- och bygglagen och miljöbalken anger att främjandet av hållbar utveckling är ett grundläggande syfte med de båda lagtexterna. Regeringen har utfor- mat, och riksdagen antagit, sexton nationella miljömål för att på lång sikt uppnå en hållbar utveckling.

Samtliga berörda miljömål är svåra att bedöma i detta skede av planeringen. Till exempel kan området anses lämpligt avseende God bebyggd miljö ur aspekten att om- rådena utgör goda livsmiljöer där miljökvalitetsnormer inte överskrids. Samtidigt kan en nybyggnation i områ- dena anses motverka miljömålet då det sannolikt leder till ett ökat bilberoende samt skulle kunna ha negativ inverkan på kulturmiljö. Det är således viktigt att eventuellt tillkommande bebyggelse i anknytning till kulturmil- jömässigt värdefulla miljöer placeras och utformas med omsorg, samt att kommunen verkar för väl fungerande bussförbindelser och gång- och cykelvägar.

Miljömålen Ingen övergödning och Levande sjöar och vatten- drag bedöms påverkas positivt av föreslagen utbyggnad av att enskilda avlopp ersätts med kommunal anslutning. I syfte att säkerställa framtida grundvattenför- sörjning föreslåsmycket begränsad bebyggelse på den isälvsavlagring som sträcker sig genom studieområdet.

Då en stor del oexploaterad mark ianspråktas och hård- görs är en ökad dagvattenavrinning att vänta, som mås- te omhändertas och renas innan recipient nås. Den för- ändrade avrinningen påverkar områdets hydrologi vilket sannolikt ger negativ inverkan på miljömålet Myllrande våtmarker. Det bör dock poängteras att inga större våt- marker har karterats i de delar av stråket som föreslås för bebyggelse.

7 PBL (2010:900) i dess lydelse efter 2017-04-01 8 Nykvarns kommun, 2014

Miljömålen Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv kommer sannolikt att påverkas negativt av nybyggnation på oexploaterad mark. Samti- digt bör det påpekas att syftet med stråkstudien är just att säkerställa en samlad byggnation i befintligt stråk och undvika fragmentering, vilket skulle ge större negativ påverkan. Enligt Länsstyrelsen i Stockholms län bör exploatering på jordbruksmark av klass 3-5 undvikas, vilket innebär åkrar med normalavkastning och upp till 20% högre avkastning än genomsnittet i länet.¹⁰ Inom stråkstudien förekommer jordbruksmark av klass 2-4. Jordbruksmark som exploateras för bebyggelse är i princip omöjlig att återställa. I stråkstudien, som ska fungera som vägledning för kommande detaljplanering, föreslås att nybyggnation på jordbruksmark av klass 3 och högre undviks.

Med undantag för Taxingeån är det förhållandevis ont om karterade skogliga värden längs stråket enligt läns- styrelsens Webb-gis och naturvårdsverkets Skyddad natur. Ett flertal skyddade trädmiljöer finns dock i området som bör bevaras. Dessa utgörs huvudsakligen av äldre lövskog och koncentreras i första hand runt Taxinge.

För att minimera påverkan på Ett rikt växt- och djurliv bör även exploatering i brynzoner mot vattenområden och jordbruksmark undvikas då dessa ofta är biologiskt värdefulla.

10 Länsstyrelsen, 2017

Figur 3. Taxingeåns avrinningsområde (Länsstyrelsen 2016).

(7)

Sammantaget bedöms ett genomförande enligt stråk- studien vara förenligt med miljömålen. Vissa miljömål kan påverkas negativt, vilket är oundvikligt då tidigare oexploaterad mark ianspråktas. Dessa bedöms dock som rimligt i relation till den miljömässiga förbättring som sker i och med avvecklandet av enskilda och sam- fällda avlopp.

1.8 Vattenförekomster

Enligt vattenmyndigheternas klassning från 2015 har områdets recipient Gripsholmsviken god ekologisk och kemisk status. Den kemiska statusen avser status exklusive överallt överskridande ämnen. Med överallt överskridande ämnen avses tungmetallen kvicksilver och bromerade flamskyddsmedel (polybromerade dife- nyletrar, PBDE), som har bedömts finnas i för höga halter i fisk i alla ytvatten i Sverige. Taxingeån har klassificerats hålla måttlig ekologisk status, främst till följd av dålig konnektivitet. Detta innebär att åns naturliga flöde har påverkats, bland annat i samband med att man för- stärkte marken vid Taxinge kyrka vilket gav en nivåskill- nad som utgör ett vandringshinder för fisk i ån. Målet är att ån ska ha nått god ekologisk status år 2021.¹¹

Länsstyrelsen tog 2015 fram en rapport över Taxing- eån med förslag på förbättringsåtgärder, bland annat

11 Vattenmyndigheterna, 2015

föreslås att vandringshindret åtgärdas samt att trädplan- teringar som kan motverka erosion och övergödning sätts i åbrynet uppströms E20¹². Vandringshindret vid Taxinge kyrka togs bort sommaren 2017, men flera hin- der finns fortsatt i ån.Stråkstudien bedöms inte hamna i konflikt med de föreslagna åtgärdena, frågan får beaktas närmare i kommande detaljplanering.

Grundvattenförekomsten Taxingeåsen som sträcker sig från Näsby via Finkarby till Svartbro har bedömts ha god kvantitativ och kemisk status. Hela Taxinge avrin- ningsområde är preliminärt skyddsområde för flodkräf- ta. Detta i syfte att på sikt kunna bevara flodkräftan.¹³ 1.9 Regionala program

Landstinget i Stockholm har genom Tillväxt- och regi- onplaneförvaltningen tagit fram ett förslag till regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2050.

Hela studieområdet är utpekat som landsbygd i RUFS.

Ett antal riktlinjer för nybyggnation på landsbygden anges i RUFS, vilka återges i faktarutan nedan.¹⁴ Reso- nemang runt riktlinjerna utvecklas i landstingets förslag till Landsbygds- och skärgårdsstrategi.¹⁵ Båda program- men har tagits i beaktande i arbetet med stråkstudien

12 Länsstyrelsen 2015 13 Länsstyrelsen, WebbGIS 14 Stockholms läns landsting, 2017a 15 Stockholms läns landsting, 2017b

RIKTLINJER RUFS 2050

• Ny bebyggelse på landsbygden bör i första hand lokaliseras till utpekade landsbygdsnoder och serviceorter, i andra hand till övriga redan bebyggda områden.

• Utpekade landsbygdsnoder ska ha god kollektivtrafikförsörjning och en ändamålsenlig infrastruktur med service, mötesplatser, bredband och kommunalt vatten och avlopp.

• Utpekade serviceorter ska ha kollektivtrafikförsörjning, grundläggande service, bredband och en ändamålsenlig vatten- och avloppsförsörjning.

• Bebyggelse på jordbruksmark ska undvikas, särskilt på naturbetesmark och åkermark klass 3–5 i åkermarksgraderingen. I regionalt prioriterade bebyggelselägen ska dock bebyggelse prioriteras.

• Nya bostäder på landsbygden bör planeras som permanentbebyggelse och lokaliseras efter sådana förutsättningar.

• I omvandlingsområden ska en avvägning mellan lokala och regionala lösningar för vatten och avlopp göras. Där det inte finns tillräcklig tillgång till sötvatten bör ny bebyggelse begränsas.

Småskaliga lösningar för enskilda avlopp eller grupper av hushåll ska möjliggöras.

• Småskaliga lösningar för förnybar energiproduktion, som solenergi, vindkraft, vågkraft och biobränsleanläggningar främjas.

• Mark- och äganderätten för länets lantbruksföretag värnas.

• Byggande i trä och en ökad användning av förnybara material främjas.

• Fungerande vägnät i länets ytterområden säkerställs.

Figur 4. Riktlinjer för landsbygden i granskningsversionen av RUFS 2050.

(8)

2. OMRÅDESANALYS

2.1 Taxinge-Näsby

I kommunens nordvästligaste del ligger området Tax- inge-Näsby. Området präglas av kulturmiljöer med bland annat Taxinge slott, Taxinge kyrka och en äldre stationsbyggnad. På sommaren trafikeras befintlig järn- väg till Mariefred med ångtåg, och en ångbåt går till Ma- riefred och Stockholm. Den äldre stationsbyggnaden i Taxinge är utpekat byggnadsminne och området i sin helhet är riksintresse för kulturmiljövård.

Ett 40-tal bostäder finns i området och uppskattningsvis är en majoritet av dessa åretruntboenden. Enligt SCB:s befolkningsstatistik för kvadratkilmoeterstora rutor bor det drygt 90 personer i området, om man utgår ifrån ett område av fyra rutor. Merparten av dessa bor i områ- det mellan stationen och slottet, där 59 personer uppges vara bosatta.¹⁶ Antal fastigheter uppskattas till cirka 45 stycken. Översiktsplanen pekar ut ytor i de nordvästra delarna av Taxinge-Näsby som utvecklingsområden för bostäder med inslag av verksamheter och service.

2.1.1 Gällande detaljplaner

Inga gällande detaljplaner finns i området.

16 ^{SCB 2017}

2.1.2 Service

Den fristående förskolan, Slottsparkens förskola, finns i Taxinge-Näsby. Nykvarns kommun köper platser på förskolan efter behov, vanligtvis cirka 10-15 platser. Ut- budet av förskoleplatser i området är därmed för närva- rande i balans med efterfrågan. Taxinge slott med tillhö- rande verksamheter som café, butik, konferenslokaler med mera är ett inslag av kommersiell service i området.

Taxinge-Näsby saknar tillgång till skola och livsmedelsbutik, och längre pendling krävs för att kunna nyttja så- dan service. Avståndet till Nykvarn tätort är ca 14 km.

2.1.3 Geologi/Hydrologi

Sammantaget utifrån Sveriges Geologiska Under- sökning:s (SGU) kartvisare finns det områden i Tax- inge-Näsby som har tillfredsställande markförhållan- den. Detta är dock en grövre kartering och platser med osäkrare markförhållanden behöver studeras vid ett eventuellt planarbete. Överlag kan man säga att urberg, morän och isälvslagring är bra grundlager för byggnation. Det rekommenderas dock att rullstensåsar (det vill säga isälvsavlagringar) värnas från betydande exploatering då dessa utgör en viktig resurs för framtida vatten- försörjning.

Figur 5: Geoteknik Taxinge-Näsby, SGU

(9)

Lera och silt är sediment där åtgärder ofta krävs för att bygga på platsen. Hårt packad lera kan dock utgöra lika bra markförhållanden som morän.¹⁷ Lokala förekom- ster av högradonmark till högriskområde för radonfö- rekomst finns i Taxinge-Näsby. Högriskmarken för radon sträcker sig främst längs med isälvsavlagringen som markeras med grön färg. ¹⁸

2.1.4 Markägoförhållanden

Större delen av Taxinge-Näsby omfattas av en fastighet, Näsby 3:1. Fastigheten innefattar främst lantbruk och jordbruk. I området finns ett par tre större fastigheter, samt flertalet mindre fastighter. De mindre fastigheterna som för det mesta används för boende är ej medtagna i nedanstående tabell.

2.1.5 Landskap och vegetation

I Taxinge-Näsby finns flertalet gamla trädalléer samt kommunens största bestånd av bok. Taxingeån är utpekad av Skogsstyrelsen som innehållsrik av nyckelbiotoper. Taxingeån med dess tillhörande miljöer är även utpekat som förslag till naturreservat i ÖP 2014.¹⁹ Ut- över detta har Skogsstyrelsen även pekat ut områden för nyckelbiotoper, främst längs med Taxingeån.²⁰ Stora områden har klassificerats som areella näringar, där de främst omfattas av klass 3, men även klass 2 och klass 4 finns här. Detta innebär att de är nationellt viktiga jordbruksmarker som fortsatt bör brukas i syfte att sä- kerställa tillräcklig matförsörjning.²¹

2.1.6 Kollektivtrafik

De kollektiva förbindelserna är begränsade. Buss 782 går längs väg 526 mellan Nykvarn tätort och Taxinge med byte i Värsta backe till buss 780. Vissa avgångar går till Nygård. På vardagar är det cirka tio avgångar om dagen och på lördag, söndag, och helgdag är det fyra avgångar. Befintlig busslinje har därmed en relativt god turtäthet och möjlighet finns att pendla till Nykvarns station samt till skolor i Nykvarns tätort.²² (SL: 782).

17 SGU kartvisare och SGU postglaciala finkorniga sediment 18 Nykvarns kommun, 2014

19 Nykvarns kommun, 2014 20 Nykvarns kommun, 2014 21 Länsstyrelsen, WebbGIS 22 AB Stockholms lokaltrafik Buss 782

2.1.7 Vägar och infrastruktur

Taxinge-Näsby försörjs av väg 526. Då det är en statlig väg kräver eventuella större åtgärder på denna en väg- plan. Vägen är smal och omgärdas av en trädallé med delvis nyplanterade träd. Väg 526 är inte anpassad efter dagens bilar och biltrafik och på flertalet ställen kan bilar inte mötas. Köbildning skapas och extra svårt är det för bussar och lastbilar att passera vid mötande trafik.

Liten plats finns för att gå och cykla på denna väg i och med vägens smala karaktär. Utöver väg 526 finns mindre enskilda vägar som för det mesta är grusade.

Blandtrafik gäller på dessa vägar. Vägarna är av smalare standard och begränsningar av mötestrafik. Fjärrvärme och bredbandsnät finns inte utbyggt.²³

2.1.8 Vatten och avlopp

Det uppskattas att cirka 90 personer fördelat på ca 45 fastigheter bor i området, utifrån SCB:s befolkningsstatistik för kvadratmeterstora rutor. Inget kommunalt vatten- och avloppssystem finns, utan det sköts via enskilda eller lokalt gemensamma lösningar. En gemen- samhetsanläggning för ett reningsverk finns vid Taxinge slott.²⁴ Enligt översiktplanens lokala mål för vatten och avlopp bör kommunen vara restriktiv till nyexploatering där kommunalt VA inte finns. För att Taxinge-Näsby ska bli lämpligt för utbyggnation för bostäder och verksamheter bör det kommunala vatten- och avloppsnätet därmed byggas ut.²⁵

2.1.9 Riksintressen och strandskydd

En stor del av området omfattas av riksintresse för kulturmiljövård (MB 3 kap) med motiveringen att det utgör en herrgårdsmiljö av medeltida ursprung som speglar den mångfasetterade verksamheten vid ett stor- gods under 1800-talet. I riksintresseförklaringen om- nämns speciellt slottet från 1803, slottsparken med ba- rockanläggning och engelsk landskapspark, den långa allén, ekonomibyggnader för olika behov samt det av storgodsdriften präglade odlingslandskapet. Även äldre byggnader och anläggningar för gemensamma funktio- ner, så som kyrka, skola, järnvägsstation och handels- bod ingår i riksintresset för kulturmiljövård.²⁶

23 Nykvarns kommun, 2014 24 Nykvarns kommun, 2014 25 Nykvarns kommun, 2014 26 Riksantikvarieämbetet, 1997

Fastighetsbeteckning Fastighetsägare

Näsby 3:1 Gustavianska Stiftelsen Uppsala Akademi

Näsby 3:6 Nykvarns kommun

Näsby 3:24 Skanska Asfalt och Betong AB

Hällby 4:3 Privatperson

Tabell 1: Markägoförhållanden i Taxinge-Näsby

(10)

Vidare är området i sin helhet utpekat som riksintresse för friluftsliv och turism (MB 4 kap.) Riksintresset är schematiskt avgränsat och täcker hela Mälaren med strandområden och öar i Stockholms län.²⁷ Detta inne- bär att allmänhetens möjlighet att vistas i området ska beaktas och att privatisering i strandnära lägen bör undvikas. Idag är området väl tillgängligt och nyttjas av besökande och boende. Tillkommande exploatering måste ta hänsyn till allmänhetens tillgänglighet och upp- förande av gång- och cykelvägar skulle stärka riksintres- sets syfte. För övrigt omfattas området av särskilda hus- hållningsbestämmelser (MB 4 kap.)²⁸

Taxingeån sträcker sig genom Taxinge-Näsby från Mä- laren till Finkarby. 100 meter strandskydd gäller på vardera sida om ån. Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och lång- siktigt bevara goda livsmiljöer för växt- och djurlivet på land och i vatten. Kommunen får i det enskilda fallet ge dispens för åtgärder inom strandskyddat område, om något av de särskilda skäl som anges i Miljöbalken 7 kap

§ 18c föreligger.

Regeringen beslutade 2017-04-20 om att fastställa läns- styrelsens förslag om utvidgat strandskydd om 300 meter för delar av Mälaren vid i Taxinge. Övergripande

27 Miljöbalken (1988:808) 28 Nykvarns kommun, 2014

strandskyddssituation redovisas nedan. Länsstyrelsen har slutade 2015 uppdatera förändringarna i de äldre strandskyddsavgränsningarna, vilket är den mörkblå linjen. Korrekt avgränsning enligt det nya beslutet om utvidgat strandskydd är således de rosa områdena i Fi- gur 7. Den blå linjen redovisas eftersom den fortsatt gäller för Taxingeån. Det bör också noteras att strandskyddet även gäller med motsvarande längd ut i vattnet (det vill säga 100 respektive 300 meter från den ljusblå linjen som representerar strandkanten).

2.1.10 Kulturmiljöer och fornlämningar

Taxinge-Näsby domineras av kulturmiljöer och kulturobjekt och området längs med Taxingeån är utpekat som riksintresse för kulturmiljövård.

Taxinge-Näsby stationshus från 1895 är klassificerat som kulturobjekt i kommunens bevarandeprogram och som byggnadsminne av Länsstyrelsen, och skyddas av 3 kapitlet Kulturmiljölagen. Stationshuset innehar därmed starka skydd och tillkommande exploatering i dess närhet behöver samrådas med länsstyrelsen för att få klarhet i vad byggnadsminnets skyddsbestämmel- ser reglerar. Byggnaden är uppförd i tegel med höga trappgavlar i skånsk stil. Från början inrymde stationen både postkontor och väntsal, men posten lades ner 1967. Järnvägsstation användes fram till 1974.²⁹

29 Riksantikvarieämbetet, 2007

Figur 6-8. Taxinge slott, Taxingeåns utlopp i Mälaren och strandskydd i Taxinge.

(11)

Den gamla järnvägen mellan Taxinge-Näsby och Ma- riefred trafikeras av ett litet ångtåg om sommaren. Lok och vagnar är original från tiden 1890 – 1920 Det går även att åka ångbåt mellan de två orterna.³⁰

Taxinge kyrka byggdes på sent 1600-tal, byggdes om på 1860-talet samt restaurerades och återinvigdes 1989.³¹ Byggnaden är ett kyrkligt kulturminne i enlighet med 4 kapitlet Kulturmiljölagen. Enligt 2 § i samma lag ska kyrkobyggnader och kyrkotomter vårdas och underhål- las så att deras kulturhistoriska värde inte minskas och deras utseende och karaktär inte förvanskas. Med kyr- kotomt menas det område kring en kyrkobyggnad som hör samman med byggnadens funktion och miljö och som inte är begravningsplats.³² Exploatering i kyrkans närhet avråds därmed och förändring kring kyrkotomter kan behöva tillstånd av Länsstyrelsen i enlighet med 4 kapitlet 3 § Kulturmiljölagen.

Taxinge slott, eller Näsby gods, är utpekat i kommunens bevarandeprogram som kulturhistoriskt intressanta miljöer. Det är även utpekat som kommunal kultur- miljö i översiktsplanen, och omfattas av riksintresse för kulturmiljö enligt 3 kapitlet Miljöbalken. ³³

30 Nykvarns kommun, 2014 31 Svenska Kyrkan 32 Kulturmiljölagen (1988:905)

33 Nykvarns kommun 2014 och Nykvarns kommun 2004

Torpet Sans Souci är placerat strax sydväst om travträ- ningsbanan. Detta torp är med i bevarandeprogrammet där det framgår att det tillhör Näsby gods och är ett bra exempel på en kulturhistorisk byggnad som berättar om torpsamhället. Byggnaden tros ha uppförts på sent 1700-tal och rekommendationen är att det bör bevaras intakt.³⁴

I Taxinge-Näsby finns flertalet fornlämningar identifierade sedan tidigare. Dessa koncentrerar sig vid Taxinge slott, Taxinge kyrka samt längs med väg 536 vid infarten till Hälltorpsvägen.³⁵ Eventuell exploatering behöver vara försiktig och samverkan med Länsstyrelsen krävs för att få uppfattning kring behov av arkeologiska un- dersökningar.

2.2 Finkarby

Finkarby ligger drygt 2 km söder om Taxinge-Näsby.

Enligt SCB:s befolkningsstatistik bor det cirka 230 personer i Finkarby,³⁶ kommunens folkbokföringsregister redovisar ett liknande antal. Bostadsmässigt präglas om- rådet kring Finkarby av ett fritidshusområde med cirka 90 fastigheter där en majoritet är permanentade. Viss verksamhet och mindre gårdar finns också.

34 Nykvarns kommun, 2004 35 Riksantikvarieämbetet, Fornsök

36 SCB, 2017

Figur 12. Bostadsbebyggelse i Finkarby. Trots att majoriteten av Finkarbys invånare bedöms vara permanentboende så ger stugorna i området fortsatt karaktären av ett fritidshusområde.

(12)

Översiktsplanens markanvändningskarta redovisar un- gefär en fördubbling av bebyggelseområdet i Finkarby.³⁷

2.2.1 Bebyggelse och gällande detaljplaner

Det finns tre gällande detaljplaner i Finkarby. Bygg- nadsplanen från 1973 omfattar totalt 93 bostadstomter.

Merparten av tomterna regleras som bostadsändamål i en våning där vind ej får inredas, med en minsta tom- tareal om 1500 kvadratmeter där huvudbyggnad ej får vara större än 60 kvadratmeter i byggandsarea.

1981 fastställdes ett tillägg till planbestämmelserna som innebär förbud för anordning av källare. Syftet var att styrka intentionen av ett fritidsområde och minska san- nolikheten för permanentningar av området.³⁸

Den andra byggnadsplanen för området är från 1985 och innebär en utökning av byggrätten för 5 tomter i den södra delen av byggnadsplanen från 1973. Samma bestämmelser som för den äldre planen gäller, skillna- den är att mängden punktprickad mark som inte får bebyggas har minskat.³⁹ Detaljplan för del av fastighet Finkarby 4:35 från 2013 reglerar en bostadstomt och en industritomt av ej störande karaktär och handel.⁴⁰

37 Nykvarns kommun, 2014 38 Mariefreds stad, 1973 39 Södertälje kommun, 1985 40 Nykvarns kommun, 2013

2.2.2 Service

I Finkarby finns det inget utbud av service utöver den återvinningscentral som finns längs med väg 526. En del verksamheter och mindre gårdar förekommer.

Tillräckligt bra markförhållanden råder för att finna lämpliga platser för exploatering. ⁴¹ Dock finns det stor risk för skred och ras längs Taxingeån och bebyggelse bör hålla avstånd från Taxingeåns ravinsystem.⁴² Tax- ingeåns ekologiska status är måttlig till följd av bristan- de konnektivitet.⁴³ Grundvattenförhållanden bör kont- rolleras i eventuellt detaljplanearbete.⁴⁴ I Finkarby finns lokala förekomster av högradonmark till högriskområ- de för radonförekomst.⁴⁵

De mindre fastigheterna som för det mesta används för boende är ej medtagna i tabellen på sida 13. Vidare är de fastigheter som är långt borta från orterna ej medtagna.

41 SGU Kartvisare 42 Nykvarns kommun, 2014 43 Vattenmyndigheterna, 2015 44 Nykvarns kommun, 2014 45 Nykvarns kommun, 2014

Figur 9: Geoteknik Finkarby, SGU

(13)

Taxingeån med dess tillhörande miljöer är utpekat som förslag till naturreservat i ÖP 2014. Skogsstyrelsen har även pekat ut områden längs med Taxingeån som nyckelbiotoper. Det finns även en del skyddsvärda trädmil- jöer i området.

Finkarby trafikeras av busstrafik och genom linje 779 och 782. Bussförbindelserna till och från Nykvarns centrum, station och skolor trafikeras främst i rusningstra- fik på förmiddag respektive eftermiddag. Under hel- gerna går cirka 4 avgångar för respektive linje i vardera riktning.

2.2.7 Vägar

Väg E20 och väg 576 passerar nära Finkarby; båda väg- arna är Trafikverkets. Närmaste på- och avfarter till väg E20 är Trafikplats Nykvarn, vid väg 509, och Trafik- plats Läggesta. På den berörda delen av E20 passerar dagligen ca 10 000 bilar enligt statistik från nationella vägdatabasen, NVDB. Väg 576 tudelar sig vid Finkar- bys södra del och avknoppningen väg 526 fortsätter

norrut mot Taxinge-Näsby. Väg 526 är Trafikverkets väg. Övriga vägar i området är enskilda vägar.

Finkarby ingår inte i kommunalt verksamhetsområde för vatten- och avlopp, samtliga byggnader har enskilda avlopp. En gemensamhetanläggning för sommarvatten finns i Finkarby fritidshusområde, men i övrigt är det enskilda brunnar som används. Översiksplanen belyser att det finns risk för att grundvattenförekomsten inte uppnår miljökvalitetsnormen på grund av undermåliga enskilda avlopp.⁴⁶

Området kring Finkarby omfattas av riksintresse för turism och rörligt friluftsliv (3 kap. MB) och riksintresse för kulturmiljövård (3 kap. MB). Området 100 meter från Taxingeån omfattas av strandskydd. Mellan Fin- karby och Nygård sträcker sig Svealandsbanan och väg E20. Dessa är utpekade som riksintresse för väg och järnväg enligt 3 kapitlet Miljöbalken.

Näsby 3:1 Gustavianska Stiftelsen Uppsala Akademi

Finkarby 4:35 Finkarby Tomtägarförening

Finkarby 4:34 J&B Larsson AB

Åbytorp 1:1 Gustavianska Stiftelsen Uppsala Akademi

Tabell 2: Markägoförhållanden i Finkarby.

Figur 10. Statistik från nationella vägdatabasen, NVDB. Trafikverket utför mätningar och beräkningar som regel- bundet uppdateras i databasen. Trafikmängderna ovan är hämtade i juni 2017 och har avrundats till närmaste 100-tal.

(14)

2.2.10 Natur- och kulturvärden

Taxingeåns naturvärden med nyckelbiotoper sträcker sig genom Finkarby. Ån är utpekad i översiktsplanen som förslag till naturreservat. Utöver detta finns det ett värdefullt kulturobjekt och en värdefull kulturmiljö utpekad i översiktsplanen.⁴⁷ Antalet identifierade fornminnen är inte i samma frekvens som i Taxinge-Näsby men flertalet finns i Finkarby.

2.3 Nygård

I kommunens västra del ligger Nygård. Enligt SCB:s befolkningsstatistik bodde det år 2015 cirka 370 personer i Nygård, vilket innebär att området kategoriseras som en småort.⁴⁸ I Nygård präglas byggnationen av villahus, men här finns också flera verksamheter. Översiktspla- nen pekar ut områden i Nygård som föreslås utvecklas med bostäder och inslag av verksamheter och service.⁴⁹

48 SCB, 2015

Nygårds tätort består främst utav helårsboende. Över 100 bostäder finns här och gällande detaljplaner möjlig- gör för permanentboende. Även verksamheter och för- skola medges. I dessa områden finns det gemensamma anläggningar för dricksvatten och avlopp.⁵⁰ Detaljpla- nerna reglerar att bygglov inte får ges förrän av kommunen godkända VA-anläggningar har uppförts.

Befintliga VA-lösningar är inte en del av det kommunala VA-systemet. Ett par detaljplaner är laga kraftvunna kring 1990-talet och tre detaljplaner är antagna mellan 2004 till 2012. Genomförandetiden för dessa är fortfa- rande pågående. Sammantaget reglerar dessa detaljplaner villabebyggelse med två våningar och byggnadsare- or på 160 till 240 kvadratmeter.⁵¹

2.3.2 Service

I Nygård ligger Taxinge förskola. Förskolan är kommunal och har fyra avdelningar för 1-5 åringar, med sam-

51 Nykvarns kommun,2004, Södertälje kommun, 1995

Figur 11: Geoteknik Nygård, SGU

Tomtsätra 2:1 Privatperson

Tomtsätra 2:26 Privatperson

Hällby 5:73 Les Gorillas Investment AB

Tabell 3: Markägoförhållanden i Nygård.

(15)

mantaget 70 platser. I Nygård finns kommersiell service, bland annat en möbelbutik med möbelsnickeri, samt en bygdegård med en utomhusrink för skridskoåkning.

Livsmedelsbutik finns inte i Nygård

De geotekniska förutsättningarna skiljer sig lokalt inom Nygård. Tillräckligt bra markförhållanden råder för att finna lämpliga platser för exploatering.⁵² Lokala före- komster av högradonmark till högriskområde för ra- donförekomst finns.⁵³

De mindre fastigheterna som för det mesta används för boende är ej medtagna i tabellen på sida 14. Vidare är de fastigheter som är långt borta från nuvarande bebyggel- seområde ej medtagna.

Det finns en del skyddsvärda trädmiljöer i området.

Området karaktäriseras av åkermiljöer och skogsmiljö- er. Stora delar av åkermarkerna bedöms som viktiga för areella näringar (klass 3 och 2).⁵⁴ Detta innebär att åker- markerna är nationellt viktiga.⁵⁵

Buss 779 och buss 782 går mellan Nygård och Nykvarns centrum. Turtätheten är förhållandevis god med 10 av- gångar per linje och riktning om vardagar. Om helger

52 SGU Kartvisare 53 Nykvarns kommun, 2014 54 Länsstyrelsen, WebbGIS 55 Länsstyrelsen, WebbGIS

och sommartid går 4 avgångar per linje och riktning.⁵⁶

2.3.7 Vägar

Trafikverkets vägar E20 och väg 576 passerar genom Nygård. Närmaste på- och avfart till väg E20 är dock Trafikplats Nykvarn och Trafikplats Läggesta, cirka 10 km bort i östlig respektive västlig riktning. Övriga vägar i området är enskilda vägar.

I Nygård finns gemensamma anläggningar för dricksvatten och avlopp. Kapaciteten för befintligt reningsverk är för cirka 150 bostäder och används idag av cirka 110 stycken. Området ingår inte i kommunalt verksam- hetsområde för vatten- och avlopp.

Strandskydd för Taxingeån sträcker sig i liten omfatt- ning in i Nygård. Mellan Finkarby och Nygård sträck- er sig Svealandsbanan och väg E20. Dessa är utpekade som riksintresse för väg och järnväg enligt 3 kapitlet Miljöbalken. I översiktsplanen från 2014 finns ett områ- de vid väg E20 utpekad för framtida motorvägsavfart.⁵⁷

I Nygård finns två intressanta kulturobjekt utpekade.⁵⁸ Antalet identifierade fornminnen är inte i samma frekvens som i Taxinge-Näsby och Finkarby, utan endast enstaka fornminnen finns utpekade.

56 AB Storstockholms Lokaltrafik Buss 779 och 782 57 Nykvarns kommun, 2014

Figur 12. Bild från Nygårds hagar, där alla villor är röda med vita knutar.

(16)

2.4 Svartbro

Söder om Ryssjön ligger Svartbro. Här finns ett område utpekat i översiktsplanen som lämpligt för utveckling av bostäder med inslag av verksamheter och service.⁵⁹ Svartbro omfattar idag 64 fastigheter, plus cirka 40 fastigheter i närområdet. Enligt uppgifter från SCB bor cirka 100 personer i området.⁶⁰

Svartbro har byggts som ett fritidhusområde men har efterhand permanentats. Det uppskattas att fler än hälf- ten av boendena i Svartbro idag är permanentade. Detta är en uppskattning efter antalet folkbokförda i området;

antalet heleråsboende kan både vara högre och lägre.

De närliggande fastigheterna i området, som inte omfattas av någon detaljplan, uppskattas även där flertalet vara åretruntboende.

Det utpekade utvecklingsområdet för bostäder i över- siktsplanen sträcker sig nordväst från Svartbro och längs med Ryssjön. Detta område kallas för Stora Rys- sjön. Stora Ryssjön är ej detaljplanelagd sedan tidigare och enstaka bostäder finns här. En förutsättning för att Stora Ryssjön är lämplig för utbyggnad är att det ansluts till kommunalt VA-nät.

Området norr om Ryssjön, så kallat Lilla Ryssjön, är nära beläget till väg E20 och järnväg Svealandsbanan, samt till befintlig kraftledning. Idag finns här cirka 15 bostäder där uppskattningen är att flertalet är permanentade. Platsen är ej detaljplanelagd och området omfattas av strandskydd, samt av åkermarksgradering (areella näringar) klass 2. Enstaka fornminnen finns identifierade i området och lokala förekomster av ra- donförekomst finns.

Svartbro omfattas av två byggnadsplaner. Byggnadspla- nen från 1963 medger fritidsbebyggelse, där bostads-

60 SCB, 2015

bebyggelse vars användande fordrar anläggande av av- loppsledning inte får uppföras. Hus ska vara fristående och tomtplats får inte vara mindre än 2000 kvadratmeter ifall inte särskilda skäl föreligger, då tomtplats på minst 1500 kvadratmeter kan tillåtas. Byggnader på tomtplats får maximalt uppta 150 kvadratmeter byggnadsarea i en våning, vindsinredning får inte utföras.⁶¹

Länsstyrelsen utfärdade förordning 113 § byggnadslagen till denna byggnadsplan. Det innebär att markägare utan ersättning ska upplåta allmän platsmark för om- rådets ändamålsenliga användning. Det vill säga att de områden som omfattas av allmän platsmark inte får bebyggas utan att alla fastighetsägare inom byggnadsplanen medger detta. Denna förordning upphör dock att gälla vid 2018 års slut enligt övergångsbestämmelserna 18 § i plan- och bygglagen 2010:900.

I byggnadsplanen preciseras också att jordbruksmark bör bevaras, detta gäller de centrala åkrarna och den bästa skogsmarken.⁶²

1967 genomfördes en planändring av delar av byggnadsplanen från 1963. Ändringen innebar att delar av den tidigare utpekade jordbruksmarken blev till bo- stadsändamål. De andra delarna fick en annan bestäm- melse, istället för jb ”område för jordbruk” blev det grönområde ”Park eller plantering”. Eftersom även planändringen omfattas av förordning 113 § byggnadslagen innebär det att de jordbruksmarker som blev kvar i planändringen därmed omfattas av 113 § bygglagen.

Vidare höjdes våningsbestämmelsen till att medge två våningar på några fastigheter, samt att höjdbestämmel- sen höjdes till 7,6 meter. Utöver detta reglerar byggnadsplanen från 1963 och planändringen från 1967 liknande bestämmelser. Området är avsett att vara ett fritidshusområde.⁶³

61 Mariefreds stad, 1963 62 Mariefreds stad, 1963 63 Mariefreds stad, 1967

Figur 13 och 14. Gällande detaljplaner i Svartbro.

(17)

2.4.2 Service

För att få tillgång till förskola, skola, livsmedelbutiker och annan service behöver man ta sig till andra orter i kommunen, främst Nykvarns tätort. En kommunal för- skola finns i Nygård och en privat i Taxinge-Näsby.

De geotekniska förutsättningarna skiftar med bland annat isälvssediment, morän, urberg i dagen, glacial lera och sand med flera. Större delen av utvecklings- området, väster om Ryssjön, omfattas dock främst av isälvssediment som jordartslager enligt SGU.⁶⁴ Rull- stensåsar är förekommande vid områden med isälvsse- diment. Eftersom kornen är sorterade i jorden innebär detta att rullstensåsarna fungerar som ett naturligt vat- tenreningsverk. I de områden där rullstensåsar har bild- ats anser SGU med flera att dessa är viktiga att skydda från för omfattande exploatering.⁶⁵ Området är utpekat i översiktsplanen med eventuell förhöjd risk för lokala förekomster av radon.⁶⁶

64 SGU, kartvisare 65 SGU, Isälvssediment 66 Nykvarns kommun, 2014

De mindre fastigheterna som för det mesta används för boende är ej medtagna i nedstående tabell.

Området runt Ryssjön består utav åkermark eller skogs- mark. En större ek som är skyddsvärd enligt länsstyrel- sen finns vid busshållplats Stora Ryssjön. Eken är delvis skadad med stor hålighet och hotas av bland annat my- ror.⁶⁷ En grustäckt i Stora Ryssjöns norra del. Denna är tillståndspliktig och är ett potentiellt förorenat område enligt Länsstyrelsen.

Två busshållplatser finns idag i området som trafikeras av buss 779, som går mellan Nykvarns station och Ny- gård. Dessa stationer är Stora Ryssjön och Svartbrovä- gen. Buss 779 har en låg turtäthet med fyra avgånger i vardera riktning på vardagen. På lördagar, söndagar och helgdagar går det ingen trafik. ⁶⁸

67 Länsstyrelsen WebbGIS

68 AB Storstockholms Lokaltrafik Buss 779

Figur 15. Geoteknik Svartbro, SGU.

Svartbro 1:1 Svartbro gårds samfällighetsförening

Selebo Härdasallmänning S:1 Selebo Häradsallmänning

Ryssjön 1:3 Selebo Häradsallmänning

Lilla Ryssjön 4:1 Privatperson

Norrkärr 1:2 Privatperson

Tabell 4: Markägoförhållanden i Svartbro.

(18)

2.4.7 Vägar

Området försörjs utav enskilda vägar, främst Karl- slundsvägen, som sträcker sig från Gamla Strängnäsvä- gen i norr till Nykvarns tätort i sydost vid Hökmoss- badet. Trafikmatning sker sannolikt främst från Gamla Strängnäsvägen då den innebär en kortare körsträcka.

Detta finns det dock inga uppgifter om. Asfalterade Gång- och cykelvägar finns inte i området, utan det är blandtrafik på de enskilda vägarna. Det finns flera pro- menadstråk i området, bland annat längs med Ryssjön.

Enskilda lösningar för vatten och avlopp gäller för när- varande i Svartbroområdet. Enligt gällande byggnadsplaner i Svartbro får avloppsledningar inte anordnas.

Lokalt mål i översiktsplanen är att kommunen ska vara restriktiv till bygglov och detaljplaneuppdrag i områden där det kommunala avloppsnätet inte är utbyggt eller avses byggas ut i samband med nybyggnation.

Svartbro omfattas inte av några riksintressen. Strand- skyddet sträcker sig runt Ryssjön, förutom i Svartbro fritidshusområde där gällande byggandsplaner medger byggnation. Ingen bebyggelse har uppförts närmare än cirka 65 meter från stranden i Svartbro, vilket innebär att den allmänna tillgängligheten till stranden är god.

Strandlinjen vid Lilla Ryssjön upplevs som mer privatie- rad, med en mindre allmäntillgänglig zon och ett flertal privata bryggor.

Svartbro omfattas inte av några kulturmiljöer som pekas ut i översiktplan 2014, bevarandeprogram från 2004 eller i Länsstyrelsens externa kartverktyg. Fem fornläm- ningar finns identifierade och registrerade i Riksantikva- rieämbetets inventeringskartor. Taxinge 53 i Svartbro är ett småindustriområde, Taxinge 39:1 i Lilla Ryssjön är en bebyggelselämning, Taxinge 43:1 är en boplats, Tax- inge 72 i Stora Ryssjön består utav bebyggelselämningar och Taxinge 55 i Stora Ryssjön är även den en bebyg- gelselämning.⁶⁹

69 Riksantikvarieämbetet, Fornsök

Figur 16-19. Blandade bilder från Svartbro och Lilla Ryssjön.

(19)

3. UTVECKLING AV OMRÅDENA

3.1 Taxinge-Näsby

I översiktsplan 2014 finns förslag på utbyggnadsom- råden och utveckling av besöksverksamheten. Ett för- slag är att ”slottsboende” kan attrahera nya boenden, och att tillvaratagande av platsens kulturvärden till utveckling av nya kulturvärden kan skapa stor utveck- lingspotential. Översiktsplanen pekar även ut att po- tential finns att tillgängliggöra Mälarens stränder med strandpromenader samt småbåtshamn och/eller gäst- hamn.⁷⁰ Området kring Taxinge slott är kulturhistoriskt värdefull, och diskussion kring att utveckla dess omgivning med bostäder kräver försiktighet och dialog med Länsstyrelsen, invånare och verksamhetsidkare.

Kulturmiljöerna får inte påverkas av ny exploatering på att betydande sätt. En bostadsutveckling i de östra delarna av Taxinge-Näsby ända ner till Finkarby be- döms innehålla förutsättningar för relativt omfattande exploatering. Det område som pekas ut som intressant för vidare utredning kan uppskattningsvis komma att rymma cirka 2000 bostäder på sikt.

Området består i huvudsak av trivial barrblandskog som bitvis är kuperad. En förutsättning för att kunna genomföra exploateringen utan att öka områdets mil- jöpåverkan är att befintlig och tillkomande bebyggelse ansluts till det kommunala VA-nätet. För att motivera investeringskostnaden för ny överföringsledning bör en relativt omfattande och sammanhängande nybyggnation möjliggöras.

I översiktsplanen har ett område väster om slottet mar- kerats som lämplig för bostäder med inslag av verksamheter och service. I och med att länsstyrelsens beslut om utvidgat strandskydd i området har vunnit laga kraft skulle en exploatering kräva att strandskyddet upphäv- des. Det kan inte anses motiverat att med hänsyn till något av de särskilda skälen i Miljöbalken häva strandskyddet för att uppföra bostäder i området norr om järnvägen. Eventuellt skulle någon typ av verksamhet som för sin funktion måste ligga vid vattnet kunna bli aktuell, vilket skulle kunna stärka områdets funktion för turism. Dock finns en utmaning i hur området ska kunna försörjas infrastrukturmässig med anledning av den befintliga vägstandarden och kulturmiljön.

Figur 20. Arbetarbostad tillhörande Taxinge-Näsby gods. Figur 21. Allén längs väg 526. Figur 22. Ånglok vid Taxinge sta- tion. Samtliga bilder utgör exempel på den kulturhistoriskt värdefulla miljö som Taxinge-Näsby består av.

(20)

Söder om järnvägen skulle bostäder eventuellt kunna motiveras genom MB 7 kap 18 c § 1 - att området redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. Området bedöms dock rymma en så pass liten exploatering att det inte motiverar kostnaderna för att dra fram behövlig infrastruktur. Utöver strandskyddet finns även begränsning- ar i form av odlingsmarker och kuperad terräng.

Kommande exploatering behöver ta hänsyn till riksintresset för det rörliga frisluftslivet, vilket innebär att den allmänna tillgängligheten måste beaktas. Strandskydd gäller runt Taxingeån samt vid Mälaren, där det i vissa delar är utökat till 300 meter. Om intrång ska ske inom strandskyddat område måste hänvisning ske till något av de särskilda skäl som anges i Miljöbalken (kap 7 § 18c). I första hand bör bebyggelse placeras utanför strandskyddat område, gott om lämpliga ytor har be- dömts finnas utanför strandskyddszonen. Exploatering bör inte heller ske på åkermark, i synnerhet inte på åker- mark av klass 3 eller högre. Kartan med utvecklingsför- slag på sida 21 tar hänsyn till de naturtyper och värden som finns karterade, men området måste studeras när- mare innan exploateringsområden fastställs.

En övergripande naturinventering bör göras tidigt i kommande detaljplanering, förslagsvis redan i samband med ett planprogran. Eventuella grova ädellövträd ska sparas, och intrång bör undvikas i sammanhåängande lövskogspartier. Även hällmarksskogar bör sparas då dessa är betydelsefulla såväl biologiskt som upplevelse- mässigt. Exploatering på våtmarksområden ska undvikas, och en naturlig vattenbalans ska eftersträvas.

Befintliga vägar i området är inte ändamålsenliga för en ökad trafikmängd. Med anledning av kulturmiljön samt ett flertal värdefulla äldre träd är det för stora delar av området olämpligt att åtgärda befintliga vägar genom exempelvis breddning. Ett alternativ kan vara att an- vända den gamla järnvägsvallen öster om befintlig bebyggelse som tillfartsväg för en ny exploatering. Frågan behöver studeras närmare i kommande detaljplanering.

Längs med Taxingeån rekommenderas en restriktivitet för ny exploatering. Detta med hänsyn till strandskyddet, biotopskydd, biologisk mångfald samt att de geotekniska förhållandena längs med ån är av sämre art. I Översiktsplanen anges dessutom att området bör göras till naturreservat.

Utbyggnadsförslaget i stråkstudien har tagit hänsyn till befintliga kulturmiljöer genom att främst föreslå områ- den som inte bedöms komma i konflikt med befintliga värden. Då studien behandlar ett så pass omfattande område har dock inte platsstudier på detaljnivå varit möjliga. Eftersom miljön runt Taxinge är har ett stort

kulturhistoriskt värde och är känslig för förändringar föreslås att området vidare utreds i ett planprogram, så att ett tydligare helhetsgrepp för helheten tas innan detaljplaner för respektive exploateringsområde påbörjas.

En hel del lerstråk har karterats i området i SGU:s jordartskarta. Då lermarker ofta kan bli instabila till följd av sin vattenhållande förmåga rekommenderas att geotekniska utredningar med eventuella åtgärdsförslag utförs i samband med kommande detaljplanering.

3.1.1 Tillkommande bebyggelse

Enligt Nykvarns översiktsplan ska en varierad bebyggelse med olika upplåtelseformer eftersträvas, för att möjliggöra att hela bostadresan kan göras inom kommunen.⁷¹ För bebyggelse som ligger i anknytning till eller inom synhåll från värdebärande delar av riksintresset för kultur måste såväl utformning som placering ske med stor försiktighet. Här bör hus uppföras i maximalt två våningar, och anpassning i utformning kan behöva ske avseende exempelvis takbrytning, material- val, fasadfärg och tomtavgränsning. För att det gamla herrgårdslandskapet fortsatt ska vara avläsbart bör stor restriktivitet till ny bebyggelse råda inom riksintresset, inte minst på åkermarken. Fel typ av bebyggelse kan motverka områdets upplevelsevärde, riksintresset och betydelse för besöksnäringen.

I mindre känsliga områden kan större frihet i gestalt- ningen tillämpas. I syfte att begränsa områdets mil- jöpåverkan förespråkas här en tätare byggnation, vilket också ökar möjligheten till att genomföra nödvändiga investeringar i VA och övrig infrastruktur. All tillkommande bebyggelse bör så långt det är möjligt anpassas till det befintliga landskapet.

Med hänvisning till översiktsplanens konstateranden behöver kommunen i större projekt ta ansvar för att planer medger användning för offentlig och kommersiell service i form av exempelvis förskolor och äldre- boende där så är lämpligt.⁷² I kommunens lokalförsörj- ningsplan konstateras att det är i huvudorten Nykvarn som störst behov av utökad service finns de närmaste åren. Om en så omfattande utbyggnad som föreslås i denna stråkstudie blir av så kommer dock flera försko- lor och även grundskola att behövas. På sikt skulle det även kunna vara intressant att se över möjligheterna till trygghetsboende och äldreboende ifall befolkningen ökar krafigt.

Möjliga utbyggnadsområden för Taxinge och Finkarby redovisas gemensamt på sida 21. Utöver dessa kan enstaka tomter kompletteras på vid befintlig bebyggelse.

(21)

Figur 23. Föreslagna utvecklingsområden i Taxinge-Näsby och Finkarby.

(22)

3.2 Finkarby

Det bedöms lämpligt att exploatera i Finkarby eftersom området pekas ut som utbyggnadsstråk i översiktspla- nen och eftersom den äldre karaktären av fritidsboende över tid har förändrats till permanentboende. Det rekommenderas att gällande byggnadsplan ersätts med ny detaljplan där större byggrätter tillåts för att tillmötesgå områdets karaktär av permanentboende.

På grund av användning av undermåliga enskilda avlopp konstateras det i översiktsplanen 2014 att grund- vattenförekomster i södra Finkarby riskerar att inte uppnå god status. I områdena kring Taxingeån finns det risk för ras och skred. Ny bebyggelse bör inte tillkomma i anslutning till ån eller i de områden som inte har geotekniska förutsättningar.⁷³

Närheten till Svealandsbanan och väg E20 innebär pla- neringsbegränsningar för området söder om Finkarby.

De två trafiklederna medför buller samt en ökad risk vid olyckor då Svealandsbanan och väg E20 är primär- leder för farligt gods.⁷⁴ Länsstyrelsen i Stockholms län anser att riskerna ska beaktas vid framtagande av detaljplaner inom 150 meter från väg och järnväg där det transporteras farligt gods.⁷⁵ Detta bör beaktas i kommande detaljplanering.

Enligt SGU:s övergripande kartering finns en del potentiellt problematiska jordarter i området runt Finkar- by. En hel del lera förekommer, och torvområdet vid Stensmossen breder sannolikt ut sig utöver det som har karterats som våtmark. Dessutom går ett omfattande isälvsavlagringsstråk genom i nordväst-sydöstlig riktning förbi Finkarby. Isälvsavlagringar är viktiga som naturliga reningsverk och grundvattenmagasin. Därför är det viktigt att skydda dessa avlagringar från alltför omfattande exploatering, trots att dess jordarter är väl lämpade för byggnation då de är stabila och genom- släppliga. Enstaka kompletternade tomter kan bli aktu- ella på isälvsavlagringen, men stråkstudien föreslår att samhället i första hand växer i nordöstlig riktning.Här finns ett stort skogsområde utan karterade värden där en sammanhållen byggnation kan ske ända upp till Tax- inge-Näsby.

73 Nykvarns kommun, 2014 74 Trafikverket, Nationell vägdatabas 75 Länsstyrelsen, 2016

Tillkommande bostäder i direkt anknytning till Finkar- by bör i första hand karaktäriseras av småhusbebyggel- se. Befintlig bebyggelse karaktäriseras av träpanel och sadeltak, ofta med tegelbeklädnad. Merparten av bostä- derna är förhållandevis små, men detta kan komma att ändras ifall området ansluts till kommunalt vatten och avlopp. Området bedöms inte vara så känsligt att tillkommande bebyggelse måste detaljstyras utseendemäs- sigt. Det kan dock vara bra att ha i åtanke att befintliga bostadstomter i snitt är cirka 1500 kvadratmeter, vilket kan ses som ett riktmärke för eventuell förtätning i om- rådet närmast Finkarby.

För det större sammanhängande område som föreslås upp mot Taxinge-Näsby kan en större variation i be- byggelsesammansättningen eftersträvas. Viktigt att be- akta är att den tillkommande bebyggelsen inte får inver- ka negativt på riksintresset för kulturmiljö.

Med den bostadsutveckling som har skett inom länet de senaste åren kan konstateras att området lär vara attraktivt för bosättning. I landstingets förslag till landsbygds- och skärgårdsstrategi konstateras att den tätortsnära landsbygden har ökat sin befolkning med hela 67 % under 2000-talet. Med tätortsnära landsbygd avses ett om- råde som med bil når en tätort om minst 3 000 invånare inom 15 minuter. Detta är med nuvarande infrastruktur fallet för Finkarby, medan det tar något längre tid för den norra delen i det utpekade exploateringsområdet. Dock har även landsbygd som inte benämns som tätortsnära haft en positiv befolkningsökning under 2000-talet, där ökningen har legat på drygt 20 %. Noterbart är att detta är i nivå med ökningen inom länets tätorter.⁷⁶

Möjliga utbyggnadsområden för Taxinge-Näsby och Finkarby redovisas gemensamt på sida 21.

76 Stockholms läns landsting, 2017b

(23)

3.3 Nygård

Nygård bedöms som lämpligt att bygga ut eftersom det utpekas som utbyggnadsstråk i kommunens översikts- plan, samt eftersom utbyggnation idag genomförs i Ny- gård.⁷⁷

Närheten till Svealandsbanan och väg E20 innebär pla- neringsbegränsningar för norra Nygård. Detta i avseende kring exponering för buller samt risker för olyckor med mera som medförs då Svealandsbanan och väg E20 är primärleder för farligt gods.⁷⁸ Exploateringsutrym- met begränsas också av omgivande åkermarker samt närheten till kommungränsen - Nykvarns kommun kan naturligtvis inte föreslå exploatering i Strängnäs.

En del av charmen med Nygård är just dess lantliga läge. I detaljplanen för Nygårds hagar anges att planens syfte är att möjliggöra en lantlig bymiljö med boende i anslutning till hästhållning, arbetsplatser och natur.⁷⁹ För att respektera detta är det viktigt att inte exploatera bort de friytor som idag finns i området. Ett par mindre områden har identifierats som byggbara i stråkstudien.

Ett område som fortsätter söderut från Nygårds backar och Solsbro har pekats ut som lämpligt för framtida bo-

77 Nykvarns kommun, 2014 78 Trafikverket, Nationell vägdatabas 79 Södertälje kommun, 1995

städer i översiktsplanen. Detta område bedöms fortsatt som lämpligt då karterade värden saknas och området utgör en naturlig förlängning av nuvarande bebyggelse.

Området utgör en höjd med barrblandskog där marken i huvudsak består av morän och berg i dagen. Ensta- ka förtätning skulle också kunna ske norr om Nygårds backar, här måste dock bulleraspekten och rekreations- värden för befintlig bebyggelse beaktas.

Då området har en tydlig prägel av sörmländsk bebyg- gelsekultur bör eventuell nybyggnation utformas för att smälta in med befintlig bebyggelse och karaktär. Tak- lutning mellan 27 och 35 grader, träpanel och enhetlig färgsättning rekommenderas.

Möjligheten att uppföra mindre flerbostadshus kan vara lämpligt då närhet till förskola och verksamheter finns i Nygård. Flerbostadshus på landsbygden är mycket ovan- ligt i Stockholms län, endast ca 6% av bostadsbeståndet på landsbygden utgörs av lägenheter i flerbostadshus.⁸⁰ Sannolikt finns ändå en marknad för bostadstypen, då den skulle kunna möjliggöra lantligt boende för de som inte har möjlighet till den kontantinsats som krävs för att själv uppföra en bostad.

80 Stockholms läns landsting, 2017b

Figur 24. Föreslaget utvecklingsområde i Nygård.

(24)

3.4 Svartbro

Gällande byggnadsplaner i Svartbro är otidsenliga och planändringar bör genomföras. En planändring skulle bland annat kunna innebära större byggrätter och att området ansluts till det kommunala VA-nätet för att ga- rantera områdets lämplighet för helårsboende.

En bostadsutveckling som sträcker sig väster ut från Svartbro har bedömts som lämplig för exploatering i översiktsplanen. Detta område pekas dock inte ut i stråkstudien då det skulle inkräkta på befintliga forn- lämningar och ligger på en isälvsavlagring. Isälvsavlag- ringar är viktiga som naturliga reningsverk och grundvattenmagasin. Därför är det viktigt att skydda dessa avlagringar från alltför omfattande exploatering.⁸¹ Området omfattas inte av några områdesskydd som vä- sentligt påverkas av en exploatering. Viktigt är att bevara strandskyddet för allmänhetens åtkomst av strandlinjen.

Längs med Ryssjön går en promenadstig som påvisar att området nyttjas av boende och besökande. Markerna ägs av privata aktörer/personer där den nyttjas främst för skogsbruk. Skogen består främst utav planterad skog med kraftig dominans av tall. Åldern på skogen varierar i olika partier men är enhetlig inom respektive område.

81 SGU 2017

Utifrån områdets karaktär, tillgång till service samt väg- arnas kapacitet bedöms området lämpa sig främst för utveckling av friliggande villor. En för hög exploatering med flerbostadshus skulle innebära att högre krav ställs på tillgång på service och medföra ett för högt alstrande av trafikrörelser på befintliga vägar.

När förordnandet enligt 113 § byggnadslagen försvin- ner efter 2018 års utgång finns möjlighet att genom ny planläggning ändra markanvändning från allmän plats (park och plantering) till kvartersmark för exempelvis bostäder. Detta rekommenderas dock inte eftersom en alldeles för tät bebyggelse inte bedöms som ändamål- senlig för området. Således föreslås nyexploatering ske utanför gränsen för de gällande detaljplanerna.

Området Lilla Ryssjön bedöms vara mindre lämpligt för bostadsutveckling. Platsen är bullerutsatt och omfattas i sin helhet av strandskydd. Möjligtvis kan enstaka tomter med friliggande bostäder lämpa sig norr om befintlig bebyggelse, men någon större exploatering anses ej lämplig.

Figur 25. Föreslaget utvecklingsområde i Svartbro.